Lipogenes
Fetter
SREBP1-protein
Fatty Acid Synthases
Fettsyror
Fettvävnad
Fettomsättning
Acetyl-CoA-karboxylas
Lipolys
Insulin
Glukos
Fatty Acid Synthase, Type I
Triglycerider
Svält
Stearoyl-CoA-desaturas
Talgkörtlar
Fettceller
Kolhydrater i kosten
Orphan Nuclear Receptors
Acetater
Fetter i kosten
ATP citrat(pro-S)-lyas
Råttor, inavlade stammar
Mjölkbildning
Glukosfosfatdehydrogenas
Malatdehydrogenas
Fruktsocker
Talg
Brun fettvävnad
Livsmedel
Fetma
Ketonkroppar
Leverceller
Fettsyror, fria
Kolväten, fluorerade
Vit fettvävnad
SREBP2-protein
Pyruvater
Lipoproteiner, VLDL
Insulinresistens
SREBP-proteiner
Kolisotoper
Acetyl-CoA
Palmitater
Kolesterol
RNA, budbärar
C-EBP
Kost
Energiomsättning
Blodsocker
Transkriptionsfaktorer
Reglering av genuttryck
Hep G2 Cells
Råttor, Zucker
BHLHLZ-transkriptionsfaktorer
Adipogenes
Möss, feta
Bitestikel
Leverextrakt
Kärnreceptorer
3T3-L1-celler
Myrsyreestrar
Kolhydratmetabolism
Malonyl-CoA
Glycerol
Klenbuterol
Finnar
Stearater
Glukagon
Möss, inavlade C57BL
Oxidation-reduktion
Oljesyror
Eating
Fosfoglukonatdehydrogenas
Palmitinsyra
Hypobetalipoproteinemi, familjär, apolipoprotein B
Oljesyra
Lipidmobilisering
Aurotioglukos
Celler, odlade
Glykolys
Isocitratdehydrogenas
Diet, High-Fat
Oljor
Hypertriglyceridemi
PPAR gamma
Organstorlek
Subkutant fett
Kalorimetri, indirekt
Lipoproteinlipas
AMP-aktiverade proteinkinaser
Möss, knockout
Stearinsyror
Tungt väte
Bukhinnenät
Leptin
Pyruvatdehydrogenaskomplex
Tillväxthormon
Adipositet
Refeeding Syndrome
Glykogen
Acetic Acid
Insulinreceptor
Linolsyra
Palmitinsyror
Graviditet
Reglering av genuttryck, enzymer
Hyperinsulinism
Förestring
Hydroximetylglutaryl-CoA-reduktaser
Citronsyra
PPAR alfa
Pyruvatkinas
Kolradioisotoper
Signalomvandling
Pentosfosfater
Adenylatkinas
Sterolesteras
Djurfoder
Glycerol-3-fosfatdehydrogenas
Viktökning
Odlingsmetoder
Glukokinas
Vita fettceller
Fettsyror, omättade
DNA-bindande proteiner
Kroppssammansättning
Ligaser
Trijodtyronin
Fosfolipider
Råttor, Sprague-Dawley
Ketoner
Osmium
Natriumacetat
Svin
Genuttryck
Pyruvatkarboxylas
Triolein
Termogenes
Azoföreningar
Safflorolja
Hydroximetylglutaryl-CoA-reduktaser, NADP-beroende
Sackaros
Citronsyracykel
Råttor, Wistar
Apolipoproteiner B
Karnitin-O-palmitoyltransferas
Möss, genetiskt förändrade
Skelettmuskulatur
Linolsyror, konjugerade
Malonater
"Lipogenesis" er en medisinsk betegnelse for den biokjemiske proces, hvor kroppen omdanner overskydende kalorier fra fedtstoffer og kulhydrater til fedt, som bliver lagret i fedtvævsvævet. Denne proces er vigtig for at opretholde en sundt fedtniveau i kroppen, men kan blive forstyrret af uhensigtsmæssige levestilsveje eller sygdomme, som f.eks. type 2 diabetes og fedme. Overdreven lipogenese kan føre til en forhøjet fedtindhold i kroppen, hvilket igen kan medføre sundhedsproblemer som hjerte-kar-sygdomme og metaboliske lidelser.
'Fetter' är inget etablerat medicinskt begrepp eller diagnos. Det kan möjligen syfta på vissa medicinska tillstånd som involverar ökat fett, såsom fetma (obesitas) eller olika former av läckage (lipodystrofi), men det finns inget officiellt accepterat sätt att använda termen inom medicinen.
SREBP1 (Sterol Regulatory Element Binding Protein 1) er ein transkripsjonsfaktor som spiller en viktig rolle i reguleringen av kolesterol- og lipidmetabolismen i kroppen. Det forekommer i to isoformer, SREBP1a og SREBP1c, som differentielt uttrykkes i forskjellige typer celler og under forskjellige fysiologiske tilstander.
SREBP1-proteinet påvirker syntesen av kolesterol og fedtsyrer ved å binde seg til specielle DNA-sekvenser kalt sterol respons elements (SRE) i promotorene til gener som koder for enzymer involvert i lipidmetabolismen. Når det aktiveres, fører det til økt uttrykk av desse gener og øket syntese av kolesterol og fedtsyrer.
SREBP1-proteinet er også involvert i reguleringen av andre cellulære prosesser som cellegro, apoptose og inflammasjon. Dess aktivitet er strikt regulert av intracellulær kolesterolnivå, slik at når kolesterolnivået er høyt, er SREBP1-aktiviteten laag, og omvendt. Dette hjelper å holde balanse i kroppens kolesterol- og lipidmetabolisme.
Fatty acid synthase (FAS) er ein kompleks enzymkomponent som syntetiserer langkjedede fettsyrer i levende organismer. Det består av flere underenheimer som samarbeider for å konvertere acetyl-CoA og malonyl-CoA til en fedtsyre med 16 kolonne, palmitat. Dette skjer ved en serie reaksjoner som inkluderer kondensasjon, reduksjon, desaturering og hydrolys. FAS fungerer i lipidsyntesen og er viktig for cellers vekst, overlevelse og proliferasjon.
I medisinsk sammenheng kan abnormale nivåer av FAS være forbundet med ulike sykdommer, som kreft, fedme og diabetes. Forstyrrelser i FAS-aktiviteten kan også spille en rolle i resistans mot bestemte typer behandling, som kjemoterapi og strålebehandling.
Medicinskt sett betyder "lever" det nästa största organet i kroppen och har flera viktiga funktioner. Här är en kort medicinsk definition:
Levern (latin: hepar) är ett vitalt, multipel fungerande organsystem som utför en rad metaboliska, exkretoriska, syntetiska och homeostatiska funktioner. Den primära funktionen av levern är att filtrera blodet från skadliga substanser, producera gallan för fettdigestion och bryta ned proteiner, kolhydrater och fetter. Levern innehåller också miljarder celler, kända som hepatocyter, som är involverade i protein-, kolhydrat- och lipidmetabolism, lagring av glykogen, syntes av kolesterol, produktion av kloningfaktorer och andra hormoner samt bortrening av exogena och endogena toxiner.
Fettsyror (eller "fedtensyrer" på dansk) er organiske syrer med en lang, kulstofholdig kæde, der typisk består af 4 til 36 kulstofatomer. De findes naturligt i fedtstoffer, som olie og animalske fedtstoffer, samt i levende celler hos planter og dyr.
Fettsyrer spiller en vigtig rolle i mange aspekter af vores sundhed, herunder som energikilde, som bestanddele af cellemembraner og som forstadier til andre biologisk aktive forbindelser i kroppen. De kan klassificeres efter deres kemiske struktur og længde på kulstofkæden:
1. Lodret forløbende (saturerede) fedtsyrer: Disse har en enkel, uforgrenet kulstofkæde med enkeltbindinger mellem hvert kulstofatom. De er typisk fasta ved stuetemperatur og omfatter smørsyre (butansyre), palmitinsyre (hexadecansyre) og stearinsyre (oktadecansyre).
2. Grenede (umættede) fedtsyrer: Disse har en eller flere dobbeltbindinger mellem kulstofatomerne i deres kæde, hvilket gør dem flydende ved stuetemperatur. De kan opdeles i mono-umættede (én dobbeltbinding) og poly-umættede (flere dobbeltbindinger) fedtsyrer. Eksempler på mono-umættede fedtsyrer er oleinsyre (octadecenoic acid), mens eksempler på poly-umættede fedtsyrer er linolsyre (linoleic acid) og alfa-linolensyre (alpha-linolenic acid).
3. Transfedtsyrer: Disse opstår, når dobbeltbindingerne i umættede fedtsyrer drejer sig fra deres normale cis-konfiguration til en trans-konfiguration. Dette sker ofte under industriel forarbejdning af fødevarer og er blevet kendt som værende ugunstig for sundheden.
Fedtsyrer spiller en essentiel rolle i vores krop, idet de er en del af cellernes membraner, hjælper med at transporterer fedt-løselige vitaminer og er en vigtig energikilde. Derudover er visse typer af omega-3-umættede fedtsyrer (fx alfa-linolensyre) essentielle, hvilket betyder, at vi må få dem fra vores kost, da kroppen ikke kan fremstille dem selv.
Fettvävnad, även känd som adipös vävnad, är en speciell typ av bindväv som fungerar som ett energilager i kroppen. Den består av celler som kallas adipocyter, som innehåller lipider (fett) och är omgivna av ett rikt blodkärlsnätverk. Fettvävnad delas vanligtvis upp i två typer: brun fettvävnad och vit fettvävnad.
Brun fettvävnad innehåller fler mitokondrier än vit fettvävnad och är mer rik på blodkärl. Den fungerar primärt som en termogen (värmeproducerande) vävnad genom att oxidera lipider för att producera värme, istället för att lagra energi. Brun fettvävnad är vanligast hos spädbarn och små barn, men minskar i volym under uppväxten. Vuxna kan dock ha en viss mängd brun fettvävnad, särskilt i områden som halsen, överarmarna och ländryggen.
Vit fettvävnad är den vanligaste formen av fettvävnad och fungerar huvudsakligen som ett energilager. Den lagras under huden och runt inre organ. När kroppen behöver energi kommer lipider från vit fettvävnaden att omvandlas till fettsyror, som sedan kan användas som bränsle av celler i kroppen. Överskott av energiförråd lagras i form av triglycerider inom adipocyterna. Om individen intar mer energi än vad som behövs för kroppens grundbehov kan det leda till ökat fettlagring och därmed ökad volym av vit fettvävnad.
I onormala nivåer kan ökad mängd vit fettvävnad vara förknippad med ohälsa, såsom fetma, diabetes typ 2, hjärt- och kärlsjukdomar och vissa former av cancer. Det är därför viktigt att upprätthålla en balans mellan energiförbrukning och intag för att undvika onormala ökningar av vit fettvävnad.
Fettomsättning, även känd som lipolys, är en biokemisk process där triglycerider (en form av fett) baksöndras i kroppen för att användas som energikälla. Denna process sker främst i fettvävnaden och kontrolleras av flera hormoner, inklusive adrenalin, noradrenalin och glukagon. När dessa hormoner binder till receptorer på fettcellernas yta aktiveras en signaltransduktionskaskad som leder till att lipasenzymet aktiveras och bryter ned triglyceriderna till glycerol och fettsyror, vilka kan transporteras till levern för att omvandlas till energi.
Acetyl-CoA-karboxylas (ACCase) är ett enzym som katalyserar en carboxyleringreaktion där en karboxylgrupp adderas till acetyl-CoA för att bilda malonyl-CoA. Detta steg är viktigt i biosyntesen av lipider, särskilt fettsyror, i celler. Det finns två typer av ACCase hos djur: en cytoplasmatisk form som deltar i fettsyrabiosyntes och en mitokondriell form som är involverad i biosyntesen av icke-essentiella fettsyror.
'Lipolysis' er ein medisinsk termin som beskriver prosessen der lipider (f.eks. fett) i kroppens fedtceller brytes ned til mindre molekyler, slik som frie fettsyrer og glycerol. Dette skjer ved hjelp av en reaksjonskjenning som katalyseres av ein gruppe enzymer kalt lipaser.
Lipolysen er ein viktig prosess i kroppens energihusholdning, fordi frie fettsyrer kan brukes som energikilde i cellene. Denne prosessen styrs av hormoner som adrenalin, noradrenalin og glukagon, som aktiverer lipasen som skal bryte ned fedtet. Insulin, på den andre sida, hibber lipolysen ved å inhabilitera lipasen.
Forstyrrelser i lipolysen kan være forbundet med forskjellige medisinske tilstander, som f.eks. overvikt og type 2-diabetes.
Insulin är ett hormon som produceras och sekreteras av de betaceller som finns i bukspottkörteln (pancreas). Det spelar en central roll i regleringen av blodsockernivåerna i kroppen. När vi intagit kolhydrater från maten bryts dessa ner till glukos i tarmen, som sedan absorberas in i blodet. Denna ökning av blodglukoskoncentrationen orsakar betaceller att släppa ut insulin, vilket stimulerar celler runt om i kroppen (i synnerhet lever-, muskel- och fettceller) att ta upp glukosen från blodet och använda den som energikälla eller lagra den som glykogen eller fettsyror. På så sätt hjälper insulin till att hålla blodsockernivåerna i balans och förhindrar att de stiger allt för högt. Insufficiens av insulin orsakar diabetes typ 1, medan resistans mot insulins effekter kan leda till diabetes typ 2.
'Glukos' (eller 'glucose') er en slikket sukker som forekommer naturlig i kroppen og er den viktigste kilden til energi for alle levende celler. Glukosen er et enklert sukkermolekyl med formelen C6H12O6, og det er en monosakkarid, det vil si en type sukker som ikke kan deles i enkle deler uten å bli opløst i vann. Glukosen dannes i kroppen ved nedbryting av kostholdets kulhydrater og er en viktig energikilde for hjernen, musklene og andre kroppsdeler. Glukose blir også brukt i mange medisinske sammenhenger, for eksempel som en del av infusjoner for å behandle diabetes eller under kirurgiske operasjoner for å holde pasientens sukkerne på normal nivå.
Fatty acid synthase (FAS) type I är ett enzymkomplex som består av flera olika enzymatiska aktiviteter och koenzym-bindningsställen. Det återfinns huvudsakligen i cytoplasman hos däggdjur och är ansvarigt för de sista stegen i syntesen av fettsyror med mellan 14 och 18 kolatomer, såsom palmitinsyra.
FAS type I katalyserar en serie reaktioner som involverar kondensering, reduktion, desaturering och andra modifieringar av acetyl-CoA och malonyl-CoA till längre fettsyror. Detta görs genom att enzymkomplexet kombinerar acetylgruppen från acetyl-CoA med en kolatom från malonyl-CoA, under bildning av en ny kol-kol-bindning. Den resulterande fettsyra elongeras sedan successivt genom tillägg av två kolatomer i taget, tills den når önskad längd.
FAS type I är uppskattningsvis 20 gånger mer aktivt än FAS type II, som huvudsakligen återfinns i mitokondrierna och endoplasmatiska retikulumet hos däggdjur. FAS type II är involverat i syntesen av kortare fettsyror med upp till 12 kolatomer, som används för biosyntes av lipider som kolesterol och steroidhormoner.
Överskott av FAS type I har visats korrelera med fetma, insulinresistens och typ 2-diabetes, vilket gör det till ett potentiellt terapeutiskt mål för behandling av dessa sjukdomar.
Triglycerider är en typ av lipid, som är en naturligt förekommande kemisk substans i levande vävnader. De består av tre fettsyror som är bundna till en glycerolmolekyl. Triglycerider är den vanligaste formen av fett i maten och i människokroppen. De lagras ofta som energireserv och kan frisättas när kroppen behöver mer energi. Höga nivåer triglycerider i blodet kan vara ett tecken på olika hälsoproblem, såsom diabetes, fetma eller leverproblem.
Svält definieras som en allvarlig undernäringstillstånd som orsakas av brist på tillgång till tillräckliga mängder näringsrika livsmedel. Det är karaktäriserat av ett kraftigt nedsatt kroppsvikt, muskelsvind, svaghet och ofta också av inflammation och infektion. Svält kan även leda till allvarliga hälsoeffekter som organpåverkan, försämrad immunfunktion och i slutändan till döden om den inte behandlas.
Svält orsakas vanligtvis av fattigdom, konflikter, naturkatastrofer eller andra former av kriser som stör livsmedelsproduktionen, distributionen och tillgången. Den kan också vara relaterad till sociala, ekonomiska och politiska orsaker som diskriminering, brist på utbildning och arbete, och brist på tillgång till hälso- och sjukvård.
