Myokardskintigrafi är en non-invasiv medicinsk undersökningsmetod som använder radioaktiva isotoper för att producera bilder på hjärtmuskulaturen (myokardiet) och dess funktion, särskilt i samband med diagnos av koronarartäricirkulation och det kardiala blodflödet.
"Singelfotonemissionstomografi (SPECT) är en typ av medicinsk bildgivande undersökning som använder gamma Strålning för att producera tredimensionella bilder av funktionen i inre organ och vävnader, genom att spåra emissionen av en radionuklid som är kopplad till en substans som absorberas av de aktiva cellerna."
Blodflödet i hjärtats kranskärl.
"Genomspolning" refererar till metoder för att bestämma den exakta sekvensordningen av nukleotider (baspar) i ett individuals hela genome, det vill säga deras DNA-sekvens. Genomspolning ger en fullständig och detaljerad kartläggning av en persons genetiska makeup, inklusive alla gener och regulatoriska sekvenser. Detta kan användas för att studera ärftliga sjukdomar, släktrelationer, evolutionära relationer mellan arter och andra forskningssyften. Genomspolning av människor kallas även för "helgenomsekvenisering".
Teknetium Tc 99m-sestamibi är ett radiokemiskt preparat som används inom medicinsk diagnostik, särskilt inom kardiologin. Preparatet är en radionuklidlig läkemedelskomponent som injiceras till patienten och följs upp med hjälp av en gammakamera för att undersöka hjärtans blodförsörjning och funktion, ofta vid misstänkt koronarvaskulär sjukdom eller efter hjärtinfarkt. I kroppen följer teknetium Tc 99m-sestamibi blodflödet och accumulerar i hjärtmuskulaturen i förhållande till den regionala blodgenomströmningen, vilket ger en bild av hjärtats perfusion.
Talliumradioisotoper refererar till isotoper (varianter) av grundämnet tallium, som har atomkärnor som sänder ut ioniserande strålning genom radioaktivt sönderfall. Exempel på vanligt använda talliumradioisotoper inkluderar tallium-201 och tallium-203, som används i medicinsk bilddiagnostik för att undersöka hjärtfunktionen (myokardscintigrafi). Talliumradioisotopers korta halveringstid och förmåga att koncentreras i särskilda typer av vävnad gör dem användbara som radiotracare för att undersöka olika sjukdomar.
Organotechnetiumföreningar är kemiska föreningar som innehåller en kovalent bundet technetiumatom, vanligtvis i formen av en teknetium-99m isotop, och en eller flera organiska funktionella grupper. Dessa föreningar används främst inom medicinsk diagnostik som radiotracerare på grund av teknetium-99ms korta halveringstid och gammaemission.
En fosfodiesterashämmare som blockerar upptag och omsättning av adenosin i erytrocyter och kärlendotelceller. Dipyridamol förstärker även den klumpningsmotverkande effekten av prostacyklin.
Radiofarmaka är substance som innehåller radionuklider och används inom medicinen för att diagnostisera eller behandla sjukdomar. De används ofta inom områden som nuclearmedicin och radioterapi, där de kan hjälpa till att undersöka organ och vävnader i kroppen eller att behandla cancer och andra sjukdomar genom att påverka celler med hjälp av strålning.
"Cardiac-gated single-photon emission computed tomography (SPECT) is a nuclear medicine imaging technique used to evaluate cardiac function and structure. In this procedure, a small amount of radioactive tracer is injected into the patient's bloodstream and absorbed by their heart tissue. A specialized gamma camera then captures multiple images of the heart from different angles as it beats, with data acquisition being "gated" to coincide with specific phases of the cardiac cycle. These images are reconstructed to create 3D representations of the heart's blood flow and motion, allowing for the detection and evaluation of various cardiac conditions such as coronary artery disease, cardiomyopathy, and heart failure."
Det ihåliga, muskulära organ som upprätthåller blodcirkulationen.
En perfusionsavbildning är en medicinsk undersökningsmetod som används för att visualisera blodflödet i kroppen, ofta i samband med en PET (positronemissionstomografi) eller SPECT (enkel fotonemitanskomputert tomografi)-undersökning. Det gör det möjligt att upptäcka områden med förändrat blodflöde, som kan vara ett tecken på sjukdom eller skada i olika vävnader och organ.
Radionuklidventrikulografi där skintigrafiska data fångas upp under upprepade hjärtcykler vid bestämda tidpunkter under cykeln med hjälp av en apparat för elektrokardiografisk synkronisering. Högerkammarfunktion är dock svår att mäta med denna teknik och bedöms bäst med bolusventrikulografi (förstastegsventrikulografi).
Kontrollerad fysisk ansträngning som utförs för att mäta fysiologiska funktioner, särskilt hjärt-kärl- och lungfunktioner, men även syreupptagningsförmåga. Oftast krävs maximal aktivitet, men submaximal ansträngning används också. Belastningen graderas ofta, varvid kriterier som prestationsförmåga, syreförbrukning och puls används.
Myokardischemi refererar till sänkt blodförsörjning (ischemisk) till hjärtmuskulaturen (myokard), orsakad av ett obalanserat förhållande mellan hjärtats krav på syre och den tillgängliga syretillförseln. Det kan vara relaterat till åderförkalkning, blodproppar eller andra hjärtsjukdomar.
Rubidium-82 är ett medicinskt använt radiorhenligt isotop av grundämnet rubidium. Det används som en kardiologisk radiotracer i positronemissionstomografi (PET) scanning för att undersöka myokardial blodflöde och koronarcirkulationsstatus, hjälpande till att diagnostisera och bedöma omfattning av kärlrelaterad hjärtsjukdom som koronarartérier sclerosis. Rubidium-82 har en mycket kort halveringstid på endast 75 sekunder, vilket gör att det måste produceras kontinuerligt med en on-site generator för kliniskt bruk.
Röntgenundersökning av hjärtmuskelns kärlsystem efter injicering av konstrastmedel.
Thallium är ett giftigt heavy metal element med symbol Tl och atomnummer 81 på periodiska systemet. I medicinen används thallium-201, en radioaktiv isotop av thallium, inom kärnmedicin som en radioträce i diagnostiska undersökningar av hjärt- och kärlsjukdomar.
Förtjockning och förstelning av hjärtats kransartärer.
Organofosforföreningar är en kemisk term som refererar till samtliga föreningar som innehåller minst en kovalent bunden fosforatom och en eller flera kolatom(er), vanligtvis i form av en fosfatester-bindning.
Instabila isotoper av kväve (N) som sönderfaller under avgivande av strålning. Kväveatomer med atomvikterna 12, 13, 16, 17 och 18 är radioaktiva kväveisotoper.
Sviktande hjärtfunktion pga obalans mellan hjärtmuskelfunktion och kranskärlens förmåga att förse hjärtmuskeln med tillräckligt blodflöde för normal funktion. Det är en form av hjärtmuskelischemi (syrebrist i muskelvävnaden), orsakad av nedsatt kapacitet hos kranskärlen.
En nukleosid bestående av adenin och d-ribos. Adenosin och dess derivat spelar många viktiga biologiska roller, förutom att ingå i DNA och RNA. Adenosin är en neurotransmittor.
"Kontrastmedel är ett preparat som ges under bilddiagnostiska undersökningar, såsom röntgen, CT eller MRI, för att öka kontrasten och skärpan på strukturer inne i kroppen, vilket underlättar visualiseringen av specifika anatomiska detaljer eller patologiska förändringar."
Myokardreperfusionsrefererar till den process där blodflödet till hjärtmuskulaturen (myokard) återställs efter en period av ischemisk (syrefattig) vävnadsskada, ofta orsakad av en hjärtinfarkt eller andra former av akut koronar syndrom. Denna återetablering av blodflödet kan ske genom olika terapeutiska metoder, såsom trombolytisk behandling, primär PCI (perkutan koronar intervention) eller hjärt-lungräddning. Myokardreperfusion har som syfte att minimera skadan på hjärtmuskulaturen och förbättra kardiovaskulär funktion och prognos.
"Sensitivitet och specificitet är två viktiga begrepp inom diagnostisk medicin, där sensitivitet definieras som sannolikheten för ett positivt testresultat bland de individer som har sjukdomen, medan specificitet definieras som sannolikheten för ett negativt testresultat bland de individer som inte har sjukdomen."
Tomografiteknik som utnyttjar strålning från radionuklider och en datorbaserad algoritm för att återge en bild.
Läkemedel som används för att åstadkomma en utvidgning av blodkärlen.
Konstgjorda föremål.
Hjärtats vener och artärer.
Fractional Flow Reserve (FFR) is a measure used in interventional cardiology to assess the severity of coronary artery stenosis (narrowing). Myocardial Fractional Flow Reserve (myFFR) specifically refers to the assessment of the functional significance of a coronary stenosis on the microvascular circulation within the myocardium, rather than on the epicardial coronary artery itself.
Svår nekros i hjärtmuskulaturen till följd av hämmat blodflöde till vävnaden.
Hygroskopicitet är ett materials förmåga att absorbera och hålla kvar fukt från omgivningen, ofta orsakad av den intermolekylära attraktionen mellan vattenmolekyler och materialets ytor.
"Reproducibility of results" refererer til evnen til at gentage en eksperimentel eller observationel fremgangsmåde under lignende forsøgsbetingelser og få sammenlignelige eller ens resultater, støttende påstanden om en given hypotese eller effekt i medicinsk forskning.
Metoder avsedda att underlätta tolkningen av ultraljudsundersökning, röntgenbilder osv för diagnostiska ändamål.
Förbättring av en bilds kvalitet med olika metoder, som datorbearbetning, digital filtrering, elektrokardiografiteknik, ljus- och ultramikroskopering, fluorescensspektrometri, scintigrafi och in vitro-bildhantering på molekylär nivå.
"Prediktivt värde av tester" refererar till en medicinsk term som beskriver förmågan hos ett diagnostiskt test att förutsäga sannolikheten för en specifik framtida hälsoutgång eller sjukdomsutveckling hos en individ, baserat på resultaten av testet. Det uttrycks ofta som ett kvalitativt och kvantitativt mått på sannolikheten för en positiv eller negativ utfallsprediktion, och kan användas för att stödja kliniska beslut om preventiva åtgärder, behandlingar eller fortsatt övervakning.
Vänstra hjärtkammarens hemodynamiska och elektrofysiologiska verkan. Mätning av denna funktion är viktig vid den kliniska utvärderingen av patienter med hjärtsjukdom för bedömning av tillståndets effekter på hjärtkapaciteten.
Elektrokardiografi (ECG eller EKG) är en noninvasiv medicinsk testmetod som registrerar och analyserar det elektriska hjärtsignalet under vila och aktivitet, för att upptäcka oregelbundenheter och skador på hjärtat såsom hjärtklappning, ischemi eller andra sjukdomstillstånd.
Ultraljudsundersökning av hjärtats och omgivande vävnaders storlek, rörelser och sammansättning. Det vanliga tillvägagångssättet är mätning genom bröstkorgen.
Positronemissionstomografi (PET) är en typ av bilddiagnostisk undersökningsmetod som används inom medicinen för att studera olika funktioner i kroppen, till exempel metabolism, blodflöde och receptoraktivitet. Metoden bygger på att man injicerar en patient med en liten mängd radioaktivt markert ämne (radioligand), som accumulerar i de vävnader eller organ som man vill undersöka.
Förträngning i en kransartär.
Vänsterkammardysfunktion (LVDF) är ett samlingsbegrepp för olika former av mekaniska eller elektriska hjärtfunktionsstörningar som påverkar vänster kammare, innefattande nedsatt kontraktilitet, relaxation och/eller sämre koordinering av muskulaturen i den vänstra hjärtkammaren, vilket kan leda till pumpfunktionsstörningar och sämre hjärtklappning.
Datorteknik för hantering av tvådimensionella bilder för bildförbättring eller analys.
Hjärtats muskelvävnad. Den består av strimmiga, icke viljestyrda muskelceller, sammankopplade till att bilda den sammandragande pump som genererar blodflödet.
Blodcirkulationen i cirkulationssystemets mikrokärl.
Ett mångsidigt kontrastmedel för röntgendiagnostik. Det kan tillföras på de flesta sätt.
En metod för mätning av hjärtats rörelser och inre strukturer med hjälp av ultraljudsundersökning i kombination med fysisk belastning eller läkemedelspåverkan.
En katekolamin med beta-2-agonistegenskaper som har hjärtstimulerande verkan utan att ge kärlsammandragning eller takykardi. Medlet har rekommenderats som hjärtmuskelstimulerande preparat efter hjärtinfarkt eller hjärtoperation.
Smärtattacker i samband med myokardiell ischemi med typiskt uppträdande, lokalisering och smärtstrålning. Krampen framkallas av stressituationer då kranskärlens kapacitet inte räcker till för hjärtmuskelns syrebehov.
En förening av gadolinium och kelatmedlet dietylentriaminpentaättiksyra (DTPA), som ges som signalförstärkande "kontrastmedel" vid magnetresonansundersökning av skalle och ryggrad.
Undersökning av fördelar och nackdelar med, lämpligheten av eller möjligheten att genomföra en projekterad studie eller ett projekt.
Radioisotoper, även kända som radionuklider, är atomkärnor med instabila isotopsammansättningar som saknar jämvikt. Dessa isotoper avser att förlora energirik radiation i form av alfastrålning, betastrålning eller gammastrålning för att nå en stabilare konfiguration och bli en annan isotop av samma element (i vissa fall ett helt annat element) genom en process som kallas radioaktiv decay. Radioisotoper används inom många områden, bland annat medicin, forskning, industri och energiproduktion.
I en enkel mening kan 'slagvolym' definieras som volymen av blod som pumpas ut från hjärtat under en enskild hjärtslagcykel. Det mäts vanligtvis i milliliter (ml) och ger en indikation på hjärtats pumpleistung. En normalt fungerande vuxen hjärta har vanligtvis ett slagvolym på ungefär 70-80 ml per slag.
Icke-invasiv metod för kärlavbildning och bestämning av den inre anatomin utan bruk av kontrastmedel eller strålning. Tekniken används speciellt vid cerebral angiografi, och för studier av andra kärlstrukturer.
Här avses tamhund, Canis familiaris, med omkring 400 raser och tillhörande rovdjursfamiljen Canidae. De finns överallt i världen och lever tillsammans med människor.
Tomografimetod som utnyttjar datorberäkning för framställning och återgivande av röntgenbilder.
Hyperemia refererer til en forøget mængde blod i kapillærlejet, som kan være primær eller sekundær. Primær hyperemia sker som følge af lokal vasodilatation, mens sekundær hyperemia skyldes en generel øget blodgennemstrømning i området. Begrebet anvendes ofte for at beskrive en forøget blodtilførsel til et bestemt organ eller væv, som kan være forårsaget af forskellige fysiologiske eller patologiske tilstande.
"Vävnadsöverlevnad" refererar till den förmågan hos kroppens celler och vävnader att klara av skada eller stressfaktorer, såsom syrebrist, toxiner eller infektion, och fortsätta fungera normalt. Detta innebär att vävnaden inte bara överlever akut skadan, utan också kan regenerera sig och återfå sin normala struktur och funktion.
Biologiska verkningsmekanismer och händelser som bidrar till att upprätthålla den systemiska eller regionala blodcirkulationen.
"Regionalt blodflöde" refererar till mängden blod som flödar genom ett specifikt område eller del av kroppen under en viss tidsperiod. Det uttrycks vanligtvis i volymen blod per tidsenhet, till exempel milliliter per minut (ml/min). Regionalt blodflöde kan mätas och övervakas för att bedöma hälsa och funktion hos olika organ och vävnader, samt för att diagnosticera och övervaka sjukdomar eller skador som påverkar blodförsörjningen till ett visst område.
Radionuklidangiografi, även känt som scintigrafi, är en medicinsk undersökningsmetod som använder små mängder radioaktiva ämnen (radionuklider) för att producera bilder av olika organ och system i kroppen.
Tellurium är ett icke-essentiellt, metalloidt grundämne med symbol Te och atomnummer 52 i periodiska systemet. Det förekommer sällsynt i naturen och används främst inom elektronikindustrin på grund av sina unika egenskaper, såsom goda ledningsförmågor och förmåga att bilda komplexa föreningar.
Små, sfäriska partiklar av enhetlig, mikrometerstor storlek, som ofta ofta används som bärare av radioisotoper eller olika sorters reagenter som markörer.
"Tidsfaktorer" refererar inom medicinen till de aspekter av tiden som kan spela in på en persons hälsa, sjukdomsutveckling eller svar på behandling. Detta kan omfatta sådant som tidpunkt för exponering för en skada eller en infektion, tid som har gått sedan symtom uppstod, eller den tid det tar för en behandling att verka. Tidsfaktorer kan vara av avgörande betydelse för att ställa diagnoser, planera behandlingar och förutse prognoser.
I medicinsk kontext, betyder "vila" ofta att någon eller något är i ett lugnt, stillasittande tillstånd, utan aktivitet eller rörelse. Det används ofta för att beskriva en persons andning, specifikt när det gäller andningsmönstret hos en patient under ventilation på intensivvårdsavdelningen. I det sammanhanget betyder "andas i vila" att personen andas utan mekanisk ventilatorisk support under en viss tidsperiod. Det är viktigt att specificera den exakta medicinska kontexten då begreppet "vila" kan ha olika betydelser inom olika medicinska områden.
Elektroniska instrument som med hjälp av katodstrålerör återger bilder alstrade av gammastrålning från organ som tillförts radioaktiva spårelement.
Icke-invasiv metod för undersökning av inre anatomistrukturer som bygger på principen att atomkärnor i ett starkt magnetfält absorberar strålningsenergipulser och avger dem som radiovågor, vilka med datateknik kan bearbetas till bilder. Till tekniken räknas även protonspinntomografi.
Radionuclide imaging, also known as nuclear medicine, is a medical procedure that uses small amounts of radioactive material (radionuclides) to create detailed images of the body's internal structures and functions. This technique allows healthcare professionals to diagnose and monitor various medical conditions, such as cancer, heart disease, and neurological disorders. The radionuclides emit gamma rays that are detected by specialized cameras, which then generate images that provide valuable information about the patient's health.
En oximer är en organisk förening som innehåller både en imin-grupp (-C=N-) och en hydroxylgrupp (-OH) i samma molekyl, vanligtvis kopplade till samma kolatom. Oximerer är viktiga intermediater inom organisk syntes och har också visat sig ha potential som läkemedel, exempelvis som muskelrelaxerande medel.
Ett värde på flödesmängden i ett blodkärl dividerad med kärlets tvärsnittsyta.
En avbildningsteknik som används främst inom kardiologi. Genom att koordinera den snabba gradient-eko-MRI-sekvensen med retrospektiv EKG-synkronisering kan ett stort antal korttidsbilder jämt fördelade över hjärtcykeln framställas. Dessa bilder flätas samman till en filmsekvens, som åskådliggör kammar- och klaffrörelser och blodflödesmönster i hjärtat och de strora kärlen.
Myokardrevaskularisering refererar till den process där blodkärl, vanligtvis artärer, åter etableras i hjärtmuskulaturen (myokard) efter att ha varit blockerade eller skadade, ofta som ett resultat av en hjärtattack eller ateroskleros. Denna process kan ske naturligt eller genom medicinska ingrepp såsom angioplasti eller bypasskirurgi för att återställa blodflödet och förbättra hjärtfunktionen.
En färglös, alkalisk gas. Den bildas i kroppen vid nedbrytning av organiskt material i samband med ett stort antal metaboliskt viktiga reaktioner.
I medicinsk kontext, refererer "subtractionstechnik" til en metode hvorved man fjerner strukturer eller væv for at afsløre skjulte anatomiske landemærker, patologiske forandringer eller funktionelle forhold. Dette kan hjælpe med at stille en diagnose eller planlægge en behandling. Eksempelvis kan subtractionstechnik anvendes under en neurochirurgisk operation, hvor en del af kraniet fjernes for at give adgang til hjernen og forbedre operativ visibilitet.
En specialitet inom radiologin som är inriktad på diagnostiskt, terapeutiskt och forskningsbruk av radioaktiva föreningar i form av farmaceutiska preparat.
"Observatörsvariation" refererar till de skillnader i mätvärden eller observationer som uppstår när olika observatörer, ofta med olika bakgrund, erfarenhet och tolkningsperspektiv, samlar data från en patient eller ett fenomen. Det kan leda till subjektiva bedömningar och minskad precision i forsknings- eller kliniska sammanhang.
Upprätthållande av blodflödet till ett organ trots stopp i det viktigaste blodkärlet. Tillförseln sker genom mindre kärl.
I medicinen refererar prognosen till den förväntade utgången eller framgången av en behandling eller sjukdom. Det är en förutsägelse om hur en patients hälsotillstånd kommer att utvecklas över tiden, inklusive sannolikheten för fullständig genes, kronisk sjukdom eller död. Prognosen baseras ofta på olika faktorer som patientens allmänna hälsotillstånd, sjukdomens art och svårighetsgrad, behandlingsalternativ och individuella respons på behandlingar.
Syrgasradioisotoper refererar till isotoper av syre och väte som förekommer naturligt eller skapas syntetiskt, och som sänder ut strålning på grund av radioaktivt sönderfall. I syrgas-väte-blandningen, även känd som vatten (H2O), är syrgasen ofta bundet till två väteatomer och bildar en molekyl.
Teknetium är ett syntetiskt radioaktivt grundämne som tillhör gruppen neutronrika, lättflyktiga metallerna. Det saknar stabila isotoper och är endast tillgängligt genom kärntekniska metoder. Teknetium-99m är den mest använda isotopen inom medicinen, framförallt inom diagnostiska procedurer, då den avger gamma-strålning som kan detekteras i kroppen. Den används ofta för att undersöka blodflöde, funktion och struktur hos olika organ samt för att upptäcka tumörer eller andra abnormiteter.
Hjärtsjukdomar är en samlande benämning på en grupp medicinska tillstånd som drabbar hjärtats struktur och funktion, inklusive ischemiska sjukdomar som angina pectoris och hjärtinfarkt, rytmdisturbanser såsom fibrillation och fladderhjärta, strukturella eller mekaniska abnormaliteter som hjärtsvikt, valvular problem och angeboreda missbildningar.
Angina pectoris eller anginaliknande bröstsmärta med normalt kranskärlsarteriogram och positivt arbets-EKG. Orsaken till syndromet är okänd. Det är viktigt att känna igen det, och då är prognosen god. Det skiljer sig från det metabola syndromet X, som kännetecknas av insulinresistens och hyperinsulinemi och som ger ökad risk för hjärtkärlsjukdom.
Tryckande, brännande eller domningskänsla i bröstet.
Flytande, perfluorinerade kolföreningar som kan innehålla en heteroatom, som t ex kväve, syre eller svavel, men inte annan halogen eller väte. Hit hör fluorkarbonemulsioner och blodersättningsprodukter av fluorkarboner.
Ett vanligt röntgenkontrastmedel. I formerna diatrizoatmeglumin och natriumdiatrizoat används det vid tarmundersökningar, angiografi och urografi.
"Prospektiva studier" är en typ av forskningsdesign inom epidemiologi och klinisk forskning där data insamlas prospektivt, det vill säga före ett visst utfall eller händelse har inträffat. Detta innebär att forskaren följer en grupp individer under en längre tidsperiod och samlar information om dem över tid. Syftet är ofta att undersöka samband mellan olika riskfaktorer och sjukdomar, eller behandlingens effekter på hälsoutgångar. Prospektiva studier anses vanligen ge starkare evidens än retrospektiva studier, eftersom de är mindre känsliga för minnesförvrängning och andra systematiska felkällor.
Coronary angioplasty with balloon is a minimally invasive medical procedure used to open up blocked or narrowed coronary arteries (the blood vessels that supply oxygen-rich blood to the heart muscle) and improve blood flow to the heart. This procedure involves inserting a thin, flexible catheter into an artery in the groin or arm, which is then threaded through the blood vessels to the affected coronary artery. A tiny balloon is attached to the tip of the catheter and is inflated once it reaches the narrowed section of the artery, pushing the plaque against the artery walls and widening the vessel. This allows for improved blood flow to the heart muscle, reducing symptoms such as chest pain (angina) and shortness of breath, and potentially preventing a heart attack. After the procedure, the balloon is deflated and removed, leaving the expanded artery open. A stent may also be placed in the artery during the procedure to help keep it open over time.
En sjukdomsgradsmätning är ett kliniskt instrument eller skala som används för att kvantifiera allvarlighetsgraden eller svårighetsgraden hos en viss sjukdom eller medicinsk tillstånd, genom att mäta olika aspekter av symptom, funktionsnedsättning, komplikationer eller livskvalitet, vilket kan användas för att guida behandling, övervaka behandlingsrespons och prognos.
En medicinsk definition av 'Röntgenfantom' är när ett objekt eller struktur skapar en skugga på ett röntgenbild, ofta orsakad av att röntgenstrålningen absorberas olika mycket av olika material. Detta kan användas för att undersöka och diagnosticera olika medicinska tillstånd.
Myokardhibernation refererar till ett reversibelt tillstånd där hjärtmuskulaturen (myokard) i vänster ventrikel minskar sin kontraktila funktion i samband med ett reducerat blodflöde till området, ofta som en anpassning till långvarig och subklinisk ischemi (syrebrist). Detta mekanism är en överlevnadsstrategi för hjärtat under stress, men kan potentiellt leda till ett sämre utfall efter en revaskulariseringsprocedur.
Hjärtmuskelmassans sammandragande funktion.
En medicinsk definition av "jodbensener" är:
"Riskbedömning är ett systematisk process för att utvärdera och analysera risker relaterade till hälsa eller sjukvård, inklusive sannolikheten för skadliga händelser och deras potentiella konsekvenser, med syfte att underlätta beslut om preventiva åtgärder och behandlingar."
En (schematisk) beräkningsmetod bestående av en serie algebraiska formler och/eller logiska steg för lösning av ett givet problem.
En ROC-kurva (Receiver Operating Characteristic) är ett grafiskt sätt att illustrera och jämföra prestandan hos binära klassificeringsmodeller, det vill säga modeller som skiljer mellan två möjliga utfall. Kurvan visar sambandet mellan sannolikheten för en sann positiv (True Positive Rate eller Sensitivitet) och falsk positiv (False Positive Rate eller 1-Specificitet) prediction som funktion av ett kontinuerligt eller diskret gränsvärde. ROC-kurvan ger därmed insikt i hur väl modellen kan balansera korrekta positiva och negativa förutsägelser över olika gränsvärden, vilket är användbart när det gäller att optimera beslutgränser eller utvärdera olika modellers prestanda.
Sjukhusavdelningar, ansvariga för tillhandahållande av kärnmedicintjänster.
Instabila fluorisotoper som sönderfaller under avgivande av strålning. Fluoratomer med atomvikterna 17, 18, 20-22 är radioaktiva isotoper av grundämnet (F).
Regional perfusion-cancerchemoterapi är en speciell form av lokal behandling av cancer, där högkoncentrerad kemoterapeutika direkt pumpas till en specifik kroppsregion, ofta en extremitet som arm eller ben, istället för att ges systemiskt via blodomloppet. Detta metod ger högre doser av läkemedlen till cancercellerna i den berörda regionen med mindre påfrestningar för resten av kroppen jämfört med systemisk behandling. En vanlig typ av regional perfusion-cancerchemoterapi är Isolated Limb Infusion (ILI).
Cardiac-gated imaging techniques are medical diagnostic procedures that involve synchronizing the acquisition of data to the electrical activity of the heart, typically the R-wave of the electrocardiogram (ECG). This allows for the capture of images during specific phases of the cardiac cycle, reducing motion artifacts and improving image quality. These techniques are commonly used in various imaging modalities such as computed tomography (CT), magnetic resonance imaging (MRI), and nuclear medicine studies to assess cardiovascular anatomy, function, and perfusion.
Alla djur som ingår i familjen Suidae, knubbiga, kortbenta och allätande däggdjur med tjock hud och borstliknande pälshår, förhållandevis lång nos och liten svans. Hit hör släktena Babyrousa, Phacochoerus (vårtsvin) och Sus, till vilket hör det vanliga tamsvinet (Sus scrofa).
De nedersta högra och vänstra kamrarna i hjärtat. Den högra kammaren pumpar venöst blod till lungorna, och den vänstra pumpar ut syresatt blod i artärernas cirkulationssystem.
En radionuklidgenerator är ett system där en radioaktiv isotop, kallad "föräldradionuklid", sakta decayar till en dotterisotop, även känd som "generatordotter". Denna process skapar en konstant ström av dotterisotopen, som kan användas i olika medicinska tillämpningar, såsom diagnostiska eller terapeutiska procedurer. Ett vanligt exempel på en radionuklidgenerator är teknetium-99m generatorn, där molybden-99 är föräldradionukliden och decayar till teknetium-99m.
Studier inriktade på att följa utvecklingen eller utfallet av t ex exponering, metoder, effekter av åtgärder, eller förekomst av någon sjukdom hos enskilda individer eller grupper.
"Multidetector Computed Tomography (MDCT) is a medical imaging technique that uses X-rays and a computer to create detailed cross-sectional images of the body's internal structures, such as organs, bones, and blood vessels. The 'multidetector' component refers to the use of multiple detectors in the scanner, which allows for faster scan times, higher resolution images, and improved detection of small details."
Cardiac catheterization is a medical procedure where a thin, flexible tube (catheter) is inserted into the blood vessels or heart to diagnose and treat various cardiovascular conditions. The catheter is typically introduced through a small incision in the groin, arm, or neck and guided to the heart under X-ray or echocardiogram guidance.
'No-reflow phenomenon' refererar till ett medicinskt tillstånd som kan inträffa under eller efter en koronar angiografi eller en annan invasiv kardiologisk procedur, där blodflödet i det koronarvasculära systemet inte återställs fullt ut, trots att ett lyckat mekaniskt återöppnande av ett tillagrat och blockerat kranskärl har skett. Detta orsakas vanligtvis av mikrovaskulära skador eller spasmer som förhindrar effektiv blodflödesrestaurering i det drabbade området, vilket kan leda till myokardieffekter som frånfällning och hjärtmuskelskada.
Antalet sammandragningar av hjärtkamrarna per tidsenhet, vanligtvis per minut.
Organometallföreningar är en kemisk term som definieras som föreningar mellan metaller och organiska grupper, där minst en kovalent bindning existerar mellan metallatomen och kolatom(en) i organiska gruppen. Dessa föreningar kan ha strukturer som spänner över en bred skala av komplexitet, inklusive allt från enkelmetall-alkylbindningar till mer sofistikerade system med flera metallatomer och/eller flera kovalenta bindningar mellan metallatomerna och kolatomerna.
Det tryck som det cirkulerande blodet utövar på kärlväggarna.
Asymptomatic diseases are medical conditions where an individual has no obvious symptoms or signs of the disease, despite the presence of abnormalities or changes in the body that can be detected through medical testing or screening. In other words, a person with an asymptomatic disease is unaware of their condition because they do not experience any noticeable discomfort, pain, or other bodily disturbances typically associated with diseases. Examples of asymptomatic diseases include certain types of cancer, high blood pressure, and bacterial or viral infections that the body has managed to keep under control without causing any apparent symptoms. It is important to note that some asymptomatic diseases can still progress and cause complications if left untreated, making regular medical check-ups and screenings essential for early detection and management.
"Behandlingsresultat" refererer til den ændring eller effekt, en given behandling har på en patients sygdom, symptomer, funktion, kvalitet af liv eller overlevelse.
En medicinsk definition av 'riskfaktorer' är egenskaper, expositioner, eller behavor som ökar sannolikheten för att utveckla en viss sjukdom eller hälsoproblem. Riskfaktorer kan vara modifierbara, som rökning och brist på motion, eller icke-modifierbara, som genetiska faktorer eller ålder. Det är värt att notera att när en individ utsätts för en riskfaktor, innebär det inte automatiskt att personen kommer att utveckla sjukdomen, men risken blir högre än för den som saknar riskfaktorn.
"Retrospective studies" are observational research designs that involve analyzing existing data or medical records to draw conclusions about prior events or exposures and their associated health outcomes.
Intraarteriell injection (IA) är en medicinsk procedur där en läkemedelslösning eller kontrastmedel injiceras direkt in i en artär med hjälp av en nål och en injektor. Detta görs vanligtvis under fluoroskopi eller datorstyrd tomografisk skanning (CT) för att garantera korrekt placering och för att övervaka läkemedelns spridning i kroppen. Intraarteriella injektioner används ofta inom områden som interventionsradiologi, neuroradiologi och onkologi för att behandla olika sjukdomstillstånd, till exempel cancer, stroke eller inflammation.
'Hjärtstimulerande medel' är en sammanfattande benämning på läkemedel som verkar direkt på hjärtmuskulaturen och ökar frekvensen och/eller styrkan på hjärtslaget, antingen genom att påverka naturliga neurotransmittorers aktivitet eller genom att direkt stimulera hjärtcellernas elektriska aktivitet, vanligtvis använda för att behandla bradykardi (långsamt hjärtslag) och andra former av hjärtrytmrubbningar.
"Spiraltomografi, även känt som helix-CT eller spiralcomputert tomografi (SCT), är en typ av datortomografi (CT) där patienten rör sig kontinuerligt genom den röntgenstrålande tuben medan det sker en kontinuerlig uppsättning av skiktvisa avbildningar. Detta möjliggör en snabb, kontinuerlig och detaljerad visualisering av kroppsstrukturer, vanligtvis använd för att undersöka lungsjukdomar, abdominella sjukdomar och trauma."
Blodcirkulationen i hjärnans kärl.
Teoretiska framställningar som simulerar hjärt-kärlsystemets uppförande och verkningssätt, processer eller fenomen. Hit hör även matematiska beräkningar och bearbetning med datorer och annan elektronisk utrustning.
En typ av hjärtblock, där en kammare stimuleras före den andra, pga utebliven ledningsförmåga i någon av grenarna i His bunt.
Adenosine A2 receptor agonists are a class of medications that bind to and activate the A2 subtype of adenosine receptors, which are found on the surface of cells in various organs throughout the body. These receptors play an important role in regulating a number of physiological processes, including cardiovascular function, immune response, and neurological activity.
Statistisk kalkyl, där en variabel är fördelad som summan av kvadraten på givna, oberoende och slumpmässiga variabler, som var och en har en normalfördelning med medelvärde noll och varians ett. Syn. chi-kvadratfördelning.
Volymen av det cirkulerande blodet. Den utgörs av summan av plasmavolymen och erytrocytvolymen.
Den kraft som motverkar blodflödet i en kärlbädd. Den är lika med skillnaden i blodtryck över kärlbädden delad med hjärtminutvolymen.
Vattenlösliga proteiner som finns i äggvita, blod, lymfa och andra vävnader och vätskor. Vid upphettning koagulerar de.
"Hjärtfunktionstestar är en grupp diagnostiska tester, inklusive elektrokardiogram (ECG), stress ECG, echokardiogram och scintigrafi, som används för att utvärdera olika aspekter av hjärtats struktur och funktion, såsom elektrisk aktivitet, pumpförmåga och blodflöde, med syfte att upptäcka och bedöma hjärtsjukdomar eller riskfaktorer."
Radioaktiva spårämnen är substance som innehåller atomkärnor som saknar stabilitet och sönderfaller genom emission av radiation, vilket gör det möjligt att spåra eller följa deras rörelse eller position i exempelvis medicinska eller industriella sammanhang.
Kardiomyopati er en betegnelse for sygdomme, der primært påvirker hjertets muskulatur (miokard) og resulterer i forandringer i hjertets struktur og funktion. Disse forandringer kan føre til symptomer som hjerteinsufficiens, rytmestørrelser og pludselig hjertestop. Kardiomyopatier kan have mange årsager, herunder genetiske faktorer, infektioner, toksiner og strukturelle eller elektriske problemer i hjertet. Sygdommen kan klassificeres i forskellige typer alt efter deres specifikke karakteristika og årsag.
En teknik för att underlätta blodcirkulationen genom att minska vänster kammares efterbelastning och höja det diastoliska trycket. Detta kan göras med hjälp av aortaballong, implanterad pump (hemopump) i bröstet eller genom undertryck i de nedre extremiteterna under den systoliska fasen.
Transposition of the great vessels (TGV) is a congenital heart defect in which the two major blood vessels leading out of the heart - the aorta and the pulmonary artery - are switched in position, resulting in oxygen-poor blood being pumped to the body and oxygen-rich blood being pumped to the lungs.
"Radiobildtolkning, datorstödd" refererar till användandet av datorbaserad teknik för att tolka och analysera medicinska bilder, såsom röntgen, CT-scanning eller MRI, med syfte att underlätta diagnostisering och behandling av sjukdomar och skador. Detta kan involvera automatiserade algoritmer för att identifiera och markera anatomiska strukturer, läsa av signaler och avbilda information, eller datorstödd assistans för radiodiagnostiker att tolka bilddata mer effektivt och precisely.
Oåterkalleligt upphörande av alla kroppsfunktioner, manifesterat av avsaknad av andhämtning och total förlust av hjärt-kärl- och hjärnfunktioner.
Genetiskt framtagna små grisar för bruk inom biomedicinsk forskning. Det finns flera stammar: Yucatan, Sinclair och Minnesota.
'Polygonum cuspidatum', också känt som japansk knotgräs, är en invasiv, snabbt växande perennelart av växt som tillhör familjen Polygonaceae. Den kan når upp till 3 meter i höjd och har en krypande rotstock som sprider sig lätt över stora ytor. Bladen är enkla, gröna och glänsande med parvis fästade små blad vid basen. Blommorna är vita eller rosa och sitter i täta klasar. Den innehåller också resveratrol, ett antioxidativt flavonoid som har visat sig ha hälsobefrämjande egenskaper.
Postiva provresultat för undersökta personer som inte uppfyller kriterierna för undersökningen. Angivande av friska individer som sjuka vid kartläggning ("screening") av sjukdom.
"Normalvärden" refererar till det vanliga eller acceptabla intervall av laboratorie- eller diagnostiska resultat som representerar ett friskt eller hälsosamt tillstånd hos en individ, baserat på populationstudier och klinisk erfarenhet. Dessa värden kan variera beroende på ålder, kön, ras och andra faktorer, och används som ett verktyg för att bedöma och jämföra med individuella resultat för att stödja en medicinsk diagnos eller övervaka behandlingar.
Datorprogram baserade på expertkunskaper inom ett problemområde, samt tillämpning och utnyttjande av dessa för att lösa problemen.
Förfarande för skapande av tredimensionella bilder med hjälp av digital teknik, fotografering och andra metoder. Så kan, t ex, tredimensionella bilder skapas genom att en sekvens av tomografibilder läggs på varandra med datorhjälp, medan fotografiska 3-D-bilder (holografi) kan åstadkommas genom att fotografisk film exponeras för interferensmönstret som uppstår när två laserstrålar riktas mot ett föremål.
Mätning av blodflödet i hjärtat med samtidig registrering av magnetfälts- och/eller tvådimensionellt (2-D) ekokardiogram och ett spektrum av den hörbara Dopplersignalen (t ex flödeshastighet, riktning, amplitud, intensitet, intervalltider) från blodströmmen.
Den fysiologiska vidgningen av blodkärl genom avslappning av kärlens glatta muskulatur.
Mycket små, inneslutna gasbubblor (mikrometer i diameter) som kan användas som kontrastmedel och för andra diagnostiska och terapeutiska ändamål. När utsatta för tillräckligt kraftigt ultraljud kan bubblorna falla samman, brista, försvinna, avge gas osv. Dessa egenskaper kan utnyttjas för att förstärka diagnostester, lösa blodproppar och vara bärare av läkemedel eller gener i behandlingssyfte.
A Proportional hazards model, such as the Cox regression model, is a statistical approach used to analyze the relationship between covariates and survival times in medical research. It allows for the estimation of hazard rates, which represent the instantaneous risk of an event occurring (e.g., death, disease progression), while accounting for the influence of multiple factors. The assumption in this model is that the effect of a covariate on the hazard rate remains constant over time, meaning that the hazard ratio between any two groups remains proportional throughout the study period. This model is widely used in clinical trials and epidemiological studies to evaluate treatment effects, identify prognostic factors, and estimate survival distributions.
Radionuclide ventriculography (RVG) är en icke-invasiv medicinsk undersökningsmetod som används för att bedöma hjärtats pumpleistning och blodflöde, särskilt i vänster kammare. Metoden innebär att patienten får injicera en liten mängd radioaktivt markörsubstans (radionuklid) i ett ven i armveven. Därefter används en gammakamera för att följa radionuklidens väg genom hjärtat under olika kontraktionscykler, vilket ger information om hur mycket blod som pumpas ut från vänster kammare varje gång. RVG är en användbar metod för att diagnostisera och övervaka behandlingen av diverse hjärtsjukdomar, såsom hjärtklapparsjukdomar, hjärtfel vid ökad belastning och efter hjärtinfarkter.
Djursjukdommar vars kliniska mekanismer är tillräckligt lika dem hos annan sjukdom hos människor för att de skall kunna tjäna som modell. Sjukdomen hos djuret kan antingen vara framkallad eller naturlig.
Kirurgisk behandling av ischemisk kranskärlssjukdom genom transplantation av ett stycke av vena saphena (rosenådern), arteria mammaria eller annat ersättningsmaterial mellan aortan och den täppta kransartären, bortom den sjukliga förändringen.
Tiosemicarbazones are a class of compounds that contain the functional group R-NH-C(=S)NH-NH-CO-R', where R and R' can be various organic groups. These compounds are well-known for their ability to form complexes with metals, particularly copper, which has led to their use in the development of metallodrugs for cancer therapy. The chelating properties of tiosemicarbazones also make them useful as heavy metal scavengers and potential therapeutic agents for treating metal toxicity. Additionally, some tiosemicarbazones have been found to exhibit antimicrobial, antiviral, and antitumor activities, although their mechanisms of action are not fully understood.
En hjärtmuskelsjukdom kännetecknad av hypertrofi, som huvudsakligen omfattar kamrarnas skiljevägg och som därmed hindrar tömning av den vänstra kammaren.
Den fibrösa och serösa säckliknande bildning som omger hjärtat de stora blodkärlens rötter.
En statistisk metod för att genom analys av den totala variationen i en för ett antal oberoende variabler (faktorer) gemensam datamängd finna variationsorsaker.
Kärlsjukdomar som har samband med diabetes mellitus.
En kemisk förening som ges intravenöst för mätning av glukosomsättningen i hjärna och hjärtmuskulatur vid olika fysiologiska och patologiska tillstånd, inklusive slaganfall och myokardischemi.
Läran om hjärtat, dess fysiologi och dess funktioner.
Pyridaziner är en organisk aromatisk heterocyklisk förening som består av en sex-ledad ring med två kväveatomer. Den har formeln C6H4N2 och kan ses som en fusion mellan två piridinringar, där två kolatompositioner har ersatts av kväveatomer. Pyridaziner och deras derivat har visat vara biologiskt aktiva och används inom läkemedelsutveckling för behandling av olika sjukdomstillstånd, såsom blodproppar och inflammation.
I en enda mening: 'Systole' är den fas i hjärtcykeln då kamrarna kontraherar och pumpar ut syresatta blodet från hjärtat till kroppens organ och muskler, vilket leder till en ökning av blodtrycket i artärerna.
Liggställning med ansiktet nedåt.
Kaplan-Meier estimate is a statistical method used to calculate the survival probability over time in medical research, taking into account censoring and the occurrence of events. It provides a graphical representation of the survival function, which illustrates the proportion of subjects in a study cohort who are still alive or free from a specific event (such as disease progression or recurrence) at different time points. The Kaplan-Meier estimate is particularly useful when analyzing time-to-event data and helps researchers evaluate the effectiveness of treatments, interventions, or prognostic factors in patient outcomes.
Svavelhexafluorid är ett gasformigt, syntetiskt ämne som används inom flera industriella tillämpningar, däribland som kylmedel i kraftverk och som gaskretsager i halvledarindustrin. Its molekylära formel är SF6, vilket innebär att varje molekyl består av ett svavelatom omgivet av sex fluoratomer. Svavelhexafluorid är kemiskt inert, har en hög elektrisk brytning och är ett starkt växthusgas, vilket gör det till en påtaglig bidragsgivare till den globala uppvärmningen om det släpps ut i atmosfären.
En metod för variabelanalys när flera variabler ska tas i beräkning samtidigt. Inom statistik betraktas multivariantanalys som en metod som tillåter samtidig analys av två eller fler beroende variabler.
Dual-energy scanned projection är en typ av radiografisk undersökning där två olika energier används för att skapa två separata uppsättningar av röntgenbilder. Detta gör det möjligt att skilja mellan olika typer av vävnader baserat på deras absorptionsegenskaper för de två olika energierna. Denna teknik kan användas för att hjälpa till att identifiera och diagnostisera olika sjukdomar och skador, särskilt i ben och led.
En stråldos är ett mått på den mängd ioniserande strålning som absorberas av ett material och uttrycks vanligtvis i grå (Gy), vilket är definierat som en energimängd på 1 Joule per kilogram.
De fina blodkärl (hårrörskärl) som förbinder arteriolerna med venolerna.
"Ventilation-perfusionskvoten, ofta betecknad som V/Q-kvoten, är ett mått på hur väl luft och blod cirkulerar i lungorna. Det uttrycker förhållandet mellan ventilationen (luften som andas in) och perfusionen (blodflödet genom lungornas kapillärer). I en ideal situation ska ventilation och perfusion vara väl matchade, men i sjuka lungor kan det finnas olika grader av missmatch. En för hög V/Q-kvot betyder att det finns överventilerade områden med lågt blodflöde, medan en för låg V/Q-kvot indikerar underventilerade områden med högt blodflöde. Ventilation-perfusionskvoten är viktig att uppskatta i samband med andningssvårigheter och kan påverka behandlingsvalet."
Fysiologisk stress är ett svar på en real or perceived threat till homeostasen, orsakad av aktivering av det autonoma nervsystemet och hypotalamus-hypofys-binjure axeln, vilket leder till en ökning av hormoner som katekolaminer och glukokortikoider för att möjliggöra en anpassad fysisk respons.
Radiografi av blodkärl efter tillförsel av kontrastmedel.
Långvarig (minuter till timmar) tillförsel av vätska i en ven genom venpunktion, antingen med hjälp av tyngdkraften eller pump.
Hämmat blodflöde genom ett organ eller en vävnad till följd av sjuklig sammandragning eller blockering av blodkärlen, eller avsaknad av blodcirkulation.
Hjärtats inre ytskikt, bestående av endotelceller. Syn. endokardiet.
"Creatine kinase MB (CK-MB) is a specific isoenzyme of creatine kinase found primarily in the heart muscle tissue. Elevated levels of CK-MB in the blood can indicate damage to the heart, such as during a myocardial infarction (heart attack)."
"Syrgasförbrukning är innebörden av andning, där syre konverteras till koldioxid och vatten som en del av cellandningen för att producera energi i form av ATP (Adenosintrifosfat) i mitokondrier."
En komplikation till hjärtsjukdom. Nedsatt fyllnadskapacitet eller defekt sammandragning och tömning, vilket medför oförmåga hos hjärtat att pumpa ut en tillräcklig mängd blod för att tillgodose kroppsvävnadernas behov, eller att göra så endast under förhöjt fyllnadstryck.
Hjärtkamrarnas hemodynamiska och elektrofysiologiska verksamhet.
Grundämne i gruppen lantanider, sällsynta jordartsmetaller. Kemiskt tecken är Gd, atomnummer 64, och atommassan varierar mellan 157 och 160 hos isotoperna. Det finns tio kända radioisotoper.
Ett syndrom kännetecknat av hjärtförstoring och kronisk hjärtinsuffiens. Det utgör förmodligen slutledet i en rad olika former av hjärtmuskelskador, förorsakade av ett flertal gifter, metaboliska subs tanser och infektionsämnen.
Fastställande av nivån för en kvantifierbar effekt, utmärkande för en biologisk process. Bestämningsmetoden används ofta för att avgöra graden av en toxisk eller terapeutisk effekt.
Sjukdomstillstånd och sjukdomsförlopp som tillstöter vid diabetes mellitus. Pga den bristande blodsockerregleringen hos diabetespatienter kan sjukliga processer uppstå i ett flertal vävnader och organ, inkl. ögon, njurar, blodkärl och nervvävnad.
I en enkel medicinsk definition kan 'nitriler' referera till läkemedel som innehåller nitrogruppen (-NO2) och verkar vasodilaterande, vilket betyder att de orsakar blodkärlens glatt muskulatur att slappna av och blodkärlen att vidga sig. Denna vidgning kan sänka blodtrycket och förbättra blodflödet till hjärtat och andra organ. Ett exempel på ett nitriter-preparat är glyceroltrinitrat, som används för att behandla angina pectoris (svårigheter att andas orsakade av otillräcklig blodförsörjning till hjärtat).
En metod för icke-invasiv, kontinuerlig mätning av mikrocirkulation. Tekniken bygger på Dopplereffektvärden av slumpmässigt spritt lågenergilaserljus från statiska strukturer och vävnadspartiklar i rörelse.
Hjärt-kärlmedel är en samlande beteckning på läkemedel som används för att behandla olika hjärt- och kärlsjukdomar, till exempel hjärtklappning, högt blodtryck, angina pectoris och hjärtsvikt, genom att påverka hjärtats funktion, blodflöde, blodkärlens elasticitet eller blodets sammansättning.
Percutaneous Coronary Intervention (PCI) är en behandlingsmetod inom kardiologi som innebär att man med hjälp av kateterteknik rensar och/eller återställer tillflödet av syresättad blod till det belastade hjärtats muskulatur. Detta görs genom att en smal, böjlig tub (kateter) förs in i ett blodkärl i benet och leds upp till det trängda kranskärlet i hjärtat. Genom katetern kan man sedan expandera en liten ballong för att öppna upp kärlet eller placera en stent (en liten metalltrådsmesh) som håller kärlet öppet efter behandlingen. Syftet med PCI är att förbättra symtomen och/eller minska risken för allvarliga komplikationer, såsom hjärtinfarkt eller död, hos patienter med koronarvasörekcleros (hårt åderförkalkning i kr
Ett icke-joniskt, vattenlösligt kontrastmedel som används vid myelografi, artrografi, nefroangiografi, arteriografi och andra röntgenundersökningar.
I en enkel medicinsk definition kan puriner definieras som en grupp av organiska föreningar som inkluderar baserna adenin och guanin, vilka är viktiga beståndsdelar i nukleotider och nukleotidkvävesyror. Dessa molekyler har en central roll i cellers energimetabolism, signaltransduktion och DNA- och RNA-syntes. Puriner kan också fungera som signalsubstanser som frisätts från celler under vissa fysiologiska och patofysiologiska tillstånd, och de har potentialen att modulera immunresponsen och inflammationen.
Hjärtats, särskilt kamrarnas, postsystoliska vilofas (avslappnings- eller utvidgningsfas).
"Röntgenbildsförstärkning är ett process inom medicinsk radiologi där ett svagt röntgenbild förstärks elektroniskt för att förbättra kontrasten och klarheten, hjälpende radiodiagnostiker att tolka och göra noga diagnoser."
Studier för mätning av effektiviteten hos en process, personal och utrustning, eller material om genomförandet av sådana studier. När det gäller läkemedel och medicinska hjälpmedel finns termerna kliniska prövningar och läkemedelsprövning.
Ett tillstånd kännetecknat av nedsatt funktion hos hjärtkamrarna.
I en mening kan en pilotstudie definieras som en förstudie eller en preliminär undersökning som genomförs före en större klinisk prövning eller ett stort forskningsprojekt. Syftet med en pilotstudie är att testa och utvärdera olika aspekter av studien, till exempel rekryteringsprocessen, datainsamlingen och -analysen, för att identifiera och lösa eventuella problem eller svagheter innan den större studien genomförs. Pilotstudier ger också information om huruvida det är möjligt och praktiskt att genomföra en större studie med de angivna metoderna och om målgruppen reagerar som förväntat på interventionen eller behandlingen. Resultaten från pilotstudier används ofta för att beräkna effektstorlekar och kraft i den större studien, men de är inte sällan för små för att ge slutsatsen om effekten av en
En guanidinanalog med specifik affinitet för vävnad i det sympatiska nervsystemet och tillhörande tumörer. Radioisotopmärkta former används som antitumörmedel och som medel vid radioaktiv bildanalys. MIBG tjänar som nervcellsblockerande medel med stark affinitet för och retention i binjuremärgen, och hämmar även ADP-ribosyltransferas.
Skelettmuskulaturens förbrukning av energi. Belastningsintensiteten kan mätas som syreförbrukning, värmeproduktion eller hjärtfrekvens. Hit hör också utmattning, ett psykologiskt mått på energiuttömning.
Nitroglycerin är ett läkemedel som används för att behandla och föventionera angina pectoris, det vill säga smärta eller obehag i bröstet orsakad av hjärtklaffors dysfunktion eller bristfällig blodförsörjning till hjärtat. Nitroglycerin är ett vasodilatator, vilket betyder att det verkar genom att vidga blodkärlen, särskilt de i hjärtats muskelvävnad (myokardium). Denna vidgning av blodkärlen leder till en minskad efterlast på hjärtat och därmed minskat syrebehov, vilket kan hjälpa att lindra smärtan i bröstet. Det används också akut för att behandla ett myocardieinfarkt (hjärtinfarkt). Nitroglycerin administreras vanligtvis sublingualt (under tungan) eller som transdermalt patch (på huden
Xenon är ett ädla gasförening som används inom medicinen, särskilt inom anestesi, på grund av dess goda anestetiska egenskaper. Xenongas är i huvudsak kemiskt inert, har en låg blod-gas-partitionskoefficient och ger snabba induktion och återväckningstider vid användning som anestetikum. Dessutom verkar xenon neuroprotektivt och har potential att reducera hjärnskador vid oxygensionsbrist.
Spin labels are a technique in electron paramagnetic resonance (EPR) spectroscopy, where a stable radical with a unpaired electron is attached to a molecule of interest, serving as a label with a magnetic moment or "spin." This allows for the measurement and study of the local environment, dynamics, and orientation of the labeled molecule.
Ett effektivt, icke-joniskt, vattenlösligt kontrastmedel som används vid myelografi, artrografi, nefroangiografi, arteriografi och andra röntgenundersökningsmetoder. Dess låga systemiska toxicitet beror på en kombinerad effekt av låg kemisk giftighet och låg osmolalitet.
Tillstånd hos en anatomisk struktur, kännetecknat av onormal utvidgning.
En typ av magnetresonanstomografi som utnyttjar en enda kärnspinnimpuls per bild, som därmed erhålls inom bråkdelen av en sekund, medan det krävs flera minuter vid traditionell MR-teknik. Tekniken har många tillämpningar inom medicin och naturvetenskap.
Oorganiska eller organiska föreningar som fås av fosfin (PH3) genom ersättning av väteatomer.
Onormal hopsnörning av en anatomisk struktur.
Reglering av hjärtmusklernas sammandragningstakt med hjälp av konstgjord pacemaker.
Hastigt påkommen och relativt kortvarig sjukdom.
Trombolysbehandling, även kallat trombolys eller tromblys, är en behandlingsform som innebär att man med hjälp av läkemedel försöker upplösa blodproppar (tromboser) i kroppen. Behandlingen ges intravenöst och verkar genom att omvandla plasmaproteinet plasminogen till plasmin, ett enzym som bryter ner blodkoagelns beståndsdel fibrin och därmed upplöser blodproppen. Trombolysbehandling används främst vid akut behandling av allvarlig stroke orsakad av en blodpropp i hjärnan, men kan även ges vid andra typer av tromboser som till exempel lungemboli och mesenterialtrombos. Behandlingen bör ges så snart som möjligt efter symtomdebut för att minska risken för varaktiga skador orsakade av syrebrist i drabbade vävnader.
"Ryggläge" är en medicinsk position där individen ligger på rygg med ansiktet uppåt och benen utsträckta. Denna position används ofta under operationer, undersökningar eller behandlingar för att ge bättre tillgång till patientens kropp och underlätta andningsprocessen.
"Multimodal imaging" in medicine refers to the use of two or more imaging techniques to comprehensively evaluate a medical condition or disease process in a single patient. The goal is to combine the strengths and compensate for the weaknesses of individual imaging modalities, thereby providing additive or synergistic information that enhances diagnostic accuracy, treatment planning, and/or therapeutic monitoring. Commonly combined imaging techniques may include computed tomography (CT), magnetic resonance imaging (MRI), ultrasound, positron emission tomography (PET), single-photon emission computed tomography (SPECT), and optical imaging. The choice of modalities depends on the clinical question being asked and the specific advantages offered by each technique in terms of spatial resolution, contrast, sensitivity, functional information, and radiation exposure.
Trijodbenolsyror är en typ av hormoner som produceras naturligt i sköldkörteln och hjälper till att reglera kroppens energianvändning, tillväxt och utveckling. De tre typerna av trijodbenolsyror som produceras är T3 (triiodotyronin), T4 (tetrajodtyronin) och T2 (diiodtyronin). Dessa hormoner styr bland annat kroppens puls, kroppstemperatur, vikt och humör.

