"Nacksmärta" är ett vanligt medicinskt begrepp och kan definieras som obehag eller smärta i nacken, ofta lokaliserad till nackens muskler, ligament eller ledknutor. Nacksmärtor kan variera i intensitet från milda till starka och kan kännas som stelhet, spänning, smärta eller skärseld. Olika faktorer kan orsaka nacksmärtor, till exempel felställningar, överansträngning, trauman eller arbetspositioner som innebär långvarig stillasittande eller onaturliga kroppsställningar. I vissa fall kan nacksmärtor också vara ett tecken på underliggande sjukdomar eller skador, så det är viktigt att söka medicinsk hjälp om man upplever plötsliga, starka eller beständiga smärtor i nacken.

I medicinska sammanhang definieras nacken (cervix) som den övre, flexibla delen av ryggraden (kolumnen) som bär upp huvudet och skapar en rörlig länk mellan huvudet och resten av kroppen. Nacken består av sju olika vertebrala segment, C1 till C7, där C1 (atlas) och C2 (axis) är speciellt viktiga eftersom de tillåter huvudrörelserna upp/ner, sid-till-sid och rotation. Nacken innehåller också muskler, ligament, nerver, blodkärl och lymfkärl som är nödvändiga för att underhålla strukturer i huvudet, halsen och övre extremiteterna samt att upprätthålla kroppens balans och stabilitet.

Smärta är en ubehaglig sensorisk och emosional erfarenhet som kan variera i intensitet från mild till stark, och som vanligtvis är associated med skada eller sjukdom. Smärtan är ett varningssystem som hjälper kroppen att reagera på skador och hot. Den kan också vara ett tecken på en underliggande sjukdom eller skada. Smärtan kan beskrivas i termer av dess kvalitet, intensitet, varaktighet och lokalisation. Det finns två huvudsakliga typer av smärta: akut smärta och kronisk smärta. Akut smärta är en plötslig smärta som oftast uppstår i samband med en skada eller sjukdom, och som normalt förväntas vara tillfällig. Kronisk smärta däremot är en smärta som varar över en längre period av tid, vanligen mer än tre månader, och som kan påverka individens vardagliga liv och mentala hälsa.

Huvud- och halstumörer är en allmän kategori för olika typer av tillväxter eller tumörer som utvecklas i strukturer som hör till huvudet och halsen. Det kan vara både godartade (benigna) och elakartade (maligna) tumörer. De kan uppstå i olika vävnader, såsom skelett, muskler, bindevävnad, körtlar eller nerver. Exempel på huvud- och halstumörer inkluderar meningiomer (tumörer i hjärnhinnan), gliomer (tumörer i hjärnan eller ryggmärgen), akustisk neurinom (tumör i balanceorganet i inner ORL), kärlkroppstumörer, schwannomer (tumör i nervernens skyddande yttre skikt) och skivepitelcancer (halscancer). Symptomen kan variera beroende på vilken typ av huvud- och halstumör det är och var den är belägen, men exempel på symtom inkluderar hufvudvärk, yrsel, syn- eller hörselförlust, sväljningssvårigheter, hosta och smärtor. Behandlingen kan bestå av kirurgi, strålbehandling, kemoterapi eller en kombination av dessa beroende på typen och graden av tumören.

Chronic pain is defined by the American Society of Anesthesiologists as pain that persists or recurs for 3 months or more beyond the typical healing time of an injury or illness, or pain that persists past the point where tissue damage or injury would be expected to have healed. It can be continuous or intermittent and is often described as a dull, aching, burning, or throbbing sensation. Chronic pain can have significant impacts on a person's physical function, emotional well-being, and overall quality of life. It can be caused by a variety of underlying medical conditions, including musculoskeletal disorders, nerve damage, and chronic diseases such as cancer. In some cases, the cause of chronic pain may not be fully understood.

'Pisksknarskador' är ett informellt eller folkligt uttryck för skador på nervsystemet som orsakas av alkoholmissbruk. I medicinska sammanhang används ofta termen 'alcohol-related neuropathy' (ARN) istället. ARN är en slags polyneuropati, vilket betyder att flera nerver i kroppen är skadade.

ARN orsakas av att alkohol och/eller förtoxin som produceras under alkoholmetabolismen skadar nervceller och deras skyddande membraner. Detta kan leda till symtom som känselbortfall, smärta, svaghet, klåda och störningar i balansen och koordinationen. Symptomen kan variera från milda till allvarliga och kan bli permanenta om alkoholintaget fortsätter.

Det är värt att notera att ARN ofta förekommer tillsammans med andra alkoholrelaterade skador, såsom skada på levern (alkoholliver sjukdom) och hjärnan (alcohol-relaterad demens eller Wernicke-Korsakoff syndrom).

'Ryggsmärta' är ett samlingsbegrepp för smärtor som lokaliseras till ryggen. Det kan vara akuta eller kroniska, och orsakas av en rad olika medicinska tillstånd. Till exempel kan det bero på muskulära spänningar, skador på ryggraden, diskbråck, inflammationer eller sjukdomar i binnervävnaderna. I värsta fall kan ryggsmärta även vara ett tecken på allvarliga tillstånd som cancer eller infektion i ryggraden. Det är viktigt att söka medicinsk hjälp om man drabbas av plötsliga, intensiva ryggsmärtor, speciellt om de kombineras med svaghet, smärta eller känselbortfall i benen, inkontinens eller besvärligheter att gå.

Smärtanalys (pain assessment) är en systematisk bedömning och utvärdering av smärtan hos en patient. Den innefattar att insamla information om patientens subjektiva upplevelse av smärta, observera beteenden som kan vara relaterade till smärta samt granska eventuella faktorer som kan påverka smärtan, såsom sjukdomsförlopp och medicinsk behandling.

Smärtanalysen utförs vanligen med hjälp av en standardiserad skala eller en kvalitativ bedömning, beroende på patientens ålder, mentala status och förmåga att kommunicera. Syftet med smärtanalys är att fastställa smärtintensiteten, lokalisationen och karaktären av smärtan, samt att utvärdera effekterna av eventuell behandling.

Regelbundna smärtanalys kan hjälpa till att säkerställa att patienten får rätt behandling och att smärtan hanteras på ett optimalt sätt, vilket kan förbättra patientens kvalitet av liv och minska komplikationer som kan vara relaterade till obehandlad smärta.

'Pain management' refererar till den vetenskapen och konsten att bedöma, behandla och förebygga olika typer av smärta, som akut smärta eller kronisk smärta. Det inkluderar användning av läkemedel, kirurgi, fysioterapi, psykologisk terapi och andra behandlingsmetoder för att lindra smärtan och förbättra patientens kvalitet på livet. Målet med smärtbehandling är att minska smärtan till en tolerabel nivå så att patienten kan genomföra vardagliga aktiviteter, sova gott och ha ett bättre mentalt och emotionellt tillstånd. Smärtbehandling ska också vara individuell och anpassad efter patientens specifika behov och preferenser.

'Nackmuskler' är ett samlingsbegrepp för de muskelgrupper som kontrollerar rörelserna i nacken och halsen. De viktigaste nackmusklerna inkluderar:

1. Trapezius: Den stora triangulära muskeln på baksidan av nacken och överarmarna som hjälper till att stabilisera skulderbladet, röra huvudet och lyfta axlarna.
2. Sternocleidomastoid: De två långsmala musklerna på var sida av halsen som roterar och böjer huvudet från sidan till sidan samt flexerar det framåt när man tittar ner.
3. Scalenii: Tre smala muskler på var sida av nacken och halsen som hjälper till att flexera, rotera och lateralt böja huvudet.
4. Longus colli och longus capitis: Små muskler längs framsidan av halsen som hjälper till att flexera huvudet framåt och stabilisera ryggraden.

Dessa muskler arbetar tillsammans för att möjliggöra komplexa rörelser i nacken och halsen, såsom att vända eller nicka huvudet, hala på axlarna och hålla kroppen upprätt.

En halskota (latin: cricoid cartilage) är en ringformad broskstruktur i struphuvudet. Den utgör den mest nedre, och nästan cirkulära, delen av struphuvudet och ligger omedelbart under stämbanden. Halskotan har en viktig funktion vid andningen och under konstgjord andning (intubation) då den används som ett grepp för att hålla luftvägen öppen och förhindra att mat och slem tränger ner i lungorna.

