"Idisslare" är ett medicinskt begrepp som används för att beskriva djur, inklusive människor, som har en speciell typ av matspjälkningssystem. Idisslare har en mag som är indelad i flera kompartment, och de behöver svälja sin föda två gånger för att kunna fullständigt utvinna näringsämnen från den.

Den första sväljningen sker när djuret äter och sväljer sin föda som vanligt. Sedan regurgiterar idisslaren sedan sin halvsmältade föda och tuggar om den grövre delen av födan ytterligare innan den sväljs ner i magsäcken igen för att fullständigt brytas ned.

Exempel på djur som är idisslare inkluderar kor, får, getter och även vissa gnagare som känguruer. Människor som har en speciell magdefekt kallas också ibland för idisslare, men detta är mycket ovanligt.

Medicinskt sett är magsäcken (ventriculus) en muskelhinna som utgör en del av matspjälkningssystemet hos djur och människor. Den ligger i överkanten av bukhålan och förvarar och jäsnar föda innan den fortsätter till tarmarna för ytterligare bearbetning och näringsabsorption. Magsäcken har en mycket stark muskelvägg som hjälper till att mala upp och småbita maten genom peristaltiska rörelser, vilket underlättar näringsupptagningen i tarmarna.

'Getter' är inget etablerat medicinskt begrepp. Det kan möjligen vara en förkortning eller förvrängning av ett medicinskt begrepp på ett annat språk, men utan ytterligare kontext är det svårt att ge en exakt definition.

Om 'getter' används som en förkortning eller förvrängning av engelska ordet 'getters', kan det syfta på speciella metoder inom programmering som används för att hämta värden från ett objekt. Detta har dock ingenting med medicin att göra.

I assume you are asking for a medical definition of "getting sick diseases." In this context, I believe you are referring to "acquired diseases," which are conditions that occur when an individual is infected with a pathogen or exposed to a harmful substance in their environment. This is different from congenital or hereditary diseases, which are present at birth or run in families due to genetic factors.

Acquired diseases can be caused by various agents such as bacteria, viruses, fungi, parasites, or toxic substances. Examples of acquired diseases include:

1. Infectious diseases: These are caused by pathogens like bacteria, viruses, fungi, and parasites. Examples include tuberculosis, HIV/AIDS, influenza, and malaria.
2. Toxin-mediated diseases: These occur when an individual is exposed to harmful substances in their environment. Examples include lead poisoning, mercury toxicity, and carbon monoxide poisoning.
3. Allergic diseases: These are caused by an overactive immune response to harmless substances, leading to symptoms such as sneezing, itching, and difficulty breathing. Examples include asthma, hay fever, and eczema.
4. Occupational diseases: These are acquired due to exposure to harmful agents in the workplace. Examples include asbestosis, mesothelioma, and black lung disease.
5. Sexually transmitted infections (STIs): These are acquired through sexual contact with an infected person. Examples include HIV/AIDS, syphilis, gonorrhea, and chlamydia.
6. Iatrogenic diseases: These are caused by medical treatment or intervention. Examples include medication side effects, hospital-acquired infections, and complications from surgery.

Overall, acquired diseases refer to conditions that an individual develops after exposure to a pathogen or harmful substance in their environment. Preventive measures such as vaccination, hygiene practices, and avoiding exposure to harmful substances can help reduce the risk of acquiring these diseases.

Stenochirurgisk definition:

En magtarmtumör (gastric tumor) är en abnormell tillväxt i slemhinnan eller äventyret i magsäcken. Magsäckstumörer kan vara både godartade och elakartade. De godartade tumörerna kallas adenom och de elakartade tumörerna kallas adenocarcinom. Andra typer av elakartade tumörer som kan förekomma i magsäcken är neuroendokrina tumörer, lymfomer och sarkomer.

Adenocarcinom är den vanligaste typen av magsäckscancer och utgår ofta ifrån magsäckens slemhinna. Riskfaktorer för att utveckla magsäckscancer innefattar bland annat infektion med Helicobacter pylori, magitillstånd som kräver långvarig behandling med protonpumpshämmare, levercirros, matvanor (t.ex. saltrik mat och rökning), ålder och ärftlighet. Symtom på magsäckscancer kan vara illamående, kräkningar, buksmärtor, viktminskning och blod i avföringen. Diagnosen ställs vanligen genom endoskopi och biopsi, och behandlingen består ofta av kirurgi, strålbehandling och/eller cellgiftsbehandling (chemotherapi).

"Fårssjukdomar" är ett samlingsbegrepp för olika sjukdomar och tillstånd som kan drabba får. Detta kan inkludera infektionssjukdomar orsakade av bakterier, virus eller parasiter, såväl som genetiskt betingade sjukdomar och andra tillstånd som beror på näringsbrist, miljöförhållanden eller stress.

Exempel på vanliga fårsjukdomar är:

1. Klos (Coccidiosis): Orsakas av en parasitisk protozo och drabbar främst lamm under första levnadsåret. Symptomen kan vara diarré, viktminskning och i allvarliga fall död.
2. Pneumoni: Inflammation i lungorna som kan orsakas av olika bakterier eller virus. Symptomen kan vara hosta, andnöd, feber och sänkt aptit.
3. Blåtung (Bluetongue): En virussjukdom som överförs av myggor och drabbar främst får under varma årstider. Symptomen kan vara hög feber, sänkt aptit, svullnad i huvud och hals samt blåfärgad tunga.
4. Skabb (Scabies): En parasitsjukdom orsakad av en mjöldagg mitesser som orsakar klåda och hudskador.
5. Mag-tarmsjukan (Enterotoxemia): Orsakas av överväxt av bakterien Clostridium perfringens i mag-tarmkanalen och kan ge symptom som diarré, kolik, förlamning och död.
6. Tickfeber (Tick-borne fever): En bakteriesjukdom som överförs av fästingar och orsakar feber, trötthet, minskad aptit och lammning hos drabbade djur.
7. Fotsvullnad (Footrot): En bakteriell infektion i hovarna som kan ge upphov till svullnad, sår och låmhet.
8. Ögonsjukdomar: Infektioner i ögonen kan orsaka rodnad, slemma utsöndringar och synnedsättning hos drabbade djur.
9. Födanivårelaterade sjukdomar: För låga eller höga näringsintag kan ge upphov till fetma, undernäring, förstoppning eller diarré.
10. Parasitsjukdomar: Infektioner med parasiter som löss, maskar och kvalster kan orsaka klåda, hudskador, minskad aptit och viktnedgång.

I medicinsk kontext, betyder "får" ofta ett litet djur som tillhör fågelgruppen Artiodactyla och är släkt med skepp oxdjur. Fårets vetenskapliga namn är Ovis aries och det har varit domesticerat av människan i tusentals år för att producera ull, kött, skinn och milkprodukter. Fåret är också viktigt inom jordbruket som gräsätare och kan hjälpa till att bevara landskapet genom att beta bort överväxten.

Ibland kan "får" även användas i medicinsk kontext för att beskriva en mängd små, rundade strukturer som liknar ett får, men detta är ovanligt.

Artiodactyla är en ordning inom djurklassen däggdjur som bland annat innefattar evenhuvar (Cervidae), slidhornsdjur (Bovidae) och valar (Cetacea). Artiodactylas gemensamma nämnare är att de har en jämnt delad fot, det vill säga att deras två mittben ben är placerade symmetriskt i förhållande till varandra.

De flesta arter inom Artiodactyla är växtätare och lever i olika typer av habitat över hela världen, från skogar till gräsmarker och vatten. Många artiodactylar har en viktig ekologisk roll som betesdjur och bidrar till att hålla vegetationen kort och öppen.

Exempel på vanliga artiodactyler är hästar, kor, får, getter, renar, svin, giraffer, zebror, flodhästar och delfiner.

Medicinskt kan 'magsäckssjukdomar' (gastrit) definieras som inflammation eller irritation i magsäcken. Detta kan orsakas av en rad olika faktorer, inklusive infektion med bakterien Helicobacter pylori, användning av vissa läkemedel, stress och konsumtion av alkohol eller rökning.

Magsäckssjukdomar kan leda till symptom som illamående, kräkningar, smärta i magen och minskad aptit. I vissa fall kan sjukdomen också öka risken för allvarliga komplikationer såsom magsår eller cancer i magsäcken.

Det är viktigt att söka medicinsk hjälp om man upplever några av dessa symptom, särskilt om de är kroniska eller förvärras över tiden. En läkare kan diagnostisera magsäckssjukdomar genom att undersöka patientens symptom, historia och genomförandet av olika tester som blodprover, bakterieodlingar eller endoskopi.

Sjukdomen behandlas vanligen med läkemedel som reducerar magsyraproduktionen och dödar eventuell bakterieinfektion. I vissa fall kan operation vara nödvändig för att behandla allvarliga komplikationer såsom blödning eller perforering av magsäcken.

I medically speaking, the term "Nötkreatur" refers to a member of the Bos genus, specifically the domestic species Bos taurus (cattle) or Bos indicus (zebu). These animals are often raised for their meat, milk, hides, and labor. In some contexts, "nötkreatur" may also refer to other large herbivorous mammals, such as bison or water buffalo, that are used in similar ways. However, it's important to note that these animals belong to different genera (Bison and Bubalus, respectively) and are not technically classified as "nötkreatur" in a strict sense.

Peste-des-petits-ruminants (PPR) är ett virussjukdom hos smådjur, främst getter och får, men även hos vissa andra djur som kan ge upphov till en allvarlig respiratorisk, enteritisk och reproduktiv sjukdom. PPR-viruset tillhör familjen Paramyxoviridae och är nära besläktat med Rinderpestvirus (RPV), som orsakar rödhudsjukan hos nötkreatur.

PPR-viruset sprids främst genom direkt kontakt mellan djur, men kan också spridas via luften över korta avstånd och via infekterade födoämnen. Symptomen på PPR inkluderar feber, sänkt aptit, utslag i munhålan, diarré, hosta, näsfärgning och svårigheter att andas. Djuren kan också drabbas av sekundära infektioner som pneumoni och sepsis.

PPR är en allvarlig sjukdom som kan leda till hög dödlighet hos drabbade djur, särskilt om de inte behandlas. Det finns inget specifikt läkemedel mot PPR, men vaccinationer och god hygien kan hjälpa att förebygga spridningen av sjukdomen.

