Sekventiella instruktioner (programkod) för utförande av en speciell uppgift eller funktion i en dator.
Utformning av specifikationer och instruktioner för datorprogram.
Verifiering av mjukvara för överensstämmelse med en standard.
En (schematisk) beräkningsmetod bestående av en serie algebraiska formler och/eller logiska steg för lösning av ett givet problem.
A user-computer interface, also known as human-computer interaction or user interface, refers to the space where humans and computers interact, including both hardware and software components. This interface is designed to allow users to effectively and efficiently communicate with the computer system to accomplish tasks by inputting commands and receiving output in a intuitive and understandable manner.
A programming language is a formal, symbolic system of communication, consisting of a set of rules and instructions, used to express algorithms and create computer software applications, through the manipulation of symbols representing data, operations, and structures, that can be translated into executable code by a machine.
Tabeller, ritningar eller annan bildpresentation, framställda med hjälp av datorteknik.
Ett område inom biologin för utveckling och tillämpning av metoder att samla och bearbeta biologiska data, och för bruk av dessa data för upptäckter eller förutsägelser.
Ett löst samordnat, världsomfattande datornätverk. De nätverk som utgör Internet är sammankopplade via ett flertal stamnätverk. Internet har sitt ursprung i det amerikanska statliga ARPAnet-projektet, som utvecklades för att underlätta informationsutbyte.
Dataprogram avsedda för lagring, hantering och kontroll av data för speciella ändamål.
Datorteknik för hantering av tvådimensionella bilder för bildförbättring eller analys.
"Reproducibility of results" refererer til evnen til at gentage en eksperimentel eller observationel fremgangsmåde under lignende forsøgsbetingelser og få sammenlignelige eller ens resultater, støttende påstanden om en given hypotese eller effekt i medicinsk forskning.
En gren av data- eller biblioteksvetenskap inriktad på lagring, sökning, återvinning och urval av information inom ett visst ämnesområde eller viss frågeställning.
Datorbaserade, funktionella modeller av fysiska system och förlopp, som t ex kemiska processer.
Små datorer som utnyttjar LSI-mikroprocessorkretskort som CPU (centralprocessor) och halvledarminnen för kompakt och billig lagring av programinstruktioner och data. De är mindre och billigare än minidatorer och är ofta inbyggda i dedicerade system, där de optimerats för någon särskild tillämpning. Beteckningen mikroprocessor kan avse enbart centralprocessorn eller hela mikrodatorn.
Strukturerade samlingar av mer eller mindre fullständiga faktauppgifter, ofta inom bestämda ämnesområden och med funktioner för automatisk hantering av informationen. De kan ha formen av uppslagsböcker, statistikdatabaser, samlingar av kemiska och fysikaliska data osv. Begreppet faktadatabas skall inte förväxlas med bibliografisk databas.
Förfarande för skapande av tredimensionella bilder med hjälp av digital teknik, fotografering och andra metoder. Så kan, t ex, tredimensionella bilder skapas genom att en sekvens av tomografibilder läggs på varandra med datorhjälp, medan fotografiska 3-D-bilder (holografi) kan åstadkommas genom att fotografisk film exponeras för interferensmönstret som uppstår när två laserstrålar riktas mot ett föremål.
Speciella databaser för fakta om gener och genprodukter.
I medicinsk kontext, betyder systemintegration integrationen av olika medicinska informationssystem för att skapa en sammanhängande och koordinerad vårdprocess. Det innebär att kombinera olika databaser, applikationer och tekniker till ett helhetligt system som möjliggör utbyte av information och samarbete mellan olika vårdenheter och aktörer. Systemintegration kan omfatta allt från elektroniska patientjournaler, laboratoriesystem, bildhanteringssystem, till medicinska enhetssystem som exempelvis sängplacerings- och observationssystem. Målet med systemintegration är att förbättra effektiviteten, kvaliteten och säkerheten i vården genom att underlätta informationsutbyte, undvika dataredundans och minimera risken för mänskliga misstag.
En flerstegsprocess som omfattar DNA-kloning, mappning, subkloning, sekvensering och analys av data.
System av datorer med kringutrustning, såsom skivminnen, skrivare, terminaler och telekommunikationsutrustning.
Det systematiska studiet av organismers kompletta uppsättning av DNA-sekvenser.
Automatisk databehandling.
Styrning av operativa processer med mekanisk eller elektronisk teknik istället för med den mänskliga faktorn.
Maskiner för automatisk beräkning och behandling av data. Det finns två principiellt olika typer, den analoga och den digitala, av vilka den sistnämnda är den idag helt dominerande typen.
Ett system av datorer, terminaler, skrivare, audio- eller videoapparater, eller telefoner, som är hopkopplade genom någon form av teleutrustning eller kablar, vilket används för informationsutbyte.
I medicinen, refererar "sekvensinpassning" till processen av matchning eller korrelerande en genetisk sekvens, vanligtvis en DNA- eller RNA-sekvens, med en specifik referenssekvens, för att fastställa dess position, orientering och eventuella variationer i förhållande till den referenssekvensen. Detta används ofta inom genetisk forskning och klinisk diagnostik för att identifiera gener, mutationer eller polymorfismer som kan vara associerade med sjukdomar eller andra hälsotillstånd.
Statistiska framställningar eller analyser som, när de tillämpas på data och visar sig passa, kan utnyttjas för att bekräfta de antaganden och parametrar som används i analysen. Exempel på statistiska modeller är den linjära, den binomiala, den polynomiala, dubbelparametermodellen osv.
Ett radiologiskt informationssystem (RIS) är ett datorsystem som används för att hantera, lagra och kommunicera information relaterad till radiodiagnostiska undersökningar, inklusive patientregistrering, schemaläggning av tillsyn, bild- och rapportrapportering, resultatkommunikation och arkivering. Det stödjer radiologernas arbetsflöde och underlättar samarbete och informationstransfer mellan olika vårdenheter och specialistsystem.
"Workflow" kan definieras som den sekvens av tester, behandlingar och/eller processer som utförs i en specificerad ordning för att hantera en patient eller en viss typ av medicinsk situation. Workflows innefattar ofta flera steg som kräver samarbete mellan olika vårdpersonal, resurser och tekniksystem för att uppnå ett önskat resultat, såsom att ställa en diagnos, ge behandling eller övervaka patientens tillstånd.
Tillämpning av statistiska metoder för analys av specifika, observerade eller antagna, fakta från en bestämd studie.
Bestämning av det mönster av gener som uttrycks vid den genetiska transkriptionen, såväl under specifika förhållanden som i en specifik cell.
Den visuella presentationen av data i ett människa-maskinsystem, såsom visning av data från en dator på en bildskärm av t ex katodstråletyp.
Protein-sekvensanalys är en metod inom bioinformatik och proteomik som innebär att bestämma, jämföra och analysera sekvenser av aminosyror i proteinmolekyler, för att fastställa deras struktur, funktion, evolutionärt ursprung och relaterade egenskaper.
Specialdatabaser med information om proteiner, som t ex aminosyrasekvenser, proteinkonformation och andra egenskaper.
Metoder avsedda att underlätta tolkningen av ultraljudsundersökning, röntgenbilder osv för diagnostiska ändamål.
Hybridisering av ett nukleinsyraprov med en stor uppsättning oligonukleotidsekvenser, som är fästa vid ett fast (och rutmönstrat) underlag, i syfte att bestämma en sekvens, ta reda på variationer i en gensekvens eller genetiskt uttryck, eller för genmappning.
En organisms fullständiga arvsmassa, så som den är representerad i dess DNA eller, i vissa fall, RNA
'Pattern recognition, automated' in medical terms refers to the ability of a system or technology to identify and analyze specific patterns or trends within medical data without human intervention, using algorithms and machine learning techniques to quickly and accurately make diagnoses, recommend treatments, or predict health outcomes.
Teoretiska framställningar som simulerar skeenden i genetiska processer eller fenomen. I modellerna ingår även matematiska beräkningar, datorer och annan elektronisk utrustning.
En uppsättning statistiska metoder för gruppering av variabler eller observationer i undergrupper med starkt inbördes förhållande. Inom epidemiologin kan metodiken användas till at analysera en serie av nära sammanhörande händelser eller sjukdomsfall eller andra hälsorelaterade fenomen i förhållande till tid eller plats eller båda.
Proteiner är komplexa biomolekyler, byggda av aminosyror som kedjas samman i en polymer. De utför viktiga funktioner inom levande organismers celler, såsom att fungera som strukturella komponenter, hormoner, enzymer och signalsubstanser. Proteinernas specifika aminosyrasekvens bestämmer deras tertiärstruktur och därmed också deras funktionella egenskaper.
"Sensitivitet och specificitet är två viktiga begrepp inom diagnostisk medicin, där sensitivitet definieras som sannolikheten för ett positivt testresultat bland de individer som har sjukdomen, medan specificitet definieras som sannolikheten för ett negativt testresultat bland de individer som inte har sjukdomen."
Proteomik är ett område inom biomedicin som handlar om studien av proteomer, det vill säga den totala mängden proteiner och deras interaktioner, funktioner och reglering i ett levande system, såsom en cell, vävnad eller organism. Proteomiken inkluderar identifiering och karakterisering av proteiner, deras struktur, funktion och interaktion med andra molekyler, samt förändringar i proteinuttryck och aktivitet under olika fysiologiska och patologiska tillstånd. Proteomiken använder sig ofta av högthroughput-tekniker såsom masspektrometri och proteinkromatografi.
Självinlärningsteknik, vanligtvis online, som bygger på att studenten aktivt utnyttjar datoriserat undervisningsmaterial.
Laboratory automation refers to the use of technology and machinery to automatically perform routine tasks or procedures in a laboratory setting, with the goal of increasing efficiency, reducing human error, and improving reproducibility and standardization of results. This can include automated equipment for liquid handling, sample preparation, data analysis, and robotic systems for high-throughput screening and testing. Laboratory automation is widely used in various fields such as clinical diagnostics, pharmaceuticals, biotechnology, and research to enhance productivity, reduce costs, and enable faster turnaround times for laboratory results.
Datorbaserade sammanställningar av olika typer av informationsenheter (text, ljud, grafik, videosekvenser), hoplänkade med logisk, icke-linjär teknik som ger användare möjligheter att orientera sig i informationsmassan; även själva systemtekniken ("hårdvaran") räknas hit.
"Radiobildtolkning, datorstödd" refererar till användandet av datorbaserad teknik för att tolka och analysera medicinska bilder, såsom röntgen, CT-scanning eller MRI, med syfte att underlätta diagnostisering och behandling av sjukdomar och skador. Detta kan involvera automatiserade algoritmer för att identifiera och markera anatomiska strukturer, läsa av signaler och avbilda information, eller datorstödd assistans för radiodiagnostiker att tolka bilddata mer effektivt och precisely.
"RNA-sekvensanalys är en molekylärbiologisk metod som innebär bestämning och analys av sekvensen av nukleotider i en RNA-molekyl, vilket kan användas för att identifiera, klassificera och studera genetiska informationer och deras reglering."
Datorbaserade system utvecklade för att utföra processer som normalt är förknippade med mänsklig intelligens, som t ex språkförståelse, inlärning, argumentering, problemlösning osv.
Datorstödd analys och behandling av problem inom ett visst område.
Teoretiska modeller som efterliknar förlopp hos biologiska processer eller sjukdomar. För sjukdomsmodeller hos levande djur
Metoder för bestämning av läge för och avstånd mellan gener på en kromosom.
Användning av datorprogram som utformats för att hjälpa läkaren att lösa diagnostikfrågeställningar.
"Observatörsvariation" refererar till de skillnader i mätvärden eller observationer som uppstår när olika observatörer, ofta med olika bakgrund, erfarenhet och tolkningsperspektiv, samlar data från en patient eller ett fenomen. Det kan leda till subjektiva bedömningar och minskad precision i forsknings- eller kliniska sammanhang.
Användning av datorer för utveckling och/eller tillverkning av någon metod eller produkt, inklusive läkemedel, kirurgiska metoder, ortoser, proteser m m.
"Dokumentation inom medicin refererar till systematiska och strukturerade anteckningar och rapporteringar av patientinformation, diagnostiska data, behandlingsplaner och prognoser, skapade för att stödja klinisk beslutsfattande, kommunikation mellan vårdpersonal och kontinuitet i patientvården."
Medicinsk definition: "Utrustningsdesign" refererar till den processen att skapa, utveckla och formge medicinska produkter och hjälpmedel med fokus på användbarhet, säkerhet, effektivitet och estetik. Det inkluderar ergonomi, materialval, funktionell design och interaktionsdesign för att möta användares behov och förbättra patienternas vårdutfall.
A 'voice recognition program' is a software application that can identify and transcribe spoken language into written text by analyzing and comparing the unique acoustic patterns and characteristics of an individual's voice, such as pitch, tone, and pace, to create a personalized voice profile.
Datorbaserade journalsystem för arkivering och uttag av uppgifter i patientjournaler.
En analysmetod som används för att bestämma ett kemiskt ämne utifrån dess massa med hjälp av någon form av masspekrometer.
"High-throughput nucleotide sequencing," also known as next-generation sequencing (NGS), refers to a massively parallel sequencing technology that allows for the rapid determination of nucleotide sequences of large numbers of DNA molecules in a single run. This technology has revolutionized genomics and molecular biology research by enabling the cost-effective, efficient, and accurate sequencing of entire genomes, transcriptomes, and epigenomes. High-throughput sequencing has numerous applications, including genetic variation analysis, gene expression profiling, DNA-protein interactions, and methylation patterns, among others. Overall, it is a powerful tool for understanding complex biological systems at the molecular level.
Ett medicinskt "Online-system" kan definieras som en webbaserad plattform eller tjänst som tillhandahåller information, resurser, kommunikation och/eller interaktiva funktioner för att stödja vården, undervisning, forskning eller administrativa behov inom hälso- och sjukvården. Det kan exempelvis vara en elektronisk patientjournal, en webbaserad utbildningsplattform för medicinsk undervisning, ett onlinesjukhus eller en tjänst för telemedicin.
En sannolikhetsteoretisk modell uppkallad efter Thomas Bayes (1702-1761). Inom epidemiologin används metoden för beräkning av sannolikheten för förekomsten av en viss sjukdom hos personer med något vi sst kännetecken, utifrån kännedom om sjukdomens prevalens och förekomsten av detta kännetecken hos friska och sjuka individer. I klinisk beslutsanalys används modellen för beräkning av sannolikheten f ör en viss diagnos, med givna symtom eller provresultat.
Enkel nucleotid polymorfism (SNP, Single Nucleotide Polymorphism) är den vanligaste formen av genetisk variation hos människor. Det handlar om en permanent och spontan substitution av ett enskilt nukleotid (bas) i DNA-sekvensen, vilket kan resultera i två eller flera olika varianter (alleler) av samma gen. SNPs förekommer ungefär en gång per 1000-3000 nukleotider och täcker ungefär 0,1% av det mänskliga genomet. De flesta SNPs har ingen påverkan på individens fenotyp eller hälsostatus, men vissa kan vara kopplade till sårbarhet för vissa sjukdomar, respons på läkemedel och andra individuella variationer i medicinska egenskaper.
Integrerad uppsättning datafiler, rutiner och utrustning för lagring, hantering och återvinning av information.
Specialdatabaser med information om nukleinsyror, såsom bassekvenser, SNPS (nukleotidpolymorfism), nukleinsyrakonformation och andra egenskaper. Information om DNA-fragment i gen- eller genombibliotek samlas oftast i DNA-databaser.
Proteom refererar till det totala settet av proteiner som uttrycks eller förekommer i ett visst celltyp, vävnad, eller organism under specifika förhållanden och tidpunkter. Det inkluderar studiet av proteinfunktioner, interaktioner, struktur, och reglering på generell nivå samt särskilt i samband med olika sjukdomszustånd. Proteomet är en dynamisk disciplin som undersöker proteiner och deras roll i biologiska system.
Släktskapsförhållanden mellan grupper av organismer, baserade på deras genuppsättningar.
"Kvalitetskontroll" (engelska: quality control) är inom medicinen ett systematiserat och standardiserat förfarande för att garantera och underhålla en hög och konstant kvalitet på medicinska tjänster, behandlingsprocesser och utfall. Det innebär att etablera, verifiera och övervaka viktiga kvalitetsmått och -indikatorer för att säkerställa att de medicinska interventionerna är säkra, effektiva, patientcentrerade och i enlighet med god praxis och etablerade kliniska riktlinjer. Kvalitetskontroll kan omfatta allt från kontroller av laboratoriemedel, utrustning och teknik till övervakning av klinisk behandling, personalutbildning och patientupplevelser.
"Systembiologi är ett multidisciplinärt forskningsfält som kombinerar systemteknik, datavetenskap och biologi för att studera och förstå komplexa biologiska system som celler, vävnader och organismer på en systemnivå. Det innebär att man ser på interaktionerna mellan olika delar av ett system, såsom gener, proteiner och metaboliter, för att få en helhetlig förståelse av systemets funktion och beteende."
I en enkel medicinsk kontext kan "data mining" definieras som den process där systematiska metoder används för att analysera och utvinna information eller kunskap från stora datamängder, ofta inkluderande elektroniska hälsodata. Det handlar om att upptäcka mönster, korrelationer och trender som kan användas för att stödja klinisk beslutsfattning, forskning, population hälsa, kvalitetssäkring och andra avdelningar inom medicinen. Data mining är en delmängd av den större disciplinen biostatistik och använder sig ofta av tekniker som maskininlärning, statistik och datavisualisering.
En medicinsk definition av 'Röntgenfantom' är när ett objekt eller struktur skapar en skugga på ett röntgenbild, ofta orsakad av att röntgenstrålningen absorberas olika mycket av olika material. Detta kan användas för att undersöka och diagnosticera olika medicinska tillstånd.
Integrerade datasystem för hantering av administrativa rutiner, kliniska data och patientuppgifter inom sjukhuset.
A handheld computer, also known as a personal digital assistant (PDA) or palmtop computer, is a mobile device that is small enough to be held in one's hand and used for various computing tasks, such as communication, data storage, and application execution.
Kommunikationsnätverk som förbinder olika hårdvaruenheter inom eller mellan byggnader med hjälp av en sammanhängande kabel eller telefonsystem.
Strukturerade samlingar av dokument, med standardiserade format och innehåll, som lagras i någon maskinläsbar form.
Inom sannolikhetsteorin, speciellt teorin för stokastiska processer, modell för beskrivning av ett system som hoppar mellan olika tillstånd på så vis att framtiden beror av det förflutna endast genom nuet (2008-02-07 Källa Nationalencyklopedin http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=251446).
Tomografimetod som utnyttjar datorberäkning för framställning och återgivande av röntgenbilder.
Purin- och pyrimidinföljden i nukleinsyror och polynukleotider. Kallas även nukleotid- eller nukleosidsekvens.
Varje bildframställning av ett organs eller en vävnads struktur eller funktion som används för diagnostisk bedömning. Häri ingår såväl mätning av fysiologiska och metaboliska reaktioner på fysiska och kemiska stimuli som ultramikroskopi.
Den kompletta arvsmassan i en människas kromosomuppsättning, antingen den haploida (från en förälder) eller diploida (från båda föräldrar). Den haploida uppsättningen innehåller 50 000 till 100 000 gener och ungefär 3 miljarder baspar.
Volymtomografi, även känt som computed tomography (CT) eller computeriserad tomografi, är en typ av bildgivande diagnosmetod som använder röntgenstrålning för att skapa detaljerade tredimensionella bilder av inre strukturer i kroppen, såsom organ, ben, muskler och blodkärl. Det gör det möjligt för läkare att diagnostisera en rad olika sjukdomar och skador, till exempel cancer, stroke, brusten ben eller blödningar i inre organ. I en enda mening kan volymtomografi definieras som en icke-invasiv medicinsk teknik som använder röntgenstrålning för att producera tredimensionella bilder av kroppens inre strukturer, vilket ger detaljerad information om deras storlek, form och läge.
"Computer-supported signal processing refers to the use of digital computers and software algorithms to analyze, filter, and interpret biological or medical signals, such as electrocardiogram (ECG), electroencephalogram (EEG), or functional magnetic resonance imaging (fMRI) signals, for diagnostic, therapeutic, or research purposes."
Framställning av bilder genom exponering av ett ljuskänsligt medium för ljus eller annan strålning.
"Ordbehandling" er en term som brukes innen psykiatri og betyr behandling med psykofarmakologiske midler, altså lægemidler som påvirker hjernens funksjoner og humør. Det kan også kallas for "medikamentøs behandling" eller "farmakoterapi".
Skyddsåtgärder mot obehörigt tillträde till eller störningar av data- och kommunikationssystem, särskilt sådana som inbegriper modifiering, radering, förstörelse eller tillförsel av data i datorer.
Teoretiska framställningar som efterliknar hur system, processer eller fenomen uppför sig eller verkar. De kan omfatta bruk av matematiska beräkningar, datorer och andra elektroniska hjälpmedel.
Den genetiska sammansättningen och beskrivningen av denna hos en enskild individ.
Ett område av informationsvetenskaperna som är inriktat på analys och spridning av medicinska data genom utnyttjande av datorer inom sjukvård och medicin.
Kirurgiska operationer med hjälp av datorer. Tekniken är mest använd inom ortopedi och laparoskopi för implantatinsättning och instrumentstyrning. Med bildstyrd kirurgi kan befintliga datortomografibilder eller MR-bilder kombineras med realtidsvideo.
Förbättring av en bilds kvalitet med olika metoder, som datorbearbetning, digital filtrering, elektrokardiografiteknik, ljus- och ultramikroskopering, fluorescensspektrometri, scintigrafi och in vitro-bildhantering på molekylär nivå.
Beskrivningar av specifika sekvenser av aminosyror, kolhydrater eller nukleotider som publicerats och/eller deponerats och hålls tillgängliga i databaser som t ex Genbank, EMBL, NBRF eller andra sekvensdataarkiv.
Funktioner som skapats ur en statistisk modell och en uppsättning observationsdata som visar sannolikheten för dessa data vid olika värden på okända modellparametrar. De parametervärden som ger högst sannolikhet är parametrarnas maxsannolikhetsuppskattningar.
"Tidsfaktorer" refererar inom medicinen till de aspekter av tiden som kan spela in på en persons hälsa, sjukdomsutveckling eller svar på behandling. Detta kan omfatta sådant som tidpunkt för exponering för en skada eller en infektion, tid som har gått sedan symtom uppstod, eller den tid det tar för en behandling att verka. Tidsfaktorer kan vara av avgörande betydelse för att ställa diagnoser, planera behandlingar och förutse prognoser.
I en enkel mening kan datakomprimering definieras som en process där man tar ostrukturerade eller strukturerade data och krypterar dem till en mindre storlek, för att underlätta lagring eller överföring. Detta uppnås genom att ta bort redundans och/eller beskriva data på ett mer effektivt sätt, vilket medför att komprimerade data tar upp mindre utrymme och kan överföras snabbare än de okomprimerade originaldata. Det är värt att notera att komprimeringen kan vara reversibel eller icke-reversibel, beroende på vilken metod som används.
I en enstaka medicinsk kontext kan "search engine" referera till ett söktjänsteverktyg som används för att hitta relevant information inom den medicinska litteraturen eller i elektroniska hälsoregistret. Detta hjälper läkare, forskare och andra medicinska företaganden att snabbt och effektivt få tillgång till relevanta data som kan användas för att stödja kliniska beslut, forskning eller policybeslut. Exempel på medicinska söktjänster inkluderar PubMed, OMIM och UpToDate.
Tredimensionella avbildniingar av anatomiska strukturer. Modeller kan användas i stället för hela djur eller organismer för undervisning, övningar och studier.
Tandem-masspektrometri, även kallat MS/MS eller dual mass spectrometry (DMS), är en teknik inom masspektrometri där ett joniserat molekylärt jonförband sönderdelas i två steg för att identifiera och karakterisera dess komponenter. I första steget separeras jonen av sin massa till charge-förhållande (m/z) och det resulterande jonspektrumet används för att välja en specifik jon som sedan fragmenteras i andra steget. Denna process ger ett fragmentjonspektrum som kan hjälpa till att bestämma strukturen av den ursprungliga molekylen genom att identifiera dess unika fragmentationsmönster.
"Röntgenbildsförstärkning är ett process inom medicinsk radiologi där ett svagt röntgenbild förstärks elektroniskt för att förbättra kontrasten och klarheten, hjälpende radiodiagnostiker att tolka och göra noga diagnoser."
Konstgjorda föremål.
Bruk av instrument och teknik för att åskådliggöra material och detaljer som inte är synliga med blotta ögat. Detta åstadkoms genom förstoring av bilder, vilka överförs med ljus- eller elektronstrålar genom optiska eller magnetiska linser som förstorar hela bildfältet. Vid svepmikroskopi skapas bilder genom punktvis avbildning av preparatet, i förstorad skala, efterhand som en smal stråle av ljus, elektroner, laser, en ledande sond eller topografisond sveper över det.
Icke-invasiv metod för undersökning av inre anatomistrukturer som bygger på principen att atomkärnor i ett starkt magnetfält absorberar strålningsenergipulser och avger dem som radiovågor, vilka med datateknik kan bearbetas till bilder. Till tekniken räknas även protonspinntomografi.
Anordningar för lagring av data, under begränsad eller obegränsad tid, och återvinning av data vid behov.
Läkares eller annan vårdpersonals bruk av speciella, interaktiva datasystem för vägledning vid beslut om diagnos eller behandling.
"Compact disc - read-only memory". System för permanent optisk lagring av data på kompaktskivor. Skivspelaren ansluts till dator, och skivornas innehåll kan inte ändras eller skrivas över. CD-ROM-enhe ten är så gott som identisk med de CD-spelare som används för musikskivor och kan oftast också användas till att spela sådana skivor.
Teleradiology är en form av distansmedicin där radologiska undersökningar, såsom röntgen, datortomografi (CT) och magnetresonanstomografi (MRT), tolkas och diagnostiseras på distans med hjälp av telekommunikationsteknik. Det innebär att medicinska bilder överförs elektroniskt från en plats till en radolog som befinner sig på en annan ort, vilket möjliggör för patienten att få tillgång till specialistvård oavsett var de befinner sig. Teleradiology har potentialen att förbättra tillgängligheten och effektiviteten av radologisk vård, särskilt i områden med brist på specialister eller i akuta situationer där snabba diagnostiska beslut behövs.
En statistisk metod för approximativ lösning av ett matematiskt problem genom att studera fördelningen av någon slumpmässig variabel, ofta datorgenererad. Namnet anspelar på den slumpmässighet som är typisk för de hasardspel som utövas på Monte Carlos kasinon.
Radiology är ett medicinskt specialområde som involverar användning av bilddiagnostiska och terapeutiska tekniker för att diagnostisera och behandla sjukdomar och skador på kroppen. Detta innefattar användning av joniserande strålning, såsom röntgenstrålar, samt icke-joniserande metoder som ultraljud, magnetresonanstomografi (MRT) och computed tomography (CT). Radiologer är läkare som är specialutbildade inom detta område för att tolka bilderna och sköta behandlingar.
"Biokemiska processer" refererar till de kemiska reaktionerna och mekanismerna som sker inom levande organismer, där biologiska molekyler, såsom proteiner, kolhydrater, lipider och nukleinsyror, interagerar för att underhålla livets funktioner.
"Molecular sequence annotation" refers to the process of identifying and labeling functional elements in a DNA, RNA, or protein sequence at the molecular level. This process involves comparing the query sequence to reference sequences and using various bioinformatics tools and algorithms to infer the locations and types of genes, regulatory regions, and other functional elements within the sequence. The annotation provides valuable information for understanding the function and regulation of the molecule, and it is essential for the interpretation and analysis of genomic data in molecular biology and genomics research.
Beskrivande anatomi baserad på tredimensionell avbildning av kroppen, dess organ och andra delar. Bilderna byggs upp av en rad datorproducerade tvärsnitt i tvärplanet, frontalplanet och sidoplanet.
Insamling, systematisering, lagring, återvinning och distribution av information.
Datorstödd tolkning och analys av olika matematiska funktioner, relaterade till en bestämd problemställning.
Kromatografimetoder som bygger på vätska som rörlig fas.
Undersökning av fördelar och nackdelar med, lämpligheten av eller möjligheten att genomföra en projekterad studie eller ett projekt.
Datasystem för insamling, lagring, bearbetning och återgivande av lägesspecifik geografisk information.

