Leddjur
Smittspridande leddjur
Spindlar
Crustacea
Arachnida
Wolbachia
Insekter
Arthropod Proteins
Leddjursgifter
Fossiler
Skorpioner
Annelida
Biological Evolution
Tribolium
Skalbaggar
Isopoda
Bärnsten
Fästingar
Tetranichydae
Kvalster
Rovdjursbeteende
Siphonaptera
Molekylsekvensdata
Ruggning
Kungskrabba
Acari
Caragana
Daphnia
Symbios
Biologisk mångfald
Hemocyanin
Träd
Artsspecificitet
Ixodes
Hemiptera
Herbivory
Diptera
Befolkningsdynamik
Myror
Anpassning, fysiologisk
Amfibier
Letargi
Regn
Fotostimulering
'Leddjur' (articulata) är en systematisk grupp inom zoologin som innefattar djur med ett segmenterat, jointat eller segmentskapat kroppsväsen. De flesta leddjuren har exoskelett, bestående av kitin eller kalk, och en hydraulisk muskulatur. Leddjurens nervsystem är ofta koncentrerat till ett centralt ganglion vid huvudet.
Exempel på vanliga leddjur är insekter, spindlar, kräftdjur och blötdjur som snäckor och blåskott.
'Smittspridande leddjur' refererar till evertebrater, som vanligen insekter eller spindeldjur, som kan bära och sprida patogener orsakande sjukdom till människor, andra djur eller växter. Dessa smittbärare kan direkt eller indirekt överföra smittan genom kontakt med kroppsv liku, slemmor, bett, stick, eller via förorenade ytor och födoämnen. Exempel på smittspridande leddjur inkluderar myggor som kan sprida malaria, ticks som kan överföra Lyme-borrelios och myror som kan orsaka myrallergi.
'Spindlar' (i biologisk mening) är en ordning av leddjur som kallas Araneae. Dessa äkta spindlar skiljer sig från andra leddjursgrupper genom att de har två klumpformade kroppsdelar - en främre, mer än vanligt stor cephalothorax (huvud och bröst) och en bakre oparinoid (buk). På cephalothoraxen sitter fyra paret ben, två paret käkar och sex paret andningsorgan. Honorna har ofta en mycket större buk än hanarna på grund av äggpåsar eller ägg.
Spindlarnas mest distinkta kännetecken är att de spinna nät för att fånga sina byten, även om inte alla spindlar gör det. De som spinner nät producerar silkesta strängar från spinnkörtlarna i deras bakkropp och använder dem för att konstruera olika typer av nät, inklusive raggade nät, tältnät, trattformade nät och tunnlar. Andra spindlar lever på marken eller klättrar på växter och fångar byten genom att antingen springa efter dem eller sitta stilla och vänta på dem.
Spindlarna är också kända för sina giftkörtlar, som finns i deras käkar (chelicerae). De flesta spindlar har ett relativt svagt gift, men några få arter kan vara dödliga för människor. Exempel på dessa är svarta änkan och bruna rutspindeln.
Crustacea är en systematisk grupp inom djurriket som inkluderar kräftdjur såsom humrar, räkor, krabbor och languster. Det vetenskapliga namnet kommer från latinets "crusta" som betyder skal eller skorpa, vilket refererar till deras hårda yttre skal som skyddar deras kroppar. Crustaceerna är en stor och mångfaldig grupp med över 67 000 beskrivna arter, vilket gör dem till den artrikaste gruppen inom leddjuren (Arthropoda). De flesta crustaceerna lever i vattenmiljöer, men några få arter har anpassat sig till att leva på land.
"Arachnida" er en systematisk klasse under leddjursgruppen (Arthropoda). Denne klassen inkluderer krebsdyr som spindler, skorpioner, edderkopper og demås. Karakteristika for arachnider inkluderer to sæt et-par ben, en uskillet hoved- og brystregion (cephalothorax), og manglende antenner. De fleste arachnider har også giftkroge eller kloer som de bruger til forsvar eller for at fange bytte.
'Wolbachia' är en typ av intracellulär bakterie som lever inne i celler hos leddjur, såsom insekter och spindlar. Denna bakterie påverkar ofta reproduktionen hos värddjuret på olika sätt, till exempel genom att större hanliga könskromosomer eller producera ägg som är fertila endast när de parasiteras av Wolbachia. Det finns flera olika Wolbachia-stammar, och de kan ha olika effekter på värddjuret. Vissa forskare studerar möjligheten att använda Wolbachia som en biologisk kontrollmetod för skadedjur och vektorer för sjukdomar, eftersom den kan påverka reproduktionen hos dessa populationer.
"Fylogenetik" (förekommande stavning inom biologi på engelska: 'phylogenetics') är ett område inom biologin som handlar om att studera evolutionära relationer mellan olika arter eller andra taxonomiska grupper. Genom att jämföra morfologiska, genetiska och/eller fossila data kan forskare konstruera ett fylogenetiskt träd som visar hur olika arter tros ha utvecklats från gemensamma förfäder över tid.
Termen "fylogen" (på engelska: 'phylogeny') refererar till den evolutionära historien och relationerna mellan olika taxa, det vill säga en grupp organismer som är relaterade genom gemensam härstamning. En fylogeni kan representeras av ett diagramatiskt träd där varje gren representerar en klad, det vill säga en monofyletisk grupp med alla dess ättlingar inkluderat och utan inslag av äldre gemensamma förfäder.
I medicinsk kontext kan fylogenetiska analyser användas för att studera evolutionära relationer mellan patogena mikroorganismer, vilket kan vara viktigt för att förstå hur sjukdomar sprids och utvecklas, och hur vacciner och andra behandlingsmetoder kan utformas.