Stearoyl-CoA-desaturas är ett enzym som katalyserar en desaturationsreaktion där en enkelbindning i en fettsyra ersätts med en dubbelbindning. Specifikt konverterar det stearoyl-CoA till oleoyl-CoA, vilket innebär att den enkelbindningen som finns vid kolatom 9 i stearoyl-CoA reduceras till en konjugerad dubbelbindning. Detta enzym spelar därför en viktig roll i lipidmetabolismen och har visat sig ha ett samband med olika sjukdomstillstånd, såsom fetma, diabetes och hjärt-kärlsjukdomar.
Fettlever, også kjent som nonalcoholisk fettsykelhepatitt (NAFLD), er en tilstand der fedt akkumulerer i leveren i fravær av alkoholmisbruk. NAFLD omfatter en bred spektrum av skader på leveren, fra en simplere fedtføyning i leveren (hepatosteatose) til skade som fører til leverinflammasjon og skarrelever (nonalcoholisk steatohepatitt eller NASH), og kan enda føre til levercirrhose og leverfungsiell insuffisiens. Dette skjer på grunn av en ubalanse mellom fedtinnslag og fedtavlaging i leveren, som kan være forårsaket av mange faktorer, inkludert overvikt/fetme, metabolisk sykdom, type 2-diabetes, høyt kolesterol, hjerte-kar-lidelser og genetiske faktorer.
Talgkörtlar, också kända som sebaceous glander, är små säckformade organ som finns i huden hos djur, inklusive människor. Deras huvudsakliga funktion är att producera en fettliknande substans som kallas sebum. Sebum hjälper till att fuktföra och skydda huden samt håret mot uttorkning, skador och infektioner. Talgkörtlarna öppnar sig vanligtvis in i hårsäckar men kan också finnas på ytor som saknar hår, såsom svalget och ögonlocken.
Fettceller, også kjent som adipocyttene, er type av celler som primært fungerer som energidepoter i kroppen. De består av en stor centralt locisert vakuole som inneholder lipider (fettsyrer og kolesterol) i opløst form. Fettcellene finnes i to hovedtyper: hvite og brune. Hvite fettceller er de mest alminnelige og lagres under huden og rundt organer for å brukes som energikilde når kroppen trenger det. Brune fettceller inneholder flere mitochondrier enn hvite fettceller og er mer involvert i termoregulering enn energiomsentning. Deres funksjon er å omsette energien fra fedtstoffet til varme, noe som er viktig for å holde kroppen varm.
Carbohydrates in diet, också kända som kolhydrater på svenska, är en grupp näringsämnen som inkluderar socker, starches och fiber. De hittas naturligt i många livsmedel som frukt, grönsaker, spannmål och mjölkprodukter. Carbohydrates är en viktig källa till energi för kroppen eftersom de snabbt bryts ner till glukos, eller blodsocker, som kan användas direkt av cellerna i kroppen.
Det finns tre huvudsakliga typer av carbohydrates:
1. Monosackarider: Detta är enkla sockerarter som inkluderar glukos, fruktos och galaktos. De hittas naturligt i frukt, honung och vissa grönsaker.
2. Disackarider: Detta är två monosackarider som har kombinerats tillsammans. Exempel på disackarider inkluderar socker (sackaros), lactos (i mjölk) och maltose (i malt).
3. Polysackarider: Detta är långa kedjor av monosackarider som har kopplats samman. Exempel på polysackarider inkluderar starches (i potatis, bröd och pasta) och fiber (i frukt, grönsaker och helgröna spannmål).
Enligt American Heart Association rekommenderas att vuxna ska begränsa sitt intag av tillagad socker till högst 6 teaspoons per dag för kvinnor och 9 teaspoons per dag för män. Det är också viktigt att välja komplexa carbohydrates, som starches och fiber, framför enkla carbohydrates, som socker, eftersom de tenderar att ge en jämnare energileverans och hjälper till att kontrollera hungern.
Orphan nuclear receptors are a group of transcription factors that regulate gene expression in response to various signals, such as hormones and other molecules. They are called "orphan" because the specific ligands (molecules that bind to and activate or inhibit the receptor) that activate many of these receptors have not been identified. These receptors are found in the nucleus of cells and play important roles in various biological processes, including development, metabolism, and homeostasis.
There are currently 48 known nuclear receptors in humans, with about half of them being classified as orphan receptors. Some examples of orphan nuclear receptors include the Nurr1, RORα, and Rev-erbα receptors. These receptors have been shown to play important roles in various physiological processes, such as the regulation of circadian rhythms, immune function, and energy metabolism.
Despite being called "orphan," research has led to the identification of ligands for some of these receptors, which has helped to elucidate their functions and potential therapeutic uses. For example, the farnesoid X receptor (FXR) was once considered an orphan nuclear receptor, but it is now known to be activated by bile acids, and FXR agonists are being developed as treatments for liver diseases.
In summary, Orphan Nuclear Receptors are a group of transcription factors that regulate gene expression in response to various signals, they are called "orphan" because the specific ligands (molecules that bind to and activate or inhibit the receptor) have not been identified for many of them. They play important roles in various biological processes, including development, metabolism, and homeostasis.
'Acetate' er en organisk forbindelse der består af en carbonatom, to syregrøruppementer (-COOH) og tre hydroxylgrupper (-OH). Det er også kendt som et 'surt esther', da det har egenskaber fra både en carboxylsyre og en alkohol.
I medicinsk sammenhæng, kan acetat henvise til forskellige ting, herunder:
1. Et salt eller ester af eddikesyre (acetic acid).
2. En intravenøs løsning af natriumacetat, der bruges til at behandle syre-base-forstyrrelser i kroppen.
3. En type kontaktlinseløsningsmiddel, der indeholder en acetatbuffer for at hjælpe med at regulere pH-værdien på øjet.
4. Et lokalbedøvelsesmedie, der anvendes før små kirurgiske indgreb.
5. En type bindemiddel, der bruges i operationssuturer til at lukke sår.
Det er vigtigt at notere, at betydningen af 'acetat' kan variere alt efter konteksten, så det er altid en god ide at undersøge specifikt hvad der menes i en given medicinsk sammenhæng.
'Fetter i kosten' er en medisinsk term som refererer til en abnormal eller uønsket vægtgevinst som følge af øget kaloriindtag eller forringet forbrænding av kalorier. Dette kan skyldes mange forskjellige faktorer, inkludert mangel på fysisk aktivitet, overdrevent spisning, søvnmangel, stress, sykdomme som hypotyreos og use av visse medisiner. Fetter i kosten kan føre til en rekke helbredsproblemer, inkludert hjerte-kar-sykdommer, diabetes, søvnapnea og visse typer cancer.
En person med fedtlever i kroppen har ofte en høyere procentsats av kroppsfettt og lavere muskelmasse enn en person uten fedtlever. Fedtet fordeles også forskjelligt, og det kan oppstå både under huden (subkutant fedt) og omkring organene i kroppen (visceralt fedt). Visceralt fedt er særlig skadelig for helbredet, fordi det kan føre til inflammasjon og økt risiko for mange av de helbredsproblemer som er forbundet med fetter i kosten.
For å redusere fedtet i kroppen anbefales det å foreta endringer i livsstilen, inkludert en balansert kosthold med riklig fysisk aktivitet. I noen tilfeller kan medisinsk behandling være påreisningsverdig for å hjelpe med å redusere fedtet og reducere risikoen for relaterte helbredsproblemer.
Inom medicinsk forskning refererar "inavlade stammar av råttor" till specifika linjer eller populationer av råttor som har avlas under kontrollerade förhållanden med syfte att framställa djur med en standardiserad genetisk bakgrund och förutsägbar fenotyp. Dessa inavlade stammar används ofta i forskning på grund av deras konsekventa egenskaper, såsom sårbarhet eller resistens mot vissa sjukdomar, beteendemönster och fysiologiska funktioner. Exempel på vanligt använda inavlade råttstammar är Sprague-Dawley, Wistar och Lewis råttor.
Leverglykogen är ett reservkärnmaterial som lagras i leverceller (hepatocyter) och består huvudsakligen av glykogenmolekyler. Glykogen är en polysackarid som bildas genom att glukosenheter kopplas samman med varandra, och fungerar som en snabb energikälla när kroppen behöver tillgång till glukos i samband med högre energibehov.
Levern är den huvudsakliga platsen för glykogenlagring i kroppen, och leverglykogenvärdena varierar beroende på näringsintag, fysisk aktivitet och andra faktorer. Vid behov kan levern omvandla leverglykogen till glukos genom en process som kallas glykogenolyse, för att hjälpa till att reglera blodsockernivåerna i kroppen.
Medicinskt talat, kallas en "mjölkbildning" eller "galaktcele" för en avflödesstörning i en kvinnas (ibland även mannens) bröst, där det ansamlas mjölk som inte kan tas ut på naturlig väg. Detta kan orsakas av olika faktorer, exempelvis hormonella förändringar under graviditet eller äldre ålder, men kan även uppstå till följd av bröstcancer eller andra sjukdomar i brösten. I vissa fall kan en mjölkbildning vara smärtsam och behöva behandlas med mediciner eller kirurgi för att förebygga infektioner eller andra komplikationer.
Glukosfosfatdehydrogenas (GPDA) er ein forkjennelig enzym i kroppens celler. Det spiller en viktig rolle i stoffskiftet ved å hjelpe til med å omsette glukose (sukker) til energi.
Specifikt er GPDA involvert i den enzymatisk reaksjonen som omdanner D-glukose-6-fosfat til D-fruktose-6-fosfat under samtidig oxidasjon av NAD+ til NADH. Denne reaksjonen er ein del av glykolysen, som er en metabolisk sti som styrer nedbrytinga og omdanningen av glukose til pyruvat for å produsere energi i form av ATP (adenosintrifosfat).
GPDA finnes i to former: GPDA-B og GPDA-M. GPDA-B er involvert i både glykolysen og glukoneogenesen, mens GPDA-M kun er involvert i glukoneogenesen. Glukoneogenesen er den metaboliske stien som bygger glukose opp fra andre forbindelser i kroppen når blodsukkeret er lavo.
GPDA-feil kan føre til medisinske tilstander som f.eks. svært alvorlig muskeldegenerasjon og leverfeil.
Malatdehydrogenas (MDH) er ein enzym som spesielt er involvert i cellar energiproduksjon i både aerobe og anaerobe stoffskifteprosesser. I like gang er MDH aktør i den citokrom-sure kettjen, der konverterer malat til oxalacetat under prosessen med glikolys. Malatdehydrogenas katalyserer oss et redoxreaksjon der reducerer NAD+ til NADH og simultan fertarber malat til oxalacetat. Dette er en viktig reaksjon i cellens energihusholdning og stoffskifte. Malatdehydrogenas finst i flere forskjellige former, både i mitokondriene og i cytoplasmaet, og har forskjellige funksjoner i ulike biologiske prosesser.
Fruktsocker, eller sackaros, är en enkel sockerart som består av monosackarider. Det är en vit, kristallin och lättlöslig substans med den kemiska formeln C12H22O11. Fruktsocker förekommer naturligt i många frukter, bär och grönsaker, men det kan även framställas genom raffinering av sockerrör eller sockerbetor.
I kroppen bryts fruktsocker ned till glukos, som är en viktig energikälla för celler och muskler. Även om fruktsocker kan vara en snabb och lättillgänglig energikälla, kan överkonsumtion leda till ökat risiko för viktökning, karies och andra hälsoproblem.
Talg, också känd som sebum, är ett oljigt sekret som produceras i talgkörtlarna hos däggdjur. Denna blandning av fetter, vaxer och andra organiska substanser hjälper till att hålla huden och hårfransarna fuktiga, skyddar mot uttorkning och hjälper också till att försvara kroppen mot skadliga mikroorganismer. Överproduktion av talg kan leda till akne och andra hudproblem.
"Brunt fettvävnad" (brown adipose tissue, BAT) är en typ av fettvävnad som förekommer hos däggdjur, inklusive människor. Det bruna fettet skiljer sig från det vanliga, "vita" fettet genom sin struktur och funktion. I brunt fett finns fler mitokondrier per cell, som ger cellen en brunaktig färg. Dessa mitokondrier innehåller ett protein som kallas uncoupling protein 1 (UCP1), vilket gör att de kan generera värme genom termogenes. När brunt fett aktiveras ökar cellens syreförbrukning och värmeutveckling, istället för att lagra energi som vanligtvis sker i det vita fettet. Brunt fett hjälper till att reglera kroppstemperaturen och kan spela en roll i energibalansen och fettsyrornas metabolism.
Enligt den svenska livsmedelsverket definieras livsmedel som: "Allt vad en människa kan äta eller dricka för att få näring." Det inkluderar alltså all mat och dryck som är avsedd för konsumtion av människor.
I en medicinsk kontext kan livsmedel också definieras som: "Näringsrika substance som intas oralt och som bidrar till underhåll, växt eller återställande av ett levande väsens normala funktioner." Denna definition betonar de näringsrika aspekterna av livsmedel och deras roll i att underhålla och stödja kroppens funktioner.
Fetma (fetma = fetal growth retardation) er en medisinsk betegnelse for et forhold hvor barnets vekt under graviditeten utvikler seg langsomt eller stanset. Det kan være forskjellige årsaker til at dette skjer, og det kan ha alvorlige konsekvenser for barnets helse både under graviditeten og etter fødselen.
En av de vanligste definisjonene av fetma er hvis barnet har en vekt under 10. periletal (percentsile) ved fødselen. Det betyr at barnets vekt ligger under det 10. percentil av andre barns vekt i samme alder og kjønn. Andre definisjoner kan også inkludere en kombinasjon av lavere vekt og lengde, eller en vurdering av hvor mye barnet veier i forhold til hvordan det bør veie basert på moders alder, kroppsvekt og andre faktorer.
Fetma kan være forårsaket av mange forskjellige ting, inkludert genetiske faktorer, problemer med moderkakken eller blodforsyningen til barnet, infeksjoner, alkohol- og nikotinbruk under graviditeten, og andre helseproblemer hos moren. Hvis fetma ikke behandles riktig, kan det føre til komplikasjoner som lav vekt ved fødsel, lave blodsukker- og kolesterolnivåer, hjerteproblemer, hjerne skader, og andre langvarige helseproblemer for barnet. Derfor er det viktig at gravide kvinner har regelmessige medisinske kontroller under graviditeten for å oppdage og behandle fetma tidlig.
Ketonkroppar är ämnen som produceras i kroppen när den bryter ner fett för att använda som energikälla. Detta händer vanligtvis under situationer då det saknas tillgängliga kolhydrater som källa till glukos, såsom vid långvarig hunger, intensiv träning eller vid certain medicinska tillstånd som diabetes, när blodsockret är för högt. Tre huvudsakliga typer av ketonkroppar produceras: acetoacetat, beta-hydroxibutyrat och aceton. Förhöjda nivåer av ketonkroppar i blodet kan leda till en metabolic störning som kallas ketoacidos, vilket är ett allvarligt tillstånd som kan vara livshotande om det inte behandlas omedelbart.
Leverceller, også kjent som hepatocyttene, er de primære cellene i leveren som er involvert i metabolisme, syntese og lagring av forskjellige stoffer. De utgjør om lag 70-80% av leverens cellemasser og har en viktig rolle i det leverens funksjoner, inkludert:
1. Metabolisme av næringsstoffer: Levercellene omdanner aminosyrer, kulhydrater og lipider til andre forskjellige former for energien som kan brukes av kroppen.
2. Syntese av proteiner: Levercellene er involvert i syntesen av mange forskjellige proteiner, inkludert albumin, globuliner og faktorer involvert i koagulasjonen.
3. Lagring av glykogen: Levercellene lagre overskydende kulhydrater som glykogen, som kan omdannes til glukose når behovet for energien øker.
4. Detoxisering av skadelige stoffer: Levercellene er involvert i detoxiseringen av mange skadelige stoffer som alkohol, løse organiske stoffer og tungmetaller.
5. Syntese av kolesterol og galde sykler: Levercellene er involvert i syntesen av kolesterol og galde sykler, som er viktige for den normale funksjonen av leveren og andre organer i kroppen.
Endelig, levercellene er også involvert i immunforsvaret og kan fjerne bakterier og andre skadelige agens fra blodet.
"Bröstkörtlar hos djur" refererar till det komplexa system som producerar, transporterar och sekreterar mjölk vid lägre däggdjurs diande. Även om termen ofta förknippas med kor och andra boskap, förekommer bröstkörtlarna hos flera arter av däggdjur, inklusive människor. Bröstkörtelns anatomiska struktur består av gångar och körtelceller som producerar näringsrika sekreter som transporteras till en central håla, därav det alternativa namnet "mjölkkörtel". Under dräktighet och diandet expanderar bröstkörtlarna under inflytande av hormoner som prolaktin och östrogen, vilket möjliggör mjölkproduktionen och -transporten till ungdjuret.