Den medicinska termen för "magsäck, idisslare" är "Rumino-jejunum". Rumino-jejunum är den del av mag-tarmsystemet hos idisslande djur, som består av magsäcken och en del av tunntarmen. Magsäcken hos idisslare är mycket större än hos människan och är indelad i flera kompartment, däribland rumin, reticulum, omasum och abomasum. Dessa kompartment har olika funktioner och arbetar tillsammans för att bryta ned cellulosarika i födan med hjälp av mikroorganismer. Efter att födan har bryts ned i rumino-jejunum absorberas näringsämnena i tunntarmen.

'Magslemhinna' (gastric mucosa) refererar till den slimhinneseparation som tapetserar insidan av magen. Den består av ett flertal celltyper och är ansvarig för att producera syror, enzymer och andra substanser som hjälper till att bryta ned föda och skydda magens vävnad från den sura miljön. Magslemhinnan har också en viktig roll i immunförsvaret genom att producera och transportera antikroppar för att bekämpa infektioner.

En magssår, också känd som ett gastriskt ulcus, är en öppen sår (ulceration) i den inre ytan av magsäcken. Magssår orsakas vanligtvis av en infektion med bakterien Helicobacter pylori eller långvarig användning av icke-steroida antiinflammatoriska läkemedel (NSAID). Symptomen på magssår kan inkludera smärta i magsidan, surhet, kräkningar och blod i avföringen. Behandlingen av magssår består vanligtvis av antibiotika för att behandla bakterieinfektionen och läkemedel som skyddar magsäcken från syra. I allvarliga fall kan kirurgi vara nödvändig.

'Rumen' er ein del av en dyrs måltaksystem, som primært forekommer hos gressetende dyr som f.eks koer, får og antiloper. Det er den foerstegradige mage i en flervagsmage, og har en viktig rolle i fermenteringen av cellulose og andre komplekse karbohydrater i dyrets foret. Rumenet inneholder en rektisk mikrobflora som bryter ned føden til enklere fordøielige stoffer, som dyret deretter kan absorbere og bruke som energi og byggestoffer.

'Peste des petits ruminants' (PPR) är en virussjukdom som orsakas av PPR-virus, ett morbillivirus som tillhör familjen Paramyxoviridae. Sjukdomen drabbar främst smådjur som getter och får, men även vildlevande getdjur kan bli infekterade.

PPR-viruset sprids vanligtvis via direkt kontakt mellan djur eller via droppar i luften när en infekterad individ hostar eller nyser. Sjukdomen karakteriseras av feber, slemhinneinflammation, diarré och svårartade utslag i munnen och näsa hos drabbade djur. Dödligheten kan vara mycket hög, särskilt bland unga djur.

PPR är en zoonotisk sjukdom, vilket betyder att den kan överföras från djur till människor i vissa fall, men detta är ovanligt. Människor som utsätts för viruset tenderar att få milda symtom eller vara asymptomatiska.

Preventiva åtgärder inkluderar vaccination av djur och strikt biosekretess, såsom infektionskontroll och karantän för infekterade djur. Det finns också ett effektivt vaccin tillgängligt som ger immunitet mot PPR-virus hos smådjur.

I medically related context, the term "hjortdjur" (which translates to "deer" in English) is not frequently used. However, in a broader biological or zoological context, it refers to the Cervidae family of animals, which are even-toed ungulates. They are known for their antlers, which are typically found only in males, although female members of some species also have antlers.

Deer species include well-known animals such as white-tailed deer, mule deer, elk (also called wapiti), moose (also called elk in Europe), red deer, and reindeer (or caribou). They vary in size, habitat preferences, and geographical distribution. Deer are herbivores, feeding on a variety of vegetation, including grasses, leaves, shoots, and berries.

In a medical context, you may encounter references to deer when discussing topics related to zoonotic diseases (diseases transmitted from animals to humans), such as Lyme disease, which can be contracted through the bite of infected black-legged ticks that feed on white-tailed deer and other hosts.

"Nötkreatursjukdomar" är ett samlingsbegrepp för sjukdomar som drabbar nötkreatur, även kallat kor. Det kan innefatta en rad olika tillstånd, bakteriella, virala eller parasitära, som kan påverka djurets hälsa och produktion. Några exempel på nötkreatursjukdomar är mastit (bröstinflammation), tuberkulos, blödande diarré hos kalvar (Cryptosporidios), IBR (korrespiratoryt viruset) och BVD/MD (bovin viral diarré/mucosal disease). Prevention och kontroll av nötkreatursjukdomar är viktigt för att säkerställa djurens hälsa, produktivitet och biosecurity.

"Blåtunga" er en norsk betegnelse som kan oversættes til "cyanosede munn og/eller ansigt". Cyanose refererer til blå- eller lilafarvede slimet, hud eller skjold i deler av kroppen, oftest i ansigtet, hænderne eller fødderne, som skyldes iltmangel i blodet.

Den medicinske definisjonen av "blåtunga" er derfor: Cyanose av munn og/eller ansikt som viser seg som en blå eller lila forfaring på slimet eller huden pga. iltmangel i blodet. Dette kan være et tegn på alvorlige medisinske tilstander som eksempelvis luftveisproblemer, hjertesvikt eller sykdommer som fører til syrebaseforstyrrelser og iltmangel i kroppen.

"Djurfoder" er en betegnelse for fødevarer som er tiltilpasset eller beregnet til å bli spist av dyr, undfanget i et agriculturalt eller veterinært perspektiv. Det kan inkludere alle typer av fôdrestenger som krever fordøyelse, herunder grønnsaker, frukt, gr asymptoter, korn, fisk, kjøtt og andre animaliske produkter, samt specielle formulerte kommersielle dyrefoder.

Den medicinske definisjonen av "djurfoder" vil også inkludere en vurdering av fôdenes kvalitet, sikkerhet og næringsmessige verdier for de dyr som skal spise det. Dette kan involvere å teste fôden for tilstedeværelsen av skadelige bakterier, mykotoksiner eller andre kontaminanter, samt å måle innholdet av nøyaktig vitaminer, mineraler og andre næringsstoffer for å sikre at det oppfyller dyrs behov.

I tillegg kan den medicinske definisjonen av "djurfoder" også inkludere en vurdering av fôdenes effekt på dyrs helse og vekst, herunder mulige allergiske reaksjoner eller andre negativt helserelaterte konsekvenser. Dette kan involvere å undersøke dyrs fordøyelsesprosesser, væktgevinst og generell helsestatus etter å ha spist forskjellige typer fôde for å avgjøre hvilken type som er mest fordelaktig for dem.

"Boskapspest" er en betegnelse for en smittsom sykdom hos dyr i familien Camelidae, særlig som kaldes "pest" eller "peste-like sykdommer". Den farligste formen av boskapspest skyves ofte til rådene for bakterien *Yersinia pestis*, som kan overføres mellom dyr og fra dyr til mennesker. Symptomer inkluderer høy feber, muskelvansker, hoste, og lymfeknoter som er synlige under huden og ofte blir svulmet og smertefulle.

Det er viktig å nevne at boskapspest er en alvorlig sykdom som kan føre til døden om den ikke behandles tidleg og riktig. Den bør alltid meldes til de lokale helsemyndighetene hvis det antas at en dyre har blitt smittet.

"Matsmältning" är ett samlingsbegrepp för de processer som kroppen genomgår för att bryta ned och ta till sig näringsämnen från det mat vi äter. Detta innefattar mekaniska processer såsom käkarnas och tarmarnas rörelser, samt kemiska processer som ämnesomsättning och andningsprocesser.

Den mekaniska matsmältningen börjar i munhålan där maten tugas sönder av tänderna och blandas med spegelsaft för att underlätta nedbrytningen. Sedan sväljer vi maten och den passerar genom matstrupen ner till magsäcken, där den blandas med magsyra och enzymer som börjar bryta ned proteiner och kolhydrater.

Därefter fortsätter maten sin väg genom tolvfingertarmen, där näringsämnen som kolhydrater, protein och fetter bryts ned till sina grundläggande byggstenar med hjälp av enzymer från bukspottkörteln och tarmens egna enzymer. Dessa byggstenar absorberas sedan genom tarmslemhinnan och transporteras via blodet till levern, där de omvandlas till energibärande molekyler som glukos, aminosyror och fettsyror.

Slutligen passerar osmält matrester genom tjocktarmen och tarmsäckarna innan de elimineras från kroppen via avföringen.

I'm sorry for any inconvenience, but "Blåtungavirus" is not a recognized medical term or virus in English. It's possible that there may be some confusion with the term, as "blåtunge" is a Swedish term that means "blue tongue." If you are referring to a specific virus that causes blue tongue disease, it is most likely the "Bluetongue virus" (BTV).

Bluetongue virus (BTV) is an infectious disease that primarily affects sheep and other ruminants, such as cattle, goats, and buffalo. It is transmitted by midges or gnats of the genus Culicoides. The virus causes inflammation and damage to the blood vessels in the respiratory and intestinal tracts, leading to symptoms like fever, swelling of the head and neck, excessive salivation, and difficulty breathing. In severe cases, it can cause death.

Bluetongue is not considered a human health threat, as humans are generally not susceptible to infection with BTV. However, there have been rare cases of laboratory-acquired infections in people who work closely with the virus.

'Matsmältningssystemet' är ett samlingsbegrepp för de organ och processer som bryter ner föda till näringsämnen, som kan absorberas och användas av kroppen. Detta inkluderar mun, tunga, svalg, magsäck, tolvfingertarm (duodenum), tunntarm (jejunum och ileum) och tjocktarm (colon och rectum). Även levern, bukspottkörteln och gallblåsan är viktiga delar av matsmältningssystemet eftersom de hjälper till med att bearbeta och fördela näringsämnena.

I matsmältningssystemet bryts födan ner mekaniskt genom käkarnas, tarmarnas och musklerna i mag-tarmkanalen samt kemiskt genom enzymer som produceras av bukspottkörteln och gallblåsan. När födan är tillräckligt finfördelad kan näringsämnena absorberas genom tjocka tarms epitelceller och transporteras via blodomloppet till olika delar av kroppen för att användas som energi eller byggmaterial.

Översatt från engelska:

'The digestive system' is a collective term for the organs and processes that break down food into nutrients that can be absorbed and used by the body. This includes the mouth, tongue, esophagus, stomach, small intestine (duodenum, jejunum and ileum) and large intestine (colon and rectum). The liver, pancreas and gallbladder are also important parts of the digestive system because they help process and distribute nutrients.

In the digestive system, food is mechanically broken down by the jaws, muscles in the gastrointestinal tract, and enzymes produced by the pancreas and gallbladder. Once the food is adequately broken down, nutrients can be absorbed through the epithelial cells of the small intestine and transported via the bloodstream to different parts of the body for use as energy or building materials.