'Mjukvara' (svenska) eller 'software' (engelska) är en samling instruktioner som tellas en dator att följa för att utföra specifika uppgifter. Det kan vara allt från operativsystem som styr datorn till programvaror som används för att skapa dokument, spela spel eller navigera på internet. Mjukvaran är inte en fysisk entitet utan snarare en samling data och information som lagras i minnet och på hårddisken i datorn.

Mjukvarudesign (software design) är ett samlingsbegrepp för de aktiviteter och processer som utförs för att specificera och skapa en mjukvarulösning. Det inkluderar att definiera systemets arkitektur, gränssnitt, algoritmer och data strukturer. Mjukvarudesignen är ett viktigt steg i mjukvaruutvecklingsprocessen efter kravspecifikationen och före implementeringen. Syftet med mjukvarudesignen är att skapa en klar, fullständig och konsistent beskrivning av systemet som kan användas som grund för implementation, testning och underhåll.

I medicinsk kontext, betyder "mjukvarutester" ofta en simulerad patient eller en del av en simulerad patient, som används för att testa och utvärdera hälso- och sjukvårdspersonals kunskaper, färdigheter och beteende. Mjukvarutesterna kan vara designade för att simulera en rad olika patientscenarier, från vanliga till sällsynta eller komplexa fall. De kan användas i utbildnings- och träningssammanhang, samt i bedömningar av människors förmåga att hantera olika situationer inom hälso- och sjukvården.

Mjukvarutesterna kan vara mycket detaljerade och realistiska, med möjlighet att simulera patientens vitala tecken, symtom, kroppsspråk och andra relevanta aspekter. De kan också ha inbyggda utvärderingsmetoder för att bedöma användarens prestanda och ge feedback om deras styrkor och svagheter.

Exempel på mjukvarutester inom hälso- och sjukvården är manikinbaserade simulatorer, virtuella patienter och skräddarsydda simuleringar för specifika procedurer eller situationer.

En algoritm är en serie steg eller instruktioner som tas för att lösa ett problem eller utföra en viss uppgift inom medicinen, liksom i andra sammanhang. Algoritmer används ofta inom klinisk praxis för att standardisera vården och förbättra patientresultaten.

Exempel på algoritmer inom medicin kan vara:

* En algoritm för att diagnostisera och behandla en specifik sjukdom, till exempel en algoritm för att hantera sepsis eller akut koronarsyndrom.
* En algoritm för att utvärdera och hantera smärta, som innehåller steg för att bedöma smärtintensiteten, identifiera orsaken till smärtan och välja lämplig behandling.
* En algoritm för att besluta om en patient ska opereras eller inte, som tar hänsyn till faktorer som allvarligheten av sjukdomen, patientens preferenser och komorbiditeter.

Algoritmer kan variera i komplexitet från enkla listor över steg att följa till mer sofistikerade system som innehåller avancerad matematik och artificiell intelligens. Viktigt är att algoritmer utformas med omsorg och testas noggrant för att säkerställa att de ger korrekta och säkra resultat i alla tillämpningar.

Medicinsk definition av "Användare-datorgränssnitt" (User-Computer Interface) är inte vanligt förekommande, eftersom detta oftast faller under området datavetenskap och ingenjörsvetenskap. Men alltså, ett användar-datorgränssnitt (UI) är den plats där människa och dator möts, vilket innebär det visuella designade miljö där en användare kan interagera med en dator, webbplats, program eller applikation via hårdvara och/eller mjukvara.

UI:s är viktiga för att underlätta och förbättra användarupplevelsen (UX) genom att skapa enkelhet, tydlighet och tillgänglighet i interaktionen mellan människa och dator. Detta kan inkludera allt från grafiska användarmiljöer (GUI), kommandoradsgränssnitt (CLI) eller virtuella realitetsmiljöer (VR).

Inom medicinsk kontext kan ett användar-datorgränssnitt vara till exempel en webbplats där patienter kan boka termin, ett program för att övervaka vitala tecken eller en applikation för att skriva och spara elektroniska journalposter.

'Programmeringsspråk' är ett formellt språk som används för att skriva datorprogram. Det består av en uppsättning syntaxregler och semantik som specificerar hur programinstruktioner ska skrivas och tolkas av en dator. Programmeringsspråket översätts sedan till maskinkod som kan köras direkt på datorns processor.

Det finns många olika typer av programmeringsspråk, såsom imperativa språk (till exempel C, Java), deklarativa språk (till exempel SQL, Prolog), funktionella språk (till exempel Haskell, Lisp) och objektorienterade språk (till exempel C++, Python). Varje språk har sina egna unika egenskaper och användningsområden.

Programmeringsspråken är designade för att underlätta kommunikationen mellan människor och datorer, och de gör det möjligt för oss att skapa komplexa system som kan lösa olika typer av problem.

Computer graphics, eller datorgrafik, är en gren inom datavetenskap där man använder datorer för att skapa, manipulera och visuaellt presentera information. Detta kan omfatta allt från stilla bilder till rörliga animationer och interaktiva 3D-miljöer.

Computer graphics kan delas in i två huvudkategorier: rastergrafik och vektorgrafik. Rastergrafik består av en samling pixel (bildpunkter) med olika färger och genomskinlighet, medan vektorgrafik bygger på geometriska former som linjer, kurvor och fyllningar.

Inom computer graphics används diverse tekniker och algoritmer för att skapa realistiska och övertygande visuella effekter, till exempel belysnings- och skuggeffekter, texturering, antialiasing och kompositing. Dessa tekniker används inom en rad olika applikationer, från datorspel och film till vetenskapliga visualiseringar och tekniska illustrationer.

Bioinformatik är en multidisciplinär forskningsgren som kombinerar biologi, datavetenskap och teknologi för att analysera och tolka stor datamängd biologisk information, särskilt inom genetik och genomik. Det inkluderar utvecklingen och användningen av databaser, algoritmer, statistiska metoder och artificiell intelligens för att lösa biologiska problem, såsom att förstå genstruktur och funktion, proteinstruktur och -funktion, genuttryck och reglering, evolutionära relationer mellan organismer och systembiologi.

Det finns ingen officiell medicinsk definition av "Internet", eftersom det är ett allmänt begrepp som inte är specifikt relaterat till medicinen. Men för att ge dig en bred förståelse av vad Internet är:

Internet är ett globalt nätverk av datorer och andra enheter, som är sammanlänkade för att möjliggöra kommunikation och informationsutbyte mellan dem. Det bygger på standardiserade protokoll och består av en rad olika tjänster och tekniker, såsom webb, e-post, filuppladdning/-nedladdning, chatt, videokonferenser och sociala medier. Internet ger användarna möjlighet att snabbt och enkelt komma i kontakt med information, kunskaper och andra människor över hela världen.

A medicinsk databasadministrativt system (ofta kortat till "databasadministration" eller "DBA") är ett system som används för att hantera, underhålla och skydda databaser inom en medicinsk kontext. Databasadministrativa system står för administrationen av databaser och säkerställer att de fungerar korrekt, effektivt och säkert.

I en medicinsk kontext kan ett databasadministrativt system användas för att hantera patientdata, såsom personliga information, diagnoser, behandlingsplaner och laboratorieresultat. Systemet kan också användas för att säkerställa att data är tillgängliga när de behövs, att datainsamlingen och -lagringen följer lagliga regler och etiska riktlinjer, samt att data skyddas mot olaglig åtkomst och andra säkerhetsrisker.

Exempel på uppgifter som kan ingå i databasadministration inom en medicinsk kontext är:

* Skapa och ta bort databaser
* Hantera användare och deras behörigheter
* Säkerställa dataintegritet och datakonsistens
* Optimeringsfrågor för prestanda
* Skydda mot dataintrång och andra säkerhetsrisker
* Säkerställa att systemet backas upp regelbundet och att data kan återställas om något går fel.

"Computer-assisted image processing" refererar till användandet av datorbaserade verktyg och algoritmer för att manipulera, analysera och tolka digitala bilder inom medicinskt sammanhang. Detta kan involvera olika tekniker som filtrering, normalisering, segmentering, och registring av bilder från olika modaliteter såsom röntgen, magnetresonanstomografi (MRT) och datortomografi (CT). Syftet kan vara att förbättra bildkvaliteten, extrahera specifika regioner eller detaljer av intresse, eller kvantitativt mäta olika aspekter av en bild. Detta används ofta inom områden som radiodiagnostiskt stöd, planering och guidediagnosticering av behandlingar, forskning och utbildning.

"Resultatens reproducerbarhet" är ett begrepp inom forskning och medicin som refererar till förmågan att upprepa en experimentell studie eller ett försök och få liknande eller identiska resultat. Detta är viktigt eftersom det stärker den vetenskapliga evidensen för ett visst fynd eller en viss slutsats.

En studie som har hög reproducerbarhet innebär att andra forskare kan upprepa experimentet och få samma resultat, även om de använder olika metoder eller prover. Detta är ett fundamentalt koncept inom vetenskapen eftersom det understryker vikten av objektivitet och pålitlighet i forskningsprocessen.

