En shaker-underfamilj med framträdande representation i nervceller som är nödvändiga för snabba, upprepade avfyrningar av verkningspotentialer.
Cellyteglykoproteiner som uppvisar selektiv genomsläpplighet för kaliumjoner. Det finns åtminstone åtta större grupper av K-kanaler, med dussintals olika underenheter.
Ett grundämne tillhörande alkalimetallerna. Det har kemiskt tecken K och atomnummer 19. Atomvikten är 39,10. Kalium är den dominerande katjonen i den intracellulära vätskan i muskelvävnad och mellan andra celler. Kaliumjonen är en kraftig elektrolyt och spelar en avgörande roll i regleringen av vätskevolym och upprätthållande av vatten-elektrolytbalansen.
Inwardly rectifying potassium channels (Kir) är en typ av jonkanaler som primärt transporterar potassiumjoner (K+) över cellytan och hjälper till att reglera cellens excitabilitet och resting membranpotential. Namnet "inwardly rectifying" refererar till deras asymmetriska jontransportegenskaper, där de tenderar att låta fler potassiumjoner inträda i cellen än att lämna den vid normala membranpotentialer. Detta bidrar till en effektiv inåtgående ström av K+ vid hyperpolariserade potentialer och en begränsad utgående ström vid depolariserade potentialer, vilket gör kanalerna viktiga för att stabilisera cellmembranet. Kir-kanaler spelar också roller i insulinsekretion, celldelning och andra fysiologiska processer.
Kaliumkanaler, spänningskänsliga, är en typ av jonkanaler som reagerar på förändringar i membranpotentialen och reglerar flödet av kaliumjoner (K+) över cellmembranet, vilket är viktigt för att justera membranstyrka, excitabilitet och homeostas av intracellulärt potassium.
En grupp läkemedel som verkar genom att hämma kaliumflödet genom cellmembraner. Kaliumkanalblockad förlänger verkningspotentialtiden. Kaliumkanalblockerare används som antiarytmimedel och kärlvidgande medel.
Spänningsstyrda kaliumkanaler, vars viktigaste underenheter innehåller sex transmembransegment och utgörs av tetramerer som bildar en spänningskänslig por. De är besläktade med sin grundmedlem, Drosophila shaker-protein.
Reglerade, jonselektiva glykoproteiner som förflyttar sig genom membran. Den jonkanalstyrande stimuleringen kan utgöras av membranpotentialen, läkemedel, cytoplasmatiskt signalämne eller mekanisk belastning. Jonkanaler som utgör inbyggda delar av jonotropa neurotransmitterreceptorer räknas inte hit.
En långsamt verkande undertyp av shaker-kaliumkanaler som utgör den allra vanligaste spänningskänsliga kaliumkanalen hos T-lymfocyter.
Jonkanalstyrning, eller gap junction regulation, refererar till de mekanismer och processer som kontrollerar funktionen och aktiviteten hos jonkanaler, proteinkomplex som tillåter direkt passage av joner mellan celler, vilket är viktigt för celldifferentiering, signaltransduktion och homeostas.
En långsamt verkande undertyp av shaker-kaliumkanaler som blockeras selektivt av en rad olika skorpiongifter.
En långsamt verkande undertyp av shaker-kaliumkanaler som vanligtvis är muterad vid episodisk artaxi och myokymi.
Calcium-activated potassium channels are a type of ion channel proteins in the membrane of excitable cells, such as muscle and nerve cells, that open in response to an increase in intracellular calcium concentrations, allowing the flow of potassium ions (K+) out of the cell. This efflux of K+ ions helps regulate membrane potential, repolarize the membrane after action potentials, and control various physiological processes, including muscle contraction, hormone secretion, and neuronal excitability.
Spänningsberoende cellmembranglykoproteiner med selektiv genomsläpplighet för kalciumjoner. De benämns L-, T-, N-, P-, Q- och R-typer utifrån sin aktiverings- och inaktiveringskinetik, jonspecificitet och känslighet för läkemedel och toxiner. L- och T-typerna finns i hela det kardiovaskulära och det centrala nervsystemet, och de övriga typerna återfinns i nervvävnad.
Ether à go-go potassium channels are a type of ion channel found in cell membranes that are responsible for regulating the flow of potassium ions across the membrane. They are called "ether à go-go" because they were first identified in fruit flies (Drosophila melanogaster) that had been mutated with the "ether a go-go" gene, which caused them to display uncoordinated leg movements when exposed to ether.
En spänningskontrollerad kaliumkanal som kommer till uttryck i framförallt hjärtat.
En familj långsamtverkande, envägs-spänningsreglerade kaliumkanaler, vilka delar homologi med sin grundmedlem, KCNQ1-proteinet. KCNQ-kaliumkanaler är inblandade i en rad sjukdomstillstånd, inkl. långt QT-syndrom, dövhet och epilepsi.
En långsamt verkande undertyp av shaker-kaliumkanaler som leder en fördröjd reglerström. Den bidrar till repolarisering av verkningspotentialen hos muskelceller i hjärtats förmak.
En snabb, inaktiverande undertyp av shaker-kaliumkanaler som innehåller två inaktiveringsdomäner vid N-änden.
En underfamilj av shaker-kaliumkanaler som delar homolgi med sin grundmedlem, Drosophila Shab-protein. De reglerar fördröjda återställningsströmmar i nervsystemet hos Drosophila och i skelettmuskler och hjärta hos ryggradsdjur.
En omfattande klass av spänningsberoende, kalciumaktiverade kaliumkanaler. MaxiK-kanaler aktiveras antingen genom membrandepolarisering eller ökning av intracellulärt Ca(2+). De är av avgörande betydelse för reglering av kalcium och elektrisk signalering i en rad olika vävnader.
KATP-kanaler, eller ATP-sensitive potassium channels, är ett slags jonkanaler som finns i cellytan hos bland annat celler i hjärta, skelettmuskler och betacellerna i bukspottkörteln. Dessa kanaler öppnas under förhöjda nivåer av intracellulärt ATP (adenosintriphosphat) och/eller när nivåerna av ADP (adenosindifosfat) är låga, vilket leder till ett utflöde av kaliumjoner ur cellen. Detta i sin tur kan leda till hyperpolarisering av cellytan och påverka celldelningen, sekretion och elektrisk excitabilitet.
En mycket långsamt öppnande och slutande, spänningsreglerad kaliumkanal som uttrycks i nervceller, och som vanligen är muterad vid benigna neonatala kramper.
Tandem pore domain potassium channels (K2P) are a subfamily of potassium channels that contain two pore-forming domains in each subunit. These channels are characterized by their ability to be constitutively open and contribute to the background leak conductance, helping to establish and stabilize the resting membrane potential. They are also modulated by various factors such as temperature, pH, and mechanical stimuli, making them important in sensory processes. Examples of K2P channels include TREK, TRAAK, TASK, and THIK.
En mycket långsamt öppnande och slutande, spänningsreglerad kaliumkanal som uttrycks i nervceller och som är nära besläktad med KCNQ2-kaliumkanalen. Den är vanligtvis muterad vid benigna neonatala kramper.
En shaker-underfamilj av kaliumkanaler som medverkar till utåt övergående kaliumströmmar genom att under tröskelnivåer aktivera membranpotentialer, snabbt inaktivera igen, och snabbt återställas.
Spänningsskillnaderna över ett membran. För cellmembran beräknas de genom att spänningen uppmätt på utsidan membranet subtraheras från den spänning som uppmätts innanför membranet. Potentialskillnaderna beror på olikheter i koncentrationen av kalium, natrium, klorid och andra joner utanför och innanför membranen hos celler eller organeller. För retningsbara celler varierar membranens vilopotential mellan -30 och -100 mV. Fysikaliska, kemiska eller elektriska stimuli kan bidra till att öka den negativa potentialen (hyperpolarisering) eller minska den (depolarisering).
En grupp läkemedel som verkar genom att selektivt hämma kalciuminflödet genom cellmembran eller verkar på frisläppande och bindning av intracellulära kalciumdepåer. Eftersom de bidrar till avslappning av glatt muskulatur används de terapeutisk för behandling av högt blodtryck och cerebrovaskulär kramp, för sin skyddseffekt på hjärtmusklerna, och för att lösa livmoderkramper.
En oöcyt (singular form av oocyter) är ett äggcell som mognar inne i en honas äggstock (ovarium). Den är den största cellen i den mänskliga kroppen och kan delas in i olika stadier baserat på dess utveckling. Oöcyten består av två delar: den haploida kärnan, som innehåller halva antalet kromosomer jämfört med en vanlig diploid cell, och den omgivande zonapellucidamembranen. När oöcyten har nått full mognad är den redo för befruktning och utvecklas sedan till en zygot och fortsätter att dela sig och utvecklas till ett embryo.
'G Protein-Coupled Inwardly-Rectifying Potassium Channels' (GIRK) are a type of potassium channel found in the membrane of certain cells, including excitable cells like neurons and cardiac myocytes. These channels are named "inwardly-rectifying" because they allow potassium ions to flow into the cell more easily than they allow potassium ions to flow out of the cell.
*Xenopus laevis* är ett grodartat vattenlevande laboratoriedjur, ursprungligen från Afrika, som används inom biomedicinsk forskning på grund av sin tolerans mot labormiljö och snabba reproduktion. Det är känt för sina läppknölar och används ofta i utvecklingsbiologi för att studera embryonal utveckling, genetik och toxikologi.
Small-conductance calcium-activated potassium channels (SK channels) are a type of ion channel found in the membrane of excitable cells, such as neurons and muscle cells. They are called "calcium-activated" because their opening is triggered by an increase in intracellular calcium ions (Ca²+), and "potassium channels" because they are selectively permeable to potassium ions (K+). The term "small-conductance" refers to the relatively small number of ions that can pass through these channels at any given time.
Elektrofysiologi är ett medicinskt fält som studerar elektriska signaler och deras funktion i levande vävnader, särskilt i hjärtat och nervsystemet. Det inkluderar undersökning av hur elektriska impulser genereras, propagerar och påverkar cellers och organens funktion. Elektrofysiologiska studier kan användas för att diagnostisera och behandla sjukdomar som relaterar till hjärt- och nervfunktion.
Patch-clamp-tekniken är en elerofysiologisk metod som används för att mäta jonflödet genom en individuell jonkanal i en cellmembran. Metoden utvecklades av Erwin Neher och Bert Sakmann, vilka tilldelades Nobelpriset i fysiologi eller medicin 1991 för sin uppfinning. Patch-clamp-tekniken möjliggör direkt studium av elektriska egenskaper hos enskilda jonkanaler, deras funktion och reglering, och har haft ett stort inflytande på vår förståelse av exciterade cellers funktion.
Delayed rectifier potassium channels are a type of ion channel found in the membrane of excitable cells, such as nerve and muscle cells. They are responsible for the efflux of potassium ions (K+) from the cell during the repolarization phase of the action potential, which is the electrical signal that allows communication between cells. These channels open slowly and remain open for a longer period of time after the membrane voltage has returned to its resting state, helping to restore the ionic gradient across the cell membrane and prepare the cell for another action potential. Delayed rectifier potassium channels play a crucial role in regulating the duration and frequency of action potentials, and their dysfunction has been implicated in various cardiac arrhythmias and neurological disorders.
Cellmembranglykoproteiner som är selektiva för kloridjoner.
Ett sulfonylureaderivat mot diabetes med verkningsmekanismer liknande dem hos klorpropamid.
Tetraethylammonium (TEA) är ett kvävebaserat kolväte som används inom farmakologi och fysiologi som en kationisk långsam natriumkanalblockerare. Det har en hydrofobisk alifatisk del bestående av fyra etylgrupper (–C2H5) som är bundna till en positivt laddad kväveatom (N). På grund av sin hydrofoba natur kan TEA penetrera cellmembran och blockera natriumkanaler från insidan av cellen, vilket påverkar exciterbara vävnaders elektriska aktivitet, till exempel hos muskel- och nervceller.
Ett materials förmåga att släppa igenom elektroner.
1-Butanol, även känt som butan-1-ol, är ett primärt alkohol som består av en enkel kolkedja med fyra kolatomer och en hydroxylgrupp (-OH) bundet till det första kolatomet. Det har en molekylformel av C4H9OH. 1-Butanol är en färglös, flytande substans som används som lösningsmedel och råvara inom kemiindustrin.
Beskrivningar av specifika sekvenser av aminosyror, kolhydrater eller nukleotider som publicerats och/eller deponerats och hålls tillgängliga i databaser som t ex Genbank, EMBL, NBRF eller andra sekvensdataarkiv.
Långtidsverkande, spänningsreglerade kalciumkanaler i såväl retningsbara som icke-retningsbara vävnader. De är ansvariga för sammandragningen av hjärtmuskel och vaskulär glatt muskulatur. L-typ-kanale n består av fem underenheter (alfa-1, alfa-2, beta, gamma och delta). Alfa-1-enheten är är bindningsplatsen för kalciumbaserade antagonister. Dihydropyridinbaserade kalciumantagonister används som mar körer för dessa bindningsställen.
Aminosyrors ordningsföljd i en polypeptidkedja. Den utgör proteiners primärstruktur och är av avgörande betydelses för proteinkonfigurationen.
Intermediate-conductance calcium-activated potassium channels (IKCa channels) are a type of ion channel found in the membrane of certain cells, including immune cells and vascular smooth muscle cells. These channels are activated by increases in intracellular calcium concentrations and allow the flow of potassium ions out of the cell. The term "intermediate-conductance" refers to the fact that these channels have a higher conductance (i.e., allow more current to flow) than other types of calcium-activated potassium channels, such as small-conductance (SK) channels, but a lower conductance than large-conductance (BK) channels. IKCa channels play important roles in regulating cellular excitability, membrane potential, and calcium signaling.
Förteckning över artikler, dokument och andra publikationer inom områden av medicinskt intresse.