'Nackskador' refererar till skador eller skada på halsregionen, inklusive muskler, senor, ligament, kotblock, nerver och blodkärl. Detta kan orsakas av en rad olika mekanismer, såsom trafikolyckor, sportrelaterade skador, arbetsrelaterade skador eller olyckor i vardagen. Nackskador kan variera från milda till allvarliga och kan orsaka smärta, stelhet, svaghet, sängkrympning, känselbortfall och/eller koordinationssvårigheter. I allvarligare fall kan nackskador leda till komplikationer såsom rörelseförlust eller andnings- eller hjärtproblem.

"Ländryggssmärta" är ett vanligt medicinskt begrepp som oftast refererar till smärta i ländregionen, specifikt mellan den nedre delen av ryggkotorna (ländkota) och höftbenet. Smärtan kan vara konstant eller komma och gå, och kan vara kopplad till rörelser som böjning, rotation eller extension av ryggraden. Ländryggssmärta kan ha många olika orsaker, inklusive muskulära spänningar, skador på bäckenet eller ländkota, diskbråck, åldrande, övervikt och andra sjukdomar som exempelvis cancer. Det är viktigt att söka medicinsk expertis om man upplever långvarig eller kronisk ländryggssmärta för att fastställa orsaken och få rätt behandling.

"Smärttröskel" (pain threshold) är ett begrepp inom smärtforskning och klinisk praktik, som refererar till den minsta intensiteten av en stimulus som uppfattas som smärtsam av en individ. Det är essentiellt att skilja mellan smärttröskeln och smärttoleransgränsen (pain tolerance limit). Medan smärttröskeln definierar den gräns där en stimulus uppfattas som smärtsam, definierar smärttoleransgränsen den intensitet av en smärtsam stimulus som en individ är villig att tolerera.

Det är viktigt att notera att smärttrösklar kan variera mellan individer och påverkas av en rad faktorer, inklusive kulturella, psykologiska, genetiska och miljömässiga faktorer. En lägre smärttröskel kan vara associerad med ökad sannolikhet för smärta och smärtsamma tillstånd, medan en högre smärttröskel kan ge skydd mot smärta under vissa omständigheter.

Postoperativ smärta definieras som smärta som uppstår eller förvärras i samband med kirurgiska ingrepp och varar under de efterföljande dagarna. Det kan variera i intensitet från mild till stark, beroende på typen av operation och individuella skillnader hos patienter. Postoperativ smärta kan ha negativa effekter på patientens rehabilitering, lungfunktion, sömn, humör och allmänt välbefinnande. Rätt behandling och smärtbehandling är därför viktigt för att underlätta patientens återhämtning efter operationen.

'Acute pain' är en smärta som startar plötsligt och varaktighet kan variera från minuter till veckor. Det uppstår oftast i samband med skada på kroppen, såsom en skada eller operation. Smärtan fungerar som en varningssignal för att skydda kroppen från ytterligare skada och är vanligen lätt att lokaliserar. Acute pain reagerar på behandling och bör lindras när skadan läker eller sjukdomen som orsakat smärtan behandlas.

'Muskuloskeletala manipulationer' refererer til manuelle teknikker som anvendes for at påvirke muskler, senevider, ledd og andre strukturer i det muskuloskeletale systemet. Disse manipulationer kan involvere kraftfulde, skarpe bevægelser af leddene (ledsedykninger eller high-velocity, low-amplitude manipulationer) eller langsomme, jævne bevægelser af muskler og senevider (mobilisering eller lav-hastighed, lav-amplitude manipulationer).

Målet med muskuloskeletale manipulationer kan variere, men de anvendes ofte til at reducere smerter, forbedre rækkevidde og bevægelighed, øge gennemblødning og nervefunktion, og hjælpe med at genoprette normal funktion efter skader eller sygdomme.

Muskuloskeletale manipulationer udføres oftest af licensierede sundhedsfaglere som chiropractorer, fysioterapeuter, osteopater og massageterapeuter, der har fået speciel træning i disse teknikker. Det er vigtigt at søge behandling hos en kvalificeret sundhedsfaglertilfredsstillelse af de love og regler, der gælder for den pågældende professions praksis.

'Skuldersmärta' är ett vanligt symtom som kan ha många olika orsaker. Det saknas en entydig och allomfattande medicinsk definition, men ofta avses smärta i området kring skulderbladet (scapula) eller axelleden (articulatio humeri). Skuldersmärtan kan vara lokaliserad till ett specifikt ställe eller stråla ut över en större yta, och kan vara akut eller kronisk.

Orsakerna till skuldersmärta kan variera från relativt enkla till mer komplexa, exempel på orsaker innefattar:

1. Muskel- och seninflammationer (till exempel tendinit)
2. Skada eller inflammation i axelleden (till exempel bursit, impingementsyndrom eller artrit)
3. Nervskador eller irritation (till exempel nervus suprascapularis neuropati)
4. Referred pain från andra kroppsdelar (till exempel hjärta, lungor eller mag-tarmsystemet)
5. Skada på skulderbladet eller revbenen
6. Sällsynta sjukdomar som tumörer eller infektioner

En korrekt diagnos av skuldersmärtan bör ställas av en läkare efter en fullständig klinisk undersökning och ibland även med hjälp av bilddiagnostik, såsom röntgen, magnetresonanstomografi (MRT) eller datortomografi (CT). Behandlingen beror på den underliggande orsaken till smärtan.

"Buksmärta" är en svensk term som vanligtvis översätts till "abdominal smärta" på engelska inom medicinskt sammanhang. Abdominal smärta avser obehag eller smärta i buken eller mag-tarmsystemet. Det kan orsakas av en rad olika medicinska tillstånd, från milda problem som gas eller förstoppning till allvarliga tillstånd som appendicit eller inflammatorisk tarmsjukdom.

Det är viktigt att undersöka orsaken till abdominal smärta och söka medicinsk behandling om den är intensiv, varar länge, är kombinerad med andra symtom som feber eller blod i avföringen, eller om det finns riskfaktorer för allvarliga tillstånd.

"Svårbehandlad smärta," även känd som "refraktar smärta" eller "komplex regionalt smärtsyndrom typ 2," är en kronisk smärta som är svår att behandla med vanliga smärtbehandlingsmetoder. Smärtan kan vara konstant eller stundtals stark och kan påverka ens vardagliga funktion, sömn, humör och kvalitet på livet i allmänhet.

Svårbehandlad smärta kan orsakas av en rad olika faktorer, inklusive nervskador, skador på mjuk vävnad eller ben, sjukdomar som cancer och fibromyalgi, samt psykiska faktorer som depression och ångest. I vissa fall kan smärtan vara centralisering, vilket betyder att det finns en störning i det centrala nervsystemet som leder till en ökad känslighet för smärta.

Det är viktigt att notera att svårbehandlad smärta behöver inte vara konstant, utan kan komma och gå i perioder. Den kan också variera i intensitet och lokalisation över tiden. Behandlingen av svårbehandlad smärta är ofta multimodal och inkluderar en kombination av läkemedel, fysisk terapi, psykologisk support och andra behandlingsmetoder som exempelvis akupunktur eller neurala stimulering.

Manipulation of the spine är en manuell teknik där leden i ryggraden (kolumnen) rörs till ett stort eller små omfång för att förbättra rörelsen och minska smärta. Denna teknik används vanligtvis av chiropractorer, osteopater, fysioterapeuter och vissa läkare som en del av behandlingen för ryggsmärtor, halsont, nervskador eller andra muskuloskeletala problem. Manipulation kan innebära snabba, skarpa rörelser eller långsammare, mer subtila rörelser beroende på behandlande persons preferens och patientens behov. Det är viktigt att en läkare konsulteras innan manuell manipulation av ryggraden utförs för att undvika allvarliga skador.

"Funktionshinderbedömning" är ett begrepp inom medicinsk kontext som refererar till en utvärdering eller bedömning av individens funktionella förmågor och begränsningar i vardagslivet. Det inkluderar en granskning av personens kognitiva, fysiska, sensoriska och psykologiska förmågor som påverkar deras förmåga att utföra aktiviteter som krävs för att hantera sig själv, kommunicera, arbeta, studera och delta i samhällslivet.

Denna bedömning utförs vanligen av en läkare, sjukgymnast, ergoterapeut, logoped eller annan medicinsk specialist som har erfarenhet och kompetens inom området. Bedömningen kan involvera olika typer av tester och observationer för att utvärdera personens förmåga att utföra vardagliga aktiviteter, som exempelvis klädning, matlagning, skrivande, talande, höra, se, röra sig och hantera sina känslor.