Insekter är en grupp ryggradslösa djur som tillhör klassen Ensifera och innehåller arter såsom gräshoppor, syrsor och cikador. Emellertid används termen "insekt" ofta i en vidare betydelse för att inkludera alla medlemmar av understammen Hexapoda, som även innefattar klasserna Entognatha (tvestjärtar, tvåvingar och fjärilar) och Diplura.
En medicinsk definition av 'insekt' kan vara: "Ett ryggradslöst djur med en segmenterad kropp, som ofta har ett hårt exoskelett, ett par antenner och tre par ben. Insekter genomgår en fullständig metamorfos under sin livscykel, vilket innebär att de utvecklas från ägg till larver, puppor och slutligen vuxna individer."
Det är värt att notera att insekter kan vara vektorer för olika sjukdomar som till exempel malaria, gula febern och Lymes sjukdom. Dessa sjukdomar sprids ofta genom bett eller stick av insekter som har infekterats av en patogen.
Arthropod proteins refer to the various types of proteins that are found in arthropods, which is a phylum of animals that includes insects, spiders, crustaceans, and myriapods. These proteins play crucial roles in the structure, function, and regulation of arthropod cells, tissues, and organs.
Some examples of arthropod proteins include:
1. Structural proteins: These are the proteins that provide structural support to the arthropod exoskeleton, which is composed mainly of chitin and proteins. Examples of structural proteins in arthropods include cuticle proteins, resilin, and silk fibroin.
2. Enzymes: Arthropods produce various enzymes that are involved in different metabolic processes, such as digestion, detoxification, and energy production. Examples of arthropod enzymes include amylases, proteases, and cytochrome P450 monooxygenases.
3. Signaling proteins: These proteins are involved in cell-cell communication and regulation of various physiological processes in arthropods. Examples of signaling proteins in arthropods include neuropeptides, hormones, and growth factors.
4. Immune proteins: Arthropods have an innate immune system that relies on a variety of proteins to recognize and eliminate pathogens. Examples of immune proteins in arthropods include antimicrobial peptides, pattern recognition receptors, and complement components.
5. Toxic proteins: Some arthropods produce toxic proteins that are used for defense or predation. For example, spiders produce venom proteins that are injected into prey or enemies through their fangs.
Understanding the properties and functions of arthropod proteins is important in various fields, including medical research, agriculture, and biotechnology.
Leddjursgifter, även kända som arthropodgift eller leddjursgift, är ämnen som produceras och utsöndras av leddjur, till exempel insekter, spindlar, skorpioner och sjögurkor. Dessa gifter används oftast för att hjälpa leddjuren att jaga byten, försvara sig mot fiender eller i samband med parning.
Leddjursgifterna kan variera mycket i sin sammansättning och kan innehålla olika proteiner, peptider, enzymer och andra organiska och icke-organiska ämnen. De kan orsaka en rad olika symptom hos människor, beroende på vilket leddjur som har orsakat bettet eller sticket, hur mycket gift som injicerats och individens särskilda känslighet.
Vanliga symptomen på leddjursgift kan vara lokal rodnad, svullnad, smärta, klåda, yrsel, illamående, kramp och andningssvårigheter. I vissa fall kan leddjursgifter orsaka allvarliga eller livshotande reaktioner, särskilt om de injiceras i blodomloppet eller om personen har en allergisk reaktion på giften.
Det är viktigt att söka omedelbar medicinsk hjälp om man tror att man har blivit biten eller stucken av ett leddjur som kan orsaka allvarliga symptom, såsom en giftig spindel eller en gaddormad insekt.
'Ryggradslösa djur' (invertebrater) är en parafyletisk grupp inom zoologin som inkluderar alla djur, utom ryggradsdjuren (vertebrata). Detta är ett mycket stort och varierat taxon som omfattar nästan alla former av liv från de enkla encelliga organismerna till de komplexaformer som blötdjur, leddjur och blötdjursliknande djur. Ryggradslösa djuren saknar ryggrad (ryggrad) och har ofta ett exoskelett eller en hård yttre kroppskappa för skydd och stöd. De kan vara encelliga, såsom vissa former av protozoer, eller mycket komplexa, som blötdjuren och ryggradsdjursliknande djuren.
Entomologi är läran om insekter och andra leddjur, såsom spindlar och skalbaggar. Det är en gren inom biologin som fokuserar på systematik, morfologi, beteende, ekologi och evolution hos dessa små djur. Många entomologer specialiserar sig på att studera en viss grupp av leddjur, till exempel steklar eller tvåvingar. Entomologin har också praktisk betydelse inom områden som jordbruk, skogsbruk och offentlig hälsovård, eftersom många leddjur är skadedjur eller vektorer för sjukdomar som kan överföras till människor och djur.
'Fossil' er en medicinsk term som primært brukes innenom palynologi, et grensefag mellom geologi og biologi. Fossile betegner rester eller spor etfer organismer som har levd i fortid og som er bevart i jordens skal eller i andre geologiske lag over en periode på millioner av år. Disse fossile restene kan inneholde informasjon om slagsen til den utdøde organismen, dens fysiologi, og dens plassert i det tidlige livets historie.
I palynologi brukes termen 'fossil' spesielt til å referere til mikroskopiske rester av planter som pollen, sporer og kutikuler (et ytre lag på planters celler). Disse fossile partiklene kan være vitale for å forstå historien om planetens klima og økosystemer over tid.