I medicinsk forskning kan reproducerbarhet vara särskilt viktig när det gäller studier som undersöker effekterna av olika behandlingsmetoder eller läkemedel. Om en studie inte har hög reproducerbarhet, kan det ifrågasättas hur tillförlitliga dess resultat är och om de verkligen kan appliceras i klinisk praktik.

'Informationslagring och -återvinning' refererar till processen att ta emot, behandla, lagra och sedan återvinna information för framtida användning. Denna term används ofta inom områden som medicinsk IT, datalagring och datorsäkerhet.

I en medicinsk kontext kan informationslagring och -återvinning handla om att samla in patientdata från olika källor, till exempel elektroniska journaler, bildstudier och laboratorieresultat, och lagra dem på ett säkert sätt. Sedan kan informationen behandlas och analyseras för att stödja kliniska beslut, forskning eller övervakning av patientens hälsostatus.

Återvinningen av information innebär att informationen görs tillgänglig och användbar på ett effektivt sätt när den behövs. Det kan ske genom att söka efter specifika uppgifter i databasen, visualisera data i grafer eller diagram, eller använda artificiell intelligens för att hitta mönster och insikter i de lagrade data.

I allmänhet handlar informationslagring och -återvinning om att hantera, tolka och använda information på ett sätt som är säkert, effektivt och användarvänligt. Det är en viktig del av modern medicinsk vård och forskning, eftersom det möjliggör att samla in, analysera och dela upp stor mängder data för att stödja bättre beslut och patientresultat.

"Datorsimulering" er en betegnelse for en metode der bruger en dators model for å afterbere, forutsi eller illustrere forløp og adferd hos et fysisk eller biologisk system, en samling av regler, en proces eller en enhet. Dette gjøres ved å lage en matematisk modell som beskriver systemet, og deretter kjøre denne modellen i en simuleringsmotor som kan beregne hvordan systemet vil oppfører seg under forskjellige tilstande og betingelser.

I medisinsk sammenhengg kan datorsimulering brukes på mange ulike områder, for eksempel:

* Fysiologisk simulering: Her brukes datorsimulering til å forstå og forutsi hvordan forskjellige fysiologiske systemer i kroppen fungerer, som for eksempel hjertets slag, lungens veksling av luft eller nyrefunksjonen.
* Farmakologisk simulering: Her brukes datorsimulering til å forstå og forutsi hvordan legemer reagerer på forskjellige lægemidler, slik at man kan optimere dosering og forebygge bivirkninger.
* Kirurgisk simulering: Her brukes datorsimulering til å planlegge og forberede kirurgiske ingreper, slik at kirurgen kan få en bedre forståelse av hvordan operasjonen vil gå, og eventuelt praktisere den første gang.
* Medicinsk undervisning: Datorsimuleringer kan også brukes som en del av medicinsk utdanning, slik at studenter kan lære om forskjellige sykdommer og behandlingsmuligheter ved å interagere med virtuelle pasienter.

Dette er bare noen eksempler på hvordan datorsimuleringer kan brukes innenfor medicinen, men det finnes mange andre muligheter også.

'Persondator' (i engelska ofta kallad 'Personal Computer', förkortat PC) är en bärbar eller stationär dator som är avsedd för personligt bruk. En persondator består vanligen av centralenhet (CPU), minne, lagringsmedia (till exempel hårddisk eller solid state drive), grafikprocessor, ljudkretsar och anslutningar till diverse periferidevicer som till exempel skrivare, mus, tangentbord och monitor.

De flesta persondatorer idag är baserade på x86-arkitekturen och kör vanligtvis operativsystem som Microsoft Windows, macOS eller Linux. De används ofta för en mängd olika syften såsom surfande på internet, arbete, skrivande, redigering av bilder och video, spelande och mer.

En faktadatabas (ofte skrevet fact database) er en databas som inneholder fakta og informasjon som ikke endres ofte eller overordnet sett er upåvirkelig for ytre faktorer. Disse databasene brukes ofte i medisinske sammenhenger for å lagre og gi tilgang til informasjon som er relevant for klients or patienters behandling, diagnose eller forståelse av sykdommer og helseforhold.

Faktadatabaser kan inneholde informasjon som er almenlertidig og gjelder for alle mennesker, som f.eksso generell informasjon om kroppens anatomoi, fysiologi og vanlige sykdommer. De kan også inneholde mer spesifikk informasjon som er relatert til enklere medisinske forhold, som f.eksso informasjon om medisinske behandlinger, medisinske begreper og terminologi, eller informasjon om medisinske studier og forskning.

I tillegg kan faktadatabaser også inneholde informasjon som er relatert til enklere pasienter, som f.eksso allergi, medisinsk historie og laboratoriestudier. Disse opplysningene kan være viktige for å sikre at pasienten mottar riktig behandling og for å unngå unødvendige komplikasjoner.

I allianse med andre kilder som f.eksso lærebøker, videnskapelige artikler og eksperter i feltet, kan faktadatabaser være en viktig ressurs for medisinske fagpersoner og andre som jobber med helse og sykdom.

"Three-dimensional image creation" in medical terms refer to the use of technology to create a 3D representation of anatomy, physiological processes, or pathology within the human body. This can be achieved through various imaging techniques such as computed tomography (CT), magnetic resonance imaging (MRI), ultrasound, and confocal microscopy. These images allow medical professionals to visualize and analyze structures and functions in greater detail, providing valuable information for diagnosis, treatment planning, and research.

Three-dimensional image creation can also be used in surgical planning and guidance, allowing surgeons to practice and simulate procedures before performing them on patients. Additionally, 3D printing technology has emerged as a powerful tool for creating physical models of patient anatomy, providing a hands-on tool for surgeons to plan and rehearse complex surgeries. Overall, three-dimensional image creation has revolutionized the field of medicine, improving diagnostic accuracy, surgical outcomes, and patient care.

"Genetic databases" er en samling av data relatert til gener og arvemasse. Disse databasene kan inneholde informasjon om forskjellige typer genetisk materiale, som kan være brukt i forskning, medisinsk behandling eller annen type av anvendelser.

Det kan eksempelvis være databaser som inneholder sekvensdata for gener og andre dele av DNA, strukturdata for proteiner, informasjon om varianter i genetisk materiale som er relatert til bestemte sykdommer eller egenskaper, familjehistorikk og annen slags klinisk informasjon.

Genetic databases kan være offentlige eller private, og de kan være tilgjengelige for forskere, medisinske fagpersoner, industri og andre interessenter. Anvendelsen av genetiske databaser er omstridt på grunn av etiske, lovmessige og privatsspersmal, derfor er det viktig å ha god kjennskap til reglene og retningslinjene for bruk av slike databaser.

'Systemintegration' är ett begrepp inom medicinen som refererar till sammanlänkningen och koordinationen av olika tekniska system, enheter och applikationer för att skapa en helhetlig, sammanhållen lösning för att stödja kliniska arbetsflöden och patientvården. Det kan innebära integration av elektroniska hälsor ekordsystem (EHR), laboratoriesystem, bildbehandlingssystem, medicinska enheter som monitorerar vitala tecken, och andra relaterade system för att möjliggöra samlad informationsdelning, analys och insikter. Systemintegration kan också inkludera integration av externa data källor såsom biokemiska tester, genetisk information och personliga fitnessdata för att stödja beslutsstödjande processer och personligat utformad vård.

DNA-sekvensanalys är en metod inom genetiken och bioinformatiken som används för att bestämma den exakta ordningsföljden (sekvensen) av nukleotider (baser) i en DNA-molekyl. Genom att undersöka och jämföra dessa sekvenser kan man få information om individens genetiska make-up, evolutionära härstamning och samband med olika arvsbundna sjukdomar eller andra genetiska egenskaper. DNA-sekvensanalys används också för att identifiera mikroorganismer såsom bakterier och virus genom att jämföra deras genetiska sekvenser med kända exemplar i databaser.

Ett datasystem i medicinsk kontext är ett sammanhang where data (information) är samlade, lagras, bearbetas och analyseras med hjälp av datorbaserad teknik. Det kan inkludera olika komponenter som databaser, webbapplikationer, mobilapplikationer, sensorer och annan teknik för insamling, överföring, bearbetning och visualisering av data.

Ett datasystem i medicinen kan användas för att stödja olika aspekter av vården, till exempel:

* Insamling och lagring av patientdata, såsom elektroniska journaler, bilder och laboratorierapport
* Stöd för klinisk beslutsfattande, genom att ge läkare och andra vårdpersonal tillgång till relevanta patientdata och stödja then i deras bedömningar och behandlingsbeslut
* Forskning och utvärdering av effekterna av olika behandlingar och interventioner
* Övervakning och styrning av kvaliteten på vården, genom att tillhandahålla data om patientresultat, processer och strukturer

Ett väl designat datasystem kan förbättra effektiviteten, säkerheten och kvaliteten på vården, men det är också viktigt att vara medveten om risken för fel i datainsamlingen, dataförlust och dataintrång. Därför är det viktigt att ha stora säkerhets- och integritetsaspekter när man designar och implementerar ett datasystem inom medicinen.

'Genomik' (eller 'genomics' på engelska) är ett område inom molekylärbiologi och genetik som handlar om studiet av organismers genom, dvs. deras fullständiga arvsmassa. Genomen innehåller all information som behövs för att bygga och underhålla en levande organism, inklusive gener, regulatoriska sekvenser, icke-kodande DNA och andra strukturella element.

Genomik kan delas upp i flera underområden, såsom komparativ genomik (jämförande studier av genomer mellan olika arter), funktionell genomik (studier av geners funktioner och interaktioner) och strukturell genomik (bestämning av DNA-sekvenser och deras tredimensionella struktur). Genomik använder sig ofta av högthroughput-tekniker, såsom nästgenerationssekvensering och DNA-mikroarrayer, för att samla in stora mängder data om genomer. Dessa data kan sedan analyseras med hjälp av bioinformatiska metoder för att besvara biologiska frågor och få insikt i hur levande organismar fungerar på molekylär nivå.

"ADB" kan stå för flera olika begrepp inom medicinen, men ett vanligt betydelse är "Antidiabeticum Broadspectrum". Detta är en bredspektriv läkemedelsgrupp som används för att behandla diabetes, särskilt typ 2-diabetes.

Antidiabetica med bred spektrum verkar på olika sätt i kroppen för att minska nivåerna av glukos (socker) i blodet. De kan öka kroppens känslighet för insulin, hämma produktionen av glukos i levern eller underlätta insulinet sekretion från bukspottkörteln.

Exempel på läkemedel som ingår i denna grupp är metformin, sulfonylureor, gliptiner och glitazoner. Det är viktigt att använda rätt typ av antidiabetikum beroende på patientens individuella behov och tillstånd. Läkare och sjukvårdspersonal kommer vanligtvis att besluta vilket läkemedel som ska användas efter en fullständig bedömning av patientens hälsotillstånd.

"Automation" in a medical context refers to the use of technology and machinery to automatically perform tasks or processes that would otherwise be done by humans. This can include various types of equipment, such as laboratory analyzers, imaging machines, and robotic surgical systems. The goal of automation in healthcare is to improve efficiency, accuracy, and safety while reducing costs and the potential for human error. It can also help to free up healthcare professionals' time so that they can focus on more complex tasks and patient care.

'Dator' er en maskinellhet som kan behandle informasjon og utføre beregninger basert på programmering og instruksjoner som er angitt av brukeren. En dator består av flere komponenter, inkludert en central processing unit (CPU), minne, lagringsenheter og inndata/utdata-enheter.

I medisinsk sammenhengg kan datore være viktige verktøy i behandlingssituasjoner, forskning og undervisning. De kan for eksempel brukes til å analysere medisinske data, foreta avanserte beregninger, støtte diagnostisering og behandling, og lette kommunikasjon mellom helsepersonell og pasienter. Datorsimuleringer kan også brukes til å utvikle og teste nye medisinske behandlingsmetoder før de prøves på levende vesener eller mennesker.

Den medicinska definitionen av 'datornät' är ett sammanbundet system av datorer och andra enheter, såsom servrar, switche, router, hubb och modem, som kan kommunicera och dela information med varandra via speciella protokoll och standarder. Detta möjliggör resurss sharing, datatransfer, samarbete och distribuerad databehandling mellan olika enheter och platser. Exempel på datornät inkluderar lokala nätverk (LAN), bredbandsnätverk (WAN) och internetsnätverk (Internet).

'Sequencing' är ett begrepp inom genetiken som refererar till metoder för bestämandet av raka rader (sekvenser) av nukleotider, de grundläggande byggstenarna i DNA och RNA. 'Sequencing' används ofta för att undersöka gener och andra delar av DNA för att få information om deras struktur, funktion och evolutionära utveckling.

'Sekvensinpassning' (engelska: sequence alignment) är en metod inom bioinformatiken som används för att jämföra två eller flera DNA- eller proteinsekvenser för att hitta likheter och skillnader mellan dem. Genom att jämföra sekvenser kan forskare identifiera konserverade regioner, mutationer, evolutionära relationer och möjliga funktionella roller.

Sekvensinpassning kan användas för att undersöka olika aspekter av DNA- eller proteinsekvenser, till exempel struktur, funktion, evolutionärt ursprung och släktskap. Det är en viktig metod inom komparativ genetik, molekylär evolution och strukturell biologi.

I sekvensinpassning jämförs två eller flera sekvenser med varandra genom att lägga till luckor (gaps) i sekvenserna för att matcha upp dem så bra som möjligt. Det finns två huvudtyper av sekvensinpassning: global och lokal. Global inpassning jämför hela sekvenserna med varandra, medan lokal inpassning endast jämför delar av sekvenserna där likheter finns.

Sekvensinpassning kan användas för att hitta homologa sekvenser (sekvenser som har gemensam evolutionärt ursprung), identifiera mutationer och andra variationer, och studera evolutionära relationer mellan olika arter eller populationer. Det kan även användas för att förutsäga struktur och funktion hos okända sekvenser genom att jämföra dem med kända sekvenser med liknande egenskaper.

Statistiska modeller är matematiska uttryck eller formler som används för att beskriva och analysera data i en viss kontext. De bygger på antaganden om hur variablerna i studien relaterar till varandra, och syftet är ofta att förutsäga ett utfall baserat på given information.

I statistisk modellering används metoder från sannolikhetsteori och inferensstatistik för att uppskatta parametrar i modellen, som representerar de okända kvantiteter som ska beräknas. Genom att jämföra modeller med olika antaganden kan man välja den bästa modellen baserat på kvaliteten hos passningen till data och enkelheten i tolkningen av resultaten.

Exempel på vanliga statistiska modeller är linjär regression, logistisk regression, Cox-proportionell hazardsmodellen och överlevnadsanalys. Dessa modeller används inom många olika områden som epidemiologi, medicin, ekonomi, psykologi och teknik.

Ett radiologiskt informationssystem (RIS) är ett datorsystem som används inom radiodiagnostisk verksamhet för att hantera, övervaka och integrera information relaterad till patienter, bildstudier, resultat, order, schemalagda tider och administrativa uppgifter. Det stödjer arbetsflödet inom radiologiska avdelningar och kliniker genom att förbättra kommunikationen mellan personal, minska fel i processen och öka effektiviteten. RIS kan integreras med andra system som elektroniska patientjournaler (EPJ), digitala arkivsystem för medicinska bilder (PACS) och sjukhusinformationssystem (HIS) för att ge en helhetsbild av patientens vård.

'Workflow' är ett begrepp inom hälso- och sjukvården som refererar till den sekvens av steg och aktiviteter som utförs för att hantera en specifik process eller uppgift. Det kan omfatta allt från registrering av patienter, genomförande av undersökningar och behandlingar, till dokumentation och follow-up.

En medicinsk workflow kan inkludera:

1. Inmatning av patientinformation: Den första stegen i en workflow är ofta att samla in och dokumentera patientens personliga information, anamnes och symptom.
2. Diagnostisk utvärdering: Workflows kan innehålla steg som hjälper läkare att fastställa en diagnos, såsom att beställa laboratorietester, bildstudier eller andra undersökningar.
3. Behandlingsplanering: När en diagnos har ställts, kan workflows innehålla steg för att utforma och dokumentera en behandlingsplan som är specifik för patienten.
4. Behandling: Workflows kan omfatta steg som hjälper läkare att leverera vården, såsom att skriva recept, planera operationer eller andra procedurer.
5. Uppföljning och dokumentation: Efter behandlingen, kan workflows innehålla steg för att övervaka patientens tillfrisknande, justera behandlingsplanen om det behövs och dokumentera allt i patientens medicinska journal.

Workflows är viktiga för att garantera att vården levereras på ett säkert, effektivt och kvalitetsgaranterat sätt. Genom att standardisera processer och uppgifter kan workflows hjälpa till att minska risken för misstag, förbättra kommunikationen mellan vårdpersonal och patienter, och underlätta övervakning och utvärdering av vården.

"Data interpretation, statistical" refererer til procesen av att tolka och giva mening aan data med hjälp av statistiska metoder. Det innebär att analysera, summera och tolka data för att utvärdera hypoteser, identifiera mönster, korrelationer och kausalitet, samt dra slutsatser baserat på de statistiska resultaten.

Den statistiska datatolkningen inkluderar ofta metoder som deskriptiv statistik (som medelvärde, median, modus, standardavvikelse och procent), inferensstatistik (som t-test, chi i test, analys av variance (ANOVA) och regressionsanalys), multivariat analys och sannolikhetslära.

Syftet med statistisk datatolkning är att försöka extrahera mening och insikt från data, vilket kan användas för att stödja beslutsfattande, forskning, utveckling och kvalitetssäkring inom olika områden som medicin, teknik, ekonomi, samhällsvetenskap med mera.

"Genetiskt uttrycks mönster" refererar till hur och när gener i ett individuellt genomi expressar sig, det vill säga hur de producerar specifika proteiner eller RNA-molekyler. Detta kan variera mellan olika celltyper, till exempel leverceller jämfört med hjärnceller, och under olika livscykel-faserna, som fostertillstånd jämfört med vuxen ålder. Genuttrycksmönster kan påverkas av både genetiska och miljömässiga faktorer.

Det är värt att notera att termen 'genetiskt uttrycks mönster' ofta används i samband med studier av epigenetik, som undersöker hur miljöfaktorer kan påverka genuttryck genom mekanismer som DNA-metylering och histonmodifiering. Dessa förändringar kan vara reversibla och är ofta specifika för en viss celltyp eller tillstånd, vilket leder till unika genuttrycks mönster.

'Data visualization' er en metode for å presentere data i ein grafisk form, slik at det blir lettere å forstå og tolke informasjonen. Det kan innebyyde statistiske, matematiske eller grafiske representasjoner av data, som for eksempel linje- og stabbdiagram, histogram, sirkeldiagram, scatterplots, heatmaps, treetoppmaler osv.

