Microwaves är en form av elektromagnetisk strålning med våglängder mellan 1 millimeter och 1 meter, vilket motsvarar frekvenser mellan 300 megahertz (MHz) och 300 gigahertz (GHz). I medicinska sammanhang används ofta specifika frekvensband inom mikrovågsområdet för olika tillämpningar, såsom diatermi och hypertermibehandlingar av tumörer. Mikrovågor kan genereras med hjälp av speciella kretsar och användas i en mängd olika applikationer, inklusive kommunikationssystem (till exempel mobiltelefoner), uppvärmningsapparater (som mikrovågsugnar) och medicinska behandlingar.

"Ablation" betyder på medicinska området ungefär "bortförande" eller "tillintetgörande". En ablationsbehandling innebär att man med hjälp av olika metoder söker förstöra eller avlägsna en del av kroppen, till exempel tarmbösartad cancer eller ett oregelbundet hjärtrytm. Det kan göras med hjälp av olika tekniker som exempelvis termisk ablation (hetta), kryoablation (kyla) eller med hjälp av radiofrekvensvågor, laser, mediciner eller kirurgi.

Syftet med en ablationsbehandling kan variera beroende på sjukdomen och patientens tillstånd, men det kan exempelvis vara att lindra smärta, förbättra funktionen eller förlänga livslängden.

"Diathermy" är en medicinsk term som refererar till användning av värmeenergi för att behandla sjukdom eller skada i kroppen. Det kan uppnås genom att använda högfrekventa elektriska strömmar (elektrisk diatermi) eller med hjälp av energirika, fokuserade ljusstrålar (laserdiatermi).

Elektrisk diatermi orsakar värmeproduktion i vävnaden genom att elektriska strömmar passerar igenom den. Denna metod används ofta för att lindra smärta, öka blodflödet och underlätta läkningen av muskel- och skelettskador.

Laserdiatermi använder sig av högintensiva laserstrålar för att värma upp specifika områden i kroppen, vilket kan leda till att celler förstörs eller påverkas på annat sätt. Denna metod används ofta inom kirurgin för att koagulera blodkärl, avlägsna tumörer och skära bort vävnad.

Det är viktigt att notera att diatermi ska endast utföras under kontroll av en läkare eller annan certifierad medicinsk personal, eftersom det kan finnas risker relaterade till felaktig användning eller överdosering.

Elektrokoagulering är en metod för att med hjälp av elektrisk ström ställa om blödande blodkärl till ett fast tillstånd, vilket kan användas vid vissa typer av operationer. Den medicinska definionen på elektrokoagulering är:

"En metod för att med hjälp av elektrisk ström ställa om blödande blodkärl till ett fast tillstånd genom att koagulera (sammanfalla) proteiner i vävnaden. Detta kan uppnås genom att använda en speciell elektrod som appliceras på det blöda området under operation, varvid den elektriska strömmen orsakar koagulering av blodkärlen och minskar blödningen. Elektrokoagulering kan användas vid olika typer av kirurgiska ingrepp, till exempel vid prostatektomi (borttagning av prostata) eller kolonresektion (borttagning av en del av tjocktarmen)."

I medicinsk kontext, betyder "uppvärmning" ofta att gradvis öka kroppens temperatur eller blodgenomströmning till en viss del av kroppen, oftast musklerna. Detta görs vanligtvis som en del av en uppvärmningsrutin före fysisk aktivitet för att förbereda kroppen och minska risken för skador. Uppvärmningen kan innebära olika typer av övningar, såsom lättgående stretching, små hopp eller löpning på plats, som alla hjälper till att öka kroppstemperaturen och blodgenomströmningen.

'Hypertermia, inducerad' refererar till ett tillstånd där kroppstemperaturen är artificiellt ökad över det normala normothermiska intervallet (36-37°C) som en direkt konsekvens av externt tillfört värmemedel eller på grund av aktiv muskelverksamhet. Det finns olika typer av inducerad hypertermia, men de två vanligaste formerna är:

1. Exogena hypertermia: Denna form orsakas av externt tillfört värmemedel, till exempel när en person utsätts för överdriven värmeexponering i en hettaonda eller när de blir överhettade under långvarig solbadning.
2. Jämförd med exogena hypertermia orsakas denna form av inducerad hypertermia av aktiv muskelverksamhet, till exempel vid stängselgångsövningar eller när en person arbetar i varma och fuktiga förhållanden utan tillräcklig värmeavskiljning. Detta kallas också för "ansträngningshypertermia" eller "värmeslag".

Det är viktigt att notera att inducerad hypertermia kan vara farlig om den inte behandlas korrekt, eftersom överdrivenhet kan leda till allvarliga komplikationer som hjärt- och kärlsystemsstörningar, njurskador, muskelskador och i värsta fall dödsfall.

Organisk kemi er en gren av kjemien som handler om studien av klorofyllfrie (icke-grønne) forbindelser, der typisk inneholder koolstoff, brannstoffer, sukker, fedtstoffer, proteiner og mange typer syntetiske materialer. Disse forbindelsene har ofte komplekse molekylære strukturer med kovalente bindinger mellom koolstofatomer og andre atomer som waterstoff, il, svovel, fosfor, azot og halogen. Organisk kemi er en viktig del av biokjemien og har mange praktiske anvendelser innenom medicinen, industrien og teknologien.