Myokardskintigrafi är en non-invasiv diagnosmetod inom kardiologi som använder radioaktiva isotoper för att undersöka hjärtats blodförsörjning och funktion. Metoden bygger på att en patient får injicera en liten mängd radioaktivt ämne, vanligtvis thallium-201 eller teknetium-99m, som absorberas av hjärtmuskulaturen i förhållande till blodflödet.

Därefter används en gammakamera för att ta bilder av hjärtat under stress (exempelvis efter fysisk träning eller med hjälp av mediciner som ökar hjärtats arbetsbelastning) och i vila. Detta möjliggör en jämförelse mellan hjärtats blodförsörjning under belastning och viloläge, och kan hjälpa till att identifiera områden med nedsatt blodflöde som kan tyda på ischemisk hjärtsjukdom eller skada efter ett tidigare hjärtinfarkt.

Myokardskintigrafi är en värdefull metod för att bedöma riskerna för allvarliga komplikationer, som exempelvis hjärtattacker, och kan användas för att planera behandlingar och övervaka effekterna av terapier.

Singel foton emissionstomografi (SPECT) är en typ av medicinsk bildgebning som använder små mängder radioaktivt marquerade substanser för att producera detaljerade tresdimensionella bilder av funktionella processer inne i kroppen. I SPECT-undersökningen får patienten injicera en radioaktiv substans, vanligtvis technetium-99m, som accumulerar i specifika organ eller vävnader beroende på vilken typ av undersökning som ska utföras.

Med hjälp av en gammakamera kan man sedan följa den radiaktiva emissionen från substansen och bygga upp en serie tvådimensionella bilder från olika vinklar runt patienten. Genom att använda datorbaserad rekonstruktion kombineras dessa tvådimensionella bilder till en tresdimensionell bild som ger information om hur organet eller vävnaden fungerar istället för bara att visa dess struktur.

SPECT-undersökningar används ofta för att undersöka hjärt- och cerebrovasculära sjukdomar, epilepsi, demens, cancer och andra sjukdomar där funktionella förändringar kan uppstå innan strukturella förändringar är synliga på en konventionell bild.

Kranskärlscirkulation (koronarcirkulationen) är ett medicinskt begrepp som refererar till blodflödet i de artärer som försörjer hjärtmuskulaturen med syre och näringsämnen. Dessa artärer, koronarartärerna, delas upp i två huvudgrenar: den vänstra och den högra kranskärlsartären.

Den vänstra kranskärlsartären försörjer främst det främre septumet (skiljeväggen mellan kamrarna) och den vänstra hjärtkammaren, medan den högra kranskärlsartären försörjer det bakre septumet och den högra hjärtkammaren. Dessutom finns det små sidogrenar som förser de övriga delarna av hjärtmuskulaturen.

Kranskärlscirkulationen är av fundamental betydelse för hjärtats funktion, eftersom hjärtmuskulaturen har höga energibehov och behöver ständig tillförsel av syre och näringsämnen för att kunna arbeta effektivt. Förträngningar eller blockeringar i kranskärlsartärerna kan leda till ischemisk hjärtsjukdom, som kan ge symptom som bröstsmärta (angina pectoris) eller allvarligare komplikationer som hjärtinfarkt.

"Genomspolning" (engelska: "genome sequencing") är en teknik inom genetiken som möjliggör bestämning av den exakta sekvensen av baspar i DNA:t i ett individuellt genom. Det innebär att man kan fastställa den specifika ordningen av de fyra grundläggande building blocken (nukleotiderna) – adenin (A), timin (T), guanin (G) och cytosin (C) – som tillsammans utgör en persons genetiskt material. Genomspolning kan användas för att undersöka allt DNA i en cell, vilket kallas "whole genome sequencing", eller endast vissa delar av det, till exempel "exome sequencing" som begränsar analysen till de områden i genomet som kodar för proteiner. Genomspolning kan vara användbar inom forskning, medicinsk diagnostik och personlig genetisk information.

Teknetium Tc 99m-sestamibi är ett radiokemiskt preparat som används inom medicinen, specifikt inom kärnmedicin. Det är ett så kallat myokardvävnadskänsligt medel, vilket betyder att det accumulerar i hjärtmuskulaturen i förhållande till blodflödet.

Sestamibi är en organisk komponent som binder till teknetium-99m, ett radioaktivt isotop med en halveringstid på cirka 6 timmar. När patienten får injicera Teknetium Tc 99m-sestamibi i kroppen kan man använda en gammakamera för att ta bilder av hjärtat och studera dess blodflöde och metabolism.

Detta preparat används ofta vid myokardskintigrafi, ett slag av sjukdomsbildning där man undersöker hjärtats funktion och eventuell ischemi (syrebrist) eller infarkt (hjärtattack).

Tallium-radioisotoper refererer til radioaktive varianter av grundstoffet tallium (elementnummer 81 på det periodiske systemet). Tallium har flere radioisotoper, deriblant nogle som kan anvendes i medicinsk kontekst.

Et eksempel er Tallium-201 (²⁰¹Tl), et gamma-emitterende radioisotop med en halveringstid på ca. 73 timer. Det anvendes ofte i nuklearmedicinske undersøgelser, som myokardscintigrafi, for at undersøge hjertets blodgennemstrømning og funktion. Tallium-201 absorberes aktivt i hjertets miokard (hjertemuskulatur), og dets fordeling kan derefter overvåges ved hjælp af en gammakamera.

Det er vigtigt at notere, at arbejdet med radioisotoper bør udføres under sikre og kontrollerede forhold for at minimere eksponeringen for stråling og beskytte patienter og personale.

Organoteknetsiumföreningar är en typ av radiofarmaceutiska preparat som innehåller teknetsium-99m (^99m^Tc) kopplat till en organisk molekyl. Denna koppling gör det möjligt för ^99m^Tc att bibehålla sin radiotillstånd och ändå uppföra sig som en del av den organiska molekylen, vilket gör att det kan användas för att undersöka olika funktioner i kroppen med hjälp av bilddiagnostik, till exempel SPECT-scanning.

Organoteknetsiumföreningar är vanligen lätta att framställa och har en relativt kort halveringstid på 6 timmar, vilket gör dem säkra och effektiva för klinisk användning. De kan användas för att undersöka olika organ och system i kroppen, till exempel hjärtat, lungorna, levern, benmärgen och skelettet.

Exempel på vanliga organoteknetsiumföreningar inkluderar MIBI (Sestamibi), DTPA (Technetium (IX) tetrofosmin) och HMPAO (Hexamethylpropyleneamine oxime).

Dipyridamole är ett kärlvasodilatatoriskt läkemedel som används för att behandla och förebygga blodproppar (tromboser). Det fungerar genom att öka blodflödet i kärlen och förhindra aggregation av blodplättar, vilket kan hjälpa att minska risken för att utveckla blodproppar. Dipyridamole kan användas ensamt eller tillsammans med andra läkemedel som aspirin efter stroke orsakad av en blodpropp.

Läkemedlet ges vanligen peroralt (via munnen) och börjar verka inom en timme efter intagandet. Vanliga biverkningar inkluderar huvudvärk, yrsel, magont, diarré och hudutslag. I sällsynta fall kan dipyridamole orsaka allvarligare biverkningar som andningssvårigheter, lågt blodtryck eller överdosering, vilket kan kräva akut medicinsk behandling.

Det är viktigt att använda dipyridamole enligt receptläkarens instruktioner och att inte öka dosen eller avbryta behandlingen utan första att konsultera läkaren.

Radiofarmaka är en term som används inom medicinen och kärntekniken. Det refererar till preparat som innehåller radioaktiva isotoper, som används i diagnostiska eller terapeutiska syften. I en medicinsk kontext kan radiofarmaka definieras som:

"Preparat av kemiska substance som innehåller en eller flera radioaktiva isotoper, antingen naturligt förekommande eller skapade i en kärnreaktor eller accelerator. De används primärt inom medicinen för att undersöka, diagnostisera och behandla sjukdomar, genom att utnyttja de radioaktiva strålarnas förmåga att interagera med levande vävnad."

Radiofarmaka kan användas på olika sätt inom medicinen. I diagnostiska syften injiceras de till patienten för att följa deras distribution och interaktion med kroppen, ofta med hjälp av bilddiagnostik som SPECT eller PET-scanning. I terapeutiska syften används radiofarmaka för att behandla olika former av cancer genom att rikta in sig på tumörceller och utnyttja strålningens förmåga att skada eller döda dem.

Cardiac-gated single-photon emission computed tomography (SPECT) is a medical imaging technique used to evaluate the function and perfusion of the heart. In this procedure, a small amount of radioactive tracer is injected into the patient's bloodstream and is taken up by the heart muscle. The gamma rays emitted by the tracer are then detected by a specialized camera that rotates around the patient's chest, capturing multiple images from different angles.

The "cardiac-gated" component of the name refers to the fact that the imaging is synchronized with the patient's electrocardiogram (ECG) signal, allowing for the acquisition of images only during specific phases of the cardiac cycle. This helps to reduce motion artifacts caused by the beating heart and provides more accurate information about the distribution of blood flow within the heart muscle.

The "single-photon emission" part of the name refers to the type of radioactive tracer used in the procedure, which emits single photons that can be detected by the gamma camera. This is different from positron emission tomography (PET) scans, which use a different type of radioactive tracer that emits positrons that then annihilate with electrons to produce pairs of gamma rays.

Overall, cardiac-gated SPECT is a valuable tool for diagnosing and evaluating various heart conditions, including coronary artery disease, cardiomyopathy, and heart failure.

Hjärta definieras inom medicinen som den muskulösa orgeln i kroppen som pumpar blod genom kroppens cirkulatoriska system. Det består av fyra kamrar: två överkamrar (höger och vänster förmak) och två underkamrar (höger och vänster kammare). Hjärtats funktion är att pumpa syresatt blod från lungorna till kroppen och pumpa syrefattigt blod till lungorna för att syresättas. Detta sker genom kontraktioner och relaxeringar av hjärtmuskulaturen, som koordineras av elektriska impulser som genereras i hjärtats speciella ledningssystem.

Perfusionsavbildning (eller nuklidperfusionsscintigrafi) är en medicinsk undersökningsmetod som används för att avbilda blodflöde och syresättning i olika vävnader och organ i kroppen. Den bygger på principen att man injicerar ett mycket litet och säkert mängd av en radioaktiv substans (nuklid) som följer blodbanan och accumulerar i de vävnader där blodflödet är högre än i omgivande vävnader. Genom att använda en gammakamera kan man sedan avbilda distributionen av den radioaktiva substansen och därmed få information om olika organ och vävnaders perfusion (blodflöde).

Denna typ av undersökning är till exempel användbar för att diagnostisera och bedöma allvarlighet av hjärtinfarkt, lungemboli, stroke och andra sjukdomar som kan påverka blodflödet i kroppen.

Synkroniserad blodpoolskintigrafi är en diagnosmetod inom kärnmedicin som används för att undersöka hjärtats funktion och cirkulation. Metoden bygger på att man injicerar ett litet mängd radioaktivt ämne, ofta teknetium-99m, i blodomloppet. Därefter följer man med en gammakamera hur detta ämne distribueras och accumuleras i olika delar av kroppen under en viss tidsperiod.

Vid en synkroniserad blodpoolskintigrafi registrerar man simultant hjärtats kontraktionscykel med elektrokardiografi (ECG) och dess accumulering av radioaktiviteten i hjärtmuskulaturen. Detta görs genom att man tar snabba sekvenser av bilder under flera hjärtslag, vilket möjliggör en noggrann analys av hur mycket blod som pumpas ut och in i hjärtats vänstra kammare under varje slag.

Den synkroniserade blodpoolskintigrafin används ofta för att bedöma hjärtfunktionen vid olika former av hjärtsjukdomar, till exempel hjärtfel, kärlkramp (angina pectoris) och efter hjärtinfarkt. Den kan även användas för att övervaka effekterna av medicinsk behandling eller andra terapeutiska åtgärder.

"Arbetsprov" er en medicinsk term som oftest brukes i forbindelse med arbeidsrelaterte skader eller sykdommer. Det refererer til en vurdering eller en rekke prøver som gjennomføres for å avklare om en person er i stand til å utføre bestemte arbeidsoppgaver etter å ha fått behandling for en skade eller sykdom.

Arbetsprovene kan involvere fysisk, psykisk og sensorisk evaluering av en persons evne til å fullføre arbeidsoppgavene i henhold til de fysiske, kognitive og psykososiale kravene til jobben. Dette kan inkludere ting som styrke, rørelseomfang, ulike bevegelsesmønstre, smerte toleranse, arbeidshastighet, koncentrasjon, minne, beslutningstagning og andre relevante ferdigheter.

Formålet med et arbetsprov er å hjelpe med å bestemme om en person er klar til å vende tilbake til arbeidet i sin gamle stilling eller om de trenger tilrettelegginger for å kunne utføre sine oppgaver på en trygg og effektiv måte. Det kan også hjelpe med å identifisere om en person trenger ytterligere behandling eller træning før de kan vende tilbake til arbeidet.

Myokardskemi (myocardial ischemia) är ett tillstånd då blodflödet och syretillförseln till hjärtmuskulaturen (myokardiet) minskar eller avbryts. Detta orsakas vanligtvis av en obstruktion i de koronarartärer som förser hjärtat med syre- och näringsriktigt blod. Myokardskemi kan leda till smärta i bröstet (angina pectoris) eller allvarligare komplikationer som hjärtinfarkt om det inte behandlas akut.

Rubidium-82 är ett radioaktivt rubidiumisotop som används inom medicinen, särskilt inom kardiologi och nuclearmedicin. Isotopen har en halveringstid på cirka 75 sekunder och sönderfaller genom positronemission (β+) till krypton-82.

I kliniska sammanhang används rubidium-82 ofta som en substitut för kalium i hjärtstudier med position Emission Tomography (PET). Eftersom rubidium är ett alkaliskt earth metal, liknar det kemiiskt kalium och kan ersätta det i kroppen. När rubidium-82 injiceras intravenöst accumuleras isotopen i hjärtmuskulaturen i proportion till blodflödet. Detta gör att man kan använda PET-scanning för att visualisera och mäta regionalt myokardialt blodflöde, vilket kan vara användbart för att detektera ischemisk hjärtsjukdom och bedömma effektiviteten av olika behandlingsmetoder.

Kranskärlsröntgen, även känt som koronarangiografi, är ett medicinskt undersökningsförfarande där ett kontrastmedel injiceras i kranskärlen (de blodkärl som försörjer hjärtmuskulaturen) och sedan får man ta röntgenbilder av dem. Det gör det möjligt för läkaren att se om det finns några förträngningar, ärr eller andra skador i kranskärlen som kan leda till hjärtklappningssjukdom eller hjärtattacker. Proceduren utförs vanligen under lokalbedövning och med hjälp av en kateter som införs genom en blodkärle i armen eller låret.

Tallium (Symbol: Tl) er ein metallisk grundstoff i grunnstoffgruppen 13 og undergruppen IIIb i det periodiske systemet. Tallium har to naturlige isotoper, Tl-205 og Tl-203. Det er ein halvledende metal som ofte blir samanlikna med bly på grunn av deres liklegje egenskaper, men tallium er det mest aktive av de to.

I medicinen brukes tallium ofte som ein radioaktivt sporstoff i diagnostiske tester for å undersøke bl.a. hjertets funksjon og til å diagnosticere sultet armsvidd (sarcoma). Radioaktive isotoper av tallium, som Tl-201, kan brukes i SPECT-skanning (single photon emission computed tomography) for å skaffe detaljert informasjon om hjertets blodgrov og funksjon.

Tallium er giftfullt og akkumulerer i kroppen etter eksposisisjon, særlig i leveren, nyrane og hjertet. Akute talliumforgiftning kan føre til symptomer som opptatthet, svimmelhet, kramp i lemmer og i værste fall død. Kronisk forgiftning kan føre til svedegladde, forvirring, hukommelsesproblemer og andre neurologiske symptomer. Derfor er det viktig å ha god kontroll over eksposisjonen av tallium i medisinsk sammenheng og at bruke den på en trygg og effektiv måte.

Kransartärsjukdom, även känd som koronarartärsjukdom (CAD), är en medicinsk term som refererar till ett tillstånd där plack bildas i och blockerar eller stör blodflödet genom kranskärlen, de artärer som förser hjärtmuskulaturen med syre- och näringsriktad blod. Placken består av fett, kolesterol, calcium och andra substanser som cirkulerar i blodet. När placken växer kan de orsaka smala passager eller hål (aneurysm) i kranskärlen, vilket kan leda till bristfällig blodförsörjning till hjärtmuskulaturen (ischemi). Ischemien kan orsaka symptom som angina pectoris (smärta eller obehag i bröstet), andningssvårigheter och yrsel. I vissa fall kan ischemien leda till allvarliga komplikationer såsom hjärtinfarkt, abnormella hjärtrytmor eller hjärtstillestånd. Faktorer som ökar risken för kransartärsjukdom inkluderar hög ålder, rökning, högt blodtryck, höga kolesterolvärden, diabetes, övervikt och brist på fysisk aktivitet.