Resultatet av en funktionshinderbedömning används ofta för att fastställa behandlingsbehover, rehabiliteringsbehövanden, anpassningsbehövanden eller andra stödåtgärder som kan hjälpa personen att hantera sina begränsningar och öka sin livskvalitet. Den kan också användas för att ställa en diagnos eller för att dokumentera funktionsnedsättningen i syfte att få tillgång till sociala förmåner eller andra former av stöd från samhället.

'Bäckensmärta' (på engelska: 'pelvic pain') är ett samlingsbegrepp för smärtor i bäckenet. Det kan ha många olika orsaker, till exempel muskuloskelettala problem, infektioner, inflammation eller neurologiska störningar. Beroende på orsaken kan smärtan vara konstant eller komma och gå, vara lokaliserad till en viss plats i bäckenet eller stråla ut till andra delar av kroppen.

Det är viktigt att söka medicinsk expertis om man upplever pågående bäckensmärtor, särskilt om de är starka, förekommer tillsammans med andra symptom som feber, utflöde eller problem med urin- eller avföringshanteringen. En läkare kan undersöka orsaken till smärtan och ge en korrekt diagnos, vilket i sin tur möjliggör en lämplig behandling.

'Pain perception' refererar till den subjektiva upplevelse och tolkning av smärta som sker i individens centrala nervsystem. Det inkluderar både de sensoriska aspekterna av smärtan, såsom intensitet och lokalisation, samt kognitiva och affektiva komponenter, som betydelsen och konsekvenserna av smärtan för den enskilde.

Smärta uppfattas när nociceptorer (smärtsensoriska nervceller) aktiveras i samband med skador eller skada på vävnad, vilket orsakar elektriska impulser som färdas till hjärnan via det perifera och centrala nervsystemet. I hjärnan bearbetas dessa signaler i olika områden, inklusive talamus och cortex, för att skapa en subjektiv upplevelse av smärta.

Dessutom kan andra faktorer, som emotionella tillstånd, tidigare erfarenheter, kulturella och sociala faktorer, påverka individens smärtperception. Det är viktigt att notera att smärtperception kan variera mellan individer, och att en given nociceptiv stimulus inte alltid korrelerar med samma subjektiva smärtupplevelse hos alla.

'Ansiktssmärta' kan definieras som obehag eller smärta i ansiktsregionen. Det kan orsakas av olika medicinska tillstånd, såsom nervskador, infektioner, cancer, migrän eller klusterhuvudvärk. Smärtan kan variera i intensitet från mild till svår och kan kännas som stickningar, brännande, tryck eller smärta vid beröring. I vissa fall kan ansiktssmärtan också vara ett tecken på allvarliga sjukdomar såsom stroke, och det är därför viktigt att undersökas av en läkare om man upplever plötslig eller intensiv ansiktssmärta.

En kronisk sjukdom är en sjukdom som varar i lång tid, ofta livet ut, och som kräver kontinuerlig eller periodvis behandling. Kroniska sjukdomar kan påverka olika delar av kroppen och ge upphov till en mängd symtom som kan variera i svårighetsgrad över tiden. Vissa exempel på kroniska sjukdomar är diabetes, hjärt-kärlsjukdomar, lungsjukdomar, autoimmuna sjukdomar och neurologiska tillstånd. Det är viktigt att diagnostisera och behandla kroniska sjukdomar i tid för att förhindra komplikationer och förbättra livskvaliteten hos den drabbade individen.

Referred pain, in the context of medicine, refers to a type of pain that is felt at a location different from the site of the underlying injury or damage. This occurs when nerve fibers carrying pain signals from the affected area (such as an internal organ) enter the spinal cord at the same level as other nerve fibers carrying sensory information from a different region of the body. As a result, the brain may interpret and locate the pain in the area corresponding to the mixed-up sensory signals, rather than the actual source of the discomfort.

A common example of referred pain is the experience of angina pectoris, where heart muscle ischaemia (lack of oxygen) can cause chest pain that may be felt in other areas like the arm, neck, or jaw. This happens because the nerve fibers from the heart and these body parts share a similar spinal cord level, leading to the brain misinterpreting the origin of the pain signal.

Musculoskeletal pain är smärta som påverkar muskler, skelett, ligament, senor eller annan stödjande vävnad i kroppen. Det kan vara akut eller kroniskt och kan orsakas av en rad olika tillstånd, inklusive skador, sjukdomar, arbetsskada eller åldrande. Smärtan kan vara lokaliserad till en viss area eller spridd över en större region av kroppen. Vissa former av muskuloskeletal smärta kan också påverka rörelseförmågan och funktionen hos den drabbade individen.

Sjukgymnastik är en form av behandlande aktivitet som används inom sjukvården. Enligt Socialstyrelsen definieras sjukgymnastik som:

"En metod för behandling och rehabilitering genom aktiva rörelser, med eller utan hjälpmedel, som utförs av en legitimerad sjukgymnast. Behandlingen är inriktad på att motverka funktionsnedsättningar, förebygga skador och sjukdomar samt främja och vårda hälsan."

Sjukgymnastik kan användas för att lindra smärta, öka rörlighet, stärka muskler och förbättra balans och koordination. Den kan också användas som en del av en rehabiliteringsprocess efter skada eller sjukdom. Sjukgymnastik kan vara individuell eller gruppbaserad, beroende på patientens behov och mål.

Akupunktur som smärtlindringsmetod innebär att mycket fina nålar stickes in i specifika punkter på kroppen, kallade akupunkturpunkter. Enligt den traditionella kinesiska medicinen (TCM) löper det så kallade "Qi"-flödet genom kroppens meridianer, och sjukdomar orsakas av störningar i detta flöde. Genom att sticka in nålarna i specifika akupunkturpunkter kan Qi-flödet återställas till balans, vilket enligt TCM lindrar smärtan.

En modern medicinsk förklaring till hur akupunkturen fungerar som smärtlindring är att nålarna stimulerar nervceller som sänder signaler till hjärnan att producera opiater, som är kroppens egna smärtstillande substanser. Dessa opiater binder sig till specifika receptorer i centrala nervsystemet och minskar därmed smärtan.

Det finns också studier som visar att akupunkturen kan påverka smärtupplevelsen genom att påverka andra nervsignaler, såsom serotonin och noradrenalin, som båda är neurotransmittorer som kan påverka smärtförekomsten.

Det är viktigt att notera att effekten av akupunktur som smärtlindringsmetod fortfarande är omdiskuterad inom forskarvärlden, och det finns också studier som inte har kunnat påvisa någon signifikant skillnad mellan äkta och placeboakupunktur. Därför behövs ytterligare forskning för att fastställa effekten av akupunktur som smärtlindringsmetod.

Lårbenshalsfraktur (femurhalssköldfraktur) är en benbrottsläktage vid den proximala delen (när benet möter höftleden) av lårbenet, som ofta orsakas av högkraftstrauma eller olyckor. Den kan delas in i intracapsulära och extracapsulära frakturer beroende på om brottet går igenom den kapsel som omsluter ledhuvudet (femurhuvudet) eller inte. Symptomen innefattar ofta smärta, svullnad, hematom och funktionsnedsättning i benet. Diagnosen ställs vanligtvis med hjälp av röntgenundersökning, men ibland kan CT-scan eller MRI vara aktuella för att klargöra skada på blodkärl och mjuk vävnad. Behandlingen kan bestå av operationell fixering med intramedullära stavar, plattor och skruvar eller icke-operativ behandling beroende på frakturtyp, patientens ålder och komorbiditeter.

"Behandlingsresultat" er en betegnelse for hvordan en pasient reagerer på en behandling. Det kan inkludere forbedringer i symptomer, funksjon og kvalitet av liv, men også potentiale bivirkninger eller komplikasjoner til behandlingen. Behandlingsresultatet må ofte evalueres over tid for å kunne avgjøre om behandlingen er effektiv og om det er behov for justeringer i terapeutisk strategi.

Intervertebral är ett medicinskt term som refererar till något som är beläget mellan, eller relaterad till, de små ben i ryggraden som kallas vertebror. De flesta vanliga användningarna av termen intervertebral hänvisar till diskarna mellan varje par av vertebror, kallade intervertebrala skivar. Dessa skivar agerar som gångjärn och amorteringshjälpmedel mellan varje ryggradsförben, vilket möjliggör flexibilitet och rörelse i ryggraden. Intervertebral diskarna består av en geléartad kärna omgiven av en tuffare, sklerotisk yttre kapsel. I vardagligt tal kan man säga att "intervertebralt" betyder "mellan ryggkotorna".