'Fria fettsyror' (FFA) refererar till fettsyror som frigörs från lipoproteiner och andra förrådsvävnader i kroppen och cirkulerar i blodplasma. De är även kända som 'icke-esterifierade fettsyror' (NEFA) eftersom de inte är bundna till glycerol som en esterlänk, vilket är fallet med fettsyrorna i triglycerider.
När kroppen behöver mer energisubstrat för cellulär metabolism, till exempel vid fastande eller under intensiv träning, kommer lipasenzym att bryta ned triglycerider i lipoproteiner och adipocyter (fettceller) till glycerol och fria fettsyror. Dessa fria fettsyror transporteras sedan av albumin till olika vävnader, inklusive lever, hjärta och skelettmuskler, där de kan användas som energikälla genom β-oxidation i mitokondrier.
Fria fettsyror spelar en viktig roll i kroppens energibalans och homeostasis. Förhöjda nivåer av fria fettsyror kan dock vara skadliga, eftersom de kan leda till insulinresistens, oxidativ stress och inflammation. Därför är det viktigt att upprätthålla en balans mellan användning och lagring av fettsyror i kroppen.
Fluorinerade kolväten är kemiska föreningar som innehåller kolatom (C) och väteatom (H) i form av en kolvätemolekyl, där en eller flera väteatomer har ersatts med fluoratomer (F). Dessa substansklasser är vanligtvis artificiellt framställda och innefattar exempelvis freoner som använts som köldmedium i kyl- och värmepumpar, men som numera är förbjudna på grund av deras negativa effekter på ozonlagret. Andra exempel på fluorinerade kolväten är per- och polyfluoralkyler (PFAS), som används i industriella tillämpningar och i vardagsprodukter, men som har visat sig vara persistenta miljögifter.
"Vit fettvävnad", även känd som "vitt adipöst vävnad", är en typ av fettvävnad som fungerar som ett energilager i kroppen. Den består av celler som kallas adipocyter, som innehåller stora droppar med fettmolekyler. Vit fettvävnad hjälper också till att reglera kroppens energibalans, immunförsvar och hormonproduktion. Den kan påverkas av fetma, diabetes, åldrande och andra hälsotillstånd.
SREBP2 (Sterol Regulatory Element Binding Protein 2) är ett transkriptionsfaktorprotein som spelar en viktig roll i regleringen av kolesterolhomöostas. Det aktiveras när intracellulärt kolesterolnivå är lågt och binder till specifika DNA-sekvenser, sterolregulatoriska element (SRE), för att stimulera transkriptionen av gener som kodar för enzymer involverade i kolesterolsyntes och LDL-receptorabsorption. På så sätt hjälper SREBP2 till att upprätthålla cellens behov av kolesterol och hålla nivåerna inom ett normalt område.
Pyruvat är ett viktigt intermediärt stoff inom cellens energih Bushometabolism. Det bildas när glukos bryts ner i en process som kallas glykolys, och fungerar sedan som en central kopplingpunkt mellan olika metaboliska vägar.
I citronsyracykeln, även kallad Krebs cykel, kan pyruvat omvandlas till acetyl-CoA, som är ett substrat i cykeln och ger upphov till en nettoenergiavkastning av ATP, NADH och FADH2. Alternativt kan pyruvat även under vissa förhållanden omvandlas till läkemedel som alkohol eller mjölksyra i musklerna.
I klinisk sammanhang kan avvikande pyruvatnivåer i blodet vara ett tecken på olika sjukdomstillstånd, till exempel diabetes, lever- eller hjärtsjukdomar, eller genetiska störningar i metabolismen.
VLDL (Very Low-Density Lipoprotein) är en typ av lipoproteinkomplex som transporterar triglycerider och kolesterol i blodet. De produceras i levern och innehåller mycket triglycerider jämfört med andra lipoproteiner. När VLDL-partiklarna cirkulerar i blodomloppet, så delas de successivt upp av enzymet lipoproteinlipas (LPL), varvid triglyceridhalten minskar och partikeln övergår till att bli LDL (Low-Density Lipoprotein). Ökade nivåer av VLDL kan vara förknippade med ökad risk för aterosklerotiska sjukdomar.
'Acetoacetater' er en type ketonkrop, som er et slags organisk syrting som kan produseres i kroppen under bestemte omstendigheter, for eksempel under lengre perioder uten matintake eller ved kетоsykelei. Acetoacetat er en av tre typer ketonkrop, og det dannes når kroppens fedtdepoter brytes ned for å produsere energi i stedet for glukose.
I medicinsk sammenheng kan høye nivåer av acetoacetat være et tegn på en metabolsk forstyrrelse, som ketoacidosis. Ketoacidosis er en livstruende tilstand som oftest forekommer hos personer med diabetes, men som også kan forekomme hos andre befolkningsgrupper. Ved ketoacidosis oppstår der høye nivåer av ketonkrop i blodet, inkludert acetoacetat, samt en syrlig reaksjon i kroppen som kan forstyrre elektrolyttbalansen og lede til komplikasjoner som hjerteproblemer, bevisstløshet og i værste fall død.
Insulinresistens är ett tillstånd där kroppens celler inte reagerar normalt på insulinet, det hormon som reglerar blodsockernivåerna. Som ett resultat måste pancreasproducera mer insulin för att uppnå samma effekt, och över tiden kan det leda till högre risk för typer 2-diabetes, metabolt syndrom och hjärt-kärlsjukdomar.
SREBP (sterol regulatory element-binding protein) är ett transkriptionsfaktorprotein som spelar en viktig roll i regleringen av kolesterol- och lipidhomöostas. Det existerar tre isoformer av SREBP: SREBP-1a, SREBP-1c och SREBP-2. Dessa proteiner kontrollerar syntesen och intaget av kolesterol och fettsyror i cellen genom att binda till specifika DNA-sekvenser, sterolregulatoriska element (SRE), i promotorregionerna av gener som kodar för enzymer involverade i lipidmetabolismen.
I normala fall är SREBP-proteinerna inaktiverade och fästa i endoplasmatisk retikulum (ER) genom enzymet SCAP (SREBP cleavage-activating protein). När cellens kolesterolnivåer minskar, förändras SCAPs struktur så att det transporterar SREBP till golgiapparaten. Där utsöndras två proteiner som klipper bort en regulatorisk del av SREBP-proteinet, vilket leder till att den aktiva delen transloceras in i cellkärnan och binder till DNA för att påbörja transkriptionen av gener relaterade till lipidmetabolism.
Glukoneogenese er en metabol proces hvor nye glukosemolekyler syntetiseres i leveren fra ikke-karbohydratkilder, typisk under fastende tilstande eller fysiologisk stress. Denne process konverterer organiske syrer, such as pyruvat, lactat, og glycerol, samt aminosyrer til glukose via en række enzymkatalyserede reaktioner. Glukoneogenesen er en modsætning til glykolysen, hvor glukose omdannes til pyruvat for at generere energi i form af ATP og NADH. Begge processer er vigtige dele af cellulær energihusholdning og reguleres nøje for at sikre homeostase i kroppen.
'Kroppsvikt' refererer til den totale vektet av en persons kropp. Denne vekten måles vanligvis i enheten kilogram (kg) eller pund (lb), og inkluderer alle deler av kroppen, inklusiv muskler, ben, organer, blod, fedt, væske og knogler. Kroppsvekt er en viktig fysisk parametere som ofte måles og overvåkes i medisinske sammenhenger for å evaluere helse status, kroppsfunksjon og risiko for medisinske tilstander som f.eks. overvikt og fedme.
"Koli-" är ett prefix som härstammar från grekiskan och betyder "tjocktarm". "Isotop" är ett ord som kommer från både grekiska och engelska, med grekiska "isos" (lika) och engelska "top" (plats), vilket tillsammans betyder "samma plats".
En kolisotop är alltså en radioaktiv isotop som används inom medicinen, oftast för att undersöka funktionen hos tjocktarmen. Den vanligaste kolisotopen som används är koldioxid-14 (C14). Patienten får då dricka en vätska med den radioaktiva isotopen, och sedan kan man följa dess väg genom tjocktarmen med hjälp av en gammakamera. Detta kallas för en kolisotoskopi eller en C14-taggning.
'Acetyl-CoA' er en viktig biokjemisk forbindelse i cellen. Det består av et acetylgruppe (et kol + en syre gruppe) som er bundet til coenzym A gjennom en tioesterbinding. Acetyl-CoA spiller en sentral rolle i cellens energimetabolisme, specielt i den β-oxidasjonen av fedtsyrer og i citronsyrecykelen for å produsere energi i form av ATP (adenosintrifosfat). Det kan også være involvert i andre biokjemiske prosesser som syntesen av kolesterol og aminosyrer.
'Palmitate' er en organisk forbindelse som består av palmitat-ionen (C16H31COO–) som etterlegnes et kation. Palmitat er den såkalte fedtsyren med 16 kol-atomer, og det er en vanlig komponent i fedtstoffer i levende vesen.
I medisinsk sammenheng kan 'palmitate' referere til palmitinsyre eller derivater av palmitinsyre som for eksempel natriumpalmitat. Disse er ofte brukt i medisinske forsøk og behandlinger. Palmitinsyre spiller også en rolle i kroppens energiproduksjon, da det kan brennes ned til produksjon av vater og energi.
Kolesterol är ett fettylt lipidmolekyll som förekommer naturligt i djurceller. Det är en viktig komponent till cellmembranen och används också för att producera hormoner, vitamin D och gallsyror.
Kroppen behöver kolesterol för att fungera korrekt, men för höga nivåer av kolesterol i blodet kan öka risken för hjärt-kärlsjukdomar, som hjärtinfarkt och stroke. Det finns två huvudsakliga typer av kolesterol: LDL (lågdensitetslipoprotein), som också kallas "dåligt kolesterol", och HDL (högdensitetslipoprotein), som kallas "gott kolesterol".
Trots att kolesterol är ett viktigt ämne för kroppen, kan för höga nivåer av LDL-kolesterol i blodet orsaka plackbildningar i artärernas inre väggar, vilket kan leda till åderförkalkning och hjärt-kärlsjukdomar. HDL-kolesterol hjälper istället till att transportera överskottet av kolesterol från celler till levern, där det bryts ned och utsöndras ur kroppen.
Samtliga människor behöver regelbundna blodprover för att kontrollera sina kolesterolvärden och hålla sig undan riskerna för höga kolesterolnivåer. En läkare kan ge råd om livsstilsförändringar, som träning, hälsosam kost och viktminskning, samt eventuellt medicinering för att hjälpa till att sänka kolesterolnivåerna.
RNA (Ribonucleic acid) är ett samlingsnamn för en grupp molekyler som spelar en central roll i cellens proteinsyntes och genuttryck. Det finns olika typer av RNA, men en specifik typ kallas just budbärarrNA (mRNA, messenger RNA). BudbärarrNA har till uppgift att transportera genetisk information från cellkärnan till ribosomen i cytoplasman, där den används för att bygga upp proteiner enligt instruktionerna i genomet. På så sätt fungerar budbärarrNA som ett slags "budbärare" av genetisk information mellan cellkärnan och ribosomen.
C-EBP står för "CCAAT/enhancer-binding protein" och är en typ av transkriptionsfaktor som binder till specifika sekvenser i DNA och hjälper till att kontrollera uttrycket av gener. Det finns flera olika C/EBP-proteiner, inklusive C/EBPα, C/EBPβ och C/EBPδ, som alla spelar viktiga roller i reguleringen av cellcykeln, celldifferentiering och metabolism. Dessa proteiner är kända för att vara involverade i regleringen av uttrycket av gener som är involverade i inflammation, immunförsvar och cellväxt.
'Kost' refererer til de næringsstoffer, som ernæringsmæssigt set er vigtige for mennesker og dyrs sundhed og vækst. Kosten består af en række forskellige næringsstoffer, herunder:
1. Kulhydrater (saccharider): De er den primære kilde til energi for kroppen. De findes i fødevarer som sukker, stivelse og celullose.
2. Proteiner (protein): De er nødvendige for at bygge og opretholde muskelmasse, organer, hår, hud og neglært. De findes i fødevarer som kød, fisk, æg, mælk, ost, bønner, nødder og sojabønner.
3. Fedt (lipider): De er en vigtig energikilde for kroppen og hjælper også til at transportere vitaminer og at beskytte organer. De findes i fødevarer som fedtstof, olier, nødder, frø, mælk, ost og kød.
4. Vitaminer: De er organiske forbindelser, der er essentielle for kroppens normale vækst, udvikling og funktion. De findes i mange forskellige fødevarer, herunder frugt, grøntsager, kød, mælk og fisk.
5. Mineraler: Disse er uorganiske stoffer, der er essentielle for kroppens normale vækst, udvikling og funktion. De findes også i mange forskellige fødevarer, herunder grøntsager, frugt, mælk, kød og fisk.
En sund kost består af en balance mellem disse næringsstoffer, samt begrænsning af indtagelsen af fedt, salt, sukker og forarbejdede fødevarer.
Energiomsättning (energy expenditure) är ett medicinskt begrepp som refererar till den totala mängden energi som kroppen använder sig av under en viss tidsperiod. Detta inkluderar energin som används för att underhålla grundläggande livsviktiga funktioner (basal metabolism), aktivitet och termogenes (fördjupad ämnesomsättning efter en måltid). Energiomsättningen mäts vanligtvis i kcal eller kilojoule per dag.
Medicinskt sett betyder “fasta” att man avstår från intaget av mat och dryck, förutom vatten, under en viss tidsperiod. Det används ofta i samband med laboratorieundersökningar eller medicinska ingrepp, då det är viktigt att patientens blodvärden inte påverkas av nyligen intagen mat eller dryck.
Längden på fastan kan variera beroende på ändamålet, men vanligtvis innebär det att man inte ska äta eller dricka någonting under minst 8-12 timmar innan blodprover tas. I vissa fall, som inför kirurgiska ingrepp, kan fastan vara längre.
Det är viktigt att följa läkares eller sjuksköterskans instruktioner angående fastan, eftersom det kan ha betydelse för din behandling och hälsa.
'Blodsocker' er en medisinsk betegnelse for sukkerkoncentrasjonen i blodet, og måles typisk i millimol pr. liter (mmol/L) eller milligram pr. déciliter (mg/dL). Det er også kjent som blodglukosen. Normal verdier for blodsocker ligger vanligvis mellom 4,0 og 5,5 mmol/L etter en 8-timers fasten, men variasjoner kan forekomme alt etter individet og alderen. Høye blodsockerverdi kan være ein indikator for diabetes eller andre medisinske tilstander.
Transkriptionsfaktorer är proteiner som binder till DNA-sekvenser och hjälper till att initiera transkriptionen av gener till mRNA. De aktiverar eller stänger av genuttryck genom att interagera med cis-regulatoriska element i promotorregionerna eller enhancerregionerna av gener. Transkriptionsfaktorer kan också hjälpa till att koordinera och integrera signaler från olika cellulära signaltransduktionsvägar för att kontrollera genuttrycket i olika typer av celler under olika fysiologiska eller patologiska tillstånd.
'Reglering av genuttryck' (engelska: gene regulation) refererar till de mekanismer och processer som kontrollerar aktiviteten hos gener, det vill säga när och i vilken omfattning gener ska transkriberas till mRNA och översättas till protein. Detta är en central aspekt av genetisk kontroll och påverkar alla cellulära processer, inklusive celldifferentiering, cellcykelkontroll, apoptos och respons på miljöförändringar.
Regleringen av genuttryck sker på flera olika sätt, både vid transkriptionsnivån (där DNA transkriberas till mRNA) och translationsnivån (där mRNA översätts till protein). Några exempel på mekanismer som kan ingå i regleringen av genuttryck inkluderar:
* Transkriptionsfaktorer: Proteiner som binder till DNA-sekvenser upstream av gener och påverkar initieringen av transkriptionen. De kan aktivera eller inhibera transkriptionen beroende på deras bindningspreferens till DNA.
* Epigenetiska modifieringar: Förändringar i DNA-metylering, histonmodifiering och nukleosomposition som påverkar tillgängligheten av DNA för transkriptionsfaktorer och därmed reglerar genuttrycket.
* MikRNA: Små icke-kodande RNA-molekyler som binder till komplementära sekvenser i mRNA och påverkar stabiliteten eller translationskapaciteten hos dessa molekyler.
* Posttranskriptionella modifieringar: Förändringar av mRNA efter transkriptionen, inklusive 5'-capping, polyadenylering och splicing, som kan påverka stabiliteten, lokaliseringsmönstret eller translationskapaciteten hos mRNA.
* Posttranslationella modifieringar: Förändringar av proteiner efter translationen, inklusive fosforylering, acetylering och ubiquitinering, som kan påverka stabiliteten, aktiviteten eller interaktionsmönstret hos proteiner.