Matsmältningsfysiologi (digestive physiology) är ett medicinskt begrepp som refererar till den fysiologiska processen där mat omvandlas från en grov massa till näringsrikt beståndsdelar som kan absorberas och användas av kroppen. Denna process inkluderar nedbrytning (digestion) av stora molekyler i maten, såsom proteiner, kolhydrater och lipider, till sina enkla beståndsdelar med hjälp av enzymer och andra ämnen som produceras i mag-tarmsystemet.

Denna nedbrytning sker i olika delar av mag-tarmsystemet: i munhålan börjar processen med mekanisk nedbrytning genom käkarnas rörelser och kemisk nedbrytning av amylas som finns i spelet. I magsäcken fortsätter nedbrytningen med hjälp av saltsyra och proteaser, samtidigt som maten omvandlas till en halvförtärd massa som kallas chymosin.

I tolvfingertarmen fortsätter nedbrytningen med hjälp av enzymer från bukspottkörteln och gallan från levern, vilket leder till att kolhydrater, proteiner och lipider bryts ner till sina respektive monosackarider, aminosyror och fettsyror. Dessa små molekyler kan sedan absorberas genom tarmslemhinnan och transporteras till levern och andra delar av kroppen där de används som energikälla eller byggstenar för att skapa nya celler och vävnader.

Matsmältningsfysiologin är en komplex process som regleras av nervsystemet, hormoner och andra signalsubstanser, och störningar i denna process kan leda till olika sjukdomar såsom matförgiftning, malabsorption, irritabel tarm, inflammatorisk tarmsjukdom och cancer.

En lentivirusinfektion är en infektionssjukdom som orsakas av lentivirus, ett subgenus i retrovirusfamiljen. Lentivirusar är kända för att orsaka långsam progressiv sjukdom och kan infektera både icke-dividerande och dividerande celler. De är associerade med en lång inkubationstid och progressivt skörning av immunförsvaret, centrala nervsystemet och andra organ.

HIV (human immunodeficiency virus) är det mest kända exemplet på ett lentivirus som infekterar människor. HIV orsakar sjukdomen AIDS (acquired immune deficiency syndrome), som kännetecknas av en allvarlig nedsättning av immunförsvaret och ökad susceptibilitet för opportunistiska infektioner, cancer och andra komplikationer.

Det finns inga botemedel mot HIV eller AIDS, men antivirala läkemedel kan användas för att kontrollera virusreproduktionen, fördröja sjukdomens progression och förbättra livskvaliteten hos de drabbade.

Användning av vetenskapliga termer på svenska kan variera, men en medicinsk definition av "Djurens näringsfysiologi" kan vara:

Den fysiologiska processen och mekanismerna som är involverade i djurs intag, absorption, distribution, metabolism och eliminering av näringsämnen för att upprätthålla homeostas, underhåll, tillväxt och reproduktion. Detta omfattar studiet av olika näringsämnen som kolhydrater, proteiner, lipider, vitaminer, mineraler och vatten, samt deras assimilation och användning i kroppen. Djurens näringsfysiologi undersöker även effekterna av under- och övernäring, näringsbrist och näringsöverskott på djurs hälsa och sjukdom.

'Bison' är ett släkte i familjen slidhornsdjur (Bovidae) och underfamiljen slidhornsbisonoxider (Bisoninae). Det finns två nu levande arter: Amerikansk bison (Bison bison), även känd som buffel, och Europeisk bison (Bison bonasus), även kallad wisent.

Den amerikanska bisonen är den större av de två arterna och kan bli upp till 3,5 meter lång och nästan två meter hög med en vikt på över en ton. Den har en robust kroppsbyggnad och ett stort huvud med en bred panna. Hanarnas horn är mycket större än honornas. Amerikansk bison lever i Nordamerika, främst i USA och Kanada.

Den europeiska bisonen är något mindre än den amerikanska och kan bli upp till tre meter lång och en meter hög med en vikt på mellan 500 och 900 kilogram. Den har också en robust kroppsbyggnad, men hornen är kortare och mer böjda än hos den amerikanska arten. Europeisk bison lever i östra Europa, främst i Polen och Vitryssland.

Båda arterna har en viktig ekologisk roll som betesdjur och bidrar till att skapa och underhålla öppna landskap. De är också viktiga för människan, inte minst kulturellt och historiskt. Båda arterna var nära att utrotas på grund av jakt och habitatförlust, men har genom åtgärder för skydd och avel lyckats återhämta sig något.

'Antrum pyloricum' er en del av magen, som ligger mellom kroppen og den smale utgangen (pylorus). Det er den nederste delen av magen før matsmålens utgang til tolvfingertarmen. Antrum pyloricum er ansvarlig for at veksle maten fra en flytende til en klumpet konsistens, slik at den lettere kan passe gjennom den smale matsmålspylen og inn i tolvfingertarmen. Dette området inneholder også muskler som hjelper med å pumpe maten videre gjennom systemet.

'Boskapspestvirus' er en betegnelse for flere forskellige virussorter, der kan føre til sygdommen boskapspest hos dyr i husdyrhold. Boskapspestvirus inkluderer oftest arter af virusser fra familien *Pneumoviridae*, underfamilie *Pneumovirinae*, slægten *Morphillivirus*. De mest almindelige arter involveret i boskapspest er bl.a. Rinderpestvirus (RPV) og Peste des Petits Ruminants-virus (PPRV).

Rinderpestvirus (RPV) har været skyld i mange store udbrud af boskapspest historisk, men er siden 2011 officielt erklæret udryddet af Verdensorganisationen for Dyrehelse (OIE) og FN's Food and Agriculture Organization (FAO).

Peste des Petits Ruminants-virus (PPRV), også kendt som smådyrboskapspest, er en anden art af boskapspestvirus, der stadig forekommer i visse regioner verden over. PPRV rammer primært geder og får, men kan også inficere andre dyr som hjorte, antiloper og kameler.

Boskapspestvirus angriber normalt respirationssystemet hos de inficerede dyr, og sygdommen kan være meget dødelig, især i populationer uden immunitet mod virusset. Symptomer på boskapspest inkluderer feber, slemhindebetændelse, hikke, diarré, svigtende appetit og apati.

Det er vigtigt at notere, at boskapspestvirus ikke udgør en trussel for mennesker, da det primært inficerer dyr i husdyrhold.

I medicinsk kontext definieras ett husdjur vanligtvis som ett djur som normalt hålls i fångenskap och under mänsklig kontroll, ofta för att producera mat eller andra produkter, såsom ull eller läder. Exempel på vanliga husdjur inkluderar nötkreatur, grisar, får, höns och hästar. I vissa fall kan även sällskapsdjur som hundar och katter räknas till husdjurskategorin. Det är värt att notera att definitionen kan variera beroende på kontext och geografisk plats.

Lentivirus, sheep-derived, refererar till ett subtyp av lentivirus som infekterar får. Lentiviruses är en typ av retrovirus, kända för deras förmåga att infektera icke-dividerande celler och integrera sin genetiska information i värdcellens DNA. Sheep-derived lentivirus inkluderar virus som får-pocksjukan (CAPD) och visna-fars virus (Maedi Visna). Dessa virus är associerade med dödliga lunginflammationer hos får och kan orsaka en progressiv, degenerativ sjukdom som påverkar immunsystemet. Det är värt att notera att lentivirus kan också infektera andra djur, inklusive människor, och har potentialen att vara zoonotiska.

Haemonchus är ett släkte av parasitiska maskar som tillhör klassen nematoder och orsakar en infektion som kallas haemonchiasis hos djur, särskilt får och getter. Den mest förekommande arten inom släktet Haemonchus är Haemonchus contortus, även känd som blodmask eller grön mask.

Haemonchus contortus lever i värddjurets mag-tarmkanal och suger blod från vävnaden, vilket kan leda till allvarliga symptom såsom anemi, viktminskning, diarré och i vissa fall död. Infektionen sprids genom kontakt med infekterad fekalier och är vanligare i fuktiga klimat och på gräsrika betesmarker.

För att undvika Haemonchus-infektioner kan man använda preventiva metoder såsom rotationsbetning, avskiljning av dräktiga djur från bete och regelbunden avmaskning.

"Wild animals" are defined in the medical field as creatures that are not domesticated or tamed by humans and live in their natural habitats. They can be found in various environments such as forests, oceans, deserts, and grasslands. Wild animals may carry diseases that can be transmitted to humans, known as zoonotic diseases. Examples of wild animals include lions, elephants, giraffes, crocodiles, snakes, bats, and rats. It is important for medical professionals to understand the behavior, ecology, and potential health risks associated with wild animals in order to prevent and control the spread of zoonotic diseases.

'Abomasum' er den nederste delen av en dyrs matsmältningskanal, og det er særlig viktig i oksekreaturers fordøyelse. Det svarer til maven hos mennesker. I abomasum foregår mye av proteinernes nedbryting på grunn av den syreholdige miljøet og enzymer som er aktive her.

I noen dyrer, som f.eks. hvaler, kan abomasum være veldig stort og inneholde store mengder næringsmiddel til lang tid før det fordøyes. I andre dyrer, som f.eks. gnagere, er abomasum veldig lite utviklet eller saknes helt.

I allianse med de andre delene av matsmältningskanalen, spiller abomasum en viktig rolle i at bryte ned og absorbere næringsstoffer fra føden for å forsyne dyret med den energi og næringen det trenger for å overleve og trives.

Omasum är en del av magsäcken hos idisslare, och är den tredje av de fyra kamrarna i magsäcken. Det ligger mellan de två andra kamrarna, pannrummet (ruminet) och bladmagsen (reticulum), och den fjärde och sista kamran, ljumskmagsen (abomasum).

Omasum består av ett antal tunna, platta skivor, eller lameller, som är staplade ovanpå varandra och bildar en slags bokformad struktur. Dessa lameller innehåller rikligt med blodkärl och lymfkärl, vilket gör omasum till en mycket vaskulär struktur.

När idisslaren äter, kommer födan först till pannrummet där den blandas med saliv och partlyeleras upp av mikroorganismer som lever i pannrummet. Födan fortsätter sedan till bladmagsen där den malas ytterligare innan den passerar över till omasum. I omasum absorberas vatten, näringsämnen och mineraler från födan, innan den fortsätter till ljumskmagsen där den fullständigt bryts ned och tas upp av kroppen.

Sålunda är Omasum en viktig del i matsmältningsprocessen hos idisslare, då det hjälper till att extrahera vatten och näringsämnen från födan innan den fortsätter till nästa stadium av matsmältningen.