Xenopus är ett släkte av stjärtgroddjur som tillhör familjen pipagrodor. Oftast refererar termen "Xenopus" till den välkända art som kallas Xenopus laevis, eller afrikansk klumpfotgrodan, som används flitigt inom biomedicinsk forskning på grund av dess lätthanterlighet och robusta hälsa. Dessa grodor är ursprungligen från Afrika och kännetecknas av sina kraftiga, simhjulsliknande bakben och sin förmåga att producera ett stort antal ägg i en enda omgång.
En kaliumkanalblockerare. Den används främst som ett forskningsverktyg och är till hjälp vid karakterisering av kaliumkanalsubtyper. Det har använts kliniskt vid Eaton-Lamberts syndrom och multipel sk leros, därför att en blockering av kaliumkanalerna förlänger aktionspotentialen och ökar därvid transmittorfrisättningen vid den neuromuskulära ändplattan (med flera platser).
Porbildande underenheter av högkapacitets-kalciumaktiverade kaliumkanaler. De bildar tetramerer i cellmembran.
"Scorpion venom refers to the complex mixture of toxic compounds found in the venomous sting of a scorpion, which is produced by their specialized venom glands and used primarily for hunting and self-defense purposes."
Läran om förloppsdynamik i kemiska och fysikaliska system.
Ett kärlvidgande ämne som provats för behandling av högt blodtryck. Det har även provats på astmapatienter.
Pinacidil är ett orala hypotensiva medel som verkar som en kirurgiskt selektiv öppnare av ATP-sensitive potassiumkanaler (K-ATP) i glatt muskulatur, vilket leder till relaxering och vasodilation. Det används för att behandla resistans hypertoni (högt blodtryck) som är svår att kontrollera med andra läkemedel.
Restpeptid med 37 aminosyror isolerad från skorpionen Leiurus quinquestriatus hebraeus. Det är ett nervgift som hämmar kalciumaktiverade kaliumkanaler.
Kosttillsatser av kalium eller kaliumföreningar.
"Nervceller, eller neuroner, är de specialiserade cellerna som utgör det fundamentala building blocket i nervsystemet hos djur. De är ansvariga för bearbeta, överföra och lagra information genom elektriska och kemiska signaler."
Natriumkanalblockerare är en grupp av läkemedel som blockerar passage av natriumjoner genom natriumkanaler i cellmembranet, vilket hämmar de initiala faserna av aktionspotentialen i exciterbara celler, däribland muskel- och nervceller. De används terapeutiskt för att behandla olika tillstånd som exempelvis hypertension, arrhythmier och epilepsi.
Sulfonylurea receptors (SURs) are a type of transmembrane protein that function as subunits of ATP-sensitive potassium (KATP) channels in pancreatic beta cells and other tissues. These receptors are the target of sulfonylurea drugs, which are commonly used to treat type 2 diabetes. When a sulfonylurea drug binds to the SUR, it triggers the closure of the KATP channel, leading to an increase in insulin secretion from the pancreatic beta cells. There are two main types of SURs, SUR1 and SUR2, which differ in their expression patterns and sensitivity to sulfonylurea drugs.
'Natrium' er en kjemisk betegnelse for det som engelskspråklige lærebøker og artikler ofte refererer til som "sodium". I medicinsk sammenheng vil man oftest finne termen natrium brukt i forbindelse med ionsamlinger, elektrolytbalanse eller i sammenheng med bestemte sykdommer.
Nervers eller musklers elektriska reaktion på stimulering.
Ett grundämne tillhörende gruppen alkalimetaller. Kemiskt tecken är Ba, atomnummer 56 och atomvikt 138. Alla dess syralösliga salter är giftiga.
Kalciumkanaler som är koncentrerade till nervvävnad. Omegatoxiner blockerar verkan hos dessa kanaler genom att ändra spänningsberoendet.
Tetraethylammoniumcompounds are a group of organic compounds consisting of a central tetraethylammonium cation (NR4+), where N is nitrogen and R is an ethyl group (CH3CH2-). These compounds are commonly used in research and industry as chemical reagents, due to their stability, water solubility, and ability to act as a positively charged ion. They have been used in various applications such as pharmacology, biophysics, and electrochemistry.
Adenosin-5´-(tetravätetrifosfat). En adeninnukleotid innehållande tre fosfatgrupper som förestrats till en sockerdel. Adenosintrifosfat har en betydande roll i ämnesomsättningen och som neurotransmitt or.
Oorganiska föreningar innehållande barium i molekylstrukturen.
Grundämne som förekommer i nästan all organiserad vävnad. Det tillhör alkalimetallerna och har kemiskt tecken Ca, atomnummer 20 och atomvikt 40. Kalcium är det allra vanligaste mineralämnet i kroppen och bildar i förening med fosfor kalciumfosfat, som ingår i ben och tänder. Det spelar en essentiell roll för nerv- och muskelfunktioner, i blodkoagulationsprocessen (som faktor IV) och i många enzymp rocesser.
Ett tillstånd som uppkommer till följd av minskat intag av kalium med födan, t ex vid svält, vid för liten intravenös tillförsel, pga diarré, missbruk av laxermedel, kräkningar, sugning av maginnehållet, eller avledning av tarmarna. Svår kaliumbrist kan ge muskelsvaghet, förlamning och andningssvikt. Muskelsvikt kan leda till hypoventilering, ileumparalys, blodtrycksfall, muskelryckningar, stelkramp och rabdomyolys. Njursvikt till följd av kaliumbrist försämrar koncentrationsmekanismen, vilket framkallar polyuri och minskad maximal urinkoncentration, med sekundär polydipsi (ökad törst).
Oorganiska föreningar vars molekyler har kalium som fast beståndsdel.
Transient Receptor Potential Canonical (TRPC) channels are a subfamily of non-selective cation channels that are permeable to calcium ions (Ca²+) and other cations. They are widely expressed in various tissues and play important roles in regulating cellular functions such as proliferation, migration, and apoptosis. TRPC channels can be activated by a variety of stimuli including G protein-coupled receptors, receptor tyrosine kinases, and mechanical stress. Dysregulation of TRPC channel activity has been implicated in several pathological conditions, including cardiovascular diseases, neurological disorders, and cancer.
Cyclic nucleotide-gated (CNG) cation channels are a type of ion channel found in the membranes of certain cells, such as those in the retina and olfactory system. They are called cyclic nucleotide-gated because they can be activated or opened by the binding of cyclic nucleotides, such as cyclic adenosine monophosphate (cAMP) or cyclic guanosine monophosphate (cGMP), to the channel protein. When open, these channels allow cations, including sodium (Na+) and calcium (Ca2+), to flow into the cell, which can lead to changes in the electrical properties of the cell and trigger various cellular responses.
En heterogen grupp av kalciumkanaler, som aktiveras av transient eller låg spänning. De finns i membranen hos hjärtmuskelceller, sinusknuten och Purkinjeceller i hjärtat och det centrala nervsystemet.
Syn. bensopyraner.
En kraftigt neurotoxisk polypeptid i honungsbiets (Apis mellifera) gift. Den består av 18 aminosyror med två disulfidbryggor och ger upphov till överretbarhet med kramper och andningsförlamning som fö ljd.
Reglerenheter i högkapacitets-kalciumaktiverade kaliumkanaler.
Förhållandet mellan läkemedelsdos och kroppens/organismens gensvar på medlet.
Medel som ökar kalciuminflödet i stimulerbara vävnaders kalciumkanaler. Detta leder till kärlsammandragning i vaskulär, glatt muskulatur och hjärtmuskelceller, samt stimulerar till frisläppande av ins ulin från pankreascellöarna. Därför kan vävnadsselektiva kalciumagonister motverka hjärtsvikt och endokrinologiska störningar. De har främst använts för experimentella studier i cell- och vävnadskultu ter.
Läkemedelsreceptorer är proteiner på cellmembranet eller inne i cellen som interagerar med specifika strukturer på läkemedel, vilket leder till en biologisk respons, såsom att cellen slår dören igenom och tar upp läkemedlet eller utsöndrar signalsubstanser.
Det fett- och proteinhaltiga, och selektivt genomsläppliga, membran som omger cytoplasman i prokaryota och eukaryota celler. Hos de flesta typer av mikrobiella celler gränsar den utåt till cellväggen.
"Sprague-Dawley råtta" är en typ av albino släthårig laboratorieråtta som vanligtvis används inom forskning på grund av deras förutsägbara och reproducerbara genetiska, fysiologiska och beteendemönster. De utvecklades under 1920-talet i USA av biologerna Robert Sprague och Harold Dawley och är idag en av de mest använda råttorna inom forskning världen över.
Nikorandil är ett läkemedel som används för att behandla angina pectoris, smärta eller obehag i bröstet orsakad av hjärtklaffors dysfunktion eller syrgasbrist i hjärtat. Det fungerar som en kombinerad vasodilatator, vilket betyder att det både utvidgar blodkärlen och minskar syrebehovet i hjärtat. Nikorandil är ett nitratmedel som verkar genom att öka produktionen av stickstoffoxid i kroppen, vilket leder till relaxation av glatt muskelceller i blodkärlen och förbättrad blodflöde till hjärtat.
Ett grundämne tillhörande gruppen alkalimetaller. Det kemiska tecknet är Cs, atomnummer 50 och atomvikt 132,91 (Cs-133). Cesium används bl a som oscillator i atomklockor, där resonansfrekvensen hos Cs-133 ligger till grund för nu gällande tidsstandard. Cesium är en starkt reaktiv metall och påträffas inte i ren form i naturen.
Ett vitt salt som används som elektrolytbildare, för behandling av hypokalemi, i bufferlösningar, i gödningsmedel och i sprängmedel.
Celler som drivs fram in vitro i odlingsmedia som främjar deras tillväxt. Odlade celler används bl a för studier av utveckling, morfologi, metaboliska, fysiologiska och genetiska processer.
Jonförflyttning genom energigenomsläppliga cellmembraner. Transporten kan vara aktiv, passiv eller understödd. Joner kan förflytta sig en åt gången (uniport) eller som grupper om två eller fler joner i samma (symport) eller motsatt (antiport) riktning.
"Acid Sensing Ion Channels (ASICs) are a type of ion channel proteins found in the membrane of certain neurons that are activated by decreases in extracellular pH, allowing for the influx of cations such as sodium and calcium. ASICs play a role in neurological processes such as pain perception, learning, and memory."
Epithelial Sodium Channels (ENaC) are a type of ion channel found in the epithelial cells that line the surface of many tissues in the body, including the airways, kidneys, and colon. ENaC plays a crucial role in regulating the movement of sodium ions across the epithelium, which is essential for maintaining fluid balance and blood pressure.
Ett perifert verkande kärlvidgande medel som sänker blodtrycket. Diazoxid har även antidiuretisk (urinhämmande) och hypoglycemisk effekt.
Protein undersyrer, eller proteindeficiens, refererer til et tilstand hvor kroppen mangler tilstrækkelig med proteiner for at fungere korrekt. Proteiner er essentielle for at bygge og reparere væv, producere hormoner og enzymer, og styrke immunforsvaret. En proteindeficiens kan føre til muskelatrofi, øget infektionsrisiko, langsomme vækst hos børn, svækkelse af immunsystemet, og i alvorlige tilfælde kan det også medføre koma eller død. Proteinmangel kan skyldes en mangel på proteinindtag eller en øget proteinbehov, fx som følge af sygdom, graviditet eller svær fysisk aktivitet.
Gifter från ormar av familjen Elapidae (giftsnokar), i vilken ingår kobror, kraiter, mambor, korallormar, tigerormar och australiska ormar. Gifterna innehåller olika typer av toxiska polypeptider, cytolytiska, hemolytiska och nervgifter, men färre enzymer än gift från ormar av familjerna Viperidae och Crotalidae. Många av gifterna har definierats.
Alkylföreningar med en hydroxylgrupp. De klassificeras efter kolatomens förhållande: primära alkoholer (R-CH2OH), sekundära (R2-CHOH), tertiära (R3-COH).
Stabila kaliumatomer med samma atomnummer som grundämnet kalium, men med annan atomvikt. K-41 är en stabil kaliumisotop.
Varje påvisbar och ärftlig förändring i det genetiska materialet som medför ändrad genotyp och som överförs till dotterceller och efterföljande generationer.
TRPV-katjonskanaler, eller transient receptor potential vanilloid-katjonskanaler, är en typ av jonkanaler som är känsliga för temperatur, mekanisk påverkan och kemiska stimuli. Dessa kanaler spelar en viktig roll i smärtsignalering, reguleringen av kroppstemperatur och andning. TRPV-katjonskanalerna är transmembrana proteiner som bildar porer genom cellmembranet, vilka tillåter katjoner (positivt laddade joner) att passera in i eller ut från cellen när de aktiveras. TRPV1 är exempel på en specifik kanal av denna typ som reagerar på höga temperaturer och kapsaicin, ett ämne som finns i chilipeppar.
Mättade 10-kol-monokarboxylsyror.
Transient Receptor Potential Melastatin (TRPM) are a subfamily of transient receptor potential (TRP) channels, which are non-selective cation channels that play various roles in different cellular processes. TRPM channels specifically are involved in the regulation of calcium homeostasis, temperature sensation, and nociception (the perception of pain). They are membrane proteins with multiple domains that form a pore-like structure, allowing the flow of ions such as calcium, sodium, and potassium into and out of cells. There are eight members in the TRPM family (TRPM1-8), each with unique activation mechanisms and physiological functions.
Avgivande av synligt ljus när exciterade elektroner faller från en högre energinivå till en lägre och därvid förlorar energi i form av fotoner. Detta ljus kallas ofta kallt ljus, då det inte uppkommer till följd av upphettning, som vid incandescens. Luminiscens utnyttjas i många praktiska tillämpningar.
Organiska föreningar som innehåller både hydroxyl- och karboxylgrupper.
"Tertiär proteinstruktur refererar till den tresdimensionella formen och flexibiliteten hos ett protein, som resultat av specifika interaktioner mellan dess sekundära strukturelement, såsom alfa-helixar och beta-skikt."
I medicine refererer "cellinje" til en gruppe af celler med ensartet funktion og opbygning, der samarbejder for at udføre en specifik biologisk proces eller opgave i et levende organisme. Celliner er ofte specialiserede i deres struktur og funktion for at udføre deres rolle effektivt, og de kan findes i alle levende organismer, fra encellet bakterie til komplekse flercellede dyr og planter.
Experimentella eller teoretiska modeller för undersökning av molekylers form, elektroniska egenskaper eller interaktioner. Hit hör även analoga molekyler, datorframställd grafik och mekaniska strukturer.