Organofosforföreningar är en grupp av kemiska föreningar som innehåller minst en kovalent bunden fosforatom till en eller flera kolatomer. Dessa föreningar kan vara naturligt förekommande, såsom i vissa enzymer och livsmedel, eller syntetiska, som i bekämpningsmedel, plaster och andra industriella produkter.

Syntetiska organofosforföreningar är kända för sin användning som insecticider, herbicider och nervgaser. De kan vara mycket giftiga för levande organismer, inklusive människor, och kan orsaka allvarliga skador på nervsystemet. Några exempel på välkända organofosforföreningar är parathion, malathion och sarin.

Kväveradioisotoper är radioaktiva varianter av grundämnet kväve (symbol N på periodiska systemet). Kvävet har tre naturligt förekommande radioisotoper: kväve-13, kväve-14 och kväve-15. Av dessa är kväve-14 den mest kända och används ofta inom forskning och medicinen.

Kväve-14 har en halveringstid på ungefär 5 730 år och sönderfaller genom beta-minus-dekays till kol-14 och en elektron. Det bildas naturligt i atmosfären när kosmisk strålning träffar kväveatomer på hög höjd. Kväve-14 används ofta inom arkeologi för att datera fossil och andra arkeologiska fynd, ett metod som kallas kol-14-metoden eller radiokol-datering.

Inom medicinen används kväve-13 ofta som en icke-radioaktiv isotop i magnetresonanstomografi (MRT) för att undersöka andning och metabolism. Kväve-15 är också en icke-radioaktiv isotop som används inom forskning och medicin, bland annat för att studera ämnesomsättningen i kroppen.

Kranskärlssjukdom (Coronary Artery Disease, CAD) är ett samlingsbegrepp för sjukdomar som beror på att kärlen som förser hjärtmuskulaturen med syre och näringsämnen blir stela, förtjockade eller blockerade. Detta orsakas vanligtvis av ateroskleros, en process där fett, kolesterol och andra ämnen ansamlas sig i och på insidan av artärernas väggar. Över tiden kan detta bilda plack som kan smala ned artärerna eller lossna och leda till blodproppar (tromboser).

CAD kan vara asymptomatisk under en längre tid, men om ett eller flera av de kranskärlen blir tillräckligt stela eller blockerade kan det leda till angina pectoris (svår bröstsmärta eller tryck), hjärtinfarkt (död av en del av hjärtmuskulaturen på grund av otillräcklig syre- och näringsämnesförsörjning) eller i värsta fall dödsfall. Andra komplikationer kan vara hjärtrytmrubbningar och hjärtsvikt.

Faktorer som ökar risken för CAD innefattar hög ålder, rökning, högt blodtryck, höga kolesterolvärden, diabetes, övervikt, brist på fysisk aktivitet och en ohälsosam kost.

Adenosin är ett endogent nukleosid som består av en nucleotidbase (adenin) som är kovalent bundet till en pentos (ribose) via en β-N1-glykosidbindning. Adenosin har en central roll inom celldelenas energihushållning, då det fungerar som prekursor till adenosintrifosfat (ATP) och adenosindifosfat (ADP).

Utöver sin roll i energimetabolismen är adenosin också en viktig neurotransmittor och modulerande signalsubstans inom det centrala nervsystemet. Det fungerar som en inhibitorisk neurotransmittor och har en dämpande effekt på exciterade neuroner. Adenosinreceptorerna är måltavlor för flera läkemedel, till exempel vid behandling av arytmier (hjärtrytmrubbningar) och smärta.

I kroppen kan adenosin bildas genom nedbrytning av ATP eller genom direkt syntes från inosinmonofosfat (IMP). Nivåerna av adenosin i blodet är höga vid fysisk aktivitet och stress, då energiförbrukningen ökar. Vid sänkta nivåer av syre tillgänglighet, som under hypoxi eller ischemisk skada, kan adenosin bildas i större utsträckning genom en process som kallas för hypoxantisk nedbrytning.

I medicinsk kontext kan adenosin användas som ett läkemedel vid diagnostisering och behandling av olika hjärtsjukdomar, till exempel för att inducerara atrioventrikulär blockad eller för att behandla paroxysmal supraventrikulär tachykardi (PSVT). Adenosin ges ofta som en snabb intravenös bolus injektion och verkar genom att bromsa sinusknuten och atrioventrikulära noden, vilket kan korrigera oregelbundna hjärtrytmer eller sänka frekvensen vid tachykardi.

'Kontrastmedel' är inom medicinen ett medel som används under bilddiagnostiska undersökningar, såsom röntgen, datortomografi (CT) och magnetresonanstomografi (MRT), för att förbättra kontrasterna mellan olika vävnader eller strukturer inne i kroppen. Detta gör det möjligt att klarare definiera och urskilja olika sjukdomar, skador eller avvikelser.

Kontrastmedlen kan vara baserade på olika substanser, beroende på vilken typ av undersökning som skall utföras. Vid röntgenundersökningar använts ofta jodbaserade kontrastmedel, medan gadoliniumbaserade kontrastmedel är vanliga under MRT-undersökningar.

Det är viktigt att notera att vissa individer kan ha allergiska reaktioner på vissa typer av kontrastmedel, och det är därför viktigt att informera personalen om eventuella allergihistorik eller andra hälsoproblem innan undersökningen genomförs.

Myokardreperfusionsbeskrivs som den process där blodflödet till hjärtmuskulaturen (myokardet) återställs efter en period av ischemisk injury, vilket ofta är följden av en hjärtattack eller myokardinfarkt.

Denna återställda blodförsörjningen ger ett tillflöde av syre och näringsämnen till det skadade området, men kan också leda till ytterligare skada på grund av den plötsliga återgången av blodflödet. Denna typ av skada kallas reperfusionsskada eller myokardreperfusionsskada.

Myokardreperfusion kan uppnås genom olika metoder, såsom trombolytisk behandling, angioplasti med stentning eller hjärtkirurgiska ingrepp som koronarbypassoperation. Det är viktigt att behandla ischemisk skada till myokardet så snart som möjligt för att minska risken för permanenta skador och förbättra prognosen för patienten.

'Sensitivitet' (sensitivity) och 'specificitet' (specificity) är två centrala begrepp inom diagnostisk forskning och utvärdering av medicinska tester.

- Sensitivitet definieras ofta som sannolikheten för ett positivt testresultat givet att individen faktiskt har sjukdomen (den 'sanna' positiva andelen). En hög sensitivitet innebär att det flertalet av de sjuka individer som testas kommer att få ett positivt resultat. Detta är viktigt när man vill undvika falska negativa resultat.

- Specificitet definieras ofta som sannolikheten för ett negativt testresultat givet att individen faktiskt inte har sjukdomen (den 'sanna' negativa andelen). En hög specificitet innebär att det flertalet av de friska individer som testas kommer att få ett negativt resultat. Detta är viktigt när man vill undvika falska positiva resultat.

Sensitivitet och specificitet används ofta tillsammans för att beräkna positivt prediktivt värde (PPV) och negativt prediktivt värde (NPV), som ger en uppfattning om sannolikheten för sjukdom eller friskhet givet ett specifikt testresultat. Dessa beräknas vanligtvis med hjälp av 2x2-tabeller där antalet sanna positiva, falska positiva, sanna negativa och falsa negativa resultat redovisas.

Emissionsscintigrafi, även känt som emissionscomputertomografi (ECT), är en diagnosmetod inom nuclearmedicin. Den använder en liten mängd radioaktivt marerad substans (radionuklid) som injiceras i patientens kropp. Substansen accumulerar i specifika organ eller vävnader beroende på vilken typ av undersökning som ska göras.

Efter att substansen har hunnit distribueras i kroppen placeras en gammakamera runt patientens kropp för att detektera de gammastrålar som utsänds från radionukliden. Kamera data används sedan för att skapa tvådimensionella (2D) eller tredimensionella (3D) bilder av organet eller vävnaden som undersöks.

Emissionsscintigrafi kan användas för att diagnostisera och övervaka en rad olika medicinska tillstånd, inklusive hjärtsjukdomar, skelettrelaterade sjukdomar, neurologiska störningar och cancer. Till exempel, myokardskintigrafi använder en radioaktivt markering substance som absorberas av hjärtmuskulaturen för att undersöka blodflödet till hjärtat och detektiera eventuell ischemisk sjukdom eller hjärtskada.

'Kärlvidgande medel', även känt som vasodilatatorer, är en typ av läkemedel som verkar genom att relaxera och vidga blodkärlen. Detta leder till en sänkning av blodtrycket och förbättrad blodflöde till hjärtat, hjärnan och andra kroppsdelar. Kärlvidgande medel används ofta för att behandla olika typer av hjärt- och kärlsjukdomar, såsom högt blodtryck, hjärtsvikt och kärlkramp. De kan administreras via olika rutter, beroende på typen och svårighetsgraden av sjukdomstillståndet, exempelvis som tablett, intravenös injektion eller transdermalt plåster.

En artefakt i en medicinsk kontext refererar till något som skapas av den tekniska processen att göra en mätning eller undersökning, istället för att vara en naturlig del av det man studerar. Artefakter kan orsaka felaktiga eller missledande resultat om de inte identifieras och korrektureras. Exempel på artefakter inkluderar rörliga linjer på ett EKG orsakade av muskelrörelser, eller ringar runt en patient i en MRI-skanner som kan orsaka skenbara strukturer på en bild.

'Kranskärl' (koronararterier) refererar till de blodkärl som förser hjärtmuskulaturen med syre- och näringsriktad blod. Dessa ärarter går in i hjärtmuskeln från ytan och bildar ett slags 'krans' runt den, varav namnet 'kranskärl'. Det finns tre huvudsakliga kranskärl: högra koronararterien (RCAA), vänstra anterior descenderande koronararterien (LAD) och vänstra circumflex koronararterien (LCx). Dessa grenar sedan ut sig i ett stort antal mindre arterier för att säkerställa att alla delar av hjärtmuskulaturen får tillräckligt med syre och näringsriktad blod. Kranskärlen kan drabbas av åderförkalkning (ateroskleros) som kan leda till ischemiska händelser, såsom angina pectoris eller hjärtinfarkt.

Fractional Flow Reserve (FFR) is a clinical concept and measurement used in interventional cardiology to assess the severity of coronary artery stenosis (narrowing). Myocardial Fractional Flow Reserve (myFFR) is a similar concept, but it refers specifically to the assessment of the hemodynamic significance of a coronary microvascular dysfunction or resistance in the absence of obstructive coronary artery disease.

MyFFR is defined as the ratio of maximum blood flow in a distal coronary bed during hyperemia (induced by a vasodilator, such as adenosine) to the maximum blood flow that would be achieved if there were no stenosis or microvascular dysfunction. A myFFR value less than 0.75-0.80 is generally considered indicative of significant coronary microvascular dysfunction and may help guide treatment decisions, such as medical therapy versus revascularization.

It's important to note that the assessment of myFFR requires invasive coronary angiography and the measurement of pressure gradients using a pressure wire across the coronary bed of interest during hyperemia.

En hjärtinfarkt, även känd som myokardieffekt eller akut koronart syndrom (ACS), är ett medicinskt tillstånd som inträffar när blodflödet till en del av hjärtmuskulaturen (myokardiet) avbryts ornormalt. Detta orsakas vanligtvis av en obstruktion i ett eller flera av de koronara artärerna som försörjer hjärtmuskulaturen med syre och näringsämnen. Obstruktionen kan bero på en blodpropp (trombos) eller en kollapsad plack (aterom).

När blodflödet till hjärtmuskulaturen avbryts, får cellerna i det drabbade området inte tillräckligt med syre och näringsämnen för att fungera korrekt. Detta kan leda till celldöd (nekros) i hjärtmuskulaturen, vilket kan orsaka permanenta skador på hjärtat och öka risken för allvarliga komplikationer, inklusive hjärtarytmier, hjärtsvikt och dödsfall.

Symptomen på en hjärtinfarkt kan variera, men de vanligaste symptomen är smärta eller obehag i bröstet, som kan stråla ut till armarna, axlarna, ryggen, magen eller halsen. Andra symtom kan inkludera andnöd, yrsel, svimning, svettningar, illamående och kräkningar. I vissa fall kan en person inte uppleva några symptom alls, vilket kallas tyst hjärtinfarkt.

Behandlingen för en hjärtinfarkt inkluderar akut medicinsk behandling som kan omfatta trombolytika (att lösa upp blodproppen), blodflödessänkande läkemedel, smärtlindring och syreterapi. Långsiktig behandling kan inkludera livstilsförändringar som rökstopp, hälsosam kost, fysisk aktivitet och medicinsk behandling för att reducera risken för ytterligare hjärtsjukdom.

"Hygroskopicitet" refererer til evnen til en substance til å absorbere og holde på fugt fra luften. Denne egenskapen skylles på at molekyler i substansen har polære grupper som attraherer vannmolekyler fra luften.

Hygroskopiske materialer kan inkludere allt fra organiske forbindelser som sukker og glycerin til anorganiske stoffer som kalioklorsalt (kaliumchlorid) og kobber(II)sulfat. Hvis du har noen spesifikke spørsmål om hvordan hygroskopiskhet fungerer eller hvordan det påvirker bestemte materialer, kan jeg prøve å hjelpe deg videre!

"Resultatens reproducerbarhet" är ett begrepp inom forskning och medicin som refererar till förmågan att upprepa en experimentell studie eller ett försök och få liknande eller identiska resultat. Detta är viktigt eftersom det stärker den vetenskapliga evidensen för ett visst fynd eller en viss slutsats.

En studie som har hög reproducerbarhet innebär att andra forskare kan upprepa experimentet och få samma resultat, även om de använder olika metoder eller prover. Detta är ett fundamentalt koncept inom vetenskapen eftersom det understryker vikten av objektivitet och pålitlighet i forskningsprocessen.

I medicinsk forskning kan reproducerbarhet vara särskilt viktig när det gäller studier som undersöker effekterna av olika behandlingsmetoder eller läkemedel. Om en studie inte har hög reproducerbarhet, kan det ifrågasättas hur tillförlitliga dess resultat är och om de verkligen kan appliceras i klinisk praktik.

Computer-aided diagnosis (CAD) or computer-aided detection (CAD) är termer som används för att beskriva användandet av datorbaserade verktyg och algoritmer för att stödja läkare och andra medicinska experter i tolkningen av medicinska bilder, såsom röntgen, CT, MRI och ultraljud. CAD-system använder sig av avancerad signalbehandling, maskininlärning och image processing tekniker för att identifiera, markera och klassificera skuggor, formationer eller avvikelser i medicinska bilder som kan vara kliniskt relevanta, såsom tumörer, cystor, skador eller andra patologiska tillstånd.

CAD-system är tänkta att fungera som ett komplement till, inte en ersättning för, den kliniska bedömningen av en läkare. CAD-system kan hjälpa läkare att upptäcka skador eller sjukdomar som de annars kan ha missat, reducera tolkningsvariationer mellan olika läkare och underlätta kommunikationen av resultaten till andra medicinska experter och patienter.

"Bildförstärkning" är ett medicinskt begrepp som refererar till tekniker som används för att öka kontrasten och detaljrikedomen i en bild, ofta inom områden som radiologi och ultraljud. Det gör det möjligt att urskilja strukturer och detaljer som annars kan vara svåra att se.

Det finns olika typer av bildförstärkningsmetoder, beroende på vilket slags medicinsk bild man arbetar med. Några exempel är:

* Kontrastförstärkning: Används ofta inom radiologi och ultraljud för att öka kontrasten mellan olika vävnader i en bild. Det kan göras genom att använda kontrastmedel som absorberar eller reflekterar strålning eller ljud på ett sätt som skiljer sig från omgivande vävnader.
* Digital bildförstärkning: Används ofta inom digital radiografi och datortomografi (CT) för att öka kontrasten och detaljrikedomen i en digital bild. Det kan göras genom att använda olika algoritmer som exponerar eller dämpar vissa delar av bilden för att framhäva vissa strukturer eller detaljer.
* Rekonstruktion: Används ofta inom datortomografi (CT) och magnetresonanstomografi (MRT) för att skapa en tredimensionell bild av ett objekt genom att kombinera flera tvådimensionella skivor. Det kan göras genom att använda olika algoritmer som sammanfogar de tvådimensionella skivorna på ett sätt som ger en tydligare och mer detaljerad bild av objektet.

Samtliga dessa tekniker har som syfte att förbättra kvaliteten på bilderna så att de blir lättare att tolka och analysera, vilket i sin tur underlättar diagnos och behandling av sjukdomar och skador.

Prediktivt värde av tester (PDV) är ett mått på hur väl en given test kan förutsäga ett specifikt utfall eller en sjukdom hos en individ. PDV uttrycks vanligtvis som sannolikheten för att ett visst utfall ska inträffa baserat på resultatet av en given test.

PDV kan beräknas genom att jämföra sannolikheterna för att ett specifikt utfall ska inträffa med eller utan testresultatet. Denna jämförelse ger en odds ratio, som kan användas för att beräkna PDV.

PDV är viktigt inom klinisk praktik eftersom det kan hjälpa läkare att bedöma riskerna och möjligheterna för olika behandlingsalternativ. Det kan även användas för att screena populationer för högriskpatienter, vilket kan leda till tidigare identifiering och behandling av sjukdomar.

Det är viktigt att notera att PDV inte alltid är statiskt och kan variera beroende på populationen som testas och andra faktorer som prevalensen av sjukdomen, sensitiviteten och specificiteten hos testet. Därför bör PDV alltid tolkas i kontext och tillsammans med andra kliniska informationer.

Den vänstra hjärtkammaren (ventriculus sinister) är en muskelbihang i vänster sida av hjärtat som har till uppgift att pumpa syresatt blod ut i kroppen via aortan. Hjärtkammarfunktionen refererar till den effektiva pumpförmågan hos vänstra hjärtkammaren, det vill säga dess förmåga att fylla sig med blod och därefter kontrahera (sammandragas) för att pumla ut blodet under tryck i kroppens cirkulationssystem.

En nedsatt hjärtkammarfunktion i vänster hjärtkammare kan orsaka symptom som andfåddhet, trötthet, yrsel och benödem. Det kan vara ett tecken på olika former av hjärtsjukdomar, såsom hjärtklappning, hjärtinflammation eller hjärtvävnadsdegeneration. Diagnostiseringen av hjärtkammarfunktionen innefattar ofta användning av ultraljud (ekokardiografi), elektrokardiogram (ECG) och andra specialiserade tester för att bedöma hjärtats struktur och funktion.

Elektrokardiografi (ECG eller EKG) är en medicinsk testmetod som mäter och registrerar den elektriska aktiviteten i hjärtat. Det görs genom att klistra elektroder på olika delar av kroppen, vanligtvis på bröstet och armarna/benen. ECG-testet ger en grafisk representation av hjärtats elektriska aktivitet under en viss tidsperiod och kan användas för att diagnostisera olika hjärtsjukdomar, såsom hjärtfel, hjärtklappning, hjärtinfarkt med mera. ECG-testet är smärtfritt och tar vanligtvis endast några minuter att genomföra.

Ekokardiografi är en icke-invasiv diagnostisk metod inom medicinen, särskilt inom kardiologi. Den använder ultraljud för att generera bilder och information om hjärtats struktur och funktion. Ekokardiografin kan visa olika aspekter av hjärtat, såsom kamrarnas storlek, tjocklek och rörelser, hjärtpumpningens effektivitet, hjärtklaffarnas funktion och om det finns några strukturella skador eller abnormaliteter i hjärtat. Metoden är smärtfritt och säker för patienten, eftersom den inte använder joniserande strålning som röntgen. Ekokardiografi kan användas för att diagnostisera och övervaka olika hjärtsjukdomar, såsom hjärtklaffsjukdomar, kardiomyopatier, perikardit och andra tillstånd som påverkar hjärtat.

Positronemissionstomografi (PET) är en typ av bilddiagnostisk undersökningsmetod inom medicinen. Den använder en liten mängd radioaktivt marerad substans, som kallas radionuklid, vilken injiceras i patientens blodomlopp. Denna radionuklid avger positroner när den bryts ner, och dessa positroner reagerar med elektroner i patientens kropp och bildar gammastrålar.

Dessa gammastrålar upptas sedan av en gammakamera som roterar runt patienten och skapar en tredimensionell bild av hur radionukliden fördelas i kroppen. PET-skannern kan då tolka dessa data och skapa en bild som visar olika funktioner i kroppen, till exempel ämnesomsättning, syreförbrukning eller receptoraktivitet.

PET används ofta tillsammans med datortomografi (CT) för att få en mer detaljerad bild av patientens inre organ och vävnader. Detta kombinerade tillvägagångssätt kallas för PET/CT. PET är ett värdefullt verktyg inom medicinen, särskilt vid diagnostisering och övervakning av cancer, hjärtsjukdomar och neurologiska störningar.

Kranskärlsförträngning (angiokonstriktion) är ett medicinskt tillstånd där ett kranskärl, som försörjer blod till hjärtat eller andra organ, blir trångbott (stupe) eller delvis blockerad. Detta orsakas vanligtvis av åderförkalkning (ateroskleros), där fett, kolesterol och andra substanser ansamlas på insidan av kranskärlet och bildar en plack som stelnar och förtränger kärlets lumen.

Kranskärlsförträngning kan också orsakas av blodpropp (trombos) eller emboli, som rester av blodproppar från andra delar av kroppen eller förruttnelsematerial från hjärtat. I vissa fall kan det även bero på vasospasm, där musklerna i kranskärlets vägg kontraherar och orsakar en tillfällig förträngning.

Kranskärlsförträngning kan leda till syrebrist (ischemi) i det drabbade organet och ge upphov till symtom som bero på vilket organ som är drabbat. I hjärtats fall kan det leda till bröstsmärta (angina pectoris) eller hjärtinfarkt. I hjärnan kan det orsaka stroke, och i lungorna kan det orsaka lungsäcksinflammation (emboli).

'Vänsterkammardysfunktion' (LVDF) är ett samlingsbegrepp för olika former av strukturella eller funktionella rubbningar i vänster kammare av hjärtat. Det kan orsakas av olika patologiska tillstånd, såsom kardiomyopati, ischemisk hjärtsjukdom, vaskulär skleros, kärlinflammation eller andra sjukdomar som påverkar hjärtmuskulaturen och/eller hjärtkärlen.

LVDF kan innebära en minskad pumpförmåga (systolisk dysfunktion) eller en försämrad förmåga att fyllas upp (diastolisk dysfunktion). I vissa fall kan båda aspekterna vara påverkade. Systolisk dysfunktion visar sig ofta i form av en minskad utéjektionsfraktion (EF), som är ett mått på hur stor del av blodvolymen som pumpas ut under varje hjärtslag. En EF under 50% anses generellt vara tecken på systolisk dysfunktion.

Diastolisk dysfunktion innebär att vänster kammare har försvårat tillflöde av blod under diastolen, vilket kan leda till en ökad ventrikulär preload och höjd intrakardial tryck. Detta kan vara orsaken till symtom som dyspni (andnöd), ben edem (vätskeansamling i benen) och trötthet.

I allmänhet används echokardiografi, kärlmagnetresonanstomografi (CMR) eller andra bilddiagnostiska metoder för att ställa diagnosen LVDF och bedöma dess svårighetsgrad. Behandlingen av LVDF beror på underliggande orsak och kan innefatta medicinsk behandling, livsstilsförändringar eller till och med kirurgiska ingrepp i vissa fall.

"Computer-assisted image processing" refererar till användandet av datorbaserade verktyg och algoritmer för att manipulera, analysera och tolka digitala bilder inom medicinskt sammanhang. Detta kan involvera olika tekniker som filtrering, normalisering, segmentering, och registring av bilder från olika modaliteter såsom röntgen, magnetresonanstomografi (MRT) och datortomografi (CT). Syftet kan vara att förbättra bildkvaliteten, extrahera specifika regioner eller detaljer av intresse, eller kvantitativt mäta olika aspekter av en bild. Detta används ofta inom områden som radiodiagnostiskt stöd, planering och guidediagnosticering av behandlingar, forskning och utbildning.

En hjärtmuskel (eller miokard) är ett speciellt slag av muskelvävnad som utgör väggarna till hjärtat. Det består av muskelceller som är specialiserade för att kontrahera koordinerat och pumpa blod genom kroppen. Hjärtmuskeln har förmågan att kontrahera oavbrutet under hela livet, och den drivs av elektriska impulser som genereras i hjärtats speciella ledningssystem. Denna koordinerade kontraktion är viktig för att hjärtat ska fungera effektivt och pumpa blod till alla delar av kroppen.

Mikrocirkulation definieras som den del av cirkulationssystemet i kroppen som förser de små kapillärerna med blod. Det är den sista fasen av systemisk cirkulation och innebär små artärer, kapillärer och små venösa kärl. Mikrocirkulationen är ansvarig för utbyte av syre, näringsämnen, hormoner och avfall mellan blodet och cellerna i olika vävnader. Den styr även immunförsvaret, inflammation och värmereglering. Problemet med mikrocirkulation kan leda till allvarliga hälsoproblem som hjärtsjukdomar, njursjukdomar, diabetes och neurologiska sjukdomar.

Diatrizoatemeglumine är ett jodbaserat kontrastmedel som används vid olika typer av medicinska undersökningar, framför allt vid angiografi och datortomografi (CT). Det är en radiologisk kontrastvätska som innehåller jod och meglem, vilket gör att det kan ses på röntgenbilder.

Diatrizoatemeglumine är ett typ av diatrizoat, som är en grupp av jodbaserade kontrastmedel. Det är löst upp i vatten och injiceras vanligtvis in i blodomloppet eller i kroppens caviteter (håligheter) för att underlätta synliggörandet av olika strukturer på röntgenbilder.

Sidan du frågade mig på är på svenska, så jag antar att du undrar vad det betyder på svenska. Men eftersom det inte finns en medicinsk definition på svenska av just "diatrizoatemeglumin", gav jag dig istället en definition direkt på engelska.

"Arbetsekokardiografi" (eller "stressekokardiografi") är en medicinsk undersökningsmetod där man får patienten att göra ansträngande övningar, ofta på en stationär cykel, medan man samtidigt tar eko av hjärtat. Detta görs för att studera hur hjärtats funktion och blodflöden ändras under fysisk belastning.

Den medicinska definitionen av "arbetsekokardiografi" kan variera något, men en möjlig definition är:

En noninvasiv metod för att bedöma hjärtats funktion och hemodynamik under fysisk belastning, genom att kombinera echokardiografi med ansträngande övningar. Arbetsekokardiografi används vanligen för att diagnostisera eller övervaka ischemiska hjärtsjukdomar, valvulära sjukdomar och andra hjärtrelaterade tillstånd.

Dobutamin är ett syntetiskt katekolaminpreparat som används inom medicinen. Det fungerar som en agonist vid beta-1 adrenerga receptorerna, vilket ökar hjärtats kontraktilitet och slagvolym samtidigt som det sänker systemvaskulär resistans. Dobutamin används vanligen för att behandla kronisk hjärtsvikt, akut hjärtsvikt och skrovlig hjärtmuskelinflammation (kardiomyopati). Det kan också användas under operationer eller vid intensivvårdsbehandling av patienter med nedsatt hjärtfunktion.

Den vanliga dosen för dobutamin är 2,5-10 mcg/kg/min, och den ges som intravenös infusion. Dobutaminet börjar verka inom en till två minuter efter att det ges, och dess effekt varar i ungefär tio minuter efter att infusionen stoppas.

Som med alla läkemedel kan dobutamin ha biverkningar, som bland annat kan innefatta ökad hjärtfrekvens, höjd blodtryck, huvudvärk, rödflammighet och svettningar. I sällsynta fall kan det orsaka allvarliga biverkningar som allergiska reaktioner, arrhythmier eller hypotension.

'Kärlkramp' är ett medicinskt begrepp som på engelska kallas "vasospasm". Det handlar om en plötslig och ofta smärtsam konstriktion (trångning) av musklerna i kärlen, vanligtvis i hjärnans blodkärl. Denna konstriktion kan leda till en minskad blodflöde till det drabbade området och orsaka symtom som svår huvudvärk, yrsel, förvirring, synförändringar eller i värsta fall stroke. Kärlkramp kan vara ett komplikation till subarachnoidalblödning (en typ av blödning i hjärnan).

Gadolinium-DTPA, också känt som gadopentetat dimeglumin, är ett kontrastmedel som används vid magnetresonanstomografi (MRI) eller magnetkameraundersökningar (MRA). Det består av joner av metallen gadolinium som är kemiskt bundna till en molekyl som kallas DTPA (diethylenetriaminpentaacetat).

Gadolinium-DTPA fungerar genom att absorbera och reflektera radiovågor, vilket gör det möjligt för läkaren att se strukturer i kroppen mer tydligt på en MRI- eller MRA-skanning. Det hjälper också att underlätta diagnostiseringen av sjukdomar och skador i hjärnan, ryggraden, levern, njurarna, lungorna, bröstet, buken, benen och armarna.

Det är viktigt att notera att användningen av gadolinium-baserade kontrastmedel kan vara kopplat till ett sällsynt, men allvarligt tillstånd som kallas nefrogennsystemisk fibros (NSF). NSF är en skada på hud och vävnader som kan uppstå hos patienter med nedsatt njurfunktion efter exponering för gadolinium-baserade kontrastmedel. Därför bör användning av dessa kontrastmedel begränsas till de lägsta möjliga doserna och endast när det är absolut nödvändigt för patienter med nedsatt njurfunktion.

"Genomförbarhetsstudier", eller "feasibility studies", är en typ av klinisk forskning som utförs för att undersöka hur en kommande större studie kan planeras, koordineras och genomföras på ett effektivt sätt. Dessa studier har ofta som syfte att testa olika aspekter av en framtida klinisk prövning, till exempel rekryteringsprocessen, datainsamlingen, datahanteringen och -analysen, samt deltagarnas tålamod och acceptans för studiens design och genomförande.

Genomförbarhetsstudier är vanligtvis mindre i skala än en fullskalig klinisk prövning och inkluderar ofta ett begränsat antal deltagare. Dessa studier kan hjälpa forskarna att identifiera och lösa eventuella problem eller utmaningar som kan uppstå under en kommande större studie, vilket i sin tur kan leda till en mer effektiv och framgångsrik genomförande av den slutliga kliniska prövningen.

Radioisotoper, även kända som radioaktiva isotoper eller radionuklider, är varianter av grundämnen där atomkärnan har för få eller för många neutroner jämfört med den stabila formen. Detta gör att de är instabila och sönderfaller genom radioaktivt sönderfall, under vilket de emitterar ioniserande strålning i form av alfa- eller betapartiklar eller gammastrålning. Radioisotoper används inom en rad olika områden, till exempel medicin (till exempel för diagnostiska och terapeutiska syften), industri, forskning och militärt bruk.

'Slagvolym' er en begrep i medisinen som refererer til mengden blod som pumpes ut fra hjertet og gjennom kroppen per slag. Det beregnes ved å multiplisere slagfrekvensen (antall slag hjertet pumper per minut) med slagvolumet, som er volumet av blod som pumpes ut fra venstre hjertekammer per slag. Et gjennomsnittlig slagvolym for en voksen person er omkring 70 milliliter per slag. Dette kan variere alt etter individets alder, kjønn, fysisk form og helsetilstand.

Magnetisk Resonansangiografi (MRA) är en typ av bilddiagnostisk undersökning som använder kraftiga magnetfält och radiovågor för att producera detaljerade bilder på blodkärl i kroppen. Undersökningsmetoden bygger på principen om magnetisk resonans, där protoner i kroppens vätskor sätts i rörelse av radiovågor inom ett starkt magnetfält. När protonerna återvänder till sin ursprungliga position avger de energi som kan tolkas och omvandlas till bilder av blodkärlen. MRA används ofta för att undersöka potentiala problem med hjärnan, ryggraden, lungorna, levern, buken och extremiteterna.

Det finns ingen medicinsk definition av "hundar", eftersom hundar inte är ett medicinskt begrepp. En hund är en typ av djur, en domesticerad varietet av vargen (Canis lupus familiaris). Även om det kan finnas veterinärmedicinska frågeställningar och behandlingar som är specifika för hundar, så är de inte en del av en medicinsk definition.

"Datortomografi" er en medisinsk undersøkelsesmetode som bruker stråling for å oppnå detaljerede, tvidimensjonale skanninger av kroppen. Metoden kalles også "computertomografi" eller blot "CT".

I en CT-skanning passerer en fin strålebunde gjennom kroppen i mange forskjellige vinkler, mens en datamaskin registrerer de resulterende skråkkryssene av skinnene. Disse dataene brukes deretter for å generere tvidimensjonale bildekserieser av det undersøkte området.

CT-skanning gir ofte mer detaljert og skarp informasjon enn tradisjonelle røntgenundersøkelser, særlig når det gjelder å avdekke skader, tumorer eller andre abnormaliteter i viktige strukturer som hjernen, hjertet, lungene og karsystemet.

Noe av fordelene med CT-skanning inkluderer:

* Høy grad av detaljeringsgrad og skarphet
* Snarlighet i utførelsen
* Mulighet for å identifisere en bred vifte av medisinske tilstander

Noe av ulemperne inkluderer:

* Bruk av ioniserende stråling, som kan øke risikoen for kreft i lengre sikt
* Relativt høy dosis stråling j rentforhold til tradisjonelle røntgenundersøkelser
* Mulighet for allergiske reaksjoner på kontrastmidlene som ofte brukes under skanningen.

Hyperemia är ett medicinskt begrepp som refererar till ett ökat blodflöde i en viss del av kroppen eller i en organs vasculatur. Det kan vara primärt eller sekundärt till olika sjukdomstillstånd eller fysiologiska processer.

Primär hyperemia orsakas av aktiv dilation av kapillärerna och är ofta ett resultat av lokala kroppsliga reaktioner på irritation, inflammation eller ökad syrebehov i en viss del av kroppen.

Sekundär hyperemia orsakas istället av en allmän ökning av blodtrycket i kroppens blodkärl, till exempel vid fysisk aktivitet eller emotionell stress. Det kan också vara ett resultat av patologiska tillstånd som hjärtsvikt, lungemboli eller andra sjukdomar som påverkar cirkulationssystemet.

Hyperemia kan vara antingen aktiv eller passiv. Aktiv hyperemia orsakas av aktiv kontraktion av musklerna i kärlväggarna, medan passiv hyperemia orsakas av en ökad tryckgradient över kärlväggen.

"Vävnadsöverlevnad" (engelska: "tissue survival") är ett medicinskt begrepp som refererar till förmågan hos en vävnad att fortsätta fungera och hålla i liv, efter att ha utsatts för skada eller sjukdom. Detta innebär att vävnaden inte bara överlever akut skadan, utan också kan återhämta sig och återfå sin normala funktion.

Vävnadsöverlevnad kan variera beroende på vilken typ av vävnad som är involverad, samt graden och typen av skada eller sjukdom som har orsakat skadan. Vissa faktorer som kan påverka vävnadsöverlevnaden inkluderar blodförsörjning, inflammation, infektion, näringsstatus och genetiska faktorer.

Exempelvis kan hjärtvävnad ha svårigheter att överleva en längre period av utbrott av blodflödet, medan levervävnad har en större förmåga till regeneration och kan återhämta sig från viss skada.

I klinisk praxis är vävnadsöverlevnad ett viktigt mått på effektiviteten hos olika behandlingsmetoder, särskilt vid operationer och andra invasiva procedurer där det finns risk för skador på vitala vävnader.

Hemodynamik är ett medicinskt begrepp som refererar till den gren av fysiologin som handlar om blodflödesförhållanden i kroppen. Det inkluderar studiet av hur hjärtat genererar tryck och flöde, hur blodet cirkulerar genom kroppens vasculära system, och hur olika faktorer påverkar dessa processer.

Här är några viktiga aspekter av hemodynamiken:

1. Hjärtfunktion: Det centrala konceptet inom hemodynamik är hjärtats pumpfunktion, som genererar tryck och flöde i blodomloppet. Hjärtat består av två separata kamrar - vänster och höger hjärtkammare - som arbetar tillsammans för att pumpa blod runt kroppen.

2. Blodtryck: Det tryck som skapas av hjärtat när det pumpar ut blod i de stora kärlen kallas systoliskt tryck, medan det tryck som finns kvar när hjärtat vilar mellan varven kallas diastoliskt tryck. Blodtrycket mäts vanligtvis i mmHg (millimeter kvicksilver) och är en viktig indikator på hälsan.

3. Blodflöde: Det volym av blod som pumpas genom kroppen per tidsenhet kallas för blodflödet, och mäts vanligtvis i liter per minut (L/min). Blodflödet beror på hjärtats pumpfunktion, det totala vaskulära motståndet och den centrala venerna kompliancen.

4. Vaskulär resistans: Det totala motståndet som motsätts blodflödet i kroppens vasculära system kallas för vaskulär resistans, och beror på det inre diameter och längden av de små och stora kärlen.

5. Kompensatoriska mekanismer: När hjärtats pumpfunktion minskar eller när vaskulär resistansen ökar kan kompensatoriska mekanismer aktiveras för att upprätthålla ett acceptabelt blodflöde och tryck. Dessa mekanismer inkluderar ökat sympatiska nervsystems aktivitet, ökad renin-angiotensin-aldosteron-systemaktivitet och ökad vasopressinutsöndring.

