Blodflödet i hjärtats kranskärl.
Hjärtats vener och artärer.
Röntgenundersökning av hjärtmuskelns kärlsystem efter injicering av konstrastmedel.
Förtjockning och förstelning av hjärtats kransartärer.
Coronary angioplasty with balloon is a minimally invasive medical procedure used to open up blocked or narrowed coronary arteries (the blood vessels that supply oxygen-rich blood to the heart muscle) and improve blood flow to the heart. This procedure involves inserting a thin, flexible catheter into an artery in the groin or arm, which is then threaded through the blood vessels to the affected coronary artery. A tiny balloon is attached to the tip of the catheter and is inflated once it reaches the narrowed section of the artery, pushing the plaque against the artery walls and widening the vessel. This allows for improved blood flow to the heart muscle, reducing symptoms such as chest pain (angina) and shortness of breath, and potentially preventing a heart attack. After the procedure, the balloon is deflated and removed, leaving the expanded artery open. A stent may also be placed in the artery during the procedure to help keep it open over time.
Förträngning i en kransartär.
Kramp i de stora eller medelstora hjärtkransartärerna.
Sviktande hjärtfunktion pga obalans mellan hjärtmuskelfunktion och kranskärlens förmåga att förse hjärtmuskeln med tillräckligt blodflöde för normal funktion. Det är en form av hjärtmuskelischemi (syrebrist i muskelvävnaden), orsakad av nedsatt kapacitet hos kranskärlen.
Här avses tamhund, Canis familiaris, med omkring 400 raser och tillhörande rovdjursfamiljen Canidae. De finns överallt i världen och lever tillsammans med människor.
Kirurgisk behandling av ischemisk kranskärlssjukdom genom transplantation av ett stycke av vena saphena (rosenådern), arteria mammaria eller annat ersättningsmaterial mellan aortan och den täppta kransartären, bortom den sjukliga förändringen.
Den fysiologiska vidgningen av blodkärl genom avslappning av kärlens glatta muskulatur.
Den kraft som motverkar blodflödet i en kärlbädd. Den är lika med skillnaden i blodtryck över kärlbädden delad med hjärtminutvolymen.
Biologiska verkningsmekanismer och händelser som bidrar till att upprätthålla den systemiska eller regionala blodcirkulationen.
Läkemedel som används för att åstadkomma en utvidgning av blodkärlen.
Ett värde på flödesmängden i ett blodkärl dividerad med kärlets tvärsnittsyta.
Det ihåliga, muskulära organ som upprätthåller blodcirkulationen.
Upprätthållande av blodflödet till ett organ trots stopp i det viktigaste blodkärlet. Tillförseln sker genom mindre kärl.
En neurotransmittor. Acetylkolin är hos vertebrater den viktigaste signalsubstansen vid den neuromuskulära förbindelsen, de autonoma gangliorna, de parasympatiska effektorkopplingarna, en undergrupp a v de sympatiska effektorkopplingarna och vid många ställen i det centrala nervsystemet. Det tillförs vanligtvis inte som läkemedel, eftersom det snabbt bryts ned av kolinesteraser, men det är användba rt i vissa oftalmologiska tillämpningar.
Gasformig fri radikal som produceras ur arginin i en rad olika däggdjursceller genom verkan av kväveoxidsyntas. Kväveoxid är en endotelberoende relaxerande faktor som frisätts från kärlendotelvävnad och förmedlar kärlutvidgning. Den hämmar även trombocytaggregation, löser upp trombocytaggregat och hindrar att trombocyter fastnar på kärlendotelet. Kväveoxid aktiverar cytosoliskt guanylatcyklas och höjer därmed de intracellulära nivåerna av cykliskt GMP.
Ett kliniskt syndrom karakteriserat av anfall av bröstsmärta i vila med samtidigt övergående höjning av ST-segmentet i elektrokardiogrammet, men med bevarad arbetskapacitet.
En nukleosid bestående av adenin och d-ribos. Adenosin och dess derivat spelar många viktiga biologiska roller, förutom att ingå i DNA och RNA. Adenosin är en neurotransmittor.
Svår nekros i hjärtmuskulaturen till följd av hämmat blodflöde till vävnaden.
"Vasomotoriska systemet är ett delsystem i nervsystemet som kontrollerar diameteren på blodkärlen genom att reglera glatt muskelns kontraktion och relaxation, vilket påverkar blodflödet och trycket i kroppen."
Hjärtats muskelvävnad. Den består av strimmiga, icke viljestyrda muskelceller, sammankopplade till att bilda den sammandragande pump som genererar blodflödet.
Det tryck som det cirkulerande blodet utövar på kärlväggarna.
Blodcirkulation (eller blodomlopp) refererar till den process där det syre- och näringsrika blodet transporteras från hjärtat, genom artärerna till kroppens vävnader, för att sedan via venerna ledas tillbaka till hjärtat och lungorna för att åter fyllas på med syre. Detta upprepas kontinuerligt för att försörja alla delar av kroppen med de närings- och syremolekyler som behövs för cellandningen och andra livsviktiga processer.
Myokardischemi refererar till sänkt blodförsörjning (ischemisk) till hjärtmuskulaturen (myokard), orsakad av ett obalanserat förhållande mellan hjärtats krav på syre och den tillgängliga syretillförseln. Det kan vara relaterat till åderförkalkning, blodproppar eller andra hjärtsjukdomar.
Bråck på ett av hjärtats kranskärl. Kranskärlsartärbråck är sällan medfödda, utan uppkommer som regel till följd av ateroskleros (åderförkalkning), inflammationer eller förekomst av fistel.
"Regionalt blodflöde" refererar till mängden blod som flödar genom ett specifikt område eller del av kroppen under en viss tidsperiod. Det uttrycks vanligtvis i volymen blod per tidsenhet, till exempel milliliter per minut (ml/min). Regionalt blodflöde kan mätas och övervakas för att bedöma hälsa och funktion hos olika organ och vävnader, samt för att diagnosticera och övervaka sjukdomar eller skador som påverkar blodförsörjningen till ett visst område.
Papaverin är ett smärtelindrande och muskelavslappnande läkemedel som utvinns från opiumpoppyns (Papaver somniferum) saft. Det verkar genom att hämta en specifik typ av enzym, fosfodiasteras, vilket orsakar en ökning av cAMP-nivåer i cellen och leder till muskelavslappning och smärtlindring. Papaverin används vanligtvis för att behandla symptomen av gastrointestinala spasmer, galblåsspasmer och penil vasospasm (som kan orsaka impotens).
Ett enkelt, täckande lager av celler som bekläder de inre ytorna av hela kärlsystemet och reglerar transporten av makromolekyler och blodkomponenter från vävnad till lumen. Denna funktion har kunnat studeras i detalj i kapillärkärl.
Nitroglycerin är ett läkemedel som används för att behandla och föventionera angina pectoris, det vill säga smärta eller obehag i bröstet orsakad av hjärtklaffors dysfunktion eller bristfällig blodförsörjning till hjärtat. Nitroglycerin är ett vasodilatator, vilket betyder att det verkar genom att vidga blodkärlen, särskilt de i hjärtats muskelvävnad (myokardium). Denna vidgning av blodkärlen leder till en minskad efterlast på hjärtat och därmed minskat syrebehov, vilket kan hjälpa att lindra smärtan i bröstet. Det används också akut för att behandla ett myocardieinfarkt (hjärtinfarkt). Nitroglycerin administreras vanligtvis sublingualt (under tungan) eller som transdermalt patch (på huden
Omega-N-metylarginin, även känt som asymmetriskt dimetylargenin (ADMA), är ett endogen aminosyra derivat som förekommer naturligt i kroppen. Det bildas som en biprodukt vid nedbrytningen av proteiner och agerar som en kompetitiv inhibitor för nitrik oxidsynthas, enzymet som producerar kvävemonoxid, ett viktigt signalsubstans i kroppen. Ökade nivåer av ADMA har visats korrelera med flera sjukdomstillstånd, inklusive hjärt-kärlsjukdomar och njursjukdomar. En ensam medicinsk definition av Omega-N-metylarginin kan vara: "Ett endogen aminosyra derivat som fungerar som en kompetitiv inhibitor för nitrik oxidsynthas, vilket påverkar kvävemonoxidproduktionen i kroppen och har visats korrelera med olika sjukdomstill
Hyperemia refererer til en forøget mængde blod i kapillærlejet, som kan være primær eller sekundær. Primær hyperemia sker som følge af lokal vasodilatation, mens sekundær hyperemia skyldes en generel øget blodgennemstrømning i området. Begrebet anvendes ofte for at beskrive en forøget blodtilførsel til et bestemt organ eller væv, som kan være forårsaget af forskellige fysiologiske eller patologiske tilstande.
Den fysiologiska minskningen av blodkärls tvärrsnitt genom sammandragning av kärlens glatta muskulatur.
Proppbildning i någon av hjärtats kransartärer, vilket ofta leder till hjärtinfarkt.
Cardiac catheterization is a medical procedure where a thin, flexible tube (catheter) is inserted into the blood vessels or heart to diagnose and treat various cardiovascular conditions. The catheter is typically introduced through a small incision in the groin, arm, or neck and guided to the heart under X-ray or echocardiogram guidance.
Blodcirkulationen i cirkulationssystemets mikrokärl.
Teoretiska framställningar som simulerar hjärt-kärlsystemets uppförande och verkningssätt, processer eller fenomen. Hit hör även matematiska beräkningar och bearbetning med datorer och annan elektronisk utrustning.
Kranskärlsrestenos är en progressiv återförekommande stenos (förträngning) eller återskleros (hårdnad) av ett koronart blodkärl efter att det har behandlats med en ballongvidgning, stentimplantation eller annan slags mekanisk rekonstruktion.
Alla djur som ingår i familjen Suidae, knubbiga, kortbenta och allätande däggdjur med tjock hud och borstliknande pälshår, förhållandevis lång nos och liten svans. Hit hör släktena Babyrousa, Phacochoerus (vårtsvin) och Sus, till vilket hör det vanliga tamsvinet (Sus scrofa).
"Tidsfaktorer" refererar inom medicinen till de aspekter av tiden som kan spela in på en persons hälsa, sjukdomsutveckling eller svar på behandling. Detta kan omfatta sådant som tidpunkt för exponering för en skada eller en infektion, tid som har gått sedan symtom uppstod, eller den tid det tar för en behandling att verka. Tidsfaktorer kan vara av avgörande betydelse för att ställa diagnoser, planera behandlingar och förutse prognoser.
"Genomspolning" refererar till metoder för att bestämma den exakta sekvensordningen av nukleotider (baspar) i ett individuals hela genome, det vill säga deras DNA-sekvens. Genomspolning ger en fullständig och detaljerad kartläggning av en persons genetiska makeup, inklusive alla gener och regulatoriska sekvenser. Detta kan användas för att studera ärftliga sjukdomar, släktrelationer, evolutionära relationer mellan arter och andra forskningssyften. Genomspolning av människor kallas även för "helgenomsekvenisering".
Ett kärl som direkt förbinder en artär med en ven och således utgör en genväg förbi kapillärsystemet. Får inte förväxlas med kirurgisk anastomos eller med arteriovenös fistel.
En koronarocklusion är en fullständig eller nästan fullständig blodflödesstopp i en hjärtartär, orsakad av ett blodpropp (trombus) som fastnat i ett plack i artären. Detta kan leda till bröstsmärta, andnöd och allvarliga komplikationer som hjärtinfarkt eller dödsfall.
I en enkel medicinsk definition, betyder "stentara" att placera en liten, rörlig eller fast tubformad inläggning (en stent) inne i ett kärl, till exempel ett hjärtkranskärl eller en artär, för att hålla lumen (kärlets öppna passage) vidmakthållen och underlätta blodflödet. Stentar används ofta för att behandla åderförträngningar orsakade av ateroskleros eller andra tillstånd som kan orsaka skador på kärlen.
En medicinsk definition av 'riskfaktorer' är egenskaper, expositioner, eller behavor som ökar sannolikheten för att utveckla en viss sjukdom eller hälsoproblem. Riskfaktorer kan vara modifierbara, som rökning och brist på motion, eller icke-modifierbara, som genetiska faktorer eller ålder. Det är värt att notera att när en individ utsätts för en riskfaktor, innebär det inte automatiskt att personen kommer att utveckla sjukdomen, men risken blir högre än för den som saknar riskfaktorn.
Nitroprusside är ett snabbtverkande intravenöst blodtrycksmedel som används för att behandla akut högt blodtryck och hjärtödem. Det verkar genom att dilatera (vidga) de perifera artärerna, vilket sänker efterlasten på hjärtat och minskar blodtrycket. Nitroprussid bör endast användas under intensivvård och under ständig blodtrycksövervakning, eftersom överdosering kan leda till allvarliga biverkningar, inklusive cyanidförgiftning.
Antalet sammandragningar av hjärtkamrarna per tidsenhet, vanligtvis per minut.
"Behandlingsresultat" refererer til den ændring eller effekt, en given behandling har på en patients sygdom, symptomer, funktion, kvalitet af liv eller overlevelse.
"Syrgasförbrukning är innebörden av andning, där syre konverteras till koldioxid och vatten som en del av cellandningen för att producera energi i form av ATP (Adenosintrifosfat) i mitokondrier."
Elektrokardiografi (ECG eller EKG) är en noninvasiv medicinsk testmetod som registrerar och analyserar det elektriska hjärtsignalet under vila och aktivitet, för att upptäcka oregelbundenheter och skador på hjärtat såsom hjärtklappning, ischemi eller andra sjukdomstillstånd.
Avledande av blod genom en krets utanför kroppen, men sammankopplad med kroppscirkulationen.
Percutaneous Coronary Intervention (PCI) är en behandlingsmetod inom kardiologi som innebär att man med hjälp av kateterteknik rensar och/eller återställer tillflödet av syresättad blod till det belastade hjärtats muskulatur. Detta görs genom att en smal, böjlig tub (kateter) förs in i ett blodkärl i benet och leds upp till det trängda kranskärlet i hjärtat. Genom katetern kan man sedan expandera en liten ballong för att öppna upp kärlet eller placera en stent (en liten metalltrådsmesh) som håller kärlet öppet efter behandlingen. Syftet med PCI är att förbättra symtomen och/eller minska risken för allvarliga komplikationer, såsom hjärtinfarkt eller död, hos patienter med koronarvasörekcleros (hårt åderförkalkning i kr
Nitroarginn är ett syntetiskt ämne som fungerar som en non-selektiv nNOS (neuronal nitric oxide synthase) inhibitor. Det används i forskning för att studera den roll NO (nitric oxid) spelar inom cellulär signalering och neurotransmission.
Hjärtmuskelmassans sammandragande funktion.
En nonapeptidsignalsubstans som genom enzymverkan bildas från kallidin i blodet, där den verkar utvidgande på kapillärkärl och ökar deras genomtränglighet, med blodtrycksfall som följd. Bradykinin fri släpps också från mastceller vid astmaanfall, från tarmväggarna, som smärtsignal från skadad vävnad, och den kan vara en neurotransmittor.
Propranolol är ett beta blockerare läkemedel, som används för att behandla olika hjärt- och kärlsjukdomar, hypertension (högt blodtryck), sömnlöshet orsakad av PTSD (posttraumatisk stressstörning) samt för att förebygga migränanfall. Det fungerar genom att blockera beta-adrenerga receptorer i hjärtat och kärlen, vilket sänker hjärtslaget, blodtrycket och reducerar arbetets på hjärtat.
Ett NADPH-beroende enzym som katalyserar omvandlingen av L-arginin och syre till att ge citrullin och kväveoxid. EC 1.14.13.39.
Förhållandet mellan läkemedelsdos och kroppens/organismens gensvar på medlet.
Mått på töjbarheten hos en kammare, som t ex en lunga (lungtänjbarhet) eller urinblåsan. Tänjbarheten anges som volymförändring per tryckenhetsförändring.
Sjukhusavdelning för omhändertagande av patienter med akuta hjärtproblem.
Myokardreperfusionsrefererar till den process där blodflödet till hjärtmuskulaturen (myokard) återställs efter en period av ischemisk (syrefattig) vävnadsskada, ofta orsakad av en hjärtinfarkt eller andra former av akut koronar syndrom. Denna återetablering av blodflödet kan ske genom olika terapeutiska metoder, såsom trombolytisk behandling, primär PCI (perkutan koronar intervention) eller hjärt-lungräddning. Myokardreperfusion har som syfte att minimera skadan på hjärtmuskulaturen och förbättra kardiovaskulär funktion och prognos.
Blodets cirkulation genom lungorna.
Smärtattacker i samband med myokardiell ischemi med typiskt uppträdande, lokalisering och smärtstrålning. Krampen framkallas av stressituationer då kranskärlens kapacitet inte räcker till för hjärtmuskelns syrebehov.
Lokal tillförsel av läkemedel via artärkateter. Ofta används pump för att driva lösningen genom katetern. Tekniken används för cancerbehandling, behandling av mag-tarmblödning, infektion och perifer kärlsjukdom.
Defekter hos hjärtats kransartärer eller kransvener, beroende på missbildningar, arteriovenösa fistlar eller aneurysmer (bråck), överbryggning eller andra avvikelser i struktur eller utveckling.
En statistisk metod för att genom analys av den totala variationen i en för ett antal oberoende variabler (faktorer) gemensam datamängd finna variationsorsaker.
Medfödd avsaknad av den normala klafföppningen till lungartären. Tillståndet kännetecknas av förstorat hjärta, minskad kärllförsörjning i lungorna och högersidig kammaratrofi.
Mätbara och kvantifierbara biologiska parametrar (som t ex halten av något specifikt enzym eller hormon, fördelningen av en specifik genetisk fenotyp i en population eller närvaron av biologiska ämnen ) som tjänar som indikatorer för hälsorelaterade bedömningar av t ex sjukdomsrisk, psykiska störningar, miljöexponering och dess effekter, tillväxt i cellodling osv.
Ett sulfonylureaderivat mot diabetes med verkningsmekanismer liknande dem hos klorpropamid.