Kv3-kaliumkanaler är en typ av potassiumkanaler som är involverade i repolariseringen av neuroner efter en aktionspotential. De är snabbt aktiverande och inaktiverande, vilket gör att de kan underlätta höga frekvenser av skapandet av nya aktionspotentialer. Kv3-kanalerna spelar därför en viktig roll i snabb signalering i hjärnan, till exempel inom audio- och visuell system. Genen för Kv3.1-kaliumkanalen kodas av KCNC1 och genen för Kv3.2-kaliumkanalen kodas av KCNC2.

Kaliumkanaler är proteiner som spänner över cellytan och reglerar flödet av kaliumjoner (K+) över cellmembranet. De är involverade i viktiga fysiologiska processer såsom aktionspotentialen i nerv- och muskelceller, cellytiska signaltransduktion och cellvolymreglering.

Kaliumkanaler kan delas in i olika kategorier baserat på deras struktur, funktion och aktiveringsmekanismer. Till exempel finns det voltage-gated kaliumkanaler (Kv-kanaler), som öppnas eller stängs beroende på membranpotentialen, ligand-gated kaliumkanaler, som aktiveras av specifika molekylära ligander, och mekaniskt-gated kaliumkanaler, som öppnas eller stängs i respons på mekaniska stimuli.

I allmänhet består kaliumkanaler av en transmembranproteinstruktur med flera domäner, inklusive en pore-region som tillåter passage av K+ och en aktiveringsdomän som reglerar kanalöppningen eller -stängningen. Dessa proteiner är viktiga mål för läkemedel och har potential att användas i behandlingen av olika sjukdomar, till exempel hjärt-kärlsjukdomar, neurodegenerativa sjukdomar och cancer.

'Kalium' er ein betegnelse for ein elementar ion eller ein grundstoff som i kjemisk forbindelseer ofte forekommer som K+. Kalium er et viktig elektrolytt og spesielt viktig for dei funksjonane til musklane og hjertet i menneskekroppen. Den normale verdi for kalium i blodet er mellom 3,5 og 5,0 milliequivalenter per liter (mEq/L). For lavt eller for høyt innhold av kalium kan føre til ulika helseproblemer.

Inwardly rectifying potassium channels are a type of potassium ion channel that allow for the selective passage of potassium ions (K+) across the cell membrane. The term "inwardly rectifying" refers to their unique property of allowing potassium ions to flow more easily into the cell (inward current) than out of the cell (outward current), particularly at positive voltages. This characteristic is due to the voltage-dependent blockade of these channels by intracellular magnesium and polyamines, which reduces their ability to conduct outward currents.

Inwardly rectifying potassium channels play crucial roles in various physiological processes, including setting the resting membrane potential, regulating action potential firing, maintaining ionic homeostasis, and modulating neurotransmitter release. They are widely expressed in excitable and non-excitable cells throughout the body, such as neurons, cardiac myocytes, skeletal muscle fibers, and various epithelial cells.

There are seven subfamilies of inwardly rectifying potassium channels (Kir1.x to Kir7.x) that differ in their molecular structures, biophysical properties, and tissue distributions. Mutations in genes encoding these channels have been linked to various human diseases, including cardiac arrhythmias, epilepsy, and Bartter syndrome, a genetic disorder characterized by kidney dysfunction and electrolyte imbalances.

Kaliumkanaler, spänningskänsliga, är en typ av jonkanaler som finns i cellytan hos de flesta celler. Dessa kanaler spelar en viktig roll för att reglera cellens elektriska excitabilitet och signalering. De är speciellt viktiga för muskel- och nervcellers funktion.

Spänningskänsliga kaliumkanaler öppnas när cellmembranets potential skillnad når en viss tröskelvärde, vilket orsakar en utflöde av kaliumjoner (K+) från cellen. Detta leder till en negativare membranpotential och en minskad excitation hos cellen. När membranpotentialen återgår till ett vila tillstånd stängs kanalerna igen.

Det finns olika typer av spänningskänsliga kaliumkanaler, som skiljer sig i deras elektrofysiologiska egenskaper och funktioner. Exempel på dessa är bland annat de transienta (IA) och de efterhållande (IK) kaliumströmmarna. Dessa kanaler är viktiga för att generera och modulera aktionspotentialer, som är snabba elektriska impulser som propagerar längs med nerv- och muskelceller.

Enligt ICD-10 (International Classification of Diseases, 10th Revision), definieras Kaliumkanalblockare som:

"Medel som blockerar kaliumkanaler i cellmembranet och på så sätt förlänger den aktionspotential som orsakas av en given mängd ingående natriumjoner. Dessa medel används framför allt vid behandling av oregelbundna hjärtrytmfenomen, till exempel förebyggande av kammarflimmer."

Också känt som: Kalium-kanal blockers, Potassium channel blocker.

Kv1-kaliumkanaler, även kända som Kv1-kationkanaler, är en typ av potassiumkanaler som tillhör den familj av voltage-gated ionkanaler. De består av proteiner med fyra subenheter som bildar en pore genom cellmembranet, vilket möjliggör för potassiumjoner att diffundera genom membranet under specifika elektriska potentialförhållanden.

Kv1-kaliumkanaler är speciella eftersom de är mylitarin C-sensitiva, det vill säga att deras funktion kan moduleras av mylitarin C, ett protein som hittats i hjärnan och andra vävnader. Dessa kanaler spelar en viktig roll i regleringen av neuronal excitation och repolarisering av membranpotentialen efter en aktionspotential.

Mutationer i gener som kodar för Kv1-kaliumkanaler har associerats med olika neurologiska sjukdomar, till exempel episodisk ataxi och familjär hemiplegisk migrän.

I medically, "Jonkanaler" refers to a type of connection between the right and left sides of the heart that is present in some newborns. This term is actually an abbreviation for "persistent truncus arteriosus communis," which is a congenital heart defect where a single large vessel comes out of the heart instead of separate pulmonary and aortic arteries.

Normally, during fetal development, the great arteries (the aorta and pulmonary artery) are connected to the heart through separate vessels called the aortic and pulmonary valves. However, in cases of persistent truncus arteriosus communis, these vessels fail to separate completely, resulting in a large vessel that receives blood from both the right and left ventricles and supplies it to the systemic and pulmonary circulations.

This condition can lead to various complications, such as cyanosis (bluish discoloration of the skin), congestive heart failure, and pulmonary hypertension. Treatment typically involves surgical correction, which may include placing a patch to separate the truncus into two vessels or using a conduit to connect the right ventricle to the pulmonary artery.

Kv1.3-kaliumkanalen är ett typ av jonkanal som tillhör potassiumkanalfamiljen (Kv) och kodas för av genen KCNA3. Denna kanal består av fyra identiska subunits, var och en med en poreformad alfa-del som reglerar passage av potassiumjoner genom cellmembranet.

Jonkanalstyrning, eller "ion channel regulation", refererar till de mekanismer och processer som kontrollerar hur jonkanaler i cellmembranet regleras. Jonkanaler är proteinkomplex som spänner över celldelningen och tillåter specifika typer av joner, såsom natrium, kalium, calcium och klorid, att diffundera genom cellmembranet. Genom att tillåta eller förhindra passage av dessa joner hjälper jonkanaler till att upprätthålla och ställa in den elektrokemiska gradienten över celldelningen, vilket är nödvändigt för cellers funktion och överlevnad.

Jonkanalstyrning kan ske på olika sätt, inklusive:

1. Via ligander: Vissa jonkanaler kan aktiveras eller inaktiveras av specifika molekyler som binder till dem, så kallade ligander. Dessa kan vara exempelvis neurotransmittorer, hormoner eller gaser som kväveoxid.
2. Genom voltageförändringar: Andra jonkanaler öppnas eller stängs i respons på förändringar i membranpotentialen, det vill säga den elektriska potentialskillnaden över celldelningen. Dessa jonkanaler kallas därför voltagedependenta jonkanaler.
3. Genom mekanisk påverkan: Några jonkanaler kan aktiveras eller inaktiveras av mekanisk påverkan, till exempel genom tryck- eller skjuvkrafter.
4. Via fosforylering/defosforylering: Proteinkinaser och fosfataser kan fosforylera och defosforylera vissa jonkanaler, vilket påverkar deras funktion.
5. Genom splicing av RNA: Alternativ splicing av RNA kan leda till skilda isoformer av jonkanalproteiner med olika funktioner.

Förändringar i jonkanaler och deras regleringsmekanismer kan leda till sjukdomar, exempelvis kan mutationer i jonkanaler orsaka ärftliga neurologiska sjukdomar som epilepsi eller migrän.

Kv1.2-kaliumkanalen är en typ av potassiumkanal som är involverad i repolariseringen av aktionspotentialen i neuroner och andra celler. Denna kanal bildas av Kv1.2-proteinet, som är en subunit inom den voltage-gated potassium channel-familjen (Kv).

Kv1.2-kaliumkanaler bildar tetramera, det vill säga de består av fyra identiska eller liknande subunits, för att bilda en funktionell jonkanal i cellemembranen. När membranpotentialen blir mer positiv än vad som kallas kanalens aktiveringsvoltage öppnas Kv1.2-kaliumkanalen och tillåter potassiumjoner att lämna cellen, vilket leder till en repolarisering av membranpotentialen.

Dessa kanaler spelar en viktig roll i regleringen av neuronal excitation och transmission av nervimpulser, och deras funktion kan vara rubbad i olika neurologiska sjukdomar och störningar.

Kv1.1-kaliumkanalen är ett typ av potassiumkanaler som tillhör den familj av kanaler som kallas för voltage-gated potassium channels (Kv-kanaler). Dessa kanaler spelar en viktig roll i regleringen av exciterade cellers membranpotential genom att leda potassiumjoner ut från cellen.

Kv1.1-kaliumkanalens gen kodas av KCNA1 och är känd för att vara involverad i flera neurologiska sjukdomar, såsom episodisk ataxi och familjär hemiplegisk migrän. Mutationer i KCNA1 kan orsaka abnorma kanalfunktion och leda till dessa sjukdomar.

I nervceller är Kv1.1-kanaler viktiga för att ställa in aktionspotentialens tidsförlopp och därmed påverka frekvensen av aktionspotentialer som kan genereras. Dessa kanaler bildar komplex med andra proteiner, såsom bikanelproteiner, för att modifiera deras funktion och reglera deras placering i cellmembranet.

Kaliumkanaler, kalcium-aktiverade, är en typ av jonkanaler som aktiveras av ökningar i intracellulärt calcium (Ca2+). Dessa kanaler spelar en viktig roll inom cellers excitabilitet och signaltransduktion. När Ca2+ binder till proteinet aktiveras kanalen, vilket leder till inflöde av potassiumjoner (K+) från extracellulärt till intracellulärt rum. Detta leder i sin tur till en hyperpolarisering av cellmembranet och påverkar bland annat muskelkontraktion, neurotransmission och hjärtfunktion.

Kalciumkanaler är proteinkomplex som spänner över celldelar och reglerar flödet av calciumjoner (Ca²+) in och ut från cellens cytosol till endoplasmatiska nätverket (ER/SR) eller till extracellulärt vätska. Kalciumkanaler är viktiga för en rad fysiologiska processer, såsom muskelkontraktion, neurotransmission, excitation-contraction-koppling, hormonutsöndring och cellsignalering.

Det finns olika typer av kalciumkanaler, inklusive:

1. Voltage-gated calcium channels (VGCCs): Dessa aktiveras av spänningsförändringar över celldelarna och finns i flera olika subtyper som inkluderar L-, N-, P/Q- och R-typkanaler.
2. Receptoropererade calciumkanaler (ROCCs): Dessa aktiveras av specifika ligander, till exempel neurotransmittorer eller hormoner, som binder till receptorer på cellytan. Exempel på ROCCs är de som hittas i presynaptiska terminals och som spelar en viktig roll i neurotransmissionen.
3. Store-operated calcium channels (SOCCs): Dessa aktiveras av förändringar i ER/SRs calciumnivåer och är involverade i cellsignalering, celldifferentiering och cellcykeln.

Dysfunktion eller störningar i kalciumkanaler kan leda till olika sjukdomstillstånd, såsom neurologiska, kardiovaskulära och muskuloskeletala störningar.

Ether à go-go potassium channels, often abbreviated as "eag" channels, are a type of voltage-gated potassium channel that play important roles in the electrical excitability of various cells, particularly in the heart and nervous system. These channels are named after the mutation in the ether à go-go gene in fruit flies, which causes hyperactive locomotion and disrupted circadian rhythms.

Ether à go-go potassium channels are composed of four subunits that form a ion channel pore through which potassium ions can flow. The channels are activated by membrane depolarization, meaning that they open in response to an action potential, allowing potassium ions to flow out of the cell and help repolarize the membrane.

Mutations in eag channels have been associated with various human diseases, including cardiac arrhythmias, epilepsy, and certain types of cancer. Therefore, understanding the structure and function of these channels is important for developing new therapies to treat these conditions.

KCNQ1, också känd som KvLQT1 (förlängd QT-syndrom typ 1-gen), är ett gen som kodar för en subenhet av en voltage-gated potassium-kanal. Denna kanal, som består av flera olika subenheter, inklusive KCNQ1, är involverad i repolariseringen av muskelceller i hjärtat under varje hjärtslag.

Specifikt är KCNQ1-subenheten en del av den så kallade "slow delayed rectifier potassium current" (IKs), som är aktiv under senare fasen av repolariseringen och hjälper till att ställa in den totala längden på QT-intervallen i EKG. Mutationer i KCNQ1 kan orsaka Long QT syndrom, en genetisk sjukdom som kännetecknas av förlängd QT-intervall och ökad risk för livshotande hjärtrytmrubbningar.