Insektsproteiner definieras som proteiner som utvinns från insekter, såsom gråsuggor, myror och fjärilar. Dessa proteiner kan antingen komma från hela insekterna eller från specifika delar av dem, som exempelvis puppor eller larver. Insektsproteiner är rika på essentiella aminosyror och antioxidanter, och de har visat sig vara ett potentialt näringsrikt alternativ till traditionell animalisk protein källa. De används också i vissa typer av djurfoder.
'Skorpioner' er en betegnelse for en gruppe af leddyr med stærkt giftige giftene i deres svans. De tilhører klassen Arachnida, som også inkluderer spindlere og demande. Skorpioner findes over hele verden, men de fleste arter lever i varme klimazoner, særligt i ørkenområder. De kan variere meget i størrelse, fra mindre end en centimeter til over 20 cm.
Skorpionernes gifte består af en blanding af forskellige proteiner og andre molekyler, som kan have en række forskellige virkninger på det menneskelige eller dyriske organisme. Nogle skorpioners gifte kan føre til lokal irritation, svelling, smerter og rødme i området ved stiket, mens andres gifte kan have mere alvorlige virkninger som muskelspasmer, hjerteproblemer, respirationssvækkele og i sjældne tilfælde endda døden.
De fleste skorpionarter er ikke aggressivt indstillede over for mennesker, og de vil normalt kun stikke som selvforsvar, hvis de føler truet eller forsvarer deres unger. Der findes dog nogle få arter, der kan være mere aggressive og som kan opfatte mennesker som en trussel.
Skorpiongift anvendes også i medicinsk sammenhæng, hvor det især bruges til at behandle visse typer kræft og andre alvorlige sygdomme. Det skyldes, at nogle skorpioners gifte kan påvirke cellernes vækst- og delingsmønster på en måde, der gør dem sårbare over for behandling med kemoterapi og andre typer kræftbehandling.
Annelida är en phylum (stam) inom djurriket som innefattar segmenterade djur, ofta kända som ringmaskar. De har ett långsträckt, flexibelt kroppsformat med en serie av segment som löper längs deras kropp. Varje segment kan ha en uppsättning organ, inklusive cirkulations- och nervsystem. Annelider innefattar arter som jordwormar, marine borrmaskar och nässeldjurslevande polychaeter.
Medical definition of "Biological Evolution" is:
The process of gradual change and development in the characteristics of living organisms over generations through natural selection, genetic variation, and genetic drift. This can lead to the emergence of new species and the extinction of others. It is a fundamental concept in the field of biology and is supported by extensive scientific evidence from various fields such as genetics, paleontology, and comparative anatomy.
Jag kan inte hitta någon medicinsk definition av "Tribolium", eftersom detta är ett släkte av bockar och inte har någon direkt koppling till medicinen. Tribolium-släktet innehåller flera arter, bland annat den vanliga mjöldaggmasken (*Tribolium castaneum*). Dessa insekter kan i vissa fall vara relaterade till allergier eller astma hos vissa individer på grund av deras avfall och skal, men de är inte direkt kopplade till medicinen själva.
'Skalbaggar' är ett samlingsnamn för en stor grupp insekter som tillhör ordningen Coleoptera. Ordet "coleoptera" kommer från grekiskans "koleos" (skal) och "ptera" (vingar), vilket refererar till deras hårda, skyddande framtalsvinge som de kan dra in under en sköldformad bakre del av kroppen när de inte använder sig av sina vingar.
Skalbaggar utgör den största gruppen av alla levande djurarter, med över 350 000 beskrivna arter och troligen många fler som fortfarande är okända för vetenskapen. De finns i nästan alla habitat på jorden, från skogar och gräsmarker till vatten och stadsområden.
Många skalbaggar har en betydande ekonomisk roll som skadedjur eller nyttodjur. Några exempel på skadedjursarter är barkborrar, som kan orsaka stor skada på träd, och livsmedelsdådjur som kornskalbaggar och torkdjur. Andra skalbaggar, såsom mjukbaggar och syrsor, är värdefulla nedbrytare av organisk materia i ekosystemen.
Det bör nämnas att termen "skalbagge" inte används inom medicinen eller biomedicinska sammanhang. Den är istället en benämning som främst används inom entomologi, zoologi och ekologi för att beskriva denna specifika grupp insekter.
Isopoda är en ordning i klassen högre kräftdjur (Malacostraca). Isopoderna kännetecknas bland annat av att de har en mer eller mindre cylindrisk kroppsform och sju benpar. Många isopoder lever i vatten, men det finns också ett stort antal landlevande arter, till exempel bladlusen och snöskottisen.
Bärnsten är en organisk substans som består av polymeriserade terpener och produceras naturligt av vissa trädarter, framförallt i Tropiska skogar. Den bildas som ett sekret från träds kåda och härdar över tiden till det hårda, gula till bruna materialet som kallas bärnsten. Beroende på ålder, sammansättning och förekomst av inkluderade fossil, organiska rester eller luftbubblor kan bärnsten variera i färg, klarhet och värde.
En fästing är ett smådjur som tillhör klassen Arachnida, samma klass som spindlar. De är parasiter som suger blod från däggdjur och fåglar. Fästingarna har en tvåfaslivscykel med ett larvstadium, ett nymfstadium och ett vuxen stadium. De flesta fästingar är mycket små, ofta mindre än 2 mm, men de kan vara större beroende på art och livsstadium.
Fästingarna är kända för att sprida sjukdomar till människor och djur, bland annat Lyme-borrelios och Kyasanur Forest-feber. De hittas ofta i gräsmarker, skogar och buskage där de väntar på ett värddjur att klänga sig fast på. Fästingarna är aktiva under våren och sommaren, men de kan vara aktiva under andra årstider beroende på klimatet.
För att undvika fästingbett rekommenderas det att bära skyddande kläder, använda repellent och undersöka sig själv och djuren efter fästningar efter utomhusaktiviteter.