Vänstra hjärtkammarens hemodynamiska och elektrofysiologiska verkan. Mätning av denna funktion är viktig vid den kliniska utvärderingen av patienter med hjärtsjukdom för bedömning av tillståndets effekter på hjärtkapaciteten.
Artärer. Blodkärl som leder blod från hjärtat.
"Syrgas" er en sammentrekning av ordene "syre" og "luft", og refererer til den atmosfæriske luften som vi normalt inhalerer, som består av omkring 21% syre (O2), 78% kv nitrogen (N2) og små mengder av andre gasser som argon, kultilkristaller og spor av kullilkristaller. I denne enkelte meningen kan syrgas definieres som den atmosfæriske luft som inneholder 21% syre (O2) som er livsviktig for mennesker og andre levende vesen for å oksidere (forbranne) næringsstoffer for å produsere energi i cellene.
"Prospektiva studier" är en typ av forskningsdesign inom epidemiologi och klinisk forskning där data insamlas prospektivt, det vill säga före ett visst utfall eller händelse har inträffat. Detta innebär att forskaren följer en grupp individer under en längre tidsperiod och samlar information om dem över tid. Syftet är ofta att undersöka samband mellan olika riskfaktorer och sjukdomar, eller behandlingens effekter på hälsoutgångar. Prospektiva studier anses vanligen ge starkare evidens än retrospektiva studier, eftersom de är mindre känsliga för minnesförvrängning och andra systematiska felkällor.
Myokardieffusionsskada, eller myokardial reperfusion injury, refererar till skada på hjärtmuskeln (myokardium) som orsakas av att blodflödet återupptas efter en period av ischemisk vävnadsskada, till exempel under behandlingen av ett akut Hartinfarkt. Denna skada kan leda till fortsatt cellskada och sämre prognos trots framgångsrik reperfusion.
Läkemedel som används för att åstadkomma sammandragning av blodkärlen.
Studier inriktade på att följa utvecklingen eller utfallet av t ex exponering, metoder, effekter av åtgärder, eller förekomst av någon sjukdom hos enskilda individer eller grupper.
Hjärtkamrarnas hemodynamiska och elektrofysiologiska verksamhet.
Aorta. Huvudstammen i kroppens artärsystem.
Ultraljudsundersökning av hjärtats och omgivande vävnaders storlek, rörelser och sammansättning. Det vanliga tillvägagångssättet är mätning genom bröstkorgen.
Hjärtats, särskilt kamrarnas, postsystoliska vilofas (avslappnings- eller utvidgningsfas).
De nedersta högra och vänstra kamrarna i hjärtat. Den högra kammaren pumpar venöst blod till lungorna, och den vänstra pumpar ut syresatt blod i artärernas cirkulationssystem.
Ett antiinflammatoriskt medel av icke-steroidtyp (NSAID) som blockerar enzymet cyklooxygenas, som behövs för bildandet av prostaglandiner och andra autakoider. Det hämmar även polymorfa leukocyters motilitet.
Blodkärlens icke-tvärstrimmiga, icke viljestyrda muskelvävnad.
Den blodmängd som passerar genom hjärtat per tidsenhet. Den uttrycks vanligtvis som liter per minut för att inte förväxlas med slagvolym (blodvolym per slag).
Reglering av hjärtmusklernas sammandragningstakt med hjälp av konstgjord pacemaker.
Läkemedel som binder till men inte aktiverar betaadrenerga receptorer och därmed blockerar verkan av betaadrenerga agonister. Adrenerga betaantagonister används vid behandling av högt blodtryck, hjärt arytmi, kärlkramp, glaukom, migrän och ångest.
I en enkel medicinsk definition är nitriter kemiska föreningar som innehåller en nitrogrupp bundet till en eller två väteatomer och en kolgruppering. De används vanligtvis inom medicinen som läkemedel, särskilt under namnet glycerintrinitrat, för att behandla angina pectoris (svår bröstsmärta orsakad av hjärtklafforsmak) eftersom de verkar vidga blodkärlen och förbättra blodflödet till hjärtat.
"Interventionell ultraljudsundersökning" refererar till användning av ultraljud (ekodoppler) som en del av en medicinsk procedur där målet är att behandla ett visst tillstånd eller sjukdom, istället för bara att diagnostisera det. Ultraljudsavbildningen används som riktnings- och vägvisningshjälpmedel under proceduren, exempelvis vid injektion av läkemedel eller andra substanser i en specifik position i kroppen, såsom att behandla en smärtsam leder med hjälp av ultraljud guided injection (UGI).
NG-nitroargininmetylester, även känt som L-NAME, är ett läkemedel och en nitratförening som fungerar som en nitric oxidsynthas (NOS) inhibitor. NOS är ett enzym som producerar signalsubstansen kvävemonoxid (NO) i kroppen. NO spelar en viktig roll i regleringen av blodflödet, blodtrycket och andra fysiologiska processer. Genom att hämma NOS-aktiviteten kan L-NAME orsaka konstriktion (trångning) av blodkärlen och öka blodtrycket. Det används i forskningssyfte för att studera mekanismer kopplade till blodtrycksreglering och har också undersökts som en möjlig behandling för vissa medicinska tillstånd, såsom erektil dysfunktion och hjärtfailure.
En peptid med 21 aminosyror som produceras i ett flertal vävnader, inklusive endotelceller, vaskulära muskelceller, nervceller och astrocyter i centrala nervsystemet, och endometrieceller. Den modulerar vasomotorisk spänning, cellproliferation och hormonproduktion.
Patologisk avsättning av kalciumsalter i vävnader.
En essentiell aminosyra som är fysiologiskt aktiv i L-formen. Den har haft diagnostisk användning som indikering på hypofysfunktion.
"Prediktivt värde av tester" refererar till en medicinsk term som beskriver förmågan hos ett diagnostiskt test att förutsäga sannolikheten för en specifik framtida hälsoutgång eller sjukdomsutveckling hos en individ, baserat på resultaten av testet. Det uttrycks ofta som ett kvalitativt och kvantitativt mått på sannolikheten för en positiv eller negativ utfallsprediktion, och kan användas för att stödja kliniska beslut om preventiva åtgärder, behandlingar eller fortsatt övervakning.
Bypass-kirurgi på ett pumpande hjärtas koronarartärer utan hjälp av hjärt-lung-bypass via oxygenator.
Myokardrevaskularisering refererar till den process där blodkärl, vanligtvis artärer, åter etableras i hjärtmuskulaturen (myokard) efter att ha varit blockerade eller skadade, ofta som ett resultat av en hjärtattack eller ateroskleros. Denna process kan ske naturligt eller genom medicinska ingrepp såsom angioplasti eller bypasskirurgi för att återställa blodflödet och förbättra hjärtfunktionen.
Prekordial smärta i vila som kan föregå en hjärtinfarkt.
Studier som utgår från en grupp individer med en viss, fastställd sjukdom och en kontrollgrupp (jämförelsegrupp, referensgrupp) utan denna sjukdom. Sambandet mellan ett kännetecken och sjukdomen under söks genom jämförelse mellan personer med sjukdomen och personer utan med hänsyn till förekomstfrekvens eller nivåer av kännetecknet i de båda grupperna.
Enzyminhibitorer är substanser som sänker eller helt stoppar en enzymes aktivitet genom att binda till enzymet. Detta resulterar i försening eller minskning av den kemiska reaktionen som enzymet annars skulle ha katalyserat. Enzymer är proteinmolekyler som accelererar biologiska reaktioner inom celler, och deras aktivitet kan regleras genom olika mekanismer, däribland användning av enzyminhibitorer.
En klass läkemedel, vars användning är inriktad på behandling av högt blodtryck och hjärtsvikt. Deras hemodynamiska effekt ligger i att de hämmar renin-angiotensinsystemet. De modulerar också det symp atiska nervsystemets aktivitet och ökar prostaglandinsyntesen. Den huvudsakliga verkan är kärlvidgande och svagt natriuretisk.
Ihållande, högt blodtryck i artärsystemet. Utifrån flera mätningar (blodtrycksbestämning) definieras högt blodtryck som ett tillstånd då det systoliska trycket konstant är högre än 140 mm Hg eller då det diastoliska trycket konstant är högre än 90 mm Hg.
Tomografimetod som utnyttjar datorberäkning för framställning och återgivande av röntgenbilder.
Trombocytaggregationshämmare är ett samlingsnamn för läkemedel som hindrar blodplättarnas (trombocyternas) förmåga att klumpa eller aggregera tillsammans, vilket minskar risken för blodproppar (tromboser).
Noradrenalin, också känt som norepinefrin, är ett hormon och neurotransmittor som produceras i kroppen. Det spelar en viktig roll i kroppens "kvävningsrespons", som aktiveras i stresssituationer. Noradrenalin orsakar bl.a. ökat hjärtrytmo, ökat andningsfrekvens och ökat blodtryck, för att förbereda kroppen för att hantera en stressfylld situation.
"Riskbedömning är ett systematisk process för att utvärdera och analysera risker relaterade till hälsa eller sjukvård, inklusive sannolikheten för skadliga händelser och deras potentiella konsekvenser, med syfte att underlätta beslut om preventiva åtgärder och behandlingar."
Cellyteglykoproteiner som uppvisar selektiv genomsläpplighet för kaliumjoner. Det finns åtminstone åtta större grupper av K-kanaler, med dussintals olika underenheter.
Tarm-leverkretsloppet, även kallat enterogent kretslopp, är ett cirkulerande system där näringsämnen och andra substanser absorberas från tarmen till levern via portvenens blodflöde, för vidare metabolism och distribution till kroppens olika vävnader. Livern fungerar som en central filtrerings- och modifieringsstation i systemet, där substanser kan omvandlas till något antingen användbart eller avfallsprodukter som sedan utsöndras via urinen eller gallan.
Wistar rats are an outbred albino strain of laboratory rats that are widely used in biomedical research due to their genetic diversity and generalizability of research findings to humans.
"Retrospective studies" are observational research designs that involve analyzing existing data or medical records to draw conclusions about prior events or exposures and their associated health outcomes.
Tryckande, brännande eller domningskänsla i bröstet.
Blodcirkulationen i hjärnans kärl.
En sjukdomsgradsmätning är ett kliniskt instrument eller skala som används för att kvantifiera allvarlighetsgraden eller svårighetsgraden hos en viss sjukdom eller medicinsk tillstånd, genom att mäta olika aspekter av symptom, funktionsnedsättning, komplikationer eller livskvalitet, vilket kan användas för att guida behandling, övervaka behandlingsrespons och prognos.
Kontrollerad fysisk ansträngning som utförs för att mäta fysiologiska funktioner, särskilt hjärt-kärl- och lungfunktioner, men även syreupptagningsförmåga. Oftast krävs maximal aktivitet, men submaximal ansträngning används också. Belastningen graderas ofta, varvid kriterier som prestationsförmåga, syreförbrukning och puls används.
En fosfodiesterashämmare som blockerar upptag och omsättning av adenosin i erytrocyter och kärlendotelceller. Dipyridamol förstärker även den klumpningsmotverkande effekten av prostacyklin.
"Sensitivitet och specificitet är två viktiga begrepp inom diagnostisk medicin, där sensitivitet definieras som sannolikheten för ett positivt testresultat bland de individer som har sjukdomen, medan specificitet definieras som sannolikheten för ett negativt testresultat bland de individer som inte har sjukdomen."
Blodcirkulationen genom blodkärlen som försörjer bukorganen.
Placentacirkulationen är den särskilda cirkulationssystemet som förser moderkakan (placenta) med blodflöde under graviditeten. Det består av två separata, men sammanlänkade, cirkulationssystem - det moderkaksartära systemet och det moderkaksvenösa systemet.
I medicinen refererar prognosen till den förväntade utgången eller framgången av en behandling eller sjukdom. Det är en förutsägelse om hur en patients hälsotillstånd kommer att utvecklas över tiden, inklusive sannolikheten för fullständig genes, kronisk sjukdom eller död. Prognosen baseras ofta på olika faktorer som patientens allmänna hälsotillstånd, sjukdomens art och svårighetsgrad, behandlingsalternativ och individuella respons på behandlingar.
Atherosclerotic plaque refers to a deposit of fatty, calcified, and fibrous material in the inner lining (intima) of an artery. This process narrows the lumen of the artery and can restrict blood flow, leading to organ dysfunction or tissue damage. Atherosclerotic plaques can also rupture, causing the formation of blood clots that may obstruct blood flow or embolize to distant sites, potentially resulting in serious complications such as heart attack or stroke.
Hjärt-kärlmedel är en samlande beteckning på läkemedel som används för att behandla olika hjärt- och kärlsjukdomar, till exempel hjärtklappning, högt blodtryck, angina pectoris och hjärtsvikt, genom att påverka hjärtats funktion, blodflöde, blodkärlens elasticitet eller blodets sammansättning.
Mätning av det kortaste tidsintervallet från det att ett ämne injiceras i en ven tills dess det passerar en avlägsen punkt i tillräcklig koncentration för att ett mätresultat skall kunna erhållas. Oml oppstiden motsvarar ungefär den inverterade medelhastigheten av blodflödet mellan två punkter.
I en enkel medicinsk definition kan "recurrence" definieras som återkomsten av en sjukdom eller ett symptom efter en period av förbättring eller remission. Detta innebär att en patient som tidigare diagnosticerats med och behandlats för en viss sjukdom kan uppleva en återförekomst av samma sjukdom eller symptom, även om de previöst hade visat på förbättring. Recurrens bör inte förväxlas med reaktivation, som är användbar inom infektionssjukdomar och avser en återupplivning av en latent infektion.
Fractional Flow Reserve (FFR) is a measure used in interventional cardiology to assess the severity of coronary artery stenosis (narrowing). Myocardial Fractional Flow Reserve (myFFR) specifically refers to the assessment of the functional significance of a coronary stenosis on the microvascular circulation within the myocardium, rather than on the epicardial coronary artery itself.
Ett akut, mukokutant febertillstånd med svullna halskörtlar hos barn. De viktigaste symtomen är feber, stas i ögats bindhinna, mörkröda läppar och munhåla, utstående tungpapiller och ödem eller rodnad på extremiteterna.
Ticlopidine är ett läkemedel som används för att förebygga blodproppar, särskilt hos patienter med stroke orsakad av små artärer (TIA eller transitori ischemisk attack). Ticlopidine fungerar genom att hämja aggregationen av trombocyter (blodplättar), vilket minskar risken för blodproppar.
"Singelfotonemissionstomografi (SPECT) är en typ av medicinsk bildgivande undersökning som använder gamma Strålning för att producera tredimensionella bilder av funktionen i inre organ och vävnader, genom att spåra emissionen av en radionuklid som är kopplad till en substans som absorberas av de aktiva cellerna."
En metod för variabelanalys när flera variabler ska tas i beräkning samtidigt. Inom statistik betraktas multivariantanalys som en metod som tillåter samtidig analys av två eller fler beroende variabler.
Studier som identifierar grupper i en avgränsad population. Dessa grupper antingen kan eller kan inte vara utsatta för faktorer som antas inverka på sannolikheten för förekomsten av någon bestämd sjukdom eller annat fenomen. Kohorter är definierade populationer, som i sin helhet följs i ett försök att hos undergrupper fastställa särskiljande kännetecken.
"Multidetector Computed Tomography (MDCT) is a medical imaging technique that uses X-rays and a computer to create detailed cross-sectional images of the body's internal structures, such as organs, bones, and blood vessels. The 'multidetector' component refers to the use of multiple detectors in the scanner, which allows for faster scan times, higher resolution images, and improved detection of small details."
Prototypsubstansen för behandling av milda till medelsvåra smärtor. Den utgör den verksamma beståndsdelen i smärtstillande läkemedel som aspirin, albyl, magnecyl m fl och har antiinflammatoriska och f ebernedsättande egenskaper. Genom att hämma cyklooxygenas hämmar den också prostaglandinbiosyntesen. Acetylsalicylsyra hindrar dessutom blodproppsbildning och används för att förebygga tromboser.
"Postoperativa komplikationer" refererar till problem eller biverkningar som uppstår som en följd av en kirurgisk operation under eller efter ett operationsförlopp, och kan inkludera infektioner, blödning, emboli, lungsäteskomplikationer, reaktioner på anestesi, skador på nerver eller organ, trombos, ytlig eller djup venös trombos (DVT), och andra allvarliga hälsoproblem.
Avledande av blodflödet från höger förmaks öppning direkt till aortran (eller lårbensartären) via en oxygenator (syresättningsapparat), och därmed ledande det förbi såväl hjärtat som lungorna.
Hastigt påkommen och relativt kortvarig sjukdom.
Statistisk kalkyl, där en variabel är fördelad som summan av kvadraten på givna, oberoende och slumpmässiga variabler, som var och en har en normalfördelning med medelvärde noll och varians ett. Syn. chi-kvadratfördelning.
"Sinus aortae" är en medicinsk term som refererar till den utbuktning (sinus) på ascendenta aortan, den initiala delen av aortan som löper uppifrån och ut från vänster kammare i hjärtat. Denna sinus innehåller pacemakerceller som kan bidra till hjärtats elektriska aktivitet.
Blodflöde genom levern.
Metod för filmning av ett kontrastmedels passage genom blodkärl.
Myokardskintigrafi är en non-invasiv medicinsk undersökningsmetod som använder radioaktiva isotoper för att producera bilder på hjärtmuskulaturen (myokardiet) och dess funktion, särskilt i samband med diagnos av koronarartäricirkulation och det kardiala blodflödet.
Artärer som utgår från nyckelbens- eller armhåleartärerna och fördelas till främre bröstkorgsväggen, lungmellanrummet, mellangärdet, bröstmusklerna och mjölkkörtlarna.