Genom att integrera information från dessa olika regulatoriska nivåer kan celler koordinera genuttrycket och svara på förändringar i intra- och extracellulära signaler. Dessa mekanismer är viktiga för cellulär differentiering, homeostas och patologi.
Hep G2 cells are a type of human liver cancer cell line that is commonly used in scientific research. These cells are named after the patient from whom they were originally isolated, a woman with hepatocellular carcinoma (hence the "hep") who was designated as patient G2.
Hep G2 cells have several characteristics that make them useful for research purposes. They can be grown in culture and will divide indefinitely, making it possible to study their behavior under controlled conditions. They also express many of the same proteins and receptors found in normal human liver cells, which allows researchers to use them as a model system to study liver function and disease.
One important feature of Hep G2 cells is that they can be infected with hepatitis B virus (HBV), making them a valuable tool for studying the biology of this virus and developing new treatments for HBV-related liver diseases. In addition, Hep G2 cells have been used to study the effects of various drugs and toxic substances on liver function, as well as to investigate the molecular mechanisms underlying liver cancer and other liver disorders.
'Råttor, Zucker' er en betegnelse for et slags genetisk modificeret rotte (mus musculus) som anvendes i forskning. Disse rotterne har fået øget mængde af sukker (glukose) i blodet, hvilket gør dem til et velegnet modeldyr for at studere sygdomme som diabetes og metabolisk syndrom. Den øgede sukkerkoncentration i blodet opnås ved at inaktivere en gen kaldet 'leptinreceptor-genen', der er involveret i reguleringen af appetit, vægt og sukkerbalance i kroppen. Disse rotter anvendes ofte til forskning indenfor feltet diabetesforskning, hvor man studerer de ændringer som forekommer i kroppen som følge af den forhøjede sukkerkoncentration.
BHLH (Broad-Complex, Hairy, Larva intrinsic factor Homeobox) är en typ av transkriptionsfaktorer som innehåller ett välbevarat BHLH-domän, som består av två helixar och en leucin Zipper-struktur. Dessa transkriptionsfaktorer spelar en viktig roll i regleringen av utvecklingen och differentiering av celler hos flera olika organismgrupper, inklusive djur och växter.
BHLH-transkriptionsfaktorerna deltar i en mängd biologiska processer, såsom celldelning, apoptos, differentiering och cellcykelreglering. De kan fungera som homo- eller heterodimerer och binda till specifika DNA-sekvenser i promotor- och enhancerregionerna av målgenerna för att reglera deras transkription.
Exempel på BHLH-transkriptionsfaktorer inkluderar MYC, USF, MAX, TFE3 och AHR. Dysfunktion i dessa faktorer har visats korrelera med flera sjukdomstillstånd, såsom cancer, neurodegenerativa sjukdomar och immunologiska störningar.
"Adipogenesis" er en medisinsk term som refererer til den biologiske prosessen der celler differensieres og utvikles til å bli fedtceller, også kalt adipocyter. Dette er en kompleks prosess som involverer flere stadier av celldifferentiasjon og endrer cellens struktur og funksjon. Fedtcellene spiller en viktig rolle i kroppens energistoffskifte og er også involvert i reguleringen av immunforsvar og inflammasjon. Anormal adipogenese kan være forbundet med overvikt og metaboliske lidelser som diabetes.
I den medicinska kontexten, kan "möss, feta" (panniculus adiposus) referera till det feta vävnadslagret som finns under huden och ovanpå musklerna på kroppen. Detta fetlag är störst i omfång hos individer med övervikt eller fetma. Termen "möss" används för att beskriva den konvexa formen som kan utvecklas när detta fetlag blir speciellt stor, ofta runt midjan och magen hos män (vanlilyan) och runt höfterna, låren och underarmarna hos kvinnor. Feta möss kan vara ett tecken på allvarlig övervikt eller fetma och kan öka risken för flera hälsoproblem, inklusive diabetes, högt blodtryck, ohälsa i levern och särskilt hos kvinnor, problem under graviditeten.
"Bite mark" er en medicinsk terminologi som refererer til mærker eller sår som fremkaldes ved et dyr eller et menneskes bid. Biteteskel kan variere i størrelse, form og alvorlighed alt efter hvad slags dyr der har bist, hvor meget kraft det har brugt under bittet, og hvilken del av kroppen som er berørt.
I retsmedicinsk sammenhæng kan bite markers analyse være viktig for å identifisere slags dyr eller menneske som har foråsad skaden, og kan også brukes som bevis i retssaker.
'Leverextrakt' är inte en etablerad medicinsk term, men det kan tolkas som ett extrakt eller en utdragning från levern. I vissa fall kan det vara relaterat till komplementära och alternativa mediciner där leverextrakt används som en del av en behandling.
I den kontexten kan leverextrakt innehålla olika substanser beroende på hur det har preparerats, men ofta innehåller det leverceller och andra vävnadskomponenter från djur, oftast nötkreatur. Dessa extrakter kan användas i alternativmedicin för att behandla olika tillstånd som exempelvis leverrelaterade sjukdomar, trötthet och näringsbrist.
Det är viktigt att notera att det saknas vetenskapliga belägg för effektiviteten och säkerheten hos leverextrakt i behandling av olika tillstånd. Innan du börjar använda någon form av alternativ medicin rekommenderas det att du konsulterar en läkare eller legitimerad hälsovårdspersonell för att diskutera potentiala risker och möjliga fördelar.
Kärnreceptorer, även kända som nukleära receptorer, är en typ av proteiner som fungerar som transkriptionsfaktorer och binder till specifika sekvenser av DNA i cellkärnan. När ett ligand, ofta en hormon eller en signalsubstans, binds till kärnreceptorn, kommer det att leda till en konformationsändring hos receptorn som får honom att interagera med andra proteiner och på så sätt modifiera genuttrycket.
Det finns många olika typer av kärnreceptorer, inklusive steroidreceptorer, thyreoideahormonreceptorer, retinoidreceptorer och androgens receptorer. Dessa receptorer spelar en viktig roll i cellulär signalering och homeostas, och deras felreglering kan leda till olika sjukdomstillstånd, inklusive cancer.
3T3-L1 celler är en typ av muscellulära preadipocyter, eller fettsvinnceller, som används inom forskning. När de kultiveras under speciella förhållanden differenierar de till fullt utvecklade adipocyter, eller fettceller, och blir därmed ett viktigt modellsystem för att studera fettvävnadens biologi och patologi.
Specifikt är 3T3-L1 celler en subklon av 3T3 cellinjen, som utvecklades från musmus hudceller under 1960-talet. De används ofta för att studera regleringar av celldifferentiering, lipidmetabolism och insulinrespons.
Myrsyreesterar är en typ av fettsyra som innehåller en karboxylgrupp (–COOH), en lång alifatisk kedja och en myrsyregrupp (–SH). De kan delas in i två grupper: de med en ogrenad alifatisk kedja, som kallas enkla myrsyreesterar, och de med flera grenar, som kallas komplexa myrsyreesterar.
Myrsyreesterar förekommer naturligt i vissa typer av fetter och oljor, såsom kokosnötsolja och palmolja. De används också inom industrin som emulgeringsmedel, lösningmedel och konserveringsmedel.
I medicinsk kontext kan myrsyreesterar ha antibakteriella och antivirala egenskaper, och de har studerats för möjligheten att användas som terapeutiska medel mot olika infektioner. Dock behövs mer forskning för att fastställa deras säkerhet och effektivitet i klinisk praktik.
Kolhydratmetabolism är den biologiska processen där kolhydrater, som är en grupp av organiska föreningar som inkluderar socker, stärkelser och cellulosa, bryts ned eller syntetiseras i kroppen.
Denna process involverar flera olika enzymkomplex och metaboliska steg. När kolhydrater intas genom kosten bryts de ned till sina enklare beståndsdelar, monosackarider som glukos, under en process som kallas digestion. Glukosen absorberas sedan i blodet och transporteras till celler över hela kroppen, där den används som energikälla genom celldygnets glykolysprocess.
I motsatt riktning kan kroppen också syntetisera kolhydrater från andra energikällor, såsom fetter och proteiner, under en process som kallas glukoneogenes. Dessa kolhydrater lagras sedan i levern och musklerna som glykogen, ett polysackarid som kan konverteras tillbaka till glukos när behovet uppstår.
Störningar i kolhydratmetabolismen kan leda till olika sjukdomar, såsom diabetes och hypoglykemi.
Malonyl-CoA är ett koenzym A-derivat som spelar en central roll i fettsyrudegradering och -syntes i celler. Det bildas genom att koppla malonsyra till koenzym A med hjälp av enzymet acetyl-CoA carboxylas. Malonyl-CoA används sedan som substrat för att bygga upp längre fettsyror i processen kallas fettsyrasyntes, där varje cykel utökar fettsyrakedjan med en kolgrupp. Samtidigt är malonyl-CoA ett inhibitor av carnitinpalmitoyltransferas 1 (CPT1), ett enzym involverat i transporten av fettsyror in i mitokondrien för degradering, vilket reglerar fettsyrans metabolism.
Glycerol, också känt som glycerin, är en organisk förening med formeln C3H5(OH)3. Det är en tjock, söt, klar, odorlös vätska som är starkt hygroskopisk och nästan helt olöslig i etanol men lättlöslig i vatten och aketon.
I medicinsk kontext används glycerol ofta som ett sönderfallsskyddande medel, speciellt för nervsystemet, hjärnan och ögonen under operationer eller skador. Det kan också användas som en laxermedel på grund av dess förmåga att dra vatten till sig i tarmarna och stimulera defekationen. Glycerol är också en del av flera hudpreparat och läkemedelsformuleringar som hjälper till att behålla fuktighet och skydda huden.
Clenbuterol är ett preparat som tillhör gruppen beta-2-stimulerande adrenoreceptorer. Det används vanligtvis för behandling av astma och andra luftvägsrelaterade sjukdomar, eftersom det verkar avslappnande på musklerna i de luftburna vägarna.
I vissa länder kan Clenbuterol också användas som ett prestationshöjande medel inom idrott, trots att detta är otillåtet och kan leda till positiva dopningstester. Det har också föreslagits som en möjlig behandling för övervikt och fettförbränning, men detta användningsområde är mycket mer kontroversiellt och inte stödjt av tillräckligt med vetenskapliga bevis.
Det är värt att notera att Clenbuterol inte är godkänt för medicinskt bruk i alla länder, inklusive USA, och kan vara associerat med allvarliga biverkningar om det används utanför ett övervakat medicinskt sammanhang.
'Finnar' er en medisinsk betegnelse for et tilstand hvor en person har vanskeligheter med å oppdage hvor noe er ved siden av eller overarmen, oftest på grund av skader or lesioner i de perifere nerverne som styrer sensorenene i armene. Dette kan føre til en forringet evne til two-point discrimination, proprioception og andre sensoriske funksjoner i hånden og armen. Finnar kan også være en bivirkning av noen medisinske behandlinger, som kirurgiske inngreps eller bruk av bestemte medisiner.
"Citrater" er en feilstavning av "Citratere", som er den medisinske betegnelsen for stoffer som inneholder citratsyre, eller som har verdi som citratsyre i kroppen. Citrater kan være saltet av citronsyre, som er en organisk syre som forekommer naturlig i mange fødevarer, og som spiller en viktig rolle i kroppens stofskifte.
Citrater kan også være brukt som lægemiddel, for eksempel som bindemidler for overdrevne mengder kalcium i blodet, eller som behandling for metabolisk acidosis, en tilstand der karakteriseres av for lav pH i kroppen.
I tillegg kan citrater være brukt som diagnostisk verktøy for å undersøke nivåene av bestemte ioner i blodet, som magnesium og kalium.
I'm sorry for any inconvenience, but the term "Stearater" is not a recognized medical term or concept in English. It appears to be a made-up word with no clear meaning in the context of medicine or biology. If you have more information about where this term comes from or what it is meant to describe, I may be able to provide a more accurate and helpful response.
Glukagon är ett hormon som produceras i bukspottkörteln och har en viktig roll i kroppens energibalans. Glukagon stimulerar frisättningen av glukos (socker) från levern till blodet, särskilt när blodsockernivåerna är låga. Detta hjälper till att höja blodsockernivåerna och ge kroppen den energi som behövs. Glukagon verkar genom att aktivera en signalsubstans, cAMP, i målceller, vilket leder till att levern omvandlar glykogen (ett kolhydrat) till glukos.
"C57BL mice" är en specifik stam av möss som används i biomedicinsk forskning. Denna musstam är inavlad och har en homogen genetisk bakgrund, vilket gör dem till ett värdefullt verktyg för att studera genetiska faktorers roll i olika sjukdomar och biologiska processer.
C57BL musen är känd för sin robusta hälsa, lång livslängd och god fertilitet, vilket gör den till en populär stam att använda i forskning. Den har också visat sig vara sårbar för vissa sjukdomar, som exempelvis diabetes och katarakter, vilket gör den till ett användbart djurmodell för att studera dessa tillstånd.
Det finns flera understammar av C57BL musen, såsom C57BL/6 och C57BL/10, som skiljer sig något från varandra i genetisk makeup och fenotypiska egenskaper. Dessa understammar används ofta för att undersöka specifika frågeställningar inom forskningen.
Oxidation-reduction, också känt som redoxreaktioner, är en process där elektroner överförs från ett molekyl eller jon till ett annat. Det består av två delprocesser: oxidation och reduction.
Oxidation definieras som förlusten av elektroner eller ökning av oxidationstallet hos ett atom eller molekyler. Reduction är motsatsen, där det finns en vinst av elektroner eller minskning av oxidationstalet hos ett atom eller molekyler.
I allmänhet är oxidationen kopplad till en ökning i oxidationsgraden och reductionen med en minskning i oxidationsgraden. Detta kan illustreras genom följande exempel:
2Na (s) + Cl2 (g) -> 2NaCl (s)
I denna reaktion är natrium (Na) oxiderat, eftersom det förlorar en elektron och bildar Na+. Chlor (Cl2) är reducerat, eftersom det vinner elektroner och bildar Cl-. Detta visar hur oxidation och reduction sker samtidigt i samma reaktion, vilket kallas en redoxreaktion.
Oljesyre er en type fedtensyre som forekommer naturlig i visse planter og dyr. De er kallennt for oljesyrer fordi de typisk forekommer i store mengder i vegetabilsk olie og fiskolje. Oljesyrenes molekylstruktur består av en karboxylsyre-grupp (COOH) som er bundet til en lang kjennelegge hydrokarbonkjede.
Det fins forskjellige typer oljesyre, men noen av de mest vanlige er:
* Linolsyre (C18:2 n-6): En fedtensyre med to dobbeltbindinger som er viktig for kroppens vekst og utvikling. Denne typen oljesyre kan ikke syntetiseres i kroppen og må derfor tilføres gjennom kosten.
* Linolensyre (C18:3 n-3): En fedtensyre med tre dobbeltbindinger som også er viktig for kroppens vekst og utvikling. Denne typen oljesyre kan ikke syntetiseres i kroppen og må derfor tilføres gjennom kosten.
* Palmitoleinsyre (C16:1 n-7): En fedtensyre med en enkelt dobbeltbinding som forekommer naturlig i visse planter og dyr, inkludert mennesket.
Oljesyreforekomst i kosten kan ha betydning for helse og sykdom. For eksempel er det viktig å ha en balanse mellom linolsyre (n-6) og linolensyre (n-3) for å redusere risikoen for hjerte- og karsykdommer.
Laktat är ett slutprodukt i anaerob metabolism, vilket innebär att det bildas när kroppens celler behöver energiproduktion utan tillgång till syre. Detta sker framförallt under intensiv träning eller när blodflödet inte är tillräckligt för att möjliggöra syretransporten till cellerna.
Laktatet transporteras sedan via blodet till levern, där det kan omvandlas tillbaka till glukos och användas som energikälla igen. Om levern inte kan hålla jämna steg med laktattillförseln kan dock laktatakumulering ske, vilket kan leda till metabola acidos eller lägre pH-värden i blodet.
Det är värt att notera att när människor pratar om "laktatsatta muskler" avser de ofta en situation där musklerna har höga nivåer av laktat som orsakas av intensiv träning, men det är inte samma sak som muskelvätskan blir sur.
Eating, in a medical context, refers to the process of consuming food. It involves the physical act of taking food into the mouth, chewing, and swallowing, as well as the digestive processes that occur in the body to break down and absorb nutrients from the food. Proper eating is essential for maintaining good health, growth, and energy levels, and can help prevent various medical conditions such as malnutrition, obesity, and chronic diseases.
