Medicinskt sätt att definiera ‘mellanrum mellan tänder’ är diastema. Diastema är ett uttryck som används för att beskriva ett extra mellanrum mellan två framtänder, vanligtvis de övre framtänderna. Detta tillstånd är ofta estetiskt störande men tenderar att vara ofarligt för tanden och tandköttets hälsa. Diastema kan bero på olika orsaker, inklusive storleksförhållandet mellan tänderna och käken, muskelaktivitet i tungan eller läpparna, tillväxtavvikelser under uppväxten eller förlust av en milk tand som inte ersatts korrekt. I vissa fall kan diastema behöva behandlas med hjälp av ortodontisk behandling, såsom tandsöm eller käkkirurgi, särskilt om det orsakar problem med käkmuskulatur, talsvårigheter eller dålig tandhygien.

'Kvacksalveri' betecknar ofta aktiviteter som utförs av personer som inte är legitimerade eller kompetenta inom området de ger råd och behandlingar within. Dessa aktiviteter kan inkludera påståenden om att kunna bota allvarliga sjukdomar med enkla lösningar, försäljning av oprövade eller ineffektiva produkter som hävdas vara medicinskt verksamma, och användande av otillräckliga eller farliga behandlingsmetoder. Kvacksalveri kan vara skadligt eftersom det förhindrar personer från att få effektiv behandling och kan orsaka direkta skador på hälsa.

"Besatthet" är ett psykiologiskt begrepp som kan ha olika betydelser beroende på kontext. I allmänhet refererar det till en situation där en persons tankar, känslor eller handlingar domineras av en fix idé, impuls eller förvrängning av verkligheten. Detta kan leda till repetitiva och ofta störande beteenden eller attityder.

I mer specifik medicinsk kontext kan "besatthet" användas för att beskriva ett syndrom som kallas "Obsessive-Compulsive Disorder" (OCD), även känt som tvångssyndrom. OCD är en typ av ångeststörning som kännetecknas av två huvudsymtom: tvångsmässiga tankar eller riter och/eller kompulser. Tvångsmässiga tankar är upprepade, ofta obehagliga och orelaterade till verkligheten idéer eller föreställningar som en person inte kan få bort sig ifrån, medan kompulser är upprepade handlingar eller riter som en person känner sig tvungen att utföra för att lindra sin oro eller ångest.

Det är värt att notera att "besatthet" kan också användas i andra medicinska kontexter, såsom besatthet av droger eller alkohol, där en person blir beroende av en substans och inte kan sluta använda den, trots negativa konsekvenser.

'Tandanlag' är ett medicinskt begrepp som refererar till den struktur och funktion hos en individ eller djurs tänder. Tandanlaggens uppbyggnad inkluderar tänderna själva, kringliggande vävnader såsom tandkött och käkar, samt de nerva och blodkärlsstrukturer som försörjer dem.

Tandanlag består av två huvuddelar: den roterande (icke levande) delen, även kallad tandsubstansen, och den levande delen, även kallad pulpan. Tandsubstanserna inkluderar emaljen (den hårdaste substansen i kroppen), dentin (ett hårt, poröst material under emaljen) och cement (ett bindemedel mellan roten och käkbenet). Pulpan innehåller blodkärl, nerver och andra levande vävnader.

Tandanlagets funktion är att bryta ner maten för smak- och näringsupptag, samt att underlätta tal och andning. Tandanlaget kan också ha en estetisk funktion och vara viktigt för ansiktsformen och utseendet.

'Tand' er en del af muskuloskeletal systemet og er definert som et hård, vitamin-riggt struktur, der består af roden (radix) og kronen (corona). Tanden dannes af tre typer væv: cementum, dentin og pulpa. Cementum er det yderste lag, der danner en fast forbindelse mellem tanden og kæbeknoglen. Dentin ligger under cementum og udgør den største del af tanden. Pulpaen er det indre væv i tanden, der indeholder blodkar og nerver. Tandens overflade er beklædt med et hårdt lag, kaldet emaljen, som er det hårdeste stof i kroppen. Tanden har en central hulhed, pulpaen, der indeholder blodkar, nerver og andre vævstyper.

Tandens funktioner inkluderer: at bide, knuse og maler føde til passende størrelse for at lette svælgen; hjælp til tale; og bidrage til æstetikken ved at give ansigtet form. Tandpleje er vigtig for at opretholde sundheden af tænderne og tandkød og forebygge sygdomme som karies og parodontoopati.

'Läppband' (frenulum) är en liten flik av slemhinna som fästar eller begränsar rörelsen hos en viss del av kroppen. Det mest vanliga läppbandet är det sublinguala läppbandet under tungan, men det kan även finnas läppband på läpparna och på könsorganen.

I medicinsk kontext används ofta termen 'frenulum' för att referera till det sublinguala läppbandet under tungspetsen. Det sublinguala läppbandet är en remsa av slemhinna som fäster tungan till gommen och begränsar rörelserna hos tungspetsen. I vissa fall kan det vara förtjockat eller kort, vilket kan leda till problem med tungans rörlighet och tal.