Data visualiseringen kan være velegnet for å undersøke mønster, utviklinger og sammenhenger i store datasett, slik at man kan dra konklusjoner og ta beslutninger på ein bedre grunnlag. Det er også en effektiv måte å kommunisere informasjon til andre, fordi det ofte er lettere å forstå et bilde enn å lese en tekstfull rapport.

Protein-sekvensanalys är en metod inom bioinformatik och proteomik som används för att undersöka, jämföra och analysera sekvenser av aminosyror i proteinmolekyler. Denna analys kan ge information om proteins struktur, funktion, evolutionärt ursprung och relaterade egenskaper. Metoden bygger ofta på databas-sökningar, flera-krångling (multiple sequence alignment) och prediktion av strukturella domäner och funktionella motiver i proteinsekvenserna.

A protein database is a type of biological database that contains information about proteins and their structures, functions, sequences, and interactions with other molecules. These databases can include experimentally determined data, such as protein sequences derived from DNA sequencing or mass spectrometry, as well as predicted data based on computational methods.

Some examples of protein databases include:

1. UniProtKB: a comprehensive protein database that provides information about protein sequences, functions, and structures, as well as links to other related resources.
2. PDB (Protein Data Bank): a database of three-dimensional structural data for proteins and nucleic acids, obtained through experimental methods such as X-ray crystallography and nuclear magnetic resonance (NMR) spectroscopy.
3. Pfam: a protein family database that provides information about the evolutionary relationships between different protein sequences and domains.
4. InterPro: a database of protein families, domains, and functional sites, which integrates data from multiple sources, including Pfam, PROSITE, and HAMAP.
5. MINT, IntAct, and STRING: databases that provide information about protein-protein interactions, based on experimental data or computational predictions.

Protein databases are essential tools for researchers in fields such as structural biology, proteomics, systems biology, and drug discovery. They enable scientists to analyze and compare protein sequences and structures, identify functional domains and motifs, predict protein-protein interactions, and design experiments to study protein function and regulation.

Computer-aided diagnosis (CAD) or computer-aided detection (CAD) är termer som används för att beskriva användandet av datorbaserade verktyg och algoritmer för att stödja läkare och andra medicinska experter i tolkningen av medicinska bilder, såsom röntgen, CT, MRI och ultraljud. CAD-system använder sig av avancerad signalbehandling, maskininlärning och image processing tekniker för att identifiera, markera och klassificera skuggor, formationer eller avvikelser i medicinska bilder som kan vara kliniskt relevanta, såsom tumörer, cystor, skador eller andra patologiska tillstånd.

CAD-system är tänkta att fungera som ett komplement till, inte en ersättning för, den kliniska bedömningen av en läkare. CAD-system kan hjälpa läkare att upptäcka skador eller sjukdomar som de annars kan ha missat, reducera tolkningsvariationer mellan olika läkare och underlätta kommunikationen av resultaten till andra medicinska experter och patienter.

DNA-mikroarrayanalyser, även känd som DNA-chip eller genexpressionsprofilering, är en teknik inom genomik och proteomik som används för att simultant undersöka aktiviteten hos tusentals gener i ett enda experiment. Denna metod bygger på hybridisering av fluorescentmärkta DNA-prover till komplementära DNA-prober som är fysiskt fäst på en glasslid eller en silikonplatta.

I en DNA-mikroarrayanalys används ofta prover från två olika biologiska tillstånd, exempelvis frisk och sjuk, för att jämföra deras genuttrycksmönster. Genom att mäta intensiteten av fluorescensen på varje punkt i arrayet kan forskaren fastställa relativa nivåer av genaktivitet för varje gener i de två proverna. Detta kan hjälpa till att identifiera olikheter i genuttryck som kan vara associerade med en viss sjukdom eller biologisk process.

DNA-mikroarrayanalys är ett kraftfullt verktyg inom forskning och har använts för att studera allt från cancer till neurovetenskap, immunologi och utvecklingsbiologi. Den kan också användas för att undersöka genuttrycket hos patogener såsom bakterier och virus, vilket kan hjälpa till att identifiera nya mål för läkemedelutveckling.

"Genuppsättning" är en ortopedisk term som används för att beskriva en abnormalitet i knäts benställning. Det exakta definitierandet av genuppsättning kan variera, men det vanligaste sättet att definiera den är när knäets rotationsaxel inte går genom den mellersta delen av knäskålens yta. I stället pekar axeln inåt (varusuppsättning) eller utåt (valgusuppsättning). Denna abnormalitet kan vara medfött eller aquired, och kan vara mild, moderat eller allvarlig. Genuppsättning kan orsaka smärta, ledbelastning och ökad risken för artros i knäet. Behandlingen kan innebära observation, fysioterapi, ortoser, skena eller kirurgi beroende på allvarlighetsgraden och symtomen.

Medicinskt sett betyder "mönsterigenkännande, automatiserat" att ett datorbaserat system har kapaciteten att urskilja mönster i stor volym av medicinska data, som exempelvis elektroniska hälsorapporter eller bilddiagnostiska data, och att göra detta utan direkt användarinteraktion. Genom att träna på stora mängder data kan djupinlärningsalgoritmer automatisera mönsterigenkännandet och hjälpa till med att ställa diagnoser, förutsäga sjukdomsförlopp eller rekommendera behandlingar. Detta kan underlätta för vården och göra den mer effektiv, men det är också viktigt att vara medveten om möjliga begränsningar och risker, såsom bias i data eller algoritmer som kan påverka kliniska beslut.

Genetic models är matematiska eller konceptuella representationer av genetiska system, processer eller fenomen. De används för att simulera och förutsäga hur gener och arvsbetingade egenskaper fungerar och interagerar på molekylär, cellulär och organismnivå. Genetic models kan hjälpa forskare att förstå genetisk variation, arvsregler, evolution, sjukdomsgenetik och andra aspekter av genetiken.

Det finns olika typer av genetic models, beroende på vilka egenskaper de beskriver och hur de representerar informationen. Några exempel är:

1. Populationsgenetiska modeller: används för att studera genetisk variation och selektion i populationer. Dessa modeller kan vara statistiska, simuleringsbaserade eller matematiska.
2. Quantitativ genetiska modeller: används för att undersöka kontinuerliga fenotypiska drag som påverkas av flera gener och miljöfaktorer. Dessa modeller kan vara polynomiella, strukturella ekvationer eller multivariata.
3. Molekylära genetiska modeller: används för att studera interaktioner mellan DNA, RNA och protein i celler. Dessa modeller kan vara strukturella, funktionella eller systembiologiska.
4. Systemgenetiska modeller: använder sig av data från höghtrognhetsgenomik och andra tekniker för att bygga nätverk av gen-gen-interaktioner och -reguleringar i celler. Dessa modeller kan vara grafbaserade, matematiska eller simuleringsbaserade.

Genetic models är viktiga verktyg inom genetisk forskning, eftersom de möjliggör systematiskt studium av komplexa genetiska system och hjälper till att generera hypoteser som kan testas experimentellt.

'Klusteranalys' är en typ av statistisk analys som används för att identifiera grupper (kluster) med hög similaritet inom en datauppsättning. Syftet är att hitta naturliga grupperingar eller mönster i data utan att ha några förutfattade idéer om vilka de skulle vara. Varje grupp består av observationer som är mer lika varandra än de är till observationer i andra grupper.

I en medicinsk kontext kan klusteranalys användas för att undersöka olika typer av data, såsom demografiska data, kliniska data eller genetiska data. Exempel på användningsområden inom medicinen är:

1. Identifiering av subtyper av en sjukdom baserat på symptom, genetisk information eller andra relevanta variabler.
2. Studier av epidemiologi och spridning av infektionssjukdomar genom att klustra tillsammans fall med liknande spridningsmönster.
3. Utveckling av personligat vård baserat på individuella patientegenskaper och behandlingsrespons.
4. Farmakogenetik, för att undersöka genetiska variationer som kan påverka effekten eller biverkningarna av läkemedel.
5. Utveckling av riskmodeller för att förutse sjukdomsutveckling, respons på behandling eller andra relevanta utfall.

I allmänhet är klusteranalys ett kraftfullt verktyg inom medicinsk forskning och praktisk vård, då det möjliggör en djupare förståelse av komplexa mönster och relationer i stora datamängder.

Proteiner (eller proteinmolekyler) är stora, komplexa molekyler som består av aminosyror som kedjas samman i en specifik sekvens. Proteiner bygger upp och utgör en väsentlig del av alla levande cellers struktur och funktion. De utför viktiga funktioner såsom att underlätta kroppens tillväxt och reparation, reglera processer i cellen, skydda organismen från främmande ämnen som t.ex. virus och bakterier samt hjälpa till vid transport av andra molekyler inom kroppen. Proteiner kan ha en mycket varierad struktur och form beroende på deras funktion, och de kan indelas i olika klasser baserat på deras specifika egenskaper och roller inom cellen.

'Sensitivitet' (sensitivity) och 'specificitet' (specificity) är två centrala begrepp inom diagnostisk forskning och utvärdering av medicinska tester.

- Sensitivitet definieras ofta som sannolikheten för ett positivt testresultat givet att individen faktiskt har sjukdomen (den 'sanna' positiva andelen). En hög sensitivitet innebär att det flertalet av de sjuka individer som testas kommer att få ett positivt resultat. Detta är viktigt när man vill undvika falska negativa resultat.

- Specificitet definieras ofta som sannolikheten för ett negativt testresultat givet att individen faktiskt inte har sjukdomen (den 'sanna' negativa andelen). En hög specificitet innebär att det flertalet av de friska individer som testas kommer att få ett negativt resultat. Detta är viktigt när man vill undvika falska positiva resultat.

Sensitivitet och specificitet används ofta tillsammans för att beräkna positivt prediktivt värde (PPV) och negativt prediktivt värde (NPV), som ger en uppfattning om sannolikheten för sjukdom eller friskhet givet ett specifikt testresultat. Dessa beräknas vanligtvis med hjälp av 2x2-tabeller där antalet sanna positiva, falska positiva, sanna negativa och falsa negativa resultat redovisas.

Proteomik är ett forskningsområde inom biomedicin som handlar om studiet av proteomer, det vill säga den totala mängden proteiner och deras interaktioner i ett levande system, till exempel en cell, ett vävnadsprov eller en organism. Proteomiken innefattar identifiering och karakterisering av olika proteiner, deras funktioner, interaktioner med varandra och förändringar i uttryck under olika fysiologiska och patologiska tillstånd.

Proteomik använder sig ofta av högthroughput-tekniker som tvådimensionell gelélektrofores, masspektrometri och proteinkromatografi för att separera och identifiera proteiner. Dessa metoder kombineras ofta med bioinformatiska verktyg för att tolka de genererade data och hitta samband mellan olika proteiner och deras funktioner.

Proteomik har potentialen att ge insikt i komplexa sjukdomar som cancer, neurodegenerativa sjukdomar och infektionssjukdomar, genom att undersöka förändringar i proteomet och hitta nya mål för terapiutveckling.

Computer-supported instruction (CSI) eller datorstödd undervisning är en form av undervisning där datorer och digital teknik används som ett stöd för att underlätta och förbättra lärprocessen. Detta kan innebära användandet av olika typer av digitala verktyg, resurser och metoder såsom e-learning-plattformar, interaktiva simulationsprogram, virtuella laborationer, multimediala presentationsmaterial, webbaserade undervisningsmaterial och social media. CSI kan användas i olika typer av undervisning, inklusive traditionell skolundervisning, högre utbildning, yrkesutbildning och livslångt lärande. Målet är ofta att förbättra lärandet genom att stödja individanpassad inlärning, samarbete och kommunikation, och att ge studenterna möjlighet till snabb feedback och omedelbar bedömning.

Laboratory automation in a medical context refers to the use of technology and machinery to automate routine or repetitive tasks in a laboratory setting. This can include the use of automated analyzers for chemical or biological testing, robotic systems for sample handling and processing, and software systems for data management and analysis. The goal of laboratory automation is to increase efficiency, reduce errors, and improve the overall quality of laboratory tests and analyses. It allows for standardization of processes, increased throughput, and faster turnaround times, which can ultimately lead to better patient care.

I'm sorry for any confusion, but the term "Hypermedia" is typically not used in a medical context. It is a term that originates from the field of computer science and telecommunications, where it refers to a non-linear medium of information that includes hypertext and graphics, video, audio, and other multimedia elements. Hypermedia allows users to navigate through information in a flexible and non-sequential manner by clicking on links or using other forms of navigation.

In a medical context, terms such as "hypermedia" are not commonly used to describe medical concepts or conditions. Instead, medical terminology is typically used to describe specific diseases, symptoms, treatments, and other aspects of medical care. If you have any questions about a specific medical concept or condition, I would be happy to try to help you clarify it using appropriate medical terminology.

Computer-aided radiologic diagnosis (CAD) är en teknik där datorprogram används för att hjälpa radiodiagnostiker i tolkningen av medicinska bilder, såsom röntgen, CT, MRI och ultraljud. CAD-systemen är utformade för att identifiera potentiala skadliga eller abnorma formationer, som till exempel tumörer, bristningar eller andra patologiska förändringar i kroppen.

Genom att använda avancerade algoritmer och maskininlärningsmetoder kan CAD-system automatiskt analysera bilddata och markera områden som kan behöva ytterligare undersökning eller behandling. Dessa system ger ofta underlag i form av färgkodade markeringar, kurvor eller andra visuella indikatorer direkt på bilderna, så att radiodiagnostikern kan se var potentiala skador finns och vilka strukturer som är involverade.

Det är viktigt att notera att CAD-system inte ersätter mänskliga tolkare, utan snarare fungerar som ett komplement till deras arbete. Radiodiagnostikern granskar fortfarande alla bilder och fattar slutsatser baserat på både sitt kliniska omdöme och de informationer som ges av CAD-systemet. Genom att kombinera mänsklig kompetens med datorstöd kan man uppnå högre noggrannhet och tillförlitlighet i diagnosprocessen.

RNA-sekvensanalys är en metod inom bioinformatik och genetisk forskning som innebär att analysera sekvensen av ribonukleinsyra (RNA) molekyler. RNA är ett biologiskt makromolekyl som spelar en viktig roll i cellens proteinsyntes och genuttryck.

RNA-sekvensanalys kan inkludera att undersöka sekvensen hos en specifik RNA-molekyl för att fastställa dess identitet, struktur och funktion. Detta kan göras genom jämförelser med kända RNA-sekvenser i databaser som GenBank och RefSeq.

RNA-sekvensanalys kan också användas för att undersöka variationer i RNA-sekvenser mellan olika individer eller populationer, vilket kan ge information om genetisk diversitet och evolutionära relationer. Dessutom kan metoden användas för att identifiera potentiala regulatoriska element i RNA-sekvenser, såsom miRNA-bindningsställen och riboswitche, som kan ha betydelse för genreglering och cellfunktion.

Till slut kan RNA-sekvensanalys användas för att undersöka differential expressionsnitten av olika gener i olika celltyper, tillstånd eller behandlingar, vilket kan ge information om molekylära mekanismer bakom sjukdomar och terapeutiska mål.

Artificiell intelligens (AI) definieras vanligtvis som förmågan för en dator eller ett datorprogram att simulera mänsklig intelligens i olika grader. Detta kan innebära att programmet har kapaciteten att lära sig från erfarenheter, anpassa sitt beteende baserat på omgivningen och göra beslut som en människa skulle göra i samma situation. AI-system kan vara specialdesignade för att lösa specifika problem eller ha generell intelligens som är mer lik mänsklig intelligens.

En annan definition av AI är "en dator eller ett datorprogrammedvetande som har förmågan att förstå, lära sig och använda kunskap i sitt arbete, såsom att tolka data från sin omgivning, lösa problem och göra beslut."

Det är värt att notera att det inte finns en allmänt accepterad definition av AI, och olika experter kan ha olika uppfattningar om vad som innefattas i begreppet.

Medical definition of "data analysis" is the process of inspecting, cleaning, transforming, and modeling data to discover useful information, draw conclusions, and support decision-making. This process involves a range of techniques, including statistical analysis, computational algorithms, and machine learning, to identify patterns, trends, and relationships in large datasets. In healthcare, data analysis is used to improve patient outcomes, reduce costs, and inform evidence-based practice. It can be applied to various types of health data, such as electronic health records, clinical trials, genomic data, and public health surveillance systems.

Biological models är matematiska eller datorbaserade representationer av biologiska system, processer eller fenomen. De används inom forskning för att simulera, analysera och förutsäga beteendet hos komplexa biologiska system, som exempelvis celler, organ, populationer eller ekosystem. Biological models kan vara mekanistiska (baserade på förståelse av underliggande mekanismer) eller empiriska (baserade på experimentella observationer och korrelationer). Exempel på biologiska modeller inkluderar systemdynamikmodeller, differentiall equations-modeller, agentbaserade modeller och neuronala nätverksmodeller.

"Genkartläggning" är ett begrepp inom medicinen som refererar till den process där man fastställer en individs genetiska make upp. Detta kan involvera att analysera och identifiera specifika gener, kromosomer eller genetiska variationer hos en person. Genkartläggning kan användas för att ställa diagnoser av genetiska sjukdomar, för att fastställa ärftlighet av vissa sjukdomar eller egenskaper, och för att planera och utvärdera medicinska behandlingar. Genkartläggning kan också användas inom forskning för att undersöka genetiska associationer med olika sjukdomar och hälsotillstånd.

"Computer-assisted diagnosis" (CAD) refererar till användandet av datorbaserade system och algoritmer för att underlätta diagnosprocessen inom medicinen. Detta kan involvera användning av artificiell intelligens, maskininlärning och bildanalys för att tolka kliniska data, laboratorieresultat, medicinska bilder och andra relevanta informationer för att stödja läkare och andra vårdpersonal i att ställa en korrekt diagnos.

CAD-system kan användas för att identifiera mönster och avvikelser som kan vara svåra för människor att upptäcka, reducera felaktigheter orsakade av mänsklig subjektivitet och öka konsistensen och objektiviteten i diagnosprocessen. Det är viktigt att notera att CAD-system inte ersätter läkare utan istället fungerar som ett komplement till deras expertis och erfarenhet.

I medicinen refererar observatörsvariation (observer variation) till det fenomen då olika observatörer (t.ex. läkare, sjuksköterskor eller forskare) bedömer, mäter eller rapporterar olika aspekter av en patients tillstånd på olika sätt. Detta kan bero på subjektiva faktorer som observerarnas erfarenhet, träning, förväntningar och tolkningssätt, men även på objektiva faktorer som bristfällig standardisering av metoderna eller mätinstrumenten. Observatörsvariation kan påverka diagnoser, behandlingsbeslut och forskningsresultat, och är därför en viktig aspekt att ta hänsyn till i klinisk praktik och forskning.