6. Hjärt-kärlsjukdomar: Vissa sjukdomar kan påverka hjärtats pumpfunktion, vaskulär resistans eller båda, vilket kan leda till försämrad blodflöde och höjd blodtryck. Exempel på sådana sjukdomar inkluderar ateroskleros, hypertension, hjärtsvikt och kardiomyopati.

I slutändan är förståelsen av hur hjärtat och kärlen fungerar viktigt för att kunna förstå hur olika sjukdomar påverkar dessa system och hur de kan behandlas effektivt.

Regionalt blodflöde är ett medicinskt begrepp som refererar till mängden blod som flödar genom en specifik region eller del av kroppen under en viss tidsperiod. Det regionala blodflödet kan variera beroende på olika faktorer, såsom aktivitet i den aktuella regionen, hormonella förändringar och hälsa hos det kardiovaskulära systemet.

Blodflödet mäts vanligtvis i volymen blod per tidsenhet, till exempel milliliter per minut (ml/min). För att bestämma det regionala blodflödet kan olika metoder användas, såsom ultraljud, datortomografi (CT) eller magnetresonanstomografi (MRT).

Det regionala blodflödet är viktigt att övervaka och bedöma eftersom det kan ge information om hälsa och funktion i olika kroppsregioner. Förändringar i det regionala blodflödet kan vara ett tecken på olika sjukdomstillstånd, såsom hjärt-kärlsjukdomar, lungemboli eller skador på muskler och ben.

Radionuklidangiografi, även känt som scintigrafi, är en diagnosmetod inom medicinen som använder små mängder radioaktiva ämnen (radionuklider) för att producera bilder av olika organ och system i kroppen.

Under proceduren får patienten intravenöst eller oral administeras en liten mängd radionuklid, som accumulerar i specifika organ eller vävnader. Detta gör att de kan detekteras med hjälp av en gammakamera, som registrerar emissionsstrålningen från radionukliden.

Radionuklidangiografi används ofta för att undersöka olika funktioner i kroppen, såsom blodflöde, hjärtfunktion, skelettintegritet och njurfunktion. Det är en icke-invasiv metod som sällan orsakar några allvarliga biverkningar, eftersom de använda radionuklidmängderna är mycket små.

Tellurium (Te) er ikke direkte relatert til medisin, men det er et grundstoff som tilhører kategorien af ikke-metaller på det periodiske systemet. Tellurium kan være til stede i små mengder i nogle levende organismer og miljøer, men det har ingen kendt biologisk funktion hos mennesker eller andre dyr. Derfor er der ikke en medicinsk definition for Tellurium.

Mikrosfärer, även kända som mikrovesikeler eller exosomer, är små vesiklar med en diameter på 50-1000 nanometer som frisätts från celler. De innehåller biologiskt aktiva substanser såsom proteiner, lipider och nukleinsyror och kan transportera dessa ämnen mellan celler. Mikrosfärer har visat sig spela en viktig roll i intercellulär kommunikation och kan vara involverade i olika fysiologiska processer såsom immunresponser, läkande av sår och cancerutveckling.

I en medicinsk kontext refererer tidsfaktorer ofte til forhold der har med tiden at gøre, når det kommer til sygdomme, behandlinger eller sundhedsforhold. Det kan eksempelvis være:

1. Akutte vs. kroniske tilstande: Hvor akutte tilstande kræver øjeblikkelig medicinsk indgriben, kan kroniske tilstande udvikle sig over en længere periode.
2. Tidspunktet for diagnose og behandling: Hvor hurtigt en sygdom identificeres og behandles, kan have væsentlig indvirkning på prognosen.
3. Forløb og progression af en sygdom: Hvor lang tid en sygdom tager at udvikle sig eller forværres, kan have indvirkning på valget af behandling og dens effektivitet.
4. Tidligere eksponeringer eller længerevarende sundhedsproblemer: Tidsfaktoren spiller også en rolle i forhold til tidligere eksponeringer for miljøfaktorer, infektioner eller livsstilsvalg, der kan have indvirkning på senere helbredsudvikling.
5. Alder: Alderen kan have indvirkning på risikoen for visse sygdomme, svarende til at visse sygdomme er mere almindelige hos ældre end yngre mennesker.
6. Længerevarende virkninger af behandling: Tidsfaktoren spiller også en rolle i forhold til mulige bivirkninger eller komplikationer, der kan opstå som følge af længerevarende medicinske behandlinger.

I alle disse tilfælde er tidsfaktoren en vigtig overvejelse i forbindelse med forebyggelse, diagnostisk og terapeutisk beslutningstagen.

'Vila' er en medisinsk terminologi som betyr en tilstand av stillhet eller ro i kroppen eller en del av kroppen. Det kan også referere til en midlertidig avbrytelse i bevisstheten eller livsviktige funksjoner, men den personen er fortsatt levende. Vilan kan oppstå som en naturlig del av søvnprosessen, men det kan også være et tegn på en medisinsk tilstand eller skade, som f.eks. hjernesvulst, skade på hjernen eller narkotisk overdosis.

En gammakamera är ett diagnostiskt instrument som används inom nuclearmedicin för att undersöka olika delar av kroppen. Den fungerar genom att detektera gammastrålning som utsänds från en radioaktiv substans, kallad radionuklid, som injicerats i patientens kropp.

Radionukliden accumulerar sig i specifika organ eller vävnader beroende på vilken typ av undersökning som ska göras. Gammakameran, som består av en skärm och ett antal detektorer, placeras över patienten och registrerar de gammastrålar som passerar igenom kroppen. De erhållna data bearbetas sedan för att producera bilder som visar hur radionukliden fördelats i kroppen, vilket kan ge information om olika sjukdomstillstånd eller funktionella störningar.

Magnetisk Resonansstomografi (MRI), även kallat Kärnmagnetisk Resonans (NMR) är en icke-invasiv diagnostisk bildgebande teknik som använder starka magnetiska fält och radiovågor för att producera detaljerade bilder av inre strukturer och funktioner i kroppen.

Under en MRI-undersökning placeras patienten i en tunn, rörlig bädd som glider in i en tunnelformad magnetisk resonansscanner. Scannern genererar ett starkt magnetfält som får protonerna (atomkärnor) i kroppens vätskor att orientera sig parallellt med magnetfältet. Radiovågor används sedan för att störa denna orientering, och när radiovågorna stängs av återgår protonerna till sin ursprungliga position. Detta ger upphov till en svagt elektromagnetiskt fält som detektorer i scannern kan uppfatta och tolka för att skapa två- eller tredimensionella bilder av kroppens inre.

MRI används vanligtvis för att undersöka mjuka vävnader, såsom hjärnan, ryggraden, muskler, ligament och inre organ, och är speciellt användbar för att upptäcka skador, inflammationer, tumörer och andra avvikelser.

Radionuklidavbildning är en medicinsk undersökningsmetod som använder små mängder radioaktiva ämnen, så kallade radionuklider, för att producera detaljerade bilder av organ och kroppsfunktioner. Metoden bygger på att man injicerar, inandas eller tillämpar ett radionuklidmarkert preparat på patienten. Sedan kan en gammakamera användas för att detektera de gammastrålar som avges när radionukliden sönderfaller. Genom att tolka de upphämtade signalerna kan man skapa tvådimensionella eller tredimensionella bilder som ger information om bl.a. blodflöde, kemisk sammansättning, celldelning och vävnadens funktion i olika delar av kroppen. Exempel på radionuklidavbildning inkluderar skelettscintigrafi, myokardskelettscintigrafi och posita emissions tomografi (PET).

Oximer är en typ av organisk förening som innehåller två substituenter som är kopplade till samma kolatom, där en av substituenterna är en pentavalent syreatom och den andra är en grupp med dubbelbindning till syre. Oximer är viktiga intermediater i organisk syntes och har använts för att skapa en rad olika kemiska föreningar. De är också av intresse inom farmakologin, eftersom vissa oximer har visat sig ha potential som läkemedel, till exempel som muskelrelaxerande medel eller som antidot mot nervgas.

'Blodflödeshastighet' refererar till hastigheten med vilken blod flödar genom kroppens artärer, kapillärer och vener. Den kan variera beroende på flera faktorer, inklusive personens hjärtfrekvens, blodvolym, resistans i artärerna och ventrikelns kontraktionsstyrka.

Blodflödeshastigheten mäts vanligtvis i enheten millimeter per sekund (mm/s) eller centimeter per sekund (cm/s). I kliniska sammanhang kan den också uttryckas som hjärtminutvolym (HMV), vilket är volymen blod som pumpas ut från hjärtat under en minut.

Det är viktigt att upprätthålla en normal blodflödeshastighet eftersom för låg hastighet kan leda till syrebrist i kroppens vävnader, medan för hög hastighet kan orsaka skador på artärväggarna och öka risken för hjärt-kärlsjukdomar.

Cine-magnetisk resonans (cine-MRI) är en typ av magnetresonanstomografi (MRT) som används för att studera rörelser i hjärtat. "Cine" refererar till den kontinuerliga upprepade bildsekvensen som skapas av MRT-maskinen under en hjärtslagscykel.

I en cine-MRI-undersökning placeras patienten in i en tunnelformad magnetresonansskanner och får instruktioner att hålla andan under korta perioder medan bilder tas. Kontrastmedel kan användas för att förbättra bildkvaliteten.

Cine-MRI ger läkaren detaljerade, stillbilder och videosekvenser av hjärtats strukturer och rörelser under olika faser av hjärtslagscykeln. Detta kan hjälpa till att diagnostisera och övervaka behandlingen av olika hjärtsjukdomar, inklusive hjärtfel, hjärtklaffproblem och kardiovaskulära sjukdomar.

Myokardrevaskularisering refererer til den proces, hvor de blodforsyningende kar (kar arterier og kapillærer) i hjertets muskulatur (myokard) fornyes eller erstattes. Dette sker som regel som en del af behandlingen af kronisk kranspulsåre, hvor indgrebene kan omfatte at åbne og stentere de partially- eller fuldstændigt blokerede kranspulsårer (koronararterier), der forsyner myokardet med ilt og næring. Myokardrevaskularisering kan også forekomme som en del af regenerative behandlinger, hvor stamceller eller andre cellulære vævskomponenter injiceres direkte i myokardet for at stimulere dannelse af nye blodkar og forbedre hjertets funktion.

Ammoniak, eller kemisk formel NH3, är ett enkelt amin med en frasformel som indikerar att det består av en atom kväve (N) och tre väteatomer (H). På medicinskt område kan ammoniak vara av intresse eftersom det produceras i kroppen som ett slutprodukt när proteiner baksönderställs. Normal koncentration av ammoniak i blodet är mycket låg, men förhöjda nivåer kan orsaka en allvarlig störning i centrala nervsystemet som kallas hyperammonemi. Hyperammonemi kan leda till en rad symtom, inklusive irritabilitet, kräkningar, tremor, förvirring och i värsta fall koma eller död.

'Subtractionstechnik' är ett begrepp inom farmakologi och terapeutisk behandling, särskilt inom områdena smärtlindring och neurologi. Det refererar till en metod där man successivt minskar dosen av ett läkemedel eller en substans för att uppnå en optimal effekt med minsta möjliga biverkningar.

Denna teknik används ofta när patienten behandlas med kontinuerliga opiater eller andra smärtstillande medel, där målet är att hitta den lägsta effektiva dosen för att uppnå smärtlindring och förbättra funktion. Subtractionstechnik innebär att man gradvis minskar dosen under en viss tidsperiod, vanligtvis under övervakning av en hälsovårdsprofessionell, för att fastställa den lägsta möjliga effektiva dosen eller eventuellt avsluta behandlingen med substansen.

Det är viktigt att notera att subtractionstechnik bör endast användas under medicinsk övervakning och efter att ha konsulterat en läkare, apotekare eller annan hälsovårdsprofessionell, då abrupt avslutande av vissa medel kan leda till allvarliga biverkningar eller komplikationer.

"Kärnmedicin", även känt som interna medicinen, är en gren inom medicinen som fokuserar på prevention, diagnos och behandling av sjukdomar hos vuxna. Det omfattar ofta men inte uteslutande behandling av intern organens funktioner, såsom hjärtat, lungorna, levern, bukspottkörteln, njurarna och blodet. Specialister inom kärnmedicinen är kända som internister och de har ofta en bred kunskapsbas om många olika medicinska specialiteter. De kan väljas att under speciell utbildning fokusera på ett specifikt område inom interna medicinen, till exempel kardiologi (hjärtsjukdomar), pneumonologi (lung sjukdomar) eller endokrinologi (hormonsjukdomar).

I medicinen refererar observatörsvariation (observer variation) till det fenomen då olika observatörer (t.ex. läkare, sjuksköterskor eller forskare) bedömer, mäter eller rapporterar olika aspekter av en patients tillstånd på olika sätt. Detta kan bero på subjektiva faktorer som observerarnas erfarenhet, träning, förväntningar och tolkningssätt, men även på objektiva faktorer som bristfällig standardisering av metoderna eller mätinstrumenten. Observatörsvariation kan påverka diagnoser, behandlingsbeslut och forskningsresultat, och är därför en viktig aspekt att ta hänsyn till i klinisk praktik och forskning.

'Kollateral cirkulation' refererer til det som skjer når blod kan flomme gjennom andre blodkar enn de normale, for eksempel hvis det primære blodkar systemet er blokkeret eller stengt. Dette kollateralt blodkar system er ofte dannet over tid som en naturlig adaptasjon til langsiktig forsnøring eller skade på de primære blodkarne. Kollateral cirkulation kan også utvikle seg med behandling, som f.eks. angioplasti eller kirurgiske inngrepsmetoder, der åpnes nye veier for blodet til å komme rundt i kroppen. Dette kan hjelpe til å forbedre blodforsyningen og forebygge skader på viktige organer som hjertet og hjernen.

'Prognose' er et begreb indenfor medicin, der refererer til forudsigelsen af sygdommens udvikling og slutresultat for en patient. Det er en vurdering af, hvordan sygdommen muligvis vil udvikle sig i fremtiden, herunder sandsynligheden for komplikationer, tilbageslag eller genopretning, og potentialet for livslængdeforventning. Prognosen kan blive påvirket af mange variable faktorer, såsom patientens alder, sundhedstilstand, behandlingsmuligheder og sygdommens art og sværhedsgrad. Den kan hjælpe læger og andre sundhedspersonale med at planlægge den bedste behandling og pleje for patienten, samt hjælpe patienter og deres familier med at forstå og forberede sig på det mulige sygdomsforløb.

Syreghasradioisotoper är radioaktiva varianter av syreatomen. De används inom medicinen för att diagnostisera och behandla sjukdomar. Exempel på sådana isotoper är krypton-81m, som används i lungscanningar, och kol-14, som används i PET-scanningar. När dessa isotoper avges inne i kroppen kan de detekteras med hjälp av specialutrustning, vilket ger läkaren information om patientens tillstånd.

Teknetium (^{99m}Tc) är ett radionuclid, det vill säga en isotop med ostadig balans mellan antal protoner och neutroner, som används flitigt inom medicinsk diagnostik. Isotopen har en halveringstid på ungefär 6 timmar, vilket gör den lämplig för korttidssökningar.

I kliniska sammanhang används ^{99m}Tc ofta som ett radioträcelement i olika slag av scintigrafi, en typ av medicinsk undersökning där patienten exponeras för en liten mängd radioaktiv strålning. När teknetium-99m sönderfaller avger det gamma-strålning som kan detekteras utanför kroppen med hjälp av en gammakamera.

Teknetium-99m används ofta för att undersöka olika organ och system i kroppen, till exempel hjärtat, lungorna, skelettet, levern, gallgångarna och njurarna. Det kan även användas för att leta efter tumörer eller infektioner.

Hjärtsjukdomar är ett samlingsbegrepp för olika sorters sjukdomar som drabbar hjärtat och blodkärlen. Det kan exempelvis innefatta:

1. Koronara hjärtklaffsjukdomar: Sjukdomar i de klaffar som reglerar blodflödet genom hjärtkammaren.
2. Kardiomyopati: En sjukdom i det muskulära vävnad som utgör hjärtats väggar.
3. Hjärtsvikt: När hjärtat inte kan pumpa blod effektivt till kroppen.
4. Rytmrubbningar (arrhythmier): Avvikelser i hjärtats slagrytm.
5. Koronara sjukdomar: Sjukdomar i de artärer som försörjer hjärtat med syre- och näringsriktigt blod. Exempelvis angina pectoris och hjärtinfarkt.
6. Hjärntumörer: Ovanliga, men allvarliga sjukdomar som kan påverka hjärtats funktion.
7. Kongenitala hjärtsjukdomar: Sjukdomar som förekommer vid födelsen och beror på felaktig utveckling under graviditeten.
8. Infektionsrelaterade hjärtsjukdomar: Sjukdomar orsakade av infektioner såsom endokardit, myokardit eller perikardit.

Mikrovaskulær angina, også kendt som Syndrome X eller microvascular angina, er en type af angina (pectoris) uden klart identificerbare obstruktioner i de store kranspillerarter. I stedet skyldes småkredsløbsbesvarelser i de mindre kranspillerarter eller andre vaskulære strukturer, der forsyner hjertemuskulaturen med ilt og næringstoffer.

Denne type angina opstår som følge af en ubalanceret regulering af blodgennemstrømningen i de mikrovaskulære strukturer, hvilket resulterer i en inadekvat ilt- og næringstofsupply til hjertemuskulaturen under fysisk eller psykisk stress. Symptomerne på mikrovaskulær angina kan være svære at skelne fra andre typer af angina, herunder trykken eller smerter i brystet, kortness of breath, hjertklopninger og træthed.

Diagnosen stilles typisk efter udelukkelse af andre årsager til anginasymptomer, såsom koronarspasme eller strukturelle kranspillerforandringer, ved hjælp af forskellige diagnostiske metoder, herunder stress-test, coronar CT-angiografi (CCTA), myokardisk scintigrafi og invasive koronarvaskulære undersøgelser. Behandlingen består typisk af medicinsk behandling med antianginøse, antikoagulations- og blodtryksmedicin samt livsstilsforandringer, herunder rygningstop, vægttab, kostendring og øget fysisk aktivitet.

"Bröstsmärta" är ett symtom som kan ha många olika orsaker, både kardiovaskulära, respiratoriska och muskuloskeletala. En medicinsk definition av bröstsmärta kan vara: "En obehaglig eller smärtsam känsla i bröstet, som kan variera från en lätt irriterande känsla till en intensiv, skarp smärta. Bröstsmärtan kan vara lokaliserad till en viss area i bröstet eller spridd över ett större område. Den kan också vara konstant eller komma och gå."

Det är viktigt att specificera och beskriva bröstsmärtan så noga som möjligt, eftersom det kan hjälpa till att fastställa dess orsak. Exempelvis kan smärtan vara kopplad till andning eller rörelse, vara tryck- eller klåpsmärta, beroende på position eller vara relaterad till matintag.

Även om bröstsmärtan ofta förknippas med hjärtinfarkt, så är det endast en av många möjliga orsaker. Andra vanliga orsaker kan vara muskuloskeletala smärtor, lunginflammation, lungsäcksinflammation, refluxsjukdom eller gallblåseinflammation. I alla fall bör man söka medicinsk hjälp om man upplever bröstsmärta, särskilt om den är intensiv, kraftig, känns ovanlig eller är kopplad till andning, svettningar eller yrsel.

Fluorinated carbons, eller fluorocarbons, är en grupp av syntetiska organiska föreningar som innehåller kol, väte och fluor. De kan också innehålla andra halogener som klor, brom eller jod. Fluorinated carbons är kända för sin termisk stabilitet, kemisk resistens och icke-reaktivitet med andra ämnen.

Det finns två huvudsakliga typer av fluorinated carbons: halogenerade fluorocarbons (HFCs) och perfluoralkaner (PFCs). HFCs används ofta som lågvärmeföreningsmedel i kyl- och varmväxlingssystem, medan PFCs används som gastillförselmedel i elektroniska komponenter.

Fluorinated carbons har också använts som bekämpningsmedel för eldspridning, men deras användning är begränsad på grund av deras negativa effekter på ozonlagret och klimatet. De har höga GWP-värden (global varmepotential) och bidrar därför till den globala uppvärmningen om de släpps ut i atmosfären.

Diatrizoate är ett jodbaserat kontrastmedel som används vid olika slags medicinska undersökningar, till exempel röntgen av inre organ. Det fungerar genom att absorbera röntgenstrålning och göra organen synliga på röntgenbilder.

Diatrizoat är en blandning av olika jodhaltiga föreningar, däribland mono- och dialydisanner av diatrizoinsyra. Det har ett högt joddos, vilket gör att det ger stark kontrast på röntgenbilder.

Diatrizoat används ofta vid undersökningar som angiografi, excretionsurografi och hysterosalpingografi. Det kan också användas för att färga gallblåsan inför en ultraljudsundersökning.

Som alla läkemedel kan diatrizoat ge biverkningar, även om de flesta är milda och tillfälliga. De vanligaste biverkningarna inkluderar illamående, kräkningar, halsbränna och smärta eller svullnad i ansiktet, halsen eller tungan. I sällsynta fall kan det orsaka allvarliga allergiska reaktioner eller skada njurarna.

"Prospektiva studier" är en typ av forskningsdesign inom epidemiologi och klinisk forskning. Den innebär att data insamlas prospektivt, det vill säga efter ett bestämt datum och framåt, medan deltagarna fortfarande är i livet och studeras över en viss tidsperiod. Detta står i kontrast till retrospektiva studier, där data insamlas genom att granska redan existerande data eller dokument från tidigare händelser.

Prospektiva studier kan vara antingen kohortstudier eller longitudinella studier. I en kohortstudie följs två eller flera grupper med deltagare som har olika exponeringar för en viss riskfaktor över tid, och man jämför huruvida de utvecklar en viss sjukdom eller inte. I en longitudinell studie följs en population under en längre tidsperiod för att undersöka hur förändringar i olika variabler relaterar till hälsoutfall eller andra utgångar.

Prospektiva studier anses ofta ge starkare bevis som stöd för orsakssamband än retrospektiva studier, eftersom de minskar risken för återblickars bias och ger möjlighet att kontrollera för konfoundingare. Dock kan de vara tidskrävande och dyra att genomföra.

Coronary angioplasty with balloon is a minimally invasive procedure used to widen narrowed or obstructed coronary arteries (the blood vessels that supply oxygen-rich blood to the heart muscle) due to the buildup of fatty deposits called plaques. The procedure involves inserting a thin, flexible tube called a catheter into an artery, usually through an incision in the groin or arm. The catheter is then threaded up to the affected coronary artery.

Once the catheter reaches the narrowed section of the artery, a small balloon attached to the tip of the catheter is inflated. This helps to compress the plaque against the artery wall and widen the lumen (opening) of the artery, restoring blood flow to the heart muscle. The balloon is then deflated and removed, along with the catheter.

Coronary angioplasty with balloon can be performed alone or in combination with other procedures such as stenting, where a small metal mesh tube called a stent is placed in the artery to keep it open after the procedure. This helps prevent re-narrowing of the artery (restenosis) and reduces the risk of future heart attacks.

In summary, coronary angioplasty with balloon is a medical procedure that involves using a balloon catheter to widen narrowed or obstructed coronary arteries caused by plaque buildup, thereby restoring blood flow to the heart muscle.

Sjukdomsgradsmått, eller "disease severity measures," är metoder och skalor som används för att kvantifiera hur allvarlig en viss sjukdom eller tillstånd är hos en patient. Det kan handla om subjektiva bedömningar gjorda av en vårdpersonal, såsom kliniska observationer och symptombeskrivningar, eller objektiva tester och mätningar som exempelvis blodprover eller bilddiagnostik.

Sjukdomsgradsmått används ofta inom forskning för att jämföra effekterna av olika behandlingsmetoder, men de kan även användas i klinisk praxis för att övervaka en patients tillstånd över tid och för att ställa in behandlingen på rätt nivå. Exempel på vanliga sjukdomsgradsmått är skalor för smärta, funktionsnedsättning, livskvalitet och komplikationsrisk.

"Röntgenfantom" är ett begrepp inom radiologi och refererar till den skugga eller silhuetten av ett objekt som visas på en röntgenbild. Detta fenomen uppstår när röntgenstrålning passerar genom ett objekt och delvis absorberas av olika delar av det, beroende på deras densitet och tjocklek. De mer täta och tjockare delarna av objektet absorberar mer strålning och visas därför som ljusare partier på bilden, medan de mindre täta och tunnare delarna ger ifrån sig mindre absorption och därmed syns som mörkare partier. På så sätt skapas en kontrast mellan olika delar av objektet, vilket gör att det blir möjligt att urskilja strukturer och detaljer på röntgenbilden.

Röntgenfantomen är därför ett viktigt verktyg för diagnostik inom radiologi, eftersom den kan användas för att upptäcka och undersöka skador, sjukdomar eller avvikelser i olika kroppsdelar.

Myokardhibernation är ett tillstånd där hjärtmuskulaturen (myokard) i vissa områden av hjärtat minskar sin kontraktila funktion och blodflöde som en anpassning till ett sänkt energibehov under perioder av låg syretilförsel eller stress. Detta sker genom att vissa gener stängs av och andra aktiveras, vilket leder till en nedreglering av cellens metabolism och proteinsyntes. Myokardhibernation kan ses hos personer med koronarvaskärsjukdom eller hjärtsvikt och är tänkt att vara en skyddande mekanism för hjärtat under stress, men om det pågår för länge kan det leda till permanent skada på hjärtmuskulaturen.

'Hjärtmuskelsammandragning' är ett medicinskt begrepp som refererar till den kontrahering eller sammandragningen av hjärtmusklaturen, vilket leder till pumpning av blod genom kroppen. Detta är en nödvändig process för att hålla levande och understödja alla andra organ i kroppen med syre och näringsämnen.

Under en normalt hjärtmuskelsammandragning kommer den övre delen av hjärtat, atrierna, att kontrahera först, pushar blod in i de nedre kamrarna, ventriklarna. Sedan kommer ventriklarna att kontrahera och pressa ut blodet genom stora kroppspulsådern, aortan, och lungpulsådrorna, pulmonalartärerna.

Ett antal olika medicinska tillstånd kan påverka hjärtmuskelsammandragningarna, inklusive hjärtsjukdomar, elektrolytbrist, droger och toxiner. Dessa tillstånd kan orsaka abnorma hjärtmuskelsammandragningar, såsom arytmier eller för tidiga eller för sent kommande kontraheringar, vilket kan leda till allvarliga hälsoproblem som hjärt failure, stroke eller död.

"Jodbensener" er en betegnelse for en type skade på skjoldbruskkirtelen som kan oppstå hvis en person blir utsatt for for høye nivåer jod i en lengre periode. Jod er et sporforelement som normalt forekommer i miljøet og er viktig for kroppens funksjoner, særlig for produksjonen av skjoldbruskkirtelhormoner. Men for høye joddoser kan være skadelige for skjoldbruskkirtelen og føre til utviklingen av jodbensener.

Jodbensener karakteriseres av en forstørring og forhårdning av skjoldbruskkirtelgewebe, som kan være forbundet med en reaksjon på infeksjon eller inflammasjon. Denne tilstanden kan føre til forskjellige symptomer, inkludert trang til å spise (polyfagi), økt tørst (polydipsi), hjertebanken (tachykardi) og uro. I værste fall kan jodbensener føre til at skjoldbruskkirtelen ikke lenger fungerer korrekt, noe som kan ha alvorlige medisinske konsekvenser.

Det er viktig å nevne at jodbensener er en sjeldent sykdom og vanligvis forekommer i områder med høye nivåer naturlig forekommende jod i miljøet eller som følge av overbruk av jodholdige medisiner eller kontraststoff. Hvis du tenker at du kan ha blitt utsatt for høye doser jod eller viser noen av de ovennevnte symptomene, bør du kontakte en lege for å få en korrekt diagnose og behandling.

Riskbedömning (eng. risk assessment) är en systematisk och strukturerad process för att uppskatta sannolikheten och potentiala skadeverkningar av olika händelser eller utvecklingar. Den innebär en analys av risker relaterade till specifika situationer, aktiviteter, produkter eller system, med syfte att underlätta beslutsfattande och implementering av lämpliga åtgärder för att minska eller hantera riskerna.

I medicinskt sammanhang kan en riskbedömning involvera uppskattning av individuella patienters exponeringar, sårbarheter och potentiala skadliga effekter av behandlingar, terapeutiska interventioner eller preventiva åtgärder. Detta hjälper till att fastställa rimliga förhållningssätt och skyddsåtgärder för att minimera riskerna och maximera patienternas välbefinnande. Exempel på riskbedömningar inom medicinen kan vara att bedöma risken för thromboemboli (blodpropp) vid användning av kombinerad hormonbehandling hos postmenopausala kvinnor eller att uppskatta risken för biverkningar av läkemedel vid behandling av en viss sjukdom.

En algoritm är en serie steg eller instruktioner som tas för att lösa ett problem eller utföra en viss uppgift inom medicinen, liksom i andra sammanhang. Algoritmer används ofta inom klinisk praxis för att standardisera vården och förbättra patientresultaten.

Exempel på algoritmer inom medicin kan vara:

* En algoritm för att diagnostisera och behandla en specifik sjukdom, till exempel en algoritm för att hantera sepsis eller akut koronarsyndrom.
* En algoritm för att utvärdera och hantera smärta, som innehåller steg för att bedöma smärtintensiteten, identifiera orsaken till smärtan och välja lämplig behandling.
* En algoritm för att besluta om en patient ska opereras eller inte, som tar hänsyn till faktorer som allvarligheten av sjukdomen, patientens preferenser och komorbiditeter.

Algoritmer kan variera i komplexitet från enkla listor över steg att följa till mer sofistikerade system som innehåller avancerad matematik och artificiell intelligens. Viktigt är att algoritmer utformas med omsorg och testas noggrant för att säkerställa att de ger korrekta och säkra resultat i alla tillämpningar.

ROC-kurvanalys, eller Receiver Operating Characteristic Curve-analys, är en statistisk metod som används för att utvärdera prestandan hos en binär klassificerare (ett system som avgör om ett objekt tillhör en viss kategori eller inte) genom att jämföra sannolikheten för att korrekt klassificera positiva och negativa exempel. Kurvan visar sambandet mellan sensitiviteten (den sanna positutiva andelen, även kallat recall) och specificiteten (den sanna negativa andelen) för olika tröskelvärden på klassificerarens utdata. Genom att analysera ROC-kurvan kan man avgöra optimala tröskelvärden och jämföra prestandan hos olika klassificerare.

"Kärnmedicinska avdelningar" (ibland även kallat "internmedicinska avdelningar") är en typ av medicinska avdelningar inom sjukvården. Termen "kärnmedicin" refererar till den gren av medicinen som fokuserar på diagnostik, behandling och prevention av sjukdomar hos vuxna, särskilt interna organ som hjärtat, lungorna, levern, mag-tarmkanalen och endokrina systemet.

En "kärnmedicinsk avdelning" är därför en avdelning på ett sjukhus där patienter med internmedicinska tillstånd eller sjukdomar behandlas. På en kärnmedicinsk avdelning kan patienter få vård och behandling för en bred skala av medicinska problem, inklusive akuta och kroniska sjukdomar som hjärt-kärlsjukdomar, lungsjukdomar, infektionssjukdomar, njursjukdomar, endokrina störningar och neurologiska tillstånd.

Personal på en kärnmedicinsk avdelning kan inkludera läkare specialiserade inom internmedicin, sjuksköterskor, specialistsköterskor, dietister, fysioterapeuter och andra medicinska specialister som arbetar tillsammans för att ge patienterna den bästa möjliga vården och behandlingen.

Fluor-radioisotoper är radioaktiva isotoper av grundämnet fluor. Fluor har atomnummer 9 och finns naturligt i jordskorpan, men alla fluor-isotoper är instabila och sönderfaller med emission av radiation.

Exempel på vanliga fluor-radioisotoper inkluderar:

* Fluor-18: Har en halveringstid på 109,77 minuter och används ofta inom medicinen för att diagnostisera sjukdomar, särskilt cancer, genom positronemissionstomografi (PET).
* Fluor-20: Har en halveringstid på 11,16 sekunder och används som en källa till neutroner i strålbehandling.
* Fluor-17: Har en halveringstid på 64,49 sekunder och används inom forskning för att studera kemiska reaktioner.

Användningen av fluor-radioisotoper är ofta begränsad till kontrollerade miljöer som laboratorier eller sjukhus, på grund av deras radioaktiva natur och strålningsrisker.

Regionell cancerperfusion (RCP) är en typ av lokal behandling för vissa typer av cancer, vanligtvis cancer i extremiteterna (armar eller ben). Behandlingen innebär att blodflödet till den drabbade kroppsdelen stängs av temporärt, och därefter ges höga doser av antineoplastiska läkemedel (kemoterapi) direkt till området via en artificiell cirkulationskrets.

Cellenas specifika egenskaper i det drabbade området gör att de kan ta upp mycket högre koncentrationer av läkemedlen jämfört med systemisk behandling (dvs. när läkemedlen ges via blodomloppet). Detta möjliggör en mer effektiv påverkan på cancercellerna, med mindre skada på friska celler i resten av kroppen.

Efter att läkemedlen har cirkulerat genom det drabbade området under en viss tid, stängs blodflödet återigen upp och läkemedlen spolas ut. Sedan kan normalt blodflöde återställas till området.

Regionell cancerperfusion används ofta som ett komplement till andra behandlingsmetoder, såsom kirurgi, strålbehandling och systemisk kemoterapi. Den kan vara en effektiv strategi för att minska risken för lokal återfall och förbättra överlevnaden hos vissa patienter med cancer i extremiteterna.

Cardiac-gated imaging techniques are medical diagnostic procedures that involve synchronizing the acquisition of data to the electrical activity of the heart. This is typically achieved by using an electrocardiogram (ECG) to trigger the imaging process at specific points during the cardiac cycle, such as at the R-wave of the ECG signal which corresponds to the peak of ventricular contraction.

Cardiac-gated imaging techniques are used in various medical imaging modalities including computed tomography (CT), magnetic resonance imaging (MRI) and positron emission tomography (PET) scans, among others. These techniques help to minimize motion artifacts caused by the contraction of the heart and improve the overall quality of the images obtained, allowing for more accurate diagnosis and treatment planning.

In cardiac CT and MRI, cardiac-gated imaging is used to assess various aspects of cardiac anatomy and function, such as the size and shape of the heart chambers, the motion of the heart walls, and the presence and severity of coronary artery disease. In PET scans, cardiac-gating can be used to improve the accuracy of myocardial perfusion imaging, which is used to assess blood flow to the heart muscle.

Overall, cardiac-gated imaging techniques are essential tools in the diagnosis and management of various cardiovascular diseases, providing valuable information about the structure and function of the heart that can help guide clinical decision-making and improve patient outcomes.

'Svin' er ikke en medisinsk term. I medisinsk sammenhengg brukes ordet oftest for å referere til svinfluensa, som er en type influensavirus som normalt infekterer svin, men som kan overføres til andre dyr og mennesker. Svininfluenza-viruset deles vanligvis ikke mellom mennesker, men det kan skje under specielle omstendigheter, som f.eks. når en person kommer i nær kontakt med infisjonspersoner eller smittebærende svin.

En hjärtkammare är en muskelartad flik som delar övre och undre halvorna (ventriklarna) av hjärtat. Det finns två hjärtkamrar i människohjärtat: höger och vänster hjärtkammare. Deras främsta funktion är att kontrollera flödet av blod till och från hjärtat genom att öppnas och stängs under varje hjärtslag.

Höger hjärtkammare pumpar normalt sett syrefattigt blod till lungorna för att fyllas på med syre, medan vänster hjärtkammare pumpar syresatt blod till resten av kroppen. När hjärtkamrarna stängs bildas slagkraftiga kontraktioner som pumpar blodet genom blodkärlen och förser oss med den syre- och näringsrika blodflöde vi behöver för att överleva.

En radionuklidgenerator, också känd som en "generator av föräldralöst dotterradionuklid," är en aktiv källa till ioniserande strålning där en radionuklid med lång halveringstid (föräldrat) sönderfaller spontant och genererar en annan radionuklid med kortare halveringstid (dotter). Dottern kan extraheras och användas för olika medicinska tillämpningar, som diagnostiska eller terapeutiska procedurer. Ett vanligt exempel på en radionuklidgenerator är technetium-99m-generatorn, där molybden-99 är föräldrat och technetium-99m är dottern.

"Uppföljningsstudier" (engelska: "follow-up studies") är en typ av longitudinell forskningsdesign inom medicinen där man studerar en grupp individer under en längre tidsperiod. Dessa studier kan vara observationella eller interventionsbaserade, och syftet är ofta att undersöka hur olika faktorer påverkar hälsan, sjukdomsutvecklingen eller behandlingsresultaten över tid.

I en uppföljningsstudie kan forskarna exempelvis samla in data om deltagarnas levnadsvanor, miljöfaktorer och medicinska historik, och sedan följa upp dem regelbundet för att se hur de utvecklas. Detta kan ge värdefull information om riskfaktorer, skyddsfaktorer och möjliga orsaker till olika hälsotillstånd.