I andra fall kan läppband på könsorganen orsaka smärta eller oönskade symtom under sexuell aktivitet, i sådana fallen kan en kirurgisk behandling vara nödvändig för att avlägsna det överflödiga läppbandet.

I medically related context, ‘leende’ refererar till det aktiva, viljfulla eller spontana uttrycket av glädje genom att visa tänder i ett leende. Det kan involvera en lätt knorrning av läpparna och/eller ögonens glimpande. Leenden är ofta ett sätt att kommunicera positiva känslor, men de kan också ha andra betydelser beroende på kulturella eller sociala kontexten.

Det finns olika typer av leenden som kan observeras i medicinska sammanhang:

1. Smygtandade leende: Ett diskret, ofta spontant leende där endast ena sidan av läppen lyfts något.
2. Bredt leende: Ett leende som involverar att båda läpparna lyfts och visar fler tänder. Det kan vara ett tecken på större glädje eller belåtenhet.
3. Socialt leende: Ett leende som uttrycker vänlighet, empati eller acceptans i sociala situationer, även om den personen inte känner någon speciell glädje.
4. Dimmor: En typ av leende där läpparna är lite slappa och tänderna inte visas fullt ut. Det kan vara ett tecken på trötthet eller apati.
5. Svepande leende: Ett leende som involverar ansiktets hela muskulatur, inklusive ögonlocken, kinder och pannan. Det kan vara ett starkt uttryck för glädje eller belåtenhet.

I medicinska sammanhang kan observation av leenden användas som ett sätt att bedöma patienters kognitiva förmåga, emotionella tillstånd och kommunikationsförmåga. Även om leenden är vanligtvis förknippade med positiva känslor, kan de också förekomma i negativa situationer som ett sätt att dölja sorg eller smärta.

'Pulpanekros' betegner den tilstand, hvor pulpaen i en tand dør og går i opløsning. Pulpaen er det levende, bløde væv inde i tanden, der indeholder blodkølvæv, nerver og kirtler. Den kan dø, fordi den bliver ødelagt af caries (tandbetening), skader eller en anden infektion. Nekrosis betyder at cellerne i et væv er døde og begynder at gå i opløsning, hvilket kan føre til abscesser og andre komplikationer, hvis det ikke behandles. Symptomer på pulpanekros kan inkludere smerte, særligt under varme eller kølige stimuli, lugt fra munden, rodcanaler og en forandret tandfarve. Behandlingen af pulpanekros består typisk i en endodontisk behandling (en rodkanalbehandling), hvor pulpaen fjernes og kanalerne renses, desinficeres og udfyldes for at forhindre yderligere infektioner.

'Orthodontic space closure' refererar till den process där en tandortal framtill eller bakom en annan tand stängs genom att använda sig av ortodontiska apparater, såsom brackets eller skruvar. Detta görs vanligen för att korrigera en malokklusion (en felställd tandbit) eller för att stänga luckor mellan tänderna som orsakats av tandsmissingar eller extra tänder. Genom att gradvis flytta tänderna närmare varandra och eventuellt extrahera överflödiga tänder, kan ortodonten åstadkomma en jämn och korrekt positionerad tanduppsättning.

'Tandbildning' (odontogenes tumör) är en allmän term för ett tillväxtstörning i munhålan som har sin grund i odontogent (tandbildande) vävnad. Det kan vara godartat eller elakartat. De flesta tandbildningarna är godartade och tenderar att växa långsamt. Symptomen kan inkludera smärta, sår, svullnad, lösnande tänder eller förändrat bett. Behandlingen består ofta av kirurgisk borttagning.

Medicinskt sett betyder "övertalig tand" att en person har en extra tand som har bildats bredvid eller ovanpå de vanliga tänderna. Detta kallas även supernumerärt tandsystem. Övertaliga tänder är relativt ovanliga och kan vara asymmetriska, vilket innebär att de inte förekommer hos alla personer i ett par. De kan vara fullvuxna eller underutvecklade och kan vara belägna i olika positioner i käken. Övertaliga tänder kan orsaka problem med utvecklingen av andra tänder, tandställning och käkfunktioner.

Rotfyllning, även känt som rotbehandling eller endodontisk behandling, är en medicinsk procedur där man rengör, formar och fyller ut kanaler i en skadad eller infekterad tandrot. Detta görs vanligtvis med hjälp av specialdesignade instrument och material för att eliminera smittämnen och skydda den omgivande tandköttet från fortsatt infektion.

Under en rotfyllning tas den skadade nerven och blodkärlen bort från rotkanalerna, vilket kallas för avtäckning (eller pulpotomi/pulpectomi). Sedan desinficeras och rengörs kanalerna med hjälp av irrigationsvätskor och medicinska lösningar. Efter att kanalerna är rena och torra fylls de med en speciell, biokompatibel cement och ett gutapercha-material för att försegla och stabilisera tanden. I vissa fall kan det vara nödvändigt att stärka tanden ytterligare med en kompositfyllning eller en krona.

Rotfyllningar utförs vanligtvis av tandläkare specialiserade inom området endodonti, men även allmänpraktiserande tandläkare kan utföra denna procedur. Rotfyllningars syfte är att rädda en skadad tands rot och förhindra att tanden måste extraheras.