Den medicinska termen för "datorstödd tillverkning" är "Computer-Aided Manufacturing" (CAM). CAM används inom medicinen, särskilt inom tandvården och kirurgin, för att skapa precisa 3D-modeller och delar baserat på data från bildgivande procedurer som datortomografi (CT) eller magnetresonanstomografi (MRT). Dessa modeller används sedan för att tillverka individanpassade implantat, proteser eller andra medicinska enheter. CAM-systemen kan styras av specialiserad mjukvara och kan vara kopplade till datorstyrda maskiner som fräsar, skärande laser eller 3D-skrivare för att producera de fysiska delarna.

'Dokumentation' betyder på dansk 'dokumentation' og er en central del af sundhedsvæsenets arbejde. Det handler om at systematisk indsamle, dokumentere og bevare oplysninger om en patients sygdomshistorie, behandling, forløb og resultater.

Dokumentationen skal være klar, nøjagtig, relevant, tilgængelig og beskyttet mod uautoriseret adgang, så patientens personlige oplysninger forbliver konfidensielle. Den anvendes af forskellige sundhedsfaglige faggrupper til at koordinere, planlægge og evaluere patients behandling, sikre kontinuitet i omsorgen og understøtte klinisk beslutningstagen.

Der findes forskellige former for dokumentation som patientjournaler, elektroniske sundhedsjournaler, medicinske noter, lægebreve, undersøgelses- og behandlingsrapporter samt laboratorie- og billedresultater. Al dokumentation skal overholde de lovmæssige krav og retningslinjer for patientdokumentation i det pågældende land.

'Utrustningsdesign' (engelska: 'Medical Device Design') är ett område inom produktutveckling som fokuserar på att skapa, utforma och ta fram medicinska enheter och tillbehör. Enligt FDA (US Food and Drug Administration) är en medicinsk enhet något som:

1. är avsett för användning i människor diagnostiskt eller terapeutiskt, och
2. inte åstadkommer sin verkan genom kemiska aktivitet eller metabolism i eller på kroppen och som inte är en farmakologisk, immunologisk eller genetisk produkt.

Exempel på medicinska enheter inkluderar pacemakers, defibrillatorer, proteser, ortopediska instrument, katetrar, operationsbord och annan sjukvårdsutrustning.

Utrustningsdesign innefattar ett brett spektrum av aktiviteter, från behovsanalys, konceptutveckling, detaljerad design, prototypning, tillverkning och verifiering/validering enligt medicinska enhetsregleringsmyndigheters krav. Utrustningsdesigner måste ha kunskap inom områden som biokompatibilitet, användarcentrerad design, riskhantering, materialval och systemintegrering för att skapa säkra, effektiva och tillförlitliga medicinska enheter.

Enligt Mayo Clinic definieras röstigenkänningsprogram (voice recognition software) som:

"Software som konverterar tal till skrift. Det gör det möjligt för datorer att förstå och tolka mänsklig röst. Röstigenkänningsprogram kan användas för att skriva e-postmeddelanden, fylla i formulär och utföra andra uppgifter som normalt kräver tangentbordsinmatning."

Så en medicinsk definition av 'Röstigenkänningsprogram' skulle vara:

"Ett datorprogram som konverterar mänsklig röst till skrift och möjliggör tolkning och förståelse av tal. Röstigenkänningsprogram kan användas inom medicinen för att underlätta dokumentation, kommunikation och arbetsflöde i vården."

En "datorjournalsystem" är en databasorienterad teknologi som används för att hantera, lagra och söka efter information i ett sjukvårds- eller medicinskt sammanhang. Detta system möjliggör digital lagring och hantering av patientjournaler, laboratorierapporten, bilder och andra relaterade hälsounderrättelser.

Det kan också inkludera funktioner som att skapa och underteckna dokument elektroniskt, stödja klinisk beslutsstöd, integrera med laboratoriesystem, bildhanteringssystem och andra relaterade tjänster. Det är en viktig del av den digitala transformationen inom sjukvården och möjliggör bättre samarbete mellan olika vårdgivare, förbättrad patientomsorg och säkrare hantering av personliga hälsodata.

Masspektrometri är en analytisk teknik som används för att bestämma massan och relativa mängden av molekyler eller joner i en provblandning genom att mäta deras massa-till-laddning (m/z) förhållande.

I masspektrometri separeras jonerna baserat på deras differentiella acceleration i ett elektriskt fält, som är relaterad till deras massa-till-laddning (m/z) förhållande. Därefter detekteras och räknas antalet joner med olika m/z värden upp, vilket ger upphov till ett masspektrum som visar relativa intensiteterna av de joner som har detekterats i förhållande till deras m/z värden.

Masspektrometri används inom en rad olika områden, såsom kemisk analys, biologisk forskning, miljöanalys och forensisk vetenskap, för att identifiera och cuantifiera olika substanser i komplexa blandningar.

'High-Throughput Nucleotide Sequencing' (HTS), också känt som nästa generation séquensiering (NGS), är en grupp av tekniker för sekvensering av DNA och RNA på hög genomförandhastighet och med låg kostnad per baskelv. Denna metod gör det möjligt att sekvensera stora mängder av nukleotidsekvenser samtidigt, vilket ger en mycket högre upplösning jämfört med traditionella sekvenseringsmetoder. HTS används ofta inom forskning och klinisk praktik för att studera genomet, transkriptomet och epigenomen hos levande organismer, vilket kan ge information om genetisk variation, genuttryck, mutationer och epigenetiska förändringar.

I'm happy to help! However, I believe there may be a typo in your question and you are asking for a medical definition of "Online system." It is important to note that the term "online system" is not a medical term per se, but it can refer to various systems used in the field of medicine that involve digital technology and internet connectivity. Here's a possible definition:

An online system in a medical context refers to a networked computer-based system that enables the electronic exchange and processing of healthcare information through the internet or other digital communication channels. Online systems can support various functions, such as remote patient monitoring, telemedicine consultations, electronic health records (EHRs), clinical decision support tools, and medication management systems. These systems aim to improve the efficiency, quality, and safety of healthcare delivery by facilitating real-time access to relevant patient data, reducing medical errors, and enhancing communication between healthcare providers and patients.

Bayes' teorem är en matematisk sats inom sannolikhetslära som beskriver hur man kan uppdatera sin förväntning om sannolikheten för en given hypotes, efter att ha mottagit ny information. Teoremet är uppkallat efter Thomas Bayes, en brittisk statistiker och präst.

Bayes' teorem kan formuleras som följer:

P(A|B) = [P(B|A) * P(A)] / P(B)

där:
- P(A|B) är sannolikheten för att hypotes A är sann, givet att B har inträffat.
- P(B|A) är sannolikheten för att B har inträffat, givet att A är sann.
- P(A) är a priori sannolikheten för hypotes A (dvs. sannolikheten för A före insamlandet av någon ny information).
- P(B) är marginal sannolikheten för B (dvs. summan av sannolikheterna för alla möjliga värden på A, multiplicerat med sannolikheten för B givet det specifika värdet på A).

Teoremet kan användas inom medicinsk diagnostik för att uppdatera sannolikheten för en given diagnos, baserat på resultaten av olika tester eller symtom. Det är även viktigt inom maskininlärning och konstgjord intelligens.

Enkel nucleotid polymorfism (SNP, Single Nucleotide Polymorphism) är den vanligaste formen av genetisk variation hos människor. Det handlar om en permanent ändring av en enda nucleotid (en building block av DNA:t) i vår arvsmassa. Denna ändring kan leda till en förändring av ett aminosyra i ett protein eller att det bildas en ny splicingssida, vilket kan påverka proteinet och dess funktion. SNP:er kan användas som markörer för att spåra genetiska drag och är viktiga i forskningen kring ärftliga sjukdomar och individens svar på läkemedel.

Ett informationssystem inom medicin är ett sammanbundet datoriserat system som samlar, bearbetar, hanterar och delar information för att stödja vård- och behandlingsprocesser. Det kan omfatta olika moduler såsom elektroniska journaler, laboratorieresultat, bilddiagnostik, medicinsk databas, meddelanden och annan relevant information som används för att stödja klinisk beslutsfattande, vårdplanering, patientkommunikation och forskning. Det är designat för att underlätta arbetsflödet för vårdpersonal, minska risken för felbehandlingar och förbättra patientens säkerhet och omsorg.

En nucleotidbas är en typ av databas som primärt innehåller information om nucleotidsekvenser i DNA och RNA. Dessa databaser används ofta inom bioinformatik, genetik och genomforskning för att lagra, söka, analysera och jämföra information om olika organismer på molekylär nivå. Exempel på välkända nucleotidbaser är GenBank, ENA och DDBJ.

Proteom refererar till den totala uppsättningen proteiner som produceras eller finns i ett levande cellsystem, såsom en celldel, cell, vävnad eller organism, under specifika förhållanden och tidpunkter. Proteomet består av alla de olika typerna av proteiner som uttrycks av generna i genomet, deras interaktioner med varandra och andra molekyler, och hur de är modifierade och regleras under olika fysiologiska tillstånd eller sjukdomszustånd. Studiet av proteom innefattar identifiering och karakterisering av proteiner, deras funktioner, interaktioner och roll i cellulära processer och sjukdomar. Proteomstudier kan användas för att förstå hur proteiner arbetar tillsammans för att utföra specifika uppgifter inne i cellen, och hur dessa processer störs vid sjukdom.

"Fylogenetik" (förekommande stavning inom biologi på engelska: 'phylogenetics') är ett område inom biologin som handlar om att studera evolutionära relationer mellan olika arter eller andra taxonomiska grupper. Genom att jämföra morfologiska, genetiska och/eller fossila data kan forskare konstruera ett fylogenetiskt träd som visar hur olika arter tros ha utvecklats från gemensamma förfäder över tid.

Termen "fylogen" (på engelska: 'phylogeny') refererar till den evolutionära historien och relationerna mellan olika taxa, det vill säga en grupp organismer som är relaterade genom gemensam härstamning. En fylogeni kan representeras av ett diagramatiskt träd där varje gren representerar en klad, det vill säga en monofyletisk grupp med alla dess ättlingar inkluderat och utan inslag av äldre gemensamma förfäder.

I medicinsk kontext kan fylogenetiska analyser användas för att studera evolutionära relationer mellan patogena mikroorganismer, vilket kan vara viktigt för att förstå hur sjukdomar sprids och utvecklas, och hur vacciner och andra behandlingsmetoder kan utformas.

Kvalitetskontroll (eng. Quality control) är ett begrepp inom kvalitetsmanagement som refererar till systematiska och regelbundna processer för att kontrollera och verifiera om produkter eller tjänster uppfyller de specificerade kvalitetskraven. Detta kan involvera en rad olika aktiviteter, såsom inspektion av inkommande material, provning av produkter under tillverkningsprocessen och slutlig kontroll av färdiga produkter innan de skickas till kunden.

Syftet med kvalitetskontroll är att säkerställa att produkterna eller tjänsterna som levereras till kunderna är pålitliga, konsekventa och uppfyller deras förväntningar. Genom att genomföra kvalitetskontroll kan företag undvika fel i produktionen, minska returer och klagomål från kunder samt öka kundnöjdheten och lojaliteten.

Kvalitetskontroll skiljer sig från kvalitetsförbättring (eng. Quality improvement), som istället fokuserar på att förbättra processer och system kontinuerligt för att öka kvaliteten över tid.

'Systembiologi' (eller 'systems biology') är ett område inom bio- och medicinvetenskap som handlar om att studera levande system, till exempel celler eller organismar, på ett integrerat sätt. Det innebär att man ser på alla delarna av systemet samtidigt och hur de interagerar med varandra, istället för att isolera och studera enskilda delar. Systembiologi använder sig ofta av matematiska modeller och datorsimuleringar för att försöka förstå de komplexa interaktionerna mellan olika delar av systemet. Målet är ofta att få en bättre förståelse av hur systemet fungerar som helhet, vilket kan användas för att utveckla nya behandlingsmetoder eller för att förutse systemets beteende under olika förhållanden.

"Data Mining" er en begrepsdefinisjon som oftest brukes innen området for datavitenskap og statistikk. Det kan definieres som:

"Den procesen av utokting og automatisering av skjult, nyttig og tidligere ukjent mønster, kausalitet eller struktur i store datasett, ved bruk av metoder fra maskinlæring, statistikk og systemteori."

Data Mining kan også være definert som en slags "kunnskapsutvinning" fra data, der man søker etter mønster, forstår relasjoner og foretar generell analyse av store datamengder for å støtte beslutningstaking i forretnings- eller medisinske sammenhenger.

"Röntgenfantom" är ett begrepp inom radiologi och refererar till den skugga eller silhuetten av ett objekt som visas på en röntgenbild. Detta fenomen uppstår när röntgenstrålning passerar genom ett objekt och delvis absorberas av olika delar av det, beroende på deras densitet och tjocklek. De mer täta och tjockare delarna av objektet absorberar mer strålning och visas därför som ljusare partier på bilden, medan de mindre täta och tunnare delarna ger ifrån sig mindre absorption och därmed syns som mörkare partier. På så sätt skapas en kontrast mellan olika delar av objektet, vilket gör att det blir möjligt att urskilja strukturer och detaljer på röntgenbilden.

Röntgenfantomen är därför ett viktigt verktyg för diagnostik inom radiologi, eftersom den kan användas för att upptäcka och undersöka skador, sjukdomar eller avvikelser i olika kroppsdelar.

Ett Informationssystem på sjukhus (HIS, Hospital Information System) är ett datorsystem som används för att samla, bearbeta, lagra och dela information relaterad till patientvård och sjukhusadministration. Detta inkluderar ofta:

1. Elektroniska patientjournaler (EPJ): Innehåller patientinformation som medicinska journaler, laboratorieresultat, bilder och andra relevanta rapporter.
2. Planering och schemaläggning av vårdresursen: Koordinering av personal, utrustning och faciliteter för att optimera vården.
3. Laboratory Information Management System (LIMS): Hantering och spårning av laboratoriedata och tester.
4. Radiology Information System (RIS) / Picture Archiving and Communication System (PACS): Hantering, lagring och delning av medicinska bilder och relaterad information.
5. Finans- och ekonomisystem: Fakturering, betalningshantering och resurseffektivisering.
6. Kvalitetssäkrings- och riskhanteringsverktyg: För att säkerställa högvärdig patientvård och minska risken för misstag.
7. Samordning av omsorg: Delning av information över olika vårdsättningar, specialiteter och institutioner för att underlätta kontinuiteten i vården.
8. Analyser och rapportering: För att stödja beslutsfattande på administrativ nivå och klinisk forskning.

HIS-system är designade för att underlätta kommunikation, öka effektiviteten, minska fel och förbättra patientvården genom att ge rätt information till rätt person vid rätt tidpunkt.

En handdator (eller "tabletcomputer” på engelska) är en bärbar dator som ofta har ett touchscreen-skärm och saknar traditionell tangentbord och mus. Handdatorn är vanligen avsevärt tunnare och lättare än en laptop eller en bärbar dator, och är konstruerad för att vara lätt att hålla i handen eller ha med sig på annat sätt. De används ofta för surfande på internet, e-postkommunikation, media konsumtion, spel och andra uppgifter som inte kräver mycket datorkraft. Det finns också en rad specialiserade handdatorer som används inom vissa yrken, till exempel inom sjukvården för att hjälpa läkare och sjuksköterskor att hantera patientinformation.

'LAN' står för 'Local Area Network', som är ett medicinskt terminologi som används för att beskriva en datornätverksstruktur som sammanbinder datorer och andra nätverkskapabletser på en lokal plats, till exempel inom ett sjukhus, en klinik eller ett kontor.

LAN-nätverket möjliggör dataömsesändning och delad tillgång till resurser som filer, skrivare, internetuppkoppling och andra nätverksresurser mellan anslutna enheter. LAN-nätverk är ofta baserade på trådbundna kablar, men kan också vara trådlösa (WLAN).

I medicinska sammanhang används LAN-nätverk ofta för att stödja elektroniska hälsorötter, digital imaging, elektronisk patientjournal och andra datadrivna sjukvårdsprocesser.

Enligt medicinska encyklopedier och respektabla hälsorelaterade webbplatser kan databas definieras som en samling organiserade data som lagras, hanteras och söks i elektroniskt skick. Databaser används inom många aspekter av medicinen, till exempel för att lagra patientinformation, kliniska resultat, forskningsdata och läkemedelsinformation.

I en medicinsk kontext kan databaserna vara specialiserade för att hantera specifika typer av information, till exempel:

1. Elektroniska patientjournaler (EPJ): En databas som innehåller patientens personliga information, medicinska historik, diagnostisering, behandling och follow-up.
2. Genetiska databaser: En databas som innehåller genetisk information, till exempel sekvensering av DNA, mutationer och polymorfism. Dessa databaser används ofta för att stödja forskning och diagnostisering inom genetik och ärftliga sjukdomar.
3. Bilddatabaser: En databas som lagrar medicinska bilder, till exempel röntgen, magnetresonanstomografi (MRT) och datortomografi (CT). Dessa databaser används ofta för att underlätta diagnostisering, planera behandlingar och övervaka patienternas framsteg.
4. Farmakologiska databaser: En databas som innehåller information om läkemedel, till exempel deras verkningsmekanism, biverkningar, kontraindikationer och dosering. Dessa databaser används ofta för att underlätta farmacologisk behandling och förhindra interaktioner mellan läkemedel.
5. Kliniska prövningsdatabaser: En databas som lagrar information om kliniska prövningar, deras design, resultat och publicering. Dessa databaser används ofta för att underlätta forskning och utveckling av nya behandlingsmetoder.

Det finns många andra typer av medicinska databaser som stöder olika aspekter av vården, forskningen och undervisningen inom området.

En Markov-kedja är ett slags stokastiskt process där framtida tillstånd beror endast av det aktuella tillståndet och inte på hur den kom dit. Det innebär att sannolikheten för en viss händelse är oberoende av tidigare händelser, förutsatt att nuvarande tillstånd är känt. Denna egenskap kallas Markovegenskap och gör att man kan förutsäga sannolikheten för framtida tillstånd genom att bara ta hänsyn till nuvarande tillstånd istället för alla tidigare tillstånd.

Markov-kedjor är uppkallade efter den ryske matematikern Andrey Markov, som introducerade konceptet under tidigt 1900-tal. De har många tillämpningar inom olika områden, såsom ekonomi, fysik, datavetenskap och biologi.