Tetranichydae er en biologisk familie av spindlere, som også blir kalt firehornsbin. Denne familien inneholder de fleste arter som vanligvis kalles for gullhårbin, med over 900 kjente arter i verden. Mange av disse er skadedyr som lever av planter og kan foråke betydelig skade på grønnsaker, jordbrukskulturer og prydplanter.
Tetranichydae-arter har fire store hornliknende utskjæringer bak kroppen, to større par i bakkanten av karapaks og to mindre par på buken. Disse horn er forstørret del av de spindelartede organene som brukes til å spinne silkesnørrer og boliger.
Forskere deler vanligvis Tetranichydae opp i to underfamilier: Tetranychinae og Bryobinae. Tetranychinae inneholder de mest alvorlige skadedyrsarterne, mens Bryobinae-arter er mindre skadelige og lever oftere på barken av trær enn på blade.
Enligt medicinskt perspektiv kan kvalster vara små arachnider (spindeldjur) som ofta är förknippade med olika hudproblem hos människor. Det finns tusentals olika kvalsterspecies, men endast ett fåtal är kända för att orsaka problem hos människor. Två vanliga exempel är:
1. Huskvalster (Dermatophagoides pteronyssinus, Dermatophagoides farinae): De förekommer ofta i hemmen och livnär sig på hudskal och andra organiska material. Deras avfall kan orsaka allergier och astma hos människor.
2. Gräskvalster (tidigare kallade rödklövrakvalster, Scientifically known as: Family Trombiculidae): De lever i fuktiga gräsmarker och skogar och kan orsaka en hudinfektion som kallas trombidiasis eller gräskvalstersjuka.
Det är värt att notera att det finns många andra kvalsterspecies som inte påverkar människor och lever av olika former av näring i naturen, till exempel insekter, växter eller djurspillning.
Molekylær evolution refererer til studiet af de molekylære mekanismer og processer som driver ændringer i DNA-sequencer over tid, hvilket resulterer i den biologiske evolution. Dette inkluderer studiet af mutationer, genetisk drift, genflow og naturlig selektion på molekylær niveau. Molekylær evolution anvender ofte sekvensdata fra DNA, RNA eller protein for at konstruere filogenetiske træer, der viser de evolutionære forhold mellem organismer.
'Rovdjursbeteende' refererar till beteendet hos djur, främst carnivorer ( köttätare), att jaga, fånga och döda andra djur för föda. Detta inkluderar allt från små däggdjur som katter och rävar till stora rovdjur som lejon och björnar. Rovdjursbeteendet omfattar en rad olika beteenden, såsom spårning, förföljelse, attack, dödande och äta av bytet. Det är ofta en koordinerad och komplex process som involverar alla sinnen och fysiska förmågor hos rovdjuret. Rovdjursbeteendet skiljer sig något mellan olika arter, beroende på deras storlek, styrka, sinnesförnöjelser och jaktteknik.
'Siphonaptera' er ein klasse insekter kjend som flått. Flåttene er små, seksbenet insektar som lever av å suge blod av varmblodete dyr, inklusive mennesker. De har lange ben og er gode til å springe. Flåttene kan overføre ulikt smitte, som bakteriarne rickettsia prowazekii og bartonella quintana, som kan føre til sykdommene tyfus og trench fever. Flea bites kan også føre til irriterende kløe og inflammasjon.
Molekylsekvensdata (molecular sequencing data) refererer til de resultater som bliver genereret når man secvenserer DNA, RNA eller proteiner i molekylærbiologien. Det innebærer typisk en række af nukleotider (i DNA- og RNA-sekvensering) eller aminosyrer (i proteinsekvensering), der repræsenterer den specifikke sekvens af gener, genetiske varianter eller andre molekyler i et biologisk prøve.
DNA-sekvensdata kan f.eks. anvendes til at identificere genetiske varianter, undersøge evolutionæ forhold og designe PCR-primerer. RNA-sekvensdata kan bruges til at studere genudtryk, splicevarianter og andre transkriptionelle reguleringsmekanismer. Proteinsekvensdata er vigtige for at forstå proteinstruktur, funktion og interaktioner.
Molekylsekvensdata kan genereres ved hjælp af forskellige metoder, herunder Sanger-sekvensering, pyrosekvensering (454), ion torrent-teknikker, single molecule real-time (SMRT) sekvensering og nanopore-sekvensering. Hver metode har sine styrker og svagheder, og valget af metode afhænger ofte af forskningens specifikke behov og ønskede udbytte.
'Ruggning' er en medisinsk betegnelse for den refleksbevægelse, hvor et barn eller en person trækker dybt ind i sig selv og ofte også græder, når de bliver koldt, fx ved udluftning af deres varme luft. Rugningen er en naturlig respons på kolde temperaturer for at mindske varmetab via huden og beskytte vital organer mod den kolde omgivelse. Denne refleksbevægelse kan også ses hos visse dyr, som trækker deres hoved ind i skulderpartiet for at holde varmen.
Den medicinska termen för "Kungskrabba" är *Paralithodes camtschaticus*. Detta är en stor, kommersiellt viktig art av krabba som ursprungligen härstammar från norra Stilla havet och Beringshavet. Kungskrabban kan bli mycket stor, med en benlängd på upp till 1,8 meter och en vikt på upp till 15 kg. Den är känd för sin grova skal, köttig kropp och god smak, vilket gör den eftertraktad som matfisk. Kungskrabban har introducerats i olika delar av världen, inklusive Norra ishavet, där den kan ha negativ påverkan på den lokala marina ekosystemet genom att konkurrera med andra krabbor och skada bottnar.