Vascular calcification är processen där mineraler, främst kalcium, sedimenterar och ackumuleras i vaskulära vävnader som artärer och hjärtklaffar. Detta orsakar förändringar i vävnadens struktur och funktion, vilket kan leda till komplikationer såsom hårt slagfall, hjärtsvikt och njurssjukdomar. Vascular calcification kan delas in i två typer:
En ergotalkaloid som verkar sammandragande på livmodermuskulatur och glatt muskulatur.
"Kontrastmedel är ett preparat som ges under bilddiagnostiska undersökningar, såsom röntgen, CT eller MRI, för att öka kontrasten och skärpan på strukturer inne i kroppen, vilket underlättar visualiseringen av specifika anatomiska detaljer eller patologiska förändringar."
Antalet nya fall av en given sjukdom under en given tidsperiod i en viss population. Begreppet används även för ökningstakten av nya fall i en given population. Det måste särskiljas från prevalens, som avser samtliga sjukdomsfall, gamla och nya, hos en population vid en given tidpunkt.
En strahlbensartär, även kallad carotis interna arteria, är den del av halsartären som förser hjärnan med syresatt blod och går upp genom halsen på var sida av struphuvudet.
Statistiska modeller som beskriver förhållandet mellan en kvalitativ, avhängig variabel (dvs en som kan ha endast vissa diskreta värden, som t ex närvaro eller avsaknad av en sjukdom) och en oberoende variabel. En vanlig tillämpning är inom epidemiologin, för att beräkna en individs risk (sannolikhet för en sjukdom) som funktion av en given riskfaktor.
Icke-invasiv metod för kärlavbildning och bestämning av den inre anatomin utan bruk av kontrastmedel eller strålning. Tekniken används speciellt vid cerebral angiografi, och för studier av andra kärlstrukturer.
I en enkel mening kan 'slagvolym' definieras som volymen av blod som pumpas ut från hjärtat under en enskild hjärtslagcykel. Det mäts vanligtvis i milliliter (ml) och ger en indikation på hjärtats pumpleistung. En normalt fungerande vuxen hjärta har vanligtvis ett slagvolym på ungefär 70-80 ml per slag.
Undersökning av fördelar och nackdelar med, lämpligheten av eller möjligheten att genomföra en projekterad studie eller ett projekt.
Onormalt höga halter av kolesterol o blodet.
Den huvudsakliga sterolen hos alla högre djur, med utbredning i kroppsvävnaderna, särskilt i hjärnan och ryggmärgen, samt i animaliska fettarter och oljor.
Onormal hopsnörning av en anatomisk struktur.
Radiografi av blodkärl efter tillförsel av kontrastmedel.
Genetiskt framtagna små grisar för bruk inom biomedicinsk forskning. Det finns flera stammar: Yucatan, Sinclair och Minnesota.
Ett syndrom är en samling av symtom och fysiska tecken som tillsammans utgör en specifik sjukdomsbild eller medicinskt tillstånd. Syndromet kan bero på olika orsaker, inklusive genetiska faktorer, infektioner, miljöfaktorer eller kombinationen av flera faktorer. I vissa fall kan syndromet vara ett förstadium till en specifik diagnos, medan det i andra fall kan representera en slutgiltig diagnos. Exempel på välkända syndrom inkluderar Downs syndrom, Kussmauls andning och Metaboliskt syndrom.
Kärlsjukdomar som har samband med diabetes mellitus.
Stable angina är ett tecken på hjärtklafforssning (ischemi) orsakad av återkommande, predikterbara episoder av bristfällig blodförsörjning till hjärtmuskulaturen, vanligtvis orsakat av en obstruktion i de koronarartärer som förser hjärtat med syre och näringsämnen. Det tenderar att uppstå under ansträngning eller stress och lindras av vila eller nitroglycerin. Anginanfallet varar vanligtvis lika länge och upphör när belastningen minskar eller försvinner.
Djursjukdommar vars kliniska mekanismer är tillräckligt lika dem hos annan sjukdom hos människor för att de skall kunna tjäna som modell. Sjukdomen hos djuret kan antingen vara framkallad eller naturlig.
"Reproducibility of results" refererer til evnen til at gentage en eksperimentel eller observationel fremgangsmåde under lignende forsøgsbetingelser og få sammenlignelige eller ens resultater, støttende påstanden om en given hypotese eller effekt i medicinsk forskning.
Ett plasmaprotein som cirkulerar i förhöjda koncentrationer vid inflammation och efter uppkomst av vävnadsskada.
"Spiraltomografi, även känt som helix-CT eller spiralcomputert tomografi (SCT), är en typ av datortomografi (CT) där patienten rör sig kontinuerligt genom den röntgenstrålande tuben medan det sker en kontinuerlig uppsättning av skiktvisa avbildningar. Detta möjliggör en snabb, kontinuerlig och detaljerad visualisering av kroppsstrukturer, vanligtvis använd för att undersöka lungsjukdomar, abdominella sjukdomar och trauma."
Kolesterol som är bundet till lågdensitetslipoproteiner (LDL), inklusive kolesterolestrar och fritt kolesterol.
Ett kärlvidgande medel för behandling av angina pectoris. Verkningsmekanismen liknar nitroglycerinets, men det har långsammare anslag.
En blodpropp (okklusjon) er en tilstand der et bloddeler forsterkes og forhindrer fritt blodgjennomstrømming i et blodkar. Dette kan føre til sirkulasjonsproblemer og skade vitale organer, beroende på hvor i kroppen proppen forekommer.
Föreningar som blockerar HMG-CoA-reduktaser. De har visat sig direkt minska kolesterolsyntesen.
En katekolamin med beta-2-agonistegenskaper som har hjärtstimulerande verkan utan att ge kärlsammandragning eller takykardi. Medlet har rekommenderats som hjärtmuskelstimulerande preparat efter hjärtinfarkt eller hjärtoperation.
Upphörande av hjärtats slag.
"Vena saphena" refererer til to store venøse blodårer i det subkutane veneriske system, der tømmer blod fra benene til bækkenet. Den store safenusvene (Vena saphena magna) begynder som en forlængelse af dorsalvenen på foden og løber op ad medial siden af underbenet og lårbenet, inden den munder ud i femoralvenen. Den lille safenusvene (Vena saphena parva) begynder ved knæskålen og løber op ad lateral siden af underbenet, inden den munder ud i ydre sartoriusvenen eller direkte i femoralvenen. Disse vener er vigtige for kredsløbet i benene og kan være involveret i patofysiologiske tilstande som varikositeter og dyb venøs trombose.
Talliumradioisotoper refererar till isotoper (varianter) av grundämnet tallium, som har atomkärnor som sänder ut ioniserande strålning genom radioaktivt sönderfall. Exempel på vanligt använda talliumradioisotoper inkluderar tallium-201 och tallium-203, som används i medicinsk bilddiagnostik för att undersöka hjärtfunktionen (myokardscintigrafi). Talliumradioisotopers korta halveringstid och förmåga att koncentreras i särskilda typer av vävnad gör dem användbara som radiotracare för att undersöka olika sjukdomar.
A Proportional hazards model, such as the Cox regression model, is a statistical approach used to analyze the relationship between covariates and survival times in medical research. It allows for the estimation of hazard rates, which represent the instantaneous risk of an event occurring (e.g., death, disease progression), while accounting for the influence of multiple factors. The assumption in this model is that the effect of a covariate on the hazard rate remains constant over time, meaning that the hazard ratio between any two groups remains proportional throughout the study period. This model is widely used in clinical trials and epidemiological studies to evaluate treatment effects, identify prognostic factors, and estimate survival distributions.
I en medicinsk kontext kan "register" definieras som ett systematiskt sammanställt och ordnat register över viktig information, ofta relaterad till en specifik patient, forskningsstudie eller population. Exempel på medicinska register inkluderar:
Läckage av blod från blodkärl.
Undersökning av insidan av blodkärl med mikrooptiska metoder (fiberoptik).
"Age Factors" refer to the influences that an individual's age has on their health, disease susceptibility, and response to medical treatment. These factors can include physical changes associated with aging, such as decreased organ function and increased vulnerability to certain diseases, as well as psychosocial changes, such as cognitive decline or social isolation. Age-related factors are important considerations in the prevention, diagnosis, and management of medical conditions, as they can significantly impact treatment outcomes and overall quality of life.
Hjärt-kärlsjukdomar är en sammanfattande benämning på sjukdomar som drabbar hjärtat och kärlen, inklusive koronara hjärtsjukdomar (som kan leda till angina och hjärtinfarkt), hjärtrytmrubbningar, struphjärtsjukdomar, hjärtfel hos barn, cerebrovaskulära sjukdomar (som stroke och transitorisk ischemisk attack), perifera kärlförändringar samt blodtrycksförhöjning (hypertension).
Det korta, vida blodkärl som utgår från den högra hjärtkammarens conus arteriosus och leder ej syresatt blod till lungorna.
Vänsterkammardysfunktion (LVDF) är ett samlingsbegrepp för olika former av mekaniska eller elektriska hjärtfunktionsstörningar som påverkar vänster kammare, innefattande nedsatt kontraktilitet, relaxation och/eller sämre koordinering av muskulaturen i den vänstra hjärtkammaren, vilket kan leda till pumpfunktionsstörningar och sämre hjärtklappning.
Blockering av flödet i biologiska eller konstgjorda kärltransplantat.
Ett samlingsnamn på fetter och fettämnen, beståndsdelar av protoplasman som är lösliga i alkohol/eter, men inte i vatten. De omfattar fetter, feta oljor, essentiella oljor, vaxer, fosfolipider, glykolipider, sulfolipider, aminolipider, kromolipider (lipokromer) och fettsyror.
Manlighet eller kvinnlighet som en bidragande faktor för erhållande av ett resultat. Könsfaktorn kan ha samband med orsaken till eller effekten av en omständighet. Begreppet används för förhållanden avseende såväl människor som djur, men måste särskiljas från könskarakteristika, som är anatomiska eller fysiologiska könsmanifestationer, och från könsfördelning, som är antalet individer av han- och honkön under givna omständigheter.
Statistiskt mått på frekvens av och orsak till dödsfall bland sjukhuspatienter.
Arteriosklerose är en kronisk inflammatorisk sjukdom som beror på påväxt av fett, kalk och fibros material i medial lagret av arterioväggen, vilket orsakar hårdning och förträngning av arterierna.
Stoppande av hjärtmuskelns sammandragningar med hjälp av kardioplegiska medel eller nedkylning under operation.
High-Density Lipoprotein (HDL)-kolesterol, också känt som "gott kolesterol", är en typ av lipoproteiner som hjälper till att transportera excessivt kolesterol från celler i kroppen till levern, där det kan processas och tas bort. Höga nivåer av HDL-kolesterol minskar risken för hjärt-kärlsjukdomar, medan låga nivåer kan öka risken.
Tunica intima är den innersta lagret av ett blodkärls vägg, som består av endotelceller som ligger på en basal membran. Denna tunika har till uppgift att underlätta glidning av blodet i kärlet och hjälper till att reglera permeabilitet och homeostas i kroppen. Det är också den plats där ateroskleros ofta börjar utvecklas.
Regressionsanalys är en statistisk metod som används för att undersöka och beskriva samband mellan variabler. Den primära användningen av regressionsanalys är att studera hur en dependant variabel (ofta betecknad Y) beror av en eller flera oberoende variabler (ofta betecknade X). Metoden ger ett sätt att uppskatta och föreka värdet på den beroende variabeln baserat på värdena av de oberoende variablerna. Regressionsanalysen kan användas inom en mängd olika forskningsområden, som ekonomi, psykologi, sociologi och medicin.
Trombolysbehandling, även kallat trombolys eller tromblys, är en behandlingsform som innebär att man med hjälp av läkemedel försöker upplösa blodproppar (tromboser) i kroppen. Behandlingen ges intravenöst och verkar genom att omvandla plasmaproteinet plasminogen till plasmin, ett enzym som bryter ner blodkoagelns beståndsdel fibrin och därmed upplöser blodproppen. Trombolysbehandling används främst vid akut behandling av allvarlig stroke orsakad av en blodpropp i hjärnan, men kan även ges vid andra typer av tromboser som till exempel lungemboli och mesenterialtrombos. Behandlingen bör ges så snart som möjligt efter symtomdebut för att minska risken för varaktiga skador orsakade av syrebrist i drabbade vävnader.
Intraarteriell injection (IA) är en medicinsk procedur där en läkemedelslösning eller kontrastmedel injiceras direkt in i en artär med hjälp av en nål och en injektor. Detta görs vanligtvis under fluoroskopi eller datorstyrd tomografisk skanning (CT) för att garantera korrekt placering och för att övervaka läkemedelns spridning i kroppen. Intraarteriella injektioner används ofta inom områden som interventionsradiologi, neuroradiologi och onkologi för att behandla olika sjukdomstillstånd, till exempel cancer, stroke eller inflammation.
Angina pectoris eller anginaliknande bröstsmärta med normalt kranskärlsarteriogram och positivt arbets-EKG. Orsaken till syndromet är okänd. Det är viktigt att känna igen det, och då är prognosen god. Det skiljer sig från det metabola syndromet X, som kännetecknas av insulinresistens och hyperinsulinemi och som ger ökad risk för hjärtkärlsjukdom.
Myocardial bridging (MB) är ett anatomiskt tillstånd där en del av ett kranskärl passerar under en muskelbrygga bestående av Hartmuskulatur istället för att ligga inuti epicardiet, det yttre lagret av hjärtmuskelvävnad. Detta innebär att en del av kranskärlets vägg komprimeras under varje hjärtslag när den överliggande muskeln kontraherar, vilket kan orsaka ischemisk (syrebrist) sjukdom eller i vissa fall aritmier. Det är vanligtvis ett slående tillstånd och kräver sällan behandling, förutom vid allvarliga symtom eller komplikationer.
Plötslig, icke-konvulsiv förlust av nervfunktioner till följd av intrakraniell ischemi eller blödning. Vanligtvis klassificeras slaganfall utifrån anatomisk lokalisering i hjärnan, kärlområde, orsak, den drabbades ålder och förekomst av blödning eller inte.
"Blodådror, eller venösa systemet, är ett nätverk av rörliga strukturer som transporterar blod till hjärtat från kroppens vävnader, oftast med lägre syre- och närings halter än arteriella systemet. De har tunnare muskel- och elastisk vävnad än artärer och innehåller valvular mekanismer för att förhindra återflödet av blod."
I medicinen refererer oddsquot (odds ratio) til et mål for den relative forekomstforskjellen av et utfall mellom to grupper. Det er beregnes ved å dividere sannsynligheten for at et utfall skjer i den ene gruppen med sannsynligheten for at det samme utfallet skjer i den andre gruppen. Dette gir en kvot som kan tolkes som den relative økningen eller minskingen av risikoen for et utfall i den ene gruppen i forhold til den andre.
'Hjärtstimulerande medel' är en sammanfattande benämning på läkemedel som verkar direkt på hjärtmuskulaturen och ökar frekvensen och/eller styrkan på hjärtslaget, antingen genom att påverka naturliga neurotransmittorers aktivitet eller genom att direkt stimulera hjärtcellernas elektriska aktivitet, vanligtvis använda för att behandla bradykardi (långsamt hjärtslag) och andra former av hjärtrytmrubbningar.
Graden av öppenhet i blodkärl.
Tillstånd hos en anatomisk struktur, kännetecknat av onormal utvidgning.
Ateroskleros är en kronisk inflammatorisk sjukdom som beror på ansamlingar av fett, kolesterol och calcifiering i vaskulära väggar, vilket kan orsaka stenos (förträngning) eller emboli (blockering) i blodkärlen och öka risken för allvarliga hälsoeffekter som hjärtinfarkt, stroke och gangrän.
Artärernas minsta förgreningar, belägna mellan muskelartärerna och kapillärkärlen.
I medicinsk kontext kan 'risk' definieras som sannolikheten för att en viss händelse eller skada skall inträffa under en given tidsperiod. Risken beräknas ofta genom att dividera antalet observerade händelser med antalet möjliga tillfällen, och uttrycks vanligen som ett förhållande (t.ex. 1/100 eller 1%). Risken kan också uttryckas som en absolut frekvens (t.ex. 2 av 100 personer). Det är viktigt att ta hänsyn till både storleken och kvaliteten på det studiomaterial som används för att uppskatta risker, eftersom olika studier kan ge olika resultat.
Sjukdomstillstånd och sjukdomsförlopp som tillstöter vid diabetes mellitus. Pga den bristande blodsockerregleringen hos diabetespatienter kan sjukliga processer uppstå i ett flertal vävnader och organ, inkl. ögon, njurar, blodkärl och nervvävnad.
"Assisterad circulation" är ett medicinskt begrepp som refererar till användning av mekaniska hjälpmedel för att stödja eller ersätta hjärtans förmåga att pumpa blod genom kroppen. Detta kan uppnås med olika typer av tekniker och enheter, såsom intraaortal bälte, ventrikulära assistdeviser (VAD) eller hjärt-lungmaskiner. Syftet är att förbättra blodflödet och underlätta syresättningen av vävnader, vilket kan vara livräddande i vissa fall med allvarlig eller akut hjärtsvikt.
'Trombocytglykoprotein GPIIb-IIIa-komplex' är ett integrint protein som finns på trombocyternas (blodplättarnas) yta och spelar en central roll i blodplättornas aggregation och koagulation. Det består av två subenheter, alpha (IIb) och beta (IIIa), och är den mest abundanta receptorn för fibrinogena proteinmolekyler på trombocyternas yta. När GPIIb-IIIa-komplexet aktiveras binder det till fibrinogena, vilket leder till att trombocyterna aggregerar och bildar blodproppar (tromboser).