"Datortomografi" er en medisinsk undersøkelsesmetode som bruker stråling for å oppnå detaljerede, tvidimensjonale skanninger av kroppen. Metoden kalles også "computertomografi" eller blot "CT".

I en CT-skanning passerer en fin strålebunde gjennom kroppen i mange forskjellige vinkler, mens en datamaskin registrerer de resulterende skråkkryssene av skinnene. Disse dataene brukes deretter for å generere tvidimensjonale bildekserieser av det undersøkte området.

CT-skanning gir ofte mer detaljert og skarp informasjon enn tradisjonelle røntgenundersøkelser, særlig når det gjelder å avdekke skader, tumorer eller andre abnormaliteter i viktige strukturer som hjernen, hjertet, lungene og karsystemet.

Noe av fordelene med CT-skanning inkluderer:

* Høy grad av detaljeringsgrad og skarphet
* Snarlighet i utførelsen
* Mulighet for å identifisere en bred vifte av medisinske tilstander

Noe av ulemperne inkluderer:

* Bruk av ioniserende stråling, som kan øke risikoen for kreft i lengre sikt
* Relativt høy dosis stråling j rentforhold til tradisjonelle røntgenundersøkelser
* Mulighet for allergiske reaksjoner på kontrastmidlene som ofte brukes under skanningen.

"Bassekvens" er en medisinsk betegnelse for en abnorm, gentagen sekvens eller mønster i et individ's DNA-sekvens. Disse baseparsekvenser består typisk av fire nukleotider: adenin (A), timin (T), guanin (G) og cytosin (C). En bassekvens kan være arvelig eller opstå som en mutation under individets liv.

En abnormal bassekvens kan føre til genetiske sygdomme, fejlutviklinger eller forhøjet risiko for bestemte sykdommer. For eksempel kan en bassekvens, der koder for en defekt protein, føre til en arvelig sykdom som cystisk fibrose eller muskeldystrofi.

Det er viktig å understreke at en abnormal bassekvens ikke alltid vil resultere i en sykdom eller fejlutvikling. I mange tilfeller kan individet være asymptomatisk og leve et normalt liv.

Medicinsk bilddiagnostik är en gren inom medicinen som använder olika tekniker för att generera visuella avbildningar av patients kropp eller dess delar. Dessa avbildningar används sedan för att ställa diagnoser, planera behandlingar och bedöma effekterna av behandlingar. Exempel på tekniker inom medicinsk bilddiagnostik är röntgenstrålning, magnetresonanstomografi (MRT), datortomografi (CT), ultraljud och scintigrafi.

'Human genome' refererer til det totale sæt af genetisk information, der er indeholdt i hvert menneskes celler. Det består af DNA-molekyler, der indeholder næsten 20.000 gener og andre sekvenssekvenser, der koder for proteiner og regulerer cellernes funktioner.

Den Humane Genome Project (HGP) var en internationalt samarbejde, der blev iværksat i 1990 med det formål at bestemme den komplette sekvens af det humane genom. I 2003 blev det offentliggjort, at HGP havde fuldført sit mål, og at de fleste menneskelige gener var identificeret og sekventeret.

Kendskabet til den humane genome har haft en stor betydning for vores forståelse af menneskelig genetisk variation, arvelige sygdomme, evolution, og potentialet for personlig medicin og genteknologi.

'Volymstomografi', eller 'volumscannering', är en typ av medicinsk bilddiagnostisk undersökningsmetod som ger detaljerade, tresdimensionella bilder av kroppens inre strukturer, såsom organ, ben, muskler och blodkärl. Den bygger på att skanna kroppen med röntgenstrålar, magnetvågor eller ultraljudsvågor från olika vinklar, för att sedan generera en serie tjocka skivor eller en sammanställd volym av bilder som kan visas och analyseras i tres dimensioner.

Volymtomografi är särskilt användbar inom områden som neurokirurgi, onkologi och traumatologi, då den möjliggör att exakt lokalisera skador, tumörer eller andra avvikande strukturer i kroppen. Den kan också användas för att guida behandlingsbeslut och planera operationer.

Computer-supported signal processing är en gren inom signalbehandling som involverar användandet av datorer och digital teknologi för att behandla, analysera och utvinna information från olika slag av signalsystem, till exempel elektriska, fysikaliska eller biologiska signaler. Detta innefattar vanligen insamling, filtrering, analys, bearbetning och visualisering av data för att utvärdera och tolka signalernas egenskaper och mönster.

Exempel på tillämpningar av computer-supported signal processing inkluderar:

1. Biomedicinsk signalbehandling: Användandet av datorstödd analys för att tolka signalsystem från levande organismer, exempelvis EKG (elektrokardiogram) eller fMRI (funktionell magnetresonanstomografi) data.
2. Telekommunikation: Användandet av digital signalbehandling för att koda, dekoda och filtrera kommunikationssignaler som röst, video och data över datornätverk och telekommunikationssystem.
3. Industriell automation: Användandet av datorstödd signalbehandling för att övervaka, kontrollera och optimera industriella processer och system, exempelvis maskinvara, sensorer och aktuatorer.
4. Bild- och ljudbehandling: Användandet av digital signalbehandling för att bearbeta, komprimera och förbättra digital bilder och ljud, till exempel i media- och underhållningsindustrin.
5. Miljöövervakning: Användandet av datorstödd analys för att övervaka och analysera miljödata som luft-, vatten- och markkvalitet, till exempel i system för tidig varning och katastrofskydd.

I allmänhet använder computer-supported signalbehandling avancerade algoritmer och metoder från områden som matematik, statistik, maskininlärning och artificiell intelligens för att bearbeta och analysera digital data i realtid eller nära realtid.

I medicinsk kontext är "fotografering" ett sätt att dokumentera olika aspekter av en patients medicinska tillstånd genom att ta bilder med hjälp av en kamera. Det kan användas för att dokumentera allt från yttre skador och sår till inre strukturer och funktioner, beroende på vilken typ av medicinsk fotografering som används.

Det finns olika typer av medicinsk fotografering, inklusive:

1. Dermatologisk fotografering: Används för att dokumentera hudförhållanden och lääsioner över tiden. Det kan hjälpa till att diagnosticera och övervaka behandlingen av olika hudsjukdomar.
2. Oftalmologisk fotografering: Används för att dokumentera ögonens inre strukturer och funktioner. Det kan användas för att diagnostisera och övervaka behandlingen av olika ögonsjukdomar.
3. Endoskopisk fotografering: Används för att ta bilder av inre organ och strukturer i kroppen med hjälp av en endoskop, som är ett flexibelt rör med en kamera på änden. Det kan användas för att diagnostisera och behandla olika sjukdomar i mag-tarmkanalen, lungorna och andra organ.
4. Radiologisk fotografering: Används för att ta bilder av inre strukturer med hjälp av röntgenstrålar eller andra former av strålning. Det kan användas för att diagnostisera och övervaka behandlingen av olika sjukdomar, som brustna ben eller cancer.

I allmänhet måste medicinska fotograferingar utföras med stor precision och noggrannhet för att ge korrekta resultat. Det kan kräva speciell utbildning och erfarenhet för att utföra och tolka bilderna korrekt.

I medicinsk kontext, betyder "ordbehandling" ofta användandet av psykoterapi eller andra former av samtalsterapi för att behandla psykiska problem eller störningar. Det innebär att en terapeut eller läkare har samtal med patienten för att hjälpa denne att hantera sina känslor, tankar och beteenden på ett konstruktivt sätt.

Det finns många olika typer av ordbehandling, inklusive kognitiv beteendeterapi (KBT), psykodynamisk terapi, familjeterapi och gruppterapi. Varje typ av terapi har sina egna unika tekniker och metoder för att hjälpa patienten att uppnå sina mål.

Exempel på problem som kan behandlas med ordbehandling inkluderar depression, ångest, trauman, personskapsproblem, relationsproblem och missbruksproblem. Genom att arbeta tillsammans med en terapeut kan patienten lära sig att hantera sina problem på ett effektivt sätt och uppnå en bättre livskvalitet.

"Datasäkerhet" refererar till de metoder, tekniker och principer som används för att skydda digital information och system mot oönskad eller skadlig påverkan. Det inkluderar skydd mot dataintrång, datastöld, korruption av data, också känt som datadestruktion, samt att upprätthålla integriteten och konfidentialiteten hos informationen. Datasäkerhet kan uppnås genom en kombination av tekniska åtgärder, såsom användning av brandväggar, kryptering och antivirusprogram, tillsammans med policyer och procedurer för att hantera och kontrollera behörigheten till informationen. Syftet är att säkerställa tillgängligheten, integriteten och konfidentialiteten hos data och IT-system.

Teoretiska modeller inom medicinen är abstrakta representationer av biologiska system, fenomen eller processer. De är konstruerade för att förenkla och förutsäga beteendet hos komplexa system, såsom cellulärt fungerande, organsystemsfunktion och sjukdomsutveckling.

Teoretiska modeller kan vara matematiskt baserade, använda dator simuleringar eller vara konceptuella. De hjälper forskare att undersöka hur system fungerar under olika förhållanden och hjälper till att generera hypoteser som kan testas genom experiment. Dessa modeller är viktiga verktyg inom translational medicin, klinisk forskning och epidemiologi.

'Genotyp' är ett begrepp inom genetiken som refererar till den unika kombinationen av gener och arvsmassa som en individ har. Det är den del av vår arvedel som bestämmer de egenskaper som är ärftliga, det vill säga de drag som vi fysiskt eller kemiskt har ärvt från våra föräldrar. Genotypen kan variera mellan individer och påverkar ofta individens fenotyp, det vill säga den synliga utformningen av en organism, inklusive dess morfologi, fysiologi och beteende.

Medicinsk informatik (eller biomedical informatics) är ett multidisciplinärt fält som kombinerar kunskaper inom datavetenskap, informationsteori, matematik och medicin för att utveckla och använda sig av informationssystem och tekniker för att lösa problem inom hälso- och sjukvården. Det kan handla om allt ifrån att desigera och bygga elektroniska hälsoregistret, till att utveckla algoritmer för att tolka medicinska data som bilddiagnostiska resultat eller genetisk information. Medicinsk informatik används också för att stödja klinisk beslutsfattande, forskning och undervisning inom medicin.

Computer-assisted surgery (CAS) refers to the use of computer systems and technologies to assist and enhance surgical procedures. These systems can include a variety of tools such as:

1. Surgical navigation systems: These systems use tracking technologies, such as infrared cameras or electromagnetic sensors, to track the position of surgical instruments and provide real-time guidance to surgeons during procedures. This can help improve accuracy and reduce the risk of complications.
2. Robotic surgical systems: These systems use robotic arms to assist with surgical procedures, providing enhanced precision and control. Surgeons operate the robot using a console that provides a magnified 3D view of the surgical site.
3. Image-guided surgery systems: These systems use preoperative imaging data, such as CT or MRI scans, to create detailed 3D models of a patient's anatomy. Surgeons can then use these models to plan and guide surgical procedures, improving accuracy and reducing the risk of complications.
4. Simulation systems: These systems allow surgeons to practice procedures in a virtual environment before performing them on patients. This can help improve skills and reduce the risk of errors during actual surgeries.

Overall, computer-assisted surgery has the potential to improve patient outcomes by enhancing surgical precision, reducing complications, and improving the overall efficiency of surgical procedures.

"Bildförstärkning" är ett medicinskt begrepp som refererar till tekniker som används för att öka kontrasten och detaljrikedomen i en bild, ofta inom områden som radiologi och ultraljud. Det gör det möjligt att urskilja strukturer och detaljer som annars kan vara svåra att se.

Det finns olika typer av bildförstärkningsmetoder, beroende på vilket slags medicinsk bild man arbetar med. Några exempel är:

* Kontrastförstärkning: Används ofta inom radiologi och ultraljud för att öka kontrasten mellan olika vävnader i en bild. Det kan göras genom att använda kontrastmedel som absorberar eller reflekterar strålning eller ljud på ett sätt som skiljer sig från omgivande vävnader.
* Digital bildförstärkning: Används ofta inom digital radiografi och datortomografi (CT) för att öka kontrasten och detaljrikedomen i en digital bild. Det kan göras genom att använda olika algoritmer som exponerar eller dämpar vissa delar av bilden för att framhäva vissa strukturer eller detaljer.
* Rekonstruktion: Används ofta inom datortomografi (CT) och magnetresonanstomografi (MRT) för att skapa en tredimensionell bild av ett objekt genom att kombinera flera tvådimensionella skivor. Det kan göras genom att använda olika algoritmer som sammanfogar de tvådimensionella skivorna på ett sätt som ger en tydligare och mer detaljerad bild av objektet.

Samtliga dessa tekniker har som syfte att förbättra kvaliteten på bilderna så att de blir lättare att tolka och analysera, vilket i sin tur underlättar diagnos och behandling av sjukdomar och skador.

Molekylsekvensdata (molecular sequencing data) refererer til de resultater som bliver genereret når man secvenserer DNA, RNA eller proteiner i molekylærbiologien. Det innebærer typisk en række af nukleotider (i DNA- og RNA-sekvensering) eller aminosyrer (i proteinsekvensering), der repræsenterer den specifikke sekvens af gener, genetiske varianter eller andre molekyler i et biologisk prøve.

DNA-sekvensdata kan f.eks. anvendes til at identificere genetiske varianter, undersøge evolutionæ forhold og designe PCR-primerer. RNA-sekvensdata kan bruges til at studere genudtryk, splicevarianter og andre transkriptionelle reguleringsmekanismer. Proteinsekvensdata er vigtige for at forstå proteinstruktur, funktion og interaktioner.

Molekylsekvensdata kan genereres ved hjælp af forskellige metoder, herunder Sanger-sekvensering, pyrosekvensering (454), ion torrent-teknikker, single molecule real-time (SMRT) sekvensering og nanopore-sekvensering. Hver metode har sine styrker og svagheder, og valget af metode afhænger ofte af forskningens specifikke behov og ønskede udbytte.

I medicinen, sannolikhetsfunktioner (eller cumulative distribution functions, CDP) används inom statistisk analys för att beskriva sannolikheten för att en stokastisk variabel X kommer att vara mindre än eller lika med en viss värdesgräns. Sannolikhetsfunktionen representerar sålunda den kumulativa summan av sannolikheterna för alla värden som är mindre än eller lika med det specificerade värdet.

Formellt kan en sannolikhetsfunktion definieras som:

F(x) = P(X ≤ x)

där F(x) är sannolikhetsfunktionen för stokastisk variabel X, och P(X ≤ x) betecknar sannolikheten för att stokastisk variabel X antar ett värde som är mindre än eller lika med x.

Sannolikhetsfunktioner används ofta inom epidemiologi, klinisk forskning och biostatistik för att analysera data och dra slutsatser om samband mellan variabler och hälsoresultat. De är viktiga vid konstruktion av konfidensintervall, hypotesprövning och bedömning av risker och associationer i epidemiologiska studier.

I en medicinsk kontext refererer tidsfaktorer ofte til forhold der har med tiden at gøre, når det kommer til sygdomme, behandlinger eller sundhedsforhold. Det kan eksempelvis være:

1. Akutte vs. kroniske tilstande: Hvor akutte tilstande kræver øjeblikkelig medicinsk indgriben, kan kroniske tilstande udvikle sig over en længere periode.
2. Tidspunktet for diagnose og behandling: Hvor hurtigt en sygdom identificeres og behandles, kan have væsentlig indvirkning på prognosen.
3. Forløb og progression af en sygdom: Hvor lang tid en sygdom tager at udvikle sig eller forværres, kan have indvirkning på valget af behandling og dens effektivitet.
4. Tidligere eksponeringer eller længerevarende sundhedsproblemer: Tidsfaktoren spiller også en rolle i forhold til tidligere eksponeringer for miljøfaktorer, infektioner eller livsstilsvalg, der kan have indvirkning på senere helbredsudvikling.
5. Alder: Alderen kan have indvirkning på risikoen for visse sygdomme, svarende til at visse sygdomme er mere almindelige hos ældre end yngre mennesker.
6. Længerevarende virkninger af behandling: Tidsfaktoren spiller også en rolle i forhold til mulige bivirkninger eller komplikationer, der kan opstå som følge af længerevarende medicinske behandlinger.

I alle disse tilfælde er tidsfaktoren en vigtig overvejelse i forbindelse med forebyggelse, diagnostisk og terapeutisk beslutningstagen.

Data compression, också känt som dataminimi eller bitrate reduction, är en teknik inom datalagring och datakommunikation där man minskar mängden data som behövs lagras eller överföras genom att koda informationen på ett mer effektivt sätt. Detta uppnås genom att utnyttja redundans och/eller irrelevant information i data för att representera samma information med färre bitar. Data komprimering är vanligt förekommande inom områden som musik- och videostreaming, datalagring och datakommunikation över nätverk. Det finns två huvudsakliga typer av data komprimering: med förlust och utan förlust. Med förlust komprimering innebär att en liten del av originalinformationen kan tappa bort under komprimeringsprocessen, men detta är oftast acceptabelt eftersom det inte påverkar den perceptuella kvaliteten av data, till exempel när man komprimerar musik- eller videofiler. Medan utan förlust komprimering garanterar att all information i originaldata behålls oförändrad under komprimeringsprocessen och kan återställas till sitt ursprungliga skick efter att ha dekomprimerats, vilket är viktigt när man hanterar data där inga förluster får tolereras, såsom i medicinska eller finansiella applikationer.

'Search engine' er en betegnelse for et computerprogram eller en webtjeneste, der bruges til at søge efter og finde information på internettet. En search engine indeholder en database med webadresser (URL'er) og anden metadata om de websteder, som den har fundet under sit 'crawling' af World Wide Web. Brugerne kan skrive et søgeord eller en sætning ind i søgefeltet på search engine-siden, hvorefter search engine-algoritmen vil analysere brugerens input og sammenligne det med den information, der er gemt i databasen. Search engine-algoritmen rangerer derefter de relevante resultater efter deres anslåede relevans for søgeopgaven, således at de mest relevante resultater vises øverst på siden.

Search engines er blevet en vigtig del af vores hverdag og hjælper os med at finde information hurtigt og effektivt. De mest kendte search engines inkluderer Google, Bing, Yahoo!, og DuckDuckGo. Det er værd at notere, at nogle search engines kan have forskellige politikker omkring datainsamling, profilering, og annoncering, så det er altid en god ide at læse op om disse politikker, hvis du har bekymringer om din privatliv.

Anatomical models are three-dimensional representations of the structures and components of the human body or its parts. These models can be created in various forms such as physical models made of materials like plastic or wax, or digital models used in computer simulations. Anatomical models serve as educational tools for students, healthcare professionals, and researchers to visualize and understand complex anatomical structures and relationships that may be difficult to appreciate through two-dimensional images alone. They can also be useful for planning and practicing surgical procedures, studying pathologies, and developing medical devices or treatments.