'Acari' er en systematisk klasse under leddyr (Arachnida), som inneholder små, ubevisst øyeblikksakuttende dyr kjent som miter og demninger. Disse dyrene har oftest fire par ben og kan være så små at de kun er synlige under et mikroskop. De lever av å spise andre dyrs kjøtt eller saft, og nogle arter kan være skadedyr eller vektore for sykdommer som kan påvirke mennesker, husdyr og planter.
I'm sorry for any confusion, but "Caragana" is not a medical term. It is the name of a genus of shrubs in the pea family (Fabaceae). These plants are also known as Siberian peashrubs and are native to Asia. They are often used in landscaping due to their hardiness and ability to tolerate drought and poor soil conditions. If you have any questions about a medical condition or term, I would be happy to try to help with those!
'Daphnia' är ett släkte små sötvattensdjur som tillhör kräftdjursgruppen. De är vanligtvis transparenta och har en längd på upp till 3 millimeter. Dessa djur, även kända som vattenflugor eller vattensprödingar, lever i stillastående eller långsamt flytande sötvattensmiljöer, såsom dammar, pölar och sjöar.
Daphnia-djuren har en cylindrisk kropp med två antenner och fem par ben. De är filtrerare och livnär sig på att äta små partiklar som de filtrerar från vattnet genom att pumpa vatten genom sina extremiteter. Daphnia-djuren är en viktig del av näringskedjan i sötvattensmiljöer, eftersom de utgör föda för många andra djur, inklusive fiskar och vatteninsekter.
Dessa små kräftdjur är också kända för sin förmåga att reproducera sig snabbt under gynnsamma förhållanden, men de kan också vara känsliga för förändringar i miljön, såsom försurning och föroreningar. Därför används de ofta som indikatororganismer för att mäta vattenkvaliteten i sötvattensmiljöer.
'Symbiose' er ein begrep i biologien som refererer til ein forhold mellom to eller flere arter der de lever sammen i nært forhold til hverandre. Det kan for eksempel være en slags forhold der inneholder gjensidig fordel (mutualisme), en av arten får fordel mens den andre ikke skades (kommensalisme), eller ein forhold der er skadelig for én av arten mens den andre har fordel av (parasittisme). I noen sammenhenger kan symbiose også referere til en mer nært forhold der de involverte artene har utviklet spesielle egenskaper eller strukturer som er tilpasset dette forholdet.
'Biologisk mångfald' refererar till det sammanlagda antalet olika arter, ekosystem och genetiska varianter som finns inom ett visst geografiskt område eller globalt. Det inkluderar allt ifrån mikroorganismer i jorden till stora djurarter och alla växter, svampar och andra livsformer däremellan. Biologisk mångfald är viktig för att underhålla en balanserad och hälsofull ekosystem, eftersom varje art har en unik roll att spela i sin miljö.
En medicinsk definition av biologisk mångfald kan innebära fokus på den genetiska variationen som finns hos olika populationer och arter, och hur detta kan ha betydelse för deras resistens mot sjukdomar och anpassningsförmåga till förändringar i miljön. I en medicinsk kontext kan biologisk mångfald vara av intresse när man studerar smittspridning, epidemiologi och utveckling av nya läkemedel och terapier.
Ekologi är en gren inom biologin som studerar djurs, växters och mikroorganismernas förhållande till varandra och deras gemensamma miljö. I medicinskt sammanhang kan begreppet "ekosystem" användas för att beskriva de interaktioner som sker mellan olika levande varelser (biota) och deras fysiska omgivning inom en specifik miljö, till exempel i en människokropp.
Ett ekosystem inom en människokropp kan bestå av olika arter som samverkar, såsom bakterier, svampar och celler, tillsammans med deras fysiska miljö, till exempel olika typer av vävnader och kemiska signaler. Exempel på ekosystem inom människokroppen är matsmältningssystemet, andningssystemet och huden. Dessa ekosystem har en viktig roll för att underhålla homeostas, det vill säga att hålla kroppens olika system i balans och funktionsdugliga.
I medicinsk kontext kan studiet av ekosystem inom människokroppen vara viktigt för att förstå hur olika sjukdomar och hälsotillstånd påverkar interaktionerna mellan levande varelser och deras miljö, och hur man kan utveckla terapeutiska strategier för att behandla dessa tillstånd.
Hemocyanin är ett kopparhaltigt protein som fungerar som syretransporterande molekyl hos vissa leddjur, till exempel bläckfiskar och räkor. Det återfinns i hemolymfen (motsvarigheten till blod hos ryggradslösa djur) och har en blå färg när det är oxiderat (har bundit syre). Hemocyanin transporterar syre genom att kopparatomerna i proteinet reversibelt binder syre. Detta skiljer sig från den mer vanliga syretransporterna hos ryggradsdjur, som är järnhaltiga och återfinns i hemoglobinmolekyler.
I medical terms, 'Tree' refererar vanligtvis till en benämning på ett vävnadsstrukturellt eller morfologiskt begrepp, snarare än en botanisk definition. En "tree" i medicinsk kontext är en struktur som har grenar och noder, vilket kan användas för att beskriva något som liknar ett träd, såsom:
1. En nervcell (neuron) med dess dendriter (grenarna) och axonen (stammen).
2. En arterioventrikulär (A-V) knut i hjärtat där blodkärlen delar sig (grenar) för att försörja olika delar av hjärtmuskeln.
3. En lungvägg med bronki (stammen) och bronkioler (grenarna).
4. Ett kärl i njuren som delar upp sig i mindre kärl (trädstruktur).
Det är viktigt att notera att den medicinska användningen av "tree" inte direkt syftar till en levande trädbild, utan snarare på något som har en liknande struktur med grenar och noder.