Kranskärlscirkulation (koronarcirkulationen) är ett medicinskt begrepp som refererar till blodflödet i de artärer som försörjer hjärtmuskulaturen med syre och näringsämnen. Dessa artärer, koronarartärerna, delas upp i två huvudgrenar: den vänstra och den högra kranskärlsartären.

Den vänstra kranskärlsartären försörjer främst det främre septumet (skiljeväggen mellan kamrarna) och den vänstra hjärtkammaren, medan den högra kranskärlsartären försörjer det bakre septumet och den högra hjärtkammaren. Dessutom finns det små sidogrenar som förser de övriga delarna av hjärtmuskulaturen.

Kranskärlscirkulationen är av fundamental betydelse för hjärtats funktion, eftersom hjärtmuskulaturen har höga energibehov och behöver ständig tillförsel av syre och näringsämnen för att kunna arbeta effektivt. Förträngningar eller blockeringar i kranskärlsartärerna kan leda till ischemisk hjärtsjukdom, som kan ge symptom som bröstsmärta (angina pectoris) eller allvarligare komplikationer som hjärtinfarkt.

'Kranskärl' (koronararterier) refererar till de blodkärl som förser hjärtmuskulaturen med syre- och näringsriktad blod. Dessa ärarter går in i hjärtmuskeln från ytan och bildar ett slags 'krans' runt den, varav namnet 'kranskärl'. Det finns tre huvudsakliga kranskärl: högra koronararterien (RCAA), vänstra anterior descenderande koronararterien (LAD) och vänstra circumflex koronararterien (LCx). Dessa grenar sedan ut sig i ett stort antal mindre arterier för att säkerställa att alla delar av hjärtmuskulaturen får tillräckligt med syre och näringsriktad blod. Kranskärlen kan drabbas av åderförkalkning (ateroskleros) som kan leda till ischemiska händelser, såsom angina pectoris eller hjärtinfarkt.

Kranskärlsröntgen, även känt som koronarangiografi, är ett medicinskt undersökningsförfarande där ett kontrastmedel injiceras i kranskärlen (de blodkärl som försörjer hjärtmuskulaturen) och sedan får man ta röntgenbilder av dem. Det gör det möjligt för läkaren att se om det finns några förträngningar, ärr eller andra skador i kranskärlen som kan leda till hjärtklappningssjukdom eller hjärtattacker. Proceduren utförs vanligen under lokalbedövning och med hjälp av en kateter som införs genom en blodkärle i armen eller låret.

Kransartärsjukdom, även känd som koronarartärsjukdom (CAD), är en medicinsk term som refererar till ett tillstånd där plack bildas i och blockerar eller stör blodflödet genom kranskärlen, de artärer som förser hjärtmuskulaturen med syre- och näringsriktad blod. Placken består av fett, kolesterol, calcium och andra substanser som cirkulerar i blodet. När placken växer kan de orsaka smala passager eller hål (aneurysm) i kranskärlen, vilket kan leda till bristfällig blodförsörjning till hjärtmuskulaturen (ischemi). Ischemien kan orsaka symptom som angina pectoris (smärta eller obehag i bröstet), andningssvårigheter och yrsel. I vissa fall kan ischemien leda till allvarliga komplikationer såsom hjärtinfarkt, abnormella hjärtrytmor eller hjärtstillestånd. Faktorer som ökar risken för kransartärsjukdom inkluderar hög ålder, rökning, högt blodtryck, höga kolesterolvärden, diabetes, övervikt och brist på fysisk aktivitet.

Coronary angioplasty with balloon is a minimally invasive procedure used to widen narrowed or obstructed coronary arteries (the blood vessels that supply oxygen-rich blood to the heart muscle) due to the buildup of fatty deposits called plaques. The procedure involves inserting a thin, flexible tube called a catheter into an artery, usually through an incision in the groin or arm. The catheter is then threaded up to the affected coronary artery.

Once the catheter reaches the narrowed section of the artery, a small balloon attached to the tip of the catheter is inflated. This helps to compress the plaque against the artery wall and widen the lumen (opening) of the artery, restoring blood flow to the heart muscle. The balloon is then deflated and removed, along with the catheter.

Coronary angioplasty with balloon can be performed alone or in combination with other procedures such as stenting, where a small metal mesh tube called a stent is placed in the artery to keep it open after the procedure. This helps prevent re-narrowing of the artery (restenosis) and reduces the risk of future heart attacks.

In summary, coronary angioplasty with balloon is a medical procedure that involves using a balloon catheter to widen narrowed or obstructed coronary arteries caused by plaque buildup, thereby restoring blood flow to the heart muscle.

Kranskärlsförträngning (angiokonstriktion) är ett medicinskt tillstånd där ett kranskärl, som försörjer blod till hjärtat eller andra organ, blir trångbott (stupe) eller delvis blockerad. Detta orsakas vanligtvis av åderförkalkning (ateroskleros), där fett, kolesterol och andra substanser ansamlas på insidan av kranskärlet och bildar en plack som stelnar och förtränger kärlets lumen.

Kranskärlsförträngning kan också orsakas av blodpropp (trombos) eller emboli, som rester av blodproppar från andra delar av kroppen eller förruttnelsematerial från hjärtat. I vissa fall kan det även bero på vasospasm, där musklerna i kranskärlets vägg kontraherar och orsakar en tillfällig förträngning.

Kranskärlsförträngning kan leda till syrebrist (ischemi) i det drabbade organet och ge upphov till symtom som bero på vilket organ som är drabbat. I hjärtats fall kan det leda till bröstsmärta (angina pectoris) eller hjärtinfarkt. I hjärnan kan det orsaka stroke, och i lungorna kan det orsaka lungsäcksinflammation (emboli).

Kranskärlskramp, även känt som angina pectoris, är ett tecken på att hjärtat inte får tillräckligt med syre. Det orsakas vanligtvis av en förträngning eller åderförkalkning (ateroskleros) i de artärer som förser hjärtmuskulaturen med blod. När hjärtat arbetar hårt under ansträngning, upphettning eller emotionell stress kan det leda till smärta eller obehag i bröstet, vanligtvis bakom sternum (bröstbenet). Kranskärlskramp kan också orsaka andningssvårigheter, svimning, yrsel, illamående och svettningar. I allvarliga fall kan det leda till hjärtinfarkt eller hjärtstillestånd.

Kranskärlssjukdom (Coronary Artery Disease, CAD) är ett samlingsbegrepp för sjukdomar som beror på att kärlen som förser hjärtmuskulaturen med syre och näringsämnen blir stela, förtjockade eller blockerade. Detta orsakas vanligtvis av ateroskleros, en process där fett, kolesterol och andra ämnen ansamlas sig i och på insidan av artärernas väggar. Över tiden kan detta bilda plack som kan smala ned artärerna eller lossna och leda till blodproppar (tromboser).

CAD kan vara asymptomatisk under en längre tid, men om ett eller flera av de kranskärlen blir tillräckligt stela eller blockerade kan det leda till angina pectoris (svår bröstsmärta eller tryck), hjärtinfarkt (död av en del av hjärtmuskulaturen på grund av otillräcklig syre- och näringsämnesförsörjning) eller i värsta fall dödsfall. Andra komplikationer kan vara hjärtrytmrubbningar och hjärtsvikt.

Faktorer som ökar risken för CAD innefattar hög ålder, rökning, högt blodtryck, höga kolesterolvärden, diabetes, övervikt, brist på fysisk aktivitet och en ohälsosam kost.

Det finns ingen medicinsk definition av "hundar", eftersom hundar inte är ett medicinskt begrepp. En hund är en typ av djur, en domesticerad varietet av vargen (Canis lupus familiaris). Även om det kan finnas veterinärmedicinska frågeställningar och behandlingar som är specifika för hundar, så är de inte en del av en medicinsk definition.

Koronar-bypass är ett medicinskt ingrepp där man skapar en ny blodförsörjning till hjärtmuskulaturen, när de befintliga koronärartärerna är blockerade eller förträngda. Detta görs genom att använda en frisk blodkärl från ett annat ställe i kroppen (till exempel en liten gren av lungartären eller en armartär) och koppla den till koronärartären, både uppströms och nedströms blockaden. På så sätt återställs blodflödet till det delar av hjärtat som varit utsatt för syrebrist. Detta kan förbättra patientens symptom som kärlkramp (angina pectoris) och minska risken för allvarliga komplikationer som hjärtinfarkt eller död.

Kärlutvidgning, eller vasodilation, är en medicinsk term som betecknar den process där blodkärlen relaxerar och ökar i storlek. Detta leder till en minskad motstånd i kärlen, vilket sänker blodtrycket och underlättar för blodet att flöda fritt genom kroppen. Kärlutvidgning kan orsakas av olika faktorer, till exempel hormonella förändringar, läkemedelsbehandling eller som en reaktion på vissa sjukdomstillstånd.