KCNQ-kaliumkanaler, även kända som Kv7-kanaler, är en typ av jonkanaler som är involverade i repolariseringen av cellmembranet i exciterbara celler, såsom nerv- och muskelceller. Dessa kanaler tillåter kaliumjoner att passera genom cellytan, vilket leder till en utflöde av positiva laddningar från cellen och en minskad membranpotential.

KCNQ-kanalerna är pentameriska proteinkomplex med varje underenhet bestående av sex transmembrana domäner. Det finns fem olika isoformer av KCNQ-kanaler, kända som KCNQ1 till KCNQ5, och de kan bilda homo- eller heteromeriska komplex med varandra.

KCNQ-kanalerna har en viktig roll i regleringen av hjärtats elektriska aktivitet, särskilt i den långsamma diastoliska depolariseringen under pacemakerrörelsen. Mutationer i KCNQ1 kan leda till Long QT-syndrom typ 1, en ärftlig hjärtsjukdom karaktäriserad av förlängd QT-intervall på EKG och ökad risk för livshotande hjärtarytmier.

I nervsystemet är KCNQ-kanaler involverade i regleringen av neuronal excitation och inhibition, och kan påverka saker som smärta, humör och epilepsi.

Kv1.5-kaliumkanalen, även känd som KCNA5, är ett genprodukt-kodat proteinkomplex som bildar en typ av potassiechannel (kaliumkanal) i cellytan hos däggdjur. Denna typ av kaliumkanaler är involverade i repolariseringen av cellmembranet under ett aktionspotential, vilket är en cykel av elektrisk excitation och relaxering som sker inne i celler.

Kv1.5-kaliumkanalen består av fyra identiska subenheter som bildar en tunnel av hydrofoba aminosyror genom cellytan, vilket tillåter potassiejoner att diffundera från insidan till utsidan av cellen när kanalen är öppen. Genom att reglera den elektriska ledningsförmågan hos cellmembranet har Kv1.5-kaliumkanaler en viktig roll i kontrollen av exciterade cellers puls och frekvens, särskilt hjärtceller (kardiomyocyter).

Mutationer i KCNA5-genen kan leda till olika sjukdomar som är relaterade till hjärtat, såsom atrialfibrillation och tredje gradens atrioventrikulär block. Dessa sjukdomar orsakas av förändringar i elektrisk konduktion mellan hjärtats olika delar, vilket kan leda till allvarliga komplikationer som stroke och hjärtsvikt om de inte behandlas korrekt.

Kv1.4-kaliumkanalen är ett typ av potassiumkanaler som finns i cellmembranet hos olika djur, inklusive människor. Denna kanaltyp är en pentamer, vilket betyder att den består av fem underenheter som bildar en pore genom cellmembranet. Kv1.4-kaliumkanaler innehåller fyra identiska underenheter av typen Kv1.4 och en underenhet av typen Kvβ2.1, 2.2 eller 2.3.

Kv1.4-kaliumkanalens funktion är att transportera potassiumjoner (K+) genom cellmembranet. Den öppnar och stänger sig i respons på olika signaler både inifrån och utanför cellen. När den är öppen, flyter K+-joner från det inre av cellen, där koncentrationen är högre, till det yttre, där koncentrationen är lägre. Detta hjälper till att stabilisera membranpotentialen och reglera exciterbariteten hos nerv- och muskelceller.

Mutationer i KCNA4-genen, som kodar för Kv1.4-underenheten, kan leda till olika sjukdomstillstånd, såsom periodiska paralys, long QT-syndrom och familjär hemiplegisk migrän.

Kv2-kaliumkanaler är en typ av potassiumkanaler som finns i cellmembranet hos bland annat nerv- och muskelceller. Dessa kanaler spelar en viktig roll för att reglera membranpotentialen, eftersom de öppnar upp och låter potassiumjoner flyta ut från cellen när membranpotentialen blir tillräckligt positiv. Detta hjälper till att stabilisera membranpotentialen och återställa den till vila efter en aktionspotential, som är en kortvarig elektrisk impuls som leds genom nerv- eller muskelceller för att utlösa en funktionell respons.

Kv2-kaliumkanalerna bildas av två identiska subenheter, Kv2.1, som var och en innehåller en poreformande alfa-subenhet och en accessorisk beta-subenhet. Dessa kanaler har också visat sig ha en betydelsefull roll i celldelning, differentiering och överlevn, samt i regleringen av neurotransmission och excitation-contraction coupling inom muskelceller.

MaxiK-kanaler, også kendt som de potassium-aktiverede calcium-afhængige store-konduktans kanaler, er en type ionokanaler, der findes i cellemembranen hos mange typer celler, herunder muskelceller og nerveceller. Navnet "MaxiK" kommer fra det oprindelige forskningshold, der opdagede kanalen, mens "potassium-aktiveret" og "calcium-afhængig" beskriver de to ioner, som kanalen er specielt designet til at transportere.

MaxiK-kanaler er involveret i en række fysiologiske processer, herunder blodtryksregulering, muskelkontraktion og nerveimpulsudveksling. De hjælper med at regulere cellemembranens elektriske potentiale ved at tillade potassium-ioner (K+) at forlade cellen og calcium-ioner (Ca2+) at trænge ind i cellen under specifikke betingelser. Dette bidrager til at justere den elektriske spænding over cellemembranen, hvilket kan have indvirkning på en række cellulære funktioner.

MaxiK-kanaler består af fire identiske underenheder, der hver især har seks transmembrane domæner og et pore-segment, som danner kanalens centrale passage. Disse underenheder arrangeres i en tetramerisk struktur for at danne den funktionelle kanal. Når calcium-ioner binder til specifikke bindingssteder på kanalen, omdannes den fra en lukket til en åben konformation, hvilket tillader potassium- og calcium-ioner at passere gennem kanalen.

Dysfunktion i MaxiK-kanaler kan være forbundet med forskellige sygdomme, herunder hypertension, epilepsi, migræne og neurodegenerative lidelser. Derfor er der stor interesse i at forstå molekylære mekanismerne bag kanalens regulering og at udvikle strategier til at modulere dens aktivitet for behandling af disse sygdomme.

KATP-kanaler (ATP-sensitiva potassiumkanaler) är en typ av jonkanal som finns i celldelar hos bland annat celler i hjärtat, skelettmuskulatur och betacellerna i bukspottkörteln. Dessa kanaler spelar en viktig roll för regleringen av celldelningens elektriska excitabilitet och homeostas.

KATP-kanalernas funktion är att öka potassiumutflödet från cellen när cellens interna ATP-nivåer minskar, vilket leder till en hyperpolarisering av cellytan. Detta i sin tur kan leda till att celldelningen minskar eller upphör helt. I hjärtat kan aktivering av KATP-kanaler skydda mot ischemisk skada under hjärtinfarkt, medan inhibition av dessa kanaler används för att behandla diabetes genom att stimulera insulinsekreteringen från betacellerna i bukspottkörteln.

KCNQ2-kaliumkanalen är ett protein som bildar en typ av potassiumkanaler i cellytan hos nervceller. Dessa kanaler är involverade i regleringen av membranpotentialen och neuroexcitabiliteten i neuroner, och de spelar därför en viktig roll i hjärnans funktion.

Specifikt är KCNQ2-kaliumkanalerna ansvariga för att generera den långsamma, subtela effluxen av potassiumjoner som sker under och mellan aktionspotentialer (elektriska impulser) i neuroner. Genom att stabilisera membranpotentialen mellan aktionspotentialer bidrar KCNQ2-kanalerna till att begränsa nervcellers exciterbarhet och skyddar därmed mot onormalt hög frekvens av skapande av aktionspotentialer.

Mutationer i KCNQ2-genen har visats vara associerade med olika neurologiska tillstånd, inklusive epilepsi och utvecklingsstörningar.

Tandem pore domain potassium channels (K2P) are a subfamily of potassium channels that consist of two pore-forming domains within the same polypeptide chain. These channels are characterized by their ability to be constitutively open and contribute to the background leak current in cells. They play important roles in regulating resting membrane potential, input resistance, and excitability in various tissues, including the nervous system and cardiovascular system. Examples of K2P channels include TWIK (tandem of P domains in a weak inward rectifying K channel), TREK (tandem pore domain weakly inward rectifying K channel), TRAAK (TWIK-related arachidonic acid-stimulated K channel), and THIK (tandem pore domain halothane inhibited K channel). They can be modulated by various factors such as voltage, temperature, mechanical stimuli, and lipids.

KCNQ3-kaliumkanalen, också känd som Kv7.3-kanalen, är en typ av potassieumkanal som hjälper till att reglera elektrisk excitabilitet i neuroner. Denna kanal består av proteinkomplexet KCNQ3, som är en subunit av en heteromerisk kaliumkanal tillsammans med KCNQ2-subuniten. Dessa kanaler spelar en viktig roll i repolariseringen av membranpotentialet efter en aktionspotential och hjälper också till att kontrollera frekvensen av aktionspotentialer i neuroner. Genom att vara genomsläppliga för kaliumjoner, medför de en hyperpolarisering av membranpotentialet, vilket gör det svårare för neuronen att generera en ny aktionspotential. Dessa kanaler är också en viktig måltavla för läkemedel som används för behandling av epilepsi och andra neurologiska tillstånd.

Kv4-kaliumkanaler är en typ av potassiumkanaler som förekommer i hjärtmuskulatur och nerver. Dessa kanaler är involverade i repolarisationsfasen av hjärtats aktionspotential, vilket innebär att de hjälper till att ställa tillbaka membranpotentialen till vila efter en depolarisering. Kv4-kanalerna har en snabb aktivering och inaktivering och bidrar därför till den snabba repolarisationsfasen (Phase 1) av hjärtats aktionspotential. De kan också spela en roll i regleringen av neuronal excitation och inhibition i nervsystemet. Genetiska mutationer i Kv4-kanalerna har associerats med vissa former av kardiovaskulära sjukdomar, såsom arytmier och hjärtsjukdomar.

'Membranpotential' refererer til den elektriske spænding, der opretholdes over cellemembranen i levende celler. Dette potential er skabt af forskellige ioner, som sodium (Na+), kalium (K+), calcium (Ca2+) og klorid (Cl-), der har forskellig koncentration på hver side af cellemembranen. I hviletilstand er membranpotentialet negativt, da der er en højere koncentration af negative ladninger inde i cellen end udenfor. Dette skyldes især forskellen i koncentration af K+ og Na+ ioner på hver side af cellemembranen.

I membranpotentialet spiller natrium-kalium-pumpen en vigtig rolle, idet den pumper to kaliumioner ind i cellen for hvert tre sodiumioner, der pumpes ud. Dette bidrager til at opretholde den negative ladning inde i cellen og sikre et stabil membranpotential.

Membranpotentialet kan ændres under forskellige fysiologiske processer som eksempelvis nerveimpulser, muskelkontraktioner og celldifferentiering. Disse ændringer i membranpotentialet er nødvendige for cellernes normale funktion og kommunikation med hinanden.

Kalciumkanalblockerare är en grupp av läkemedel som används för att behandla olika hälsozustånd, framförallt kardiovaskulära sjukdomar. De verkar genom att blockera de kanaler i cellmembranet där jonerna kalcium kan passera in i cellen. Genom att minska mängden intracellulärt kalcium påverkas muskelkontraktioner, vilket sänker blodtrycket och/eller hjärtats arbetsbelastning.

Det finns två huvudtyper av kalciumkanalblockerare: dihydropyridiner och non-dihydropyridiner. Dihydropyridiner, som exempelvis nifedipin och amlodipin, har en stark verkan på de glatta muskler som omger blodkärlen och används främst för behandling av högt blodtryck och angina pectoris. Non-dihydropyridiner, såsom verapamil och diltiazem, har en starkare verkan på hjärtmuskulaturen och kan användas för att behandla både högt blodtryck och oregelbunden hjärtverksamhet.

I medicinsk kontext refererar termen "kalciumkanalblockerare" alltså till en grupp läkemedel som verkar genom att blockera kalciumkanaler i cellmembranet, med olika typer och undergrupper som har olika farmakologiska egenskaper och användningsområden.

En oocyte, även känd som en äggcell, är en stor, ofullständigt utvecklad cell hos en kvinna som kan utvecklas till ett ägg under den ovulatoriska cykeln. Oocyten bildas i äggstockarna (ovarier) och innehåller halva av den genetiska informationen i form av 23 unika kromosomer, medan de flesta andra celler i kroppen har 46 kromosomer fördelade på två uppsättningar. När en mannens spermie befruktar oocyten bildas en zygot, som kan utvecklas till ett embryo och sedan till ett foster under graviditeten.

'G protein-coupled inwardly-rectifying potassium channels' (GIRK) are a type of potassium ion channel found in the cell membrane that play a crucial role in regulating electrical excitability in various tissues, including the brain and heart. These channels are named "inwardly-rectifying" because they preferentially allow potassium ions to flow into the cell (inward current) rather than out of the cell (outward current), especially when the membrane potential is negative.

GIRK channels are activated by G proteins, which are themselves activated by G protein-coupled receptors (GPCRs). When a GPCR is activated by an agonist, it triggers a signaling cascade that results in the activation of specific G proteins. These G proteins then bind to and open the GIRK channels, allowing potassium ions to flow into the cell and hyperpolarize the membrane potential. This process helps dampen or terminate the electrical signal, providing a negative feedback mechanism for GPCR signaling.

There are several subtypes of GIRK channels (GIRK1-4), which can form homo- or heterotetrameric complexes with varying functional properties. In the heart, for example, GIRK channels play a critical role in regulating the electrical activity of cardiac myocytes and controlling heart rate. In the brain, they are involved in various physiological processes, including neurotransmitter release, synaptic plasticity, and neuronal excitability, as well as pathophysiological conditions such as epilepsy, addiction, and anxiety disorders.

'Xenopus laevis' är ett amfibieväxt som tillhör släktet Xenopus och familjen pipagrodor. Denna art är ursprungligen hemmahörande i subsahariska Afrika, där den förekommer i stillastående eller långsamt flytande vattensamlingar.