Sträckbehandling, även kallat manipulativ therapí, är en form av manuell behandlingsmetod där terapeuten använder sig av sina händer för att utöva kraft på en muskulatur, leder eller lederomgivande vävnader med syfte att öka rörligheten i en led.

Den vanligaste typen av sträckbehandling innebär att terapeuten använder sina händer för att sträcka ut en muskel som är kort eller spänd, vilket kan hjälpa att lindra smärta och öka rörligheten i den drabbade leden. Andra typer av sträckbehandling kan innebära att använda sig av speciella instrument som till exempel en mobiliseringsstav eller en så kallad activator för att behandla en led.

Sträckbehandling är vanligen smärtlindrande och kan hjälpa till att minska muskelspänning, öka blodflödet till området och underlätta läkningen av eventuella skador. Den kan användas för att behandla en rad olika problem som exempelvis smärta i nacke, rygg, armar eller ben, men är inte alltid lämplig för alla individer eller tillstånd. Därför bör den endast utföras av en licensierad terapeut som har fått speciell utbildning och erfarenhet inom området.

Rörelseomfång i led, även kallat ledartikulation eller ledrörlighet, är ett mått på hur mycket ett led kan röra sig inom sitt normativa område. Det mäts vanligtvis i grader (°) med hjälp av en goniometer och varierar beroende på vilket led som mäts.

För att bestämma rörelseomfånget i ett led placeras goniometern vid ledets axlar och mäter gradvis förflyttningen från den utgångsposition där benet eller armen är sträckt ut till maximal flexion (böjning). Andra rörelser som kan mätas inkluderar extension (utsträckning), abduktion (bortförande) och adduktion (införande).

Normala värden för rörelseomfång i led varierar beroende på individuella skillnader, ålder och kön. Vid en läkarexamination eller fysioterapeutisk undersökning jämförs den mätta rörelsen med normativa värden för att avgöra om det finns några begränsningar eller stelheter i leden.

Begränsad rörelseomfång kan bero på en rad olika orsaker, till exempel skador, sjukdomar, inflammationer eller åldersrelaterade förändringar. Om rörelseomfånget i leden är starkt begränsat eller saknas helt kan det vara ett tecken på allvarligare skada eller sjukdom och behöver undersökas vid en läkare.

"Enkät" er en medisinsk betegnelse. En enkät er en undersøkelsesmetode hvor man samler data gjennom spørsmål som stilles til en gruppe på forhånd valgte personer. Enkater kan være anonyme eller ikke-anonyme, og de kan gennemføres gjennom forskjellige medier, for eksempel skriftlige spørreskjemaer, telefonintervju, intervju ansikt til ansikt eller onlineundersøkelser.

I medisinsk sammenheng kan en enkät være brukt til å samle informasjon om pasienters symptomer, sykdomshistorie, livsstil, psykisk helse og andre faktorer som kan ha betydning for deres helse og behandling. Dataene fra en enkät kan hjelpe lege og helsepersonell i å diagnostisere, planlegge behandling og evaluere pasienters helse.

Huvudvärk definieras inom medicinen som en obehaglig känsla eller smärta i huvudet eller halsen. Den kan variera i styrka, från mild till stark, och kan kännas utlöst av olika orsaker såsom spänningar i musklerna i halsen och huvudet, blodbrist i hjärnan, infektioner eller andra sjukdomar. Huvudvärkar kan vara akuta eller kroniska, beroende på om de varar under en kortare eller längre tidsperiod. Symtomen kan också variera, inklusive tryck eller smärta, stickningar, pulseringar eller brännande känslor i huvudet. I allvarliga fall kan huvudvärk vara ett tecken på en livshotande sjukdom och kräver då akut medicinskt ingripande.

Spinal osteophytes, även kända som benskantutväxter eller knölar på ryggraden, är små benvälskar som bildas som en reaktion på degenerativa förändringar i ryggradens ledpannor. De uppstår ofta vid artros i ryggraden och kan orsaka smärtor, stelhet och andra symtom beroende på var de är belägna och hur storleken är. I vissa fall kan osteophytes pressa ner på nervrötter eller komprimeras i ryggmärgen, vilket kan leda till neurologiska symtom som svaga muskler, känselbortfall och smärta i armar och ben. Behandlingen av spinal osteophytes kan innefatta mediciner, fysisk terapi, injektioner eller i vissa fall kirurgi.

I'm sorry for any confusion, but "Saskatchewan" is a province in Canada and not a medical term or condition. Therefore, it doesn't have a medical definition. If you have any questions about medical conditions or terms, I would be happy to help clarify those for you.

Muskelstretching, även kallat muskelrelaxation eller stretching, är en aktiv rörelse som utförs med avsikt att förlänga och sträcka musklerna och deras fästen i lederna. Det görs vanligtvis genom att gradvis ta muskeln från en kortad till en längre position, hålla den stilla under en viss tidsperiod och sedan släppa den tillbaka till sin ursprungliga position.

Det finns olika typer av stretchingtekniker, men de vanligaste är statisk stretching, dynamisk stretching och balansstretching. Statisk stretching innebär att man sträcker muskeln till en komfortabel gräns och håller den stilla under 15-30 sekunder eller längre. Dynamisk stretching innebär att man rör kroppen genom en räcka kontrollerade, fluida rörelser för att öka rörligheten i lederna och värma upp musklerna. Balansstretching är en blandning av statisk och dynamisk stretching och innebär att man håller en balansposition medan man sträcker muskler och sakta förlänger dem.

Muskelstretching används ofta som en del av ett varmt upp- eller nedträningsprogram, eftersom det kan hjälpa att förebygga skador, minska risken för muskelkramper och öka rörligheten i lederna. Det kan också användas som en metod för att lindra spänningar och stress i kroppen.

'Smärtstillande medel' (alternativt: 'smärtbehandlingsmedel') är ett samlingsbegrepp för läkemedel och andra substanser som används för att lindra, minska eller eliminera smärta. Smärtstillande medel kan vara av olika typer beroende på vilken typ av smärta de är tänkta att behandla. Några exempel på vanliga smärtstillande medel inkluderar:

1. Analgetika: Detta är en grupp av smärtstillande medel som verkar direkt på smärtsignalerna i kroppen och hjälper till att reducera smärtan utan att orsaka medvetslöshet eller sömn. Exempel på analgetika är paracetamol, acetylsalicylsyra och icke-opioid analgetikan (NAI) som diklofenak och ibuprofen.
2. Opioider: Detta är en grupp av starka smärtstillande medel som verkar på opioidreceptorerna i hjärnan och ryggmärgen för att minska smärtan. Exempel på opioider inkluderar morfin, oxycodon, fentanyl och hydromorfon.
3. Lokalbedövningmedel: Detta är en grupp av substanser som används för att lokalt blockera smärtsignaler i kroppen. De kan användas under operationer eller vid behandlingar som injektioner, där de orsakar en temporär förlust av känsel i området. Exempel på lokalbedövningmedel inkluderar lidokain och bupivacain.
4. Adjuvanta smärtstillande medel: Detta är en grupp av substanser som används tillsammans med andra smärtstillande medel för att öka deras effektivitet eller minska biverkningarna. Exempel på adjuvanta smärtstillande medel inkluderar kortikosteroider, antidepressiva läkemedel och antiepileptika.

Det är viktigt att använda rätt typ av smärtstillande medel beroende på typen och svårighetsgraden av smärtan. Läkare och sjuksköterskor kan hjälpa till att bestämma vilket läkemedel som är lämpligt för en viss patient.

Medicinskt sett kan massage definieras som manipulation av mjuk vävnad, till exempel musklerytm, hud och bindväv, med händerna eller med hjälp av mekaniska enheter. Massage används ofta för att lindra smärta, främja rörelsefrihet, minska stress och öka blodflödet till musklerna och andra kroppsdelar. Det finns också olika slags medicinska massage som är specialiserade för att behandla specifika medicinska tillstånd, såsom sportmassage, svullnadsreducerande massage och neurologisk massage.

"Yrkessjukdomar" är en term som används inom medicinen och arbetsmiljövården för att beskriva sjukdomar eller skador som orsakas av, eller förvärras av, arbetet. Det kan handla om både fysiska och psykiska tillstånd. Exempel på yrkessjukdomar inkluderar lungcancer hos rökare som arbetat med asbest, ryggproblem hos personer som lyft tunga vikter och depression eller ångest hos personer som utsatts för psykisk stress på jobbet.