"Kärlmotstånd" (i engelska vanligtvis kallat "vascular resistance") är ett mått på den totala resistansen som blodkärlen ger upphov till när blod pumpas genom dem av hjärtat. Det beräknas vanligen genom att dividera det tryck som skapas över kärlen (mean arterial pressure, MAP) med flödet av blod som pumpas genom dem per tidsenhet (cardiac output, CO). Matematiskt kan det uttryckas som:

Kärlmotstånd = MAP / CO

Ett högre kärlmotstånd innebär att hjärtat behöver arbeta hårdare för att få blodet att cirkulera effektivt i kroppen, medan ett lägre kärlmotstånd betyder att hjärtat kan pumpa blodet mer effektivt. Faktorer som kan påverka kärlmotståndet inkluderar diameteren och elasticiteten hos de blodkärl som är inblandade, samt olika signalsubstanser som reglerar deras kontraktion och relaxering.

Hemodynamik är ett medicinskt begrepp som refererar till den gren av fysiologin som handlar om blodflödesförhållanden i kroppen. Det inkluderar studiet av hur hjärtat genererar tryck och flöde, hur blodet cirkulerar genom kroppens vasculära system, och hur olika faktorer påverkar dessa processer.

Här är några viktiga aspekter av hemodynamiken:

1. Hjärtfunktion: Det centrala konceptet inom hemodynamik är hjärtats pumpfunktion, som genererar tryck och flöde i blodomloppet. Hjärtat består av två separata kamrar - vänster och höger hjärtkammare - som arbetar tillsammans för att pumpa blod runt kroppen.

2. Blodtryck: Det tryck som skapas av hjärtat när det pumpar ut blod i de stora kärlen kallas systoliskt tryck, medan det tryck som finns kvar när hjärtat vilar mellan varven kallas diastoliskt tryck. Blodtrycket mäts vanligtvis i mmHg (millimeter kvicksilver) och är en viktig indikator på hälsan.

3. Blodflöde: Det volym av blod som pumpas genom kroppen per tidsenhet kallas för blodflödet, och mäts vanligtvis i liter per minut (L/min). Blodflödet beror på hjärtats pumpfunktion, det totala vaskulära motståndet och den centrala venerna kompliancen.

4. Vaskulär resistans: Det totala motståndet som motsätts blodflödet i kroppens vasculära system kallas för vaskulär resistans, och beror på det inre diameter och längden av de små och stora kärlen.

5. Kompensatoriska mekanismer: När hjärtats pumpfunktion minskar eller när vaskulär resistansen ökar kan kompensatoriska mekanismer aktiveras för att upprätthålla ett acceptabelt blodflöde och tryck. Dessa mekanismer inkluderar ökat sympatiska nervsystems aktivitet, ökad renin-angiotensin-aldosteron-systemaktivitet och ökad vasopressinutsöndring.

6. Hjärt-kärlsjukdomar: Vissa sjukdomar kan påverka hjärtats pumpfunktion, vaskulär resistans eller båda, vilket kan leda till försämrad blodflöde och höjd blodtryck. Exempel på sådana sjukdomar inkluderar ateroskleros, hypertension, hjärtsvikt och kardiomyopati.

I slutändan är förståelsen av hur hjärtat och kärlen fungerar viktigt för att kunna förstå hur olika sjukdomar påverkar dessa system och hur de kan behandlas effektivt.

'Kärlvidgande medel', även känt som vasodilatatorer, är en typ av läkemedel som verkar genom att relaxera och vidga blodkärlen. Detta leder till en sänkning av blodtrycket och förbättrad blodflöde till hjärtat, hjärnan och andra kroppsdelar. Kärlvidgande medel används ofta för att behandla olika typer av hjärt- och kärlsjukdomar, såsom högt blodtryck, hjärtsvikt och kärlkramp. De kan administreras via olika rutter, beroende på typen och svårighetsgraden av sjukdomstillståndet, exempelvis som tablett, intravenös injektion eller transdermalt plåster.

'Blodflödeshastighet' refererar till hastigheten med vilken blod flödar genom kroppens artärer, kapillärer och vener. Den kan variera beroende på flera faktorer, inklusive personens hjärtfrekvens, blodvolym, resistans i artärerna och ventrikelns kontraktionsstyrka.

Blodflödeshastigheten mäts vanligtvis i enheten millimeter per sekund (mm/s) eller centimeter per sekund (cm/s). I kliniska sammanhang kan den också uttryckas som hjärtminutvolym (HMV), vilket är volymen blod som pumpas ut från hjärtat under en minut.

Det är viktigt att upprätthålla en normal blodflödeshastighet eftersom för låg hastighet kan leda till syrebrist i kroppens vävnader, medan för hög hastighet kan orsaka skador på artärväggarna och öka risken för hjärt-kärlsjukdomar.

Hjärta definieras inom medicinen som den muskulösa orgeln i kroppen som pumpar blod genom kroppens cirkulatoriska system. Det består av fyra kamrar: två överkamrar (höger och vänster förmak) och två underkamrar (höger och vänster kammare). Hjärtats funktion är att pumpa syresatt blod från lungorna till kroppen och pumpa syrefattigt blod till lungorna för att syresättas. Detta sker genom kontraktioner och relaxeringar av hjärtmuskulaturen, som koordineras av elektriska impulser som genereras i hjärtats speciella ledningssystem.

'Kollateral cirkulation' refererer til det som skjer når blod kan flomme gjennom andre blodkar enn de normale, for eksempel hvis det primære blodkar systemet er blokkeret eller stengt. Dette kollateralt blodkar system er ofte dannet over tid som en naturlig adaptasjon til langsiktig forsnøring eller skade på de primære blodkarne. Kollateral cirkulation kan også utvikle seg med behandling, som f.eks. angioplasti eller kirurgiske inngrepsmetoder, der åpnes nye veier for blodet til å komme rundt i kroppen. Dette kan hjelpe til å forbedre blodforsyningen og forebygge skader på viktige organer som hjertet og hjernen.

Acetylcholin (ACh) er ein neurotransmitter, det vil si en type signalstoff som overfører informasjon mellom nervesystemet og andre deler av kroppen. ACh er involvert i mange forskjellige funksjoner i kroppen, blant annet:

1. Muskelaktivitet: ACh er viktig for å aktivere skeletmuskler og hjerte musclesammenspilling. Når ein nervesignal kommer til en muskel, setter det av en reaksjon som frigir ACh fra nerveendingen (den delen av nerven som er nærmest muskelen). ACh binder seg deretter til reseptorer på muskelcellen og får muskelen til å kontraherast.

2. Kognisjon: ACh spiller en viktig rolle i kognisjon, inkludert opmerksomhet, hukommelse og læring. Det er involvert i flere aspekter av kognisjonen, blant annet å holde informasjon i arbeidshukommelsen og å skifte fokus mellom forskjellige oppgaver.

3. Sansning: ACh er involvert i visse typer sansing, som syn og hørsel. I øynene finnes det en type nerveceller som bruker ACh for å overføre informasjon fra øyet til hjernen.

4. Emosjon: ACh er også involvert i emosjonelle prosesser, blant annet frykt og vrede. Det kan påvirke humør og adferd ved å påvirkte hjerneområdene som er involvert i disse prosessene.

ACh binder seg til to hovedtyper av reseptorer: nicotinisk og muskarinisk. Nicotinske reseptorer finnes i muskler og nervesystemet, mens muskarinske reseptorer forekommer i hjernen og andre deler av kroppen. ACh-antagonister, som for eksempel kurare, blokerer nicotinistiske reseptorer og brukes som relaksanter for å løsne musklene under kirurgiske operasjoner. ACh-agonister, som for eksempel pilokarpin, aktiverer muskarinske reseptorer og brukes til å behandle grøn stær eller å stimulere svedkjertene for å redusere feber.

Nitrogen oxide (NO) är en samlingsbeteckning för en grupp gasformiga ämnen som innehåller kväve och syre. Det kan bildas naturligt i atmosfären genom åska och vulkanutbrott, men den största källan till nitrogen oxid är mänsklig aktivitet, särskilt förbränning av fossila bränslen som bensin och dieselolja. Nitrogen oxid kan också bildas i vissa industriella processer.

Nitrogen oxid är en luftförorening som kan ha negativa effekter på människors hälsa, särskilt andningsorganen. Det kan också bidra till att forma smog och acidregn. Långvarig exponering för höga nivåer av nitrogen oxid kan orsaka andningsbesvär, hosta, irritation i ögon, näsa och hals samt ökad risk för lunginfektioner. Barn, äldre och personer med redan existerande andningsproblem är särskilt känsliga för effekterna av nitrogen oxid.

'Variantangina' är ett medicinskt begrepp som refererar till en form av instabil angina pectoris, även känd som obeståndsmässig bröstsmärta. Denna typ av smärta orsakas vanligtvis av en temporär nedsättning av blodflödet till hjärtmuskulaturen på grund av spasmer i koronarartärerna, de artärer som förser hjärtat med syre- och näringsriktigt blod.

Vid variantangina är smärtorna ofta relaterade till specifika aktiviteter eller situationer, såsom exponering för kyla, emotionell stress eller efter ansträngning. Smärtan kan också uppstå i vila och tenderar att vara mer intensiv än vid stabil angina pectoris.

Det är viktigt att notera att variantangina ofta orsakas av en speciell typ av koronarspasm, som kallas prinzmetalangina eller vasospastisk angina. Denna tillstånd kan behandlas med läkemedel som dilaterar (vidgar) artärerna och förhindrar spasmer, såsom kalciumantagonister och nitroglycerin. I vissa fall kan invasiva procedurer, såsom koronarangiografi och ballongdilatation, vara nödvändiga för att behandla den underliggande orsaken till spasmerna.

Adenosin är ett endogent nukleosid som består av en nucleotidbase (adenin) som är kovalent bundet till en pentos (ribose) via en β-N1-glykosidbindning. Adenosin har en central roll inom celldelenas energihushållning, då det fungerar som prekursor till adenosintrifosfat (ATP) och adenosindifosfat (ADP).

Utöver sin roll i energimetabolismen är adenosin också en viktig neurotransmittor och modulerande signalsubstans inom det centrala nervsystemet. Det fungerar som en inhibitorisk neurotransmittor och har en dämpande effekt på exciterade neuroner. Adenosinreceptorerna är måltavlor för flera läkemedel, till exempel vid behandling av arytmier (hjärtrytmrubbningar) och smärta.

I kroppen kan adenosin bildas genom nedbrytning av ATP eller genom direkt syntes från inosinmonofosfat (IMP). Nivåerna av adenosin i blodet är höga vid fysisk aktivitet och stress, då energiförbrukningen ökar. Vid sänkta nivåer av syre tillgänglighet, som under hypoxi eller ischemisk skada, kan adenosin bildas i större utsträckning genom en process som kallas för hypoxantisk nedbrytning.

I medicinsk kontext kan adenosin användas som ett läkemedel vid diagnostisering och behandling av olika hjärtsjukdomar, till exempel för att inducerara atrioventrikulär blockad eller för att behandla paroxysmal supraventrikulär tachykardi (PSVT). Adenosin ges ofta som en snabb intravenös bolus injektion och verkar genom att bromsa sinusknuten och atrioventrikulära noden, vilket kan korrigera oregelbundna hjärtrytmer eller sänka frekvensen vid tachykardi.

En hjärtinfarkt, även känd som myokardieffekt eller akut koronart syndrom (ACS), är ett medicinskt tillstånd som inträffar när blodflödet till en del av hjärtmuskulaturen (myokardiet) avbryts ornormalt. Detta orsakas vanligtvis av en obstruktion i ett eller flera av de koronara artärerna som försörjer hjärtmuskulaturen med syre och näringsämnen. Obstruktionen kan bero på en blodpropp (trombos) eller en kollapsad plack (aterom).

När blodflödet till hjärtmuskulaturen avbryts, får cellerna i det drabbade området inte tillräckligt med syre och näringsämnen för att fungera korrekt. Detta kan leda till celldöd (nekros) i hjärtmuskulaturen, vilket kan orsaka permanenta skador på hjärtat och öka risken för allvarliga komplikationer, inklusive hjärtarytmier, hjärtsvikt och dödsfall.

Symptomen på en hjärtinfarkt kan variera, men de vanligaste symptomen är smärta eller obehag i bröstet, som kan stråla ut till armarna, axlarna, ryggen, magen eller halsen. Andra symtom kan inkludera andnöd, yrsel, svimning, svettningar, illamående och kräkningar. I vissa fall kan en person inte uppleva några symptom alls, vilket kallas tyst hjärtinfarkt.

Behandlingen för en hjärtinfarkt inkluderar akut medicinsk behandling som kan omfatta trombolytika (att lösa upp blodproppen), blodflödessänkande läkemedel, smärtlindring och syreterapi. Långsiktig behandling kan inkludera livstilsförändringar som rökstopp, hälsosam kost, fysisk aktivitet och medicinsk behandling för att reducera risken för ytterligare hjärtsjukdom.

'Vasomotoriskt system' är ett begrepp inom fysiologi och neurologi som refererar till de nervsystemet som kontrollerar blodkärlens diameter och därmed blodflödet i olika kroppsdelar. Det består av både sympatiska och parasympatiska delar av det autonoma nervsystemet, som arbetar tillsammans för att reglera blodtryck och perfusion till olika organ och vävnader i kroppen.

Den sympatiska delen av vasomotoriska systemet orsakar konstriktion (smalning) av blodkärlen, vilket leder till en ökning av det periphera motståndet och en ökning av blodtrycket. Den parasympatiska delen av vasomotoriska systemet orsakar däremot dilatation (vidgning) av blodkärlen, vilket leder till en minskning av det periphera motståndet och en sänkning av blodtrycket.

Vasomotoriska systemet spelar också en viktig roll i regleringen av kroppstemperatur, genom att kontrollera blodflödet till huden och därmed värmeförlusten från kroppen. Vid varmt väder eller fysisk aktivitet ökar vasomotoriska systemet blodflödet till huden för att kyla ner kroppen, medan det minskar blodflödet vid kallt väder eller i vila för att bevara värme.

En hjärtmuskel (eller miokard) är ett speciellt slag av muskelvävnad som utgör väggarna till hjärtat. Det består av muskelceller som är specialiserade för att kontrahera koordinerat och pumpa blod genom kroppen. Hjärtmuskeln har förmågan att kontrahera oavbrutet under hela livet, och den drivs av elektriska impulser som genereras i hjärtats speciella ledningssystem. Denna koordinerade kontraktion är viktig för att hjärtat ska fungera effektivt och pumpa blod till alla delar av kroppen.

'Blodtryck' är ett medicinskt begrepp som refererar till den kraft som utövas av blodet mot kärlväggarna i de artärer som försörjer kroppen med syre- och näringsriktigt blod. Blodtrycket mäts vanligtvis i millimeter kvicksilver (mmHg) och består av två värden: systoliskt blodtryck och diastoliskt blodtryck.

Systoliskt blodtryck är det högsta trycket som uppnås under hjärtats slag, när kamrarna kontraherar och pumpar ut blodet i kroppen. Detta inträffar vanligtvis vid ungefär 120 mmHg under normala förhållanden.

Diastoliskt blodtryck är det lägsta trycket som uppnås under hjärtats slag, när kamrarna vilar och fylls på med blod. Detta inträffar vanligtvis vid ungefär 80 mmHg under normala förhållanden.