Tandem-masspektrometri (MS/MS) är en typ av masspektrometri som innebär att ett joniserat molekyler genomgår två steg av massanalys. Det första steget består av att jonerna separeras baserat på deras massa-till-laddning (m/z) värden, och i det andra steget kolliderar de selekterade jonerna med ett inert gas, vilket resulterar i fragmentering av jonerna. Dessa fragment joner analyseras sedan i det tredje masspektrometriska steget för att generera en fragmentationsspektrum som kan användas för att identifiera och bestämma strukturen på den ursprungliga molekylen.

Denna teknik är mycket kraftfull när det gäller att analysera komplexa blandningar av molekyler, till exempel i proteomik och metabolomik studier, eftersom den möjliggör en hög grad av specifitet och känslighet vid identifiering och karakterisering av olika typer av biologiska molekyler.

'Röntgenbildsförstärkning' (eng. 'Image Intensification') är en teknik som används inom röntgidiagnostik för att öka kontrasten och skärpan på ett röntgenbild, särskilt vid fluoroskopi, det vill säga när man studerar rörliga strukturer i realtid.

Den grundläggande principen bakom tekniken är att en fotokatod ger ifrån sig elektroner när den exponeras för röntgenstrålning. Dessa elektroner accelereras sedan mot en skärm som kallas en fluorescensskärm, där de får i sin tur ifrån sig ljus när de träffar skärmen. Detta ljus kan sedan omvandlas till ett elektroniskt signal som visas på en bildskärm eller som sparas som en digital bild.

Den första förstärkningsprocessen sker genom att accelerera elektronerna, vilket ökar deras energi och därmed också deras förmåga att producera ljus när de träffar fluorescensskärmen. Den andra förstärkningsprocessen sker genom att använda en så kallad microkanalplatta (MCP), som är en typ av elektronmultiplikator som kan öka signalstyrkan ytterligare.

Genom att använda sig av röntgenbildsförstärkning kan man få till stånd en mycket snabb bilduppdatering, vilket är viktigt när man studerar rörliga strukturer. Det gör också att man kan reducera stråldosen som patienten utsätts för, eftersom man kan använda lägre strålnivåer och ändå få till stånd en acceptabel bildkvalitet.

En artefakt i en medicinsk kontext refererar till något som skapas av den tekniska processen att göra en mätning eller undersökning, istället för att vara en naturlig del av det man studerar. Artefakter kan orsaka felaktiga eller missledande resultat om de inte identifieras och korrektureras. Exempel på artefakter inkluderar rörliga linjer på ett EKG orsakade av muskelrörelser, eller ringar runt en patient i en MRI-skanner som kan orsaka skenbara strukturer på en bild.

Mikroskopi är en teknik som tillåter observering och analysering av strukturer som är för små att ses med blotta ögat. Detta görs genom användning av ett mikroskop, ett instrument som består av en linsystem som zoomer in på objektet.

Det finns olika typer av mikroskopi, men de två vanligaste är ljusmikroskopi och elektronmikroskopi. I ljusmikroskopi används ljus för att belysa preparatet och i elektronmikroskopi används elektroner. Elektronmikroskopi ger mycket högre upplösning än ljusmikroskopi, men är också dyrare och kräver mer komplicerad preparering av proverna.

Mikroskopi används inom många områden inom medicinen, till exempel för att diagnostisera sjukdomar, studera celler och vävnader, undersöka bakterier och virus, och för forskning.

Magnetisk Resonansstomografi (MRI), även kallat Kärnmagnetisk Resonans (NMR) är en icke-invasiv diagnostisk bildgebande teknik som använder starka magnetiska fält och radiovågor för att producera detaljerade bilder av inre strukturer och funktioner i kroppen.

Under en MRI-undersökning placeras patienten i en tunn, rörlig bädd som glider in i en tunnelformad magnetisk resonansscanner. Scannern genererar ett starkt magnetfält som får protonerna (atomkärnor) i kroppens vätskor att orientera sig parallellt med magnetfältet. Radiovågor används sedan för att störa denna orientering, och när radiovågorna stängs av återgår protonerna till sin ursprungliga position. Detta ger upphov till en svagt elektromagnetiskt fält som detektorer i scannern kan uppfatta och tolka för att skapa två- eller tredimensionella bilder av kroppens inre.

MRI används vanligtvis för att undersöka mjuka vävnader, såsom hjärnan, ryggraden, muskler, ligament och inre organ, och är speciellt användbar för att upptäcka skador, inflammationer, tumörer och andra avvikelser.

'Datalagringsutrustning' kan definieras som en typ av datorhardware som används för att lagra digital data på olika sätt. Detta inkluderar en rad olika typer av lagringsenheter, till exempel:

1. Hårddiskar (Hard Drives): En typ av mekanisk datalagringsenhet som använder en roterande skiva och en läs-/skrivhuvud för att lagra data.
2. Solid State Drives (SSDs): En typ av elektronisk datalagringsenhet som använder flashminnen istället för mekaniska delar för att lagra data, vilket gör den snabbare och mer hållbar än en hårddisk.
3. Optiska lagringsenheter (Optical Storage Devices): En typ av datalagringsenhet som använder laserteknik för att skriva och läsa data på optiska media, till exempel CD-skivor, DVD-skivor eller Blu-ray-skivor.
4. Magnetband (Magnetic Tape): En typ av datalagringsmedium som använder magnetisk teknologi för att lagra data på en remsa av plastfilmentaper.
5. Hårddiskkassetter (Hard Disk Cassettes): En typ av datalagringsmedium som liknar ett kassettband, men innehåller en hårddisk istället för magnetband.

Dessa olika typer av datalagringsutrustning har varierande kapaciteter, hastigheter och kostnader, vilket gör att de är lämpliga för olika användningsområden beroende på behov och preferenser.

Den medicinska definitionen av "beslutsfattande, datorstött" (CDS, Computerized Decision Support) är inom medicinen och hälsoväsendet ett sammanfattande begrepp för datorbaserade verktyg och system som stödjer beslut i kliniska situationer. Detta kan exempelvis vara system som ger underlag för diagnos, behandling eller prognos av en patient genom att tolka och analysera data från olika källor såsom elektroniska journaler, laboratorierapporten eller bilddiagnostik.

CDS-system kan varna för möjliga interaktioner mellan läkemedel, rekommendera preventiva åtgärder baserat på en patients riskprofil eller hjälpa till att ställa diagnos genom att jämföra symtom och resultat från olika tester med kliniska riktlinjer och forskningsstudier.

CDS-system kan vara integrerade i elektroniska journaler, laboratoriesystem eller bilddiagnostiksystem, men kan även vara tillgängliga som separata programvaror. Det är viktigt att notera att CDS-system inte ersätter klinisk domedel och omdöme, utan snarare stödjer och underlättar beslutsprocessen för den behandlande läkaren eller sjukskötaren.

I'm sorry for any confusion, but "CD-ROM" is a term that relates to computer technology and storage media, rather than medical terminology. "CD-ROM" stands for "Compact Disc-Read Only Memory." It is a type of optical disc that is used to store digital information, such as text, images, audio, and video. The data on a CD-ROM is permanently written during the manufacturing process and cannot be modified or deleted.

While not directly related to medical definitions, CD-ROMs have been used in various medical applications, including distributing educational materials, storing medical reference books, and delivering multimedia presentations for training purposes.

Teleradiologi är en gren inom radiodiagnostik där avlägsna distansöverföring och tolkning av medicinska bilder sker över telekommunikationsnätverk. Det innebär att radiologer kan undersöka och diagnostisera patienter utan att vara fysiskt på plats, vilket underlättar för både specialistvården och primärvården i mindre sjukhus och vårdcentraler. Teleradiologi använder sig av digitala bildtekniker såsom PACS (Picture Archiving and Communication System) och DICOM (Digital Imaging and Communications in Medicine) för att överföra och lagra medicinska bilder.

Monte Carlo-metoden är ett statistiskt sannolikhetsmetod som används för att simulera slumpmässiga händelser och beräkna numeriska approximationsvärden av komplexa problem. Den bygger på principen om att generera slumptal och använda dem för att simulera ett stort antal scenarier eller utfall, vilka sedan kan analyseras statistiskt för att uppskatta sannolikheter eller andra egenskaper hos det ursprungliga problemet. Metoden är uppkallad efter den berömda kasinot i Monaco, där slumpmässiga händelser används för att ge spelarna chansen att vinna pengar. I medicinska sammanhang kan Monte Carlo-metoden användas för att simulera olika sjukdomsförlopp, behandlingsalternativ eller andra komplexa processer där det är svårt att finna exakta analytiska lösningar.

Radiology är en gren inom medicinen som handlar om att använda olika former av strålning och elektromagnetiska vågor för att diagnostisera och behandla sjukdomar. Det kan exempelvis innebära att använda röntgenstrålning för att ta bilder på inre organ, eller att använda ultraljud för att undersöka foster under graviditeten. Radiologi kan även inkludera behandlingar med hjälp av strålning, till exempel strålbehandling vid cancer. En läkare som specialiserat sig på radiologi kallas radiolog.

"Biokemiske prosesser" refererer til de kjemiske reaksjoner som skjer i levende organismer, enten enkelcellert eller flercelligt, som er nødvendige for å drive livets funksjoner. Disse prosessene involverer ofte stoffskifte og energikreasjoner på cellulært nivå, og de kan deles opp i to hovedgrupper: anabolisme og katabolisme.

Anabolisme er den biokjemiske prosessen der små molekyler samles sammen for å danne større, mer komplekse molekyler som er nødvendige for cellens struktur og funksjon. Denne typen prosess krever ofte input av energi i form av ATP (Adenosintrifosfat) for å drive reaksjonene fremover.

Katabolisme er den biokjemiske prosessen der store, komplekse molekyler brytes ned til mindre, enklere molekyler, og energien frigjores som kan brukes av cellen. Denne typen prosess krever ofte oksidasjon av substratet for å frigjore energi.

Biokjemiske prosesser inkluderer også en rekke andre viktige funksjoner som syntese og nedbrytning av proteiner, lipider, kulhydrater og andre organiske forbindelser, samt reguleringen av cellelig aktivitet gjennom signalveier.

'Molecular Sequence Annotation' refererar till processen att identifiera och kategorisera funktionella element i en molekylär sekvens, som är en serie av nukleotider (i DNA- eller RNA-sekvenser) eller aminosyror (i proteinsekvenser). Detta inkluderar identifikation av gener, regulatoriska regioner, repetitiva element, kodande sekvenser och deras funktionella domäner, signalpeptider, intron-exonstrukturen med mera. Denna information används för att förstå struktur, funktion och evolution av genetiska element och är viktig för att tolka data från genomik-, transkriptomik- och proteomikstudier.

"Tvärsnittsanatomi" är en term inom anatomisk vetenskap som refererar till studien av korssnitt av olika kroppsdelar och deras struktur. Det innebär att man ser på en tunn skiva av ett organ eller en annan del av kroppen, istället för att titta på det i sin helhet. Genom att analysera dessa tvärsnitt kan man få information om de olika typerna av vävnader och deras proportioner inom den specifika strukturen. Detta kan vara särskilt användbart när man studerar komplexa organ som hjärnan eller lungorna, där det kan vara svårt att få en klar förståelse av deras inre struktur genom att bara titta på dem från utsidan.

I den medicinska kontexten kan "informationsbehandling" (information processing) definieras som insamlandet, analysen, tolkandet och användandet av patientrelaterad information för att stödja kliniska beslut och vård. Detta inkluderar ofta att samla in medicinska historier, laboratorievärden, symtom och fysiska examinationer för att sedan tolka och analysera denna information för att ställa diagnoser, planera behandlingar och övervaka patientens hälsotillstånd. Informationsbehandling kan också innebära att dela relevant information med andra vårdgivare eller specialister som är involverade i patientens vård för att säkerställa koordinerad och effektiv vård.

"Computer-supported mathematical analysis" refererar till användandet av datorer och digital teknik för att underlätta eller lösa matematiska analyser. Detta kan inkludera användning av datoralgoritmer, visualiseringstekniker och numeriska metoder för att analysera och lösa matematiska problem.

Exempel på tillämpningar av computer-supported mathematical analysis kan vara:

* Användning av numerisk differentiering och integration för att approximera derivator och integraler av komplexa funktioner.
* Användning av linjär algebra och matrisberäkningar för att lösa stora system av ekvationer.
* Användning av optimeringsalgoritmer för att hitta extrema värden av funktioner.
* Användning av statistiska metoder och maschinellt lärande för att analysera stora mängder data.

Genom att använda datorstöd kan matematiker och forskare i andra discipliner arbeta med mer komplexa problem än vad som är möjligt med hjälp av traditionella analytiska metoder, och de kan också effektivt visualisera och kommunicera resultaten.

Liquid chromatography (VC) är en typ av kromatografisk metod inom analytisk kemi där ett lösningsmedel (den mobila fasen) används för att transportera ett analytdosage genom en stationär fas. Stationära fasen kan bestå av olika material, såsom kol, silika eller polymerer, beroende på vilken typ av ämnen som ska separeras.

I vätskekromatografi delas den stationära fasen vanligen upp i små partiklar, för att öka ytan och därmed också effektiviteten hos separationen. Denna metod kallas då högprestationsvätskekromatografi (HPLC).

Under processen kommer olika ämnen i analytdosaget att interagera olika starkt med den stationära fasen, beroende på deras kemiska och fysiska egenskaper. Ämen som har en starkare interaktion kommer att förflytta sig långsammare genom kolonnen jämfört med ämnen som har en svagare interaktion. På så sätt kan olika ämnen skiljas åt och detekteras separat när de lämnar kolonnen.

Vätskekromatografi används ofta för att analysera komplexa blandningar av organiska och oorganiska ämnen, till exempel i farmaceutisk forskning, miljöanalys, livsmedelsanalys och kvalitetskontroll inom industrin.

"Genomförbarhetsstudier", eller "feasibility studies", är en typ av klinisk forskning som utförs för att undersöka hur en kommande större studie kan planeras, koordineras och genomföras på ett effektivt sätt. Dessa studier har ofta som syfte att testa olika aspekter av en framtida klinisk prövning, till exempel rekryteringsprocessen, datainsamlingen, datahanteringen och -analysen, samt deltagarnas tålamod och acceptans för studiens design och genomförande.

Genomförbarhetsstudier är vanligtvis mindre i skala än en fullskalig klinisk prövning och inkluderar ofta ett begränsat antal deltagare. Dessa studier kan hjälpa forskarna att identifiera och lösa eventuella problem eller utmaningar som kan uppstå under en kommande större studie, vilket i sin tur kan leda till en mer effektiv och framgångsrik genomförande av den slutliga kliniska prövningen.

Geografiske Informationssystem (GIS) er et computerbaseret system, der kan indsamle, lagre, analysere og præsentere geografisk forskellige data. Disse data omfatter typisk informationer om stedets beliggenhed, udstrækning, karakteristika og de relationer, der findes mellem disse geografiske elementer. GIS-systemer gør det muligt at kombinere forskellige datakilder, herunder vektor- (punkter, linjer og polygoner) og rasterdata (pixelbaserede data), og analysere dem i et geografisk perspektiv. Dette gør GIS-systemer til en vigtig værktøj inden for områder som planlægning, miljøanalyse, ressourceforvaltning, sundhedsgeografi og mange andre felter, hvor der er brug for at forstå rumlige mønstre, processer og sammenhænge.