För att en sjukdom ska klassificeras som en yrkessjukdom måste den vara insjuknanden som är känd för att kunna orsakas av arbetsmiljön och det måste finnas ett samband mellan sjukdomen och arbetet. Detta fastställs vanligen genom en medicinsk undersökning och en utredning av arbetsmiljön.

I Sverige regleras yrkessjukvården genom arbetsmiljölagstiftningen och försäkringssystemet, där Försäkringskassan är huvudman. Arbetstagaren har rätt till ersättning om de insjuknar i en erkänd yrkessjukdom eller drabbas av en arbetsskada.

Motionsterapi, också känt som rörelseterapi eller fysioterapi, är en form av medicinskt behandlingssätt som använder sig av aktivitet och rörelser för att underlätta läkning, lindra smärta och återställa funktion hos en individ. Behandlingen kan innefatta övningar för styrka, uthållighet, flexibilitet och balans, samt manual terapi, massage och andra tekniker för att underlätta rörelseförmågan. Motionsterapeuterna arbetar ofta tillsammans med läkare, sjukgymnaster och andra hälsovårdspersonal för att utveckla en individuell behandlingsplan baserad på patientens specifika behov och mål.

"Medical terminals" refer to specialized computer workstations or devices that are used in a medical setting to access, input, and display patient data and medical information. These terminals are typically designed to be used by healthcare professionals such as doctors, nurses, and other medical staff. They often have features and software specifically tailored for medical use, such as electronic health records (EHR) systems, clinical decision support tools, and diagnostic imaging viewers. Medical terminals may also include hardware components such as barcode scanners, magnetic stripe readers, or smart card readers to facilitate patient identification and data entry.

Akupunktur är en form av traditionell kinesisk medicin (TCM) som innebär att mycket små nålar stickes in i specifika punkter på kroppen. Enligt TCM-teorin flyter livsgivande energi, kallad qi, genom kroppens kanaler eller meridianer. Akupunktknutpunkterna ligger längs med dessa meridianer.

En medicinsk definition av en akupunkturbehandling är: "En procedur där små nålar insätts i specifika punkter på kroppen för att påståtts stimulera energi- eller nervpunkter, vilket kan lindra smärta eller bota sjukdomar. Akupunktur används ofta som komplement till vanlig medicinsk behandling."

Det är värt att notera att det finns olika skolor och stilar inom akupunkturen, såsom traditionell kinesisk akupunktur, japansk akupunktur, koreansk handakupunktur och västerländsk akupunktur. Varje skola har sina unika tillvägagångssätt och teorier om hur akupunkturen fungerar.

Radikulopati är en medicinsk term som refererar till ett tillstånd där en eller flera nervrötter i ryggraden komprimeras, inflammeras eller skadas på något annat sätt. Detta kan orsaka smärta, krypning, domning och förlust av känsel och/eller muskelstyrka i armarna eller benen, beroende på vilka nervrötter som är drabbade. Radikulopati kan vara tillfällig eller permanent och kan orsakas av en rad olika sjukdomar och skador, till exempel hernierade intervertebrala diskar (skivskador), tumörer, infektioner, degenerativa skelettsjukdomar eller trauma.

"Sjukroll" är ett begrepp inom arbets- och sjukvården som refererar till den roll eller funktion som en individ uppfyller i samhället, ofta syftande på deras yrkesmässiga roll. Det används ofta för att beskriva hur en persons hälsotillstånd påverkar deras förmåga att utföra vardagliga aktiviteter och arbetsrelaterade uppgifter.

En person med funktionsnedsättning eller sjukdom som begränsar deras förmåga att arbeta kan ha en reducerad sjukroll, medan en person som är frisk och fullt arbetsförmögen har en komplett sjukroll. Sjukrollen kan variera över tiden beroende på förändringar i individens hälsotillstånd eller behandlingsframgångar.

Det är viktigt att notera att sjukrollen inte bara inkluderar arbete utan också andra aspekter av livet, som sociala aktiviteter, hushållssysslorna och fritidsaktiviteter.

Ryggradssjukdomar, även kända som muskuloskeletala sjukdomar, är en grupp av medicinska tillstånd som påverkar ryggraden och relaterade strukturer, inklusive ben, muskler, ligament, nerver och grå substans. Dessa sjukdomar kan vara medfödda eller aquired, och de kan variera i allvarlighet från milda till livshotande. Några exempel på ryggradssjukdomar inkluderar:

1. Osteoartrit: En degenerativ ledsjukdom som orsakas av slitage och åldrande, ofta drabbar stora leder som knä och höft, men kan också påverka ryggraden.
2. Skleros: En kronisk autoimmun sjukdom som orsakar inflammation och skada i hjärnan och ryggmärgen.
3. Interkostal neuralgi: Irriterande eller skadade nerver mellan revbenen kan orsaka smärta, särskilt vid djup andning eller hosta.
4. Ryggradsförstoring: En ökning i ryggradens höjd som orsakas av osteofyter (knölar) på vertebrala kropparna.
5. Skolios: En abnormal böjning eller krökning av ryggraden, ofta under uppväxten och kan vara associerad med muskuloskeletala tillstånd som cerebral pares eller muskeldystrofi.
6. Osteoporos: En benvävnads sjukdom karaktäriserad av låg benmassa och försämrad mikroarkitektur, vilket ökar risken för frakturer.
7. Ryggradsförlamning: Total eller partiell förlust av rörelseförmåga i kroppen på grund av skada till ryggmärgen.
8. Spinal stenos: En smalnad av ryggradens kanaler som orsakar tryck på nerverna och kan leda till smärta, svaghet eller känselbortfall i armar och ben.
9. Reklamsjuka: Små fragment av diskmaterial som pressas ut från en skadad intervertebral disk och orsakar irritation eller kompression av nerverna.
10. Cervikogen kronisk smärta: Kronisk smärta i nacken och halsen som orsakas av degenerativa förändringar i ryggraden.

Traffiksjukdom (vägtrafikolycka) definieras av Världshälsoorganisationen (WHO) som en händelse som involverar minst ett fordon och som orsakar skada, död eller materiell skada. Det kan också inkludera fotgängare och cyklister. Orsaken till en trafikolycka kan variera, men de flesta är på grund av faktorer som mänskligt beteende, tekniska defekter och miljömässiga faktorer.

Atlantoaxiell är en anatomisk term som refererar till den articulationen mellan atlas, den första cervikala vertebran (halskotan), och axis, den andra cervikala vertebran. Den atlantoaxiella leden är viktig eftersom den tillåter huvudrörelserna i flexion, extension, lateralflexion och rotation.

En patologisk tilldragelse som kan drabba atlantoaxiell leden är atlantoaxiell subluxation eller luxation, vilket innebär att det onormalt stora utrymmet mellan atlas och axis orsakar en kompression av halskärlen och nervbanan. Detta kan leda till neurologiska skador och symtom som svaghet, känselbortfall, smärta eller andningssvårigheter.

Atlantoaxiell subluxation eller luxation kan orsakas av trauma, men kan också förekomma hos personer med vissa neurologiska eller muskuloskeletala tillstånd som exempelvis Downs syndrom, rheumatoid artrit eller ankyloserande spondylit.

Muskel- och skelettsjukdomar är en kategori av sjukdomar som drabbar muskler, ben, ledband, ligament, senor och leder. Dessa sjukdomar kan vara medfödda eller aquired, och de kan vara relaterade till åldrande, skada, infektion, autoimmunitet eller cancer. Exempel på muskel- och skelettsjukdomar inkluderar artriter, reumatoid artrit, osteoartrit, multipel skleros, muskeldystrofi, fibromyalgi, osteoporos och cancersjukdomar som metastaserar till ben eller skelett. Symptomen på muskel- och skelettsjukdomar kan variera beroende på vilken specifik sjukdom en person har, men de kan inkludera smärta, stelhet, svullnad, rörelsebegränsning, svaghet och instabilitet i lederna eller musklerna. Behandlingen för muskel- och skelettsjukdomar kan innefatta mediciner, fysisk terapi, operationer, livsstilsförändringar och andra terapeutiska metoder beroende på sjukdomens art och svårighetsgrad.