Xenopus laevis är en tvåbensegellös grodart som blir cirka 10-15 cm lång och kännetecknas av sin robusta byggnad, grönaktiga till bruna färger och sina tydligt framträdande, knölformade parotidkörtlar bakom ögonen.

Denna art är välkänd inom forskningen, speciellt inom molekylärbiologi och genetik, eftersom den har en lång livslängd i fångenskap (upp till 15 år) och är lätt att hantera och föröka. Xenopus laevis används ofta som ett modellorganism för att studera utvecklingsbiologi, neurobiologi och immunologi.

Small-conductance calcium-activated potassium channels (SK channels) are a type of ion channel found in the membrane of excitable cells, such as neurons and muscle cells. They are called "calcium-activated" because their opening is triggered by an increase in intracellular calcium ions (Ca^2+^). Once open, SK channels allow the flow of potassium ions (K^+^) out of the cell, which leads to hyperpolarization of the membrane potential. This process helps regulate the electrical excitability of the cell and plays a role in various physiological functions, including neurotransmitter release, neuronal firing patterns, and vascular tone. The term "small-conductance" refers to the relatively small number of ions that can pass through the channel pore at any given time.

Elektrofysiologi är en medicinsk specialitet som handlar om studiet av den elektriska aktiviteten hos levande vävnader, särskilt hjärt- och nervvävnader. Inom kardiologin används elektrofysiologi för att diagnostisera och behandla olika typer av hjärtsjukdomar, till exempel aritmier (för fått eller för snabb hjärtrytm).

Inom neurofysiologin används elektrofysiologiska tekniker för att studera den elektriska aktiviteten i nervceller och deras signalering till varandra. Detta kan ske genom att placera elektroder på ytan av hjärnan eller inuti nervbanor för att mäta den elektriska aktiviteten under olika förhållanden, till exempel under vakenhet eller sömn, och under olika sjukdomszuständerna.

Elektrofysiologin är en mycket avancerad teknik som kräver speciell utbildning och erfarenhet för att kunna tolka de komplexa mönstren av elektrisk aktivitet som kan ses i levande vävnader.

'Patch-clamp-tekniker' är en elerofysiologisk metod som används för att mäta jonflöden genom en individuell jonkanal i cellmembranet. Den utvecklades av den tyska forskaren Erwin Neher och den amerikanske forskaren Bert Sakmann år 1981, för vilket de belönades med Nobelpriset i fysiologi eller medicin år 1991.

Tekniken innebär att en glas pipett fylls med en elektrolytlösning och placeras i kontakt med cellmembranet så att en liten del av membranet sugs in i pipetten och formar en "patch" eller ett "tätslag". När denna patch är intakt, kan potentialen över membranet justeras så att jonkanalen öppnas och jonflödet genom kanalen kan mätas som en ström.

Patch-clamp-tekniken används inom flera områden av biomedicinsk forskning, till exempel för att studera hur jonkanaler regleras och hur de påverkar cellers elektriska signalering, samt för att utveckla läkemedel som kan modulera jonkanalfunktionen.

Delayed rectifier potassium channels are a type of ion channel found in the membrane of excitable cells, such as nerve and muscle cells. They are called "delayed rectifiers" because they activate and begin to allow the flow of potassium ions (IK+) out of the cell after a short delay following an action potential. This helps to repolarize the cell membrane and return it to its resting state.

These channels are important for the regulation of the duration and frequency of action potentials, and are therefore involved in the control of electrical excitability in cells. Delayed rectifier potassium channels are composed of four subunits that form a ion-conducting pore, and their activity is regulated by various factors including voltage, phosphorylation, and interactions with other proteins.

There are two main types of delayed rectifier potassium channels, Iks (or Kv3) and Ikr (or Kv7). Iks channels have rapid activation and deactivation kinetics, and are responsible for the fast repolarization phase of action potentials in neurons. Ikr channels, on the other hand, activate more slowly and contribute to the late repolarization phase of action potentials in both nerve and muscle cells.

Abnormalities in delayed rectifier potassium channel function have been implicated in a number of diseases, including cardiac arrhythmias, epilepsy, and neurodevelopmental disorders.

Kloridkanaler är proteinkomplex som spänner över celldelar och membran i kroppens celler. De tillåter negativt laddade klorgasioner (Cl-) att diffundera genom cellmembranet. Dessa kanaler är viktiga för att reglera elektrolytbalans, pH och vätskebalans i kroppen.

Det finns olika typer av kloridkanaler, inklusive voltagemässigt styrda kanaler, ligandstyrda kanaler och mekaniskt styrda kanaler. Dessa olika typer av kanaler aktiveras av olika signaler och är involverade i olika fysiologiska processer som nervsignalerering, muskelkontraktion och sekretion av saltsyror.

Abnormaliteter i kloridkanaler kan leda till olika sjukdomar, inklusive cystisk fibros (CF), en ärftlig lungsjukdom som orsakas av mutationer i CFTR-genen, som kodar för en speciell typ av kloridkanal.

Glyburide är ett orals antidiabetikum som används för att behandla typ 2-diabetes. Det är en sulfonyletylureaderivat och fungerar genom att stimulera insulinsecretion från betaceller i bukspottkörteln. Glyburide hjälper kroppen att använda insulin mer effektivt och kan minska blodsockernivåerna efter måltider. Det ges vanligen en till två gånger per dag, beroende på patientens behov och respons.

Tetraethylammonium (TEA) är ett organiskt kation som består av en kväveatom omgiven av fyra etylgrupper. Det används ofta inom farmakologi och neurovetenskap som en blockerare av olika jonkanaler, eftersom det kan penetrera cellmembran och blockera potassium- och natriumkanaler. Det är inte toxiskt i låga koncentrationer, men högre koncentrationer kan orsaka skador på hjärtat och nervsystemet.

Elektrisk ledningsförmåga (elektrisk konduktivitet) är ett mått på hur väl en substance kan leda elektrisk ström. Det är definierat som den reciproka värdet av resistansen i en given volym av materialet, och mäts vanligtvis i enheten Siemens per meter (S/m). Ju högre konduktivitet, desto bättre ledningsförmåga har materialet.

1-Butanol, också känt som butan-1-ol, är en primär alkohol med kemisk formel C4H9OH. Det är en färglös, flytande substans med låg doft som är blandbar med vatten och de flesta organiska lösningsmedel. 1-Butanol används främst som råvara för tillverkning av konstharts, lacker, färger, lim och andra kemikalier. Det kan också användas som lösningmedel, desinfektionsmedel och som bränsle i vissa typer av förbränningsmotorer.

Molekylsekvensdata (molecular sequencing data) refererer til de resultater som bliver genereret når man secvenserer DNA, RNA eller proteiner i molekylærbiologien. Det innebærer typisk en række af nukleotider (i DNA- og RNA-sekvensering) eller aminosyrer (i proteinsekvensering), der repræsenterer den specifikke sekvens af gener, genetiske varianter eller andre molekyler i et biologisk prøve.

DNA-sekvensdata kan f.eks. anvendes til at identificere genetiske varianter, undersøge evolutionæ forhold og designe PCR-primerer. RNA-sekvensdata kan bruges til at studere genudtryk, splicevarianter og andre transkriptionelle reguleringsmekanismer. Proteinsekvensdata er vigtige for at forstå proteinstruktur, funktion og interaktioner.

Molekylsekvensdata kan genereres ved hjælp af forskellige metoder, herunder Sanger-sekvensering, pyrosekvensering (454), ion torrent-teknikker, single molecule real-time (SMRT) sekvensering og nanopore-sekvensering. Hver metode har sine styrker og svagheder, og valget af metode afhænger ofte af forskningens specifikke behov og ønskede udbytte.

L-typ (langsam-typ) kalciumkanaler är jonkanaler som tillåter calciumjoner att strömma in i exciterade celler, vanligtvis muskel- och nervceller. Dessa kanaler spelar en viktig roll i celldefibrillation, neurotransmission, muskelkontraktion och reglering av cellytiska signaltransduktionsvägar.

L-typ kalciumkanalerna består av flera underenheter, inklusive en porebildande alfa-1-subunit, en beta-subunit, en gamma-subunit och en delta-subunit. Alfa-1-subuniten är den aktiva komponenten som bildar kanalporen och är ansvarig för calciumjonernas selektiva transport.

L-typ kalciumkanalerna aktiveras vid höga membranpotentialer, vilket orsakar en inflöde av calciumjoner in i cellen. Denna inflöde leder till en ökning av intracellulärt calcium, som kan initiera en rad cellulära processer, såsom muskelkontraktion och neurotransmitterutsläpp.

Dysfunktion i L-typ kalciumkanalerna har visats vara relaterad till flera sjukdomar, inklusive hypertension, angina pectoris, hjärtarytmier och neurologiska störningar.

En aminosyrasekvens är en rad av sammanfogade aminosyror som bildar ett protein. Varje protein har sin unika aminosyrasekvens, som bestäms av genetisk information i DNA-molekylen. Den genetiska koden specificerar exakt vilka aminosyror som ska ingå i sekvensen och i vilken ordning de ska vara placerade.

Aminosyrorna i en sekvens är sammanbundna med peptidbindningar, vilket bildar en polymer som kallas ett peptid. När antalet aminosyror i en peptid överstiger cirka 50-100 talar man istället om ett protein.

Aminosyrasekvensen innehåller information om proteinet och dess funktion, eftersom den bestämmer proteins tertiärstruktur (hur aminosyrorna är hopfogade i rymden) och kvartärstruktur (hur olika peptidkedjor är sammansatta till ett komplext protein). Dessa strukturer påverkar proteinet funktion, eftersom de avgör hur proteinet interagerar med andra molekyler i cellen.

Intermediate-conductance calcium-activated potassium channels (IKCa) are a type of ion channel found in the membrane of certain cells. These channels are activated by increases in intracellular calcium concentrations and allow the flow of potassium ions out of the cell. The term "intermediate-conductance" refers to the fact that these channels have a higher conductance (or ability to allow the passage of ions) than other types of calcium-activated potassium channels, such as small-conductance (SKCa) or big-conductance (BKCa) channels. IKCa channels play a role in regulating cell excitability and have been implicated in various physiological processes, including the regulation of blood pressure and the immune response.

Medicinsk bibliografi definieras som en systematisk sammanställning och beskrivning av publikationer inom området medicin och hälsovård. Det kan inkludera böcker, artiklar, rapporter, konferensmaterial, kapitel, teser och andra typer av publikationer som är relevanta för läkekonst, forskning och utbildning inom medicin och hälsovård.

En medicinsk bibliografi kan vara specialiserad på ett visst ämne eller omfatta en bredare samling av publikationer inom hela området. Den kan användas för att hitta relevant litteratur till forsknings- och undervisningsändamål, för att stödja evidensbaserad medicin och för att hjälpa läkare, sjuksköterskor och andra hälsovårdspersonal att hålla sig uppdaterade inom sina respektive områden.

En medicinsk bibliografi kan vara tryckt eller elektronisk och kan använda olika typer av system för att katalogisera och söka efter publikationer, såsom kontrollnummer, ämnesord, nyckelord och auktoritetsnamn.

'Xenopus' är ett släkte groddjur som tillhör familjen pipagrodor. Det mest välkända arten inom släktet är Xenopus laevis, även känd som afrikansk klokrypare. Denna art är vanligen vad man avser när man talar om 'Xenopus' i medicinska sammanhang.

Xenopus laevis används ofta inom forskning, speciellt inom utvecklingsbiologi och molekylär biologi, på grund av deras lätta hantering, snabba embryonala utveckling och stora ägg som är lämpliga för mikroinjektion. Deras genetiska och morfologiska likheter med människan gör dem också användbara som modellorganismer för att studera många aspekter av mänsklig fysiologi och sjukdomar.

I medicinska sammanhang kan Xenopus användas för att undersöka utvecklingen av olika organ och system, såsom det nervsystemet, muskelsystemet och det reproduktiva systemet. De kan också användas för att studera immunologi, toxicologi och farmakologi.

4-Aminopyridine is a type of drug known as a voltage-gated potassium channel blocker. It works by blocking these channels, which increases the excitability of nerve cells and helps to improve nerve impulse transmission. This can be helpful in treating certain neurological conditions, such as multiple sclerosis, where damage to the nerves can cause muscle weakness and other symptoms.

In medical terms, 4-aminopyridine is often referred to by its brand name, Ampyra, which is approved for use in the United States to improve walking in patients with multiple sclerosis. It is important to note that this medication can have serious side effects and should only be used under the close supervision of a healthcare provider.

Maxi-K-kanal-alfauntereheder, også kendt som de potentiale-dependent calcium-aktiverede potassium-kanaler (BK-kanaler), er en type af jonkanaler i cellemembranen hos mange celler, herunder muskelceller og nervesystemet. Navnet "Maxi-K" kommer fra at kanalen er den største potassium-kanal, der er kendt for at være aktiveret af calcium-ioner.

Maxi-K-kanaler består af fire identiske underenheder, hver med seks transmembrane domæner og en pore-region, som danner en kanal gennem cellemembranen. Disse underenheder samles til en tetramer og bliver aktiveret når der er tilstedeværelse af calcium-ioner i cytoplasmaet. Når de er aktiverede, tillader Maxi-K-kanalerene potassium-ioner at forlade cellen, hvilket hjælper med at regulere cellepotentialet og muskelkontraktionen.

Maxi-K-kanaler spiller en vigtig rolle i mange fysiologiske processer, herunder blodtryksregulering, kontrol af muskelspasmer og modulation af nervecellers aktivitet. Dysfunktion i Maxi-K-kanaler kan føre til forskellige sygdomstilstande, såsom hypertension, epilepsi og kramp i glatmuskulatur.