Fosfoglukonatdehydrogenas (PGDH) er ein enzym som spiller en viktig rolle i glukoneogenesen, som er den metaboliske prosessen der glukose syntetiseres fra ikke-kARBohydrater i leveren og nyrene. PGDH katalyserer den oxidative desymmetriseringa av D-fruktosa-6-fosfat (F6P) til 6-fosfo-D-glukonat (6PG), som er ein viktig intermediate i glukoneogenesen og pentosefosfasveien.
I tillegg kan PGDH spille en rolle i reguleringa av cellulær oxidativ stress og energetisk homøostasisme, siden det oksiderer NADP+ til NADPH som er ein reduktant som brukes i antioxidative forsvarsreaksjonar. PGDH-aktiviteten kan reguleres av flere faktorar, bl.a. pH, koncentrasjonen av substrat og allosteriske effektorer som ATP og AMP.
Defeksjonar i PGDH-genen har vore knyttet til forskjellige medisinske tilstandar, bl.a. kongenitale defekter i glukoneogenesen og metabolisk sykdom.
Palmitinsyra är en sorts fettsyra som förekommer naturligt i många livsmedel, såsom kött, mjölkprodukter och palmolja. Det är den vanligaste fettsyran i människokroppen och utgör en viktig källa till energi. Palmitinsyra har också visat sig ha en viss roll i cellmembransstrukturen och i signaltransduktionen inom kroppen.
Medicinskt sett kan förhöjda nivåer av palmitinsyra i blodet vara associerade med ohälsa, såsom insulinresistens och fetma. Dessutom har forskning visat att en hög koncentration av palmitinsyra kan skada betacellerna i bukspottkörteln, vilket kan leda till typ 2-diabetes.
Familial Hypobetalipoproteinemia medierad av apolipoprotein B (FHBL-APOB) är en ärftlig metabolisk störning som orsakas av mutationer i APOB-gen. Detta leder till nedsatt funktion eller minskad mängd apolipoprotein B, vilket i sin tur påverkar bildningen och förändringen av lipoproteiner som är involverade i kolesterolttransporten i kroppen.
Den primära följden av FHBL-APOB är en sänkning av nivåerna av LDL (lågdensitetslipoprotein, "ont kolesterol") och apolipoprotein B i blodet. Detta kan leda till en minskad risk för aterosklerotiska sjukdomar som hjärtinfarkt och stroke. Emellertid kan en extremt sänkt nivå av lipoproteiner orsaka andra komplikationer, såsom steatosis hepatis (fettsjukan i levern) och neurologiska symtom på grund av näringsbrist, särskilt vitamin E-brist.
FHBL-APOB är en autosomalt dominant genetisk störning, vilket betyder att en kopia av den skadliga genen från antingen föräldern räcker för att orsaka sjukdomen. Sjukdomens prevalens uppskattas till 1:1 000 000 till 1:500 000 i populationen, men det kan vara underdiagnostiserat på grund av dess milda symtom och låga komplikationsrisk.
Oljesyra, eller fettsyror på svenska, är en typ av karboxylsyra som innehåller en lång, kolvätekedja. Kolkedjan kan vara mättad, det vill säga att den inte innehåller dubbelbindningar, eller oätad, vilket innebär att den innehåller en eller flera dubbelbindningar.
Oljesyror är viktiga beståndsdelar i fetter och oljor och har en rad biologiska funktioner i kroppen. De kan delas in i olika grupper beroende på hur många dubbelbindningar de innehåller. Till exempel är omega-3- och omega-6-oljesyror två viktiga typer av fleromättade oljesyror som har visat sig ha positiva effekter på hjärt-kärlsjukdomar och inflammatoriska tillstånd.
I medicinskt sammanhang kan oljesyra-nivåerna i blodet mätas för att diagnostisera eller övervaka olika sjukdomstillstånd, såsom störningar i fettsyrametabolismen eller leverfunktionen.
'Lipid mobilization' refererar till processen där kroppen frigör fria fettsyror från sitt fettvävnadslager (adipocyter) för att användas som energikälla under fastande tillstånd eller under intensiv träning. Denna process aktiveras av hormoner som adrenalin och noradrenalin, som utsöndras i samband med stress, fysisk aktivitet eller undervisning. När dessa hormoner binder till receptorer på adipocyterna stimuleras en kaskad av signaltransduktionsprocesser, vilket leder till att lipasenzymet aktiveras och bryter ned de inlagrade triglyceriderna i fria fettsyror och glycerol. Dessa frisatta fettsyror kan sedan transporteras till levern eller musklerna för att användas som energikälla.
Aurotioglukose, även känt som gold sodium thiomalate, är ett läkemedel som innehåller guld och används primärt för behandling av reumatoid artrit. Det verkar genom att modulera immunsystemet och minska inflammation i lederna. Aurotioglukos är ett äldre läkemedel och används idag mycket sällan på grund av dess biverkningsprofil, som kan innefatta hudreaktioner, njur- och leverproblem samt blodcellssänkningar. Det rekommenderas att det endast används under övervakning av en läkare med erfarenhet av dess användning.
"Cell culturing" or "cell cultivation" is the process of growing and maintaining cells in a controlled environment outside of a living organism. This is typically done in a laboratory setting using specialized equipment and media to provide nutrients and other factors necessary for cell growth and survival. The cells can be derived from a variety of sources, including human or animal tissues, and can be used for a range of research and therapeutic purposes, such as studying cell behavior, developing new drugs, and generating cells or tissues for transplantation.
Glykolys, även känt som glykolytisk splittring eller EMP-vägen (Embden-Meyerhof-Parnas-vägen), är en metabolic process som bryter ner glukos (en enkel sockerart) till pyruvat i två ATP-molekyler och två NADH-molekyler per glukosmolekyl. Reaktionen sker i cytoplasman hos eukaryota celler och både i cytoplasma och cytosol hos prokaryota celler. Glykolysen är en anaerob process, vilket betyder att den inte kräver syre för att äga rum. Den är en av de centrala processerna i cellens energiproduktion och spelar en viktig roll i cellers ämnesomsättning och stoffomsättning.
Isocitratdehydrogenas (IDH) er enzym som spiller en viktig rolle i cellens energiproduksjon, og er derfor essensielt for livet. Det er lokaliserte i mitokondriene i cellene og er involvert i citronsyrens cyklus (også kalt Krebs-syklen), som er en metabolisk prosess hvor cellen omdanner næringsstoffer til energi.
IDH katalyserer en reaksjon der isocitrat blir omdannet til α-ketoglutarat, som er en viktig stoff for cellens energiproduksjon og andre metaboliske prosesser. Der er tre forskjellige typer IDH hos mennesker, IDH1, IDH2 og IDH3, og defekter i disse enzymer kan føre til ulike sykdommer.
For eksempel, mutasjoner i IDH1 og IDH2 har blitt funnet i visse typer av kræftceller, inkludert gliomer, akut myeloid leukemi (AML) og andre former for kreft. Disse mutasjonene fører til at IDH-enzymer producerer en uvanlig form av α-ketoglutarat, som kan påvirke cellens normala funksjon og fremme kræftens vokst og spredning.
A high-fat diet is a dietary pattern that consists of consuming a large amount of fat in relation to other nutrients. While there is no consensus on an exact macronutrient breakdown, high-fat diets typically derive more than 35-40% of their total daily calories from dietary fat.
It's important to note that not all high-fat diets are created equal. Some high-fat diets may emphasize the consumption of healthy fats, such as those found in avocados, nuts, seeds, and fatty fish, while limiting or avoiding unhealthy fats, such as those found in processed foods, fried foods, and high-fat meats.
On the other hand, some high-fat diets may allow for unrestricted consumption of all types of fats, including both healthy and unhealthy sources. These types of high-fat diets, such as the ketogenic diet, are often used for therapeutic purposes, such as managing seizure disorders or promoting weight loss.
However, it's important to note that long-term adherence to a high-fat diet can have negative health consequences, including an increased risk of heart disease, stroke, and certain types of cancer. Therefore, it's recommended to consult with a healthcare provider before making any significant changes to your diet.
'Oljor' i medicinsk kontext refererar sig ofta till vegetabiliska oljor som används inom komplementär och alternativ medicin. Exempel på sådana användningsområden kan vara terapi mot muskelvärk, ledvärk eller hudinflammationer. Oljan extraheras vanligtvis från frön eller frukter från växter som ses ha potential för att erbjuda medicinska fördelar.
Det är viktigt att notera att effekterna och säkerheten av användning av olika oljor i medicinskt syfte kan variera, och det rekommenderas att alltid konsultera en läkare eller annan legitimerad hälsoexpert innan man börjar använda någon form av alternativ behandling.
Hypertriglyceridemi definieras som ett högt halter av triglycerider (en typ av fettsyra) i blodet. Normalvärdet för triglycerider i blodet är vanligtvis under 150 milligram per deciliter (mg/dL). Hypertriglyceridemi anses vara när nivåerna överstiger 200 mg/dL.
Det finns två huvudsakliga kategorier av hypertriglyceridemi: primär och sekundär. Primär hypertriglyceridemi orsakas av genetiska faktorer, medan sekundär hypertriglyceridemi orsakas av andra sjukdomar eller livsförhållanden, såsom diabetes, övervikt, alkoholmissbruk och vissa läkemedel.
Hypertriglyceridemi kan öka risken för hjärt-kärlsjukdomar, speciellt i kombination med höga nivåer av LDL-kolesterol ("dåligt kolesterol") och låga nivåer av HDL-kolesterol ("gott kolesterol"). Behandlingen för hypertriglyceridemi kan innefatta livsstilsförändringar, såsom att följa en hälsosam diet, öka motionen och minska vikten, samt att ta mediciner som statiner eller fiskolja.
PPAR gamma, eller peroxisome proliferator-activated receptor gamma, er ein transskripsjonsfaktor som tilhör superfamilien for steroidreseptorer. Det er involvert i reguleringen av adipocyt differentiering, glukosmetabolisme og lipidmetabolisme. PPAR gamma aktiveres av lipidlignende endogene ligander som prostaglandiner og frie fettsyrer, og spiller en viktig rolle i å hindre inflammasjon og oksidativ stress. På grunn av sin rolle i reguleringen av glukos- og lipidmetabolisme er PPAR gamma et interessant mål for behandling av type 2 diabetes og metabolsk sykdom.
Organstorlek är ett mått på storleken på olika organ i kroppen, ofta uttryckt i volymen (till exempel i kubikcentimeter, cm3) eller i vikt (till exempel i gram, g). Organens storlek kan variera mellan individer beroende på en rad faktorer som kön, ålder, genetiska faktorer och hälsostatus. I vissa fall kan organens storlek användas som ett sätt att bedöma hälsan hos en individ, till exempel när man mäter storleken på levern för att undersöka om den är utsatt för skada eller sjukdom.
'Subkutant fett' (eller 'subkutanoös fett') är ett medicinskt begrepp som refererar till det fettvävnadslager som ligger direkt under huden (epidermis och dermis) och ovanpå muskelvävnaden. Det subkutana fettet fungerar som en termoreglerande isolering, ett energilager och en buffertzon som skyddar kroppens inre strukturer från mekanisk skada. Fettceller i det subkutana fettlagret kallas adipocyter, och de lagras energi i form av lipider (fetter). Denna typ av fett är lättare att minska än visceralt fett, som omger inre organ. Förhöjda nivåer av subkutant fett kan dock fortfarande vara förknippade med hälsorisker, särskilt om det totala kroppsfettsprocenten är hög.
Enkelomättade fettsyror, även kända som omega-6 fettsyror, är en typ av essentiella fettsyror som kan inte syntetiseras i kroppen och måste tas in via kosten. De är mycket viktiga för att underhålla hälsa och vävnadsfunktioner i kroppen.
De enkelomättade fettsyrorna har en enkel kemisk bindning mellan kolatomerna, vilket gör dem lätta att oxidera och användas som energikälla. De är också viktiga för att producera eicosanoider, som är signalmolekyler som hjälper till att reglera immunförsvaret, inflammation och blodkoagulering.
Exempel på enkelomättade fettsyror inkluderar linolsyra (LA) och arachidonsyra (AA). LA är den vanligaste enkelomättade fettsyran i västra dieten och hittas i matvaror som solrosolja, sojabönor och majs. AA finns naturligt i kött, ägg och mjölkprodukter.
Det är viktigt att ha en balans mellan intaget av enkelomättade fettsyror och fleromättade fettsyror (omega-3), eftersom för högt intag av enkelomättade fettsyror kan leda till inflammation och ökad risk för hjärt-kärlsjukdomar.
Indirect calorimetry is a method used in medicine to measure an individual's energy expenditure, or the amount of calories they burn, by analyzing the amount of oxygen consumed and carbon dioxide produced during respiration. This method is called "indirect" because it measures the byproducts of metabolism rather than directly measuring the heat produced by the body as in direct calorimetry.
Indirect calorimetry is commonly used in research and clinical settings to assess an individual's energy needs, such as in critically ill patients or those with chronic conditions that affect their metabolism. It can also be used to evaluate the effectiveness of weight loss interventions or to diagnose and monitor certain metabolic disorders.
The most common equation used in indirect calorimetry is the Weir equation, which calculates energy expenditure based on oxygen consumption and carbon dioxide production:
EE (kcal/day) = (3.941 x VO2 (L/min)) + (1.106 x VCO2 (L/min)) - (2.17 x N)
Where EE is energy expenditure, VO2 is volume of oxygen consumed, VCO2 is volume of carbon dioxide produced, and N is urinary nitrogen excretion.
Overall, indirect calorimetry provides a valuable tool for assessing an individual's energy needs and metabolic status in a variety of clinical and research settings.
Lipoproteinlipase (LPL) är ett enzym som spelar en viktig roll i lipidmetabolismen. Det hydrolyserar lipider i lipoproteiner, särskilt triacylglyceroler (TG), till fria fettsyror och glycerol. Denna process möjliggör upptagandet av fettmolekyler i muskel- och adipösvävnad. LPL är kopplat till cellmembranet hos muskel- och adipöceller och aktiveras av apolipoprotein C-II som finns i VLDL (very low density lipoproteins) och chylomicroner. Genom att bryta ned TG i dessa lipoproteiner, sänker LPL serumkoncentrationerna av TG och ökar HDL-kolesterolkoncentrationerna. Därför betraktas LPL som en skyddande faktor mot ateroskleros.
AMP-aktiverade protein kinaser (AMPK) är ett enzymkomplex som spelar en central roll i regleringen av cellens energibalans. Det aktiveras under förhållanden när cellens energiförsörjning är hotad, till exempel vid lägre nivåer av ATP (den primära energibäraren inom cellen) och högre nivåer av AMP (en biprodukt som bildas när ATP omvandlas till ADP).
AMPK är involverat i flera cellulära processer, såsom regleringen av celldelning, celldöd, cellytning, metabolism och autofagi. När AMPK aktiveras får det en inhibitorisk effekt på anabola processer (som exempelvis lipid- och kolhydratsyntes) och stimulerar katalytiska processer som genererar ATP, såsom celldygnad, oxidativ metabolism och glukosuppmekanismer.
Dess aktivering har visat sig ha potentiala terapeutiska fördelar inom områden som diabetes, fetma, cancer och neurodegenerativa sjukdomar.
"Knockout mus" är en typ av genetiskt modifierade möss som saknar en viss gen som normalt finns i deras kroppar. Denna gen inaktiveras eller "knockas ut" med hjälp av tekniker som ger forskare möjlighet att studera funktionen hos den specifika genen och hur den påverkar olika fysiologiska processer i kroppen. Detta kan vara användbart för att undersöka samband mellan genetiska faktorer och sjukdomar, läkemedelsverkan och biologiska processer.
Stearinsyror är en typ av fettsyror som har en lång kedja med 18 kolatomer och en karboxylgrupp (-COOH) i ena änden. Denna fettsyra är vanligt förekommande i naturen och kan hittas i många animaliska och vegetabiliska fettkällor, såsom nötkött, mjölkprodukter och palmolja. Stearinsyra har en formel med namnet Octadecanoic acid och är vanligtvis fast vid rumstemperatur. Den är en viktig komponent i lipidmembranen hos levande celler och används också inom industrin för att tillverka smörjmedel, tvål och andra produkter.
"Tungt väte", även känt som deuterium eller isotop 2 av väte, är en variant av väteatomen där neutronen i atomkärnan har ersatts av en deuteron (en proton och en neutron). Detta gör att atomen är ungefär dubbelt så tung jämfört med vanligt väte. Den kemiska symbolen för tungt väte är D, istället för H som används för vanligt väte. Tungt väte förekommer naturligt i små mängder i vatten och andra organiska ämnen.
Etoxzolamid är ett läkemedel som tillhör en grupp av ämnen som kallas karbamatderivat. Det används främst för att behandla glaukom, en ögonsjukdom som orsakas av för högt tryck inne i ögat.