'Mycoplasma agalactiae' är en art av små, encelliga bakterier som saknar cellvägg och tillhör släktet Mycoplasma. Dessa bakterier är kända för att orsaka infektioner hos djur, främst i mjölkproducerande djur som getter och får. Infektionen kan leda till diverse symptom såsom uttorkning, andningssvårigheter, abort och mastit (inflammation i mjölkgångarna). Mycoplasma agalactiae kan också orsaka en infektionssjukdom som kallas kontagios bovin plague (CBPP), som drabbar nötkreatur. Infektionen sprids ofta via direktkontakt mellan djuren eller via kontaminerade födoämnen och vattenkällor.

'Mycobacterium avium' subsp. 'paratuberculosis' (MAP) är en bakterie som tillhör Mycobacterium-släktet och är orsaken till sjukdomen paratuberkulos hos djur, främst idisslare som kor och får. MAP kan också påträffas hos andra djurslag och i sällsynta fall har det funnits bevis på att människor kan drabbas av en liknande sjukdom, känd som Johne's disease.

Bakterien är mycket resistens mot vanliga desinfektionsmedel och kan överleva länge i miljön, vilket gör den svårbekämpad. Den smittar ofta genom kontaminerat vatten eller föda, men även direkt djur-till-djurkontakt kan vara en smittoväg.

Vid infektion orsakar MAP en kronisk inflammation i tarmsystemet som leder till diarré, viktminskning och allmän svaghet hos djuren. Det finns inget effektivt behandlingsalternativ och smittan kan inte elimineras helt från en infekterad population.

Magruptur är ett medicinskt tillstånd där det uppstår en tearing eller en rent av rivning (ruptur) i magmuskelväggen, vilket orsakar att magsäcken sticker ut genom öppningen (nertasering) och kan leda till att magsyra läcker in i bukhålan. Detta kan orsaka smärta, illamående, kräkningar och i värsta fall livshotande komplikationer som blodförgiftning (sepsis) om det inte behandlas akut. Magruptur kan vara relaterat till olika orsaker, exempelvis infektion, trauma eller långvarig ökad tryck i magsäcken.

Tolvfingertarm, också känd som ilium, är den bredaste och övre av de tre delarna av tarmsystemet hos däggdjur, inklusive människor. Den ligger närmast tarmens början, ändtarmen, och har en genomsnittlig längd på cirka 25 centimeter hos vuxna.

Tolvfingertarmen har en karakteristisk form som liknar ett avlångt "U" eller en treudd, med två laterala flikar (ceca) och en gemensam blindsäck (appendix vermiformis). Cecerna är placerade på höger sida av buken och innehåller mikroflora som hjälper till att bryta ned näringsämnen.

Tolvfingertarmen har en viktig funktion i näringsabsorption, eftersom den innehåller talrika plikplattor (villi) och små blad (mikrovilli) som ökar ytan för absorption av näringsämnen. Dessutom producerar den enzymer som hjälper till att bryta ned kostens kolhydrater, protein och fetter innan de absorberas in i blodet.

Orthobunyavirus är ett släkte i familjen Bunyaviridae och innehåller arter som orsakar sjukdomar hos djur och människor. Virusen har en trippelsegmenterad, negativt sträng RNA-genom och omges av ett lipidmembran. De förökar sig i värdcellens cytoplasma med hjälp av en RNA-polymeras som kodas för av genomet. Många arter i släktet Orthobunyavirus är vektorburna och överförs till djur och människor genom bett från insekter, främst stickmyggor. Exempel på sjukdomar orsakade av Orthobunyavirus inkluderar Oropouche fever, La Crosse-encefalit och Akabane feber.

I'm sorry for any inconvenience, but "Antilope" is not a medical term. Antilopes are actually a group of herbivorous African and Asian animals, related to deer and gazelles, that have hollow horns and slender legs. They are often the target of hunting and poaching, and their populations face various threats from habitat loss and fragmentation. If you have any questions about medical terminology or another topic, please let me know!

'Gastrisk fundus' refererer til den øverste del af maagen, der er forbundet med esophagus (spiserøret). Dette område er karakteristisk for sin indbulning over den muskulære del af magen og indeholder også en stor koncentration af fundusglander, som producerer mave-syre og slimet substance, der hjælper med at beskytte mavesækkens indvendige overflade. Fundus er vigtig for at regulere mavens akiditet og fordøjelsesprocessen.

"Ehrlichia ruminantium" er en bakterie som tilhører familien Anaplasmataceae og forårsager den infektionssykdom hos får og geder, der kendes under navnet Heartwater. Bakterien overføres normalt gennem bid af fjernede artropoder, såsom fjærebiller, og infekterer endotelcellerne i kapillærkarsene hos de ramte dyr. Dette kan medføre en række symptomer, herunder feber, træthed, øget puls og vejrtrækningsfrekvens, samt neurologiske symptomer som desorientering og stammende bevægelser. Hvis denne infektion ikke behandles, kan den medføre død hos de inficerede dyr.

(Oversat: "Ehrlichia ruminantium" er en bakterie som tilhører familien Anaplasmataceae og forårsager den infektionssygdom hos får og geder, der kendes under navnet Heartwater. Bakterien overføres normalt gennem bid af fjernede artropoder, såsom fjærebiller, og infekterer endotelcellerne i kapillærkarsene hos de ramte dyr. Dette kan medføre en række symptomer, herunder feber, træthed, øget puls og vejrtrækningsfrekvens, samt neurologiske symptomer som desorientering og stammende bevægelser. Hvis denne infektion ikke behandles, kan den medføre død hos de inficerede dyr.)

Ceratopogonidae är en familj av tvåvingar som innehåller myggor och gnats. De är kända för att inkludera arter som är vektorer för olika sjukdomar, till exempel vissa arter i släktet Culicoides kan överföra blöjningssjuka hos djur. Larverna lever ofta i fuktiga miljöer som i våtmarker eller i fuktig jord. De är vanligen små, mellan 1 och 4 millimeter långa, med en slank kroppsform och långa ben.

Paratuberkulose, också känd som Johne's disease, är en chronisk infektionssjukdom som primärt påverkar tarmsystemet hos djur, framförallt idisslare som nötkreatur, får och getter. Sjukdomen orsakas av bakterien Mycobacterium avium subspecies paratuberculosis (MAP).

Vanliga symptomen på paratuberkulos inkluderar långsam, progressiv viktminskning, diarré och minskad produktion hos dräktiga djur. Även om sjukdomen inte är direkt smittsam för människor, finns det en teoretisk risk att MAP kan spridas till människor via konsumtion av infekterade mejeriprodukter eller under direkt kontakt med infekterade djur.

Det är värt att notera att paratuberkulos kan vara svår att diagnostisera på grund av dess långsamma progression och att det saknas en tillförlitlig testmetod för att upptäcka infektionen i tidiga stadier. Det finns dock olika typer av tester som används för att ställa diagnosen, inklusive kultur, PCR och serologiska tester.

Preventiva åtgärder för att undvika spridning av paratuberkulose kan innefatta strikta biosecurity-förfaranden, som exempelvis att hålla rena och renade stall, att isolera infekterade djur och att använda desinfektionsmedel för att eliminera bakterier. Det är också viktigt att kontrollera spridningen av sjukdomen genom att undvika att flytta infekterade djur mellan olika lokaler eller att dela ut infekterat foder.

Strongylida är en ordning av rundmaskar som inkluderar flera parasitiska arter som kan infektera människor, hästar, nötkreatur och andra djur. De flesta arterna i denna ordning lever som parasiter i värddjurens tarmar och andningsvägar. Några exempel på släkten inom Strongylida är Strongyloides, Ancylostoma och Necator, vilka alla kan orsaka sjukdomar hos människor. Till exempel kan Strongyloides stercoralis orsaka strongyloidias, en parasitär infektion som kan vara allvarlig eller livshotande för personer med nedsatt immunförsvar.

Medicinskt sett kan ‘mjölk’ definieras som en vit, näringsrik kroppsfluid som produceras i honors (kommersiell mjölk) eller annan däggdjurs (exempelvis ko-, get- eller fårmjölk) bröst. Mjölken används vanligen som näring för ungar inom samma art, men den kan även konsumeras av människor och användas i olika livsmedelsprodukter.

Mjölk består huvudsakligen av vatten, men innehåller också en rad olika näringsämnen som protein (exempelvis kasein och whey), kolhydrater (laktos), lipider (mättade och omättade fettsyror), vitaminer (A, D, B12 och K) och mineraler (kalcium, magnesium, fosfor, zink och jod).

Det är värt att notera att mjölk kan orsaka allergiska reaktioner hos vissa individer, särskilt barn. I sådana fall bör undvikas konsumtionen av mjölk och mjölkbaserade produkter.

'Ventrikelvolvulus' är ett medicinskt begrepp som refererar till en sjuklig tillstånd där det föreligger en utbulning (volvulus) eller torsion i ventrikeln, den muskulösa kammare i hjärtat som pumpar blodet ut till kroppen. Detta kan inträffa till följd av olika orsaker, exempelvis medfött strukturellt sjuka eller på grund av andra sjukdomsförlopp som skadat hjärtat.

Denna tillstånd kan vara livshotande och kräver akut medicinsk behandling, inklusive möjligen kirurgisk intervention för att korrigera problemet. Symptomen på ventrikelvolvulus kan inkludera andningssvårigheter, bröstsmärta, yrsel eller medvetslöshet, och snabb behandling är nödvändig för att undvika allvarliga komplikationer som hjärtstillestånd eller dödsfall.

I'm sorry for any confusion, but the term "kameler" is not a medical term. It refers to camels in English, which are large mammals found in desert regions of Africa and Asia. They have adaptations such as humps that store fat, allowing them to survive in harsh environments with limited access to food and water. If you have any questions about medical terminology or concepts, I would be happy to help clarify those for you!

Molekylsekvensdata (molecular sequencing data) refererer til de resultater som bliver genereret når man secvenserer DNA, RNA eller proteiner i molekylærbiologien. Det innebærer typisk en række af nukleotider (i DNA- og RNA-sekvensering) eller aminosyrer (i proteinsekvensering), der repræsenterer den specifikke sekvens af gener, genetiske varianter eller andre molekyler i et biologisk prøve.

DNA-sekvensdata kan f.eks. anvendes til at identificere genetiske varianter, undersøge evolutionæ forhold og designe PCR-primerer. RNA-sekvensdata kan bruges til at studere genudtryk, splicevarianter og andre transkriptionelle reguleringsmekanismer. Proteinsekvensdata er vigtige for at forstå proteinstruktur, funktion og interaktioner.