'Skorpiongifter' refererer til de giftstoffer som findes i skorpions svans. Skorpiongift består af et kompleks cocktail af forskellige neurotoxiner, der primært påvirker nervesystemet hos ofrene. Disse toksiner kan føre til en række symptomer, herunder lokal smerte, hvor giftet er injiceret, kramper, spasmer, salivation, svimmelhed, yderligere smerter i brystet og maven, højt blodtryk, akut hjertefremgangsmåde, og i sjældne tilfælde kan det føre til døden.

Skorpiongifters effekt på mennesker varierer alt efter arten af skorpionen. Der er over 1.500 kendte skorpionarter, hvoraf omkring 25-30 anses for at være farlige for mennesker. De mest giftige skorpioner tilhører familien Buthidae, herunder arter som den afrikanske fat-tailed skorpion og den brasilianske yellow scorpion.

Skorpiongifters neurotoxiner fungerer ved at forstyrre ionbalancen i nervecellerne, hvilket fører til de symptomsmerker, der er beskrevet ovenfor. Nogle skorpiongifte indeholder også enzyme, der kan forårsage lokal vævsskade og inflammation.

Det er vigtigt at søge øjeblikkelig medicinsk behandling, hvis man bliver stukket af en skorpion, da de fleste dødsfald skyldes forsinket behandling. Behandlingen består typisk af smertestillende midler, muskelrelaxanter, respiratorisk assistance og antitoxiner, der er specifikt designet til at neutralisere skorpiongiften.

I medicinen refererer kinetik specifikt till läkemedelskinetik, som är studiet av de matematiska modellerna som beskriver hur ett läkemedel distribueras, metaboliseras och utsöndras i en levande organism. Det finns fyra huvudsakliga faser av läkemedelskinetik:

1. Absorption (absorption): Hur snabbt och effektivt absorberas läkemedlet från gastrointestinal tract till blodomloppet.
2. Distribution (distribution): Hur snabbt och i vilken utsträckning fördelar sig läkemedlet i olika kroppsvävnader och vätskor.
3. Metabolism (metabolism): Hur snabbt och hur påverkar läkemedlets kemiska struktur i kroppen, ofta genom enzymer i levern.
4. Elimination (elimination): Hur snabbt och effektivt utsöndras läkemedlet från kroppen, vanligtvis via urin eller avföring.

Läkemedelskinetiken kan påverkas av många faktorer, inklusive patientens ålder, kön, genetiska variationer, lever- och njurfunktion samt andra läkemedel som patienten tar.

Cromakalim är ett läkemedel som tillhör en grupp av substanser som kallas K_{ATP}-kanalöppnare. Det används inom forskning, men har inte godkänts för medicinskt bruk hos människor. Cromakalim verkar genom att öka blodflödet i hjärtat och i skelettmusklerna, vilket kan vara användbart vid behandling av kärlkramp och angina pectoris.

I medicinsk kontext kan definitionen av Cromakalim se ut ungefär såhär:

Cromakalim är en substans som tillhör gruppen K~ATP-kanalöppnare. Den verkar genom att öka blodflödet i hjärtat och skelettmuskulaturen, vilket kan vara användbart vid behandling av kärlkramp och angina pectoris. Cromakalim har inte godkänts för medicinskt bruk hos människor, men används inom forskning.

Pinacidil är ett oralsamt aktiverande subsanstans för ATP-sensitiva kaliumkanaler (K-ATP). Det används som ett smält salt, pinacidil ditrifluoracetat, i behandlingen av resistivt essentiellt högt blodtryck och behandling av diabetes typ 2. Pinacidil verkar genom att öka potassiumutflödet från celler, vilket leder till en relaxering av glatt muskulatur i artärväggar och därmed sänker blodtrycket.

Charybdotoxin är ett neurotoxin som utvinns från giften hos den centralamerikanska skorpionen Centruroides sculpturatus. Detta toxin binder till och blockerar specifika potassiumkanaler i cellmembranet, vilket kan störa exciterande signalsubstanser i nerv- och muskelsystemen hos djur. Charybdotoxin har använts för forskningsändamål för att undersöka struktur och funktion hos potassiumkanaler, men det har ingen känd medicinsk användning hos människor.

'Kalium i kroppen' eller 'kalium i kosten' refererer til det mineraliske elektrolyttet kalium, som er nødvendig for at opretholde en række vitalle kropsfunktioner. Kalium er især vigtigt for at regulere muskel- og hjertefunktionen, nerveimpulsers overførsel samt væskebalancen i kroppen.

Kalium findes naturligt i mange fødevarer, herunder frugt, grøntsager, nødder, frø og visse typer fisk. Et balancede kostindtag af disse fødevarer sikrer normalt en tilstrækkelig kaliumindtagelse hos de fleste mennesker.

Den anbefalede daglige indtagelse (RDI) for voksne er på 4.700 milligram (mg) for mænd og 4.200 mg for kvinder. Det er vigtigt at bemærke, at overdosis af kalium kan være skadeligt for helbredet, så det anbefales at undgå at tage kaliumtilskud uden først at have konsulteret en læge.

'Nervceller', eller neuroner, är de specialiserade cellerna i nervsystemet som skickar och tar emot signaler, så kallade impulser, från varandra via sina utskott, axon och dendriter. Dessa signaler kan vara kemiska eller elektriska och används för att kommunicera information inom och mellan olika delar av nervsystemet. Nervcellerna är mycket viktiga för alla aspekter av kroppens funktion, inklusive sinnesintryck, rörelse, minne och känslor. De är också specialiserade till att överleva länge och har en hög grad av återbildning efter skada jämfört med andra celltyper i kroppen.

'Natriumkanalblockerare' är en grupp läkemedel som verkar genom att blockera natriumkanaler i hjärtats celler. Detta påverkar hjärtats elektriska aktivitet och kan användas för att behandla olika hjärtsjukdomar, såsom rytmstörningar och blodtryckshöjning. Natriumkanalblockerare delas vanligen in i två kategorier: fastverkande (till exempel tetradymetylammonium och lidokain) och långsamtverkande (till exempel kinidin, prokainamid och flecainid). De långsamtverkande natriumkanalblockerarna kan också användas för att behandla vissa typer av epilepsi.

Sulfonylurea receptors (SUR) är proteiner i cellmembranet som binder till sulfonyleuror, en typ av orala antidiabetika läkemedel. Dessa receptorer är belägna i beta-celler i bukspottkörteln och är involverade i insulinsekretering. När sulfonylurea läkemedlen binder till SUR, ökar detta cellmembranets permeabilitet för kalciumjoner, vilket leder till en ökad sekretion av insulin från beta-cellerna. Det finns två typer av sulfonylurea receptorer, SUR1 och SUR2, som har olika funktioner i kroppen. SUR1 är specifikt beläget i bukspottkörteln medan SUR2 finns i hjärta, muskler och nervceller.

'Natrium' er ein grunnleggjande mineral og er kjent som Natrium (Na) på engelsk. I medisinsk sammenheng, refererer Natrium ofte til Natrium-jonen (Na+), som er en viktig elektrolytt i kroppen. Natrium spiller en viktig rolle i å holde vannbalansen i kroppen, og bidrar også til å regulere blodtrykket og hjertets funksjon. Natriumforsyningen i kroppen kommer främst fra saltet (NaCl) som vi konsumerer i vår daglige kost.

Aktionspotential (Action Potential) är en plötslig elektrisk potentialändring som sker över cellmembranet hos exciterbara cellsorter, såsom nerv- och muskelceller. Detta fenomen orsakas av fluktuationer i membranpotentialen som följer specifika mönster av depolarisering (positivt laddning) och repolarisering (negativt laddning).

I nerv- och muskelceller är aktionspotentialerna resultatet av jonkanaler som öppnas och stängs i cellmembranet, vilket tillåter specifika joner (som natrium, kalium och kalcium) att diffundera in eller ut genom membranet. Denna jontransport orsakar en förändring av membranpotentialen, vilket kan uppfattas som en elektrisk signal.

När aktionspotentialen initieras öppnas natriumjonkanaler, vilket leder till en inflöde av natriumjoner och en depolarisering av cellmembranet. När membranpotentialen når en viss tröskelvärde aktiveras ytterligare jonkanaler, vilket orsakar en snabb repolarisering av cellmembranet. Efter repolariseringen stängs natriumjonkanalerna och kaliumjonkanaler öppnas, vilket leder till en utflöde av kaliumjoner och en ytterligare repolarisering av membranpotentialen.

Aktionspotentialer är viktiga för kommunikation och signalering inom nervsystemet och muskelsystemet. De möjliggör snabb överföring av information och koordinerad muskelaktivitet, vilket är nödvändigt för normal funktion hos levande organismer.

Barium är inom medicinen ett metalliskt grundämne som används i form av bariumpreparat som kontrastmedel vid röntgenundersökningar av mag-tarmkanalen. Bariumsaltet bildar en opak välling som färgar in tarmarna på röntgenbilderna, vilket gör att strukturer och eventuella skador i tarmarna kan ses tydligare. Bariumpreparaten är vanligen receptbelagda och bör endast användas under medicinsk observation på grund av risk för allvarliga bieffekter, som till exempel förstoppning eller i värsta fall andningsproblem om preparatet skulle hamna i lungorna.

N-typ Kalciumkanaler är en typ av voltage-gated kalciumkanaler som huvudsakligen återfinns i nervceller och neuroendokrina celler. De spelar en viktig roll i att reglera frisättningen av neurotransmittorer, såsom noradrenalin och serotonin, från presynaptiska terminals vid nervimpulsöverföringen (synapsen). N-typ Kalciumkanaler aktiveras av en depolarisering av cellmembranet och låter Kalciumjoner strömma in i cellen. Denna inflöde av Kalciumioner initierar exocytoten av neurotransmittorvarbladen, vilket möjliggör kommunikation mellan nervceller. N-typ Kalciumkanaler skiljer sig från andra typer av kalciumkanaler genom sin särskilda struktur och känslighet för olika jonblockerare.

Tetraethylammonium (TEA) föreningar är en typ av organiska föreningar som innehåller ett tetraetylammonium-kation, (CH3CH2)4N+. Detta kation består av en ammonium-grupp med fyra etylgrupper bundna till kvävet. TEA-föreningar är ofta joniska föreningar som innehåller ett anion balanserat av tetraethylammonium-kationen. Dessa föreningar används ofta inom forskning, till exempel som kramphämmande medel och för att blockera jonkanaler.

Adenosintriphosphat (ATP) är ett molekylärt komplex som utgör en energirik förening i levande celler. Det består av en nukleotid, adenosin, som är kovalent bundet till tre fosfatgrupper. ATP fungerar som den huvudsakliga energibäraren inom celler och används för att driva en mängd olika cellulära processer, såsom muskelkontraktioner, nerverna transmissionsprocesser och syntesen av proteiner och andra biologiska molekyler. När ATP hydrolyseras (bryts ned) frigörs energi som kan användas för att utföra arbete inom cellen.

Bariumföreningar är en typ av kemiska föreningar som innehåller grundämnet barium (elementsymbol Ba, atomnummer 56). Barium är ett metalliskt grundämne som tillhör gruppen alkaliska jordartsmetaller och har två positiva laddningar när det bildar joner.

Bariumföreningar är ofta vita eller färglösa fasta ämnen som är lättlösliga i vatten. De används ofta inom medicinen, särskilt inom röntgenologi, där de blandas med vatten och ges till patienten för att skapa en kontrast vid röntgenundersökningar av tarmarna. Bariumföreningar absorberar inte röntgenstrålning, vilket gör att de blir synliga på röntgenbilder.

Exempel på bariumföreningar är bariumsulfat (BaSO4) och bariumklorid (BaCl2). Bariumsulfat används ofta som kontrastmedel vid röntgenundersökningar av tarmarna, medan bariumklorid kan användas för att behandla magnesiumbrist.

Det är viktigt att notera att bariumföreningar kan vara giftiga om de inte hanteras korrekt, eftersom barium kan orsaka svåra skador på nervsystemet och musklerna vid högre koncentrationer. Därför bör bariumföreningar endast användas under medicinsk övervakning och i enlighet med rekommenderade doser.

Kalcium (Ca) er ein essensiell mineral som spiller en viktig rolle i menneskelige kroppa. Det er det mest abundaante mineralet i den menneskelige kroppen og utgjør om lag 1,5-2% av kroppens totale vekt. Kalcium finst foremost i tannene og benene, men det også fungerer som en viktig elektrolytt i kroppa og er involvert i mange viktige fysiologiske prosesser, så som:

1. Muskelkontraksjon: Kalcium hjelper med å aktivere muskelkontraksjoner, slik at vi kan bevege oss.
2. Nervesignalering: Kalcium er involvert i nervesystemet og hjeler med å overføre nervesignaler mellom nervecellene.
3. Blodkoagulasjon: Kalcium spiller en viktig rolle i blodkoagulasjonen ved hjelp av å aktivere bestemte proteiner som er involvert i denne prosessen.
4. Hormonproduksjon: Kalcium er også involvert i produksjonen og reguleringen av visse hormoner, for eksempel parathyroideahormonet og kalcitoninet.
5. Cellsignaleringsprosesser: Kalcium hjelper med å regulere cellsignaleringsprosesser i kroppen, som for eksempel cellevekst og celldeling.

For å sikre at kroppa får nok kalcium, er det viktig å ha en balanseert kost med tilstrekkelige mengder av denne næringsstoffen. God kilder på kalcium inkluderer mælkprodukter, grønnsaker som brokkoli og bladgrønnsaker, bønner, nøtter og fisk som sardiner og laks.

'Kaliumbrist' refererer til et forhold, hvor kroppen mangler den normale og sunde koncentration af kalium (et essentielt mineral og elektrolyt). Kalium er vigtig for mange vigtige fysiologiske processer i kroppen, herunder hjertets funktion, muskelaktivitet og nervesystemet.

En kaliumbrist kan opstå som følge af forskellige faktorer, herunder:

1. Øget udskillelse af kalium via urinen, som kan skyldes visse lægemidler (f.eks. diuretika), sygdomme eller genetiske forstyrrelser.
2. Mangel på kalium i kosten, hvilket kan forekomme ved ensidig kosthold, magersygdomme eller langvarige diarréer.
3. Forstyrret absorption af kalium i tarmen, som kan skyldes visse sygdomme eller lægemidler.