Etoxzolamid fungerar genom att minska produktionen av vätska inne i ögat, vilket hjälper att sänka det inre trycket och skydda synen. Det kan användas ensamt eller tillsammans med andra glaukommediciner beroende på patientens behov.
Läkemedlet ges vanligtvis i form av ögondroppar och bör användas enligt den specifika instruktionen som given av läkare eller apotekare. Viktigt är att inte överdosera eller använda läkemedlet oftare än vad som är rekommenderat, eftersom det kan leda till biverkningar som bland annat irritation i ögonen, yrsel, huvudvärk och illamående.
I likhet med andra läkemedel bör etoxzolamid endast användas under kontroll av en läkare och vara kombinerad med regelbunden follow-up för att säkerställa effektivitet och säkerhet.
'Bukhinnenät' er en betegnelse for et tilstand der kendetegnes ved at slimhinden i mavesækkens (stomachs) underkant bliver slidsskadet og begynder å frastøde maden som passerer igjennem. Dette resulterer i et stærkt smertefuldt og ubehageligt tilstand, der oftest krever medisinsk behandling for å lindre symptomer og forebygge komplikasjoner som malnutrisjon eller blodforgiftning. Betegnelsen 'Bukhinnenät' er på engelsk kjent som 'Gastritis'.
Den mest alminnelige formen av bukhinnenet er akut gastritis, som oftest skyldes infeksjon med bakterien Helicobacter pylori eller bruk av ikke-steroid antiinflammatoriske lægemidler (NSAID). Andre årsaker kan være alkoholmisbruk, stoffer, forstyrrelser i mavesaftproduksjonen og stress.
Behandlingen av bukhinnenet inkluderer oftest antibiotisk behandling for å eliminere Helicobacter pylori-infeksjonen, hvis dette er den sannsynlige årsaken. I tillegg kan lægemidler som antacider og histamin-2 receptorantagonister brukes for å reducere mavesyrenivået og lindre smerten. Hvis du tenker du har symptomer på bukhinnenet, bør du raskt søke medisinsk veiledning for å få en korrekt diagnose og behandling.
Leptin är ett hormon som produceras av fettvävnaden och hjälper till att regulera aptiten och energibalansen i kroppen. Det fungerar genom att signalera till hjärnan när kroppen har fått tillräckligt med energi i form av näringsintag, vilket hjälper till att minska aptiten och öka den termiska effekten (den energi som kroppen använder för att producera värme). Leptin påverkar också andra kroppsfunktioner såsom immunförsvaret, reproduktionen och ämnesomsättningen. Nivåerna av leptin i blodet kan variera beroende på mängden fettvävnad som en person har, samt andra faktorer såsom hormonella förändringar och stress.
Pyruvatdehydrogenaskomplex (PDHK) är ett enzymkomplex som spelar en central roll i cellens energiproduktion. Det katalyserar den oxidativa dekarboxyleringen av pyruvat till aketCoA, en reaktion som förbinder glykolysen med citronsyracykeln och därmed också aerob metabolism. PDHK består av flera enzymsubenheter som tillsammans utför tre sucessiva kemiska reaktioner: (1) decarboxylering av pyruvat till hydroxietylsyra, (2) oxidation av hydroxietylsyran till acetyldihydrofolat och (3) överföring av acetylgruppen från acetyldihydrofolat till CoA för att bilda aketCoA. PDHK är därför en viktig regulator i cellens energibalans och störningar i dess funktion kan leda till metaboliska sjukdomar, såsom diabetes och neurodegenerativa sjukdomar.
Tillväxthormon, även känt som somatotrop hormon (STH) eller Growth Hormone (GH), är ett hormon som produceras och sekreteras av hypofysens framlob (adenohypofysen) i hypotalamus. Det spelar en viktig roll i kroppens tillväxt, cellernas differentiering och ämnesomsättning. Tillväxthormonet stimulerar bland annat produktionen av protein, som är nödvändigt för att bygga upp muskelmassa, och påverkar även kroppens användning av fett som energikälla. Dessutom har tillväxthormonet en betydande roll i regleringen av kroppens kolhydrat-, lipid- och mineralomsättning.
'Adipositas' er en medisinsk betegnelse for overvægt og fedme, som karakteriseres ved en unormalt høj kropstørrelse som følge af en for stor mængde fedtvæv. Denne tilstand kan vurderes ved hjælp af forskellige metoder, herunder body mass index (BMI), som er en beregning baseret på personens vægt og højde. En BMI på 25 eller derover anses normalt som overvægt, mens en BMI på 30 eller derover defineres som fedme. Adipositas kan have alvorlige konsekvenser for helbredet, herunder øget risiko for hjerte-kar-sygdomme, diabetes, søvnapnø og visse typer cancer.
Refeeding syndrome är ett tillstånd som kan uppstå hos undervänta eller undernärda individer när de börjar få tillgång till normalt eller överdrivet näringsintag. Det kännetecknas av en rad elektrolyt- och vitaminbrister, förändringar i vattennivåer och metaboliska störningar.
När en undervänt person börjar få tillgång till näringsriktig mat kan deras kropp börja ta upp salt, vatten och andra näringsämnen mycket snabbt, vilket kan leda till ökad retention av vätska och ett förändrat elektrolytbalans. Detta kan i sin tur orsaka hjärta, muskel och nervstörningar.
Refeeding syndrom kan vara livshotande om det inte behandlas korrekt och tidigt. Behandlingen innefattar vanligen progressivt ökad näringsintag under tätt medicinskt övervakande, med särskild uppmärksamhet på elektrolytnivåer och vattenbalans.
Glykogen är ett polysackarid som består av långa kedjor av glukosmolekyler som är sammanbundna med varandra via glykosidbindningar. Det lagras främst i levern och musklerna hos däggdjur, inklusive människor, och fungerar som ett snabbt tillgängligt energiförråd som kan omvandlas till glukos när kroppen behöver mer energi. Glykogen lagras i form av granuler i cytoplasman hos celler och kan innehålla tusentals glukosemolekyler per granul. När kroppen behöver mer glukos för att till exempel understödja muskelaktivitet eller reglera blodsockernivåerna, så kan glykogen splittras upp i en process som kallas glykogenolys, vilket resulterar i frisättning av glukosemolekyler till blodet.
Acetic acid, med kemisk formel C2H4O2, är ett enkelt kolsyra derivat och en svag organisk syra. Den förekommer naturligt i vinäger och bildas som en biprodukt när etanol bryts ned av bakterier under alkoholförgärning. Acetinsyra är en klar, färglös vätska med en stark, stickande lukt.
I medicinsk kontext kan acetinsyra användas som ett desinfektionsmedel eller som en ingrediens i vissa läkemedel. Den har också visat sig ha vissa medicinska egenskaper, till exempel att hämma vissa bakteriers tillväxt och döda celler. Acetinsyra kan användas topisk (på huden) eller som en del av en kombinerad behandling för vissa medicinska tillstånd, men den bör inte intas oralt på grund av dess starka frätande egenskaper.
Insulinreceptorn är ett proteinmolekyl på cellmembranet hos däggdjursceller, som spelar en viktig roll i regleringen av cellens glukosupptag. När insulin binder till insulinreceptorn aktiveras den och utlöser en signaltransduktionskaskad inne i cellen, vilket leder till att glukostransportörer transporteras till cellmembranet och ökar glukosupptaget. Insulinreceptorerna finns framför allt på muskel-, fett- och leverceller. Genen för insulinreceptorn kodar för två identiska subenheter, α- och β-subenheterna, som tillsammans bildar en funktionell receptor. Mutationer i genen för insulinreceptorn kan leda till olika former av diabetes mellitus.
Linolsyra är en essentiell omega-6 fettsyra som är viktig för hälsa och vävnadsbildning i kroppen. Det är en flerdubbelbindningsfettsyra, vilket betyder att den innehåller två dubbla bindningar mellan kolatomerna. Linolsyra kan inte syntetiseras i kroppen och måste därför tas in via födan. Den är en viktig beståndsdel i celldelarnas membran och deltar också i produktionen av prostaglandiner, hormonliknande ämnen som har en rad fysiologiska funktioner i kroppen. Essentiella fettsyror som linolsyra är viktiga för hjärt-kärlsjukdomar, cancer, diabetes och autoimmuna sjukdomar.
Glycerider, även känt som glycerides, är en klass av estrar som bildas när glycerol (ett triol) reagerar med en eller flera molekyler av en fettsyra genom en esterbindning. Glycerider kan vara monoglycerider (en fettsyramolekyl), diglycerider (två fettsyramolekyler) eller triglycerider (tre fettsyramolekyler). De flesta naturliga fetter och oljor består av triglycerider. Glycerider är viktiga i levande organismers närings- och energimetabolism.
Palmitinsyra är en sorts fettsyra som förekommer naturligt i många livsmedel, såsom kött, mjölkprodukter och palmolja. Det är den vanligaste fettsyran i människokroppen och utgör en viktig källa till energi. Palmitinsyra är en kolväteförening med 16 kolatomer och har formeln C16H32O2. Den kan vara både mättad (icke-hydrogenerad) och hydrogenerad, vilket påverkar dess egenskaper och hur kroppen hanterar den.
Mättad palmitinsyra är fast vid rumstemperatur och har en hög smokepunkt, vilket gör den användbar som matfett och i industriella tillämpningar. När palmitinsyra hydrogeneras blir den ännu hårdare och mer stabilt, men detta process kan också leda till bildandet av transfettsyror, vilka har kopplats till ökat hjärt-kärlsjukdomsriskt.
I kroppen konverteras palmitinsyra ofta till andra fettsyror eller används för att producera energi när det behövs. Överskott av palmitinsyra kan dock leda till ökad kolesterolproduktion och insulinresistens, vilket kan öka risken för metabola störningar som typ 2-diabetes och hjärt-kärlsjukdomar.
"Graviditet" är ett medicinskt begrepp som refererar till den period då en befruktad äggcell har implanterats i livmodern och utvecklas till ett foster. Denna process innebär att en kvinnas kropp genomgår en rad fysiologiska förändringar för att underhålla fostrets tillväxt och utveckling. Graviditeten räknas vanligtvis från den dag då den sista menstruationen började, och varar i ungefär 40 veckor, delad in i tre trimestrar.
'Reglering av genuttryck' refererer til mekanismer og processer som kontrollerer hvorvidt, hvor mye, og når gener i cellen skal transkriberes til mRNA og oversatt til proteiner. Dette kan ske på flere forskjellige måter, for eksempel ved å endre aktiviteten av enzymer som er involvert i transkripsjon og translasjon.
'Enzymregulering' refererer til mekanismer og prosesser som kontrollerer hvorvidt, hvor mye, og når enzymer skal aktiveres eller inaktiveres i cellen. Dette kan for eksempel skje ved å endre mengden av substrat som er tilgjengelig for enzymet, ved å endre enzymets struktur slik at det blir mer/mindre effektivt, eller ved å bruke andre proteiner som regulerer enzymaktiviteten.
Så 'reglering av genuttrykk, enzymer' kan være en generell betegnelse for de mekanismer og prosessene som kontrollerer hvordan gener og enzymer fungerer i cellen, slik at de kan tilpasse seg forskjellige situasjoner og behov.
'Hyperinsulinism' är ett medicinskt tillstånd där kroppen producerar för mycket insulin, ett hormon som reglerar blodsockernivåerna. Detta kan leda till låga nivåer glukos i blodet (hypoglykemi), vilket kan orsaka symtom som svimning, yrsel, trötthet och förvirring. Hyperinsulinism kan ha olika orsaker, inklusive genetiska defekter eller skador på betacellerna i bukspottkörteln, där insulin bildas. Behandlingen kan omfatta mediciner som minskar insulinförekomsten, kostförändringar och i vissa fall kirurgi för att avlägsna delar av betacellerna eller bukspottkörteln.
I medicinsk kontext, betyder "förestring" (engelska: restriction) ofta att något begränsar eller hindrar en viss funktion eller process i kroppen. Det kan till exempel vara ett förestring av blodflödet till en viss del av kroppen, eller ett genetiskt förestring som begränsar produktionen av ett visst protein.
Ett annat exempel är förestring av rörligheten (mobiliteten), vilket kan vara följden av en skada eller sjukdom som påverkar muskler, senor eller leder. Förestringar kan också vara orsaken till symtom som smärta, stelhet och funktionsnedsättning. Behandlingen av förestringar beror på deras orsak och art, men kan innefatta mediciner, terapi, operation eller livsstilsförändringar.
Hydroxy-3-metylglutaryl-coenzym A-reduktas (HMG-CoA-reduktas) är ett enzym som katalyserar den reaktion där HMG-CoA reduceras till mevalonat. Denna reaktion är den rate-limitierande steget i syntesen av kolesterol i kroppen.
HMG-CoA-reduktas är ett mål för statiner, en grupp läkemedel som används för att sänka kolesterolnivåer i blodet och förebygga hjärt-kärlsjukdomar. Statinerna fungerar genom att blockera aktiviteten hos HMG-CoA-reduktas, vilket minskar syntesen av kolesterol i levern.
Citronsyra, eller citric acid, är en karboxylsyra med kemisk formel C6H8O7. Den förekommer naturligt i många frukter och grönsaker, särskilt citrusfrukter som lemoner och lime, vilket ger dess namn. Citronsyra är en viktig del av Krebs cykel, eller citronsyracykeln, en metabolisk process som sker inne i mitokondrier och som spelar en central roll i cellens energiproduktion.
Citronsyra har också många användningsområden utanför kroppen, till exempel som konserveringsmedel och smakförstärkare i livsmedelsindustrin. Den är också ett vanligt ingrediens i rengörings- och skönhetsprodukter på grund av dess förmåga att hjälpa till att reglera pH-värdet och fungera som en kemisk exfoliant.
Peroxisome Proliferator-Activated Receptor (PPAR) alpha är en typ av nukleär receptor som spelar en viktig roll i regleringen av cellers metabolism, speciellt fettsyrors metabolism. Detta innefattar bland annat aktivering av genuttryck relaterat till betadoxifilsyra-oxidation och andra processer involverade i fettsyrans oxidation, liksom kontrollen av lipidtransportproteiner och kolesterolhomöostas. PPAR alfa aktiveras av fysiologiska ligander som fettsyror och deras derivat, men också av läkemedel såsom fibrater, som används för behandling av dyslipidemi och kardiovaskulära sjukdomar.
Pyruvatkinas är ett enzym som katalyserar en glykolytisk reaktion där fosfatgruppen från fosfoenolpyruvat (PEP) överförs till adenosindifosfat (ADP), vilket resulterar i bildandet av pyruvat och adenosintrifosfat (ATP). Denna reaktion är en viktig del av cellens energiproduktion, särskilt under anaeroba förhållanden. Pyruvatkinas finns i två isoformer, L-pyruvatkinas och M2-pyruvatkinas, som uttrycks i olika vävnader och under olika fysiologiska tillstånd. Dess aktivitet kan reguleras av flera faktorer, inklusive glukos, fruktose-1,6-bisfosfat, alanin och fosfatas.
'Kolradioisotoper' refererer til isotoper (varianter) av kulstof-atomet som har ustabil nucleus og som sender ut ioniserende stråling, noe som gjør dem anvendelige i medisinsk kontekst. Et velkjent eksempel er kulstoff-14 (^14C), som kan brukes i en type radiokarbondatering. I medisinen kan kolradioisotoper brukes til å merke ut forskjellige organismer eller stoffer, slik at de kan følges opp innen kroppen ved hjelp av en gammakamera etter at de er injiserte, inhalert eller ingestert. Dette kan være nyttig i diagnostisk testing for å avdekke for eksempel skjult blodtapt, infeksjoner, tumorer eller andre abnormaliteter.
I medicinen kan "signalomvandling" definieras som den process där celler eller molekyler omvandlar inkommande signaler till en biologisk respons. Detta sker ofta genom en kaskad av reaktioner, där en initial signal aktiverar en receptor, som sedan aktiverar andra molekyler i en signalkedja. Den slutliga responsen kan vara en genetisk aktivering eller enzymatisk aktivitet, beroende på vilken typ av cell och signal som är inblandad. Signalomvandling är en central mekanism för cellkommunikation och koordinering av cellulära processer som tillväxt, differentiering och apoptos (programmerad celldöd).
'Pentosfosfat' är ett organofosfater med kemisk formel C5H11O9P. Det är en ester av pentos, en monosackarid med fem kolatomer, och fosforsyra. Pentosfosfat förekommer naturligt i levande organismer och spelar en viktig roll i celldes metabolism, särskilt inom glukosmetabolismen där det är ett intermediärt steg i pentosfosfatvägen.