"Arts specificity" är inte en etablerad medicinsk term, men inom konstterapi och relaterade områden kan det referera till användandet av specifika konstnärliga uttrycksformer, tekniker eller processer som har visat sig vara särskilt effektiva för att uppnå vissa terapeutiska mål.
Exempelvis kan "arts specificity" innebära användandet av musikterapi med specifika tonarter, rytmer eller melodier för att påverka patientens humör och emotionella tillstånd. I dansterapi kan det innebära användandet av specifika rörelsemönster eller koreografier för att främja självkännedom, kommunikation och social interaktion.
Det är värt att notera att termen "arts specificity" inte är allmänt accepterad inom alla konstterapeutiska sammanhang och kan variera beroende på teoretisk och praktisk inriktning.
'Ixodes' är ett släkte av fästingar som innehåller många arter, varav flera kan vara värdar för och överföra olika sjukdomsalstrare till människor och djur. En av de mest kända arterna är Ixodes scapularis, även känd som den amerikanska fästingen, som kan överföra Lyme-borreliosen. Andra välkända arter inkluderar Ixodes pacificus (den västra svartfotade fästingen) och Ixodes ricinus (den europeiska fästingen), båda av vilka kan överföra olika sjukdomar som Borrelia burgdorferi, Babesia, Anaplasma och tick-borne encephalitis-virus. Fästingarna i Ixodes-släktet är ofta kända för sin långsamma feeding-process där de kan stanna kvar på värden i flera dagar eller veckor.
In medical terminology, "Hemiptera" refererar till en ordning av leddjur som även kallas för halvvingar. Dessa insekter har ofta en utmärkande morfologi med en pansarartad framsida och två par vingar, där det bakre paret är förstorade och delvis hårdnade. Många arter inom denna ordning är kända för att suga vätskor från växter eller andra leddjur, inklusive blodsugande arter som bladlöss och vissa arter av pungrätor. Ibland kan vissa arter av Hemiptera vara vektorer för sjukdomar som kan överföras till människor eller djur.
Herbivory är inom ekologin ett trofiskt näringslevel där djur uteslutande livnär sig på växter, det vill säga att de äter olika typer av vegetation som löv, gräs, frön, frukter, alger och svampar. Dessa djur kallas herbivorer eller växtätare. Herbivori kan variera i graden av specialisering, där några djur äter en specifik del av en viss växtart medan andra är mer opportunistiska och äter en mängd olika växter och växtdelar.
Diptera är en ordning inom klassen Insekter och innefattar alla tvåvingar, det vill säga arter som har två par vingar. Till denna ordning hör bland andra flugor, myggor och blomsterflugor. Kännetecknande för Diptera är att de endast använder bakvingarna till flyg, medan främre vingparen är omvandlat till halterier (små knölar eller klubbor).
Diptera innehåller en mycket stor andel arter som är av ekonomisk betydelse för människan, både positivt och negativt. Bland de positiva aspekten kan nämnas pollinering av växter och nedbrytning av organiskt material. Negativa aspekter innefattar spridning av sjukdomar som malaria, gula febern och denguefeber genom myggor samt skadeinsekter som gröna flugor och andra arter som kan orsaka betydande skador på jordbruksprodukter.
Befolkningsdynamiken är ett område inom demografi som handlar om att studera och analysera de demografiska processer som påverkar en populations storlek och sammansättning över tid. Detta innefattar födelsetal, dödlighet, migration, åldersstruktur och befolkningsförändringar i olika populationer. Medicinsk betydelse av befolkningsdynamik kan handla om att förstå hur dessa demografiska faktorer påverkar hälsa, sjukdom och vårdbehov hos en population. Exempelvis kan förändringar i födelsetal och åldersstruktur ha betydelse för planering av vården och resurser inom olika områden som pediatrik, geriatrik och sjukvårdspersonals utbildning.
'Myra' är ett gemensamt namn för små insekter i ordningen Hymenoptera, underordning Apocrita. De flesta myror har en smal midja och en påtagligt förstorad bakkropp som ofta är delad i två segment - en avsmalnande pedicel och ett större segment där de ägg honan lägger lagras.
Myror lever i kolonier med en hierarkisk struktur, vanligtvis dominerad av en drottning som är ansvarig för att producera ägg. De andra individerna i kolonin, arbetare och soldater, är sterila honor eller stympade hanar som inte kan reproducera sig men istället samarbetar för att upprätthålla kolonin genom att hämta föda, ta hand om avkomman och försvara boet.
Myror är mycket framgångsrika i sin miljö tack vare deras sociala struktur och deras förmåga att samarbeta för att uppnå gemensamma mål. De spelar också en viktig roll i ekosystemen som jordbearbetare, pollinatörer och rovdjur.
Fysiologisk anpassning (eng. "physiological adaptation") refererar till de mekanismer och processer som inträffar inom en organisms kropp för att möjliggöra överlevnad och optimal funktion i en viss miljö. Detta kan involvera ändringar på cell-, vävnads- eller systemnivå, och kan ske som svar på både kortvariga och långvariga stimuli. Exempel på fysiologisk anpassning inkluderar reglering av kroppstemperatur, blodtryck, andning, och metabolism.
Amfibier är en biologisk term som används för att definiera djur som kan leva och fortplanta sig både i vatten och på land. De har utvecklat speciella anpassningar för att kunna klara av dessa två olika miljöer. Exempel på amfibier är grodor, paddor och salamandrar.