Symptomer på en kaliumbrist kan inkludere muskelsvaghed, træthed, spasmer, pulsiringssmerter i musklerne, rystelser, forstyrret hjerterytme og i værste fald hjertestop. Hvis du formoder, at du lider af en kaliumbrist, bør du søge medicinsk vejledning og behandling umiddelbart.

'Kaliumföreningar' refererar till olika kemiska föreningar som innehåller positivt laddat jon Kalium (K+). Kalium är ett väsentligt mineral och ett essentiellt electrolyt som spelar en viktig roll i människokroppen, särskilt för muskelfunktion, nervimpulstransmission och cellernas homeostas.

Exempel på Kaliumföreningar inkluderar:

1. Kaliumhydroxid (KOH): En stark bas som används i olika industriella tillämpningar, såsom beredning av etylenglykol och som ett desinfektionsmedel.

2. Kaliumklorid (KCl): Ett salt av Kalium, som är en vanlig källa till Kalium i dieten och används också inom medicinen som ett elektrolyt ersättningsmedel.

3. Kaliumkarbonat (K2CO3): Även känt som pottaske, används ofta som en naturlig gödning för att öka jordens Kaliumhalt.

4. Kaliumfosfat (KPO3): Används inom livsmedelsindustrin som ett konsistensmedel och buffertämne, samt i medicinen som en farmaceutisk hjälpämne.

5. Kaliumsulfat (K2SO4): En annan Kaliumsalten som används inom jordbruket som en gödning och inom industrin för tillverkning av glas, papper och textilier.

Det är viktigt att notera att Kaliumföreningar bör hanteras med omsorg på grund av deras reaktiva natur och möjliga hälsorisker vid exponering för överdoser eller direktkontakt med huden, ögon eller luftvägar.

Transient Receptor Potential Canonical (TRPC) are a type of ion channels that are responsible for the movement of cations, including calcium (Ca2+), across the cell membrane. These channels are non-selective and can be activated by various stimuli such as G protein-coupled receptors, receptor tyrosine kinases, and mechanical stress. TRPC channels are widely expressed in many tissues, including the cardiovascular, respiratory, gastrointestinal, and nervous systems, where they play important roles in regulating various cellular functions such as proliferation, differentiation, migration, and apoptosis. Dysfunction of TRPC channels has been implicated in several diseases, including hypertension, atherosclerosis, asthma, and cancer.

Cyclic nucleotide-gated (CNG) cation channels are a type of ion channel found in the membranes of certain cells, primarily in the sensory systems of animals. These channels are responsible for converting chemical signals into electrical signals, allowing the cell to respond to changes in its environment.

As their name suggests, CNG channels are gated by cyclic nucleotides, which are molecules that are synthesized from ATP and act as second messengers inside the cell. The two main types of cyclic nucleotides that gate CNG channels are cyclic adenosine monophosphate (cAMP) and cyclic guanosine monophosphate (cGMP).

When a signaling molecule binds to a receptor on the outside of the cell, it can trigger the production of cAMP or cGMP inside the cell. These cyclic nucleotides then diffuse through the cytoplasm and bind to CNG channels in the cell membrane, causing them to open and allowing positively charged ions such as sodium (Na+) and calcium (Ca2+) to flow into the cell. This influx of cations depolarizes the cell membrane, triggering a variety of downstream responses that allow the cell to respond to the signaling molecule.

CNG channels are particularly important in the sensory systems of animals, where they play a key role in detecting and responding to changes in light, smell, and taste. For example, in the retina of the eye, CNG channels in the membranes of photoreceptor cells help convert light into electrical signals that can be processed by the brain. Similarly, in the nose and tongue, CNG channels in olfactory and gustatory receptor cells help detect and respond to different smells and tastes.

Overall, CNG channels are an essential component of many sensory systems, allowing animals to detect and respond to a wide range of environmental stimuli.

T-typer Kalciumkanaler ( Cav3.x ) är en typ av ionkanaler som tillåter calciuminflöde i celler. De aktiveras vid relativt negativa membranpotentialer och har en sakta aktiverings- och inaktiveringsprocess. T-typer Kalciumkanaler förekommer vanligtvis i endoplasmatiska retikulumsmembranet (ER) och playa en viktig roll i excitation-kontraktion-kopplingen hos muskelceller, samt i celldifferentiering och reglering av celldelning. Dessutom är de involverade i celldöd mekanismer som apoptos. T-typer Kalciumkanaler kan blockeras av läkemedel såsom mibefradil och nitrendipin.

"Benzopyranner" är ett samlingsnamn för olika kemiska föreningar som har en benzofenring fused med en pyranring. Det finns flera undergrupper till benzopyranner, beroende på var de två ringarna är fused. Några exempel är:

* Chromener: 1-benzopyran eller 2H-1-benzopyran
* Isochromener: 2-benzopyran eller 4H-3-benzopyran
* Coumariner: 2H-1-benzopyran-2-on eller 1,2-bensopyron
* Chromaner: 4H-1-benzopyran eller 2,3-dihydrochromen
* Isochromaner: 4H-3-benzopyran eller 1,2-dihydroisochromen

Benspyrander förekommer naturligt i växter och har en rad medicinska egenskaper. Exempelvis har coumariner blödningshämmande effekter och används inom farmaci, medan andra benspyrander kan ha antiinflammatoriska, antibakteriella eller antioxidativa effekter.

Apamin är ett neurotoxin som utvinns från getingarten *Apis mellifera*. Det är ett peptidtoxin med 18 aminosyror och har en molekylär vikt på 2 kDa. Apamin är speciellt känt för sin förmåga att blockera calcium-aktiverade potassiumkanaler (KCa) i cellmembranet, särskilt de som innehåller KCa3.1-underenheten.

Apamin har visat sig ha potential som ett terapeutiskt medel för att behandla neurodegenerativa sjukdomar, såsom Parkinson's och Alzheimer's, på grund av sin förmåga att skydda nervceller från skada. Dessutom har apamin visat sig ha en viss smärtstillande effekt, men det finns fortfarande mycket forskning kring dess exakta mekanismer och möjliga biverkningar.

Maxi-K kanalbetaniheter, også kjent som de langsomt-aktiverte potassium-utfluktskanalerne (BK-kanaler), er en type av ionkanaler i cellemembranen til mange typer celler, inkludert muskel- og nervesystemet. Disse kanalene er oppkalt etter det faktum at de er aktivert ved høy potassium-konsetrasjon og at de tillater potassium-joner å forlate cellemembranen, hvilket medfører en hyperpolarisering av cellen. Maxi-K kanaler spiller en viktig rolle i reguleringen av elektrisk aktivitet i mange typer celler og er involvert i en rekke fysiologiske prosesser, inkludert muskelkontraksjon, neurotransmission og hjerterytme.

En dos-respons kurva är en grafisk representation av hur effekten av ett läkemedel varierar beroende på dosen. Kurvan visar den önskvärda effekten som ökar med ökande dos, tills en toppnivå nås där ytterligare ökning av dosen inte ger någon extra effekt. Vid högre doser kan läkemedlet bli skadligt och orsaka biverkningar, vilket resulterar i att kurvan börjar dalande.

Den optimala dosen av ett läkemedel är ofta den lägsta effektiva dosen som ger önskad terapeutisk effekt med minsta möjliga risk för biverkningar. Dos-respons kurvor används ofta vid utformning och planering av kliniska prövningar för att fastställa läkemedels säkerhet, effektivitet och optimal dosering.

Kalciumkanalstimulerande läkemedel, även kända som Kalciumkanalagonister, är en grupp av läkemedel som verkar genom att öka inflödet av calcium-ioner in i celler. Detta leder till kontraktion hos glatt muskelceller och signalering i nervceller. Dessa läkemedel används för att behandla en rad olika medicinska tillstånd, såsom hypertension (högt blodtryck), angina pectoris (svårigheter att andas eller smärta i bröstet orsakad av otillräcklig blodförsörjning till hjärtat) och vissa typer av arrhythmier (hjärtfrekvensrubbningar). Exempel på kalciumkanalstimulerande läkemedel inkluderar nifedipin, amlodipin och verapamil.

Läkemedelsreceptorer, även kallade medicinska receptorer eller bara receptorer, är proteiner som finns i cellmembranet eller intracellulärt hos celler i oss alla. De fungerar som mål för läkemedel och andra signalsubstanser, såsom hormoner och neurotransmittorer. När en signalsubstans binder till en receptor aktiveras den och utlöser en kaskad av intracellulära händelser som kan leda till en biologisk respons, till exempel en förändring i cellens funktion eller beteende.

Läkemedelsreceptorer är viktiga för läkemedelsverkan eftersom de flesta läkemedel verkar genom att binda till specifika receptorer och på så sätt modifiera deras aktivitet. Genom att utforma läkemedel som binder till specifika receptorer kan man få kontroll över cellulära processer och på så sätt behandla sjukdomar och symtom.

Exempel på olika typer av läkemedelsreceptorer inkluderar G-protein-kopplade receptorer (GPCR), ligandgated jonkanaler, tyrosinkinasreceptorer och nuclear receptors. Varje typ av receptor har en unik struktur och funktion och är involverad i olika cellulära processer.

"Cell membrane," også kjent som plasma membran, er en flexible, semipermeable barriere som omgir alle levende celler. Det består hovedsakelig av lipider og proteiner og har til oppgave å kontrollere pasasjen av molekyler, ions og andre stoffer inn i og ut av cellen. Lipidbilagen i cellmembranen er organiert som en dobbeltlayet med hydrofobe halvballer mot hverandre og hydrofille halvballer vendt ut og inne i cellen. Proteinmolekyler inneholdt i membranen kan fungere som transportproteiner, reseptorer, enzymers eller mekaniske koblinger til cytoskelettet. Cellmembranen er viktig for å opretholde cellens homeostasisme og integritet.

Sprague-Dawley råtta är en specifik strain av laboratorieråtta som vanligtvis används inom forskning. Denna strain utvecklades under 1920-talet av två forskare, Sprague och Dawley, i USA.

Sprague-Dawley råttor är kända för sin jämna genetiska bakgrund, god hälsa och lätta hantering, vilket gör dem till en populär val för forskning inom områden som farmakologi, toxicologi, beteendevetenskap och cancerforskning. De är också vanliga som subjekt i prekliniska studier av nya läkemedel och andra terapeutiska behandlingar.

Dessa råttor har en genomsnittlig livslängd på två till tre år och väger ungefär 250-500 gram som vuxna. De är också kända för sin fertilitet och stor förmåga att producera avkomma, vilket gör dem lättillgängliga och relativt billiga att använda i forskningssyfte.

Nikorandil är ett läkemedel som används för att behandla angina pectoris, som orsakas av hjärtklaffbrist (aortastenos) eller kärlkramp (koronarspasm). Det fungerar genom att öka blodflödet till hjärtat och vidga blodkärlen. Nikorandil är en kombinerad vasodilatator, vilket betyder att det har både en relaxerande effekt på glatt muskelvävnad i blodkärlens väggar (vasodilation) och en direkt öppnande effekt på små blodkärl (koronararteriolerdilatation).

Läkemedlet verkar genom att aktivera ett enzym som kallas guanylatcyklas, vilket leder till en ökning av cykliskt GMP i glatta muskelceller. Detta resulterar i en relaxering och vidgning av blodkärlen, vilket förbättrar blodflödet till hjärtat och minskar syrebehovet hos hjärtmuskulaturen.

Nikorandil marknadsförs under varunamnet Ikorel i vissa länder, inklusive Storbritannien och Japan. Det ges vanligtvis som en tablet doserad med 5 eller 10 mg och tas två gånger per dag.

Som alla läkemedel kan Nikorandil ha biverkningar och kontraindikationer, så det är viktigt att använda det under medicinsk övervakning och följa riktlinjerna för dess användning.

Cesium, symbolized as Cs, is a silvery-golden metallic element in the alkali group of the periodic table. It is highly reactive and soft to the touch, with a melting point of 28.5 degrees Celsius (83.3 degrees Fahrenheit). In the medical field, cesium-137 is a radioisotope that has been used in cancer treatment, specifically in brachytherapy, where it is implanted directly into the tumor to deliver targeted radiation therapy. However, the use of cesium-137 in medicine has declined due to safety concerns and the availability of alternative treatments. It's important to note that exposure to high levels of ionizing radiation from cesium-137 can be harmful and may cause radiation sickness or other health issues.

Kaliumklorid (KCl) är ett mineral salt som används inom medicinen. Det är en form av kalium, ett elektrolyt som är viktigt för hjärtmuskulaturens funktion och cellers normala funktion i kroppen.

Kaliumklorid används ofta som ett behandlingsmedel vid lågt kaliumspår i blodet (hypokalemi), eftersom det kan hjälpa att ersätta de kaliumbrist som orsakar symptomen. Det kan också användas för att behandla muskelkramper, rytmrubbningar i hjärtat och andra tillstånd som kan orsakas av lågt kaliumspår.

I vissa fall kan Kaliumklorid användas som en del av en dödlig injektion som används för att avrätta dömda brottslingar i vissa delstater i USA. Detta är mycket kontroversiellt och har ifrågasatts på grund av riskerna för felbehandling och smärta under avrättningen.

"Cell culturing" or "cell cultivation" is the process of growing and maintaining cells in a controlled environment outside of a living organism. This is typically done in a laboratory setting using specialized equipment and media to provide nutrients and other factors necessary for cell growth and survival. The cells can be derived from a variety of sources, including human or animal tissues, and can be used for a range of research and therapeutic purposes, such as studying cell behavior, developing new drugs, and generating cells or tissues for transplantation.

I Jontransport (eller sodium-kalium-pumpen) refererer vi til et transportprotein i cellemembranen som pumper natrium (Na+) ud af cellen og potassium (K+) ind i cellen. Dette sker imod deres koncentrationsgradient, hvilket betyder at Na+ har en højere koncentration inde i cellen end udenfor, og K+ har en lavere koncentration inde i cellen end udenfor.