Pentosfosfatvägen är en metabolic väg som involverar nedbrytning av pentoser och glukos till pyruvat, ATP och reducerade koenzergeringsmedel som NADPH. NADPH används sedan i andra biokemiska reaktioner såsom fettsyrasyntes och antioxidativ försvar.
I klinisk medicin kan pentosfosfatnivåerna mätas för att undersöka funktionen hos pentosfosfatvägen, särskilt i sjukdomar som berör röda blodkroppars metabolism såsom glykolytiska enzymdefekter och några former av anemi.
Adenylatkinase (AK) er ein forekommende gruppe enzymer i levande vesen som spiller en viktig rolle i cellulær energihusholdning. De fungerer ved å konvertere adenosinmonofosfat (AMP) til adenosindifosfat (ADP) mens de samtidig overfører en fosfatgruppe fra én molekyl til en annen, en reaksjon kjent som fosfotransfer.
Det fins flere forskjellige typer av adenylatkinaser i vårt kropp, og de er spesielt viktig i muskel- og hjerteceller. I muskelceller hjelper de å generere ATP (adenosintriphosphat), den primære energikilden for cellene, når det trengs mer energi enn normalt. I hjerteceller er adenylatkinasen viktig for å holde ein balance mellom ATP og ADP for å sørge for at hjertet kan fungere optimalt.
Adenylatkinasen har også vist seg å ha en vernefunksjon i hjerteceller under stresstilstander som iskjemi og reperfusjon (gjenopplivning etter iltbrist). I tillegg kan forstyrrelser i adenylatkinasen være involvert i ulike sykdommer, blant annet hjerte- kreft- og neurodegenerative lidelser.
Sterol esterase er en type enzym som bryter ned sterolester, der er et slags lipidmolekyler dannet af en kolesterolmolekyle og en fedtsyre. Sterolester ses ofte i levende organismers cellemembraner og i fedtvæv. Sterolesterase spiller en vigtig rolle i metabolismen af lipider, da det hjælper med at frigøre frie fedtsyrer og kolesterol, der kan anvendes i forskellige cellulære processer. Dette enzym findes i mange forskellige typer cells incl. lever-, muskel- og fedtceller.
"Djurfoder" er en betegnelse for fødevarer som er tiltilpasset eller beregnet til å bli spist av dyr, undfanget i et agriculturalt eller veterinært perspektiv. Det kan inkludere alle typer av fôdrestenger som krever fordøyelse, herunder grønnsaker, frukt, gr asymptoter, korn, fisk, kjøtt og andre animaliske produkter, samt specielle formulerte kommersielle dyrefoder.
Den medicinske definisjonen av "djurfoder" vil også inkludere en vurdering av fôdenes kvalitet, sikkerhet og næringsmessige verdier for de dyr som skal spise det. Dette kan involvere å teste fôden for tilstedeværelsen av skadelige bakterier, mykotoksiner eller andre kontaminanter, samt å måle innholdet av nøyaktig vitaminer, mineraler og andre næringsstoffer for å sikre at det oppfyller dyrs behov.
I tillegg kan den medicinske definisjonen av "djurfoder" også inkludere en vurdering av fôdenes effekt på dyrs helse og vekst, herunder mulige allergiske reaksjoner eller andre negativt helserelaterte konsekvenser. Dette kan involvere å undersøke dyrs fordøyelsesprosesser, væktgevinst og generell helsestatus etter å ha spist forskjellige typer fôde for å avgjøre hvilken type som er mest fordelaktig for dem.
Glycerol-3-phosphate dehydrogenase (G3PD) er en viktig enzym i cellens energiproduksjon og stoffskifte. Det er involvert i konversjonen av glycerol-3-fosfat til dihydroxyacetonfosfat, som er en del av både glykolysen (sukkerets nedbrytning) og glukoneogenesen (sykters produsjon).
Specifikt katalyserer G3PD oxidasjonen av glycerol-3-fosfat til dihydroxyacetonfosfat, samtidig som NAD+ reduceres til NADH. Denne reaksjonen er viktig for produksjonen av energirik reduktionsmidler i cellen og spiller en sentral rolle i cellemetabolismen.
Mutasjoner i genene som koder for G3PD kan føre til medførte sykdommer, herunder metabolske lidelser som glykogenose typ 9 (GSD9) og non-ketotisk hyperglycinemi (NKH). Disse sykdommene kan ha alvorlige konsekvenser for pasientenes helse og krever ofte spesialiserte behandlingsformer.
'Viktökning' kan definieras som en ökning av kroppsvikten över tid, ofta orsakad av att kroppen tar in mer energikalor än det förbrukar. Detta kan leda till ett ökat fettmassa och potentialen för hälsorelaterade komplikationer som diabetes, högt blodtryck, ohälsa i hjärtat och flera andra sjukdomar. Viktökning kan mätas genom att jämföra en persons aktuella vikt med deras tidigare vikt vid olika tidpunkter. Det är viktigt att notera att vissa medicinska tillstånd och behandlingar också kan leda till viktökning.
I medicinen refererar "odlingsmetoder" till de tekniker och praktiker som används för att odla eller växa celler, vävnader eller organismer under kontrollerade förhållanden i ett laboratorium. Detta görs ofta med avsikt att studera deras egenskaper, funktioner och interaktioner, utveckla nya terapier eller läkemedel, testa toxicitet eller effekter av potentiala behandlingar, eller producera celler eller proteiner för transplantation.
Exempel på odlingsmetoder inkluderar:
1. Cellodling: En teknik där enskilda celler tas från ett vävnadsmaterial och placeras i en kulturlåda med en näringsrik vätska som tillåter cellerna att föröka sig och bilda en monolager av celler på lådans botten.
2. Vävnadsodling: En teknik där celler eller små bitar av vävnad placeras i ett matrixmaterial, såsom en hydrogel, som mimer livsfunktionen och underhåller cellernas överlevnad och tillväxt.
3. Mikrobiell odling: En teknik där bakterier, svampar eller andra encelliga organismer odlas i en näringsrik medium för att studera deras tillväxt, metabolism och interaktioner.
4. Organoidodling: En teknik där tre-dimensionella strukturer skapas från stamceller eller differensierade celler som mimer organens funktion och struktur. Dessa används ofta för att studera development, sjukdom och läkemedelseffekter.
5. Tissue engineering: En interdisciplinär teknik där man kombinerar cellodling, biomaterialvetenskap och ingenjörsvetenskap för att skapa funktionella vävnader som kan användas för regenerativ medicin eller transplantation.
Glukokinase (GK) är ett enzym som katalyserar den första steget i glykolysen, nämligen fosforyleringen av glukos till glukosa-6-fosfat. Detta enzym är specifikt för glukos och aktiveras vid högre glukoskoncentrationer. Glukokinase finns främst i levern, bukspottkörteln och betacellerna i de Langerhanska öarna i underlivet av pancreas. I levern spelar glukokinase en viktig roll i regleringen av glukosmetabolismen genom att kontrollera insulinutsöndringen och glukoslagringen. Genom att vara ett glukosensoriskt enzym hjälper glukokinase till att upprätthålla homeostasen av blodsockret i kroppen.
'Vitafettcell' (eller 'vit fettcell') är en typ av cell som lagrar energirik föda i form av fett. De finns hos däggdjur, inklusive människor, och är belägna främst under huden och kring inre organ. Vita fettceller kan expandera eller kontrahera beroende på energibehov och kan också fungera som en endokrin celltyp, det vill säga de producerar och utsöndrar hormoner och andra signalsubstanser.
I förhållande till annan fettcelltyp, bruna fettceller, har vita fettceller låg aktivitet av termogenes (värmeproducerande) enzymer och används huvudsakligen som energilager istället för värmeproduktion. Övervikt och fetma kan orsaka en ökning i antalet vita fettceller samt en ökad storlek på de befintliga cellerna, vilket kan leda till negativa hälsokonsekvenser som diabetes, högt blodtryck och hjärtsjukdomar.
Unsaturated fatty acids are a type of fatty acid that contain one or more double bonds in their carbon chain. These double bonds can be either cis or trans configurations, with cis being the most common in naturally occurring unsaturated fatty acids. The presence of these double bonds makes unsaturated fatty acids more liquid at room temperature and less prone to spoilage than saturated fatty acids, which do not have any double bonds.
Unsaturated fatty acids are further classified into monounsaturated fatty acids (MUFAs) and polyunsaturated fatty acids (PUFAs), depending on the number of double bonds they contain. MUFAs contain one double bond, while PUFAs contain two or more.
Examples of unsaturated fatty acids include oleic acid (a MUFA found in olive oil and avocados), linoleic acid (a PUFA found in vegetable oils and nuts), and alpha-linolenic acid (an omega-3 PUFA found in flaxseeds and fish).
It is generally recommended to include more unsaturated fatty acids in the diet and less saturated and trans fats, as unsaturated fats have been shown to have beneficial effects on heart health and may help reduce the risk of chronic diseases.
DNA-bindande proteiner är proteiner som har förmågan att binda sig till DNA. Dessa proteiner spelar en viktig roll inom cellens regulatoriska processer, såsom genuttryck och replikation. De kan vara strukturella proteiner som hjälper till att organisera DNA:t i kromosomer eller regulativa proteiner, som transkriptionsfaktorer, som binder till specifika sekvenser av DNA och påverkar genuttrycket. DNA-bindande proteiner innehåller ofta strukturella domäner, såsom zinkfingerdomäner eller helix-loop-helix-domäner, som är involverade i DNA-bindningen.
'Kroppssammansättning' refererar till det totala sammanställningen av olika komponenter i människokroppen, inklusive vatten, protein, fetter, kolhydrater, mineraler och vitaminer. Denna sammansättning kan variera beroende på ålder, kön, genetiska faktorer, livsstil och hälsostatus.
Vatten är den största komponenten i kroppen och utgör ungefär 50-70% av kroppsvikten beroende på ålder och kön. Proteiner utgör cirka 15-20% av kroppsvikten, medan fett utgör cirka 10-30%. Kolhydrater utgör vanligtvis mindre än 5% av kroppsvikten, men denna siffra kan variera beroende på kostvanor. Mineraler och vitaminer utgör endast en liten andel av kroppsvikten, men de är viktiga för många olika fysiologiska processer i kroppen.
En jämn kroppssammansättning är viktig för att underhålla en god hälsa och förhindra sjukdomar. Förändringar i kroppssammansättningen kan indikera undernäring, övervikt, fetma eller andra hälsoproblem.
Ligase er et enzym som katalyserer dannelsen av en kovalent binding mellom to komplementære nukleotider i en DNA-molekyle. Dette er en viktig reaksjon i DNA-reparasjon og -replikasjon, og ligase-enzymene spiller en sentral rolle i mange biologiske prosesser som eksempelvis genert transskripsjon og RNA-prosessering. Der er forskjellige typer av ligase-enzyme, og de har forskjellige substratspecifitet og funksjon i levende organismer.
Trijodtyronin (T3) är en tyreoideahormon som produceras i sköldkörteln. Det är den aktiva formen av tyreoideahormonen och har en viktig roll i regleringen av kroppens metabolism, tillväxt och utveckling. T3 fungerar genom att binda till specifika receptorer i cellkärnan, vilket påverkar genuttrycket och proteinernas syntes. T3 produceras som en del av hormonet thyroxin (T4), som omvandlas till T3 i levern och andra vävnader.
Fosfolipider är en typ av lipider som består av en glycerolmolekyl med två fettsyror bundna till kolatomerna i mitten och en fosfatgrupp bundet till den tredje kolatomen. Fosfatgruppen kan esterifieras med olika alkoholer, vilket ger upphov till olika typer av fosfolipider. De två fettsyrorna kan vara lika eller olika varandra och variera i längd och grad av påladdning.
Fosfolipider är en viktig komponent i cellmembranen, där de bildar en dubbellager som skapar en semipermeabel barriär mellan cellens inre och yttre miljö. Den hydrofoba delen av fosfolipiden består av fettsyrorna, medan den hydrofila delen består av fosfatgruppen. Denna uppbyggnad gör att fosfolipider kan bilda en lipidbilaga som är viktig för cellens struktur och funktion.
Sprague-Dawley råtta är en specifik strain av laboratorieråtta som vanligtvis används inom forskning. Denna strain utvecklades under 1920-talet av två forskare, Sprague och Dawley, i USA.
Sprague-Dawley råttor är kända för sin jämna genetiska bakgrund, god hälsa och lätta hantering, vilket gör dem till en populär val för forskning inom områden som farmakologi, toxicologi, beteendevetenskap och cancerforskning. De är också vanliga som subjekt i prekliniska studier av nya läkemedel och andra terapeutiska behandlingar.
Dessa råttor har en genomsnittlig livslängd på två till tre år och väger ungefär 250-500 gram som vuxna. De är också kända för sin fertilitet och stor förmåga att producera avkomma, vilket gör dem lättillgängliga och relativt billiga att använda i forskningssyfte.
Ketoner är en typ av organisk syra som innehåller en karbonylgrupp (C=O) bindd till två kolatomer. I kroppen produceras ketoner som slutprodukter när kroppen bryter ner fett för att använda det som energikälla, särskilt under perioder av långvarig hunger, intensiv träning eller vid speciella medicinska tillstånd som diabetes.
I blodet kan höga nivåer av ketoner leda till en metabolt tillstånd som kallas ketoacidos, vilket är ett allvarligt tillstånd som kan vara livshotande om det inte behandlas omedelbart. Ketoacidos är speciellt förenat med typ 1-diabetes, men kan även förekomma vid andra sjukdomar eller medicinska tillstånd.
Osmium är ett metalliskt grundämne som tillhör platinagruppen i det periodiska systemet. Det är ett mycket tungt, hårt och blankt silvervitt ämne som är otöjligt i luft och starkt reaktionsbenäget i heta vätskor. Osmium har det högsta atomvikten och densiteten av alla grundämnen.
I medicinsk kontext kan osmium inte direkt användas som läkemedel eller behandlingsmetod, men det finns forskning kring möjliga tillämpningar inom nanoteknologi och cancerbehandling. Dessa tillämpningar är dock fortfarande under utveckling och inte etablerade som standardvård.
Natriumacetat är ett salt av ättiksyra och natrium. Det har den kemiska formeln NaC2H3O2. Natriumacetat förekommer naturligt i vissa livsmedel, men det kan även framställas syntetiskt.
I medicinsk kontext används natriumacetat ofta som ett buffertämne, vilket hjälper att hålla pH-värdet i en lösning stabilt. Det används exempelvis vid vissa typer av operationsförfaranden och vid behandling av akut akidos eller alkalos (förändrade pH-värden i blodet). Natriumacetat kan också användas som en laxermedel på grund av dess förmåga att hjälpa till att öka vattnets upptagande i tarmarna.
'Svin' er ikke en medisinsk term. I medisinsk sammenhengg brukes ordet oftest for å referere til svinfluensa, som er en type influensavirus som normalt infekterer svin, men som kan overføres til andre dyr og mennesker. Svininfluenza-viruset deles vanligvis ikke mellom mennesker, men det kan skje under specielle omstendigheter, som f.eks. når en person kommer i nær kontakt med infisjonspersoner eller smittebærende svin.
"Genuttryck" (engelska: "genetic imprinting") är ett fenomen där arvsmassan i en viss del av en kromosom eller ett visst genområde är "märkt" beroende på om det är den könsbestämda kromosomen som givits vid från modern eller fadern. Detta leder till att antingen moderns eller faderns version av genen är aktiv, medan den andra är inaktiv i cellen. Detta kan ha konsekvenser för uttrycket av genen och därmed på individens fenotyp (kroppslig utveckling och funktion). Ett exempel på ett sådant fall är Prader-Willi syndromet, som orsakas av en deletion eller avstängning av paternellt tillförda gener i kromosom 15.
Pyruvatkarboxylas är ett enzym som katalyserar en carboxyleringreaktion, där en karboxylgrupp läggs till pyruvat för att bilda oxalacetat. Reaktionen kräver energi i form av ATP och en koenzym som kallas biotin. Denna process är viktig inom cellens metabolism eftersom det möjliggör anapleros, eller fyllning upp, av tricarboxylsyracykeln (TCA-cykeln) när denna cykel annars skulle ha förbrukat all tillgänglig oxalacetat. Pyruvatkarboxylas finns i mitokondriernas matrix och är speciellt viktigt inom lever-, njure- och hjärncellenes metabolism.
Triolein er en type av lipid kalt ein naturlig forekommande triglycerid. Det består av tre molekyler av omega-9-fedtsyren oleisk acid, bunden til ein glycerolmolekyl. Triolein er en viktig energikilde for levende organismer og forekommer naturlig i mange typer av mat, bl.a. i oljeholdige frøkaker og nøtter. Det brukes også som ein standard for å måle enzymaktivitet i laboratorietestar.