La termen "letargi" används inom medicinen för att beskriva ett tillstånd av djup, ofta reversibel, sömnighet eller trötthet. Det är vanligtvis associerat med en minskad respons på stimuli och en nedsatt medvetandenivå. Letargi kan vara ett symtom på en underliggande sjukdom eller störning, såsom infektioner, skador på hjärnan, elektrolytbrist, sömnapné eller vissa läkemedel. I allvarliga fall kan letargi leda till koma.
'Regn' er ikke et term med direkte medisinsk betydning, men det kan have relatert betydning til fysiologi og miljømessig påvirkning. Regn kan forstås som nedbør i form av vannsdroper fra skyer over 0,5 millimeter i diameter.
I noen situasjoner kan regn ha en effekt på helse og sykdom. For eksempel kan tungt regn føre til oversvømmelser som kan resultere i skader på infrastruktur, tab av eiendeler og liv, samt mulighet for infeksjoner og sykdommer som følge av kontaminert vann.
I tillegg kan regn ha en effekt på luftkvaliteten ved å rense luften fra støv, rus og andre luftforureninger. Dette kan føre til forbedringer i respirasjonsrelaterte helsesymptomer for noen personer, men det kan også føre til økt spredning av visse luftbårne bakterier og svampar som kan skape helsetrisser for andre.
Samtidig kan regn være en viktig ressurs for landbruk og skogbrug, da det bidrar til å holde jorden fugtig og støtter vekst av planter. I noen områder kan mangel på regn føre til tørke og negative konsekvenser for landbruket og lokale økosystemer.
I allianse, med mindre det er brukt i en specifik medisinsk sammenheng, vil 'regn' være mer relatert til fysiologi og miljømessig påvirkning enn direkte medisinske betydninger.
Fotostimulering är ett medicinskt begrepp som refererar till användning av ljus för att stimulera specifika reaktioner i levande vävnad eller celler. Detta kan användas inom olika områden, såsom hudterapi och behandling av vissa neurologiska störningar.
I samband med hudbehandlingar, kan fotostimulering involvera användning av specifika våglängder av ljus för att stimulera cellernas ämnesomsättning och syreförsörjning, vilket kan leda till förbättrad hudstruktur och läkerprocesser.
Inom neurologi kan fotostimulering användas som en icke-invasiv behandlingsmetod för att stimulera nervceller i hjärnan med hjälp av ljus. Detta kallas ofta transkraniell magnetstimulering (TMS) eller transkraniell direkt strömstimulering (tDCS), där en yttre enhet används för att generera ett magnetfält eller elektrisk ström som påverkar nervceller i hjärnan.
Det är värt att notera att fotostimulering kan ha olika mekanismer och effekter beroende på vilket område det används inom, så det är alltid viktigt att konsultera en läkare eller en annan medicinsk expert för att få rätt information och behandling.
Försvarspsykologi (engelska: Military Psychology) är ett område inom psykologin som fokuserar på att förstå, förutse och hantera psykologiska aspekter av militära operationer och miljöer. Det inkluderar studier av mänskliga förmågor och begränsningar under stress, ledarskap, beslutsfattande under osäkerhet, motståndskraft, samarbete i grupp, trauman och psykisk hälsa.
Försvarspsykologin tillämpas inom flera områden som rekrytering, utbildning, personalutvärdering, insatspsykologi, trauma-behandling och organisationell utveckling. Målet är att stödja den militära organisationsmakten genom att förbättra individuella och gruppprestationer samtidigt som man arbetar för att minimera riskerna för psykiska skador hos soldater och civil personal.
Leddjur
Clypeus
Olenidae
Teius oculatus
Trilobiter
Enkelbensleddjur
Entomological Society of America
Asaphus
Vanlig krait
Lophostoma carrikeri
Mörkhättad topptyrann
Beigebröstad empid
Urocotyledon rasmusseni
Exoskelett (biologi)
Bullimus bagobus
Bleksparv
Segment (biologi)
Storögd gräsgroda
Californiamyggsnappare
Nordamerikansk risråtta
Glödhake
Bröstkorg
Smaragdbladfågel
Hoppstjärtar
Rödsidig brednäbb
Hemidactylium scutatum
Xylofagi
Opipeuterella
Crunomys melanius
Colombiatandvaktel
Leddjur - Wikipedia
Substrat mm till Insekter/Leddjur - herperschoise
Pseudopoda grasshoffi - Wikipedia
Sommarbin - Wikipedia
204 (Djurens lif / De ryggradslösa djurens lif)
Dykare - Naturhistoriska riksmuseet
Silverfisk - Naturhistoriska riksmuseet
Hondjur - synonymer, betydelse, böjning och användning | Tyda
Djuriskhet - synonymer, betydelse, böjning och användning | Tyda
Vävnad från 518 miljoner år gammal kinesisk havsmask kan lösa forskarstrid | Lunds universitet
Snäppflugor - Wikipedia
groddjur - Uppslagsverk - NE.se
Gräshoppor - Wikipedia
Nyheter 2015 - Institutionen för geovetenskaper - Uppsala universitet
Djur - Sida 5 - Gentekniknämnden
Tavlor - Sida 2 av 2 - Linne & Lump i Laxå AB
Taxonomisk information
Evolution | Vattenhallen
meta- | SAOB
Sjögurka utbredning
Sakkunniga inom arter | SLU Artdatabanken
Köp Sportlab Ecdysterone 60 Tabletter på Sportkost.se
Typer av krabbor: egenskaper, beteende och reproduktion
Vägglus - Cimex lectularius - Bed Bug - Flyga Drake