Metasequoia är en mjukvara utvecklad av Osamu Mizuno som kan skapa och hantera 3D-modeller. Programmet är så kallad freeware. ...
Squid är ett datorprogram som korttidslagrar text, bild och data som hämtas från Internet på begäran från webbläsare. När sedan någon begär samma data igen, skickas den sparade versionen istället. Squid kan användas på två olika sätt. Antingen som en mellanhand mellan exempelvis ett företags intranät och resten av Internet, vilket gör att företaget sparar bandbredd och även ökar den upplevda hastigheten på välbesökta webbsidor. Det andra sättet är att öka hastigheten på sin egen webbplats genom att placera en squid "framför" den ordinarie webbservern, så att alla förfrågningar passerar genom squid. Lagrade förfrågningar kan då få svar omedelbart, utan att den ordinarie servern alls behöver kontaktas. I detta fallet är fördelen att CPU-kraft och minne sparas in, samt att webbplatsen upplevs som mera responsiv. Squid är öppen källkod och har som sådan utvecklats av många olika programmerare och företag världen över, men initiativtagare och ...
Cider är en typ av mjukvara som gör det möjligt att spela spel på en Mac som ursprungligen är tänkta att användas i Windows- ...
Wikimedia Commons har media som rör Anki (mjukvara). Bilder & media (Wikipedia:Projekt översätta källmallar, Artiklar med text ...
Havok är en mjukvara från företaget Havok. Mjukvaran används för fysiksimuleringar i datorspel som Halo 2, Super Smash Bros. ...
Kino är ett videoredigeringsprogram som är fritt att ladda ned och använda. Programvaran är tänkt att användas tillsammans med någon variant av operativsystemet Linux. (Fri programvara för videoredigering ...
Juice är en fri programvara som kan ladda ner program avsedda att avlyssnas på en bärbar mp3-spelare. Juice på Sourceforge.net Denna artikel om tillämpningsprogram saknar väsentlig information. Du kan hjälpa till genom att lägga till den. (Artiklar som behöver källor 2021-01, Alla artiklar märkta med mallen källor, Alla artiklar som behöver källor, Tillämpningsprogramstubbar, Alla stubbar, Freewareprogram ...
Koha är ett open source Integrated Library System (ILS), som används globalt av privat-, allmänna-, forsknings-, företags-, skol- samt universitetsbibliotek. Namnet Koha kommer ursprungligen från Māorispråkets ord för gåva eller donation. Koha är ett webbaserat bibliotekssystem med en SQL databas i grunden (MySQL rekommenderas) med katalogdata som lagras i MARC-format och som är tillgänglig via Z39.50 eller SRU. Användargränssnittet är till hög grad konfigurerbart och adaptivt och har översatts till flera olika språk. Koha har de flesta egenskaper som kan behövas i ett bibliotekssystem, däribland: Cirkulation och låntagarhantering Konfigurerbara sökningar Tidskriftssystem för magasin och tidningar Möjligheten att hantera obegränsat antal filialer, låntagare, låntagarkategorier, objekttyper, objekt, valutor och annan data Diverse Web 2.0 funktioner som taggning, kommentering, delning och RSS-flöden Komplett inköpssystem som inkluderar budget och prisinformation ...
PCB är ett program med öppen källkods för design (Electronic Design Automation, EDA) av mönsterkort. PCB utvecklades av Thomas Nau. Programmet kan skriva ut mönsterkortslayouter i PostScript eller Gerberfil. Denna programvarurelaterade artikel saknar väsentlig information. Du kan hjälpa till genom att lägga till den. (Artiklar som behöver källor 2022-09, Alla artiklar märkta med mallen källor, Alla artiklar som behöver källor, Programvarustubbar, Alla stubbar, Elektronik, Fri programvara och öppen källkod ...
Brilliance är en mjukvara till Amiga, som gör det möjligt att skapa och bearbeta digitala bilder. Den utvecklades av Digital ... Amiga-mjukvara, Ritprogram, Programvaror 1993, Tillämpningsprogramstubbar, Alla stubbar). ...
Mastodon är en mjukvara med fri och öppen källkod som används för driva mikrobloggar. Funktionerna liknar de som plattformen ...
Euphoria är en mjukvara med vars hjälp det är möjligt att skapa simulerade rörelser för till exempel karaktärer i datorspel. ...
Quicksilver är fri mjukvara för Mac OS som tillverkas av Blacktree Software. Med hjälp av denna mjukvara kan till exempel ...
Se även: boot camp (straff) Boot Camp är en uppsättning mjukvara från Apple som gör det möjligt att förutom Mac OS även starta ...
Senaste version är 6.0.3. (Apple-mjukvara, Brännarprogramvara). ...
... eller utnyttja en fysisk hårddiskpartition skapad av Apples Boot Camp-mjukvara för ändamålet. Parallels Desktop Version 2 (2006 ...
Apple-mjukvara, Bildbehandlingsprogram). ...
Företaget utvecklar mjukvara. ^ Internet Movie Database, IMDb-ID: nm0749386co0047972, läst: 13 augusti 2015.[källa från ...
... mjukvara-hårdvara; och 3) experter (de med nya insikter såväl som de med välkänd auktoritet) eftersom alla tre samarbetena ...
Apple-mjukvara, Datorprogram). ...
Liknande funktioner finns i Itunes och Iphoto med "Smarta spellistor" respektive "Smarta fotoalbum". (Apple-mjukvara, ...
De flesta operativsystem kan också agera AFP-klienter, antingen som standard eller via extra mjukvara. (Datornätverk, Apple- ...
Apple-mjukvara, Poddradiotjänster). ...
Översatta artiklar, Apple-mjukvara). ...
... , av Apple skrivet iStumber, är en mjukvara för Mac OS som används för att detektera trådlösa nätverk. KisMAC Omnipeek ...
Officiell webbplats (Komprimeringsprogram, Apple-mjukvara). ...
... webbplats (Apple-mjukvara, Kontorspaket). ...
Metasequoia är en mjukvara utvecklad av Osamu Mizuno som kan skapa och hantera 3D-modeller. Programmet är så kallad freeware. ...
Att Sälja Fri Mjukvara. Några åsikter om att sälja undantag till licenser av fri mjukvara, såsom GNU GPL finns också ... På sikt, hur många personer som använder fri mjukvara kommer bestämmas av vad fri mjukvara kan göra, och hur enkelt det går att ... Med proprietär mjukvara, åstadkommer man precis detta med höga priser-men fri mjukvara är annorlunda. ... Kommer ökade distributionskostnader avskräcka användning av fri mjukvara?. En annan vanlig oro är intresset för fri mjukvara. ...
Fyll i din epostadress för att följa Mjukvara.se När du väljer att skapa ett konto och följa ett nyhetsrum kommer dina ... Mejl skickat till __email__. Klicka på länken i mejlet för att följa Mjukvara.se. ...
Mjukvara.se försöker guida dig till rätt saker så du slipper ladda ned saker som skadar dig. Vi utvärderar, recenserar och ... Mjukvara.se försöker hjälpa dig i denna djungel som kallas mjukvaror/programvaror och webapplikationer på nätet. Man skall vara ...
Mjukvara.se skriver om Adroid utifrån två perspektiv. Först och främst säkerhet. Eftersom Android är ett öppet system till ... Här finner du Mjukvara.se:s alla artiklar samlade om Android ... Mjukvara.se försöker guida dig till rätt saker så du slipper ... Mjukvara.se skriver om Adroid utifrån två perspektiv. Först och främst säkerhet. Eftersom Android är ett öppet system till ... Mjukvara.se försöker hjälpa dig i denna djungel som kallas mjukvaror/programvaror och webapplikationer på nätet. Man skall vara ...
Mjukvara Växjöföretaget JLT Mobile Computers står redo att åter öka farten. Tillväxtstrategin framåt bygger på egenutvecklad ... För vi har redan idag en hel del expertis inom hårdvarunära mjukvara, och det är inte där jag vill fokusera de nya resurserna. ... Företaget ska inte bara utveckla mjukvara, utan det ska också definiera en affär och jobba mot våra kunder för att hitta värdet ... Inom det nybildade dotterbolaget ska mjukvara som samlar in data och lösningar som visualiserar data utvecklas. ...
Mjukvara. MagniLink WifiCam. MagniLink WifiCam. Följande text är på engelska, från vår internationella databas. ...
Kritisk sårbarhet upptäckt i Ciscos mjukvara för datacenter. Dags för administratörer att uppdatera Cisco Data Center Network ...
Mjukvara / Litteratur. Elektronik- och mekanikrelaterad mjukvara/litteratur. (T.ex schema-CAD, simulering, böcker, manualer mm ... Mjukvara till PC, modbus master och slav Senaste inlägget av swapper « 10 augusti 2023, 23:26:15. ...
Mjukvara / Litteratur. Elektronik- och mekanikrelaterad mjukvara/litteratur. (T.ex schema-CAD, simulering, böcker, manualer mm ... Mjukvara till PC, modbus master och slav Senaste inlägget av swapper « 10 augusti 2023, 23:26:15. ...
NI SOM har SOM-systemets anpassningsmöjligheter, men man behöver inte lägga tid på att utveckla egen mjukvara med alla risker ... Snabbutveckla mjukvara för FPGA. Posted on augusti 7th, 2014 by Göte Fagerfjäll ...
Henrik är en omtyckt produktägare och agil coach med en lång erfarenhet av olika branscher och fokus på lean och agila principer.. Henrik drivs av att få bidra med förändringsarbete och problemlösning. Han ser snabbt hur domänexperter och teknikutvecklare kan komma varandra närmare och samarbeta för att tidigt få ut affärsvärde till kunden.. Henrik är social, lyhörd och en riktig glädjespridare!. ...
Välkommen Johan! 2023-01-11 - Sedan i måndags jobbar Johan Rende med oss på Citerus. Han kommer jobba som mjukvaruutvecklare och är nyfiken på ett nytt och roligt uppdrag. Hej Johan, vad kul att du börjat hos oss. Hur kom det sig att du valde just Citerus? Min bror har jobbat på Citerus i väldigt många år, så jag kände […] ...
Ladda hem mjukvara. https://www.asus.com/networking-iot-servers/wifi-routers/all-series/rt-ax55/helpdesk_bios/?model2Name=RT- ...
Upptäck vårt produktsortiment inom Mjukvara för HMI: IDS - Intelligent Data Services,EcoStruxure™ Secure Connect Advisor, ... Mjukvara för datacenter Prefabricerade modulära datacenter Rack och tillbehör Serviceutbud Tjänster för kritisk kraft och kyla ... Elnätsautomation och SCADA mjukvara Mellanspänningsställverk Programvara för energihantering Reläskydd per applikationsområde ... Mjukvara för industriell automation Mätning och Instrumentering Nätaggregat och transformatorer Operatörspaneler och industri- ...
Uppdatering 2017-04-19: Mjukvara och instruktioner finns tillgängliga på denna länk. ...
All In One Keylogger spion mjukvara kan du läsa. vår Keylogger Online Manual eller Kontakta oss och vi kommer att vara. glada ... Jag köpte denna underbara mjukvara och sedan dess, går jag in då och då och tittar på deras loggar så att jag kan hjälpa dom ... Tyvärr så har vår dotter det väldigt... besvärligt just nu och jag litar på er underbara mjukvara varje dag så att jag kan få ... Stänger av oönskad mjukvara.. Filtrerar övervakade användarkonton.. Sparade skärmbilder i "slide Show".. Skickar reporter via ...
Scary Marys blogg handlar om internet, datorer och IT. Titta in eller prenumerera för nyheter, tips och tricks till din dator och internet. Är du nyfiken på mig bakom bloggen kan du följa mig på: Flickr, Foursquare eller min personliga blogg. Du kan även kolla in min Google-profil. Precis som de flesta sajter använder Scarymary.se cookies. Sitemap ...
Mjukvara, Tips ». 14 tips och tricks för Dropbox. [21 Dec 2010 , 6 Kommentarer , ] ...
Med EcoOnline mjukvara för undersökningar kopplat till HMS kan du enkelt skapa anpassade online-undersökningar, samla in data ... MJUKVARA FÖR UNDERSÖKNINGAR & ENKÄTER Uppfyll lagkrav och bli mer effektiv med EcoOnlines mjukvara Påbörja din resa med oss och ... Mjukvara för undersökningar Vår programvara gör att du kan skapa enkäter från grunden eller använda mallar, med en rad frågor ... Mjukvara för undersökningar & enkäter Få informationen för att kunna genomföra korrekta åtgärder Skapa, hantera, distribuera ...
... jämför och anteckna på ritningar med PlanRadars mjukvara för ritningshantering och skapa en bättre kommunikation i ditt team. ... Vilka funktioner har en mjukvara för ritningshantering?. En molnbaserad mjukvara för ritningshantering gör att du inte längre ... Mjukvara för ritningshantering. Digital ritningshantering. Visa, jämför, markera och godkänn ritningar på en enda plattform. ... Ingår en BIM-viewer i PlanRadars mjukvara för hantering av ritningar?. Ja, när man använder PlanRadar kan man välja mellan att ...
Tag Archives: Mjukvara Unboxing: The One Ive Been Waiting For. Posted on 2012/04/05. by Sysadmin Posted in Android, Blandat, ... Facebook HTC HTC Desire HD HTC One X Im The ONE Youve Been Waiting For ICS Kameralins Laddare Logga Matt Micro-USB Mjukvara ...
The SiteManager Software (SM-E) is available for different operating systems, such as Windows and Linux, but activates using the same license. You can preinstall the SM-E software on all your platforms, and connect to central IoT GateManager Severs FREE of charge. Once you need the SM-E for remote maintenance, the license is assigned remotely with a single click. You can then choose from two license types: BASIC, which allows cost-effective access to the platform where SM-E is installed, or EXTENDED which is a full-featured remote access gateway.. ...
På denna sida kan ni ladda hem mjukvara. ... Ladda hem mjukvara. Här kan du ladda hem Caspeco Business ...
Ta en titt på våra tjänster och priser på vår mjukvara för prov. Priser börjar vid $20 per månad. ...
Forum: Elektronik-Mjukvara-H rdvara. I detta forum diskuterar vi allt som har med elektroniken att g ra, mjukvara, h rdvara mm ...
Cleversigns mjukvara är 100% webbaserad och ingen mediaspelare behövs för att kunna använda våra funktioner. Det innebär att du ...
Fråga Experten Fråga: Jag tycker att det är svårt att veta vad jag ska göra med den data som loggern samlar in, har ni några tips på vägen? Niklas svarar: För att kunna göra.... ...
Genom ny teknik med nya chipset i våra nya Trakkers 007 KK II har vi även utvecklat en förfinad version av vår mjukvara på ... Trakk släpper nu sin nya 3.0 mjukvara. Trakk tar ytterligare ett steg mot tätpositionen inom GPS Spårning. ...
  • Metasequoia är en mjukvara utvecklad av Osamu Mizuno som kan skapa och hantera 3D-modeller. (wikipedia.org)
  • Tillväxtstrategin framåt bygger på egenutvecklad mjukvara som tar hjälp av inbyggda sensorer i de egna datorerna för att skapa säljbara tjänster. (etn.se)
  • Ett viktigt mål för oss på WithSecure är skapa energieffektiv mjukvara. (it-hallbarhet.se)
  • Syftet med detta projekt var skapa mjukvara i syfte att utvärdera fördelningen av räddningsresurser. (lu.se)
  • Hon utvecklar pedagogisk mjukvara och prototyper med två syften: att använda dem som forskningsverktyg för att utforska inlärningsprocesser, samt att skapa pedagogisk mjukvara med ett verkligt värde som pedagogiska verktyg. (lu.se)
  • Forskarna utvecklar en mjukvara som bygger på ultraljudsteknik. (lu.se)
  • PlanRadars mjukvara för hantering av ritningar i Sverige. (planradar.com)
  • Detta är en jobbannons med titeln "Utvecklingsingenjör mjukvara" hos företaget Unik Resurs i Sverige AB och publicerades på webbjobb.io den 23 mars 2015 klockan 10:48. (webbjobb.io)
  • Många casinon kräver att du installerar deras mjukvara för att kunna börja spela, särskilt om du väljer ett nedladdningsbart casino. (casinoonline.tf)
  • Genom populära webbläsare som Google Chrome, Firefox, Safari och Opera kan du spela casino online direkt via nätet utan att behöva ladda ner någon mjukvara. (casinoonline.tf)
  • Olika online casinon använder sig av olika typer av mjukvara och därför kan man också stöta på olika varianter av ett och samma spel. (casinoonline.tf)
  • Utföra masspektrometrisk analys och kunna bearbeta och analysera data med olika typer av specialiserad mjukvara. (lu.se)
  • Hur pålitligt casinots (och spelens) mjukvara är beror på vilken mjukvaruleverantör casinot arbetar med. (casinoonline.tf)
  • Som mjukvaruingenjör hos YASKAWA Nordic arbetar du med systemanalys, implementation, verifiering och dokumentation av mjukvara i och kring våra och våra kunders robotsystem. (webbjobb.io)
  • Eftersom fri mjukvara inte är en fråga om pris, så kan ett lägre pris inte göra en programvara fri, eller ens mer fri. (gnu.org)
  • Att distribuera fri mjukvara ger möjligheter att donera pengar till utveckling av fri programvara. (gnu.org)
  • München, Tyskland/Antwerpen, Belgien , 12 januari 2021 - TÜV SÜD, en ledande global expert på testning, inspektion och certifiering, har tecknat ett avtal om att införa Spacewells Axxerion-mjukvara på sitt nya Singapore-huvudkontor, en åtta våningar hög avancerad smart byggnad på 18 900 kvadratmeter, där cirka 700 TÜV SÜD-anställda kommer att arbeta från och med 2021. (spacewell.com)
  • Keylogger & Spion mjukvara, Ladda ner ett GRATIS prov àv keylogger. (relytec.com)
  • För att kunna spela måste du ladda ner deras mjukvara i datorn, något som kan ta upp en hel del RAM-plats så det är en bra idé att kolla först om du har tillräckligt med utrymme i datorn. (casinoonline.tf)
  • Frågan för många innan man sätter igång och installerar mjukvara som inte är officiell är förståeligt nog huruvida garantin gäller eller inte efteråt. (tekniksmart.se)
  • Instruktionerna på den här sidan gäller för referenser till mjukvara och appar. (lu.se)
  • Mjukvara och appar som inte behöver någon referens inkluderar Microsoft Office (t ex Word, Excel och PowerPoint), sociala mediaappar (t ex Facebook, Instagram och Twitter), enkätundersökningsmjukvara (t ex Qualtrics och Survey Monkey), Adobe-produkter (t ex Acrobat Reader, Adobe Photoshop och Adobe Acrobat), Java och statistikprogram (t ex R, SPSS och SAS). (lu.se)
  • En del mjukvara och appar saknar en namngiven person som skapare och då ska istället exempelvis organisationen eller företaget bakom programmet anges som skapare i referensen. (lu.se)
  • Det bästa sättet är att själv skriva väsentlig fri mjukvara eller dokumentation . (gnu.org)
  • Du får nya insikter och kunskap genom att se vår mjukvara / IT-plattform och kan enklare ta ett nytt helhetsgrepp kring arbetsmiljöfrågor. (ecoonline.com)
  • Att använda rätt verktyg och mjukvara kan hjälpa till att göra din forskning mer effektiv. (lu.se)
  • All In One Keylogger spion mjukvara kan du läsa vår Keylogger Online Manual eller Kontakta oss och vi kommer att vara glada att kunna hjälpa till! (relytec.com)
  • De tävlande ställer upp i en av fyra kategorier: Life science & teknik, Människa & samhälle, Miljö & energi och Webb, mjukvara & media. (lu.se)
  • Fri mjukvara är ett gemensamt projekt, och alla som direkt påverkas av projektet bör hitta vägar att bidra till detta gemensamma projektet. (gnu.org)
  • En mediespelare , även mediaspelare , är en mjukvara eller hårdvara avsedd för att spela upp filer som innehåller ljud / musik , video / film eller bilder . (wikipedia.org)
  • Programvaran för MagniLink är en innovativ mjukvara som används för att visa bild från ett MagniLink läskamerasystem. (wm3.se)
  • Genom ny teknik med nya chipset i våra nya Trakkers 007 KK II har vi även utvecklat en förfinad version av vår mjukvara på enheterna. (trakk.se)
  • Cleversigns mjukvara är 100% webbaserad och ingen mediaspelare behövs för att kunna använda våra funktioner. (cleversign.se)
  • Datan kan bestå av analog eller digital information, såväl som laborationsrapporter och mjukvara. (lu.se)
  • Open source-mjukvara för visualisering och nätverksanalys. (lu.se)
  • Mjukvara som huvudsakligen körs i Microsoft-miljöer som Windows, Windows Server, Windows Embedded och Windows CE. (webbjobb.io)
  • Med fri mjukvara, behöver användarna inte betala distributionskostnaden för att köra mjukvaran. (gnu.org)
  • Forskningsämnet använder sig därtill av en metodmässigt bred palett, från arkivstudier och intervju- och enkätstudier till digitala metoder och studier av dataflöden, utförda i samarbete med utvecklare där applikationer och mjukvara anpassas i forskningssyfte. (lu.se)
  • Varför behöver byggföretag en mjukvara för att hantera ritningar? (planradar.com)
  • Klicka på länken i mejlet för att följa Mjukvara.se. (mynewsdesk.com)
  • Så om du letar efter mjukvara för speldesign bör du välja ett som levereras med ett integrerat felsökningsverktyg anpassat för spel. (flexjockey.com)
  • besvärligt just nu och jag litar på er underbara mjukvara varje dag så att jag kan få veta hur hon mår och hur säker hon är just nu. (relytec.com)
  • de skulle fortsätta att använda proprietär mjukvara om fri mjukvara inte kunde göra jobbet för dem. (gnu.org)
  • LogTemp är en enkel mjukvara med ett brett stöd för temperatursensorer AD-chip samt luftfuktighetsmätare. (m.nu)