Uppföljningsstudier kan vara av olika slag, beroende på hur länge de pågår och hur ofta data samlas in. De kan vara kohortstudier, där en grupp individer följs över tid, eller fallföljningsstudier, där man följer upp en specifik diagnos eller behandling hos en grupp patienter.

Multidetector Computed Tomography (MDCT) är en typ av datorstödd röntgenundersökning som ger detaljerade tredimensionella bilder av kroppens inre strukturer, såsom organ, blodkärl och ben. Den använder en avancerad scanner med flera detektorer som kan ta skarpa snittbilder över ett stort område av kroppen på mycket kort tid. Detta möjliggör snabb och effektiv diagnostik av en rad olika sjukdomar och skador, till exempel hjärt-kärlsjukdomar, cancer, stroke, trauma och skelettsjukdomar. MDCT är känt för sin höga bildkvalitet, snabbhet och precision, men den använder också högre stråldoser än traditionell computed tomography (CT).

Cardiac catheterization is a medical procedure where a thin, flexible tube called a catheter is inserted into the blood vessels or heart. This procedure is typically performed to diagnose and treat various cardiovascular conditions such as:

1. Coronary artery disease (CAD): To evaluate the extent of blockages in the coronary arteries and determine if any revascularization procedures, like angioplasty or bypass surgery, are necessary.
2. Valvular heart disease: To assess the function and structure of heart valves and determine the need for surgical repair or replacement.
3. Cardiomyopathy: To evaluate the pumping ability of the heart and identify any underlying causes.
4. Congenital heart defects: To diagnose and plan treatment for structural abnormalities present at birth.
5. Blood clotting disorders: To assess blood flow in the heart and determine if there is a risk of blood clots forming.
6. High blood pressure in the lungs (pulmonary hypertension): To evaluate the cause and severity of the condition.

During cardiac catheterization, various measurements and tests can be performed, including:

1. Coronary angiography: A dye is injected into the coronary arteries to visualize any blockages or narrowing.
2. Left ventriculography: A dye is injected into the left ventricle (the heart's main pumping chamber) to assess its function and contractility.
3. Hemodynamic measurements: Pressures within the heart chambers and blood vessels are measured to evaluate cardiovascular function.
4. Electrophysiology studies: To diagnose and treat abnormal heart rhythms (arrhythmias).

Cardiac catheterization is usually performed under local anesthesia, with sedation to help the patient relax. The procedure typically takes 30 minutes to a few hours, depending on the complexity of the case. After the procedure, patients are monitored for several hours and may need to stay in the hospital overnight. Possible risks include bleeding, infection, damage to blood vessels or heart structures, and allergic reactions to the contrast dye used during the procedure.

'No-reflow phenomenon' är ett medicinskt tillstånd som kan inträffa efter en hjärtinfarkt eller under en koronarangiografi. Det innebär att blodflödet i det drabbade kärlet eller området inte återställs trots att oklampning av kärlet har skett. Detta beror vanligtvis på att små blodkärl i området är skadade eller förträngda, vilket förhindrar att blod når till det drabbade området. No-reflow phenomenon kan leda till fortsatt skada på hjärtmuskeln och sämre prognos efter en hjärtinfarkt. Behandlingen av no-reflow phenomenon kan innefatta användning av läkemedel som dilaterar blodkärlen, mekanisk oklampning eller andra behandlingsmetoder beroende på underliggande orsak och allvarlighetsgrad.

Hjärtfrekvens är ett mått på hur ofta hjärtat slår per minut. Det är antalet slag som hjärtats kamrar gör under en minut. Hälsa hjärtfrekvensen kan ge en indikation om hur väl hjärtat fungerar och om det finns några hjärtsjukdomar eller andra hälsoproblem.

För en vuxen person i vila är en normal hjärtfrekvens vanligtvis mellan 60 och 100 slag per minut, men det kan variera beroende på ålder, fysisk aktivitet och andra faktorer. Vid intensiv fysisk aktivitet kan hjärtfrekvensen stiga till uppemot 200 slag per minut.

Det är viktigt att notera att en låg eller hög hjärtfrekvens kan vara ett tecken på olika hälsoproblem och bör undersökas av en läkare om det uppfattas som oroväckande.

Organometallföreningar är en kemisk term som definierar föreningar som innehåller en direkt bindning mellan kolatom (C) och ett metallatom (M). Dessa föreningar kan vara antingen organiska eller icke-organiska beroende på om de också innehåller kovalenta bindningar till väteatomer (H) eller inte. Exempel på vanliga organometallföreningar är grignardreagensen (RMgX), metallalkyler (R-M) och metallocener ([RM]2). Dessa föreningar har en rad användningsområden inom olika områden av kemin, såsom organisk syntes, katalys, materialvetenskap och farmakologi.

'Blodtryck' är ett medicinskt begrepp som refererar till den kraft som utövas av blodet mot kärlväggarna i de artärer som försörjer kroppen med syre- och näringsriktigt blod. Blodtrycket mäts vanligtvis i millimeter kvicksilver (mmHg) och består av två värden: systoliskt blodtryck och diastoliskt blodtryck.

Systoliskt blodtryck är det högsta trycket som uppnås under hjärtats slag, när kamrarna kontraherar och pumpar ut blodet i kroppen. Detta inträffar vanligtvis vid ungefär 120 mmHg under normala förhållanden.

Diastoliskt blodtryck är det lägsta trycket som uppnås under hjärtats slag, när kamrarna vilar och fylls på med blod. Detta inträffar vanligtvis vid ungefär 80 mmHg under normala förhållanden.

Dessa två värden tas tillsammans som ett totalblodtryck, till exempel 120/80 mmHg, och ger en indikation på individens kardiovaskulära hälsa. Högt blodtryck, även kallat hypertension, kan öka risken för allvarliga hälsoproblem som hjärtinfarkt, stroke och njursvikt.

Asymptomatic diseases are medical conditions where an individual has no obvious symptoms or signs of the disease, despite the presence of abnormalities or changes in the body that can be detected through medical testing or screening. In other words, a person with an asymptomatic disease is unaware that they have the disease because they do not experience any noticeable symptoms.

Asymptomatic diseases can still cause harm and may progress over time, potentially leading to complications or even death if left untreated. Therefore, early detection through screening and testing is crucial for managing asymptomatic diseases and preventing potential health issues in the future. Examples of asymptomatic diseases include hypertension (high blood pressure), diabetes, and some types of cancer.

"Behandlingsresultat" er en betegnelse for hvordan en pasient reagerer på en behandling. Det kan inkludere forbedringer i symptomer, funksjon og kvalitet av liv, men også potentiale bivirkninger eller komplikasjoner til behandlingen. Behandlingsresultatet må ofte evalueres over tid for å kunne avgjøre om behandlingen er effektiv og om det er behov for justeringer i terapeutisk strategi.

Riskfaktorer är enligt medicinsk terminologi några egenskaper, faktorer eller expositioner som ökar sannolikheten för att utveckla en viss sjukdom eller hälsoproblem. Riskfaktorer kan vara modifierbara, det vill säga de kan påverkas genom livsstilsförändringar och preventiva åtgärder, eller icke-modifierbara, som är oberoende av individens val och omständigheter. Exempel på modifierbara riskfaktorer inkluderar tobaksrökning, fysisk inaktivitet, ohälsosam kost och alkoholmissbruk. Icke-modifierbara riskfaktorer kan vara exempelvis genetiska predispositioner, ålder och kön. Det är värt att notera att närvaro av en riskfaktor inte garanterar att en person kommer att utveckla en viss sjukdom, men ökar bara sannolikheten.

Retrospective studies, på svenska retroaktiva studier, är en typ av observational study där forskare analyserar data som har samlats in före studiens början. Dessa studier undersöker ofta associationer mellan utsatta faktorer och utfall i en population under en given tidsperiod.

Retrospektiva studier kan vara antingen fall-kontrollstudier eller kohortstudier. I en fall-kontrollstudie väljer forskaren ut individer med ett specifikt utfall (fall) och jämför dem med en kontrollgrupp som inte har detta utfall. I en kohortstudie följs två eller flera grupper av individer över tid, där den ena gruppen är exponerad för en viss riskfaktor och den andra inte är det.

Retrospektiva studier kan vara användbara när det finns redan tillgängliga data som kan användas för att besvara ett forskningsfrågor, men de har också nackdelar. Dessa studier kan vara såriga för bias eftersom de är beroende av att data har samlats in på ett korrekt och konsistent sätt före studiens början. Det kan också vara svårt att etablera orsakssamband mellan exponeringar och utfall i retroaktiva studier eftersom det kan finnas okända eller outtalade variabler som påverkar resultaten.

Intraarteriell injection (IA) är en medicinsk procedur där en substans injiceras direkt in i en artär. Detta görs vanligtvis med hjälp av en nål och en infusionssett. Injektionen kan vara antingen diagnostisk eller terapeutisk.

Diagnostiska intraarteriella injektioner används ofta för att utföra angiografi, ett undersökningsmetod som ger en detaljerad bild av kärlens struktur och funktion. Kontrastmedel injiceras in i artären för att göra kärlen synliga på röntgenbilder.

Terapeutiska intraarteriella injektioner används ofta för att leverera höga koncentrationer av läkemedel direkt till en specifik del av kroppen. Detta kan vara användbart vid behandling av vissa cancerformer, där läkemedlen kan ges i högre doser än vid vanlig intravenös administration och med mindre biverkningar.

Intraarteriella injektioner bör endast utföras av skickliga och träna sjukvårdspersonal, eftersom det finns en risk för allvarliga komplikationer om injektionen utförs felaktigt. Dessa komplikationer kan inkludera bland annat blodproppar, infektioner och skador på nerver eller kärl.

Hjärtstimulerande medel, också kända som kardiovaskulära stimulantia eller positiva inotropa läkemedel, är en grupp mediciner som används för att behandla hjärtfel där hjärtat slår för långsamt, saknar regelbundenhet eller inte pumpar tillräckligt mycket blod. Dessa läkemedel fungerar genom att öka styrkan och effektiviteten hos hjärtats kontraktioner, vilket i sin tur förbättrar blodflödet och syresättningen till kroppen.

Det finns olika typer av hjärtstimulerande medel, inklusive:

1. Digitalisglykosider (till exempel digitalis): De verkar genom att öka mängden calciumjoner i hjärtmuskelcellerna, vilket stärker kontraktionerna. Digitalis används sällan idag på grund av sina smala terapeutiska index och potentialen för toxiska biverkningar.
2. Adrenergika agonister (till exempel dobutamin och dopamin): De aktiverar adrenerga receptorer i hjärtmuskelcellerna, vilket ökar frekvensen och styrkan på hjärtslaget. Dessa läkemedel används ofta akut för att behandla sårbarhet inför livshotande hjärtfel, såsom chock.
3. Fosfodiesteras-4-hämmare (till exempel ivabradin): De verkar genom att öka den elektriska ledningshastigheten i pacemakerceller i hjärtat, vilket resulterar i en högre hjärtfrekvens och bättre blodpumpning.

Det är viktigt att använda hjärtstimulerande medel under rätt omständigheter och under övervakning av en läkare, eftersom de kan orsaka allvarliga biverkningar vid felaktig användning.

Spiralcomputerttomografi (Spiral-CT eller helix-CT) er en type computerbaseret tomografi, der gør brug af en spiralformet bevægelse under datasamlingen for at opnå en kontinuerlig visualisering af organer og strukturer i kroppen. Denne teknik giver mulighed for at producere mere detaljerede billeder end traditionelle CT-scanning, især af vitalle organer som hjertet, lungerne og blodkarrene. Spiralcomputerttomografi anvendes ofte til at diagnosticere og overvåge forskellige sygdomme, herunder cancer, infektioner, vaskulære lidelser og traumer.

'Blodflöde i hjärnan' (cerebral blodflöde) refererar till den totala mängden syresatt blod som cirkulerar genom hjärnans blodkärl (artärer, kapillärer och vener) per tidsenhet. Det cerebrala blodflödet är avgörande för hjärnans funktion och överlevelse, eftersom hjärnan är beroende av ett ständigt tillförande av syre och näringsämnen från blodet.

Normalvärden för cerebralt blodflöde varierar mellan 45 och 55 milliliter per 100 gram hjärnvävnad per minut (ml/100g/min). Det kan mätas noninvasivt med tekniker som transkraniell dopplersonografi, magnetisk resonansangiografi (MRA) eller datoriserad tomografi (CTA), vilka ger information om storleken och formen på de stora hjärnartärerna samt blodflödeshastigheten i dem.

Förändringar i cerebralt blodflöde kan orsakas av olika sjukdomstillstånd, som exempelvis stroke (blodpropp eller blödning i hjärnan), hypotension (låg blodtryck), hypertenision (högt blodtryck), arterioskleros (förträngning av artärerna) och skalltrauma. Dessa förändringar kan leda till neurologiska symtom som huvudvärk, yrsel, synstörningar, svårigheter att tala eller andas, medvetandeförlust och i värsta fall död.

Hjärt-kärlmodeller, även kända som cardiovaskulära modeller, är matematiska eller datorbaserade representationer av hjärt-kärlsystemet i kroppen. Dessa modeller används för att simulera och förutsäga hur systemet fungerar under olika förhållanden, såsom hälsa och sjukdom. Hjärt-kärlmodeller kan vara mycket enkla eller mycket komplexa beroende på vilka aspekter av systemet som behöver studeras.

En enkel hjärt-kärlmodell kan bestå av en enda differentialekvation som beskriver blodflödet genom kroppen. Mer avancerade modeller kan inkludera flera komponenter, såsom hjärtat, artärer, vener och kapillärer, samt muskler, ventiler och andra strukturer som påverkar blodflödet. Dessa modeller kan användas för att simulera olika sorters sjukdomar, såsom hjärtsjukdomar, blodproppar och högt blodtryck.

Hjärt-kärlmodeller kan vara antingen deterministiska eller stokastiska. Deterministiska modeller ger alltid samma utdata givet samma indata, medan stokastiska modeller inkluderar en slumpkomponent som gör att utdata kan variera mellan simuleringar. Stokastiska modeller används ofta när systemet är mycket komplext eller om det finns många okända variabler.

Hjärt-kärlmodeller används inom flera olika områden, såsom medicin, biologi, fysik och ingenjörsvetenskap. Inom medicinen används de ofta för att simulera effekterna av läkemedel, operationer och andra behandlingar. Inom biologin används de för att studera hur blodflödet påverkar cellfunktion och vävnadsuppbyggnad. Inom fysiken används de för att simulera strömning av fluid i rör och andra system. Inom ingenjörsvetenskapen används de för att designa bättre hjärt-lungsmaskiner, proteser och andra medicinska enheter.

'Greknöl' eller 'grenblock' är ett medicinskt begrepp som används för att beskriva en typ av benfraktur, där benet bryts i flera delar längs med benets längdaxel. Detta skiljer sig från en enkel frakturlinje och kan vara mer komplex att behandla. Grenblockfrakturer kan uppstå som ett resultat av högkraftstrauma, till exempel vid en bilolycka eller en fall.

Adenosine A2 receptor agonists are a type of medication that binds to and activates the A2 subtype of adenosine receptors. Adenosine is a naturally occurring molecule in the body that plays a role in various physiological processes, including regulation of the cardiovascular system and central nervous system.

Adenosine A2 receptor agonists have been developed for therapeutic use in several medical conditions. For example, they are used to treat supraventricular tachycardia (SVT), a type of abnormal heart rhythm, by slowing the heart rate and restoring normal rhythm. They may also be used to dilate blood vessels in the brain and improve blood flow in conditions such as subarachnoid hemorrhage.

Some examples of Adenosine A2 receptor agonists include regadenoson, which is used for diagnostic purposes to evaluate heart function, and dipyridamole, which is used to prevent blood clots in people who have had a heart attack or stroke. These medications work by increasing the concentration of adenosine in the body, which then binds to and activates A2 receptors.

It's important to note that Adenosine A2 receptor agonists can have side effects, including chest pain, shortness of breath, and flushing. They should be used with caution and under the supervision of a healthcare provider.

"Chi-tvåfördelning", även känd som Chi-kvadrat-test eller Pearson's chi-square test, är en statistisk hypotesprövningsmetod som används för att undersöka om det finns en signifikant samband eller skillnad mellan två kategoriska variabler. Det är ett icke parametriskt test som inte kräver några antaganden om populationens fördelning.

I en Chi-tvåfördelning jämförs den observerade frekvensfördelningen hos två variabler med den förväntade frekvensfördelningen, som beräknas baserat på hypotesen om att det inte finns någon samband mellan variablerna. Teststatistiken är en Chi-kvadrat-värde som räknas ut genom att summera de observerade och förväntade frekvensernas skillnader i kvadrat, dividerat med den förväntade frekvensen, för varje cell i tabellen.

Teststatistiken följer en Chi-kvadrat-fördelning med (r-1) * (c-1) frihetsgrader, där r är antalet rader och c är antalet kolumner i tabellen. Denna fördelning används sedan för att bestämma sannolikheten för den observerade skillnaden mellan de två variablerna under hypotesen om att det inte finns något samband, och därmed avgöra om den är signifikant eller ej.

I medicinsk forskning kan Chi-tvåfördelningen användas för att undersöka associationer mellan två kategoriska variabler, till exempel kön och förekomsten av en viss sjukdom, eller rökning och mortalitet. Det är ett vanligt använt test inom epidemiologi, klinisk forskning och biostatistik.

'Blodvolym' refererer til den totale mængde blod, der cirkulerer i kroppen hos et individ. Normalværdier for blodvolumen varierer alt efter alder, køn, vægt og muskelmasse, men hos en voksen person er gennemsnittet typisk omkring 5-6 liter.

Blodvolymen består af to dele: den røde blodlegeme (erythrocyter) volumen og det plasmavolumen. Den røde blodlegeme er ansvarlig for transporten af ilt og kuldioxid i kroppen, mens det plasmavolumen transporterer næringsstoffer, hormoner og affaldsstoffer rundt i kroppen.

Blodvolumet kan måles med forskellige metoder, herunder ved hjælp af blodprøver, der analyseres for forholdet mellem røde blodlegemer og plasma. Andre metoder omfatter ultralydsundersøgelser og dyndiversens test, som måler ændringer i blodvolumen under forskellige fysiologiske tilstande.

"Kärlmotstånd" (i engelska vanligtvis kallat "vascular resistance") är ett mått på den totala resistansen som blodkärlen ger upphov till när blod pumpas genom dem av hjärtat. Det beräknas vanligen genom att dividera det tryck som skapas över kärlen (mean arterial pressure, MAP) med flödet av blod som pumpas genom dem per tidsenhet (cardiac output, CO). Matematiskt kan det uttryckas som:

Kärlmotstånd = MAP / CO

Ett högre kärlmotstånd innebär att hjärtat behöver arbeta hårdare för att få blodet att cirkulera effektivt i kroppen, medan ett lägre kärlmotstånd betyder att hjärtat kan pumpa blodet mer effektivt. Faktorer som kan påverka kärlmotståndet inkluderar diameteren och elasticiteten hos de blodkärl som är inblandade, samt olika signalsubstanser som reglerar deras kontraktion och relaxering.

Albumin är ett protein som syntetiseras i levern och är den mest förekommande proteinet i blodplasmatan. Albuminet har flera viktiga funktioner, bland annat hjälper det att reglera vätskan i kroppen genom att hålla vätskan inne i blodkärlen och transporterar olika substanser, som hormoner, fettsyror och läkemedel, runt i kroppen.

Albuminets koncentration i blodplasman kan användas som ett mått på leverfunktionen och proteinbalansen i kroppen. Låga värden av albumin i blodet (hypoalbuminemi) kan vara ett tecken på en sjuklig förlust av protein, exempelvis vid njursjukdom eller inflammation, medan höga värden (hyperalbuminemi) kan förekomma vid förhöjd proteinproduktion i levern.

Hjärtfunktionstester är en samlande benämning på olika diagnostiska tester som används för att utvärdera hur väl ett hjärta fungerar. Det finns flera olika typer av hjärtfunktionstester, men några vanliga exempel är:

1. Elektrokardiogram (ECG): En non-invasiv test som mäter elektrisk aktivitet i hjärtat. Den kan användas för att upptäcka hjärtklappning, hjärtsjukdomar och andra hjärtfel.

2. Echokardiogram (ekokardiografi): En ultraljudsundersökning av hjärtat som ger en realtidsbild av hjärtats rörelser och strukturer. Den kan användas för att upptäcka skador på hjärtmuskulaturen, felaktiga hjärtklaffar och andra strukturella problem.

3. Belastningstest: En tester som mäter hjärtats funktion under fysisk aktivitet, vanligtvis på en stationär cykel eller löpband. Den kan användas för att upptäcka ischemiska hjärtsjukdomar och andra problem med hjärtfunktionen under belastning.

4. Scintigrafi: En typ av medicinsk bildbehandling som använder små mängder radioaktiva ämnen för att producera detaljerade bilder av hjärtat. Den kan användas för att upptäcka ischemiska hjärtsjukdomar, skador på hjärtmuskulaturen och andra problem med hjärtfunktionen.

5. Magnetkameraundersökning (MRI): En typ av bildbehandling som använder starka magnetfält och radiovågor för att producera detaljerade bilder av hjärtat. Den kan användas för att upptäcka strukturella problem, skador på hjärtmuskulaturen och andra problem med hjärtfunktionen.

Radioaktiva spårämnen är substance som innehåller atomkärnor som är instabila och sönderfaller genom att avge ioniserande strålning i form av alfa- eller betapartiklar, gammafotoner eller neutroner. Dessa ämnen används ofta inom medicinen för att diagnostisera och behandla sjukdomar, då de kan följas med hjälp av en gammakamera eftersom de avger gammastrålning. Exempel på radioaktiva spårämnen som används inom medicinen är teknetium-99m och jod-131.

Kardiomyopati er en betegnelse for sygdomme der primært påvirker hjertets muskulatur (miokard) og kan føre til forringet hjertefunktion. Det kan skyldes genetiske, infektionsrelaterede eller andre skader på hjertets muskelceller.

Der findes flere typer kardiomyopati, herunder:

1. Dilatative kardiomyopati (DCM): Her er hjertet forstørret og pumpfunktionen nedsat, så det ikke kan pumpe blod effektivt rundt i kroppen. DCM kan være genetisk betinget eller opstå sekundært til andre sygdomme eller livsstilsfaktorer.
2. Hypertrofiske kardiomyopati (HCM): Ved denne type er hjertets muskelvæv forstærket, hvilket gør det sværere at fylde og pumpe blodet korrekt. HCM kan være genetisk betinget eller opstå i forbindelse med andre sygdomme.
3. Restriktive kardiomyopati (RCM): Ved denne type er hjertets muskelvæv stivnet, hvilket gør det sværere at udvide sig og fylde sig med blod. RCM kan være genetisk betinget eller opstå i forbindelse med andre sygdomme.
4. Arvelige kardiomyopatier: Nogle typer kardiomyopati skyldes arvemæssigt overførte genetiske mutationer, herunder DCM, HCM og RCM. Disse former for kardiomyopati kan have forskellige mønstre af arvelighed og forekomst.
5. Infektionsrelaterede kardiomyopatier: Nogle infektioner, såsom virusinfektioner, kan føre til kardiomyopati. I disse tilfælde er hjertet direkte påvirket af infektionen og kan resultere i en midlertidig eller permanent skade på hjertets muskelvæv.

Kardiomyopatier kan have forskellige symptomer, herunder træthed, åndenød, svimmelhed, hjertebanken og vandophold. Diagnosen af kardiomyopati stilles oftest ved hjælp af en kombination af fysiske undersøgelser, blodprøver, elektrokardiogram (EKG), echokardiografi og magnetisk resonans (MRI). Behandlingen af kardiomyopati kan omfatte medicinsk behandling, livsstilsændringer, operation eller transplantation.

'Mottryck' är ett medicinskt begrepp som ofta används för att beskriva den kraft som utövas på en struktur, till exempel en benväv eller en muskel, när den belastas eller stresas. Det kan också användas för att beskriva den process då en struktur pressas samman eller deformeras på grund av ett externt tryck. Mottryck kan vara fysiologiskt, till exempel när muskler arbetar och utövar mottryck på benen under stånd, eller patologiskt, som vid en fraktur där benbitarna pressas ihop av det omgivande vävnadsfacket.

"Transposition of the great vessels" (TGV) är en medfödd hjärtsjukdom där de två huvudartärerna, aorta och pulmonalartären, är felplacerade vid födseln. Normalt sett förgrenar sig aortan från vänster kammare och pulmonalartären från höger kammare i hjärtat, men vid TGV har de bytt plats. Detta leder till att syrefattigt blod flödar ut via aortan istället för syresättat blod som det ska göra, vilket kan leda till allvarliga syrebristproblem i kroppen. Det finns två huvudtyper av TGV: den vanligaste formen är "transposition of the great arteries" och den mindre vanliga formen är "double outlet right ventricle". Båda typerna behöver medicinsk behandling, ofta kirurgi, för att korrigera problemet.

Computer-aided radiologic diagnosis (CAD) är en teknik där datorprogram används för att hjälpa radiodiagnostiker i tolkningen av medicinska bilder, såsom röntgen, CT, MRI och ultraljud. CAD-systemen är utformade för att identifiera potentiala skadliga eller abnorma formationer, som till exempel tumörer, bristningar eller andra patologiska förändringar i kroppen.

Genom att använda avancerade algoritmer och maskininlärningsmetoder kan CAD-system automatiskt analysera bilddata och markera områden som kan behöva ytterligare undersökning eller behandling. Dessa system ger ofta underlag i form av färgkodade markeringar, kurvor eller andra visuella indikatorer direkt på bilderna, så att radiodiagnostikern kan se var potentiala skador finns och vilka strukturer som är involverade.

Det är viktigt att notera att CAD-system inte ersätter mänskliga tolkare, utan snarare fungerar som ett komplement till deras arbete. Radiodiagnostikern granskar fortfarande alla bilder och fattar slutsatser baserat på både sitt kliniska omdöme och de informationer som ges av CAD-systemet. Genom att kombinera mänsklig kompetens med datorstöd kan man uppnå högre noggrannhet och tillförlitlighet i diagnosprocessen.

Den mest grundläggande medicinska definitionen av död är en fullständig och permanent upphörande av alla vitala funktioner i kroppen, inklusive hjärt- och andningsaktivitet. Detta betyder att det inte längre finns någon blodcirkulation eller andning, och att hjärnstammen har slutat att fungera. I klinisk kontext används ofta termer som "hjärt- och lungdöd" eller "bbrain death" för att beskriva dödsfall. Dessa definitioner innebär att individen inte längre har någon hjärtaktivitet, ej heller andningsfunktion, och att hjärnan inte längre fungerar och kommer aldrig att återfå sin funktion.

En miniatyrsvin är ett begrepp som saknar en entydig och vedertagen medicinsk definition. Termen används ofta i veterinärmedicinen för att beskriva små grisar som avlas för sällskaps- eller dekorativa syften, istället för för kommersiella ändamål som köttproduktion. Dessa små grisar kan ha en mindre storlek jämfört med vanliga grisar på grund av genetiska faktorer eller speciell uppfödning. Det är viktigt att notera att det finns ingen standardiserad storleksgräns eller specifikationer för vad som kan definieras som ett miniatyrsvin.

'Polygonum cuspidatum', også kjent som japansk kntteurt eller japansk knotter, er en art i familien Polygonaceae. Den er en flerårig, stivhåret plante som kan bli opp til 3 meter høy og har lange, slanke stilkler med spisshull og kjedevis stillede blade. Bladene er einfalt og langstilket, og de har en bredde på mellom 4 og 10 cm. Den har også små, hvite blomster som vokser i klaser ved skuddens ender.

Denne planten inneholder resveratrol, et stoff som har antioxidant-egenskaper og er studert for sine potensielle helsefremmende effekter. Men det bør understes at bruk av denne planten i medisinske formål kan ha bivirkninger og bør ikke gjøres uten rett legemediakunnskap eller faglig veiledning.

En falskt positiv reaktion är ett fall där en medicinsk test visar ett positivt resultat, men det saknas verifierbara tecken eller bevis på att den personen faktiskt har sjukdomen eller tillståndet som testet mäter. Det kan orsakas av en rad olika faktorer, beroende på vilket slags test som används och hur det utförs.

För att ge ett exempel, om vi tar ett tester för droger, kan en falskt positiv reaktion inträffa om den person som testas har intagit någon annan substans som innehåller samma kemiska struktur som den aktiva ingrediensen i drogen man letar efter. Detta kan leda till ett felaktigt positivt resultat, även om personen aldrig har använt den specifika drogen.

Falskt positiva reaktioner är allvarliga problem när det gäller medicinsk diagnostik, eftersom de kan leda till onödiga behandlingar, överdriven oro och kostnader. Därför är det viktigt att alla medicinska tester utvärderas i kontexten av den persons symptom, historia och andra faktorer som kan påverka resultatet. I allmänhet rekommenderas det att bekräfta ett positivt testresultat med ett annat typ av test eller metod för att minimera risken för falskt positiva reaktioner.

'Normalvärden' är ett begrepp inom laboratoriemedicin och diagnostik som refererar till ett normalt intervall eller ett referensintervall för ett visst laboratorieresultat, baserat på populationen som studerats. Normalvärdena representerar de värden som ligger inom det normala omfånget och används som en guide för att tolka patientens laboratorieresultat i förhållande till den genomsnittliga populationen.

Det är viktigt att notera att normalvärden kan variera beroende på ålder, kön, ras, hälsostatus och andra faktorer. Dessa värden fastställs genom att mäta ett laboratorieparametern hos en stor grupp friska individer (referenspopulationen) och sedan beräkna statistiska gränser för det normala intervallet, oftast som medelvärde ± två standardavvikelser.

Det är också viktigt att komma ihåg att ett laboratorieresultat som faller utanför det normala intervall inte alltid innebär sjukdom eller patologi, och tvärt om kan ett resultat som ligger inom det normala intervall inte utesluta en viss diagnos. Laboratorietester används ofta tillsammans med kliniska bedömningar, symptom och andra diagnostiska tester för att ställa en diagnos eller övervaka en patients hälsotillstånd.

En expertsystem (ES) är inom artificiell intelligens (AI) ett system som är designat för att lösa komplexa problem inom ett specifikt område genom att efterlikna den process och de metoder som en mänsklig expert använder sig av för att lösa samma typ av problem. ES består vanligtvis av två huvudkomponenter: ett kunnandebaserat kunskapsrepresentation och en inferenceengine som används för att resonera och komma fram till beslut eller rekommendationer baserat på detta kunnande.

Kunskapsbasen innehåller fakta, regler och heuristik som är specifika för problemdomänen och representeras ofta i form av if-then-regler eller produktioner. Denna kunskap har vanligtvis insamlas och formaliserats av mänskliga experter inom området.

Inferenceengineen är den del av ES som tillämpar logisk slutledning på kunskapsbasen för att dra slutsatser eller komma fram till rekommendationer. Det finns olika typer av inferenceengine, men de flesta använder sig av regelbaserad resonemang, sannolikhetsbaserad resonemang eller jämförelsebaserad resonemang.

ES har använts inom en mängd olika applikationsområden, såsom medicin, juridik, finansiell analys, design och diagnostik. I medicinen kan ES till exempel användas för att stödja diagnos och behandling av sjukdomar genom att matcha symptom med möjliga diagnoser och rekommendera behandlingsalternativ baserat på den insamlade kunskapen.

"Three-dimensional image creation" in medical terms refer to the use of technology to create a 3D representation of anatomy, physiological processes, or pathology within the human body. This can be achieved through various imaging techniques such as computed tomography (CT), magnetic resonance imaging (MRI), ultrasound, and confocal microscopy. These images allow medical professionals to visualize and analyze structures and functions in greater detail, providing valuable information for diagnosis, treatment planning, and research.

Three-dimensional image creation can also be used in surgical planning and guidance, allowing surgeons to practice and simulate procedures before performing them on patients. Additionally, 3D printing technology has emerged as a powerful tool for creating physical models of patient anatomy, providing a hands-on tool for surgeons to plan and rehearse complex surgeries. Overall, three-dimensional image creation has revolutionized the field of medicine, improving diagnostic accuracy, surgical outcomes, and patient care.

Dopplerekokardiografi är en typ av echokardiografi (ultraljud av hjärtat) som används för att bedöma hjärtflödet och hjärtklaffarnas funktion. Den bygger på Doppler-effekten, uppkallad efter den österrikiske fysikern Christian Andreas Doppler, vilken innebär att frekvensen av en våg ändras när den reflekteras från ett föremål som rör sig i förhållande till källan.

I en dopplerekokardiografi används ultraljudsvågor för att mäta hastigheten och riktningen av blodflödet genom hjärtklaffarna och de stora hjärtslagen. Detta ger information om eventuella flödesstörningar, som exempelvis sjukdomar i klaffarna eller förträngningar i kärlen. Metoden är icke-invasiv och säker, och används ofta som en del av en standard echokardiografi.

Kärlutvidgning, eller vasodilation, är en medicinsk term som betecknar den process där blodkärlen relaxerar och ökar i storlek. Detta leder till en minskad motstånd i kärlen, vilket sänker blodtrycket och underlättar för blodet att flöda fritt genom kroppen. Kärlutvidgning kan orsakas av olika faktorer, till exempel hormonella förändringar, läkemedelsbehandling eller som en reaktion på vissa sjukdomstillstånd.

"Mikrobubblor" är en medicinsk term som refererar till små gasbublor som kan bildas i kroppens vätskor, vanligtvis blodet. Dessa bubbor kan uppstå som ett resultat av olika medicinska behandlingar eller sjukdomsförlopp.

I samband med dyalysbehandling (en typ av blodrening) kan mikrobubblor bildas om luft kommer in i blodet under processen. Detta kallas för aerofaki och kan leda till symtom som yrsel, huvudvärk, andnöd eller i värsta fall stroke eller hjärtinfarkt.

Mikrobubblor kan också uppstå vid behandling med högt tryck luft under operationer, så kallad cavitationsbehandling. Detta kan leda till skador på vävnader och blodkärl.

I vissa fall kan mikrobubblor bildas som en komplikation till sjukdomar som exempelvis lungemboli eller hjärtinfarkt, då små gasbublor kan lossna från klaffarna i hjärtat och cirkulera runt i kroppen.

I allmänhet är mikrobubblor ofarliga om de upptäcks och behandlas tidigt, men i vissa fall kan de leda till allvarliga komplikationer eller skador.

"Proportional hazards modeler" er en statistisk metode som oftest brukes i overvåkingsstudier for å undersøke sammenhengen mellom en eller flere uavhengige variable (som kan være kontinuerlig, binær eller kategorial) og tid til et bestemt hendelse, som regel et negativt utfall, for eksempel død eller rekuranse av en sykdom. Cox-regresjon er den mest brukte proportional hazards modellen.

I en Cox-proportional hazards model beskriver de uavhengige variablene hvor stor effekten er på sannsynligheten for at hendelsen skjer i et lite tidsinterval, holdene konstant for alle tidspunkter. Dette gjør det mulig å sammenligne risikoen mellom ulike grupper eller nivåer av en uavhengig variable over tid.

Det viktigste antagelsen i en Cox-proportional hazards model er at hazardfunksjonen for alle observasjonene har en konstant faktor som multipliserer hverandre, noe som kaller vi proportionalitet av hazarder. Dette betyr at sannsynligheten for at hendelsen skjer i et lite tidsinterval er alltid like store for to individ som har like verdier på de uavhengige variablene, selv om tidspunktet er forskjellig.

I tillegg antar vi at ingen av de uavhengige variablene har en non-linear effekt på hazardfunksjonen og at det ikke forekommer multikolinearitet mellom de uavhengige variableene. Disse antagelsene bør kontrolleres før modellen brukes til å trille konklusjoner.

I tillegg kan en Cox-proportional hazards model inneholde tidvaryende variable, som kan endre seg over tid, og stratifisering, noe som gjør at modellen ikke lenger antar proportionalitet av hazarder for alle observasjonene. Disse tilnærmingene kan være nyttige når antagelsen om proportionalitet av hazarder ikke holder.

Radionuklidventrikulografi (RVG) är en diagnostisk undersökningsmetod inom kardiologi som används för att undersöka hjärtats funktion, särskilt hur väl det pumpar blod. Metoden bygger på att man inför en liten mängd radioaktivt marknadsföringsmärke (radionuklid) i blodomloppet, vanligtvis genom en injektion i en armven.

Radionukliden accumulerar i hjärtmuskulaturen och kan sedan detekteras med en gammakamera som registrerar de gammastrålar som avges från radionuklidet. Genom att ta bildserier över tid kan man följa hur mycket radioaktiviteten ökar och minskar i olika delar av hjärtat, vilket ger information om hjärtats kontraktionsförmåga och eventuella pumpstörningar.

RVG är en icke-invasiv undersökningsmetod som inte kräver någon ingrepp i kroppen, till skillnad från exempelvis hjärtkateterisering. Den används ofta när man vill utvärdera hur väl patienten svarar på behandling eller för att planera eventuell ytterligare behandling av hjärtsjukdomar som hjärtfel, hjärtinfarkt eller kardiomyopati.