"Energiintag" er en direkte oversattelse av den engelske termen "energy gap", som brukes innenfor fysikk og kemi. Energy gap refererer til det energimæssige hullet mellom to forskjellige energinivåer i et materiale, typisk mellom ledningsbånd og valensbånd i faststoffysikk. Denne energien må være overvunnet før elektroner kan bevege seg fritt gjennom materialet, noe som har betydning for materialets ledningseiendeler. I biokjemisk sammenhenging kan energy gap også referere til det energimæssige hullet mellom to molekylære eller biokjemiske tilstander.
Termogenese refererer til den proces, hvor kroppen producerer varme som en respons på forskellige stimuli, herunder fysisk aktivitet, klimaforandringer og kostindtag. Der findes to typer termogenese:
1. Opløselig termogenese (også kaldet aktiv termogenese): Den varme, der dannes som en direkte konsekvens af muskulær aktivitet under fysisk træning eller hverdagstiltag.
2. Adaptiv termogenese: Den varme, der dannes i forbindelse med kroppens respons på miljømæssige forandringer, såsom temperaturforskelle, og som en del af digestionsprocessen (også kaldet termisk effekt af føde).
Det er vigtigt at notere, at termogenese også kan have indvirkning på energibalancen og vægtregulering. Nogle forskere mener, at øget termogenese kan hjælpe med at forbrænde flere kcal og dermed bidrage til vægttab.
En insulinblockerare är ett läkemedel som minskar kroppens respons på insulin, det hormon som reglerar blodsockernivåerna. Insulinblockerare används främst för att behandla typ 2-diabetes, då denna form av diabetes ofta är karakteriserad av insulinresistens, där kroppens celler inte reagerar normalt på insulin.
Det finns två huvudtyper av insulinblockerare:
1. Insulinsensibilisörer: Dessa läkemedel, som inkluderar biguanider som metformin, ökar kroppens känslighet för insulin och hjälper till att minska blodsockernivåerna.
2. Insulinantagonister: Dessa läkemedel, som inkluderar sulfonyleurader, meglitinider och DPP-4-hämmare, minskar sekretionen av insulin från bukspottkörteln eller ökar dess nedbrytning.
Det är viktigt att notera att insulinblockerare inte bör användas som behandling för typ 1-diabetes, eftersom denna form av diabetes orsakas av en brist på insulinproduktion i kroppen, snarare än en resistens mot hormonet.
Azoföreningar är en typ av kemisk förening som består av två aromatiska ringar som är sammanbundna med en azo-grupp (-N=N-). De flesta azofärgämnen som används inom medicinen tillhör den här kategorin. Exempel på vanliga azofärgämnen är sulfonamider, som används som antibiotika, och konstgjorda färgämnen som används för att färga tabletter och andra läkemedelsformer. Azoföreningar kan vara skadliga för levern och kan orsaka allergiska reaktioner hos vissa individer.
"Socker i kroppen" refererar till kolhydrater som bryts ned till enklare sockermolekyler under digestionen, vilket leder till en ökning av blodsockernivåerna. Detta inkluderar både naturligt förekommande socker, såsom fruktos och lactos, samt tillagat socker som sackaros (vanlig raffinerad socker). När vi konsumerar mat eller dryck med höga sockermängder, orsakar det en snabb och kraftig ökning av blodsockernivåerna.
Kroppen behöver glukos (en form av socker) för att producera energi, särskilt hjärnan och de röda blodkropparna. När vi intar mer socker än vad vi behöver, konverteras överskottet till glykogen som lagras i levern och musklerna eller omvandlas till fett och lagras i kroppen som reservener.
Regelbunden överkonsumtion av socker kan leda till allvarliga hälsoeffekter, såsom ökat risk för fetma, typ 2-diabetes, hjärtsjukdomar och karies.
Hydroxibutyrat (3-hydroxybutyrat) är en organisk syra som är kroppens vanligaste ketonkropp under ketos, en metabolisk tillstånd där kroppen bryter ner fett istället för kolhydrater som primärt energikälla. Hydroxibutyrat är ett intermediärt steg i beta-oxidationen av fettsyror och fungerar också som en signalsubstans involverad i regleringen av cellers metabolism och överlevnad. Vid höga nivåer kan hydroxibutyrat vara skadligt för hjärnan och andra kroppsorgan.
Safflorolja är ett vegetabiliskt oljor, utvunnet från blommor av safflorväxten (Carthamus tinctorius). Oljan innehåller flera olika fettsyror, däribland en hög andel omega-6-fettsyra som kallas linolsyra. Safflorolja används ofta i matlagning och som ingrediens i hudvårdsprodukter på grund av sina potentiella hälsobefrämjande egenskaper. Det är dock viktigt att notera att safflorolja inte bör förväxlas med safran, ett krydda som också utvinns från en annan art av safflorväxt (Crocus sativus), men har mycket högre pris och andra användningsområden.
Hydroxymethylglutaryl-CoA-reduktase (NADP-dependent) är ett enzym som katalyserar en av de kontrollerade stegen i cholesterolsyntesvägen. Det konverterar substratet HMG-CoA till mevalonat med hjälp av NADPH som reduktionsmedel. Denna reaktion är en regleringspunkt för cholesterolsyntesen och är målet för statiner, en grupp läkemedel som används för att sänka blodcholesterolnivåer.
Saccharose, ofta kallat sackaros, är ett disacharid som består av två monosackarider, glukos och fruktos, som är kopplade till varandra via en glykosidbindning. Saccharose förekommer naturligt i många sockerrika livsmedel, såsom sockerbetor, sockerrör och flera olika frukter. När vi äter livsmedel som innehåller saccharose spjälkas det upp av vår kropp till glukos och fruktos, vilka kan användas som energikälla.
Den citronsyrecykeln, även känd som Krebs cykel eller citratcykeln, är en central biokemisk process i cellernas energiproduktion. Det är en metabolisk väg som involverar en serie enzymkatalyserade reaktioner där citronsyran (C6H8O7) konverteras till oxalacetat (C4H6O5), vilket sedan regenereras tillbaka till citronsyra. Under denna cykel omvandlas acetyl-CoA (C2H3CO-SCoA), som bildas från kolhydrater, fetter eller proteiners nedbrytning, till koldioxid och vatten, vilket genererar energibärare elektrontransportkedjor. Dessa kedjor producerar ATP (adenosintrifosfat), som är en direkt källa till cellens energimängd. Citronsyrecykeln utspelar sig i mitokondriernas matris hos eukaryota celler och i cytoplasman hos prokaryota celler.
Wistar rats are a type of albino laboratory rat that are widely used in scientific research. They were first developed at the Wistar Institute in Philadelphia, USA in the early 20th century. Wistar rats are outbred, which means that they have been bred to produce offspring with a high degree of genetic variability. This makes them useful for studies that require a large and diverse population.
Wistar rats are typically used in biomedical research because of their size, ease of handling, and well-characterized genetics. They are also relatively resistant to disease, which makes them a good choice for studies that involve infectious agents. Wistar rats are commonly used in toxicology studies, pharmacology studies, and studies of basic biological processes such as aging, development, and behavior.
Wistar rats are typically larger than other strains of laboratory rats, with males weighing between 350-700 grams and females weighing between 200-400 grams. They have a relatively short lifespan of 2-3 years, which makes them useful for studies of aging and age-related diseases. Wistar rats are also used in studies of cancer, cardiovascular disease, neurological disorders, and other health conditions.
Overall, Wistar rats are a versatile and widely used animal model in biomedical research. Their well-characterized genetics, ease of handling, and resistance to disease make them an ideal choice for many types of studies.
Apolipoprotein B (ApoB) är ett majo protein som ingår i lipoproteinkomplexen i blodet, såsom LDL (lågdensitet lipoproteiner), VLDL (mycket lågdensitet lipoproteiner) och Lp(a) (lipoprotein(a)). Det finns två huvudtyper av ApoB: ApoB-100 och ApoB-48.
ApoB-100 är det vanligaste isoformet och förekommer i LDL, VLDL och Lp(a) lipoproteinkomplexen. Det fungerar som en ligand för LDL-receptorer på leverceller och hjälper till att transportera kolesterol och andra lipider från levern till olika delar av kroppen.
ApoB-48 är ett kortare isoform som förekommer i chylomikroner, som är lipoproteinkomplex som transporterar näringsrika lipider från tarmen till levern och andra delar av kroppen efter en måltid.
ApoB-100 anses vara en bättre indikator för kardiovaskulär risk än ApoB-48, eftersom höga nivåer av LDL-kolesterol och ApoB-100 är associerade med ökat risk för aterosklerotisk sjukdom och hjärt-kärlsjukdomar.
Karnitin-O-palmitoyltransferase (CPT) er ein forekommende enzym i kroppens celler, som spiller en viktig rolle i beta-oxidasjonen av fedtsyrer i mitochondriene. Det finnes to forskjellige typer av Karnitin-O-palmitoyltransferase: CPT1 og CPT2.
CPT1 (Karnitin-Palmitoyltransferase 1) er lokalisert i mitochondriets ytre membran og er ansvarlig for overføringen av langkjede fedtsyrer fra cytoplasmaet til mitochondriet. Dette enzymet katalyserer reaksjonen hvor palmitoyl-CoA (en langkjedefedsyre) blir overført til karnitin, som er en nøytrekkende aminosyre i denne prosessen.
CPT2 (Karnitin-Palmitoyltransferase 2) er lokalisert i mitochondriets innere membran og er ansvarlig for overføringen av fedtsyrer fra karnitin til mitochondriets matrix, hvor beta-oxidasjonen starter. Dette enzymet katalyserer reaksjonen hvor karnitin-fedtsyre komplekset blir overført til CoA, som er nødvendig for å fortsette beta-oxidasjonen av fedtsyrer.
Samtidig spiller disse enzymer en viktig rolle i reguleringen av fedtsyremetabolismen og er involvert i mange fysiologiske prosesser, som for eksempel energiproduksjon og kolesterolsyntese.
"Genetically modified mice" refer to mice that have undergone genetic modification, which is the process of altering the DNA or genes of an organism to produce a desired trait. This is typically achieved through the use of recombinant DNA technology, where specific genes are inserted, deleted, or altered in the mouse genome. The resulting mice can serve as important models for studying human diseases and testing new therapies.
There are several methods used to create genetically modified mice, including:
1. Pronuclear injection: This involves injecting DNA containing the desired gene directly into the pronucleus of a fertilized egg. The egg is then transferred into a surrogate mother, and the resulting offspring will carry the altered gene in all their cells.
2. Embryonic stem cell manipulation: In this method, embryonic stem cells are genetically modified in vitro, and these cells are later introduced into an early-stage embryo. The modified embryonic stem cells contribute to the germ line of the resulting chimeric mouse, allowing for the transmission of the altered gene to its offspring.
3. CRISPR/Cas9 system: This is a more recent and efficient method for generating genetically modified mice. It uses a targeted DNA-cutting enzyme (Cas9) guided by a small RNA molecule (CRISPR RNA) to introduce specific modifications into the mouse genome.
Genetically modified mice are widely used in biomedical research to study various aspects of human diseases, such as cancer, diabetes, neurodegenerative disorders, and immunological conditions. They provide valuable insights into disease mechanisms and potential therapeutic targets, contributing significantly to our understanding and treatment of numerous medical conditions.
I medicinen refererer kinetik specifikt till läkemedelskinetik, som är studiet av de matematiska modellerna som beskriver hur ett läkemedel distribueras, metaboliseras och utsöndras i en levande organism. Det finns fyra huvudsakliga faser av läkemedelskinetik:
1. Absorption (absorption): Hur snabbt och effektivt absorberas läkemedlet från gastrointestinal tract till blodomloppet.
2. Distribution (distribution): Hur snabbt och i vilken utsträckning fördelar sig läkemedlet i olika kroppsvävnader och vätskor.
3. Metabolism (metabolism): Hur snabbt och hur påverkar läkemedlets kemiska struktur i kroppen, ofta genom enzymer i levern.
4. Elimination (elimination): Hur snabbt och effektivt utsöndras läkemedlet från kroppen, vanligtvis via urin eller avföring.
Läkemedelskinetiken kan påverkas av många faktorer, inklusive patientens ålder, kön, genetiska variationer, lever- och njurfunktion samt andra läkemedel som patienten tar.
Skelettmuskulaturen är den typ av muskulatur som kontrollerar och styr rörelser hos kroppen. Den består av fibrer som är fästa vid benens, ryggens och huvudets skelett via senor. När musklerna kontraheras, drar de på senorna och orsakar rörelse i lederna. Skelettmuskulaturen utgör ungefär 40 % av kroppsvikten hos en vuxen människa och är den mest synliga muskelgruppen i kroppen. Den kan delas in i två typer baserat på hur de fästs vid skelettet: två-joint-muskler och en-joint-muskler. Två-joint-muskler korsar över två led och kan orsaka rörelse i båda, medan en-joint-muskler bara korsar över ett led och endast påverkar den.
Hydroxibutyratdehydrogenas (3-Hydroxybutyrate Dehydrogenase) är ett enzym som katalyserar omvandlingen av β-hydroxibutyrat till acetoacetat i kroppen. Detta enzym spelar en viktig roll inom kroppens energibolag och metabolism, särskilt under fastande tillstånd eller när kroppen använder sig av fett som primär källa för energi.
Specifikt katalyserar hydroxibutyratdehydrogenas följande reaktion:
β-Hydroxibutyrat + NAD+ ↔ Acetoacetat + NADH + H+
Detta enzym finns främst i levern och hjärnan, men kan även påträffas i andra vävnader. Stoffwechselrubbningar av detta enzym kan leda till olika sjukdomstillstånd, såsom diabetes och andra metaboliska störningar.
Linolsyror är en typ av flerdubbla, omega-6 fettsyror som är essentiella, vilket betyder att de måste tas in via kosten eftersom kroppen inte kan syntetisera dem själv. Konjugerade linolsyror (CLA) är en speciell form av linolsyror där två dubbla bindningar sitter nära varandra i molekylen. I allmänhet refererar termen "konjugerade linolsyror" till en grupp av isomerer med konjugerade dubbla bindningar i cis- och trans-konfigurationer.
De konjugerade linolsyrorna har visat sig ha potential som hälsofrämjande komponent eftersom de kan påverka celldelning, inflammation, immunförsvar, viktminskning och fettsyrasyntes. De flesta CLA-föreningar i kosten kommer från animaliska källor som kött och mjölkprodukter från djur som har ätit gräs, men de kan också hittas i vissa växter och deras oljor. Det är värt att notera att forskningen kring CLA-föreningars hälsoeffekter fortfarande pågår, och det behövs mer studier för att fastställa säkra rekommendationer och potentiala risker.
Homeostas är ett begrepp inom fysiologi och betecknar ett systems förmåga att upreta och underhålla en relativt konstant internt miljö, trots fluktuerande yttre förhållanden. Det innebär att levande organismer har mekanismer som reglerar och kontrollerar olika fysiologiska variabler, såsom kroppstemperatur, syre- och näringsomsättning, vätskebalans och elektrolytbalans, för att upprätthålla en jämn och balanserad inre miljö. Homeostas uppnås genom ett komplext regleringssystem som innefattar sensoriska mekanismer, integrationscentra och effektormekanismer. Exempel på homeostatiska processer är blodsockernivåers reglering av insulin och glukagon, kroppstemperaturreglering genom svettning och skälva samt vätske- och elektrolytbalansens reglering genom hormonella mekanismer.
'Malonater' är ett medicinskt begrepp som refererar till en grupp med läkemedel som används för att behandla olika sjukdomstillstånd, främst hjärt- och kärlsjukdomar. Malonater är salter av malonsyra och de verkar genom att vidga blodkärlen, sänka blodtrycket och förbättra blodförsörjningen till hjärtat.
De två vanligaste typerna av malonater som används inom medicinen är trimetazidin-malat och malsartan. Trimetazidin-malat används för att behandla kronisk hjärtfailure och angina pectoris, medan malsartan används för att behandla högt blodtryck och hjärtsvikt.
Malonater bör endast användas under läkarövervakning eftersom de kan ha allvarliga biverkningar om de används felaktigt eller i för höga doser.
Fettomsättning
Fettsyrasyntes
Pyruvatkarboxylas
Fettsyrasyntas
Fettomsättning - Wikipedia
2008 ~ Medicinanteckningar
Antiinflammatoriska polyfenoler
Lipolys2
- Fettomsättningen handlar om lipolys, lipogenes, och lipoylering. (wikipedia.org)
- ökad lipolys + upphävd lipogenes. (medicinanteckningar.se)
Fett1
- Tack vare närvaron av denna förening, blockerar tabletterna Kankusta Duo processen av lipogenes, alltså bildandet av fett från kolhydrater. (e-odchudzanie.com.pl)