Molekylsekvensdata kan genereres ved hjælp af forskellige metoder, herunder Sanger-sekvensering, pyrosekvensering (454), ion torrent-teknikker, single molecule real-time (SMRT) sekvensering og nanopore-sekvensering. Hver metode har sine styrker og svagheder, og valget af metode afhænger ofte af forskningens specifikke behov og ønskede udbytte.

'Graviditetsproteiner' (eller 'pregnancy-specific glycoproteins', PSG) är en grupp av protein som produceras av placentan under graviditet hos däggdjur, inklusive människor. Dessa proteiner har en viktig roll i att underhålla och reglera fostrets utveckling genom att påverka immunresponsen, celltillväxten och angiogenesen (kärlvävnadens tillväxt) i moderkakan. Graviditetsproteinerna börjar produceras tidigt under graviditeten och når sina högsta nivåer under den senare delen av graviditeten. De kan mätas i blodet som ett sätt att övervaka graviditetens framskridande och hälsa, samt för att diagnostisera vissa komplikationer under graviditeten, såsom preeklampsi.

Gastrektomi är en kirurgisk procedur där hela magsäcken (gaster) extirpas. Detta kan göras av olika anledningar, till exempel vid magcancer eller mycket svårartad refluxsjukdom. Efter operationen måste patienten ha en omställning av sin kosthållning för att kunna få i sig näringsriktig mat i mindre mängder, eftersom den vanliga magfunktionen inte längre finns.

Visna-Maedi virus (VMV) är ett retrovirus som orsakar en progressiv lunginflammation hos får. VMV tillhör betaslenkoviruset underretrovirusgrupp och är nära besläktat med människans HIV. Viruset infekterar främst aktiverade T-celler i lungan, vilket leder till en långsam nedbrytning av lungvävnaden och till slut död hos drabbade djur. Symptomen på Visna-Maedi sjukdom innefattar andnöd, hosta och ökad andningsfrekvens. Det finns inget botemedel för Visna-Maedi sjukdomen, men vaccinutveckling är en aktiv forskningsområde.

Rundmaskinfektioner är en parasitär infektion som orsakas av nematoder (filarier) i släktet Ascaris, vanligtvis Ascaris lumbricoides, som lever som parasiter i människans tarm. Larverna från ascarislusäggen sprids via fekaliefterlaten och kan infektera en värd genom att ätes upp under dåliga hygieniska förhållanden. Infektionen är vanligast i områden med bristfällig sanitet och tillgång till rent vatten.

Efter att ha infekterat en värd, kläcks larverna från äggen i tarmkanalen och penetrerar tarmväggen för att komma in i blodomloppet. De transporteras sedan via blodet till lungorna, där de vandrar upp genom luftvägarna och sväljs ner igen. När de kommer tillbaka till tarmkanalen blir de vuxna parasiter som lägger ägg som kan orsaka symptom som diarré, magont, illamående och hosta. I allvarliga fall kan infektionen leda till obstruktion i tarmen eller lungorna.

Förebyggande åtgärder inkluderar god hygien, tillgång till rent vatten och toaletter, regelbunden avlusning och kokning av matvaror som kan vara kontaminerade med ägg. Behandling av infektioner sker vanligtvis med antihelmintiska läkemedel som mebendazol eller albendazol.

'Fårboskap' refererer til dyrere, der primært holder af at græsse og ernære sig af planter i det fri. I medicinsk sammenhæng kan udtrykket bruges for at beskrive en persons eller populations eksponering for bestemte miljøfaktorer, der er forbundet med at være i nær kontakt med får.

For eksempel kan personer, der arbejder tæt på eller passer får, have en øget risiko for at blive inficeret med certain bakterielle infektioner, som Q-feber og pasteurellose. Disse infektioner kan overføres fra får til mennesker gennem indånding af kontaminerede stoffer eller direkte kontakt med inficerede dyr.

Derudover kan fårboskap også have en indvirkning på folks sundhed gennem eksponering for andre miljøfaktorer, såsom allergier og parasitiske infektioner.

"Arts specificity" är inte en etablerad medicinsk term, men inom konstterapi och relaterade områden kan det referera till användandet av specifika konstnärliga uttrycksformer, tekniker eller processer som har visat sig vara särskilt effektiva för att uppnå vissa terapeutiska mål.

Exempelvis kan "arts specificity" innebära användandet av musikterapi med specifika tonarter, rytmer eller melodier för att påverka patientens humör och emotionella tillstånd. I dansterapi kan det innebära användandet av specifika rörelsemönster eller koreografier för att främja självkännedom, kommunikation och social interaktion.

Det är värt att notera att termen "arts specificity" inte är allmänt accepterad inom alla konstterapeutiska sammanhang och kan variera beroende på teoretisk och praktisk inriktning.

I et medicinskt sammanhang refererar "reticulum" till ett organ eller vävnad som har en nätd- eller gitterliknande struktur. Det kan också avse en del av golgiapparaten, som är ett membransystem inuti celler och som hjälper till att sortera och transportera proteiner och lipider.

I den histologiska betydelsen avser "reticulum" ofta det rätt nära packade nätverk av kollagena fibriller som finns i bindväv och andra vävnader, såsom benmärg, lever, lungor och lymfkörtlar. Retikulära celler är också en typ av cell som producerar dessa kollagena fibriller och hjälper till att underhålla det retikulära nätverket.

I samband med immunologi kan "reticulum" även avse antigenpresenterande celldelar i vissa immunsvar, såsom retikuloendoteliala celler och dendritceller.

'Magsaft' är ett sekret som produceras i magsäcken. Den primära funktionen är att bryta ned föda, speciellt protein, genom en process som kallas proteolys. Magsaft innehåller flera enzymer såsom pepsin, gastrisk lipas och gelatinas. Dessutom innehåller det saltsyra (väteklorid, HCl) som skapar den sura miljön (med ett pH på 1-3) i magsäcken och aktiverar de proteolytiska enzymerna. Magsaftens produktion stimuleras av gastrin, ett hormon som frisätts i svar på att äta.

Getartrit-encefalitvirus (GEV) är ett sjukdomsalstrande virus som tillhör familjen Picornaviridae och släktet Enterovirus. Det orsakar oftast en mild, influensaliknande sjukdom hos barn och unga vuxna, men kan i sällsynta fall leda till allvarliga komplikationer som hjärninflammation (encefalit) eller muskelinflammation (myositis). GEV-infektioner är vanligast under sommarmånaderna och smittas ofta via kontakt med infekterade personers avföring, slem eller spott.

Medicinskt kan man definiera "masksdi Disease" (Marek's disease) som en infektionssjukdom hos hönsfåglar orsakad av gallesvampen Gallid alphaherpesvirus 2. Denna sjukdom är mycket smittsam och kan leda till dödlighet hos unga hönsfåglar. Symptomen på masksdi Disease kan variera, men inkluderar ofta försvagad tillstånd, svullnader i olika kroppsdelar, nedsatt äggläggning och neurologiska symptom som lammhet eller stelhet. Sjukdomen sprids främst via luften genom att smittade fåglars fjädrar viruset ut i luften när de pickar eller rengör sig själva. Förebyggande åtgärder innefattar vaccinering och biosecurity-åtgärder för att minska spridningen av viruset.

'Kväve' är ett grundämne med symbolen N och atomnummer 7. Det är en icke-metall som utgör ungefär 78 % av jordens atmosfär i form av gasen kvävdoter, N2. Kvävet är en viktig näringsämne för växter, djur och mikroorganismer, eftersom det är ett essentiellt beståndsdel i aminosyror, nukleotider, proteiner och DNA.

I medicinsk kontext kan kväve ha olika användningsområden. Till exempel kan kvävegas användas för att behandla sår eller brännskador genom att skapa ett miljö som förhindrar tillväxten av bakterier. Kväveoxid (NO) är också en gas som har medicinska användningsområden, framför allt inom lungsjukvården, där den används för att vidga luftvägarna hos patienter med astma eller kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL).

'Fettsyror, flyktiga' (engelska: 'Volatile fatty acids', VFA) är en grupp karboxylsyror med korta kolkedjor som innehålls i vissa levande organismer och kan bildas vid nedbrytning av organiska material. De är flyktiga, det vill säga lätta att förånga, och har vanligtvis mellan 2 och 5 kolatomer. Exempel på fettsyror som räknas till denna grupp är acetat (etherformel CH3COO-), propionat (C2H5COO-) och butyrat (C3H7COO-).

I kroppen produceras dessa fettsyror främst i tarmen som en biprodukt av mikrobiell nedbrytning av kolhydrater och proteiner. De kan ha olika fysiologiska effekter, till exempel på immunförsvaret och energiomsättningen. Förhöjda nivåer av flyktiga fettsyror i blodet kan vara associerade med vissa sjukdomstillstånd, såsom diabetes och inflammatoriska tarmsjukdomar.

Rift Valley fever virus (RVFV) är ett filovirus som orsakar sjukdomen Rift Valley fever. Det är ett arbovirus, vilket betyder att det sprids via vektorer såsom myggor. Viruset överförs främst av olika arter av mjukghubbharkrankar (Culicoides spp.) och ökenmyggor (Aedes spp.).

RVFV förekommer naturligt i Afrika söder om Sahara, men har även påträffats i Arabiska halvön. Viruset kan orsaka allvarliga sjukdomar hos både djur och människor. Människor kan smittas genom kontakt med infekterade djurs blod, men oftast sprids viruset via bett av infekterade myggor.

Sjukdomen Rift Valley fever kännetecknas hos människor av plötslig feber, muskelvärk, huvudvärk och ibland även ögoninflammation. I allvarliga fall kan sjukdomen leda till en livshotande hemorragisk febersjukdom, men detta är ovanligt. Hos djur, särskilt får och kor, kan RVFV orsaka abort och hög dödlighet hos ungar.

Det finns inget godkänt vaccin mot Rift Valley fever tillgängligt för allmän användning, men det pågår forskning och utveckling av nya vaccinkandidater. Förebyggande åtgärder som att kontrollera myggpopulationer och undvika kontakt med infekterade djur är viktiga för att förebygga smittspridning.

"Fylogenetik" (förekommande stavning inom biologi på engelska: 'phylogenetics') är ett område inom biologin som handlar om att studera evolutionära relationer mellan olika arter eller andra taxonomiska grupper. Genom att jämföra morfologiska, genetiska och/eller fossila data kan forskare konstruera ett fylogenetiskt träd som visar hur olika arter tros ha utvecklats från gemensamma förfäder över tid.