"Animal disease models" refer to the use of animals as a tool in biomedical research to study human diseases and their treatments. These models are created by manipulating or breeding animals to develop symptoms or conditions that resemble those seen in humans with specific diseases. The purpose is to gain a better understanding of the pathophysiology, progression, and potential treatment strategies for these diseases. Animal disease models can be generated through various methods such as genetic modification, infectious agents, drugs, or environmental factors. Commonly used animals include mice, rats, zebrafish, rabbits, guinea pigs, and non-human primates. The choice of animal model depends on the specific research question being asked and the similarities between the animal's physiology and that of humans.

Koronar-bypass är ett medicinskt ingrepp där man skapar en ny blodförsörjning till hjärtmuskulaturen, när de befintliga koronärartärerna är blockerade eller förträngda. Detta görs genom att använda en frisk blodkärl från ett annat ställe i kroppen (till exempel en liten gren av lungartären eller en armartär) och koppla den till koronärartären, både uppströms och nedströms blockaden. På så sätt återställs blodflödet till det delar av hjärtat som varit utsatt för syrebrist. Detta kan förbättra patientens symptom som kärlkramp (angina pectoris) och minska risken för allvarliga komplikationer som hjärtinfarkt eller död.

Tiosemicarbazoner är en grupp av organiska föreningar som innehåller tioureafunktionell grupp och semicarbazidfunktionell grupp. Dessa föreningar är kända för deras förmåga att agera som metallbindande ligander, vilket gör dem användbara som kemiska inhibitorer av vissa enzymer och metallproteiner. Tiosemicarbazoner har visat sig ha potential inom medicinsk forskning, särskilt inom områdena cancer- och infektionsbehandling.

Ett exempel på ett tiosemicarbazon-derivat som har fått stor uppmärksamhet inom medicinsk forskning är Triapine (3-AP, även känd som 3-aminopyridin-2-carboxaldehydtiosemicarbazon). Studier har visat att Triapine kan hämma tumörväxt och angiogenes genom att binde till järn i cancerceller. Detta har lett till en ökad forskning om tiosemicarbazoner som möjliga kandidater för cancerbehandlingar.

Även inom infektionsbehandling har tiosemicarbazoner visat sig ha potential, särskilt mot resistenta bakterier och parasiter. Föreningarna kan binda till metallioner som är essentiella för dessa mikroorganismer, vilket stör deras tillväxt och överlevnad.

I medicinsk kontext används termen "tiosemicarbazoner" ofta för att hänvisa till denna grupp av föreningar som har potential inom både cancer- och infektionsbehandling.

Kardiomyopati, hypertrofisk (HCM) är en genetisk hjärtsjukdom som orsakas av en abnormalitet i proteinstrukturen hos hjärtmuskeln. Denna abnormalitet leder till att hjärtkammaren (ventrikelns) muskelväggar blir förtjockade och kärlet kan bli trångare, vilket kan störa blodflödet genom hjärtat.

Hos de flesta personer med HCM är det ventrikelns vänstra kammare som är drabbad, men ibland kan även höger kammare vara påverkad. Sjukdomen kan leda till olika symptom som andfåddhet, bröstsmärta, trötthet och i vissa fall hjärtarytmier eller plötslig hjärtdöd.

Det är viktigt att notera att HCM kan variera mycket i allvarlighetsgrad mellan olika individer, och att det finns effektiva behandlingsalternativ som kan underlätta symptomen och förbättra livskvaliteten.

Den medicinska termen för "hjärtsäck" är "primitive hjärta" eller "tubulärt hjärta". Det är en struktur som utvecklas hos ett embryo under fostertiden. Hjärtsäcken är en tidig form av hjärtat som bildas när olika delar av det tubulära hjärtat börjar vrida sig, förlängas och differensieras för att forma de olika kamrarna i det fullt utvecklade hjärtat.

Hjärtsäcken består av en muskulös vävnad som pumpar blod genom den cirkulerande systemen hos ett embryo. Det hjälper till att transportera näringsämnen och syre till cellerna i fostret under dess utveckling. Efterhand som fostret växer och utvecklas, kommer hjärtsäcken att förändras och forma de fyra kamrarna och de fyra ventriklarna i det fullt utvecklade hjärtat.

Variansanalys (ANOVA) är en statistisk metod som används för att undersöka om det finns några signifikanta skillnader mellan grupper i ett experiment. Den jämför medelvärdena hos två eller fler grupper och beräknar variansen inom varje grupp samt totalvariansen över alla grupper. Sedan använder den en F-test för att avgöra om det finns någon signifikant skillnad mellan grupperna. Metoden bygger på jämförelser av gruppers standardavvikelser och är därför särskilt användbar när man vill undersöka effekter hos flera grupper samtidigt.

Diabetic vasculopathy, eller diabetiska kärlsjukdomar, är en samling av komplikationer som beror på att blodkärlen skadas av diabetes. Detta kan drabba både små och stora kärl i kroppen.

1. Diabetisk microvasculopathy:
Diabetes kan skada de små blodkärlen (mikrovaskulatur) som förser nerver, ögon och nedsätta njurfunktionen. Detta kan leda till komplikationer som:

- Diabetisk nefropati: Skador på de små kärlen i njurarna som kan leda till nedsatt njurfunktion eller njur failure.
- Diabetisk retinopati: Skador på de små blodkärlen i ögat som kan leda till synnedsättning, blindhet eller andra ögonproblem.
- Diabetic neuropathy: Skador på nerverna som orsakas av skadade små kärl som förser nerverna med syre och näringsämnen. Detta kan leda till symtom som känselbortfall, smärta, sömnsörja eller muskelsvaghet.

2. Diabetic macrovasculopathy:
Diabetes kan också skada de stora blodkärlen (makrovaskulatur) som förser hjärtat, hjärnan och extremiteter med syre och näringsämnen. Detta kan leda till komplikationer som:

- Diabetisk kardiovaskulär sjukdom: Skador på de stora blodkärlen i hjärtat som kan leda till hjärtinfarkt, stroke eller andra hjärtsjukdomar.
- Diabetisk perifera artropati: Skador på de stora blodkärlen i arterien som förser benen och fötterna med syre och näringsämnen. Detta kan leda till smärta, sårbildning, infektion eller i värsta fall amputation av en extremitet.

Sammantaget är det viktigt att kontrollera blodsockret, livsstil och medicinering för att förebygga komplikationer till följd av diabetes.

Fluoro-18-2-deoxi-D-glukos är ett radiotracer som används inom medicinsk bilddiagnostik, särskligen positronemissionstomografi (PET). Det är en analog av glukos, som har substituerats med en radioaktiv isotop av fluor, Fluoro-18. När den injiceras i kroppen accumulerar den sig i celler som metaboliserar glukos aktivt, särskilt cancerceller, eftersom de ofta har högre glukosomsättning än normala celler.

Genom att toma bilder av distributionen av Fluoro-18-2-deoxi-D-glukos i kroppen kan läkare upptäcka och diagnostisera cancer, samt övervaka effekterna av behandlingar. Det är också känt under trade names som Fludeoxyglucose (FDG) och 18F-FDG.

Kardiologi är en gren inom medicinen som fokuserar på hjärtats struktur, funktion och sjukdomar. En kardiolog är en läkare som har specialiserat sig inom detta område. Kardiologin omfattar diagnostisering, behandling och prevention av olika sorters hjärtsjukdomar, till exempel hjärtflimmer, hjärtinfarkt, högt blodtryck och strukturella hjärtsjukdomar som hjärtklaffsjukdomar. Kardiologer använder sig av olika typer av undersökningsmetoder såsom EKG, echokardiografi, stressprovning och koronarangiografi för att ställa en diagnos och planera behandlingen. Behandlingen kan bestå av mediciner, livsstilsförändringar, kateterbaserade procedurer eller kirurgiska ingrepp beroende på sjukdomens art och svårighetsgrad.

Pyridaziner är ett heterocykliskt aromatiskt kolväte som består av en sexatomig ring med två kväveatomer i alternerande positioner med kolatomer. Den har formeln C6H4N2. Pyridaziner och deras derivat har visat sig ha biologisk aktivitet och används inom läkemedelsutveckling för behandling av olika sjukdomar, till exempel som antiinflammatoriska, antimikrobiella och vasodilaterande medel.

I en medicinsk kontext refererar ‘systole’ till den fas i hjärtats slagcykel då kamrarna (ventriklerna) kontraherar och pumpar ut blodet från hjärtat till kroppens olika organ och vävnader. Detta sker under en tryckökning i de stora artärerna, som kallas för blodtrycksystolen. Systolen följs av diastole, då kamrarna relaxerar och fylls på med blod igen.

I medicinska sammanhang kan ‘framstupaläge’ (engelska: *prolapse*) definieras som en tillstånd där en kroppsdel, ett organ eller en struktur förskjuts från sin normala position. Detta kan ske till följd av slapp muskulatur, skada, åldrande eller ökat tryck på området.

Exempel på olika typer av framstupalägen inkluderar:

* Vaginal prolaps: När vaginans väggar förlorar stöd och faller ned i eller utanför slidan.
* Uterusprolaps: När livmodern (matris) förskjuts från sin normala position inne i bäckenet och pressar ned i slidan.
* Beckenbottenprolaps: När musklerna och bindväven i bäckenbotten försvagas och låter tarmslemhinnor, blåsa eller livmoder glida ned från sin normala position.
* Anal prolaps (rektal prolaps): När en del av rektum (slutet av tjocktarmen) glider ut genom anus, särskilt när man sträcker på sig för att göra en avföring.

Behandlingen för framstupalägen kan variera beroende på typ, svårighetsgrad och personliga faktorer, men den kan inkludera vila, övningar, mediciner, hjälpmedel eller kirurgi.

Kaplan-Meier-skattningen är en statistisk metod för att uppskatta överlevnadsfunktionen hos en population eller en grupp individer i en klinisk studie. Metoden utvecklades av de amerikanska statisticianerna Edward L. Kaplan och Paul Meier 1958.

Kaplan-Meier-skattningen är en nonparametrisk metod, vilket innebär att den inte gör några antaganden om populationsfördelningens form. Den beräknas genom att iterativt uppdatera överlevnadsfunktionen efter varje händelse (till exempel död eller censurering) i tidsordning.

Den Kaplan-Meier-skattade överlevnadsfunktionen ges ofta som en produkt av ett antal faktorer, där varje faktor motsvarar en händelse:

S(t) = ∏[1 - d(ti)/n(ti)]

där S(t) är överlevnadsfunktionen vid tidpunkten t, d(ti) är antalet händelser (till exempel dödsfall) vid tidpunkten ti och n(ti) är det totala antalet icke-censurerade individer kvar i studien vid tidpunkten ti.

Kaplan-Meier-skattningen används ofta inom medicinsk forskning för att bedöma effekterna av olika behandlingsalternativ på patienters överlevnad och kan användas för att jämföra överlevnaden mellan två eller flera grupper.

Svavelhexafluorid (SF6) är ett gasformigt syntetiskt ämne som tillhör gruppen fluorvätehalogener. Det består av en svavelatom centralt i en oktaedrisk konfiguration omgiven av sex fluoratomer. SF6 är ett inert, icke-reaktivt och stabilt gas som används inom flera olika industriella tillämpningar, bland annat som isoleringsgas i eltransformatorer och kablage på grund av sin höga dielektriska styrka. SF6 är även ett starkt växthusgas och bidrar därför till den globala uppvärmningen om det släpps ut i atmosfären.

Multivariabelanalys (MVA) är ett samlingsbegrepp för statistiska metoder som används när man studerar relationen mellan två eller flera variabler samtidigt. MVA används ofta inom epidemiologi, klinisk forskning och biostatistik för att undersöka hur olika faktorer påverkar ett visst utfall, till exempel en sjukdom. Genom att ta hänsyn till flera variabler samtidigt kan man få en mer komplex bild av de faktorer som påverkar utgången och hur de relaterar till varandra.

Exempel på metoder inom MVA är logistisk regression, Cox-regression, linjär diskriminantanalys och faktorellanalyser. Dessa metoder kan användas för att undersöka samband mellan variabler, förutsäga risker och utfall samt gruppera observationer baserat på deras gemensamma egenskaper.

Det är viktigt att vara medveten om att MVA-metoder kan vara känsliga för felkällor som multikollinearitet, interaktion mellan variabler och överanpassning. Dessa aspekter bör tas hänsyn till vid analysen för att säkerställa att resultaten är robusta och reproducerbara.

Dual-energy scanned projection radiography is a medical imaging technique that uses two different X-ray energies to create images of a patient's internal structures. This method allows for improved differentiation between tissues with similar densities, such as bone and calcifications, by utilizing the differences in how these tissues absorb X-rays at distinct energy levels.

In this technique, the X-ray tube emits two separate energy peaks, typically at 80 kVp and 140 kVp. The detector captures the transmitted X-rays from each exposure, and specialized software processes the data to generate images with enhanced contrast and reduced noise. This can lead to improved diagnostic accuracy and potentially lower radiation doses compared to traditional radiographic techniques.

Dual-energy scanned projection radiography has applications in various clinical settings, including the detection and characterization of lung nodules, musculoskeletal disorders, and urinary stones. It is also used for material decomposition, which can help identify and quantify specific materials within the body, such as calcium or iodine.

Stråldos definieras som mängden av joniserande strålning som absorberats av ett material och uttrycks i enheten Gray (Gy), där 1 Gy är lika med absorptionen av 1 Joule av energi per kilogram. Detta är en fysikalisk storhet och mäter inte direkt skadan eller effekten på levande vävnad.

För att beskriva den biologiska effekten av en stråldos använder man sig istället av enheten Sievert (Sv), som tar hänsyn till hur känslig olika typer av celler är för joniserande strålning. En Sv är lika med 1 Gy multiplicerat med en kvalitetsfaktor (QF) som beräknas utifrån typen av strålning och energin hos denna. För exempelvis gammastrålning är QF = 1, medan QF för neutronstrålning kan variera mellan 2 och 20 beroende på neutronenergins storlek.

Kapillärer är mycket små blodkärl med en diameter på omkring 5-10 mikrometer. De återfinns i alla vävnader och organ i kroppen, förutom i hjärtat självt. Kapillärernas främsta funktion är att möjliggöra utbyte av syre, näringsämnen, kolsyra och andra ämnen mellan blodet och de omkringliggande vävnaderna.

Kapillärerna bildar ett nätverk av små kärl som är sammanlänkade med större blodkärl, såsom arterieller och venösa kärl. Arteriell kapillärblod flödar från hjärtat och innehåller syresatt blod. När blodet passerar genom de smala kapillärerna diffunderar syret ut genom kapillärväggarna till de omkringliggande vävnadscellerna, medan kolsyra och andra ämnen diffunderar in i kapillärerna. Venös kapillärblod flödar sedan tillbaka till hjärtat och innehåller nu syrefattigt blod.

Kapillärernas väggar består av endotelceller, som är mycket tunna och platta. Detta gör att det är lätt för ämnen att diffundera genom kapillärväggarna. Kapillärerna har också en mycket stor yta till volym-förhållande, vilket underlättar utbytet av ämnen mellan blodet och vävnaderna.

'Ventilation-perfusionskvoten' (V/Q kvoten) är ett begrepp inom andnings- och cirkulationsfysiologi som beskriver förhållandet mellan luftutbytet (ventilation) och blodflödet (perfusion) i lungorna.

En normalt fungerande lunga har en jämn fördelning av både ventilation och perfusion, men i vissa fall kan det uppstå ojämna förhållanden. Ett exempel är när luftutbytet är högt i ett område medan blodflödet är lågt (låg V/Q kvot) eller tvärtom, när luftutbytet är lågt och blodflödet är högt (hög V/Q kvot).

En för låg V/Q kvot kan leda till hypoxemi (syrgasbrist i blodet), medan en för hög V/Q kvot kan leda till hyperkapni (för höga nivåer av koldioxid i blodet).

V/Q kvoten mäts ofta med hjälp av tekniker som använder sig av radioaktiva ämnen eller med hjälp av blodgasanalys.

Fysiologisk stress är ett svar hos den autonoma nervsystemet och endokrina systemet i kroppen på olika inre eller yttre stimuli, som aktiverar mekanismer för att hantera hot eller krav. Detta svar involverar en komplex kaskad av hormonella och signalsubstanser, inklusive frisättning av adrenalin och noradrenalin från binjuremärgen samt frisättning av cortisol från binjurebarken. Dessa hormoner förbereder kroppen för att hantera stressören genom att öka hjärtfrekvensen, blodtrycket, glukosnivåerna och andningsfrekvensen, samtidigt som de minskar aktiviteten i icke-nödvändiga organ och system. Detta svar är evolutionärt viktigt för överlevnad och anpassning till hot eller utmaningar, men kan ha negativa effekter på kroppen om det uppehålls under lång tid eller blir excesivt.

"Kärlröntgen" är en medicinsk undersökningsmetod som innebär att en patient får exponeras för en liten dos joniserande strålning, vanligtvis röntgenstrålar, med syfte att producera detaljerade bilder av ben- och käkstrukturer. Detta görs vanligen med hjälp av en apparat som kallas en "kärltub" eller "dental röntgentub", som är placerad framför patientens huvud.

Detaljerade bilder av tänderna och deras omgivande strukturer, såsom käken och tandköttet, kan tas med hjälp av denna metod. Detta kan vara användbart för att upptäcka skador, sjukdomar eller andra avvikelser i munhålan som annars kan vara svåra att se under en vanlig tandläkarundersökning.

Kärlröntgen är en säker och effektiv metod för att undersöka tänderna och deras omgivande strukturer, men det är viktigt att begränsa strålexponeringen till den absolut nödvändiga mängden för att undvika onödiga hälsorisker.

"Intravenous drop" er en medisinsk betegnelse for en behandlingsmetode, hvor væske og/eller lægemidler gives direkte ind i en patients blodbane gennem en indsættet intravenøs kateter. Dette sker ofte via en infusionspumpe, der kontrollerer hastigheden og mængden af væske, der gives.

Ordet "dropp" refererer her til de små mængder væske (typisk 1-2 milliliter ad gangen), som pumpen sørger for at udsende gennem kateteret og ind i patientens krop. Dette er en meget almindelig metode til at give væske og lægemidler, da det tillader hurtig og præcis administration af behandlinger.

Ischemia är ett medicinskt tillstånd som uppstår när blodflödet till en viss del av kroppen, oftast hjärta eller hjärnan, minskar eller helt upphör. Detta leder till syrebrist i de drabbade vävnaderna och kan orsaka skada om det pågår under en längre tid. Ischemisk hjärtsjukdom är ett vanligt tillstånd som kan leda till smärtor i bröstet (angina pectoris) eller hjärtinfarkt. Ischemisk hjärnskada kan orsaka symtom som svimning, yrsel, förvirring, problem med talet och rörelse, beroende på vilken del av hjärnan som drabbas.

Den inre hinna i hjärtat kallas endokard. Det är ett tunnt lager av celler som tapetserar insidan av hjärtkammare och hjärtklaffar. Endokardet producerar också en del av de strukturer som hjärtkvalfarna (hjärtklaffarna) består av, så kallade heart valve leaflets. Ibland kan endokardit (infektion i endokardet) uppstå, vilket kan leda till allvarliga komplikationer om det inte behandlas akut.

Kreatin kinase (CK), isoenzym MB är ett enzym som främst finns i hjärtmuskeln och skelettmuskulatur. Iblånseras det i blodbanan kan det vara tecken på skada på dessa muskelgrupper, exempelvis vid hjärtinfarkt eller muskelskador. MB-isoenzymet utgör en bråckdel av den totala aktiviteten av kreatin kinas i serum.

Medicinskt sett betyder "syrgasförbrukning" vanligtvis mängden syre som en patient förbrukar under en viss tidsperiod, ofta uttryckt i liter per minut. Denna mätning används ofta inom intensivvården för att övervaka patienters andningsstatus och behov av mekanisk ventilation. En ökad syrgasförbrukning kan indikera en försämrad lungfunktion eller ett allvarligare tillstånd, medan en minskad förbrukning kan vara ett tecken på att patienten börjar andas normalt igen.

Hjärtsvikt är ett samlingsbegrepp för olika former av hjärtfunktionsstörningar, som orsakas av att hjärtat inte kan pumpa tillräckligt med blod för att möta kroppens behov. Det kan bero på skador på hjärtmuskulaturen, strukturella problem med hjärtklaffarna eller andra sjukdomar som påverkar hjärtats funktion.

Symptomen på hjärtsvikt kan inkludera andfåddhet, trötthet, ödem i ben och fötter, hosta och snabbt slagen hjärta. Behandlingen av hjärtsvikt kan omfatta livsstilsförändringar, mediciner, operationer eller andra terapeutiska ingrepp beroende på typen och svårighetsgraden av tillståndet.

Hjärtkammarfunktion (ventrikulär funktion) refererar till hjärtats förmåga att pumpa blod effektivt genom kroppen. Det inkluderar kontraktionsförmågan hos de två undre, stora kamrarna i hjärtat (ventriklarna), som pumpar syresatt blod till kroppens organ och muskler via aortan och lungartärerna. En viktig mätvariabel för hjärtkammarfunktionen är ejektionsfraktionen, vilket är förhållandet mellan kamrans volym före kontraktion (slagvolym) och kamrans volym efter kontraktion (slutvolym). Ejektionsfraktionen kan beräknas genom ultraljudsundersökning av hjärtat (ekokardiografi) och används för att bedöma hjärtats funktion och det eventuella behovet av behandling. En normal ejektionsfraktion är vanligtvis mellan 55 och 70 procent.

Gadolinium är ett kontrastmedel som används vid magnetresonanstomografi (MRI) eller magnetresonansangiografi (MRA). Det är ett sällsynt och icke-radioaktivt metallämnede som inte finns naturligt i människokroppen. När gadolinium injiceras intravenöst agerar det som en kontrastvätska, vilket kan hjälpa att förbättra bildkvaliteten och klargöra strukturer inuti kroppen så att läkare kan få en bättre förståelse av patientens tillstånd.

Det finns olika gadoliniumbaserade kontrastmedel som är godkända för användning, och de varierar i deras halveringstid och hur länge de stannar kvar i kroppen. I allmänhet tas de bort från kroppen genom njurarna, men hos personer med nedsatt njurfunktion kan det finnas en ökad risk för biverkningar.

I sällsynta fall kan patienter utveckla en sjukdom som kallas nefrogennsystemisk fibros (NSF) efter att ha fått kontrastmedel med gadolinium. NSF är en allvarlig och ofta livshotande sjukdom som orsakar hudförändringar, skleros och nedsatt rörlighet. Risken för NSF är mycket lägre med de senaste generationerna av gadoliniumbaserade kontrastmedel, men fortfarande finns det en viss risk, särskilt hos patienter med nedsatt njurfunktion.

Dilaterade kardiomyopatier är en typ av sjukdomar som påverkar hjärtats muskulatur och försämrar dess förmåga att pumpa blod effektivt. Ordet "dilaterande" refererar till den utvidgning (dilatation) som sker i hjärtkammarens muskelväggar, särskilt i vänster kammare och ibland även i höger kammare. Denna utvidgning leder till en försämrad kontraktion av hjärtmuskeln och därmed en minskad pumpfunktion.

Dilaterade kardiomyopatier kan orsakas av olika faktorer, inklusive genetiska mutationer, infektionssjukdomar, autoimmuna sjukdomar, alkoholmissbruk och andra toxiner. Ibland kan orsaken inte fastställas (idiopatisk dilaterad kardiomyopati).

Sjukdomen kan leda till komplikationer som hjärtsvikt, oregelbundna hjärtrytmor och blodproppar. Behandlingen inkluderar ofta mediciner för att förbättra hjärtfunktionen, kontrollera ödem och normalisera hjärtrytmen. I vissa fall kan en hjärttransplantation vara ett alternativ för de med allvarlig sjukdom.

"Endpoint determination" er en betegnelse, der ofte bruges indenfor klinisk forskning og medicinsk videnskab. Det refererer til den proces, hvor man bestemmer, hvornår et klinisk studie eller eksperiment skal afsluttes, baseret på en prædefineret målepunkt eller resultat, der er relevante for at afgøre effektiviteten eller sikkerheden af en behandling eller intervention.

Endpoints kan være af mange forskellige typer, herunder kliniske endpoints (f.eks. død, sygelighed, livskvalitet), biokemiske endpoints (f.eks. ændringer i laboratorieværdier) eller surrogatendpoints (en substitut variabel for en klinisk endpoint).

Det er vigtigt at notere, at begrebet "endpoint determination" ikke har en specifik medicinsk definition, men bliver oftest brugt for at beskrive den proces, hvor man bestemmer, hvornår et studie skal afsluttes.

Diabeteskomplikationer är en sammanfattande beteckning för de olika sjukdomstillstånd och skador som kan uppstå till följd av långvarig diabetes. Diabeteskomplikationer kan delas in i makrovaskulära komplikationer, som berör de stora blodkärlen, och mikrovasculära komplikationer, som berör de små blodkärlen.

Makrovaskulära komplikationer innefattar bland annat kärlkramp i benen (perifera artäriskleros), hjärtinfarkt, stroke och nedsatt njurfunktion (diabetes nefropati). Dessa komplikationer kan leda till smärta, sängliggande, amputation, blindhet, nedsatt kognitiv förmåga och död.

Mikrovasculära komplikationer innefattar bland annat ögonsjukdomar (diabetes retinopati), njursjukdomar (diabetes nefropati) och nervskador (diabetes neuropati). Dessa komplikationer kan leda till blindhet, nedsatt njurfunktion och sänkt känsel- och smärtsensibilitet.

Diabeteskomplikationer kan förhindas eller fördröjas genom effektiv behandling av diabetes, blodtryck och kolesterol, rökfrihet, motion och hälsosam kosthållning. Det är viktigt att ha regelbundna kontroller och besöka läkare och specialister för att tidigt upptäcka och behandla eventuella komplikationer.

'Nitriler' är inom kemi en grupp av organiska föreningar som innehåller en eller flera nitrilgrupper (–CN). En nitrilgrupp består av en kolatom (C) bundet till en kväveatom (N) genom en trippelbindning. Exempel på vanliga nitriler är acetonitril (CH3CN), benzonitril (C6H5CN) och cyanogena klormetan (CNCl).

Inom medicinsk kontext kan nitriler ingå i läkemedelsmolekyler, där de ofta bidrar till den farmakologiska aktiviteten. Exempel på läkemedel som innehåller en nitrilgrupp är penicillin och flossina. Dessa läkemedel kan ha antibakteriella, antiinflammatoriska eller smärtstillande effekter.

Läser Doppler-flödesmätning (LDPM) är en icke-invasiv metod för att mäta relativa flödeshastigheter i levande vävnad. Den bygger på Laser-Dopplereffekten, som är en fenomen där laserljusets frekvens ändras när det reflekteras av rörliga partiklar, till exempel röda blodkroppar i ett blodkärl.

I LDPM används en laser för att skina in i vävnaden och mäta hastigheten på de rörliga partiklarna i blodflödet genom att analysera frekvensförskjutningen hos det reflekterade ljuset. Det ger en tvådimensionell bild av flödeshastigheterna inom ett område, vilket kan användas för att bedöma relativa skillnader i blodflöde och mikrocirkulation i olika delar av vävnaden.

LDPM är vanligtvis säker och smärtfri, men den kan ha vissa begränsningar, till exempel att den inte ger absoluta flödesmätningar och att den kan påverkas av rörelser i omgivningen. Den används ofta inom forskning och klinisk praktik för att undersöka blodflöde i hud, ögon, hjärna och andra vävnader.

Hjärt-kärlmedel, även kallat cardiovaskulära medel, är en kategori av läkemedel som används för att behandla olika hjärt- och kärlsjukdomar. Dessa mediciner påverkar hjärtats och kärlsystemets funktion på olika sätt och kan användas för att behandla, förebygga eller lindra symtom relaterade till dessa sjukdomar.

Exempel på olika typer av hjärt-kärlmedel inkluderar:

1. Antiarytmika: Används för att korrigera oregelbundenheter i hjärtrytmen och förebygga allvarliga hjärtarytmier.
2. ACE-hämmare/ARA II: Används för att behandla högt blodtryck, hjärtsvikt och andra kärlsjukdomar genom att vidga blodkärlen och minska stressen på hjärtat.
3. Kalciumantagonister: Används för att behandla högt blodtryck, angina pectoris (svårigheter att andas eller smärta i bröstet vid ansträngning) och vissa typer av hjärtarytmier genom att lindra spasmer i kärlväggarna.
4. Betablockerare: Används för att behandla högt blodtryck, angina pectoris, hjärtarytmier och efter hjärtattacker genom att sakta ner hjärtslaget och minska stressen på hjärtat.
5. Diuretika: Används för att behandla högt blodtryck och hjärtsvikt genom att öka urinproduktionen och avlägsna ödem (överflödig vätska) i kroppen.
6. Blodfettsmedel: Används för att sänka onormala nivåer av kolesterol och triglycerider i blodet, vilket kan minska risken för hjärtinfarkt och stroke.
7. Vasodilatatorer: Används för att behandla högt blodtryck genom att vidga blodkärlen och minska stressen på hjärtat.
8. ACE-hämmare (angiotensinomvandlande enzym-hämmare): Används för att behandla högt blodtryck, hjärtsvikt och andra kärlsjukdomar genom att vidga blodkärlen och minska stressen på hjärtat.
9. ARB (angiotensinreceptorblockerare): Används för att behandla högt blodtryck, hjärtsvikt och andra kärlsjukdomar genom att vidga blodkärlen och minska stressen på hjärtat.
10. Blodtunningsmedel: Används för att förebygga blodproppar och minska risken för stroke, hjärtinfarkt och dödlighet i kardiovaskulära sjukdomar.

Percutaneous Coronary Intervention (PCI), även känt som angioplasti med stent, är en behandlingsmetod inom kardiologi där en snävad eller blockerad koronarartär öppnas upp för att återställa blodflödet till hjärtmuskulaturen.

Under PCI-förfarandet görs ett litet snitt i patientens arm eller lår, och en kateter (en flexibel, tunn tub) införs in i artärsystemet och leds upp till koronarartären. På katetern sitter en mycket liten ballong, som vid rätt positionering i den snävda artären inflasseras för att pressa ut plack (fettdepositioner) och expandera artärens lumen (hålighet).

Efter detta kan en stent (ett metallnätverk) placeras i artären för att hålla den öppnad och förebygga ytterligare snörelse. Stenten kan vara med eller utan medicinska beläggningar som frisätter substanser som förhindrar nybildning av plack.

PCI är en etablerad behandlingsmetod för patienter med koronarartärsjukdom (KAS) och kan utföras som ett planerat ingrepp eller i akut läge, till exempel vid akut kranskärlsbesvär (AKSB).

Jopamidol är ett muskelrelaxerande läkemedel som tillhör gruppen kurarumblockerare. Det används vanligen som en del av en diagnosmetod inom radiologi, under en undersökning som kallas angiografi. Jopamidol fungerar genom att blockera signalsubstanser i nervsystemet som styr muskelkontraktioner, vilket leder till temporär muskellösning och hjälper till att stilla blodflödet i det aktuella området för undersökningen. På så sätt kan läkaren få en tydligare bild av blodkärlen och andra strukturer inne i kroppen.

'Puriner' är ett samlingsbegrepp för en grupp organiska föreningar som innehåller en purinring, vilket är en sex-ledad heterocyklisk aromatisk kolvätemolekyl. Puriner innefattar bland annat de två nukleotidbaserna adenin och guanin, som förekommer i DNA och RNA. Andra exempel på puriner är ATP (adenosintrifosfat), ADP (adenosindifosfat) och AMP (adenosinmonofosfat), vilka är viktiga kemiska komponenter inom cellens energimetabolism. Puriner har också en betydande roll som signalsubstanser i cellkommunikationen, bland annat genom att fungera som neurotransmittorer och modulerare av immunresponsen.

I'm happy to help you with that! In medical terms, "diastole" refers to the phase of the heart cycle when the heart muscle relaxes and the chambers of the heart fill with blood. This typically follows systole, which is the phase where the heart muscle contracts and pumps blood out to the body. Diastole is an important part of the cardiac cycle as it allows the heart to receive a fresh supply of oxygenated blood from the lungs and deoxygenated blood from the body to be pumped to the lungs for re-oxygenation. I hope that helps! Let me know if you have any other questions.

'Röntgenbildsförstärkning' (eng. 'Image Intensification') är en teknik som används inom röntgidiagnostik för att öka kontrasten och skärpan på ett röntgenbild, särskilt vid fluoroskopi, det vill säga när man studerar rörliga strukturer i realtid.

Den grundläggande principen bakom tekniken är att en fotokatod ger ifrån sig elektroner när den exponeras för röntgenstrålning. Dessa elektroner accelereras sedan mot en skärm som kallas en fluorescensskärm, där de får i sin tur ifrån sig ljus när de träffar skärmen. Detta ljus kan sedan omvandlas till ett elektroniskt signal som visas på en bildskärm eller som sparas som en digital bild.

Den första förstärkningsprocessen sker genom att accelerera elektronerna, vilket ökar deras energi och därmed också deras förmåga att producera ljus när de träffar fluorescensskärmen. Den andra förstärkningsprocessen sker genom att använda en så kallad microkanalplatta (MCP), som är en typ av elektronmultiplikator som kan öka signalstyrkan ytterligare.

Genom att använda sig av röntgenbildsförstärkning kan man få till stånd en mycket snabb bilduppdatering, vilket är viktigt när man studerar rörliga strukturer. Det gör också att man kan reducera stråldosen som patienten utsätts för, eftersom man kan använda lägre strålnivåer och ändå få till stånd en acceptabel bildkvalitet.

"Utvärderingsstudier" (eng. "Evaluation studies") är en typ av forskningsstudier som utvärderar ett visst fenomen, program, policy eller intervention med syfte att bedöma dess effektivitet, effekt, verkningsmekanismer och eventuella bieffekter. Utvärderingsstudier kan delas in i olika kategorier baserat på deras design och metodologi, men de flesta studier följer principerna för systematiskt review, kontrollerade studier eller kvalitativa studier.

Här är några viktiga principer för utformning och genomförande av utvärderingsstudier:

1. Klart formulerad forskningsfråga: Utvärderingsstudier bör ha en tydlig och specifik forskningsfråga som styr studiens design, metodologi och dataanalys.
2. Val av lämplig studiedesign: Studiedesignen bör vara anpassad till forskningsfrågan och valet av design ska underlätta bedömandet av effekten på det som utvärderas. Kontrollerade studier, såsom randomiserade kontrollstudier (RCT), är ofta idealiska för att bedöma effektiviteten hos en intervention, medan kvalitativa metoder kan vara mer lämpade för att undersöka mekanismer och processer.
3. Representativt urval: Det är viktigt att ha ett representativt urval av deltagare eller sammanhang för att säkerställa att studieresultaten kan generaliseras till en större population eller kontext.
4. Kontroll av bias och systematiska felkällor: Utvärderingsstudier bör ha metoder för att kontrollera och minimera potentialen för bias och systematiska felkällor, såsom slumpmässig tilldelning till grupper, bländning och pålitlighet i mätinstrument.
5. Transparens och rapportering: Studieresultaten ska redovisas på ett transparent och fullständigt sätt, följande riktlinjer för rapportering som CONSORT för randomiserade kontrollstudier eller STROBE för observationsstudier.
6. Statistisk analys: Använd statistiska metoder för att analysera data på ett korrekt och relevant sätt, följande riktlinjer för statistisk rapportering som CONSORT för randomiserade kontrollstudier eller STROBE för observationsstudier.
7. Interpretation av resultat: Slutsatserna ska dras på ett försiktigt och balanserat sätt, baserat på de tillgängliga bevisen och med hänsyn till eventuella begränsningar i studien.

Hjärtkammardysfunktion, även känt som hjärtsvikt, är ett tillstånd där hjärtkammarnas förmåga att pumpa blod effektivt och jämnt reducerats. Detta kan orsakas av skador på hjärtmuskulaturen, strukturella problem med hjärtat eller förändringar i hjärtats elektriska system. Symptomen på hjärtkammardysfunktion kan inkludera andfåddhet, trötthet, ödem och minskad uthållighet. Behandlingen av hjärtkammardysfunktion kan omfatta livsstilsförändringar, mediciner, mekaniska hjälpmedel eller till och med transplantation beroende på allvarlighetsgraden och typen av tillstånd.

En pilotstudie är en förstudie som genomförs innan en fullskalig klinisk prövning. Syftet med en pilotstudie är att testa och utvärdera olika aspekter av studiens design, procedurer och metoder för insamling av data. Det kan handla om att testa rekryteringsprocesser, frågeformulär, interventionsprogram eller annan typ av datainsamling.

Pilotstudier är ofta mindre i storlek än fullskaliga kliniska prövningar och inkluderar vanligen ett begränsat antal deltagare. Resultaten från en pilotstudie används för att refinerade studiens design och metoder innan man går vidare till en större, mer omfattande studie.

