'Näringsprocesser' är ett samlingsbegrepp för de olika processer som sker i kroppen för att bryta ner, absorbera och använda näringen från maten. Det innefattar bland annat:

1. **Digestion**: Den process där maten bryts ned till mindre molekyler så att de kan absorberas av kroppen. Denna process sker främst i mag-tarmsystemet med hjälp av enzymer och surt miljö.
2. **Absorption**: När näringsmolekylerna har bryts ned till sinosmalt tillstånd kan de absorberas genom tarmens väggar och transporteras runt i kroppen via blodomloppet.
3. **Assimilation**: Det är när dessa näringsämnen används av cellerna för att producera energi, bygga upp kroppsproteiner och underhålla olika funktioner i kroppen.
4. **Elimination**: Oanvändbara restprodukter som bildas under näringsprocesserna elimineras från kroppen via urinen, avskrädet eller andningen.

'Parenteral näring' är en form av künstlig näring som ges intravenöst, det vill säga direkt in i blodbanan. Detta skiljer sig från enteral näring, där näring givs via mag-tarmkanalen. Parenteral näring används ofta när patienten inte kan få tillräcklig mängd näring oralt eller enteralt, till exempel vid svårigheter med att äta, dricka eller absorbera näringsämnen genom mag-tarmkanalen.

Parenteral näring innehåller vanligtvis en blandning av kolhydrater, proteinhydrolysat, lipider, elektrolyter, vitaminer och mineraler, anpassad efter patientens behov. Den administreras ofta kontinuerligt via en infusionspump under flera timmar eller dagar.

Det är viktigt att parenteral näring ges under medicinsk övervakning, eftersom det kan öka risken för komplikationer såsom infektioner, elektrolytbrist och leverfunktionsstörningar.

Parenteral näring, total (PNT) är en form av medicinsk behandling där all näringsbehov tas in via en injektion i blodbanan, istället för via munnen. Detta görs vanligtvis genom en central venkateter, som placeras i en stor vena i bröstet eller halsen. PNT används ofta när någon inte kan få tillräcklig näring oralt eller enteralt (dvs. via mag-tarmkanalen) på grund av sjukdom, skada eller operation.

PNT innehåller alla de nödvändiga näringsämnen som kroppen behöver för att fungera korrekt, inklusive kolhydrater, protein, lipider, vitaminer och mineraler. Lösningarna är speciellt formulerade för att matcha patientens individuella behov och kan variera över tid beroende på deras hälsotillstånd och behandling.

PNT kräver noggrann övervakning av patienten och deras laboratorievärden för att säkerställa att de får rätt mängd näring och att deras kroppar hanterar det på rätt sätt. Det kan också öka risken för komplikationer såsom infektion, blodproppar och lever- eller njurskador, om det inte administreras korrekt.

'Sondmatning' är ett medicinskt begrepp som refererar till att ge en patient en vätska eller näring via en sonda, vilket oftast är en slangliknande tub som leds in i kroppen genom mun, näsan eller bukväggen. Detta används vanligtvis när en patient inte kan svälja normalt på grund av sjukdom, skada eller operation. Sondmatning kan vara både kort- och långvarig beroende på patientens behov och hälsotillstånd.

En näringsundersökning är en metod inom medicinen och hälsovården för att insamla information om en persons näringsstatus, matvanor och kosthållningsvanor. Det innefattar vanligen en samling av data genom en kombination av tekniker såsom intervjuer, frågeformulär, observationer och kroppsmätningar.

En näringsundersökning kan omfatta följande aspekter:

1. Personliga data: Information om personens ålder, kön, vikt, längd, aktivitetsnivå och medicinska historia.
2. Matvanor: Upptäckande av vilka matvaror en person äter och hur ofta de äter dem. Det kan innefatta att logga allt man äter under en viss tidsperiod eller att svara på frågor om vanliga matvanor.
3. Kosthållningsvanor: Upptäckande av hur en person lagar, serverar och äter sin mat. Det kan innefatta information om kostvanor som exempelvis att äta för snabbt eller inför ekranen.
4. Näringsintag: Beräkning av den mängd näring som en person får från sitt näringsinnehåll i matvaror och drycker, till exempel kolhydrater, protein, fett, fiber, vitaminer och mineraler.
5. Näringsstatus: Mätning av olika aspekter av en persons kropp för att avgöra deras näringsstatus, såsom blodprover, urinprover, muskelmassa och kroppsfett.

Näringsundersökningar används ofta inom klinisk praktik för att hjälpa läkare, dietister och andra hälsovårdspersonal att utvärdera en persons näringsstatus och ge råd om hur de kan förbättra sin kosthållning. De används också inom forskning för att undersöka samband mellan kosthållning och hälsotillstånd.

Näringsvetenskap (nutrition science) är ett tvärvetenskapligt ämne som undersöker hur näringsintag och kosthållning påverkar vår hälsa, välbefinnande och livslängd. Det inkluderar studier av näringsämnenas kemi, absorption, metabolism och funktion i kroppen, samt hur olika dietaryvanor och matvanor påverkar risken för sjukdomar som diabetes, hjärtsjukdomar och cancer. Näringsvetenskapen undersöker även effekterna av näringsintag på vår kognitiva förmåga, fysisk prestationsförmåga och viktmässig status. Definitionen inkluderar också studier av livsmedelsproduktion, distribution, förädling och marknadsföring från en närings- och hälsoaspekt.