Termen "fylogen" (på engelska: 'phylogeny') refererar till den evolutionära historien och relationerna mellan olika taxa, det vill säga en grupp organismer som är relaterade genom gemensam härstamning. En fylogeni kan representeras av ett diagramatiskt träd där varje gren representerar en klad, det vill säga en monofyletisk grupp med alla dess ättlingar inkluderat och utan inslag av äldre gemensamma förfäder.

I medicinsk kontext kan fylogenetiska analyser användas för att studera evolutionära relationer mellan patogena mikroorganismer, vilket kan vara viktigt för att förstå hur sjukdomar sprids och utvecklas, och hur vacciner och andra behandlingsmetoder kan utformas.

Border Disease Virus (BDV) is an infectious agent that primarily affects ruminants, such as sheep and cattle. It is a member of the genus Pestivirus within the family Flaviviridae. The virus is named after the border region between Scotland and England where it was first identified in lambs with symptoms of tremors and congenital defects.

BDV is transmitted horizontally through direct contact with infected animals, their bodily fluids, or contaminated environments. It can also be transmitted vertically from an infected ewe to her offspring through the placenta during pregnancy. The virus can cause a range of clinical signs in sheep and cattle, including respiratory and digestive symptoms, tremors, congenital defects, and reproductive failures.

BDV infection in pregnant ewes can result in abortion, stillbirth, or the birth of weak lambs with characteristic symptoms such as hairless patches, fused digits, and tremors (known as "hairy shakers"). Infection in adult sheep may cause mild respiratory or digestive symptoms, while in cattle, BDV infection is often asymptomatic.

Prevention and control measures for BDV include good biosecurity practices, such as quarantine and testing of new animals before introducing them to the herd, as well as vaccination programs. There are currently several commercially available vaccines that can help protect sheep and cattle against BDV infection.

Gastrointestinal (GI) motility refererer til bevægelserne og kontraktionerne i fordøjelsesorganerne, herunder spiserøret, maven, tyndtarmen, tyktarmen og endetarmen. Dette hjælper med at transportere maden, væsker og afføring gennem fordøjelseskanalen. GI motility er kontrolleret af det autonom nervesystem, hormoner og muskulatur i fordøjelsesorganerne. Anormaliteter i GI motility kan føre til forstyrrelser i fordøjelsen og afføring, såsom forstoppelse eller diarré.

'Helicobacter pylori' är en bakterie som lever i magsäcken hos uppskattningsvis halva världsbefolkningen. Den orsakar ofta inflammation i magsäckslemhinnan och kan leda till magbölder, magsår och i vissa fall till magcancer. Bakterien tros vanligen smitta barn via kontaminert mat eller vatten, men även via direktkontakt med infekterad person. Infektionen kan vara asymptomatisk eller ge upphov till symptom som buksmärta, kräkningar och illamående. Behandlingen av Helicobacter pylori-infektion består vanligen av kombinerad antibiotisk behandling tillsammans med en läkemedel som reducerar magsyrahalten.

Gastroskopi, även känt som övre gastrointestinal (GI) endoskopi, är en typ av endoskopisk undersökning där en flexibel, slangformad utrustning, känd som en gastroskop, införs genom munnen och nedanför struphuvudet in i matstrupen, magsäcken och delar av tolvfingertarmen.

Den huvudsakliga anledningen till att gastroskopi utförs är för att undersöka symtom som kan vara relaterade till problem med övre GI-trakten, såsom dyspepsi (magont), blod i magtarmkanalen, svårdiagnostiserad illamående eller kräkningar, besvär med sväljning och viktminskning. Den kan också användas för att ta prover för biopsi, för att undersöka eventuella misstänkta lesioner eller för att behandla vissa problem som hittats under undersökningen, till exempel polyper eller blödningar.

Under proceduren får patienten ofta ett svalgmedel för att reducera gaggenreflexen och förbättra synfältet för läkaren. Proceduren är vanligtvis väl tolererad, men det kan kännas obehagligt när gastroskopen glider ned i strupen. I allmänhet tar proceduren cirka 15-30 minuter att genomföra. Efteråt kan patienten uppleva en lätt illamående eller sömnlöshet, men detta tenderar att vara milda och tillfälliga.

Trichostrongyloidea är en överfamilj av rundmaskar som inkluderar flera parasitiska arter som infekterar människor och djur. De flesta arterna lever i värddjurens tarmsystem och kan orsaka olika typer av mag-tarmsjukdomar. Några exempel på släkten inom Trichostrongyloidea är Trichostrongylus, Necator, Ancylostoma och Angiostrongylus. Många arter i denna överfamilj har en direkt livscykel, vilket betyder att de kan utvecklas till infektiösa stadium (larver) utanför värddjuret och sedan infektera värden via hudkontakt eller kontaminierad föda.

Medicinskt talat betyder "magsyra" vanligtvis för lågt pH-värde i maginnehållet. Magensaft är normalt mycket surt med ett pH på mellan 1 och 3, vilket orsakas av produktionen av saltsyra (HCl) i magcellerna. Nedsatt magfunktion eller vissa mediciner kan påverka denna syraproduktion och leda till ökad pH i maginnehållet, även kallat hypokaliemi. För lågt pH i magen kan orsaka symptom som illamående, kräkningar och smärta. Långvarig höjd pH kan också leda till allvarliga komplikationer som magitillväxt eller malabsorption av näringsämnen.

'Alphaherpesvirinae' är en subfamilj inom herpesvirusfamiljen, som inkluderar de humana patogenerna herpes simplex virus typ 1 och 2 (HSV-1 och HSV-2) samt värreksvirus (VZV). Dessa virus är kända för att orsaka olika typer av hud- och slemhinnesjukdomar, såsom feberblåsa och vattkoppor, och kan även orsaka allvarligare komplikationer som hjärninflammation (encefalit) och nervinflammation (neurit).

Alphaherpesvirus har en speciell förmåga att etablera livslånga, latenta infektioner i nervceller, vilket gör dem svåra att behandla fullständigt. De kan också ha förmågan att spridas från en värd till en annan under vissa omständigheter.

Medicinskt sett är det viktigt att förstå alphaherpesvirusinfektioner och hur de påverkar människor, eftersom de kan orsaka allvarliga komplikationer hos vissa individer, särskilt hos personer med nedsatt immunförsvar.

In medical terms, 'livestock' refererer til dyr som holdes og opdrættes af mennesker med det formål at producere mad, skind, uld, arbejdskraft eller andre kommercielle produkter. Dette inkluderer oftest dyr som køer, får, svin, høns og geder. I nogle tilfælde kan også fiske og bivalve omtales som livestock, især i forbindelse med aquakultur. Det er vigtigt at notere, at der kan være forskelle på de lovgivninger og regler der gælder for opdræt af livestock alt efter land og region.

"Animal care" är en medicinsk term som refererar till den vård och omsorg som föräldralösa, sjuka eller skadade djur behöver. Detta inkluderar att ge dem mat, vatten, skydd och medicinsk behandling när det behövs. Animal care kan också innebära att förhindra smärta och lidande genom att förebygga sjukdomar och skador, samt att upprätthålla en ren och hälsosam miljö för djuren.

Denna form av vård kan utföras av veterinärer, djurvårdare eller andra personer som är ansvariga för djurens välbefinnande. Det är också viktigt att notera att animal care inte bara handlar om fysiska behov, utan även om att tillgodose djurens sociala och psykologiska behov.

'Kost' refererer til de næringsstoffer, som ernæringsmæssigt set er vigtige for mennesker og dyrs sundhed og vækst. Kosten består af en række forskellige næringsstoffer, herunder:

1. Kulhydrater (saccharider): De er den primære kilde til energi for kroppen. De findes i fødevarer som sukker, stivelse og celullose.

2. Proteiner (protein): De er nødvendige for at bygge og opretholde muskelmasse, organer, hår, hud og neglært. De findes i fødevarer som kød, fisk, æg, mælk, ost, bønner, nødder og sojabønner.

3. Fedt (lipider): De er en vigtig energikilde for kroppen og hjælper også til at transportere vitaminer og at beskytte organer. De findes i fødevarer som fedtstof, olier, nødder, frø, mælk, ost og kød.

4. Vitaminer: De er organiske forbindelser, der er essentielle for kroppens normale vækst, udvikling og funktion. De findes i mange forskellige fødevarer, herunder frugt, grøntsager, kød, mælk og fisk.

5. Mineraler: Disse er uorganiske stoffer, der er essentielle for kroppens normale vækst, udvikling og funktion. De findes også i mange forskellige fødevarer, herunder grøntsager, frugt, mælk, kød og fisk.

En sund kost består af en balance mellem disse næringsstoffer, samt begrænsning af indtagelsen af fedt, salt, sukker og forarbejdede fødevarer.

'Mag-tarmsystemet' er en betegnelse for det samlede digestive system, der inkluderer munden, spiserøret, maven, tarme, leveren, galdeblæren og bugspytkirtlen. Dette system har ansvaret for at fordøje maden, absorbere næringsstofferne og udskille affaldsstoffer.

Maven er en muskelholdig sak, der modtager maden fra spiserøret og indleder fordøjelsesprocessen ved at sekretere mavesaft, som indeholder enzymer, der bryder ned proteiner. Maven også gemme maden i en periode, så den kan fordøjes bedre.

Tarme er et system af hulrum og rør, der strækker sig fra mavesækkens udgang til anus. De fleste af tarmerne har en indvendig overflade, der er dækket med små fold, som øger overfladen, så organismen kan absorbere næringsstofferne bedre. I tarmene findes også mange forskellige typer af bakterier, som hjælper til at fordøje maden yderligere.

Leveren og galdeblæren er to vigtige organer, der hjælper med at fordøje fedtstoffer. Leveren producerer galdesaft, som indeholder salte og stoffer, der hjælper med at opløse fedtstofferne, så de kan absorberes i tarmene. Galdeblæren lagrer galdesaften og udskiller den ind i tolvfingertarmen, når organismen spiser.

Bugspytkirtlen er et andet vigtigt organ, der producerer enzymer, som hjælper med at fordøje kulhydrater, proteiner og fedtstoffer. Bugspytkirtlen udskiller også insulin, et hormon, der regulerer blodsukkeret i organismen.

Sammen arbejder disse organer for at fordøje maden og absorbere næringsstofferne, så organismen kan vokse og fungere korrekt. Hvis der er problemer med et af disse organer, kan det have en betydelig indvirkning på organismens helbred og livskvalitet.