Jontransporten kræver energi for at fungere, som kommer fra ATP-hydrolyse (ATP er adenosintrifosfat, et molekyle der indeholder højt energipotentiale). Denne proces hjælper til at opretholde homeostasen i cellelementer og sørger for at ionerne holdes i balance.

Denne transportmekanisme er essentiel for mange cellulære processer, herunder nerveimpulsers overførsel, muskelkontraktion og cellevæskens osmotiske balance.

"Acid Sensing Ion Channels" (ASICs) are a type of ion channel proteins that are sensitive to changes in extracellular pH levels. They are primarily permeable to cations such as sodium and calcium ions, and play important roles in various physiological processes, including nociception (pain perception), mechanosensation, and synaptic plasticity. ASICs are activated by a decrease in pH, such as that which occurs during tissue acidosis resulting from ischemia, inflammation, or hypoxia. There are several subtypes of ASICs, including ASIC1, ASIC2, and ASIC3, each with distinct biophysical and pharmacological properties.

Epithelial Sodium Channels (ENaC) are transmembrane protein channels that are responsible for the sodium ion (Na+) reabsorption in epithelial cells. These channels are primarily located in the apical membrane of polarized epithelial cells in various organs, including the kidneys, lungs, and colon.

ENaC is composed of three subunits, α, β, and γ, which are encoded by different genes (SCNN1A, SCNN1B, and SCNN1G). Each subunit has two transmembrane domains with intracellular N- and C-termini, and a large extracellular loop. The channel is formed by the association of four α, one β, and one γ subunits.

The activation of ENaC leads to an influx of Na+ ions into the epithelial cells, which is then followed by the passive movement of water molecules through aquaporin channels. This process helps regulate the volume and composition of extracellular fluids in different organs. In the kidneys, for example, ENaC plays a critical role in sodium and potassium balance, as well as blood pressure regulation.

Dysregulation of ENaC function has been implicated in several diseases, including hypertension, cystic fibrosis, and pulmonary edema.

Diazoxid är ett läkemedel som används för att behandla hypoglykemi (lågt blodsocker) orsakad av hyperinsulinemi (överproduktion av insulin), till exempel vid behandlingen av insulinom (en typ av benign tumör i bukspottkörteln som producerar för mycket insulin).

Diazoxid fungerar genom att hämma releasen av insulin från betaceller i bukspottkörteln. Det gör detta genom att öka intracellulärt calcium och aktivera kalmodulin, vilket leder till inhibition av ATP-sensitiv potassiumkanalen och därmed minskar insulinföreningarnas sekretion.

Det är viktigt att notera att diazoxid inte bör användas för att behandla hypoglykemi som orsakas av andra sjukdomar än hyperinsulinemi, eftersom det kan leda till höga nivåer av glukos i blodet och öka risken för diabetes.

Protein undersyrer, også kjent som proteindefisiens, refererer til et tilstand hvor individet ikke får nok proteiner for å oppfylle sine kroppsbehov. Protein er en viktig byggestoff for kroppen og er involvert i mange funksjoner som muskelforming, immunforsvar, hormonproduksjon og andre essensielle biokjemiske prosesser.

En proteinundersyre kan føre til en rekke negative helsekonsekvenser, herunder vansakhet, svakt muskeltonus, økt risiko for infeksjoner, langsom vekst hos barn og unge, og i alvorlige tilfeller kan det føre til komplikasjoner som lever- og hjertesvikt. Proteinundersyre kan være akutt eller kronisk og kan skyldes en rekke forskjellige faktorer, inkludert mangel på proteinrik mat, økt behov for proteiner pga sykdom eller skade, eller forstyrrelser i absorpsjonen eller bruken av proteiner i kroppen.

Elapidgifter är en grupp av ormar som tillhör familjen giftsnokar (Elapidae). Denna familj inkluderar många välkända giftsnokar, såsom kobror, mambaer och korallormar. Elapidgifterna karaktäriseras av sina fixerade giftkrokar bakom deras ögon, som de använder för att injicera sitt gift när de attackerar bytet eller en fiende.

Giftet hos elapidgifter är ofta neurotoxiskt, vilket betyder att det påverkar nervsystemet och kan orsaka muskelsvaghet, andningsproblem och i värsta fall döden. Det är viktigt att söka omedelbar medicinsk hjälp om man blir biten av en elapidgiftorm, eftersom behandlingen ofta kräver specifik antigiftserum för den aktuella ormarten.

"Alkohol" er en betegnelse for et slags organiske forbindelser som inneholder en hydroxylgruppe (-OH) og en karbonylgruppe (=O) i samme molekyle. Den simpleste og mest kjente alkoholen er ethanol, som også kallas for "drinkable alcohol" eller bare "alcohol". Ethanol er den type av alkohol som finnes i alkoholdrikker som øl, vin og spiritus.

I medisinsk sammenheng kan termen "alkohol" også referere til bruken av ethanol som substanse, især i forbindelse med misbrug eller beroende. Slike tilfeller av alkoholmisbruk kan føre til mange skadelige helsekonsekvenser, inkludert leverskade, hjerte- og karsjefterliknende symptomer, neurologiske problemer og sosiale vanskeligheter.

Kalium (symbol: K, atomnummer: 19) är ett grundämne som tillhör alkalimetallerna och finns naturligt i form av tre isotoper: kalium-39, kalium-40 och kalium-41. Sammanlagt utgör dessa isotoper ungefär 93%, 6,7% respektive 0,012% av det naturligt förekommande kaliumet.

Kaliumisotoperna är varianter av grundämnet kalium som skiljer sig åt i antal neutroner i kärnan. De kan ha olika fysikaliska och kemiska egenskaper, men deras grundläggande kemi är densamma på grund av deras liknande elektronkonfiguration.

Kalium-40 är en radioaktiv isotop med en halveringstid på 1,25 miljarder år. Den sönderfaller genom beta-minus-sönderfall till calcium-40 och emitterar en elektron och en antineutrino i processen. Kalium-40 förekommer naturligt i spårmängder i naturen och bidrar till jordens bakgrundsstrålning.

De andra två isotoperna, kalium-39 och kalium-41, är stabila och inte radioaktiva. De används ofta som referensisotoper inom masspektrometri och andra analytiska tekniker.

En mutation är ett tillfälligt eller permanet genetiskt förändring i DNA-sekvensen som kan resultera i en förändring i strukturen eller funktionen hos ett protein eller en genprodukt. Mutationer kan uppstå spontant under celldelning, eller orsakas av externa faktorer såsom strålning, kemikalier eller virus. Mutationer kan vara skadliga, neutrala eller till och med fördelaktiga beroende på vilken del av genomet de påverkar och hur de påverkar genens funktion.

Transient Receptor Potential Vanilloid (TRPV) kanaler är en typ av jonkanaler som är involverade i smärta, temperaturperception och andning. Dessa kanaler är känsliga för varma temperaturer, surhet och vissa kemiska ämnen. TRPV-kanalerna kan öppnas eller stängas av beroende på olika stimuli, vilket leder till inflöde av joner som orsakar elektrisk signalering i nervceller. TRPV1 är ett exempel på en TRPV-kanal som aktiveras vid temperaturer över 42°C och av vissa kemiska ämnen, såsom capsaicin, som finns i chilipeppar.

"Decan sugars" är inte en etablerad term inom medicin eller biokemi. Det kan dock vara en förvrängning av begreppet "deoxysuger", som är en typ av modifierade sockermolekyler som förekommer i vissa naturliga föreningar, till exempel vissa antibiotika och cancerbehandlingsmedel.

Deoxysocker saknar en OH-grupp (hydroxylgrupp) som normalt finns på en av kolatomerna i en sockermolekyl. Detta kan ge upphov till speciella egenskaper hos de föreningar som innehåller dem, och det är anledningen till att deoxysocker ofta används i läkemedel.

Exempel på naturligt förekommande deoxysocker är deoxyribosa, som är en del av DNA, och 2-deoxi-D-ribosa, som är en del av vissa antibiotika såsom streptomycin.

Transient Receptor Potential Melastatin (TRPM) are a subfamily of transient receptor potential (TRP) channels, which are ion channels that play a role in various cellular processes such as sensory perception, cell survival, and regulation of intracellular calcium concentration. TRPM channels are selectively permeable to cations, including calcium, and are activated by a variety of stimuli such as temperature, voltage, and chemical ligands.

TRPM channels consist of four subunits that form a homo- or heterotetrameric complex, with each subunit containing six transmembrane domains and a pore region. There are eight TRPM channel subtypes (TRPM1-8) identified in mammals, which have distinct activation mechanisms and functions.

TRPM channels have been implicated in various physiological processes such as pain sensation, thermosensation, osmoregulation, and hair cell function. Dysfunction of TRPM channels has also been associated with several pathological conditions, including neuropathic pain, cancer, and cardiovascular diseases.

TRPM-katjonkanaler är en underfamilj av jonkanaler som kallas transient receptor potential (TRP) kanaler. De spelar en roll i olika cellulära processer som sinnesförnimmelser, cellöverlevnad och reglering av intracellulärt calciumkoncentration. TRPM-kanalerna är selektivt permeabla för katjoner, inklusive calcium, och aktiveras av en mängd stimuli som temperatur, spänning och kemiska ligander.

TRPM-kanaler består av fyra underenheter som bildar en homo- eller heterotetramerisk komplex, med varje underenhet som innehåller sex transmembrana domäner och ett porregion. Det finns åtta TRPM-kanalundertyper (TRPM1-8) identifierade hos däggdjur, vilka har distinkta aktiveringsmekanismer och funktioner.

TRPM-kanaler har visat sig vara involverade i en rad sjukdomar som till exempel cancer, neurodegenerativa sjukdomar och kardiovaskulära sjukdomar.

Luminiscens är ett fysikaliskt fenomen där ett material utsätts för en exciterande händelse, till exempel elektromagnetisk strålning eller mekanisk påverkan, vilket resulterar i att materialet emitterar ljus. Detta sker när elektroner i materialet exciteras till ett högre energitillstånd och sedan sakta återvänder till sitt grundtillstånd, under vilken process de avger energi i form av ljuskvant (fotoner).

I medicinsk kontext kan luminiscens användas inom diagnostiska tekniker som exempelvis positronemissionstomografi (PET) och singel-positronemissionskomputertomografi (SPECT), där radioaktiva isotoper injiceras i patienten och exciteras av kroppens naturliga processer, vilket resulterar i emissionen av positroner som sedan interagerar med materialet i skannern för att producera en bild.

Hydroкси syror är en typ av organiska syror som innehåller en hydroxylgrupp (-OH) bundet till kolatom i sin molekyl. På grund av närvaron av den polära hydroxylgruppen tenderar hydroxisyror att vara mer vattenlösliga än motsvarande karboxylsyror med samma antal kolatomer. Exempel på en enkel hydroксиsyra är askorsyra (C6H8O7), som innehåller en hydroxylgrupp och sex kolatomer. Andra exempel på hydroxisyror är salicylsyra, galakturonsyra och glukuronsyra. Hydroxisyror har viktiga biologiska roller i levande organismer, till exempel som en del av strukturen hos vissa kolhydrater och som intermediärer i metabolismen.

Tertiär proteinstruktur refererar till den tresdimensionella formen och flexibiliteten hos ett proteinmolekyl som resulterar från de specifika interaktionerna mellan dess sekundära strukturelement, såsom alfa-helixar och beta-flakor. Den tertiära strukturen av ett protein bestäms av den sekvensordningen (primär struktur) av aminosyror som utgör proteinet och de krafter som verkar mellan dem, såsom vätebindningar, dispersion-krafter och elektrostatiska attraktioner. Den tertiära strukturen är viktig för ett proteins funktionella aktivitet och kan vara stabil eller dynamisk beroende på proteinets roll i cellen.

"Cell line" er en betegnelse for en population av levende celler som deler seg selvstandig og ubestemt i laboratoriet. Disse cellene har typisk samme karyotype (sammensetningen av deres kromosomer) og genetiske egenskaper, og de kan replikeres over en lang periode av tid. De kan brukes i forskning for å studere cellebiologi, molekylær biologi, farmakologi, virologi og andre områder innen biovitenskapen. Eksempler på velkjente cellinjer inkluderer HeLa-cellinjen (som er tatt fra en livstrukturløs kvinne i 1951) og Vero-cellinjen (som er vanlig å bruke i studier av virusinfeksjoner).

Molekylära modeller är matematiska och grafiska representationer av molekyler och deras interaktioner på en molekylär nivå. Dessa modeller används inom flera områden inom naturvetenskapen, till exempel inom biologi, kemi och fysik, för att förutsäga hur olika molekyler beter sig och interagerar med varandra.

En molekylär modell kan bestå av en tredimensionell struktur av en molekyl, som visar var varje atom finns placerad och hur de är bundna till varandra. Den kan också inkludera information om elektronmolntopologi, laddning och andra fysikaliska egenskaper hos molekylen.

Molekylära modeller kan användas för att simulera kemiska reaktioner, studera proteiners struktur och funktion, utveckla läkemedel och förstå komplexa biologiska system på en molekylär nivå. Genom att visualisera och analysera molekylära modeller kan forskare få en bättre förståelse för de grundläggande principerna som styr molekyler och deras interaktioner, vilket kan leda till nya insikter och innovationer inom många olika områden.

Go-Go Potassium ChannelsKv3-kaliumkanalerKCNQ1-kaliumkanalKCNQ-kaliumkanalerKv1.5-kaliumkanalKv1.4-kaliumkanalKv2-kaliumkanaler ... KaliumkanalerKaliumPotassium Channels, Inwardly RectifyingKaliumkanalblockerareKaliumkanaler, spänningskänsligaJonkanalerKv1- ... kaliumkanalerKv1.3-kaliumkanalKv1.2-kaliumkanalKv1.1-kaliumkanalKaliumkanaler, kalcium-aktiveradeKalciumkanalerEther-A- ... är kopplade positivt till inåtlikriktande och A-typ yttre kaliumkanaler, och negativt till D-typ yttre ... kaliumkanaler och ...