'Kroppsställning' refererar till hur kroppen positionerar och orienterar sig i rummet. Det kan avse både stillasittande, stående eller liggande positioner samt mer specifika positioner som används under vissa aktiviteter eller medicinska undersökningar. Exempel på kroppsställningar inkluderar sittande upprecta, stående med rak rygg, liggande på sidan, barnmorskeställning (knä-bröst-ställning) och flera andra. Kroppsställning kan ha betydelse för olika aspekter av hälsan och välbefinnandet, inklusive andning, cirkulation, smärta och rörelsefrihet.

Sjævrektalcancer, også kendt som skivepitelcancer, er en type kræft der dannes i slimhinden (den mukøse membran) i fordøjelsessystemet. Navnet "skivepitelcancer" kommer fra det faktum at cellerne i slimhinden er organiseret i lag, hvor de øverste celler danner et fladt lag, der minder om en skive (eller "flade epitel").

Skivepitelcancer opstår som regel i tyktlejet eller endetarmen, men kan også forekomme andre steder i fordøjelsessystemet. Faktorer såsom tobacco ryging, alkohol misbrug, infektion med humane papillomavirus (HPV) og en historik om inflammatoriske tarmsygdomme kan øge risikoen for at udvikle skivepitelcancer.

Symptomer på skivepitelcancer kan inkludere blødninger fra endetarmen, ændret afføringsmønster, vægttab, træthed og mavesmerter. Hvis kræften er i en tidlig fase, kan den ofte behandles med kirurgi alene, mens avanceret stadie kræft kan kræve kombineret behandling med kirurgi, strålebehandling og/eller kemoterapi.

"Uppföljningsstudier" (engelska: "follow-up studies") är en typ av longitudinell forskningsdesign inom medicinen där man studerar en grupp individer under en längre tidsperiod. Dessa studier kan vara observationella eller interventionsbaserade, och syftet är ofta att undersöka hur olika faktorer påverkar hälsan, sjukdomsutvecklingen eller behandlingsresultaten över tid.

I en uppföljningsstudie kan forskarna exempelvis samla in data om deltagarnas levnadsvanor, miljöfaktorer och medicinska historik, och sedan följa upp dem regelbundet för att se hur de utvecklas. Detta kan ge värdefull information om riskfaktorer, skyddsfaktorer och möjliga orsaker till olika hälsotillstånd.

Uppföljningsstudier kan vara av olika slag, beroende på hur länge de pågår och hur ofta data samlas in. De kan vara kohortstudier, där en grupp individer följs över tid, eller fallföljningsstudier, där man följer upp en specifik diagnos eller behandling hos en grupp patienter.

'Smärtstillande medel, opioider' refererar till en grupp av starka smärtstillande läkemedel som verkar genom att binde till opioidreceptorer i centrala nervsystemet och hjärnan. Dessa receptorer är involverade i smärtkänslan, andning, humör, medvetandenivå och andra funktioner.

Exempel på vanligt använda opioider inkluderar morfin, hydromorfon, oxycodon, hydrokodon och fentanyl. Dessa läkemedel kan vara mycket effektiva för att lindra stark smärta, men de kan också orsaka biverkningar som andningsdepression, yrsel, illamående, förstoppning och fysisisk beroende. Opioider kan också leda till en ökad tolerans, vilket betyder att patienten behöver högre doser för att uppnå samma smärtlindringseffekt över tiden.

Opioiderna kan delas upp i naturliga, semisyntetiska och syntetiska opioider beroende på hur de är framställda. Naturliga opioider utvinns från opiumväxter, medan semisyntetiska och syntetiska opioider skapas i laboratoriet.

'Psykologi' er en vitenskap som studerer menneskelige tanker, følelser, adferd og tilstander relatert til tett samfunn med hverandre og deres omgivelser. Den inneholder flere underdiscipliner, for eksempel klinisk psykologi, utviklingspsykologi, social psykologi, personlighetspsykologi og biologisk psykologi. Psykologer bruker ofte forskningsmetoder som eksperimentell psykologi, korrelasjon og observering for å forstå hvordan mennesker opplever, tenker og beter seg i ulike situasjoner.

Posttraumatisk huvudvärk (PTH) är en sekundär huvudvärk som utvecklas efter ett trauma till huvudet eller halsen, såsom en skallskada, en whiplash-skada eller en annan typ av traumatisk händelse. PTH definieras i internationella klassificeringssystem för sjukdomar (ICD-10) som en "huvudvärk som börjar within ett vecka efter trauma och som inte kan förklaras av annan huvudvärksorsak, och som varar mer än tre månader".

PTH är en subform av den kroniska posttraumatiska huvudvärken (CPTH), som definieras som en huvudvärk som pågår mer än tre månader efter trauma. PTH kan också vara en del av ett komplex med posttraumatiskt stressyndrom (PTSD) eller annan psykiatrisk sjukdom, men det är inte alltid fallet.

Typiska symtom på PTH inkluderar:

* Huvudvärk som uppfyller kriterierna för en primär huvudvärkssyndrom såsom spänningshuvudvärk eller migrän
* Huvudvärken som är närvarande mer än hälften av tiden under de senaste tre månaderna
* Huvudvärken som orsakar nedsatt funktionalitet i vardagslivet
* Huvudvärken som inte kan förklaras av annan huvudvärksorsak

Diagnosen ställs vanligen genom en kombination av en detaljerad anamnes, neurologisk undersökning och ibland också hjälpmedel såsom bilddiagnostik (t.ex. röntgen, CT eller MRI) för att utesluta andra orsaker till huvudvärken. Behandlingen av PTH består ofta av en kombination av läkemedelsbehandling, fysisk terapi och psykologisk behandling.

Ergonomi definieras inom medicin ofta som läran om människans interaktion med sitt arbetsmiljö och tekniska enheter, med fokus på att optimalisera komfort, prestanda och hälsan genom att anpassa arbetsuppgifterna, utrustningen och miljön till människans fysiska och kognitiva förmågor och begränsningar. Ergonomi handlar också om att förebygga arbetsskador och sjukdomar genom att reducera belastningar på kroppen, exempelvis genom att anpassa sittpositioner, lyftteknik och arbetstider.

'Nervsmärta' eller neuropatisk smärta är en typ av smärta som orsakas av skada eller sjukdom i nervsystemet. Det kan vara en kronisk, långvarig smärta som kan vara svår att behandla. Nervsmärta kan beskrivas som stickande, brännande, skarp, elektriskt, klåfingrigt eller smärtsamt kittlande. Den kan uppstå som en komplikation till diabetes, cancerbehandling, HIV/AIDS, amputationer, alkoholism och andra sjukdomar eller skador på nervsystemet. Vissa läkemedel och behandlingsmetoder kan hjälpa att lindra nervsmärta, men det kan vara svårt att hitta en effektiv behandling eftersom orsaken till smärtan kan vara komplex och variera mellan individer.

Nociceptive pain är den typ av smärta som orsakas av skada eller skador på kroppens vävnader, och det är den mest vanliga formen av smärta. Det uppstår när nociceptorer, speciella nervceller som reagerar på skadande stimuli som hetta, kyla, tryck eller kemiska ämnen, aktiveras. Nociceptiva smärta kan vara akut eller kronisk. Akut nociceptiv smärta uppstår omedelbart efter en skada och försvinner vanligtvis när skadan läker. Kronisk nociceptiv smärta kvarstår längre än tre till sex månader efter skadan och kan vara svår att behandla. Exempel på nociceptiv smärta är smärtan från en brännskada, en muskelkrampsmärta eller en inflammation i en led.

"Prospektiva studier" är en typ av forskningsdesign inom epidemiologi och klinisk forskning. Den innebär att data insamlas prospektivt, det vill säga efter ett bestämt datum och framåt, medan deltagarna fortfarande är i livet och studeras över en viss tidsperiod. Detta står i kontrast till retrospektiva studier, där data insamlas genom att granska redan existerande data eller dokument från tidigare händelser.

Prospektiva studier kan vara antingen kohortstudier eller longitudinella studier. I en kohortstudie följs två eller flera grupper med deltagare som har olika exponeringar för en viss riskfaktor över tid, och man jämför huruvida de utvecklar en viss sjukdom eller inte. I en longitudinell studie följs en population under en längre tidsperiod för att undersöka hur förändringar i olika variabler relaterar till hälsoutfall eller andra utgångar.

Prospektiva studier anses ofta ge starkare bevis som stöd för orsakssamband än retrospektiva studier, eftersom de minskar risken för återblickars bias och ger möjlighet att kontrollera för konfoundingare. Dock kan de vara tidskrävande och dyra att genomföra.