Smålands Herpetologiska Förening | Terrariedjur.se
Taxonomisk information
Kategori:Slovenska/Djur - Wiktionary
Djurfakta | Biologiska institutionen
Insekter8
- Leddjur (Arthropoda) är en stam inom djurriket som omfattar så varierande djurgrupper som insekter, spindeldjur, mångfotingar och kräftdjur. (wikipedia.org)
- Sammantaget finns över en miljon kända arter av leddjur, av vilka de flesta är insekter. (wikipedia.org)
- Med vektorburna sjukdomar menas de som sprids till människa via en annan organism, oftast insekter eller andra leddjur. (genteknik.se)
- Insekter De ingår i gruppen leddjur. (web.app)
- Centipedes har aldrig 100 ben och andra fascinerande fakta 10 Jan, 2020 Centipedes ("100 fot" på latin) är leddjur - medlemmar i en ryggradslös klass som inkluderar insekter, spindlar och kräftdjur. (web.app)
- Projektet syftar till jämförande studier av molekylära och neurala mekanismer bakom hur olika arter av leddjur luktar och smakar, inklusive fästingar, spindlar och insekter. (varbi.com)
- Lämpligt för tex spindlar och skorpioner eller andra insekter och leddjur. (herperschoise.se)
- Kartan visar observationer av denna taxonen, men Leddjur - Arthropoda · Egentliga insekter - Insecta · Steklar - Hymenoptera · Vedsteklar - Siricidae · Tremex. (web.app)
Arthropoda1
- Inom djurriket finns det över 35 fyla, exempelvis blötdjur ( Mollusca ), svampdjur ( Porifera ), nässeldjur ( Cnidaria ), plattmaskar ( Platyhelmintes ), rundmaskar ( Nematoda ), ringmaskar ( Annelida ), leddjur ( Arthropoda ), tagghudingar ( Echinodermata ) och ryggsträngsdjur ( Chordata ). (privacytools.io)
Djur1
- Nematoderna och protozoerna äts av olika leddjur som sedan äter varandra men blir också uppätna av större djur. (ostangsgard.se)
Grupper av leddjur4
- Till utdöda grupper av leddjur hör trilobiter och havsskorpioner. (wikipedia.org)
- Olika grupper av leddjur har utvecklats så att segmentens funktion allt mer specialiserats på olika vis, genom att segmenten har vuxit samman och bildat särskilda funktionella enheter, som ett huvud, eller bildat särskilda funktionella bihang, som antenner. (wikipedia.org)
- Under silur och devon (för ca 439-363 miljoner år sedan) koloniserades land av mossor, kärlväxter, olika grupper av leddjur och av ryggradsdjur. (ne.se)
- Redan i grundskolan lär man sig att räkna ben för att skilja mellan olika grupper av leddjur. (artdatabanken.se)
Spindeldjur1
- Även spindeldjur och mångfotingar räknas som leddjur. (lu.se)
Arter2
- En studie från 1992 beräknade att det bara i Costa Rica fanns cirka 500 000 arter, av vilka 365 000 var leddjur. (wikipedia.org)
- Detta har fungerat som skydd i hundratals miljoner år och lett till att vi idag har hundratusentals olika arter av leddjur. (lu.se)
Indelad i segment1
- Gemensamma anatomiska drag för alla leddjur är att kroppen är indelad i segment från vilka de ledade, parvist ordnade benen utgår. (wikipedia.org)
Stam1
- Leddjuren är jordens artrikaste stam, omkring 80 procent av alla beskrivna djurarter beräknas vara leddjur. (wikipedia.org)
Gruppen1
- Benämningen "leddjur" kommer sig av att gruppen delar det gemensamma, grundläggande draget att kroppen, och benen, är ledade. (wikipedia.org)
Skelett2
- Alla leddjur har ett hårt, yttre skelett, ungefär som riddarna på medeltiden. (lu.se)
- sv stomme i djurs kroppar Skapa ett skelett där horisontella linjer är höfter och vertikala är armar och ben. (netlify.app)
Benpar1
- Björndjur, kosmopolitiska leddjur med fyra benpar med enastående förmåga att överleva extrem kyla och värme, uttorkning, enorma tryck och allmänt ogästvänliga miljöer. (tardigrader.se)
Landlevande1
- Allt som allt innehåller fynden fossil från tio olika ordningar och tjugo familjer av landlevande leddjur, rundmaskar och mögelsvampar. (dinosaurier.nu)
Segment2
- Nervsystemet hos leddjur består av många ganglier som hålls samman med två nervtrådar, som går genom kroppens segment och är förbundna med hjärnan. (wikipedia.org)
- På många leddjur sitter ett par ben på varje segment. (slideplayer.se)
Leddjuren1
- Dessa grundläggande anatomiska drag ger leddjuren stor rörlighet och leddjur har utvecklat förflyttning både genom att hoppa, simma, gå och flyga. (wikipedia.org)
Hela1
- Leddjur förekommer över hela världen, i många olika miljöer. (wikipedia.org)
Spindeldjur1
- Även spindeldjur och mångfotingar räknas som leddjur. (lu.se)
Arter av leddjur1
- Detta har fungerat som skydd i hundratals miljoner år och lett till att vi idag har hundratusentals olika arter av leddjur. (lu.se)
Djurarter3
- Leddjuren är jordens artrikaste stam, omkring 80 procent av alla beskrivna djurarter beräknas vara leddjur. (wikipedia.org)
- Runt 80 % av alla djurarter faller inom gruppen leddjur, som alltså är en mycket stor grupp. (naturvetenskap.se)
- Mellan 80 och 85 procent av alla djurarter på jorden är leddjur. (medicinskaccess.se)
Grupper1
- Till utdöda grupper av leddjur hör trilobiter och havsskorpioner. (wikipedia.org)
Ryggradsdjur1
- ryggradsdjur, leddjur och blötdjur. (fysiografen.se)