Det är värt att notera att en pilotstudie inte är samma sak som en preliminär studie eller en forskningsrapport som ännu inte har publicerats i en vetenskaplig tidskrift. En pilotstudie är en formell del av den vetenskapliga processen och följer ofta samma etiska riktlinjer och metodologiska principer som en fullskalig klinisk prövning.

I'm sorry for any confusion, but "3-iodobenzylguanidine" is already a chemical name and does not have a medical definition per se. However, it is a compound that is used in medical imaging, particularly in nuclear medicine. It is a radioactive tracer that can be used to help diagnose certain types of tumors, such as pheochromocytomas and neuroblastomas. The iodine-123 or iodine-131 isotopes are often used in the preparation of this compound for medical imaging.

Here's a brief overview of the chemical components:

* "3-Iodo" refers to the presence of an iodine atom attached to the 3-position of the benzene ring.
* "Benzyl" indicates a carbon ring (benzene) with a single carbon atom and a hydrogen atom extending from it, making it resemble a "bench."
* "Guanidine" is an organic compound that consists of a carbon atom connected to three nitrogen atoms, forming a structure that looks like a "guanine" molecule (a nucleobase) with an additional nitrogen atom.

Together, these components form the chemical "3-iodobenzylguanidine."

Energiförbrukning (energy expenditure) är inom medicinen ett mått på den mängd energi (vanligtvis uttryckt i kcal eller Joule) som organismen använder under en viss tidsperiod. Detta inkluderar energin som behövs för att underhålla grundfunktioner såsom andning, hjärtslag och ämnesomsättning (rekommenderad daglig energibehov, RDA), samt den extra energi som används vid fysisk aktivitet.

Energiförbrukningen kan delas upp i tre huvudkomponenter:

1. Grundenergiförbrukning (Resting Energy Expenditure, REE): Den energimängd som organismen förbrukar under vila för att underhålla grundfunktionerna. Detta motsvarar ungefär 60-75% av den totala energiomsättningen hos en vuxen person.

2. Termogenes: Den energiförbrukning som sker vid fördigandet och absorptionen av näringsämnen från maten. Detta motsvarar ungefär 10% av den totala energiomsättningen hos en vuxen person.

3. Fysisk aktivitet: Den energiförbrukning som sker under fysisk aktivitet, inklusive rörelser som går, springa, lyfta och träna. Detta kan variera mycket beroende på personens livsstil och grad av fysisk aktivitet.

Det är viktigt att notera att olika metoder används för att mäta energiomsättning, inklusive direkta och indirekta kalorimetrimetoder, och att resultaten kan variera beroende på vilken metod som används.

Nitroglycerin, också känt som glyceryltrinitrat, är ett läkemedel som används för att behandla och förebygga angina pectoris (svår bröstsmärta eller tryck på grund av otillräcklig blodförsörjning till hjärtat). Det verkar genom att dilatera (vidga) blodkärlen, särskilt de i hjärtats muskelväggar, vilket minskar hjärtats arbetsbelastning och ökar blodflödet till hjärtat. Nitroglycerin kan användas akut för att lindra en anginal episod eller som profylax (förebyggande behandling) före aktivitet som orsakar vanligtvis smärta.

Läkemedlet finns i olika formuleringar, såsom tabletter som dissolveras under tungan, spray till huden eller intravenös injektion. Nitroglycerin bör hanteras med försiktighet på grund av dess potential att orsaka lågt blodtryck och andra biverkningar om det används i för höga doser eller om det kombineras med vissa andra läkemedel.

Xenon är ett ädla gas med atomnummer 54 i periodiska systemet. Det används inom medicinen som inhalationsanestetikum, det vill säga som medel för att orsaka bedövning under operationer. Xenon har egenskaper som gör det säkert och effektivt att använda som anestetikum, såsom snabb verkan, låg toxicitet och minimal påverkan på andnings- och hjärtfunktioner. Dessutom är xenon miljövänligt eftersom det inte utgör något grönhousegas.

Spin labels are a type of molecule used in the field of electron paramagnetic resonance (EPR) spectroscopy, which is a technique used to study materials with unpaired electrons. Spin labels are typically stable radicals that are attached to a larger molecule or system of interest. The unpaired electron in the spin label behaves like a tiny magnet and its orientation can be influenced by magnetic fields, allowing for the measurement of various properties such as rotational motion and distance distributions. This makes spin labels useful probes for studying the structure, dynamics, and interactions of biological macromolecules, membranes, and other complex systems.

Johexol är ett kontrastmedel som används vid olika slags bilddiagnostiska undersökningar, till exempel datortomografi (CT) och angiografi. Det består av en lösning med jod som absorberas av kroppen och gör blodet synligt på röntgenbilder, vilket underlättar att urskilja olika strukturer i kroppen. Johexol är ett icke-ioniskt kontrastmedel, vilket innebär att det inte deltar i kemiska reaktioner i kroppen och därför anses vara mindre irriterande för blodkärlen än vissa andra typer av kontrastmedel.

Patologisk utvidgning (pathological expansion) refererer til en abnorm forstørrelse eller øget pladstagelse av et virksomhet, struktur eller område i kroppen som følge av en sykdomsprosess. Dette kan skyldes mange forskjellige mekanismer, for eksempel cellulær proliferasjon, akkumulering av vaskulært vann eller andre flyttevare, eller infiltrering av fremmede substanser eller celler. Patologisk utvidgning kan observeres i mange forskjellige organismer og kan påvirke alle typer virksomheter, inkludert epiteliale, muskulære, og konnektive virksomheter. Den patologiske utvidningen kan føre til en rekke komplikasjoner, både lokalt og systemisk, og er ofte et teken på en underliggende sykdomsprosess som må behandles for å forebygge yderligere skade eller skader.

Eko-planarteknik (eller ekologisk plantereteori) är en metod inom landskapsarkitektur och trädgårdsdesign som syftar till att skapa naturlika och hållbara ekosystem genom att använda lokalt förekommande växter och djur. Metoden bygger på en förståelse för hur ekologiska system fungerar i naturen och strävar efter att efterlikna dessa processer i planerings- och designprocessen.

Eko-planarteknik innebär ofta att skapa habitat för lokal fauna, att använda sig av inhemska växter som är väl anpassade till det lokala klimatet och markförhållandena, att bevara och återskapa naturliga vattenvägar och att minimera användningen av konstgjorda material och bekämpningsmedel.

Syftet med eko-planarteknik är att skapa levande, hållbara och skötselsamma landskap som bidrar till en rik biodiversitet och minskar påverkan på det lokala ekosystemet.

'Fosfiner' är ett samlingsnamn för organiska föreningar som innehåller en fosforatom bundet till tre kolatomer med enkla kovalenta bindningar. Den allmänna strukturformeln för en fosfin är P(CR)3, där R kan vara olika substituenter såsom alkyl- eller arylgrupper. Fosfiner har en varierande reaktivitet och används inom olika områden, till exempel som ligander i koordinationskomplex, katalysatorer och intermedier i organisk syntes. Det är värt att notera att fosfiner inte skall förväxlas med fosfororganiska föreningar såsom fosfater eller fosfonater, där fosforens bindningssätt är annorlunda.

Patologisk sammandragning (også kendt som "spasticitet") er en type muskeløvelse, der opstår som følge af skade på det del af hjernen eller rygmarven, der styrer bevægelsen. Denne type muskelkontraktion er karakteriseret ved en forhøjet tone og stivhed i de berørte muskler, som kan føre til ubehagelige spasmer eller kramp. Patologiske sammandragninger kan have en negativ indvirkning på den normale bevægelse og funktion, alt efter hvilken del af kroppen der er berørt.

Artificiell hjärtstimulering är en behandlingsform där elektriska impulser används för att reglera hjärtats slagfrekvens och rytm. Detta kan bli nödvändigt när hjärtat på egen hand inte orkar slå tillräckligt snabbt, starkt eller jämnt.

Den artificiella hjärtstimuleringen sker vanligen med hjälp av en liten enhet som kallas pacemaker. Pacemakern är en elektrisk apparat som placeras under huden, normalt nära bröstbenet. Från pacemakern går en fin ledning in i hjärtat och ger där elektriska impulser när det behövs.

Det finns också möjlighet att utföra en operation där man implanterar en defibrillator istället för en pacemaker. En defibrillator är en mer avancerad enhet som kan korrigera allvarliga störningar i hjärtats rytm, inte bara försena ett trögt hjärta.

Både pacemakers och defibrillatorer används ofta för att behandla olika former av hjärtsjukdomar, till exempel saknad av syrerikt blod till hjärtat (ischemi), hjärtflimmer (fibrillation) eller andra former av hjärtrytmrubbningar.

"Akut sjukdom" refererar till en plötslig och snabbt utvecklad medicinsk eller sjukdomstillstånd som kräver omedelbar behandling. Det kan vara orsakat av en infektion, skada, förgiftning eller ett annat medicinskt tillstånd. Symptomen är ofta allvarliga och kan hota livet om de inte behandlas omedelbart. Exempel på akuta sjukdomar inkluderar hjärtinfarkt, lungemboli, svår sepsis och meningit.

Trombolysbehandling, även känd som trombolys eller tromblysning, är en behandlingsmetod inom medicinen som används för att bryta ned och upplösa blodproppar (tromboser) i kroppen. Behandlingen innebär att ge patienten ett läkemedel, oftast en trombolytisk agent som exempelvis streptokinase, urokinase eller alteplas, som verkar direkt på blodproppen och bryter ned den.

Den vanligaste användningen av trombolysbehandling är vid akut behandling av ischemisk stroke (hjärninfarkt), där en blodpropp i hjärnan orsakar syrebrist och skador på hjärnbarken. Andra tillstånd där trombolysbehandling kan användas innefattar lungemboli, djup ventrombos (DVT), akut mesenterialinfarkt och akut extremitetsinfarkt.

Trombolysbehandling bör ges så snart som möjligt efter att diagnosen ställts för att minska risken för fortsatt skada på de drabbade organen. Behandlingen kan dock öka risken för blödningar, och därför måste patientens allmänstatus, aktuella sjukdomstillstånd och potentiala riskfaktorer för blödning tas i beaktande innan behandlingen ges.

'Ryggläge' är en position där en person ligger på rygg med ansiktet uppåt. Från ett medicinskt perspektiv kan ryggläge vara en standardposition för vissa procedurer eller behandlingar, till exempel under operationer eller undersökningar av ryggraden och andra strukturer bak i kroppen. Det kan också användas som en komfortabel sömnläge för vissa individer. I vårdsammanhang är det viktigt att patienten har en trygg och bekväm läge under behandlingar, så ryggläge kan justeras med till exempel kuddar eller dynor för att ge stöd åt nacke och ländrygg.

'Multimodal imaging' er en terminologi indenfor medicin og biomedicin, som refererer til anvendelsen af to eller flere billeddannende teknikker eller modaler for at opnå komplementære informationer om et fysiologisk system, en sygdomsproces eller en patofysiologisk tilstand. Dette muliggør en mere detaljeret og præcis diagnostisk eller forskningsmæssig vurdering end hver enkelt modals brug alene.

Multimodale billeddannende teknikker kan inkludere, men ikke begrænse sig til:

1. Magnetresonansbilleder (MRI)
2. Positronemissionstomografi (PET)
3. Computertomografi (CT)
4. Ultralydsundersøgelser (US)
5. Optisk kohærent tomografi (OCT)
6. Singel-foton emissjon computed tomografi (SPECT)

Ved at kombinere fordelene fra hver modals styrker, kan multimodal imaging:

1. Forside strukturel og funktionel information
2. Forbedre diagnosticiteten og specifisiteten af sygdomsidentifikation
3. Overvåge progression eller respons til behandling over tid
4. Guide invasive procedurer, såsom biopsier eller terapeutiske interventioner

I klinisk praksis kan multimodal imaging være anvendelig i en bred vifte af medicinske specialiteter, herunder onkologi, neurologi, kardiologi, radiologi og ortopædi.

Trijodbensoesyrer (også kendt som thyroxin og triiodthyronin) er hormoner, der produceres i skjoldbruskkirtlen og hjælper med at regulere stofskifte, vægt, puls, kropstemperatur og humør. De består af tyrosin (en aminosyre) forbundet med tre jodatomer. Triiodthyronin (T3) er den mere aktive form af trijodbensyre, mens thyroxin (T4) er en inaktiv form, der konverteres til T3 i kroppen. Disse hormoner hjælper med at kontrollere vækst og udvikling, særligt hos børn, og de er også vigtige for hjertefunktionen og nervesystemet.

Injektioner, intravenösa (IV) är en medicinsk procedur där ett läkemedel eller en fluid direkt införs in i en ven med hjälp av en injektionsnål. Detta görs vanligtvis med en injektionsspruta eller en infusionsset, som till exempel en intravenös kateter.

Intravenösa injektioner används ofta när det behövs snabb påverkan av läkemedlet i kroppen, då absorptionen via magsäcken undviks och läkemedlet istället kommer direkt in i blodomloppet. Det kan vara speciellt användbart vid akuta tillstånd, smärtlindring, eller när patienten har svårigheter att svälja.

Säkerheten är viktigt vid intravenösa injektioner, och rutinmässiga procedurer bör följas för att minimera komplikationer som infektioner eller skador på venerna.

Mesoporphyriner är ett aggregat av pyrrolringar som bildas när hemgruppbildningen i kroppen störs, vilket leder till att protoporfyrin IX inte kan omvandlas till hemgrupp. Detta orsakas oftast av sjukdomar som är associerade med en förhöjd nivå av järn i kroppen, såsom thalassämier och sideroblastisk anemi. Mesoporphyriner kan ansamlas i olika vävnader i kroppen och orsaka skador som leder till symtom som exempelvis fotosensitivitet, hudskador och mag-tarmsymptom.

In a medical context, "motion" often refers to the ability to move or bend a body part. For example, range of motion (ROM) is a term used to describe the degree to which a joint can move in various directions. A healthcare provider may assess a patient's range of motion by measuring how far they can move a particular body part actively (meaning the patient moves it themselves) or passively (meaning the healthcare provider moves it for them).

Motion can also refer to the movement of the body as a whole, such as during gait analysis, which involves evaluating a person's walking pattern and mobility. Additionally, motion can be used to describe the movement of fluids or structures within the body, such as in the case of bowel movements or the movement of air in and out of the lungs.

'Kärlnybildning, fysiologisk' refererar till den normale och naturliga processen där nya blodkärl bildas i kroppen. Denna process kallas också angiogenes. Fysiologisk kärlnybildning sker under normala förhållanden, till exempel under fostertiden då det behövs ett stort antal nya blodkärl för att försörja den växande fostret med syre och näringsämnen. Även under vuxenlivet kan fysiologisk kärlnybildning ske, till exempel när sår eller skador läker sig. I dessa situationer aktiveras specifika signalsubstanser som får celler i blodkärlen att dela sig och bilda nya kärl. Denna process är viktig för att hålla kroppen frisk och hälsa.

Cineangiografi är en medicinsk undersökningsmetod där ett kontrastmedel injiceras i blodkärlen och X-strålar används för att få skarpa bilder av hjärtats blodkärl och deras funktion. Proceduren kallas även koronarangiografi eller hjärtundersökning med kateter.

Under undersökningen får patienten lokalbedövning och en tunn, böjlig tub, kallad kateter, placeras i ett blodkärl i benet eller armarna. Katetern leds sedan genom kroppsvävnader till hjärtats kranskärl. När katetern är på rätt plats injiceras kontrastmedlet och en serie snabba bilder tas medan kontrastmedlet cirkulerar i hjärtats blodkärl.

Cineangiografi används ofta för att diagnostisera och behandla hjärtsjukdomar som kranskärlsförträngning (koronarartérioskleros), hjärtklaffproblem och andra strukturella problem med hjärtat eller blodkärlen.

En medicinsk definition är en cicatrix (eller cicatrice) ett permanent ärr som bildas när huden eller andra vävnader läker efter en skada, såsom en sår, operationssår eller brännskada. Cicatrices uppstår när kroppen producerar kollagen för att stänga och reparera sårvävnan. När cicatrices bildas kan de variera i storlek, form, färg och höjd beroende på individuella faktorer som ärftlighet, ålder, belastning, plats på kroppen och djupet av skadan. I vissa fall kan cicatrices vara estetiskt störande eller orsaka funktionella problem, till exempel när de begränsar rörelser eller orsakar smärta.

'Sus scrofa' er en latinuttrykkelse som betegner den wildsvin-art, også kendt som vildsvin eller eurasisk vildsvin. Det er en art af selvstændige svin, der lever i store dele av Eurasia og Nordafrika. De er kendt for deres størrelse, stærke bygning og intelligens.

Vildsvinet er et allesøgende dyr som spiser alt fra planter til mindre dyr, inklusive mus, rotter og reptiler. De lever typisk i skove, fugtige enge og andre områder med tæt vegetation.

I noen regioner er vildsvinet blevet en invasiv art som konkurrerer med lokal fauna og forårsager skader på landbrugsarealer. I andre områder, såsom Storbritannien, er de blevet en del af den naturlige fauna etter at vært udsatt i flere hundre år siden.

Trombektomi är en medicinsk procedur där ett blodpropp (tromb) extraheras eller avlägsnas från ett kärl i kroppen. Detta görs vanligtvis med hjälp av en speciell kateter som innehåller en liten skära eller nätverk för att fånga upp proppen. Trombektomin används ofta för att behandla allvarliga komplikationer orsakade av blodproppar, såsom stroke eller lungemboli. Proceduren utförs vanligtvis under kontroll av en röntgenapparat (angiografi) och är en interventionell radiologisk behandling.

Trombocytglykoprotein GPIIb-IIIa-komplex, även känt som integrin αIIbβ3 eller CD41/CD61, är ett transmembrant protein på trombocyternas yta. Det består av två subenheter, GPIIb och IIIa (eller αIIb och β3), som bildar en heterodimer. GPIIb-IIIa-komplexet fungerar som en receptor för fibrinogena och von Willebrandfaktorn, vilket möjliggör aggregation av trombocyter vid blodkoagulationen. När GPIIb-IIIa-komplexet aktiveras genom intracellulära signalsubstanser kan det binda till fibrinogena och von Willebrandfaktorn, vilket leder till att trombocyterna kan klistra ihop sig med varandra och bilda en blodplättsaggregat.

Copper radioisotopes refer to unstable forms of the element copper that emit radiation as they decay into more stable elements. These isotopes are often used in medical imaging and treatment due to their ability to be detected by medical equipment and their emission of therapeutic radiation. Common copper radioisotopes used in medicine include copper-64 and copper-67, which have half-lives of approximately 12.7 hours and 2.5 days, respectively. Copper-64 is often used in positron emission tomography (PET) scans to visualize the distribution of the isotope within the body, while copper-67 has been explored as a potential therapeutic agent for cancer treatment due to its emission of beta particles and gamma rays.

En medicinsk definition av "stenta" är att placera en liten, rörlig eller fast, tunn cylindrisk utformad apparat (en stent) in i ett hålrum eller ett rör, som exempelvis en artär eller en ven, för att hålla det öppet och underlätta flödet av blod eller andra kroppsvätskor. Stenten kan vara gjord av metall, plast eller biologiskt material och kan vara permanent eller tillfällig. Syftet med en stent är ofta att behandla och förebygga återkommande stängningar eller skador på kärlen.

I en medicinsk kontext kan lineära modeller vara statistiska modeller som används för att analysera relationer mellan variabler. I en linear modell antas sambandet mellan variablerna vara linjär, det vill säga att förändringar i en variabel är proportionella med förändringar i en annan variabel.

Ett exempel på en enkel lineär modell är regressionsanalys, där man undersöker sambandet mellan en dependent variabel (den variabel som ska förutsägas) och en eller flera independent variabler (de variabler som används för att förutspå den dependenta variabeln). I regressionsanalysen beräknas en linjär funktion som beskriver sambandet mellan de olika variablerna, och denna funktion kan sedan användas för att göra förutsägelser om värdet på den dependenta variabeln baserat på värdena på de independenta variablerna.

Lineära modeller används inom många olika områden inom medicinen, till exempel för att analysera effekterna av olika behandlingsalternativ, för att undersöka riskfaktorer för sjukdomar eller för att utvärdera kvaliteten på diagnostiska tester.

I medicinsk kontext är en halvledare ett material som har förmågan att både leda och hindra strömflödet, beroende på hur mycket det utsätts för elektriska fält eller värme. Halvledarmaterialens unika egenskaper gör dem användbara i en rad medicinska tillämpningar, särskilt inom områdena biokonduktiva material och medicinsk implantatteknik.

Exempel på halvledarmaterial är silicium, galliumarsenid och kiselgermanium. Genom att lägga till små mängder av främmande atomer (dopning) i ett halvledarmaterial kan man skapa olika typer av halvledare: p-typ (positivt dopade) och n-typ (negativt dopade). När dessa två typer kombineras bildar de en pn-övergång, som är grunden för dioder och transistorer – viktiga komponenter i många medicinska elektroniska enheter.

I några medicinska tillämpningar kan halvledare användas för att detektera, behandla eller stimulera biologiska system på molekylär nivå. Exempelvis kan halvledande nanostrukturer användas som sensorer för att detektera specifika biomolekyler i en biologisk miljö, vilket kan vara användbart inom diagnostik och forskning. Dessutom kan halvledarmaterial användas för att generera elektriska impulser som stimulerar nervceller eller muskler, vilket kan ha tillämpningar inom neurologi och rehabilitering.

'Vävnadsdistribution' (på engelska: 'tissue distribution') refererar till hur ett ämne, såsom en läkemedelssubstans eller en kemisk förorening, fördelas och distribueras inom olika vävnader i ett levande organism. Detta omfattar hur substansen absorberas, transporteras och utsöndras i kroppen, och hur mycket som ansamlas i varje typ av vävnad. Vävnadsdistributionen påverkas av en rad faktorer, inklusive farmakokinetiska egenskaper hos substansen (som absorption, distribution, metabolism och elimination), samt specifika interaktioner mellan substansen och vävnader eller celler i kroppen. Det är viktigt att förstå vävnadsdistributionen av en substans för att bedöma dess säkerhet, effektivitet och potentiala bieffekter som läkemedel, eller för att utvärdera riskerna relaterade till exponering för kemiska föroreningar.

En falskt negativ reaktion inträffar när en persons testsvar är negativt, men deras verkliga hälsotillstånd är positivt. Detta kan hända när ett test saknar tillräcklig känslighet och missar att upptäcka en faktisk sjukdom eller tillstånd hos en person. Falskt negativa reaktioner kan leda till försenad diagnos och behandling, vilket kan ha allvarliga konsekvenser beroende på vilken typ av sjukdom eller tillstånd det rör sig om.

Medicinskt syrgas, ofta bara kallad syrgas, är syre i ren form som används inom sjukvården för andning. Det är ett gasartat preparat som består av minst 99% syre. Syrgas används vanligen via en andningsmask eller genom en injekterbar behållare med hjälp av en syrgaspump.

Syrgas används ofta för att behandla patienter som lider av syrebrist i blodet, till exempel på grund av lung- eller hjärtsjukdomar, trauma eller vid allvarliga infektioner. Det kan också användas under operationer och vid intensivvårdsbehandling för att stödja andningen och förbättra syresättningen i blodet.

Förkalkning, eller "calcification" på engelska, är ett medicinskt tillstånd där kroppens vävnader eller organ innehåller oönskade kalciumavlagringar. Detta kan orsaka hårda, stela formationer som kan påverka funktionen hos det drabbade området. Förkalkning kan förekomma i flera olika kroppsdelar, inklusive artärer, hjärta, lungor, bröst och binjurar. I vissa fall kan förkalkning vara ett tecken på en underliggande sjukdom eller störning i kroppen. I andra fall kan orsaken vara okänd. Behandlingen beror på typen av förkalkning och dess allvarlighetsgrad.

Kranskärlsanomalier (Cardiovascular Disease, CVD) är ett samlingsbegrepp för en grupp sjukdomar som påverkar hjärtats och kroppens blodkärl. Detta inkluderar men är inte begränsat till:

1. Koronara hjärtsjukdom (Coronary Artery Disease, CAD): En grupp sjukdomar som beror på åderförträngning eller åderförändringar i de kranskärl som försörjer hjärtmuskulaturen med syre och näringsämnen. Detta kan leda till angina pectoris (svår smärta i bröstet) eller hjärtinfarkt (myokardieinfarkt).

2. Hjärtsvikt (Heart Failure): En tillstånd då hjärtat inte orkar pumpa tillräckligt med blod för att möta kroppens behov, vilket kan leda till andningssvårigheter, ödem och andra symtom.

3. Hypertension (High Blood Pressure): En tillstånd där det perifera blodtrycket är förhöjt, vilket kan leda till skada på hjärtat, njurarna och andra organ.

4. Rytmstörningar (Arrhythmier): Avvikelser i hjärtats slagrytm, inklusive för snabb (tachykardier) eller för långsam (bradykardier) puls.

5. Cerebrovaskulära sjukdomar (Cerebrovascular Disease): Sjukdomar som beror på skada på hjärnans blodkärl, inklusive stroke och transitorisk ischemisk attack (TIA).

6. Perifera artärsjukdom (Peripheral Artery Disease, PAD): En grupp sjukdomar som beror på åderförträngning eller åderförändringar i de perifera blodkärlen, vilket kan leda till smärta, svullnad och andra symtom.

7. Ateroskleros: En progressiv sjukdom där fett, kolesterol och andra ämnen ansamlas på insidan av artärernas väggar, vilket kan leda till skada på hjärtat, hjärnan och andra organ.

'Survival analysis' är en statistisk metod som används för att analysera tid till händelse, ofta för att undersöka tiden till ett specifikt utfall, såsom dödlighet eller misslyckande av en behandling. Den inkluderar tekniker för att beräkna sannolikheten för olika typer av överlevnad, som total överlevnad (tiden till att den första händelsen inträffar), ömsesidig överlevnad (sannolikheten för att båda två i en grupp överlever till en viss tidpunkt) och begränsad överlevnad (sannolikheten för att överleva en viss tidsperiod). Survival analysis används ofta inom medicinsk forskning, men kan också användas inom andra områden som kräver analys av tid till händelse, såsom ingenjörsvetenskap och sociologi.

Sprague-Dawley råtta är en specifik strain av laboratorieråtta som vanligtvis används inom forskning. Denna strain utvecklades under 1920-talet av två forskare, Sprague och Dawley, i USA.

Sprague-Dawley råttor är kända för sin jämna genetiska bakgrund, god hälsa och lätta hantering, vilket gör dem till en populär val för forskning inom områden som farmakologi, toxicologi, beteendevetenskap och cancerforskning. De är också vanliga som subjekt i prekliniska studier av nya läkemedel och andra terapeutiska behandlingar.

Dessa råttor har en genomsnittlig livslängd på två till tre år och väger ungefär 250-500 gram som vuxna. De är också kända för sin fertilitet och stor förmåga att producera avkomma, vilket gör dem lättillgängliga och relativt billiga att använda i forskningssyfte.

Myokardieffekterna av reperfusion, även kallat myokardiell reperfusionsskada, är skador på hjärtmuskulaturen (myokardium) som orsakas av att blodflödet till ett tidigare undernärdat område hastigt återställs. Detta kan inträffa vid behandlingar såsom trombolys eller primär PCI (perkutan koronar intervention) för akut myokardieinfarkt, där syftet är att öppna och restored blodflödet till den blockerade kranskärlen.

Reperfusionsskador uppstår på grund av en komplex serie händelser som sker under återupprättandet av blodflödet, inklusive ischemisk skada, oxidativ stress, calciumöverbelastning och inflammation. Dessa mekanismer kan leda till celldöd, sämre hjärtfunktion och i värsta fall kardiogen chock.

Symptomen på myokardieffekter av reperfusion kan variera beroende på svårheten av skadan, men de kan inkludera bröstsmärta, andnöd, yrsel, svimning eller i vissa fall plötslig hjärtdöd. Diagnosen ställs vanligtvis genom kombinationen av patientens symptom, elektrokardiogram (EKG), echokardiografi och blodprover för kardiovaskulära markörer som troponin. Behandlingen kan innefatta mediciner för att stödja hjärtfunktionen, såsom ACE-hämmare, betablockere och diuretika, samt livslång behandling med antikoagulantia och aspirin för att förebygga ytterligare komplikationer. I vissa fall kan kirurgiska ingrepp vara aktuella för att återställa normal blodflöde till hjärtat eller att ersätta skadat vävnad med en hjärttransplantation.

Plötslig hjärtdöd, även känd som plötslig cardiell död (SCD) eller död av hjärt- och kärlsjukdom, är en plötslig och oväntad död som orsakas av ett allvarligt fel i hjärtat som leder till att det slutar pumpa effektivt. Detta kan inträffa utan varning eller kan föregås av symtom som bröstsmärta, andnöd eller medvetslöshet. SCD är ofta relaterad till strukturella eller elektriska abnormaliteter i hjärtat, såsom hjärtflimmer, kardiomyopati eller hjärtklaffar problem.

"Kapillärgenomtränglighet" (i vissa sammanhang även kallat "mikrovaskulär genomslagskraft") är ett medicinskt begrepp som refererar till förmågan hos olika typer av läkemedel att passera igenom kapillärväggarna i kroppen. Kapillärerna är de mycket små blodkärlen som bildar nätverk i alla kroppens vävnader och organ, förutom i hjärtat och lungorna.

Läkemedel kan tas upp av kapillärerna och transporteras till olika delar av kroppen via blodomloppet. Kapillärgenomtränglighet beror på flera faktorer, inklusive läkemedlets molekylstorlek, laddning, lipofilitet (förmåga att lösa sig i fett) och proteinbindningsgrad.

Läkemedel med hög kapillärgenomtränglighet kan passera genom kapillärväggarna lättare och nå högre koncentrationer i omgivande vävnader och celler, vilket kan vara viktigt för att uppnå terapeutisk effekt. Däremot kan hög kapillärgenomtränglighet också öka risken för biverkningar och skada normalt fungerande vävnader.

Det är därför viktigt att utveckla läkemedel med optimal kapillärgenomtränglighet, så att de kan nå målceller effektivt utan att orsaka onödiga skador på kroppen.

En skiktrostengen (skikt- eller planskivarostengen) är en typ av röntgenundersökning där patienten exponeras för en mycket liten stråldos. Den används ofta som en del av en klinisk undersökning för att hjälpa läkare att diagnostisera sjukdomar i bröstet, såsom cancer.

Under en skiktrostengen placeras patientens bröst mellan en blysska och en röntgenkälla. Blyskivan håller röntgenstrålningen tillbaka från de flesta delarna av kroppen, men låter igenom en tunn strålningsdos som träffar bröstet. Detta gör att man kan få skarpa bilder på bröstets inre struktur utan att behöva exponera patienten för höga doser av röntgenstrålning.

Skiktrostengens förmåga att upptäcka små tumörer i ett tidigt stadium gör den till en värdefull metod för att screena bröstcancer hos kvinnor med hög risk för sjukdomen. Det är dock viktigt att notera att det finns också andra riskfaktorer och screeningmetoder som bör tas i beaktande vid bedömningen av en individuals behov av bröstcancerscreening.

"Sonikering" är ett begrepp som ofta används inom medicinen, speciellt inom områdena laboratoriemedicin och mikrobiologi. Det refererar till en metod för att desinficerings- eller steryliseringsprocess genom att använda ultraljud.

Under sonikeringen skapas ultraljudsvågor som orsakar kavitation, formation och kollaps av små bubblor i vätskan. Denna process genererar energimängder som kan bryta ned och eliminera mikroorganismer, vilket gör sonikering till en effektiv metod för desinfektion och sterylisering av olika typer av material, särskilt inom laboratoriemiljöer.

Det är viktigt att notera att sonikering inte skall förväxlas med autoklavning, som är en annan metod för sterylisering som använder höga temperaturer och tryck istället för ultraljud.

Medicinskt sett betyder "mönsterigenkännande, automatiserat" att ett datorbaserat system har kapaciteten att urskilja mönster i stor volym av medicinska data, som exempelvis elektroniska hälsorapporter eller bilddiagnostiska data, och att göra detta utan direkt användarinteraktion. Genom att träna på stora mängder data kan djupinlärningsalgoritmer automatisera mönsterigenkännandet och hjälpa till med att ställa diagnoser, förutsäga sjukdomsförlopp eller rekommendera behandlingar. Detta kan underlätta för vården och göra den mer effektiv, men det är också viktigt att vara medveten om möjliga begränsningar och risker, såsom bias i data eller algoritmer som kan påverka kliniska beslut.

Medicinsk bilddiagnostik är en gren inom medicinen som använder olika tekniker för att generera visuella avbildningar av patients kropp eller dess delar. Dessa avbildningar används sedan för att ställa diagnoser, planera behandlingar och bedöma effekterna av behandlingar. Exempel på tekniker inom medicinsk bilddiagnostik är röntgenstrålning, magnetresonanstomografi (MRT), datortomografi (CT), ultraljud och scintigrafi.

Iodradioisotoper är radioaktiva isotoper av grundämnet jod. Jod är ett essentialt spårämne för människan och ingår i till exempel sköldkörtelhormonerna. I medicinskt syfte används ofta jodradioisotopen I-131 som terapi vid behandling av sjukdomar som påverkar sköldkörteln, såsom giftstruma och sköldkörtelcancer.

I-131 har en halveringstid på ungefär 8 dagar och emitterar betastrålning som kan förstöra cancerceller i sköldkörteln. Behandlingen med I-131 är vanligtvis smärtfritt och utförs ambulant, men efter behandlingen kan det uppstå biverkningar såsom trötthet, hosta och förändrad smakuppfattning under en tid.

'Belastningstolerans' er en medicinsk term som refererer til den maksimale belastning en individ kan tåle før uønskede symptomer eller skader oppstår. Dette kan relateres til fysisk aktivitet, psykisk stress, miljøpåvirkninger eller andre faktorer som kan påvirke en persons helbred. Belastningstoleransen varierer mellom individene og kan endres over tid basert på alder, helsestatus, trening og andre faktorer.

I en fysisk kontekst kan belastningstoleranssevne være evnen til å klare et bestemt antall gentakninger av en øvelse før muskulatur eller leddsmo hurtigere bliver trætte eller skader. I en psykisk kontekst kan belastningstoleransen være evnen til å håndtere stressfulle situasjoner uten at udvikle symptomer som angst, depressjon eller søvnløshet.

Det er viktig å ha en forståelse av sin egen belastningstolerans for å forebygge skader og forbedre helbredet. Dette kan oppnås gjennom regulært trening, god søvn, en balanseert kosthold og stressreduksjonsteknikker.

'Kroppsrörelse' är ett samlingsbegrepp för alla de rörelser och movement som kroppen kan utföra. Det inkluderar allt från små, precisa rörelser som att röra en finger till större rörelser som att gå, springa eller dansa. Kroppsrörelse kan också innefatta subtilare aspekter av kroppsspråk och nonverbala kommunikation.

I en medicinsk kontext kan 'kroppsrörelse' också användas för att beskriva en persons förmåga att kontrollera och koordinera sina muskler och leder för att utföra vardagliga aktiviteter, som att klä sig själv eller hala sig upp på en stol. Besvären med kroppsrörelse kan vara temporärt eller permanent och orsakas av en rad olika medicinska tillstånd, inklusive neurologiska skador, muskuloskeletala sjukdomar eller åldrande.

"Kärlendotel" är ett medicinskt begrepp som refererar till en förträngning eller åderusning i en artär, vilket orsakas av att det bildas ämnen som kalk och fibrös vävnad inne i artärväggen. Detta kan leda till att blodflödet genom artären minskar, och i allvarliga fall kan det orsaka smärta, andningssvårigheter eller hjärtinfarkt beroende på vilken artär som är drabbad. Kärlendotel kan behandlas med mediciner, operationer eller livsförändringar som att sluta röka och ändra kosten.

I den medicinska kontexten refererar "strukturella modeller" till grafiska representationer eller visuella bilder av den anatomiska strukturen hos ett organ, vävnad eller en biologisk molekyl, som kan användas för att undersöka och analysera deras form, storlek, orientering och funktionella egenskaper.

Strukturella modeller kan vara tvådimensionella (2D) eller tredimensionella (3D), beroende på vilket komplexitetsnivå som behöver representeras. De kan skapas med hjälp av olika tekniker, såsom ritningar, diagram, bildbehandlingsprogram och molekylär visualiseringstekniker.

Exempel på strukturella modeller inkluderar:

1. Anatomiska scheman: Dessa är 2D- eller 3D-modeller som visar olika delar av kroppen, såsom skelett, muskler, blodkärl och organ. De används ofta för att illustrera den mänskliga kroppens struktur och funktion i läroböcker, medicinska artiklar och presentationer.
2. Molekylära modeller: Dessa är 3D-modeller av biologiska molekyler, såsom proteiner, DNA, RNA och lipider. De visar deras sekundära, terciära och kvartära strukturer och kan användas för att studera deras funktionella egenskaper, interaktioner med andra molekyler och möjliga terapeutiska mål.
3. Cellstrukturella modeller: Dessa är 3D-modeller av celler och deras olika kompartment, såsom kärnan, mitokondrier, endoplasmatiskt retikulum och golgiapparaten. De används för att studera celldelning, transportprocesser, signaltransduktion och andra cellulära processer.
4. Anatomiska modeller: Dessa är 3D-modeller av kroppsdelar eller organ, som kan vara statiska eller dynamiska. De används ofta inom kirurgi, ortopedi och rehabilitering för att planera operationer, simulera procedurer och utvärdera resultaten.