"Cowdria" er ein bakteriell slagsart som for å føre til sykdommen "Cowdriosis" eller "Hartebeest fever" hos dyr som f.eks. hartebeester, antiloper og kveg. Denne bakterien overfares vanligvis gjennom insektbid av f.eks. tikkere. Mennesker kan også bli smittet, men det er veldig sjelent.

I Engelsk er korrekte betegnelse for denne bakterien nå "Ehrlichia ruminantium", og den tilhører familien "Anaplasmataceae" innen gruppen "Alphaproteobacteria". Tidligere hadde den betegnelsen "Cowdria ruminantium".

Bunyaviridae är en familj av virus som orsakar en bred spektrum av sjukdomar hos djur, inklusive människor. De flesta Bunyaviridae-infektioner ger milda symtom eller kan vara asymptomatiska, men vissa kan leda till allvarliga sjukdomar som exempelvis viral hemorragisk fever (VHF) och hjärninflammation (encefalit).

Bunyaviridae-virusen innehåller en singelsträngad RNA-genom med tre segment, vilka koder för olika virusproteiner. Virusen sprids vanligen via vektorer som fästingar eller myggor och kan på så sätt infektera både djur och människor.

Exempel på välkända Bunyaviridae-infektioner inkluderar Hantavirus, som orsakar hantaviruspulmonell syndrom (HPS), och Krim-Congo hemorragisk fever virus, som orsakar en allvarlig form av viral hemorragisk fever.

För att diagnosticeras kan Bunyaviridae-infektioner kräva speciella tester, såsom PCR eller serologiska tester. Behandlingen av dessa infektioner är oftast stödjande och riktad mot symptomen. Preventiva åtgärder som insektsbekämpning och vaccination kan vara tillgängliga för vissa Bunyaviridae-infektioner.

Biuret är ett organisk förening som består av två molekyler väteamid kopplade till varandra med en karbonylgrupp. Det har den kemiska formeln NH2-CO-NH-CO-NH2. Biuret förekommer naturligt i små mängder i urin, men kan också framställas syntetiskt.

I biokemi och medicinsk kemi används Biuret-testet för att påvisa närvaro av peptidbindningar i proteiner. När ett protein med peptidbindningar hettas upp tillsammans med en lösning av koppar(II)sulfat och natriumhydroxid under specifika pH-förhållanden, bildas en blå färg som kan detekteras optiskt. Denna reaktion utnyttjar den faktum att peptidbindningar i proteiner innehåller karbonylgrupper som kan koordinera till koppar(II)-jonen, vilket orsakar en förändring av elektronstrukturen och därmed en färgförändring. Biuret-testet är därför ett viktigt verktyg för att bestämma proteinhalt i biologiska preparat.

'Mannheimia haemolytica' är en gramnegativ bakterie som tillhör familjen Pasteurellaceae. Den är en vanlig opportunistisk patogen hos ruminanter, särskilt nötkreatur och får, och kan orsaka respiratoriska sjukdomar såsom lunginflammation (pneumoni) och mastit (bröstkörtelinflammation).

Bakterien producerar flera virulensfaktorer som hjälper den att kolonisera och skada värddjuret. Dessa faktorer inkluderar hemolysiner, som orsakar rödblodsceller att spricka och dö, samt adhesiner, som hjälper bakterien att fastna på ytan av celler i andningssystemet.

'Mannheimia haemolytica' kan finnas i hälsa djurs övre luftvägar utan att orsaka några symtom, men den kan bli patogen under stressiga förhållanden som infektion, transport, klimatförändringar eller andra faktorer som försvagar djurets immunsystem.

'Växtförgiftning' är ett medicinskt tillstånd som orsakas av att en person har konsumerat eller kommit i kontakt med giftiga växter, delar av växter eller växtsubstanser. Symptomen på växtförgiftning kan variera beroende på vilken växt eller substans personen har utsatts för, men de kan inkludera bland annat illamående, kräkningar, diarré, magont, yrsel, huvudvärk och andningssvårigheter. I allvarliga fall kan växtförgiftning leda till komplikationer som amongrusning, hjärtproblem, nervskador eller i värsta fall död.

Det är viktigt att söka omedelbar medicinsk hjälp om man misstänker växtförgiftning, eftersom snabb behandling kan minska risken för komplikationer och förbättra prognosen. Behandlingen av växtförgiftning kan innebära att avlägsna den giftiga substansen från kroppen, ge aktivt kol för att binda giftet, stödja andnings- och hjärtfunktioner och i vissa fall ge specifika antidoter beroende på vilken växt eller substans som orsakat förgiftningen.

"Animal diseases" or "djursjukdomar" refer to illnesses or medical conditions that affect the health and well-being of non-human animals. These can include infectious diseases caused by viruses, bacteria, parasites, or fungi, as well as non-infectious conditions such as cancer, heart disease, and genetic disorders.

Some examples of common animal diseases include:

* Canine distemper: a viral disease that affects dogs and other animals
* Feline leukemia: a viral disease that affects cats
* Bovine tuberculosis: a bacterial disease that affects cattle and other animals
* Avian influenza: a viral disease that affects birds and can sometimes infect humans
* Rabies: a viral disease that affects mammals, including dogs, cats, and wildlife

Veterinarians and animal health professionals work to prevent, diagnose, and treat animal diseases in order to protect the health of animals and people. This includes administering vaccines, providing medical treatment, implementing biosecurity measures, and promoting responsible animal care practices.

'Jäsning' är ett medicinskt begrepp som refererar till nedbrytningen och omvandlingen av organiska ämnen, vanligtvis kolhydrater, protein eller fetter, genom en kemisk process involverande mikroorganismer, såsom bakterier eller jästsvampar. Denna process producerar ofta gaser, varmt och surt vätskor som en del av sin normala funktion. Jäsning kan hända under både aeroba (med syre) och anaeroba (utan syre) förhållanden. I vårda sammanhang är jäsning ofta förknippad med infektioner, särskilt när det gäller sår, eftersom mikroorganismerna kan bryta ned vävnaden och orsaka skada.

Morbillivirusinfektioner är en grupp infektionssjukdomar som orsakas av morbillivirus, ett slags negativt ensträngat RNA-virus inom familjen Paramyxoviridae. De mest kända sjukdomarna i denna grupp är mässling (morbilli), hundräka (canine distemper) och delfinfeber (dolphin morbillivirus infection).

Morbillivirusinfektioner karaktäriseras vanligtvis av systemiska symtom som feber, hosta, inflammation i ögon och andningsvägar samt ett utbrett skaftat hudutslag. Dessa virus är mycket smittsamma och sprids främst via droppinfektion från luften när en smittad individ hostar eller nyser.

Mässling orsakas av mänskligt morbillivirus (Human morbillivirus) och är en mycket smittsam infektionssjukdom som främst drabbar barn. Den kännetecknas av feber, hosta, snuva, inflammation i ögon och ett utbrett skaftat hudutslag. Mässling kan ge upphov till komplikationer som lunginflammation, medfödd hörselnedsättning eller en livshotande hjärninflammation (encefalit).

Hundräka orsakas av canin morbillivirus och drabbar främst hundar, rävar och minkar. Sjukdomen kännetecknas av feber, hosta, snuva, diarré och neurologiska symtom som muskelsvaghet eller förlamning. Hundräka kan vara dödlig, särskilt hos unga eller svaga individer.

Delfinfeber orsakas av delfin morbillivirus (DMV) och drabbar främst delfiner i världshaven. Sjukdomen kännetecknas av andningssvårigheter, feber, diarré och neurologiska symtom som muskelsvaghet eller förlamning. Delfinfeber kan vara dödlig och är en allvarlig hotbild för världens populationer av delfiner.

'Magkatarr' (engelska: 'Nasal congestion') är ett tillstånd där näsan känns stängd eller täppad, ofta orsakat av ökat slem i näshålorna. Det kan bero på en virussjukdom som en förkylning eller allergi. Magkatarr kan också vara ett tecken på andra tillstånd, såsom rhinosinusit eller struphuvudscancer. För att lindra symtomen kan man använda sig av vattenånga, nässpray eller dekongestiva läkemedel.

'Avföring' er en medicinsk betegnelse for afføring, altså den proces hvor afføringsmateriale elimineres fra kroppen via endetarmen. Afføring består af uoppløselige rester af mad, bakterier, slim, og celler fra tarmens indvendige overflade. Normal afføring er mørkebrun, formet som en cylinder, og har en blød konsistens. Frekvensen af afføring varierer fra person til person, men normalt er det 1-3 gange om dagen.

Veterinärabort definieras som en spontan eller inducerad avbrutt av en djurs graviditet före fulltermin. Det kan inträffa av olika anledningar, till exempel på grund av genetiska abnormaliteter, infektioner, hormonella störningar eller strukturella problem med reproduktionssystemet. I vissa fall kan veterinärabort ingripa och inducera abort för att skydda djurets hälsa om graviditeten anses vara hög risk.

Haemonchus contortus är en parasitisk rundmask som orsakar en sjukdom som kallas haemonkhiasis hos får, getabockar och ibland även hos människor. Larver av masken infekterar värddjuret via mag-tarmkanalen och suger blod från tarmslemhinnan, vilket kan leda till blodbrist (anemi), tarmsvullnad och i allvarliga fall död. Sjukdomen sprids främst genom kontakt med infekterat fäkalmaterial eller via bete av gräs som är kontaminerat med masklarver. Behandling innefattar vanligen användning av anti-parasitiska läkemedel och god djurhållning för att förebygga spridning av masken.

Q-fever, eller Query-fever, är en infektionssjukdom orsakad av bakterien Coxiella burnetii. Denna bakterie förekommer globalt och kan infektera många olika djurarter, inklusive människor. Infektionen sprids vanligen via luften när man andas in små partiklar (aerosoler) som innehåller bakterierna, ofta från kontakt med infekterade djurs avföring eller vid slakt av infekterade djur.

Typiska symtom på Q-feber inkluderar plötslig feber, trötthet, muskelvärk, hosta och huvudvärk. I vissa fall kan sjukdomen leda till allvarliga komplikationer som lunginflammation, hjärtinfektion eller leverpåverkan. Q-feber behandlas vanligen med antibiotika, ofta doxycyklin.

Det är värt att notera att en del människor kan utveckla en asymptomatisk infektion och aldrig upptäcka att de har haft Q-feber. Dessa asymtomatiska fall kan fortfarande sprida bakterierna till andra, även om de själva inte visar några tydliga symtom.

'Gastrin' är ett hormon som produceras i mag- och tarmkanalen hos djur, inklusive människor. Det utsöndras främst från G-celler i magmuskelns slemhinna, men även från endokrina celler i tarmens slemhinna.