Dessa två värden tas tillsammans som ett totalblodtryck, till exempel 120/80 mmHg, och ger en indikation på individens kardiovaskulära hälsa. Högt blodtryck, även kallat hypertension, kan öka risken för allvarliga hälsoproblem som hjärtinfarkt, stroke och njursvikt.

'Blodcirkulation' refererer til den proces hvorved blodet pumpes rundt i kroppen gennem et system af artérier, kapillærer og vener, for at transportere ilt, næringssstoffer og andre nødvendige stoffer ud til cellerne, samtidig med at det fjerner affaldsstoffer og CO2 fra cellerne. Det er hjertet som driver denne proces ved at pumpe blodet gennem kroppen. Artériernaer transporterer ilt-rigigt blod væk fra hjertet, mens kapillærerne i alle væv former forbindelser mellem artérierne og ventilerne, således at der kan foregå udveksling af ilt, næringssstoffer og affaldsstoffer. Venenerne transporterer tilbage til hjertet det iltfattige blod, som er rig på affaldsstoffer.

Myokardskemi (myocardial ischemia) är ett tillstånd då blodflödet och syretillförseln till hjärtmuskulaturen (myokardiet) minskar eller avbryts. Detta orsakas vanligtvis av en obstruktion i de koronarartärer som förser hjärtat med syre- och näringsriktigt blod. Myokardskemi kan leda till smärta i bröstet (angina pectoris) eller allvarligare komplikationer som hjärtinfarkt om det inte behandlas akut.

En kranskärlsaneurysm är en utbuktning eller en svag punkt i en av de stora artärerna som förser hjärtat med syrerik blod. Detta orsakas vanligtvis av slitage och åldrande i kärlet, men kan även bero på högt blodtryck, rökning eller genetiska faktorer. Om aneurysmen blir för stor eller spricker kan det leda till allvarliga komplikationer som stroke eller inre blödningar.

Regionalt blodflöde är ett medicinskt begrepp som refererar till mängden blod som flödar genom en specifik region eller del av kroppen under en viss tidsperiod. Det regionala blodflödet kan variera beroende på olika faktorer, såsom aktivitet i den aktuella regionen, hormonella förändringar och hälsa hos det kardiovaskulära systemet.

Blodflödet mäts vanligtvis i volymen blod per tidsenhet, till exempel milliliter per minut (ml/min). För att bestämma det regionala blodflödet kan olika metoder användas, såsom ultraljud, datortomografi (CT) eller magnetresonanstomografi (MRT).

Det regionala blodflödet är viktigt att övervaka och bedöma eftersom det kan ge information om hälsa och funktion i olika kroppsregioner. Förändringar i det regionala blodflödet kan vara ett tecken på olika sjukdomstillstånd, såsom hjärt-kärlsjukdomar, lungemboli eller skador på muskler och ben.

Papaverin är ett läkemedel som tillhör gruppen muskelavslappnande medel (spasmolytika). Det verkar genom att relaxera glatta muskler i kroppen, vilket kan hjälpa att lindra smärta och obehag orsakat av muskelspasmer.

Papaverin används vanligtvis för att behandla symtom orsakade av gallstensbesvär, irritabel tarm eller svårigheter att urinera på grund av en förstorad prostata. Det kan också användas för att behandla erektil dysfunktion (ED) eftersom det kan öka blodflödet till penis genom att relaxera musklerna i penisslemhinnan.

Papaverin kan ges som intravenös injektion, tablett eller rektal suppositorium beroende på behandlingsindikationen. Läkemedlet bör användas under en läkares övervakning eftersom det kan orsaka nedre blodtryck och snabb hjärtslag vid högre doser.

"Kärlendotel" är ett medicinskt begrepp som refererar till en förträngning eller åderusning i en artär, vilket orsakas av att det bildas ämnen som kalk och fibrös vävnad inne i artärväggen. Detta kan leda till att blodflödet genom artären minskar, och i allvarliga fall kan det orsaka smärta, andningssvårigheter eller hjärtinfarkt beroende på vilken artär som är drabbad. Kärlendotel kan behandlas med mediciner, operationer eller livsförändringar som att sluta röka och ändra kosten.

Nitroglycerin, också känt som glyceryltrinitrat, är ett läkemedel som används för att behandla och förebygga angina pectoris (svår bröstsmärta eller tryck på grund av otillräcklig blodförsörjning till hjärtat). Det verkar genom att dilatera (vidga) blodkärlen, särskilt de i hjärtats muskelväggar, vilket minskar hjärtats arbetsbelastning och ökar blodflödet till hjärtat. Nitroglycerin kan användas akut för att lindra en anginal episod eller som profylax (förebyggande behandling) före aktivitet som orsakar vanligtvis smärta.

Läkemedlet finns i olika formuleringar, såsom tabletter som dissolveras under tungan, spray till huden eller intravenös injektion. Nitroglycerin bör hanteras med försiktighet på grund av dess potential att orsaka lågt blodtryck och andra biverkningar om det används i för höga doser eller om det kombineras med vissa andra läkemedel.

Ω-N-Metylarginin (OMT) är ett endogen (kroppseget) signalsubstans som påverkar blodflödet i kroppen. Det är en derivatprodukt av aminosyran arginin och produceras genom metylering av arginin av enzymet protein-arginin-metyltransferas 1 (PRMT-1).

OMT fungerar som en kompetitiv inhibitor för ett enzym som heter nitrik oxidsynthas (NOS), vilket är involverat i produktionen av kväveoxid (NO) i kroppen. NO är en signalsubstans som spelar en viktig roll i regleringen av blodflödet, neurotransmission och immunförsvar.

Genom att inhibera NOS kan OMT minska produktionen av NO och på så sätt påverka blodflödet och andra fysiologiska processer som regleras av NO. Förhöjda nivåer av OMT har visats vara associerade med flera sjukdomstillstånd, inklusive hjärt-kärlsjukdomar, njurssjukdomar och neurodegenerativa sjukdomar.

Hyperemia är ett medicinskt begrepp som refererar till ett ökat blodflöde i en viss del av kroppen eller i en organs vasculatur. Det kan vara primärt eller sekundärt till olika sjukdomstillstånd eller fysiologiska processer.

Primär hyperemia orsakas av aktiv dilation av kapillärerna och är ofta ett resultat av lokala kroppsliga reaktioner på irritation, inflammation eller ökad syrebehov i en viss del av kroppen.

Sekundär hyperemia orsakas istället av en allmän ökning av blodtrycket i kroppens blodkärl, till exempel vid fysisk aktivitet eller emotionell stress. Det kan också vara ett resultat av patologiska tillstånd som hjärtsvikt, lungemboli eller andra sjukdomar som påverkar cirkulationssystemet.

Hyperemia kan vara antingen aktiv eller passiv. Aktiv hyperemia orsakas av aktiv kontraktion av musklerna i kärlväggarna, medan passiv hyperemia orsakas av en ökad tryckgradient över kärlväggen.

"Kärlsammandragning" är ett medicinskt begrepp som refererar till konstriktionen (trångning) av blodkärlen, vilket orsakar en minskad blodflöde till de drabbade områdena i kroppen. Detta kan inträffa som ett resultat av olika faktorer, såsom sänkt väterhalt i blodet (hypovolemi), förändringar i nervsystemet eller påverkan från vissa läkemedel. Kärlsammandragning kan leda till symtom som yrsel, svimning, trötthet och andningssvårigheter. I allvarliga fall kan det orsaka hjärtstopp eller stroke.

En "blodpropp i kranskärl" (myocardial infarction eller hjärtinfarkt) är en medicinsk tillstånd där blodflödet till en del av hjärtmuskulaturen (myokardiet) plötsligt avbryts, ofta på grund av ett blodbrist (ischemi) orsakat av ett obstruerande blodpropp (trombos) i ett kranskärl (koronarartärien). Detta kan leda till skada eller död av hjärtmuskulaturen på grund av syrebrist. Symptomen kan inkludera smärta, tryck eller obehag i bröstet, andfåddhet, yrsel, svimning eller svårigheter att andas. Behandlingen kan omfatta trombolytika, blodflödesförbättrande mediciner, kirurgi och livsstilsförändringar för att förebygga ytterligare komplikationer.

Cardiac catheterization is a medical procedure where a thin, flexible tube called a catheter is inserted into the blood vessels or heart. This procedure is typically performed to diagnose and treat various cardiovascular conditions such as:

1. Coronary artery disease (CAD): To evaluate the extent of blockages in the coronary arteries and determine if any revascularization procedures, like angioplasty or bypass surgery, are necessary.
2. Valvular heart disease: To assess the function and structure of heart valves and determine the need for surgical repair or replacement.
3. Cardiomyopathy: To evaluate the pumping ability of the heart and identify any underlying causes.
4. Congenital heart defects: To diagnose and plan treatment for structural abnormalities present at birth.
5. Blood clotting disorders: To assess blood flow in the heart and determine if there is a risk of blood clots forming.
6. High blood pressure in the lungs (pulmonary hypertension): To evaluate the cause and severity of the condition.

During cardiac catheterization, various measurements and tests can be performed, including:

1. Coronary angiography: A dye is injected into the coronary arteries to visualize any blockages or narrowing.
2. Left ventriculography: A dye is injected into the left ventricle (the heart's main pumping chamber) to assess its function and contractility.
3. Hemodynamic measurements: Pressures within the heart chambers and blood vessels are measured to evaluate cardiovascular function.
4. Electrophysiology studies: To diagnose and treat abnormal heart rhythms (arrhythmias).

Cardiac catheterization is usually performed under local anesthesia, with sedation to help the patient relax. The procedure typically takes 30 minutes to a few hours, depending on the complexity of the case. After the procedure, patients are monitored for several hours and may need to stay in the hospital overnight. Possible risks include bleeding, infection, damage to blood vessels or heart structures, and allergic reactions to the contrast dye used during the procedure.

Mikrocirkulation definieras som den del av cirkulationssystemet i kroppen som förser de små kapillärerna med blod. Det är den sista fasen av systemisk cirkulation och innebär små artärer, kapillärer och små venösa kärl. Mikrocirkulationen är ansvarig för utbyte av syre, näringsämnen, hormoner och avfall mellan blodet och cellerna i olika vävnader. Den styr även immunförsvaret, inflammation och värmereglering. Problemet med mikrocirkulation kan leda till allvarliga hälsoproblem som hjärtsjukdomar, njursjukdomar, diabetes och neurologiska sjukdomar.

Hjärt-kärlmodeller, även kända som cardiovaskulära modeller, är matematiska eller datorbaserade representationer av hjärt-kärlsystemet i kroppen. Dessa modeller används för att simulera och förutsäga hur systemet fungerar under olika förhållanden, såsom hälsa och sjukdom. Hjärt-kärlmodeller kan vara mycket enkla eller mycket komplexa beroende på vilka aspekter av systemet som behöver studeras.

En enkel hjärt-kärlmodell kan bestå av en enda differentialekvation som beskriver blodflödet genom kroppen. Mer avancerade modeller kan inkludera flera komponenter, såsom hjärtat, artärer, vener och kapillärer, samt muskler, ventiler och andra strukturer som påverkar blodflödet. Dessa modeller kan användas för att simulera olika sorters sjukdomar, såsom hjärtsjukdomar, blodproppar och högt blodtryck.

Hjärt-kärlmodeller kan vara antingen deterministiska eller stokastiska. Deterministiska modeller ger alltid samma utdata givet samma indata, medan stokastiska modeller inkluderar en slumpkomponent som gör att utdata kan variera mellan simuleringar. Stokastiska modeller används ofta när systemet är mycket komplext eller om det finns många okända variabler.

Hjärt-kärlmodeller används inom flera olika områden, såsom medicin, biologi, fysik och ingenjörsvetenskap. Inom medicinen används de ofta för att simulera effekterna av läkemedel, operationer och andra behandlingar. Inom biologin används de för att studera hur blodflödet påverkar cellfunktion och vävnadsuppbyggnad. Inom fysiken används de för att simulera strömning av fluid i rör och andra system. Inom ingenjörsvetenskapen används de för att designa bättre hjärt-lungsmaskiner, proteser och andra medicinska enheter.

Kranskärlsrestenos är ett medicinskt tillstånd där det förekommer en återförening eller förträngning av ett kranskärl efter att det har behandlats med en procedure, vanligtvis en ballongdilatation eller en stentimplantation. Detta kan leda till en nedsatt blodflöde till hjärtmuskulaturen och orsaka symptom som bröstsmärta (angina pectoris) eller i värsta fall ett hjärtinfarkt. Faktorer som kan öka risken för att utveckla kranskärlsrestenos innefattar rökning, högt blodtryck, höga kolesterolvärden och diabetes.

'Svin' er ikke en medisinsk term. I medisinsk sammenhengg brukes ordet oftest for å referere til svinfluensa, som er en type influensavirus som normalt infekterer svin, men som kan overføres til andre dyr og mennesker. Svininfluenza-viruset deles vanligvis ikke mellom mennesker, men det kan skje under specielle omstendigheter, som f.eks. når en person kommer i nær kontakt med infisjonspersoner eller smittebærende svin.

I en medicinsk kontext refererer tidsfaktorer ofte til forhold der har med tiden at gøre, når det kommer til sygdomme, behandlinger eller sundhedsforhold. Det kan eksempelvis være:

1. Akutte vs. kroniske tilstande: Hvor akutte tilstande kræver øjeblikkelig medicinsk indgriben, kan kroniske tilstande udvikle sig over en længere periode.
2. Tidspunktet for diagnose og behandling: Hvor hurtigt en sygdom identificeres og behandles, kan have væsentlig indvirkning på prognosen.
3. Forløb og progression af en sygdom: Hvor lang tid en sygdom tager at udvikle sig eller forværres, kan have indvirkning på valget af behandling og dens effektivitet.
4. Tidligere eksponeringer eller længerevarende sundhedsproblemer: Tidsfaktoren spiller også en rolle i forhold til tidligere eksponeringer for miljøfaktorer, infektioner eller livsstilsvalg, der kan have indvirkning på senere helbredsudvikling.
5. Alder: Alderen kan have indvirkning på risikoen for visse sygdomme, svarende til at visse sygdomme er mere almindelige hos ældre end yngre mennesker.
6. Længerevarende virkninger af behandling: Tidsfaktoren spiller også en rolle i forhold til mulige bivirkninger eller komplikationer, der kan opstå som følge af længerevarende medicinske behandlinger.

I alle disse tilfælde er tidsfaktoren en vigtig overvejelse i forbindelse med forebyggelse, diagnostisk og terapeutisk beslutningstagen.

"Genomspolning" (engelska: "genome sequencing") är en teknik inom genetiken som möjliggör bestämning av den exakta sekvensen av baspar i DNA:t i ett individuellt genom. Det innebär att man kan fastställa den specifika ordningen av de fyra grundläggande building blocken (nukleotiderna) – adenin (A), timin (T), guanin (G) och cytosin (C) – som tillsammans utgör en persons genetiskt material. Genomspolning kan användas för att undersöka allt DNA i en cell, vilket kallas "whole genome sequencing", eller endast vissa delar av det, till exempel "exome sequencing" som begränsar analysen till de områden i genomet som kodar för proteiner. Genomspolning kan vara användbar inom forskning, medicinsk diagnostik och personlig genetisk information.

"Arteriovenous (AV) anastomosis refers to a direct, abnormal connection between an artery and a vein that bypasses the capillary network. This connection can be congenital or acquired, and it allows for the shunting of blood directly from the high-pressure arterial system to the low-pressure venous system. AV anastomoses can occur in various organs and tissues throughout the body, and they can have significant clinical implications depending on their location and size."

(Kansagara, D., & Wijeysundera, H. C. (2017). Arteriovenous Anastomosis. In StatPearls [Internet]. StatPearls Publishing.)