'Ansiktsneuralgi', på medicinska svenska, är en smärtförstoring (hyperalgi) eller smärta som uppstår i antingen den yttre delen av ansiktet eller i käken. Smärtan följer ofta nerven trigeminus, som har sitt ursprung i hjärnan och innerverar ansiktsmusklerna, tänderna, tandköttet och huden på det främre huvudet.

Ansiktsneuralgi kännetecknas av att smärtan kan vara mycket stark, stickande eller brännande, och kan utlösas av enkel beröring eller vardagliga aktiviteter som tvätta ansiktet, tugga mat eller röra vid tänderna. De flesta patienter upplever smärtsvallningar som varar från några sekunder till några minuter och kan upprepas flera gånger om dagen under veckor, månader eller till och med år.

Det finns två huvudtyper av ansiktsneuralgi: typisk ansiktsneuralgi (TN) och atypisk ansiktsneuralgi (ATN). TN delas vanligtvis upp i tre undergrupper, beroende på vilka grenar av trigeminusnerven som är drabbade. ATN har en mildare klinisk presentation än TN och tenderar att vara mer symmetrisk.

Även om orsaken till ansiktsneuralgi ofta är okänd, kan den ibland bero på en kompression eller irritation av trigeminusnerven vid dess passage genom en liten hålrum i skallbasen, kallat foramen rotundum. Andra möjliga orsaker inkluderar trauma, infektion, tumörer och autoimmuna sjukdomar.

Behandlingen av ansiktsneuralgi kan vara svår och omfattar ofta en kombination av läkemedel, som antiepileptika eller antidepressiva, samt invasiva procedurer som mikrovågsbehandling, radiofrekvensablation eller kirurgi.

Kiropraktik är en manuell läkekonst som fokuserar på muskuloskelettala systemet, särskilt ryggraden. Kiropraktorer behandlar patienter genom att använda speciella tekniker för att justera eller manipulera lederna i kroppen, främst i ryggen.

Den grundlägande filosofin bakom kiropraktik är att en störning i rörelsen av en led (som kallas en subluxation) kan påverka nervsystemet och orsaka olika hälsoproblem. Genom att korrigera dessa subluxationer kan kiropraktorer hjälpa till att lindra smärta, förbättra rörelseförmågan och återställa funktionen hos den drabbade leden.

Det är värt att notera att kiropraktik inte anses vara en allmän behandlingsmetod för alla medicinska tillstånd, men det kan vara effektivt för vissa typer av smärta relaterad till muskuloskelettala systemet, som exempelvis nack- och ryggsmärtor, huvudvärk och extremitetsrelaterade smärtor. Innan du börjar någon behandling rekommenderar vi starkt dig att konsultera din läkare eller annan vårdpersonal för att diskutera om kiropraktik är lämpligt för dina specifika symptom och behov.

En epidural injection är en typ av injektion där lokalbedövningsmedel eller andra läkemedel administreras direkt i det epidurala utrymmet, som är ett rum mellan hårda hinna som omsluter ryggraden (durahinnan) och den inre ytan av de bakre kotpelarna.

Denna typ av injektion används ofta för att lindra smärta orsakad av en rad tillstånd, inklusive ryggsmärtor, skador på ryggraden, cancerrelaterad smärta och förlossningssmärta. Epidurala injektioner kan också användas under operationer i buken eller nedre extremiteterna för att ge smärtlindring och muskelavslappning.

Epidurala injektioner utförs vanligtvis av en särskilt utbildad läkare, såsom en anestesiolog eller en smärtspecialist. Proceduren innebär att patienten ofta får ligga på sidan eller på magen med ryggen böjd framåt för att öka utrymmet mellan kotpelarna. Sedan desinficeras huden och lokalbedövning ges i området där injektionen ska ges.

En tunn, smal nål placeras därefter i det epidurala utrymmet med hjälp av en fluoroskopi eller en C-arm X-ray-maskin för att guida nålen till rätt plats. När nålen är på rätt plats pumpas läkemedlet in i det epidurala utrymmet, vilket lindrar smärtan genom att blockera nervimpulserna som orsakar smärtan.

Epidurala injektioner kan vara effektiva för att lindra smärta, men de kan också ha vissa biverkningar och komplikationer, såsom infektion, blödning, ryggmärgsbristning eller skada på nerven. Dessa komplikationer är dock sällsynta när proceduren utförs av en erfaren läkare.

Intervertebral disc displacement, även känt som "slipped disc" eller "herniated disc", är en medicinsk term som refererar till när en del av den mjuka, skivformade strukturen (disken) mellan två ryggradsben (vertebror) i ryggen skadas eller skjuts ut genom en svaghet eller spricka i dess yttre kapsel. Den skadade disken kan pressa på de omkringliggande nerverna och orsaka smärta, kramper, stickningar eller domningar i armar eller ben, beroende på vilken del av ryggraden som är drabbad. Det finns olika grader av diskusprolaps, från en liten bulas (buckla) i disken till en fullständig herniation där disken sticker ut genom kapseln. Orsaken till en intervertebral disc displacement kan vara degenerativa förändringar, skada eller överansträngning av ryggen.

Kiropraktisk manipulation (även kallat chiropractic adjustment) är en metod som används inom kiropraktik. Det handlar om att applicera en specifik kraft med hög hastighet till en led, ofta i ryggraden, för att korrigera en perceived subluxation (en delvis utbunden led) och på så sätt återställa normal funktion och rörelse. Manipulationen kan vara följt av ett smackande eller knakande ljud, som orsakas av gasbubblor i ledvätskan som expanderar snabbt.

Det är värt att notera att det finns olika skolor och stilar inom kiropraktiken, och alla kiropraktorer kan inte ha samma filosofi eller metoder. Vissa kiropraktorer kan också använda sig av andra behandlingsmetoder än manipulation, beroende på patientens individuella problem och behov.

'Hyperalgesi' är ett medicinskt begrepp som refererar till en ökad känslighet för smärta i samband med skada eller sjukdom. Det innebär att en person upplever en överdrivet stark smärtreaktion på en stimulus som normalt inte skulle vara speciellt smärtsam.

Det kan uppstå till följd av olika orsaker, såsom skador, sjukdomar eller läkemedelsbehandlingar. Exempelvis kan opioidbehandling leda till en ökad hyperalgesi som kan vara svår att hantera.

Hyperalgesin kan delas in i två typer: primär och sekundär. Primär hyperalgesi uppstår när smärtreceptorerna i det skadade området blir överaktiva, medan sekundär hyperalgesi uppstår när nervsystemet också blir känsligare för smärta i omgivande områden.

Behandlingen av hyperalgesi kan variera beroende på orsaken och kan innefatta smärtbehandling, fysisk terapi eller ändringar i läkemedelsbehandling.

Vertebralisdissektion är en medicinsk term som refererar till en skada eller ett sönderfall i den blodförsörjande artären till halskotorna (vertebralartären). Detta orsakas vanligtvis av en tinyrning eller en skada på halsen, även om det kan uppstå spontant hos vissa individer. När vertebralisdissektionen sker, kan blodflödet till hjärnan störas, vilket kan leda till symtom som svår huvudvärk, yrsel, synproblem och i värsta fall stroke. Behandlingen för vertebralisdissektion kan innebära mediciner för att thinna ut blodet, operation eller en kombination av båda.

"Prevalens" er en begrep i epidemiologi som refererer til den totale andelen av individuer i en population som har en bestemt sykdom, skade eller tilstand ved et givent tidspunkt. Det kan også beskrive antall personer som har en bestemt egenskap eller eksponering i en befolkning. Prevalensen måles ofte som en prosentandel av den totale populationen eller som antall per 1000, 10 000 eller 100 000 personer, afhængig av hyppigheden og størrelsen på populationen.

Det er viktig å skille mellom prevalens og incidens. Incidensen beskriver antall nye tilfeller av en sykdom eller tilstand som oppstår innen et bestemt tidsrom, mens prevalensen viser hvor mange personer i en population som har den på et gitt tidspunkt. Prevalensen vil ofte være høyere enn incidensen for kroniske sykdommer og tilstander, siden disse kan forekomme over lengre tidsperioder.

Lokalbedövningsmedel, även känt som lokalanestetika, är en typ av läkemedel som används för att temporarily numb a specific area of the body to block pain during certain medical procedures. These medications work by blocking nerve signals in the area where they are administered, which prevents the feeling of pain from being transmitted to the brain.