Gastrin har som funktion att stimulera sekretionen av saltsyra (HCl) och enzymer från magsäckens slemhinnsdrüser (de så kallade chiefcellerna). Det gör detta genom att binda till specifika receptorer på cellmembranet hos de drüsscellerna, vilket leder till en ökad aktivitet av protonpumpen i dessa celler och därmed en ökad sekretion av saltsyra.

Gastrin spelar också en viktig roll för att reglera magsäckens muskelkontraktioner (motilitet) och kan påverka aptiten genom att stimulera släppning av hungerhormonet ghrelin.

Överskott av gastrin i kroppen kan leda till överproduktion av saltsyra, vilket kan orsaka magbesvär som exempelvis magsår.

En Helicobacterinfektion är en infektion orsakad av bakterien Helicobacter pylori, som främst koloniserar magsäcken och tolvfingertarmen. Bakterien kan orsaka olika mag- och tarmsjukdomar, till exempel gastriter (maginflammation), duodenit (tarmsäckinflammation) och ulcus (sår) i magsäcken eller tolvfingertarmen. Infektionen kan även öka risken för magcancer. Symptomen på en Helicobacterinfektion kan variera mycket, från buksmärta och illamående till kräkningar och viktminskning. Behandlingen av Helicobacterinfektioner består vanligtvis av kombinationsterapi med antibiotika och läkemedel som reducerar magsyraproduktionen.

'Magmun, nedre' refererer til den del af mat- og afføringskanalen som starter i underkanten af mavesækkens forbindelse til tyndtarmen (duodenum) og ender i endetarmen (rectum). Den består af tyktarmen (colon), som kan inddeles i opstigende, tvær- og nedstigende colon, samt endelige del af mat- og afføringskanalen, rectum og anus.

Tyktarmen har en vigtig rolle i at absorbere vand og salt fra afføringen, så den bliver mere fast for at lette udtømning under bowel movement. Desuden er der mange bakterier i tyktarmen, som hjælper med at nedbryde rester af maden og producere vitaminer, specielt vitamin K og store dele af B-vitaminerne.

I den nedre del af magmunnen findes også en række strukturer, der hjælper med at kontrollere afføringen, herunder det interne sfinkter, som er en ringmuskel, der forhindrer ulykkelige udtømninger, når vi ikke ønsker at gå på toilettet. Når vi er klar til at tisse eller sætte afføringen fri, slappes musklen af og lader det gå igennem.

Problemer med den nedre del af magmunnen kan føre til forstoppelse, diarré, inflammation, infektion eller cancer. Derfor er det vigtigt at have en sund kost- og livsstil, undgå overvægt og rygning, samt gennemgå regelmæssige screeningprøver for at opdage tidlige tegn på kræft.

Eating, in a medical context, refers to the process of consuming food. It involves the physical act of taking food into the mouth, chewing, and swallowing, as well as the digestive processes that occur in the body to break down and absorb nutrients from the food. Proper eating is essential for maintaining good health, growth, and energy levels, and can help prevent various medical conditions such as malnutrition, obesity, and chronic diseases.

Magfistel, eller "Duodenum-jejunal flexuren" som den också kallas, är en anatomisk struktur i mag-tarmkanalen. Det handlar om den böj där duodenum (den första delen av tunntarmen) möter jejunum (den andra delen av tunntarmen). Namnet "magfistel" kan vara lite missvisande eftersom det inte är en äkta fistel, utan snarare en naturlig böj i tarmarna. Magfisteln ligger nära gallgångens öppning i tolvfingertarmen (duodenum), och är därför viktig för den tidiga nedbrytningen och absorptionen av näringsämnen från maten.

'Poaceae' er ein familie i plantekatalogen, som også kallas Gräsfamiljen. Denne inneholder for det meste græsser og bambusarter. Poaceae-familien har verdensspredt utbredning og innehar mange viktige nytte- og fødeplanter, som f.eks. hvetevet, ris, majs, sukkerroer og hør. Familien kjennetegnes ved blant annet at de har lange, smalle blade med paralelle nerver, og enkarne stivelsesrik korn i sine frø.

'Visna' är ett sjukdomstillstånd orsakat av ett retrovirus som främst påverkar fåtar. Det är en långsam progressiv demyelinerande hjärn- och ryggmärgssjukdom, vilket innebär att myelin skadas eller förstörs över tiden. Myelin är en fettrik substans som omger och skyddar nerverna i centrala nervsystemet (hjärnan och ryggmärgen). När myelin skadas eller förloras, kan signaler som leds genom nerverna bli störda eller försvagade, vilket kan orsaka en rad symtom beroende på vilka nerver som är drabbade.

Visna är endemisk i vissa områden där fåtar föds upp och är känt för att vara ett smittsam sjukdomstillstånd som kan överföras via kontakt med infekterat material, till exempel genom modersmjölk eller sexuellt umgänge. Det finns inget botemedel för visna, och symtomen behandlas vanligtvis symptomatiskt.

En polymerase chain reaction (PCR) är en laboratorieteknik som används för att kopiera DNA-strängar. Den bygger på en process där DNA-molekyler replikeras med hjälp av ett enzym som kallas DNA-polymeras. Genom att upprepa denna process i flera steg kan man skapa miljontals kopior av det ursprungliga DNA-segmentet på relativt kort tid.

PCR är en mycket känslig teknik som kan användas för att detektera mycket små mängder av DNA, till exempel från en enda cell. Den används inom flera områden, till exempel i diagnostiskt syfte inom medicinen, i forensisk vetenskap och i forskning.

Metan är ett enatomigt, färglöst gasmolekyl som består av en kolatom och fyra väteatomer (CH4). Det är den enklaste hydrokarbonen och är ett naturligt förekommande gas som bildas genom anaerob bakteriell nedbrytning av organiskt material, såsom djurspillning eller vegetabiliskt material, i sumpmarker, träsk och tarmar hos djur, inklusive människor.

I medicinsk kontext kan metan vara av intresse på grund av dess roll som en del av den normala mikrobiella floran i människans tarm. En ökning av tarmmetangasnivåer kan dock vara ett tecken på en underliggande mag-tarmsjukdom, till exempel irritabel tarmsyndrom eller malabsorption. Dessutom kan metan i andningsluften vara ett tecken på en bakteriell överväxt i lungorna eller i blodbanan (bakteriemi).

"Malign katarr" är ett äldre, nu föråldrat medicinskt begrepp som användes för att beskriva onormal vätska eller slem som produceras i samband med vissa former av cancer. Detta kan vara ett tecken på inflammation eller irritation i de drabbade organen eller vävnaderna. Numera används mer specifika termer för att beskriva sådana observationer, beroende på vilken typ av cancer och vilka symtom som förekommer.

Mastitis är en infektion eller inflammation i bröstkörteln, vanligtvis hos kvinnor som ammar barn. Den kan orsakas av bakterier som tränger in genom ett krackat eller inflammerat bröstvarb, och kan leda till symptom som rodnad, värme, smärta och svullnad i det drabbade området. I allvarliga fall kan mastit behandlas med antibiotika för att eliminera infektionen.

Ektyma är en djup sårbildning i huden som orsakas av en bakterieinfektion, vanligtvis av streptokocker eller stafylokocker. "Smittsam ektyma" refererar till ett sådant sår som kan sprida infektionen till andra personer genom direkt kontakt med sårvätskan. Det är viktigt att undvika direktkontakt med sårvätska från en smittsam ektyma och att behandla sjukdomen snabbt för att förebygga spridning av infektionen till andra.

Parietalceller, elleroxyntiska celler, är en typ av cell som finns i den magzinna (fundus och corps) i magsäcken. Dessa celler har en viktig funktion i magsäckens sekretoriska aktivitet genom att producera intrinsic factor och klorgaser, vilket är nödvändigt för absorptionen av vitamin B12 och den kemiska brytningen ner av föda.

Intrinsic factor är ett protein som hjälper till att absorbera vitamin B12 i tunntarmen, medan klorgasen deltar i surhetsregleringen i magsäcken genom att konvertera inert gasen koldioxid till en sur lösning av saltsyra. Detta skapar den sura miljön som behövs för att magenszymaser ska fungera optimalt och bryta ner födan.

Parietalcellerna är polära celler med två typer av membran: basolateralt membran, som gränsar till blodkärlen, och apikalt membran, som gränsar till magsäckslumen. De har en rikultrastruktur med mitokondrier, endoplasmatiskt retikulum och sekreterande granuler. Dessa strukturer är involverade i syntesen och transporten av intrinsic factor och klorgaser.

I klinisk sammanhang kan parietalceller vara drabbade av sjukdomar som till exempel autoimmuna gastrit, där antikroppar bildas mot parietalcellerna och/eller intrinsic factor, vilket leder till förlust av dess funktion. Detta kan leda till anemi orsakad av vitamin B12-brist och hypokaliemi (låga potasievärden).

'Coxiella burnetii' är en obligat intracellulär bakterie och är orsaken till infektionssjukdomen Q-feber hos människor. Bakterien förekommer naturligt hos ett stort antal däggdjursarter, framför allt i tamdjur som får, get och kor, men även i vilda djur som hjortar och gnagare. Infektionen sprids vanligen via inandning av små partiklar med bakterier från infekterade djurs exkrementer eller amniotisk fluid vid förlossning. Sjukdomen ger ofta milda, grippeliknande symtom hos människor men kan i sällsynta fall leda till allvarliga komplikationer som lungemboli, hjärtsvikt och leversvikt.

Medicinskt talar man om matstrupen (esophagus) som den rörliga, slutet tuben som för mat och vätskor från munhålan till magsäcken. Matstrupen går genom halsen, passerar genom bröstkorgen och mynnar i magsäcken i magmunnen (cardia). Den består av flera skikt: en inre slemhinna som är täckt av slem, ett muskel- och bindvävslager och en yttre bindvävs- och broskskikt. Matstrupen har en naturlig rörelse, peristaltik, som driver maten ner i magsäcken.

'Chlamydophila' är ett släkte inom familjen Chlamydiaceae, som består av obligata intracellulära bakterier som orsakar olika infektionssjukdomar hos människor och djur. De två viktigaste patogena arterna är 'Chlamydophila pneumoniae', som kan orsaka lunginflammation, och 'Chlamydophila trachomatis', som kan orsaka könsorganinfektioner, blindtarmsinflammation hos barn och ögoninflammation (trakom). Infektionerna sprids ofta via droppburen smitta eller sexuellt.