En koronarocklusion är ett medicinskt tillstånd där ett blodpropp (trombus) bildas inne i ett eller flera av hjärtats kranskärl (koronarartärer). Koronarkärlen förser hjärtmuskulaturen med syre- och näringsriktigt blod. När en koronarocklusion uppstår kan det leda till ett partiellt eller totalt avstängning av blodflödet genom kranskärlet, vilket kan orsaka syrgasbrist (ischemi) i den drabbade hjärtmuskulaturen.

I allvarliga fall kan koronarocklusion leda till komplikationer som hjärtinfarkt (myokardieinfarkt), livshotande rytmmissformningar eller hjärtstillestånd. Behandlingen för koronarocklusion innefattar ofta tromblysing, som är en procedure där ett läkemedel injiceras direkt in i kranskärlet för att upplösa blodproppen, samt eventuellt ytterligare behandling med mediciner eller kirurgiska ingrepp beroende på patientens tillstånd och svårighetsgraden av tillståndet.

En medicinsk definition av "stenta" är att placera en liten, rörlig eller fast, tunn cylindrisk utformad apparat (en stent) in i ett hålrum eller ett rör, som exempelvis en artär eller en ven, för att hålla det öppet och underlätta flödet av blod eller andra kroppsvätskor. Stenten kan vara gjord av metall, plast eller biologiskt material och kan vara permanent eller tillfällig. Syftet med en stent är ofta att behandla och förebygga återkommande stängningar eller skador på kärlen.

Riskfaktorer är enligt medicinsk terminologi några egenskaper, faktorer eller expositioner som ökar sannolikheten för att utveckla en viss sjukdom eller hälsoproblem. Riskfaktorer kan vara modifierbara, det vill säga de kan påverkas genom livsstilsförändringar och preventiva åtgärder, eller icke-modifierbara, som är oberoende av individens val och omständigheter. Exempel på modifierbara riskfaktorer inkluderar tobaksrökning, fysisk inaktivitet, ohälsosam kost och alkoholmissbruk. Icke-modifierbara riskfaktorer kan vara exempelvis genetiska predispositioner, ålder och kön. Det är värt att notera att närvaro av en riskfaktor inte garanterar att en person kommer att utveckla en viss sjukdom, men ökar bara sannolikheten.

Nitroprusside är ett snabbtverkande intravenöst blodtrycksmedel som används för att behandla akut högt blodtryck och hjärtödem. Det är en organisk sockerförening som innehåller kväve, syre, kol, väte och järn. Nitroprussid verkar genom att relaxera glatt muskulatur i artärväggarna, vilket orsakar vasodilatation (dilatering av blodkärlen) och minskar efterlasten på hjärtat.

Det är viktigt att notera att nitroprussid bör endast användas under kontinuerlig blodtrycksmonitorering och under övervakning av en läkare, eftersom det kan leda till en snabb och kraftig minskning av blodtrycket om det ges i för hög dos eller om det används för lång tid. Dessutom kan nitroprussid orsaka metabolitbildning som kan vara skadlig för nervsystemet vid långvarig användning.

Hjärtfrekvens är ett mått på hur ofta hjärtat slår per minut. Det är antalet slag som hjärtats kamrar gör under en minut. Hälsa hjärtfrekvensen kan ge en indikation om hur väl hjärtat fungerar och om det finns några hjärtsjukdomar eller andra hälsoproblem.

För en vuxen person i vila är en normal hjärtfrekvens vanligtvis mellan 60 och 100 slag per minut, men det kan variera beroende på ålder, fysisk aktivitet och andra faktorer. Vid intensiv fysisk aktivitet kan hjärtfrekvensen stiga till uppemot 200 slag per minut.

Det är viktigt att notera att en låg eller hög hjärtfrekvens kan vara ett tecken på olika hälsoproblem och bör undersökas av en läkare om det uppfattas som oroväckande.

"Behandlingsresultat" er en betegnelse for hvordan en pasient reagerer på en behandling. Det kan inkludere forbedringer i symptomer, funksjon og kvalitet av liv, men også potentiale bivirkninger eller komplikasjoner til behandlingen. Behandlingsresultatet må ofte evalueres over tid for å kunne avgjøre om behandlingen er effektiv og om det er behov for justeringer i terapeutisk strategi.

Medicinskt sett betyder "syrgasförbrukning" vanligtvis mängden syre som en patient förbrukar under en viss tidsperiod, ofta uttryckt i liter per minut. Denna mätning används ofta inom intensivvården för att övervaka patienters andningsstatus och behov av mekanisk ventilation. En ökad syrgasförbrukning kan indikera en försämrad lungfunktion eller ett allvarligare tillstånd, medan en minskad förbrukning kan vara ett tecken på att patienten börjar andas normalt igen.

Elektrokardiografi (ECG eller EKG) är en medicinsk testmetod som mäter och registrerar den elektriska aktiviteten i hjärtat. Det görs genom att klistra elektroder på olika delar av kroppen, vanligtvis på bröstet och armarna/benen. ECG-testet ger en grafisk representation av hjärtats elektriska aktivitet under en viss tidsperiod och kan användas för att diagnostisera olika hjärtsjukdomar, såsom hjärtfel, hjärtklappning, hjärtinfarkt med mera. ECG-testet är smärtfritt och tar vanligtvis endast några minuter att genomföra.

Extrakorporeal cirkulation (ECC) är en medicinsk term som refererar till en teknik där blod pumpas utanför kroppen, vanligtvis under operationer. Detta görs med hjälp av en maskin som tar över den hjärtats och lungornas funktioner under tiden. ECC används ofta under hjärtkirurgi för att underhålla blodflödet och syresättning under operationen. Det innebär att blodet leds ut genom en kanill i en stor vena, vanligen venera cava, pumpas igenom en maskin som syresätter och varmer det innan det leds tillbaka in i kroppen via en annan kanill, ofta i aortan. På så sätt kan hjärtat stängas av under operationen utan att blodflödet upphör och därmed undvika syrebrist i kroppen.

Percutaneous Coronary Intervention (PCI), även känt som angioplasti med stent, är en behandlingsmetod inom kardiologi där en snävad eller blockerad koronarartär öppnas upp för att återställa blodflödet till hjärtmuskulaturen.

Under PCI-förfarandet görs ett litet snitt i patientens arm eller lår, och en kateter (en flexibel, tunn tub) införs in i artärsystemet och leds upp till koronarartären. På katetern sitter en mycket liten ballong, som vid rätt positionering i den snävda artären inflasseras för att pressa ut plack (fettdepositioner) och expandera artärens lumen (hålighet).

Efter detta kan en stent (ett metallnätverk) placeras i artären för att hålla den öppnad och förebygga ytterligare snörelse. Stenten kan vara med eller utan medicinska beläggningar som frisätter substanser som förhindrar nybildning av plack.

PCI är en etablerad behandlingsmetod för patienter med koronarartärsjukdom (KAS) och kan utföras som ett planerat ingrepp eller i akut läge, till exempel vid akut kranskärlsbesvär (AKSB).

"Nitroarginn" er en syntetisk aminosyre der inneholder en nitrogrupp (NO2) og en arginin-sidekjede. Det brukes ofte som ein aktiv ingrediens i legemiddel som vasodilator, det betyr at det får blodkarren å opens seg ved å relaksere glatte muskler i blodkarrene. Dette kan være anvendbart for behandling av hjerte- og karsjukdomar slik som hypertensjon (høyt blodtrykk), angina pectoris (sviktende hjertekraft) og hjertesvikt.

Noen potensielle bivirkninger ved bruk av nitroarginn kan inneholde sveits, hodepine, flau mage, oppkvalmende, svimmelhet og lavere blodtrykk. Det er viktig å følge dosisrekommendasjonene nøye for å redusere risikoen for bivirkninger.

I tillegg kan nitroarginn ha interaksjoner med andre legemiddel, slik som sildenafil (Viagra), tadalafil (Cialis) og vardenafil (Levitra). Disse er også vasodilatorer og kan forstærke nitroarginns effekter, føre til alvorlig lavere blodtrykk og akutt hjerteproblemer. Derfor bør disse legemiddlene ikke brukes sammen med nitroarginn.

'Hjärtmuskelsammandragning' är ett medicinskt begrepp som refererar till den kontrahering eller sammandragningen av hjärtmusklaturen, vilket leder till pumpning av blod genom kroppen. Detta är en nödvändig process för att hålla levande och understödja alla andra organ i kroppen med syre och näringsämnen.

Under en normalt hjärtmuskelsammandragning kommer den övre delen av hjärtat, atrierna, att kontrahera först, pushar blod in i de nedre kamrarna, ventriklarna. Sedan kommer ventriklarna att kontrahera och pressa ut blodet genom stora kroppspulsådern, aortan, och lungpulsådrorna, pulmonalartärerna.

Ett antal olika medicinska tillstånd kan påverka hjärtmuskelsammandragningarna, inklusive hjärtsjukdomar, elektrolytbrist, droger och toxiner. Dessa tillstånd kan orsaka abnorma hjärtmuskelsammandragningar, såsom arytmier eller för tidiga eller för sent kommande kontraheringar, vilket kan leda till allvarliga hälsoproblem som hjärt failure, stroke eller död.

Bradykinin är en biologiskt aktiv peptid som består av 9 aminosyror och spelar en viktig roll i kroppens inflammatoriska respons. Det produceras som ett resultat av aktivering av det enzymkomplex som kallas kallikrein-kinin-systemet, och har diverse fysiologiska effekter såsom vasodilation (dilatering av blodkärl), ökat permeabilitet av kapillärer, samt smärta och svullnad i området där det bildats. Bradykinin binder till specifika receptorer på cellmembranet, G-proteinkopplade receptorerna B2 och B1, för att utöva sina effekter.

Propranolol är ett beta-blockerande läkemedel, vilket betyder att det blockerar effekterna av adrenalin och noradrenalin i kroppen. Det gör så genom att binda till beta-receptorerna i hjärtat och blodkärlen, vilket sänker pulsen, minskar blodtrycket och förhindrar certaina hjärtarytmier. Propranolol används vanligen för behandling av olika typer av hjärtsjukdomar, hypertension (högt blodtryck), sjuka fingrar eller tår på grund av dålig cirkulation (Raynauds sjukdom) och vissa former av migrän. Det kan även användas för att behandla oro och ångest, eftersom det minskar hjärtslaget och andningsfrekvensen, vilket kan ha en lugnande effekt.

Kväveoxidsyntas (NOS, "nitric oxide synthase") är ett enzym som katalyserar produktionen av kväveoxid (NO) från L-arginin. Det finns tre isoformer av NOS: neuronal NOS (nNOS), inducerbar NOS (iNOS) och endotelial NOS (eNOS). Dessa isoformer skiljer sig åt i sina reguleringsmekanismer, subcellulära lokalisationer och funktioner.

nNOS och eNOS är kalciumberoende enzymer som producerar små mängder NO över korta tidsperioder, vilket är involverat i signaltransduktion och homeostasis inom det kardiovaskulära systemet.

iNOS är däremot en kalciumokänslig isoform som producerar stora mängder NO under långa tidsperioder, vilket är involverat i immunförsvaret och inflammationen. Överproduktion av NO kan dock leda till skada på celler och vävnader.

En dos-respons kurva är en grafisk representation av hur effekten av ett läkemedel varierar beroende på dosen. Kurvan visar den önskvärda effekten som ökar med ökande dos, tills en toppnivå nås där ytterligare ökning av dosen inte ger någon extra effekt. Vid högre doser kan läkemedlet bli skadligt och orsaka biverkningar, vilket resulterar i att kurvan börjar dalande.

Den optimala dosen av ett läkemedel är ofta den lägsta effektiva dosen som ger önskad terapeutisk effekt med minsta möjliga risk för biverkningar. Dos-respons kurvor används ofta vid utformning och planering av kliniska prövningar för att fastställa läkemedels säkerhet, effektivitet och optimal dosering.

I medicinsk kontext, betyder "tänjbarhet" (engelska: "compliance") ett mått på hur mycket en organ, struktur eller hålighet i kroppen kan ändra sin volym i samband med tryckförändringar. Det är ett uttryck för elasticiteten hos det aktuella området. Tänjbarheten mäts ofta i enheten milliliter per centimeter kvadrat (ml/cm2) eller som ett förhållande. En hög tänjbarhet innebär att strukturen är mycket deformerbar och kan expandera betydligt vid ökat tryck, medan en låg tänjbarhet istället anger att strukturen är mindre deformerbar och endast expanderar marginellt under motsvarande förhållanden.

En hjärtintensivvårdsavdelning (Coronary Care Unit, CCU) är en specialiserad intensivvårdsavdelning på ett sjukhus som erbjuder speciell vård och observation av patienter med allvarliga hjärtsjukdomar eller som har drabbats av akuta hjärtrelaterade tillstånd, såsom hjärtinfarkt, allvarlig rytmrubbning (arrhytmi), eller efter en kirurgisk behandling av hjärtat.

På en CCU-avdelning finns speciellt utbildad personal, inklusive läkare och sjuksköterskor, som har specialiserad kompetens inom området hjärtsjukdomar. De kan erbjuda avancerad monitoring av patientens hjärtfunktion, including EKG-monitoring (elektrokardiografi), blodtrycksövervakning och laboratoriemässig analys av blodprover.

Patienter på en CCU-avdelning får ofta intensiv medicinsk behandling, inklusive läkemedel som kan hjälpa att förbättra hjärtfunktionen, reducera smärta och minimera skador på hjärtmuskulaturen. I vissa fall kan patienter behöva livsuppehållande behandlingar, såsom mekanisk ventilation eller hjärt-lungr-masugnsbehandling.

CCU-avdelningar är ofta en del av ett större hjärtkirurgiskt program och kan vara samlokaliserade med en hjärtkirurgisk intensivvårdsavdelning.

Myokardreperfusionsbeskrivs som den process där blodflödet till hjärtmuskulaturen (myokardet) återställs efter en period av ischemisk injury, vilket ofta är följden av en hjärtattack eller myokardinfarkt.

Denna återställda blodförsörjningen ger ett tillflöde av syre och näringsämnen till det skadade området, men kan också leda till ytterligare skada på grund av den plötsliga återgången av blodflödet. Denna typ av skada kallas reperfusionsskada eller myokardreperfusionsskada.

Myokardreperfusion kan uppnås genom olika metoder, såsom trombolytisk behandling, angioplasti med stentning eller hjärtkirurgiska ingrepp som koronarbypassoperation. Det är viktigt att behandla ischemisk skada till myokardet så snart som möjligt för att minska risken för permanenta skador och förbättra prognosen för patienten.

Lungcirkulation, eller lungblodomsättning, är ett medicinskt begrepp som refererar till den del av hjärt- och cirkulationssystemet som involverar lungorna. Detta inkluderar blodets väg från höger kammare i hjärtat, genom lungsartärerna (pulmonalartärerna) till lungornas kapillärer, där syre fångas upp och kolmonoxid avges. Sedan transporteras det oxygenerade blodet tillbaka till vänster kammare i hjärtat via lungevenerna (pulmonalvenorna). Därifrån pumpas blodet ut i resten av kroppen genom aortan och andra kroppsartärer. Lungcirkulationen är en nödvändig del av andningsprocessen och hjärt-kretsloppet, eftersom den förser kroppen med syre och tar bort kolmonoxid.