Exempel på vanliga lokalbedövningsmedel inkluderar lidocain, prilocain, bupivacain och mepivacain. Dessa kan ges som injektioner, creams, gels eller sprays beroende på användningsområdet.

Lokalbedövningsmedel används ofta under små kirurgiska ingrepp, tandbehandlingar och andra procedurer där smärta kan orsaka obehag. De är vanligtvis säkra att använda när de ges i rätt dos och under professionell medicinsk övervakning.

Spinal fusion är en kirurgisk procedur där två eller flera vertebrala segment i ryggraden förenas till ett kontinuerligt segment. Detta uppnås vanligtvis genom att placera en bit av benväv (bengraft) mellan de två segmenten, vilket sedan växer samman och skapar en fast länk mellan dem. Ibland används även metallimplantat som skruvar, stänger eller plattor för att hålla de fusionerade segmenten i rätt position medan benväven läker.

Den huvudsakliga orsaken till spinal fusion är att behandla smärta och instabilitet i ryggraden som orsakas av olika tillstånd, såsom degenerativa skador på diskarna (de gummartade kuddarna mellan varje ryggkotor), skleros (härdning) eller frakturer av ryggkotorna, skolios eller andra former av ryggradsförvridningar, tumörer eller infektioner.

Det är viktigt att notera att spinal fusion kan minska flexibiliteten i ryggraden och kan leda till ökad belastning på de omgivande segmenten, vilket kan orsaka nya problem över tiden. Därför bör alla andra behandlingsalternativ undersökas innan en spinal fusion rekommenderas, och den ska endast utföras av en erfaren kirurg specialiserad på ryggradskirurgi.

Odontoidutskott, även känt som dens axis eller odontprocessen, är ett smalt, toppformigt benutskott på den övre delen av den andra halskotan (C2), även känd som axis. Odontoidutskottet spelar en viktig roll i att möjliggöra rörelser mellan de två översta halskotorna, atlas (C1) och axis (C2). Det fungerar som en pivotpunkt och låter huvudet rotera från sida till sida. Skador på odontoidutskottet kan orsaka instabilitet i halsen och potentiellt leda till allvarliga komplikationer, inklusive skada på ryggraden och andnings- eller cirkulationssvikt.

I en medicinsk kontext refererer tidsfaktorer ofte til forhold der har med tiden at gøre, når det kommer til sygdomme, behandlinger eller sundhedsforhold. Det kan eksempelvis være:

1. Akutte vs. kroniske tilstande: Hvor akutte tilstande kræver øjeblikkelig medicinsk indgriben, kan kroniske tilstande udvikle sig over en længere periode.
2. Tidspunktet for diagnose og behandling: Hvor hurtigt en sygdom identificeres og behandles, kan have væsentlig indvirkning på prognosen.
3. Forløb og progression af en sygdom: Hvor lang tid en sygdom tager at udvikle sig eller forværres, kan have indvirkning på valget af behandling og dens effektivitet.
4. Tidligere eksponeringer eller længerevarende sundhedsproblemer: Tidsfaktoren spiller også en rolle i forhold til tidligere eksponeringer for miljøfaktorer, infektioner eller livsstilsvalg, der kan have indvirkning på senere helbredsudvikling.
5. Alder: Alderen kan have indvirkning på risikoen for visse sygdomme, svarende til at visse sygdomme er mere almindelige hos ældre end yngre mennesker.
6. Længerevarende virkninger af behandling: Tidsfaktoren spiller også en rolle i forhold til mulige bivirkninger eller komplikationer, der kan opstå som følge af længerevarende medicinske behandlinger.

I alle disse tilfælde er tidsfaktoren en vigtig overvejelse i forbindelse med forebyggelse, diagnostisk og terapeutisk beslutningstagen.

Intervertebral Disc Degeneration (IDD) är en naturlig åldersrelaterad förändring som sker i de mjuka skivarna (intervertebrala diskar) mellan varje ryggkotstock (vertebra) i ryggraden. Disken består av ett yttre skikt av tuffare bindväv, annulus fibrosus, och ett inre geléartat skikt, nucleus pulposus.

IDD innebär en nedbrytning av dessa skikten, vilket kan leda till smärta, stelhet och sämre rörlighet i ryggen. Denna process kan påverka disken mekaniska egenskaper, som exempelvis förmågan att absorbera stötar och utsätta ryggkotorna för ökat slitage. IDD kan också orsaka andra åkommor såsom bandscheibssjukan (disc herniation) eller led Degenerativa skador.

Värt att notera är att IDD inte alltid orsakar symtom och det finns många individer som har en viss grad av degenerering utan att uppleva några besvär alls. Även om ålder är den största riskfaktorn för IDD, kan faktorer såsom övervikt, rökning, brist på motion och olyckor också bidra till dess utveckling.

'Skuldra' refererer til den muskuløse og skeletale struktur som findes i øvre del af rygsøjlen hos mennesker. Det er en del af det såkaldte axiale skelet og består af to deler: den cervicale region med de syv øverste hvirvelbuer, samt den thorakale region med de tolv nederste brysthvirvelbuer. Skuldren er forbundet med skuldergordelen via articulationes acromioclavicularis og articulationes sternoclavicularis.

Skulderen har flere vigtige funktioner, herunder at beskytte nervesystemet og blodkarrene i hjernestammen og hjernen, samt at give struktur og støtte til hoved og nakke. Den tillader også bevægelse af arme og hoved gennem forskellige led og muskler, der er forbundet med skulderen.

Sjukdomsgradsmått, eller "disease severity measures," är metoder och skalor som används för att kvantifiera hur allvarlig en viss sjukdom eller tillstånd är hos en patient. Det kan handla om subjektiva bedömningar gjorda av en vårdpersonal, såsom kliniska observationer och symptombeskrivningar, eller objektiva tester och mätningar som exempelvis blodprover eller bilddiagnostik.

Sjukdomsgradsmått används ofta inom forskning för att jämföra effekterna av olika behandlingsmetoder, men de kan även användas i klinisk praxis för att övervaka en patients tillstånd över tid och för att ställa in behandlingen på rätt nivå. Exempel på vanliga sjukdomsgradsmått är skalor för smärta, funktionsnedsättning, livskvalitet och komplikationsrisk.

'Svindel' kan definieras som ett kortvarigt tillstånd av illamående, yrsel och svaghet, ofta följt av medvetslöshet. Orsaken kan vara olika, exempelvis en plötslig minskning av blodtrycket, hjärtproblem, diabetes, eller som en biverkan till vissa mediciner. Ibland kan även rökning, alkohol och droger vara orsaken. Symptomen kan uppstå plötsligt och vara av kortvarig natur, men i vissa fall kan de också vara ett tecken på en allvarligare sjukdom. Om svindel upplevs regelbundet rekommenderas det att söka medicinsk hjälp för att utreda orsaken och få rätt behandling.

Myofasciella smärtsyndrom är ett samlingsbegrepp för smärtor och andra besvär i musklerna, fascier (bindväven runt muskler och andra vävnader) och omgivande vävnader. Detta syndrom saknar en entydig medicinsk definition och kan ha olika orsaker som kan variera mellan individer.

Myofasciella smärtsyndrom kan ibland användas för att beskriva smärtor relaterade till kroniska spänningar eller förtjockningar i fascial vävnad, så kallat myofascial smärtsyndrom. Andra gånger kan det användas som en övergripande diagnos för patienter med kronisk smärta där orsaken inte är klart fastställd, även känd som idiopatisk smärta.

Det är viktigt att undersöka och behandla underliggande orsaker till smärtan, såsom skador, inflammation eller neurologiska problem. Om inga specifika orsaker hittas kan behandlingen inriktas på att lindra smärtor och förbättra funktion med hjälp av metoder som fysioterapi, vila, värme- eller kyldapning, smärtstillande läkemedel, stressreduktion och psykologisk support.

En nervblockad är en medicinsk procedur där ett lokalanestetikum (en sorts smärtstillande läkemedel) injiceras i närheten av en nerv för att blockera smärtsignaler från att nå hjärnan. Detta gör att området som den berörda nerven innerverar blir känsel- och smärtlöst under en viss tid. Nervblockader används ofta inom smärtbehandling, men kan även användas under operationer för att minska eller eliminera smärtan. Det finns olika typer av nervblockader, beroende på vilken nerv eller del av kroppen som ska blockeras.