Samtliga dessa modeller är viktiga hjälpmedel inom forskning, undervisning och klinisk praktik. De underlättar förståelsen av komplexa system och processer och möjliggör simulering och visualisering av olika scenarier och behandlingsalternativ.

'Ultraljudsundersökning, interventionell' refererar till användandet av ultraljud (ekodoppler) som en guide för att genomföra en medicinsk procedure eller behandling. Ultraljuden ger realtidsbilder av olika vävnader och organ i kroppen, vilket gör det möjligt för läkaren att se precisely var den interventionella behandlingen ska utföras.

Detta kan exempelvis innebära att en radiolog eller kirurg använder ultraljuden som en guide när de placerar nålar, katetrar eller andra instrument in i kroppen för att behandla sjukdomar eller skada. Interventionell ultraljudsundersökning kan användas för en rad olika procedurer, till exempel dränering av abscesser eller cystor, injicering av lokalanestetika eller läkemedel, biopsier och minimalt invasiva kirurgiska ingrepp.

Fördelarna med interventionell ultraljudsundersökning inkluderar att den är icke-invasiv, säker, smärtfritt och ofta kan utföras på en ambulant basis. Den ger också direkt feedback till läkaren under proceduren, vilket kan hjälpa till att minska komplikationer och förbättra resultaten av behandlingen.

Diagnostiska tekniker för hjärt-kärlsjukdomar är metoder och tester som används för att ställa diagnoser och bedöma sjukdomar eller skador relaterade till hjärtat och kärlen. Några exempel på dessa tekniker inkluderar:

1. Elektrokardiogram (ECG): En icke-invasiv test som mäter elektrisk aktivitet i hjärtat och kan upptäcka hjärtsjukdomar såsom hjärtinfarkt, aritmier och andra störningar.
2. Echokardiogram (Echo): En ultraljudsundersökning av hjärtat som ger information om hjärtmuskulaturen, hjärtklaffarna och hjärtfunktionen.
3. Koronarangiografi: En invasiv radiologisk undersökning där en kontrastvätska injiceras i kärlen för att visualisera koronarartärerna och upptäcka eventuella blockeringar eller skador.
4. Magnetkameraundersökning (MRI): Används för att producera detaljerade bilder av hjärtat och kärlen, vilket kan vara användbart för att diagnostisera strukturella problem eller skador.
5. Positronemissionstomografi (PET): En typ av skanning som använder små mängder radioaktivt material för att producera detaljerade bilder av hjärtat och kärlen, vilket kan vara användbart för att upptäcka koronarartäristenos eller andra problem.
6. Blodprov: Analysering av blodprover kan ge information om olika aspekter av hjärt-kärlsjukdomar, till exempel nivåer av kolesterol, glukos och troponin (ett protein som frisätts vid hjärtskada).
7. Elektrokardiogram (EKG): En non-invasiv metod för att mäta elektrisk aktivitet i hjärtat och upptäcka eventuella hjärtfel eller skador.

Regressionsanalys är en statistisk metod som används för att undersöka och beskriva samband mellan variabler. Den huvudsakliga användningen av regressionsanalys är att studera hur en dependant variabel (beroende variabel) påverkas av en eller flera oberoende variabler. Metoden ger ett mått på styrkan och riktningen på detta samband, ofta uttryckt som en regressionskoefficient.

Den vanligaste formen av regressionsanalys är linjär regression, där man antar att sambandet mellan variablerna kan beskrivas med en rät linje. Andra former av regressionsanalys inkluderar polynomial regression, logistisk regression och log-log regression, som används när sambandet inte är linjärt.

Regressionsanalys används inom många olika områden, till exempel ekonomi, psykologi, sociologi, medicin och teknik, för att undersöka och förutsäga olika typer av fenomen.

Fibrinolytika är ett samlingsnamn för en grupp läkemedel som verkar genom att bryta ner blodproppar (tromber) genom att omvandla fibrin till degraderade produkter. Fibrin är ett protein som spelar en viktig roll i blodets koagulationsprocess och bildandet av blodproppar.

Exempel på vanligt använda fibrinolytika inkluderar streptokinase, urokinase och alteplas (t-PA). Dessa läkemedel används ofta vid behandling av allvarliga tillstånd som akut myocardieinfarkt (hjärtattack), lungemboli och ischemisk stroke.

Fibrinolytika bör ges så snart som möjligt efter att diagnosen ställts för att uppnå optimal effekt, men de kan också vara associerade med en ökad risk för blödningar. Därför bör de användas med försiktighet och under övervakning av en läkare.

Pravastatin är ett läkemedel som tillhör gruppen statiner, som används för att sänka kolesterolnivåer i blodet. Pravastatin fungerar genom att blockera enzymet HMG-CoA-reduktas, som är involverat i kroppens produktion av kolesterol. Genom att minska produktionen av kolesterol kan pravastatin hjälpa till att sänka totala och LDL-kolesterolnivåer (dåligt kolesterol) och öka HDL-kolesterolnivåer (gott kolesterol). Det används vanligen för att behandla hyperlipidemi (höga kolesterolvärden) och för att förebygga hjärt-kärlsjukdomar, som hjärtinfarkt och stroke.

Papaverin är ett läkemedel som tillhör gruppen muskelavslappnande medel (spasmolytika). Det verkar genom att relaxera glatta muskler i kroppen, vilket kan hjälpa att lindra smärta och obehag orsakat av muskelspasmer.

Papaverin används vanligtvis för att behandla symtom orsakade av gallstensbesvär, irritabel tarm eller svårigheter att urinera på grund av en förstorad prostata. Det kan också användas för att behandla erektil dysfunktion (ED) eftersom det kan öka blodflödet till penis genom att relaxera musklerna i penisslemhinnan.

Papaverin kan ges som intravenös injektion, tablett eller rektal suppositorium beroende på behandlingsindikationen. Läkemedlet bör användas under en läkares övervakning eftersom det kan orsaka nedre blodtryck och snabb hjärtslag vid högre doser.

Teknetium Tc 99m-exametazim är ett radiomärkt ämne som används inom medicinsk diagnostik för att utföras en skelettscintigrafi. Exametazim är en fosfonatförening och vid administration till patienten accumuleras den i aktivt benvävnad, det vill säga områden där benbildning pågår eller har skett nyligen.

Teknetium Tc 99m-exametazim utsöndras huvudsakligen via urinen och ger således en mycket låg stråldos till resten av kroppen. Efter administration av preparatet registreras gammastrålningen med en gammakamera, vilket möjliggör att bilder av skelettet kan genereras. Dessa bilder kan användas för att upptäcka och bedöma olika slags ben- och ledsjukdomar, till exempel benfrakturer, inflammationer, tumörer eller metastaser.

I Sverige finns Teknetium Tc 99m-exametazim vanligen som färdigt preparat under varunamnen Vizomex® eller Scintilex®.

Kreatinkinas (CK) är ett enzym som finns naturligt i kroppen och spelar en viktig roll vid energiproduktionen inom celler, särskilt i muskel- och hjärtceller. Det förekommer också i lever, hjärna och andra vävnader i mindre utsträckning.

CK delas upp i tre huvudtyper beroende på var de främst finns:

1. CK-MM (muskeltyp): Denna typ är vanligast och återfinns i skelettmuskulatur, hjärta och andra muskler.
2. CK-MB (hjärtmuskeltyp): Denna typ återfinns främst i hjärtmusklerna. Nivåerna av CK-MB kan öka vid skador på hjärtat, till exempel vid en hjärtattack.
3. CK-BB (hjärn- och nervtyp): Denna typ återfinns främst i hjärnan och nerver. Nivåerna av CK-BB kan öka vid skador på hjärnan, till exempel vid stroke eller en allvarlig skalltrauma.

En ökning av totalt CK eller specifika typer av CK kan vara ett tecken på olika medicinska tillstånd och sjukdomar, inklusive muskelskador, hjärtsjukdomar och neurologiska störningar.

Lungcirkulation, eller lungblodomsättning, är ett medicinskt begrepp som refererar till den del av hjärt- och cirkulationssystemet som involverar lungorna. Detta inkluderar blodets väg från höger kammare i hjärtat, genom lungsartärerna (pulmonalartärerna) till lungornas kapillärer, där syre fångas upp och kolmonoxid avges. Sedan transporteras det oxygenerade blodet tillbaka till vänster kammare i hjärtat via lungevenerna (pulmonalvenorna). Därifrån pumpas blodet ut i resten av kroppen genom aortan och andra kroppsartärer. Lungcirkulationen är en nödvändig del av andningsprocessen och hjärt-kretsloppet, eftersom den förser kroppen med syre och tar bort kolmonoxid.

Den medicinska termen för "blodpropp, vandrande" är "emboli." Det är ett material, vanligtvis ett blodkoagel eller en luftbubbla, som färdas genom blodomloppet och kan blockera en artär eller en artärväg. Detta kan orsaka allvarliga hälsoeffekter, beroende på var i kroppen embolin blockerar blodflödet.

Statistik är ett systematiskt studieområde som involverar insamling, analys och interpreting av data med syfte att utvinna insikter och förståelse för fenomen i världen. I en medicinsk kontext kan statistiska principer användas för att undersöka effekter av behandlingsmetoder, förekomst av sjukdomar, riskfaktorer för ohälsa och andra relevanta frågeställningar inom hälso- och sjukvården. Några viktiga statistiska principer inkluderar:

1. Populationssampling: Den process där en delmängd (en stikprov) av en population väljs för att representera den större gruppen.
2. Deskriptiv statistik: Metoder för att summera och resumera data, inklusive medelvärde, median, modus, andelar, frekvenser och varians.
3. Inferensstatistik: Metoder för att dra slutsatser om en population baserat på ett stikprov, inklusive konfidensintervall och hypotesprövningar.
4. Korrelation: Mätning av samband mellan två variabler, som kan vara positiv (sammankopplad) eller negativ (motsatt kopplad).
5. Regressionsanalys: En metod för att modellera och förutsäga ett numeriskt resultat baserat på en eller flera oberoende variabler.
6. Kontroll av typ I-fel: En metod för att undvika falska positiva slutsatser genom att sätta ett signifikansnivå (vanligtvis 0,05) för acceptans av en hypotes.
7. Multivariabelanalys: Metoder för att analysera data med flera oberoende variabler och deras inverkan på ett beroende resultat.
8. Nonparametrisk statistik: Statistiska metoder som används när data inte uppfyller de antaganden som krävs för parametriska tester, till exempel normalfördelning.

Wistar rats are a type of albino laboratory rat that are widely used in scientific research. They were first developed at the Wistar Institute in Philadelphia, USA in the early 20th century. Wistar rats are outbred, which means that they have been bred to produce offspring with a high degree of genetic variability. This makes them useful for studies that require a large and diverse population.

Wistar rats are typically used in biomedical research because of their size, ease of handling, and well-characterized genetics. They are also relatively resistant to disease, which makes them a good choice for studies that involve infectious agents. Wistar rats are commonly used in toxicology studies, pharmacology studies, and studies of basic biological processes such as aging, development, and behavior.

Wistar rats are typically larger than other strains of laboratory rats, with males weighing between 350-700 grams and females weighing between 200-400 grams. They have a relatively short lifespan of 2-3 years, which makes them useful for studies of aging and age-related diseases. Wistar rats are also used in studies of cancer, cardiovascular disease, neurological disorders, and other health conditions.

Overall, Wistar rats are a versatile and widely used animal model in biomedical research. Their well-characterized genetics, ease of handling, and resistance to disease make them an ideal choice for many types of studies.

Tredimensionell ekokardiografi (3DE) är en ultraljudsbaserad medicinsk undersökningsmetod som används för att visualisera hjärtats struktur och funktion i tre dimensioner. Denna teknik ger ett mer detaljerat och exakt överblick över hjärtat jämfört med den traditionella tvådimensionella ekokardiografin (2DE).

Vid 3DE får sonografen en realtids visualisering av hjärtats volymer, väggrörelser och strukturella deformationer. Detta möjliggör en mer detaljerad analys av olika hjärtsjukdomar, såsom ventrikulärt disfunktion, vaskulärt åderförkalkning, klaffbrist eller strukturella missbildningar.

Tredimensionell ekokardiografi kan användas för att:

1. Utvärdera hjärtats storlek, form och rörelsemönster.
2. Mäta hjärtkammarnas volymer och pumpfunktion under olika belastningsnivåer.
3. Diagnostisera och övervaka förloppet av strukturella hjärtsjukdomar, såsom klaffbrist eller defekter.
4. Planera och guida terapeutiska ingrepp, till exempel kateterbaserade klaffreparationer eller kirurgiska operationer.
5. Förbättra överensstämmelsen mellan olika diagnostiska metoder och underlätta kommunikationen mellan läkare inom och utanför specialiteten.

I allmänhet anses 3DE vara en säker, icke-invasiv och kostnadseffektiv metod för att bedöma hjärtats struktur och funktion. Den kan användas som ett komplement till den traditionella 2DE och andra avancerade bilddiagnostiska tekniker, såsom magnetresonanstomografi (MRT) eller datortomografi (CT).

Akut koronarsyndrom (ACS) är en allmän medicinsk term som används för att beskriva en grupp symtom och tecken som orsakas av en plötslig nedsättning av blodflödet till hjärtmuskulaturen. Detta beror vanligtvis på en delvis eller fullständig obstruktion av ett eller flera av de koronarartärer som försörjer hjärtat med syre- och näringsriktigt blod.

ACS delas ofta upp i tre undergrupper:

1. ST-segmentelevererat myokardinfarkt (STEMI): Detta innebär en total obstruktion av en koronarartär, vilket orsakar ett stort område med nekros (död) hjärtmuskulatur.
2. Non-ST-segmentelevererat myokardinfarkt (NSTEMI): Detta innebär en delvis obstruktion av en koronarartär, vilket orsakar mindre omfattande skador på hjärtmuskulaturen.
3. Instabil angina: Detta innebär plötsliga och allvarliga smärtor i bröstet orsakade av en temporär nedsättning av blodflödet till hjärtmuskulaturen, men utan tecken på nekros (död) av hjärtmuskulatur.

Symptomen på ACS kan variera, men de vanligaste inkluderar plötsliga och allvarliga smärtor i bröstet, andfåddhet, yrsel, svimning, illamående och svettningar. Behandlingen av ACS beror på undergruppen och kan omfatta mediciner, kateterbaserade procedurer som angioplasti eller koronarbypassoperation.

Trombocytaggregeringshämmare, även kända som platelett inhibitorer, är en grupp av läkemedel som hämmar förmågan hos blodplättarna (trombocyter) att koagulera och bilda blodproppar. De används vanligen för att förebygga eller behandla sjukdomstillstånd som innebär ett ökat riskbeläggande av blodproppar, såsom hjärtinfarkt, stroke och djup venös trombos (DVT).

Det finns två huvudsakliga typer av trombocytaggregeringshämmare:

1. Reversibla trombocytaggregeringshämmare: Dessa läkemedel binder reversibelt till en receptor på ytan av blodplättarna, kallas P2Y12-receptorn. Detta förhindrar aktivering och aggregation av blodplättarna. Exempel på reversibla trombocytaggregeringshämmare inkluderar klopidogrel (Plavix), prasugrel (Effient) och ticagrelor (Brilique).
2. Irreversibla trombocytaggregeringshämmare: Dessa läkemedel binder irreversibelt till en annan receptor på ytan av blodplättarna, kallas GPIIb/IIIa-receptorn. Detta också förhindrar aggregation av blodplättarna. Exempel på irreversibla trombocytaggregeringshämmare inkluderar abciximab (ReoPro), eptifibatid (Integrilin) och tirofiban (Aggrastat).

Det är viktigt att notera att användning av trombocytaggregeringshämmare kan öka risken för blödningar, så deras användning måste vägas upp mot potentiala fördelar och risker.

Pyrazoler är en klass av organiska föreningar som innehåller en pyrazolring, vilket är en fem-ledad aromatisk heterocyklisk ring bestående av två kolatomer och tre kväveatomer. Pyrazoler kan vara fria, neutrala molekyler eller kondenserade med andra cykloalken- eller aromatiska ringar för att bilda heterocykloalkener eller heteroaromatiska föreningar.

De medicinska användningsområdena för pyrazoler är relativt begränsade, men de har visat potential som antiinflammatoriska, antivirala och antitumörmedel i olika forskningsstudier. Exempel på läkemedel som innehåller en pyrazolring är celecoxib (en COX-2-hämmare som används för smärtlindring och inflammationsbekämpning) och rimantadin (en antiviral substans som används för behandling av influensa).

En medicinsk definition av 'injektioner' är när man ger en patient läkemedel eller andra substanser genom att införa dem direkt in i kroppen med hjälp av en nål. Detta kan göras på olika sätt, beroende på vilket område av kroppen som behandlas. Några exempel är subkutan injektion (under huden), intramuskulär injektion (in i muskelvävnaden) och intravenös injektion (direkt in i en ven). Injektioner används ofta när det behövs snabb verkan av läkemedlet, när patienten har svårt att svälja tabletter eller kapslar, eller när substansen annars inte skulle kunna absorberas tillräckligt väl genom magsäcken.

Laaserterapi (laser therapy) är en form av behandling där man använder sig av en laser för att påverka vävnader i kroppen. Laser står för "Light Amplification by Stimulated Emission of Radiation", och innebär att ljuset amplifieras genom stimulering av atomers eller molekylers energitillstånd.

I lasermedicinen används laserstrålar med olika våglängder, intensiteter och frekvenser beroende på vilket syfte behandlingen har. Strålarna kan generera värme, mekanisk energi eller kemiska reaktioner i vävnaden, beroende på lasertyp och inställningar.

Exempel på användningsområden för lasermedicin innefattar smärtbehandling, muskelavslappning, hudbehandlingar (exempelvis för behandling av akne, ärr eller pigmentförändringar), ögonkirurgi och kirurgiska ingrepp.

Det är viktigt att notera att lasermedicin bör utföras av utbildad personal eftersom felaktig användning kan leda till skador på patienten.

"Kärlsammandragning" är ett medicinskt begrepp som refererar till konstriktionen (trångning) av blodkärlen, vilket orsakar en minskad blodflöde till de drabbade områdena i kroppen. Detta kan inträffa som ett resultat av olika faktorer, såsom sänkt väterhalt i blodet (hypovolemi), förändringar i nervsystemet eller påverkan från vissa läkemedel. Kärlsammandragning kan leda till symtom som yrsel, svimning, trötthet och andningssvårigheter. I allvarliga fall kan det orsaka hjärtstopp eller stroke.

Hyperkolesterolemi är ett medicinskt tillstånd där individen har för höga nivåer kolsterol i blodet. Det finns olika typer av hyperkolesterolemi, men de två vanligaste kategorierna är primär hyperkolesterolemi och sekundär hyperkolesterolemi.

Primär hyperkolesterolemi orsakas av genetiska faktorer och kan vara ärftligt. Den beror på mutationer i gener som styr kolesterolomsättningen, vilket leder till ökad absorption av kolesterol från tarmen och/eller minskad bortrening av kolesterol i levern. Detta kan resultera i höga nivåer LDL-kolsterol (därav smeknamnet "ont kolsterol") i blodet, vilket ökar risken för aterosklerotiska hjärt- och kärlsjukdomar.

Sekundär hyperkolesterolemi orsakas av andra faktorer än genetiska, till exempel ohälsosam livsföring som hög fetthalt i kosten, brist på motion, rökning och övervikt/fetma. Andra sjukdomar eller läkemedelsbehandling kan också orsaka sekundär hyperkolesterolemi. Exempel på sådana tillstånd är lever- eller njursjukdomar, hypotyreos (förlåtet sköldkörtel), diabetes och användning av kortikosteroider eller bisfosfonater.

I allmänhet definieras hyperkolesterolemi som höga nivåer totalt kolsterol (TC) > 200 mg/dL (5,17 mmol/L), LDL-kolsterol (LDL-C) > 130 mg/dL (3,36 mmol/L) eller triglycerider (TG) > 150 mg/dL (1,7 mmol/L). Dessa värden kan dock variera beroende på individuella riskfaktorer och medicinska riktlinjer.

Kohortstudie är en epidemiologisk studietyp där en grupp individer (kohorten) följs över tid för att undersöka samband mellan exponeringar och hälsa. Kohortstudien kan vara antingen prospektiv, där deltagarna rekryteras i förväg och studien följer dem framåt i tiden, eller retrospektiv, där man undersöker en kohort som redan har exponerats för ett visst fenomen i det förflutna.

I en prospektiv kohortstudie identifieras deltagarna baserat på en viss exponering och jämförs sedan med en kontrollgrupp som inte är exponerad. Deltagarna följs sedan över tid för att se om de utvecklar en viss hälsotillstånd eller komplikationer.

Retrospektiva kohortstudier använder sig av redan befintliga data, till exempel sjukvårdsregister eller folkräkningar, för att undersöka samband mellan en tidigare exponering och senare hälsoutfall.

Kohortstudier ger ofta starka belägg för orsakssamband eftersom man kan följa deltagarna över lång tid och kontrollera för potentiala störvariabler.

"Funktionell återhämtning" är ett begrepp inom medicinen som refererar till den process där en persons fysiska, kognitiva och emotionella funktioner återgår till ett acceptabelt eller nära normalt stadium efter sjukdom, skada eller operation. Det innebär att individen kan utföra sina vardagliga aktiviteter och delta i sociala situationer på ett relativt normalt sätt. Funktionell återhämtning kan variera från person till person beroende på en rad faktorer, inklusive typen av sjukdom eller skada, allmän hälsostatus, ålder och psykologiska faktorer. Det är viktigt att notera att fullständig återhämtning kan vara orealistisk i vissa fall, men målet är ändå att uppnå den bästa möjliga funktionella kapacitet för den enskilde individen.

'Utrustningsdesign' (engelska: 'Medical Device Design') är ett område inom produktutveckling som fokuserar på att skapa, utforma och ta fram medicinska enheter och tillbehör. Enligt FDA (US Food and Drug Administration) är en medicinsk enhet något som:

1. är avsett för användning i människor diagnostiskt eller terapeutiskt, och
2. inte åstadkommer sin verkan genom kemiska aktivitet eller metabolism i eller på kroppen och som inte är en farmakologisk, immunologisk eller genetisk produkt.

Exempel på medicinska enheter inkluderar pacemakers, defibrillatorer, proteser, ortopediska instrument, katetrar, operationsbord och annan sjukvårdsutrustning.

Utrustningsdesign innefattar ett brett spektrum av aktiviteter, från behovsanalys, konceptutveckling, detaljerad design, prototypning, tillverkning och verifiering/validering enligt medicinska enhetsregleringsmyndigheters krav. Utrustningsdesigner måste ha kunskap inom områden som biokompatibilitet, användarcentrerad design, riskhantering, materialval och systemintegrering för att skapa säkra, effektiva och tillförlitliga medicinska enheter.

Hjärnan är det centrala nervösa systemets kontroll- och koordineringsorgan. Den består av hjärnbarken (cerebrum), liljan (cerebellum) och förlängda märgen (medulla oblongata), samt flera inre strukturer så som thalamus, hypothalamus och hippocampus. Hjärnan är ansvarig för högre kognitiva funktioner såsom tankeprocesser, minne, språk och medvetandet, samt kontrollerar också kroppens autonoma funktioner som andning, hjärtrytm och kroppstemperatur. Hjärnan är indelad i två hemisfärer och innehåller miljarder nervceller (neuron) som kommunicerar med varandra via nervimpulser för att skapa tankar, känslor, minnen och handlingar.

'Hjärtkammarförstoring, vänstersidig' (i medicinska sammanhangar ofta förkortat till LVH, Left Ventricular Hypertrophy) är en tillstånd där vänster kammare i hjärtat har blivit förstorad och/eller ökat i tjocklek. Detta kan ske som ett svar på högt blodtryck, hjärtsjukdomar eller andra sjukdomar som påverkar hjärtats funktion.

Vänster kammare är den del av hjärtat som pumpar syresatt blod ut till kroppen. När detta rum blir för stor eller tjockare kan det leda till att hjärtat måste arbeta hårdare för att pumpa blodet runt i kroppen, vilket kan orsaka symtom som andfåddhet, trötthet, bröstsmärta och i värsta fall hjärtklappning eller hjärtstopp.

Diagnosen ställs vanligen genom att använda sig av olika bilddiagnostiska metoder såsom echokardiografi (ultraljud av hjärtat), magnetresonanstomografi (MRT) eller datortomografi (CT). Behandlingen beror på underliggande orsaken till förstoringen och kan innebära mediciner, livsstilsförändringar eller i vissa fall kirurgiska ingrepp.

'Ventrikulär remodeling' är ett medicinskt begrepp som refererar till de strukturella och funktionella förändringar som sker i hjärtats ventrikelkammare efter en hjärtskada, såsom en hjärtinfarkt eller högt blodtryck. Dessa förändringar kan innebära en förstoring och utbulning av kamrarna, en förändrad tjocklek och orientering av hjärtmuskulaturen, samt en försämrad pumpfunktion. Ventrikulär remodeling kan leda till komplikationer som hjärtsvikt och oregelbunden hjärtrytm.

"Fall-kontrollstudie" är en epidemiologisk studietyp där syftet är att undersöka samband mellan en utsatthet (exempelvis en viss beteendefaktor eller exponering) och ett sjukdomsfall. Studien jämför personer med sjukdomen (kallade "fall") med personer som inte har sjukdomen (kallade "kontroller"). Genom att jämföra dessa två grupper kan man se om det finns några skillnader mellan dem vad gäller utsattheten.

Det är viktigt att kontrollgruppen är så lik fallgruppen som möjligt, förutom sjukdomen, för att studien ska ge tillförlitliga resultat. Kontrollerna väljs ofta från samma population som fallen och matchas efter demografiska faktorer som ålder, kön och socioekonomisk status.

Fall-kontrollstudier är användbara när det är svårt att identifiera en representativ grupp av icke-sjuka personer i förväg, till exempel vid sällsynta sjukdomar eller då sjukdomen har lång inkubationstid. Dessa studier kan ge ett snabbt och kostnadseffektivt svar på frågor om orsakssamband mellan en utsatthet och ett sjukdomsfall.

Organförvaring är ett samlingsbegrepp för de metoder och tekniker som används för att bevara organ, såsom hjärta, lungor, lever, njurar och bukspottkörtlar, efter att de har avlägsnats från en donator. Detta görs vanligtvis med syfte att bevara organens funktionella och strukturella integritet så länge som möjligt innan transplantation till en mottagare.

Det vanligaste sättet att bevara organ är genom kylning till en temperatur på 4-8 grader Celsius, ett tillstånd som kallas hypotermisk lagring. Denna metod kan användas under en period upp till sex timmar för de flesta organen, beroende på deras storlek och typ.

En annan metod är så kallad masugnsbehandling, där organen placeras i ett speciellt lösning som skyddar dem från skada under den korta perioden av varm ischemisk tid, det vill säga tiden då blodflödet till organet har stoppats. Denna metod används ofta när organen behöver transporteras över längre avstånd eller när transplantationen inte kan ske omedelbart efter att organet har avlägsnats.

I vissa fall kan organ även bevaras genom kryokonservering, där de placeras i ett speciellt medium och frysas till mycket låga temperaturer, ofta ned till -196 grader Celsius med hjälp av flytande kväve. Denna metod används sällan eftersom det finns en risk att iskristaller som bildas under frysprocessen kan skada organens celler och strukturer.

Organförvaring är en mycket viktig del av transplantationsprocessen, eftersom det direkt påverkar organets funktionella kapacitet och överlevnadschansen hos mottagaren. Det krävs mycket skicklighet och kunskap för att utföra denna process korrekt, och det finns ständiga forsknings- och utvecklingsarbete pågående för att förbättra metoderna och öka chansen till framgångsrik transplantation.

'Könsfaktorer' refererar till de biologiska skillnader mellan män och kvinnor som kan påverka hälsan, sjukdomar och behandlingsrespons. Dessa könsskillnader orsakas av olika kromosomala, hormonella och anatomiska faktorer hos respektive kön. Exempel på könsfaktorer inkluderar:

1. Kromosomala skillnader: Män har ett X-kromosom och ett Y-kromosom (XY), medan kvinnor har två X-kromosomer (XX). Dessa kromosomala skillnader kan leda till olika genuttryck och proteinsyntes mellan könen.

2. Hormonella skillnader: Män producerar mer testosteron än kvinnor, medan kvinnor producerar mer östrogen än män. Dessa hormonala skillnader kan påverka olika fysiologiska processer, inklusive tillväxt, utveckling och ämnesomsättning, samt risk för vissa sjukdomar.

3. Anatomiska skillnader: Män och kvinnor har också olika anatomi, särskilt i de reproduktiva organen. Dessa anatomiska skillnader kan påverka risken för vissa sjukdomar och behandlingsresponsen.

Exempel på hälsoproblem där könsfaktorer spelar en roll inkluderar hjärt-kärlsjukdomar, cancer, smittsjukdomar och psykiatriska störningar.

Hjärtminutvolym (HMV) är ett mått på hur mycket blod som pumpas ut från vänster hjärtkammare per minut. Det kan beräknas genom att multiplicera hjärtfrekvensen (antal slag per minut) med slagvolymen (hur mycket blod som pumpas ut per slag).

HMV kan anges i liter per minut (L/min) och normalt är det för en vuxen mellan 50 och 70 ml/slag, vilket ger ett HMV på cirka 4-6 L/min under vila. Vid fysisk aktivitet kan HMV öka upp till 20-30 L/min eller mer beroende på individens ålder, kön och träningstillstånd.

Reducerad hjärtminutvolym kan vara ett tecken på hjärtsvikt eller andra hjärtsjukdomar.

'Immunoglobulinfragment, Fab' refererar till den del av en antikropp (immunoglobulin) som innehåller den aktiva regionen som binder till ett specifikt antigen. Fab-fragmentet består av den variabla delen av en lättkedja och en tungkedja, som är kopplade till varandra genom en disulfidbindning. Fab-fragmentet har en molekylvikt på ungefär 50 kDa och kan producera under vissa förhållanden i laboratoriet, exempelvis genom enzymatisk behandling av en hel antikropp med papain. Det resulterande Fab-fragmentet har kapacitet att binda till ett specifikt antigen, men saknar förmågan att aktivera komplementsystemet eller påverka cellulära processer som fagocytos.

'Ultraljudsdoppler' är en typ av ultraljudsundersökning som används för att undersöka blodflöde i kroppens blodkärl. Metoden bygger på Dopplereffekten, vilket innebär att man kan mäta hastigheten och riktningen av rörliga objekt, i det här fallet röda och vita blodkroppar.

Under en ultraljudsdopplerundersökning placeras en liten sensor på huden över det område som ska undersökas. Sensorn avger höga frekvensljudvågor som reflekteras tillbaka när de träffar rörelseändrade partiklar i blodet, såsom röda och vita blodkroppar. Genom att mäta skillnaden i frekvens mellan det utsända ljudet och det reflekterade ljudet kan man beräkna hastigheten och riktningen på blodflödet.

Ultraljudsdoppler används ofta för att undersöka blodflöde i hjärtat, karotisartärerna, benen, levern och andra organ. Den kan hjälpa till att diagnostisera olika sjukdomar och störningar i blodkärlen, såsom blodproppar, artärskleros, hjärtsvikt och andra kardiovaskulära sjukdomar.

Systemisk sklerodermi är en autoimmun sjukdom som påverkar huden och olika organ i kroppen. Den karaktäriseras av ett förändrat kollagenmetabolism som leder till ökad produktion och accumulering av kollagen i huden och andra vävnader, vilket orsakar fibros och skleros (förtjockning och hårdning).

Systemisk sklerodermi kan delas in i två huvudgrupper: limited cutaneous systemic sclerosis (lcSSc) och diffuse cutaneous systemic sclerosis (dcSSc), beroende på om det primärt berörda området är begränsat till händer och fingrar eller om det också inkluderar armar, ben och andra kroppsdelar.

Utöver hudpåverkan kan systemisk sklerodermi även drabba blodkärl, muskler, ledvävnader, lungor, hjärta, njurar och tarmar. Symptomen varierar beroende på vilka organ som är involverade, men kan inkludera exempelvis Raynauds fenomen (fingrar och tår blir vit-blå-röda under kyla eller stress), hudförtjockning, smärta i lederna, muskelsvaghet, hosta, andnöd, trötthet, viktminskning och magproblem.

Systemisk sklerodermi behandlas vanligen med immunosuppressiva läkemedel för att reducera inflammationen och fibrosen, samt med symtomatiska behandlingar beroende på vilka organ som är drabbade.

"Högerkammardysfunktion" (RVD, Right Ventricular Dysfunction) är ett medicinskt tillstånd där höger kammare i hjärtat inte pumpar blod effektivt. Detta kan leda till att blodet backuppas i lungorna och kan orsaka andningssvårigheter, ödem och andra komplikationer. RVD kan vara orsakad av olika sjukdomar eller skador på hjärtat, såsom lungemboli, högt blodtryck i lungornas artärer (pulmonell hypertension), kardiomyopati och ischemisk hjärtsjukdom. Symptomen på RVD kan variera från milda till allvarliga beroende på graden av dysfunktion. Behandlingen beror på orsaken till RVD, men kan innefatta mediciner för att öka pumpförmågan hos hjärtat och reducera belastningen på det, samt livsstilsförändringar som exempelvis att sluta röka. I vissa fall kan operation eller andra invasiva behandlingsmetoder vara aktuella.

En "blodpropp i kranskärl" (myocardial infarction eller hjärtinfarkt) är en medicinsk tillstånd där blodflödet till en del av hjärtmuskulaturen (myokardiet) plötsligt avbryts, ofta på grund av ett blodbrist (ischemi) orsakat av ett obstruerande blodpropp (trombos) i ett kranskärl (koronarartärien). Detta kan leda till skada eller död av hjärtmuskulaturen på grund av syrebrist. Symptomen kan inkludera smärta, tryck eller obehag i bröstet, andfåddhet, yrsel, svimning eller svårigheter att andas. Behandlingen kan omfatta trombolytika, blodflödesförbättrande mediciner, kirurgi och livsstilsförändringar för att förebygga ytterligare komplikationer.

'Single-blind method' (engelska: 'single-blind study') är en term inom klinisk forskning och betecknar en studie där den ena parten, oftast deltagaren, inte vet om vilken grupp i studien de tillhör. Den andra parten, ofta forskaren eller behandlanden, känner till vem som tillhör vilken grupp.

Denna metod används för att minska risken för subjektiva effekter och förvrängningar i resultaten, eftersom deltagaren inte är medveten om om de får en verksam behandling eller en placebo (en inaktiv substans eller procedure). Detta kan vara särskilt viktigt inom områden som är känsliga för förväntningar och subjektiva bedömningar, till exempel inom psykologi och medicin.

Det är dock viktigt att notera att 'single-blind method' inte eliminerar all risk för förvrängningar, eftersom forskaren ändå kan vara medveten om vilken grupp deltagaren tillhör. För att minska risken för sådana förvrängningar kan en 'double-blind method' användas, där både deltagaren och forskaren är outbildade om vilken grupp deltagaren tillhör.

Färgdopplerekokardiografi är en typ av ultraljudsundersökning som används inom kardiologin (hjärtspecialisten) för att bedöma hjärtats funktion och blodflöde. Metoden bygger på dopplerprincipen, vilket innebär att ultraljudsvågor reflekteras tillbaka från rörliga strukturer i kroppen, såsom röda blodkroppar. Genom att mäta hastigheten och riktningen på dessa reflekterade vågor kan man bestämma riktning och hastighet på blodflödet i hjärtat och dess artärer och vener.

Vid färgdopplerekokardiografi används också färgkoder för att illustrera blodflödesriktningen och -hastigheten. Till exempel kan rött representera blodflöde i en viss riktning (vanligtvis från hjärtat), medan blått representerar blodflöde i motsatt riktning. Ju intensivare färg, desto snabbare är blodflödet.

Denna typ av undersökning används ofta för att diagnostisera och övervaka olika hjärtsjukdomar, såsom hjärtklaffsdefekter, hjärtmuskelsjukdomar och blodproppar i lungemboli. Det är en icke-invasiv metod som inte innebär någon strålning eller skada för patienten.

Denna artikel sammanfattar grunderna för myokardskintigrafi samt det dokument för bla myokardskintigrafi som sammanställts på ... Tolkning av myokardskintigrafi. Bilderna från gammakameran rekonstrueras, och isotopupptaget skalas från 0, som betyder inget ... Fakta 1. Indikationer för myokardskintigrafi. Primärdiagnostik av ischemisk hjärtsjukdom (IHD) hos patienter där. • andra ... Vid normal myokardskintigrafi skulle dessa patienter inte behöva läggas in på sjukhus. De riktlinjer för hjärtsjukvård som tas ...
Myokardskintigrafi är en diagnostisk metod […]. Skiktröntgen undersöker hjärtat på några sekunder. Tema Hjärtat i bild. 21 okt ...