'Kärlkramp' är ett medicinskt begrepp som på engelska kallas "vasospasm". Det handlar om en plötslig och ofta smärtsam konstriktion (trångning) av musklerna i kärlen, vanligtvis i hjärnans blodkärl. Denna konstriktion kan leda till en minskad blodflöde till det drabbade området och orsaka symtom som svår huvudvärk, yrsel, förvirring, synförändringar eller i värsta fall stroke. Kärlkramp kan vara ett komplikation till subarachnoidalblödning (en typ av blödning i hjärnan).

Intraarteriell infusion är en medicinsk proceduren där en substans, till exempel läkemedel eller kontrastmedel, ges direkt in i en artär genom ett kateter. Detta görs vanligtvis med hjälp av en infusionspump som kontrollerar hastigheten och mängden som infuseras.

Den intraarteriella infusionen används ofta när det behövs en snabb och effektiv påverkan på ett specifikt område i kroppen, till exempel vid smärtlindring eller under operationer. Det kan också användas för att ge högkoncentrerade läkemedelsdoser till en specifik del av kroppen som inte kan uppnås med vanliga infusionsmetoder.

Det är viktigt att intraarteriella infusioner sköts korrekt eftersom det finns risk för komplikationer, såsom blodproppar eller skador på artärväggen.

Kranskärlsanomalier (Cardiovascular Disease, CVD) är ett samlingsbegrepp för en grupp sjukdomar som påverkar hjärtats och kroppens blodkärl. Detta inkluderar men är inte begränsat till:

1. Koronara hjärtsjukdom (Coronary Artery Disease, CAD): En grupp sjukdomar som beror på åderförträngning eller åderförändringar i de kranskärl som försörjer hjärtmuskulaturen med syre och näringsämnen. Detta kan leda till angina pectoris (svår smärta i bröstet) eller hjärtinfarkt (myokardieinfarkt).

2. Hjärtsvikt (Heart Failure): En tillstånd då hjärtat inte orkar pumpa tillräckligt med blod för att möta kroppens behov, vilket kan leda till andningssvårigheter, ödem och andra symtom.

3. Hypertension (High Blood Pressure): En tillstånd där det perifera blodtrycket är förhöjt, vilket kan leda till skada på hjärtat, njurarna och andra organ.

4. Rytmstörningar (Arrhythmier): Avvikelser i hjärtats slagrytm, inklusive för snabb (tachykardier) eller för långsam (bradykardier) puls.

5. Cerebrovaskulära sjukdomar (Cerebrovascular Disease): Sjukdomar som beror på skada på hjärnans blodkärl, inklusive stroke och transitorisk ischemisk attack (TIA).

6. Perifera artärsjukdom (Peripheral Artery Disease, PAD): En grupp sjukdomar som beror på åderförträngning eller åderförändringar i de perifera blodkärlen, vilket kan leda till smärta, svullnad och andra symtom.

7. Ateroskleros: En progressiv sjukdom där fett, kolesterol och andra ämnen ansamlas på insidan av artärernas väggar, vilket kan leda till skada på hjärtat, hjärnan och andra organ.

Variansanalys (ANOVA) är en statistisk metod som används för att undersöka om det finns några signifikanta skillnader mellan grupper i ett experiment. Den jämför medelvärdena hos två eller fler grupper och beräknar variansen inom varje grupp samt totalvariansen över alla grupper. Sedan använder den en F-test för att avgöra om det finns någon signifikant skillnad mellan grupperna. Metoden bygger på jämförelser av gruppers standardavvikelser och är därför särskilt användbar när man vill undersöka effekter hos flera grupper samtidigt.

Lungatresi (latin: atelectasis) är ett medicinskt tillstånd där en eller flera lungbläsor kollapsar och andningsluften inte kan cirkulera normalt in i eller ut från den drabbade lungan. Detta kan orsakas av olika faktorer, som exempelvis sänkt surfuktbalans i lungorna, kompression av lungblåsan, förträngning av de luftburna vägarna in i lungan eller avsaknad av andningsreflex. Symptomen på lungatresi kan variera beroende på graden och platsen på tillståndet, men kan inkludera andfåddhet, hosta, bröstsmärta och andningssvårigheter. Behandlingen av lungatresi kan bestå av olika metoder som syrgasbehandling, läkemedelsbehandling eller mekanisk ventilation.

Biologiska markörer, även kända som bio markörer eller biomarkrar, är en mätbar och objektiv utväg att uppskatta normala biologiska processer, patologiska processer eller farmakologiska respons på ett läkemedel, enligt definitionen från Förenta staternas livs- och medicinesäkerhetsverket (FDA).

Biologiska markörer kan vara olika typer av molekyler, såsom proteiner, gener, metaboliter eller celler, som finns i kroppen och kan mätas för att ge information om en persons hälsa, sjukdomstillstånd eller respons på behandling. Exempel på biologiska markörer inkluderar blodprover som hemoglobin A1c för diabetes, troponiner för hjärtinfarkt och PSA (prostataspecifikt antigen) för prostatacancer.

I medicinsk forskning används biologiska markörer ofta för att utvärdera effekterna av en behandling, diagnostisera sjukdomar eller övervaka sjukdomsförlopp. De kan också användas för att screena populationer för riskfaktorer för sjukdomar och för att utveckla personligare och precisionsmedicinska behandlingsmetoder.

Glyburide är ett orals antidiabetikum som används för att behandla typ 2-diabetes. Det är en sulfonyletylureaderivat och fungerar genom att stimulera insulinsecretion från betaceller i bukspottkörteln. Glyburide hjälper kroppen att använda insulin mer effektivt och kan minska blodsockernivåerna efter måltider. Det ges vanligen en till två gånger per dag, beroende på patientens behov och respons.

Den vänstra hjärtkammaren (ventriculus sinister) är en muskelbihang i vänster sida av hjärtat som har till uppgift att pumpa syresatt blod ut i kroppen via aortan. Hjärtkammarfunktionen refererar till den effektiva pumpförmågan hos vänstra hjärtkammaren, det vill säga dess förmåga att fylla sig med blod och därefter kontrahera (sammandragas) för att pumla ut blodet under tryck i kroppens cirkulationssystem.

En nedsatt hjärtkammarfunktion i vänster hjärtkammare kan orsaka symptom som andfåddhet, trötthet, yrsel och benödem. Det kan vara ett tecken på olika former av hjärtsjukdomar, såsom hjärtklappning, hjärtinflammation eller hjärtvävnadsdegeneration. Diagnostiseringen av hjärtkammarfunktionen innefattar ofta användning av ultraljud (ekokardiografi), elektrokardiogram (ECG) och andra specialiserade tester för att bedöma hjärtats struktur och funktion.

Den mest vanliga betydelsen av "pulsådror" inom medicinen är de blodkärl som kan kännas eller ses pulsera i samband med hjärtats slag. Dessa pulsådror inkluderar ofta:

1. Karotispulsen: den stora artären i halsen som försörjer huvudet och halsen med syresatt blod.
2. Radialpulsen: den artären i handleden som försörjer armen med syresatt blod.
3. Femoralpulsen: den stora artären i låret som försörjer benet med syresatt blod.
4. Poplitealpulsen: den artären bakom knäskålen som försörjer underbenet med syresatt blod.
5. Dorsalis pedis pulsen: den artären på fotens utsida som försörjer foten med syresatt blod.

Pulseringarna i dessa pulsådror orsakas av hjärtats slag, som pressar blod genom kroppens artärer bort från hjärtat. Ju starkare pulsen är, desto mer blod pumpas ut från hjärtat vid varje slag. Ändå kan pulsens styrka och regularitet påverkas av olika faktorer, inklusive blodtryck, hjärtfrekvens, volymen av blod i kroppen och eventuella hinder i artärerna.

Medicinskt syrgas, ofta bara kallad syrgas, är syre i ren form som används inom sjukvården för andning. Det är ett gasartat preparat som består av minst 99% syre. Syrgas används vanligen via en andningsmask eller genom en injekterbar behållare med hjälp av en syrgaspump.

Syrgas används ofta för att behandla patienter som lider av syrebrist i blodet, till exempel på grund av lung- eller hjärtsjukdomar, trauma eller vid allvarliga infektioner. Det kan också användas under operationer och vid intensivvårdsbehandling för att stödja andningen och förbättra syresättningen i blodet.

"Prospektiva studier" är en typ av forskningsdesign inom epidemiologi och klinisk forskning. Den innebär att data insamlas prospektivt, det vill säga efter ett bestämt datum och framåt, medan deltagarna fortfarande är i livet och studeras över en viss tidsperiod. Detta står i kontrast till retrospektiva studier, där data insamlas genom att granska redan existerande data eller dokument från tidigare händelser.

Prospektiva studier kan vara antingen kohortstudier eller longitudinella studier. I en kohortstudie följs två eller flera grupper med deltagare som har olika exponeringar för en viss riskfaktor över tid, och man jämför huruvida de utvecklar en viss sjukdom eller inte. I en longitudinell studie följs en population under en längre tidsperiod för att undersöka hur förändringar i olika variabler relaterar till hälsoutfall eller andra utgångar.

Prospektiva studier anses ofta ge starkare bevis som stöd för orsakssamband än retrospektiva studier, eftersom de minskar risken för återblickars bias och ger möjlighet att kontrollera för konfoundingare. Dock kan de vara tidskrävande och dyra att genomföra.

Myokardieffekterna av reperfusion, även kallat myokardiell reperfusionsskada, är skador på hjärtmuskulaturen (myokardium) som orsakas av att blodflödet till ett tidigare undernärdat område hastigt återställs. Detta kan inträffa vid behandlingar såsom trombolys eller primär PCI (perkutan koronar intervention) för akut myokardieinfarkt, där syftet är att öppna och restored blodflödet till den blockerade kranskärlen.

Reperfusionsskador uppstår på grund av en komplex serie händelser som sker under återupprättandet av blodflödet, inklusive ischemisk skada, oxidativ stress, calciumöverbelastning och inflammation. Dessa mekanismer kan leda till celldöd, sämre hjärtfunktion och i värsta fall kardiogen chock.

Symptomen på myokardieffekter av reperfusion kan variera beroende på svårheten av skadan, men de kan inkludera bröstsmärta, andnöd, yrsel, svimning eller i vissa fall plötslig hjärtdöd. Diagnosen ställs vanligtvis genom kombinationen av patientens symptom, elektrokardiogram (EKG), echokardiografi och blodprover för kardiovaskulära markörer som troponin. Behandlingen kan innefatta mediciner för att stödja hjärtfunktionen, såsom ACE-hämmare, betablockere och diuretika, samt livslång behandling med antikoagulantia och aspirin för att förebygga ytterligare komplikationer. I vissa fall kan kirurgiska ingrepp vara aktuella för att återställa normal blodflöde till hjärtat eller att ersätta skadat vävnad med en hjärttransplantation.

"Kärlsammandragande medel", även känt som "vasokonstriktorer", är en typ av läkemedel som orsakar små blodkärl (kapillärer) att kontrahera eller dra ihop sig, vilket resulterar i en minskad blodflöde till de drabbade områdena. Denna effekt kan användas terapeutiskt för att hjälpa att kontrollera blödningar, sänka ökat blodtryck eller behandla andra medicinska tillstånd som kräver en minskad blodtillförsel. Exempel på kärlsammandragande medel inkluderar alfaloxon, fenylefrin och oxymetazolin.

"Uppföljningsstudier" (engelska: "follow-up studies") är en typ av longitudinell forskningsdesign inom medicinen där man studerar en grupp individer under en längre tidsperiod. Dessa studier kan vara observationella eller interventionsbaserade, och syftet är ofta att undersöka hur olika faktorer påverkar hälsan, sjukdomsutvecklingen eller behandlingsresultaten över tid.

I en uppföljningsstudie kan forskarna exempelvis samla in data om deltagarnas levnadsvanor, miljöfaktorer och medicinska historik, och sedan följa upp dem regelbundet för att se hur de utvecklas. Detta kan ge värdefull information om riskfaktorer, skyddsfaktorer och möjliga orsaker till olika hälsotillstånd.

Uppföljningsstudier kan vara av olika slag, beroende på hur länge de pågår och hur ofta data samlas in. De kan vara kohortstudier, där en grupp individer följs över tid, eller fallföljningsstudier, där man följer upp en specifik diagnos eller behandling hos en grupp patienter.

Hjärtkammarfunktion (ventrikulär funktion) refererar till hjärtats förmåga att pumpa blod effektivt genom kroppen. Det inkluderar kontraktionsförmågan hos de två undre, stora kamrarna i hjärtat (ventriklarna), som pumpar syresatt blod till kroppens organ och muskler via aortan och lungartärerna. En viktig mätvariabel för hjärtkammarfunktionen är ejektionsfraktionen, vilket är förhållandet mellan kamrans volym före kontraktion (slagvolym) och kamrans volym efter kontraktion (slutvolym). Ejektionsfraktionen kan beräknas genom ultraljudsundersökning av hjärtat (ekokardiografi) och används för att bedöma hjärtats funktion och det eventuella behovet av behandling. En normal ejektionsfraktion är vanligtvis mellan 55 och 70 procent.

"Kroppspulsåder" (koronarartärer) är de blodkärl som förser hjärtmuskulaturen med syre och näringsämnen. Det finns två huvudsakliga koronarartärer: den vänstra och den högra. Den vänstra koronarartären delar sig vanligtvis i en framgående gren, som förser blod till framsidan av vänster ventrikel (den kraftigaste pumpande kamrarna i hjärtat), och en bakre gren, som förser blod till baksidan av både höger och vänster ventrikel. Den högra koronarartären förser blod till höger ventrikel och delar sig ofta i två grenar: en som förser hjärtspetsen (apex) och en annan som förser det bakre delen av höger atrium.

Kroppspulsåder kan drabbas av åderförkalkning (ateroskleros), vilket kan leda till ischemisk hjärtsjukdom, såsom angina pectoris eller hjärtinfarkt.

Ekokardiografi är en icke-invasiv diagnostisk metod inom medicinen, särskilt inom kardiologi. Den använder ultraljud för att generera bilder och information om hjärtats struktur och funktion. Ekokardiografin kan visa olika aspekter av hjärtat, såsom kamrarnas storlek, tjocklek och rörelser, hjärtpumpningens effektivitet, hjärtklaffarnas funktion och om det finns några strukturella skador eller abnormaliteter i hjärtat. Metoden är smärtfritt och säker för patienten, eftersom den inte använder joniserande strålning som röntgen. Ekokardiografi kan användas för att diagnostisera och övervaka olika hjärtsjukdomar, såsom hjärtklaffsjukdomar, kardiomyopatier, perikardit och andra tillstånd som påverkar hjärtat.

I'm happy to help you with that! In medical terms, "diastole" refers to the phase of the heart cycle when the heart muscle relaxes and the chambers of the heart fill with blood. This typically follows systole, which is the phase where the heart muscle contracts and pumps blood out to the body. Diastole is an important part of the cardiac cycle as it allows the heart to receive a fresh supply of oxygenated blood from the lungs and deoxygenated blood from the body to be pumped to the lungs for re-oxygenation. I hope that helps! Let me know if you have any other questions.

En hjärtkammare är en muskelartad flik som delar övre och undre halvorna (ventriklarna) av hjärtat. Det finns två hjärtkamrar i människohjärtat: höger och vänster hjärtkammare. Deras främsta funktion är att kontrollera flödet av blod till och från hjärtat genom att öppnas och stängs under varje hjärtslag.

Höger hjärtkammare pumpar normalt sett syrefattigt blod till lungorna för att fyllas på med syre, medan vänster hjärtkammare pumpar syresatt blod till resten av kroppen. När hjärtkamrarna stängs bildas slagkraftiga kontraktioner som pumpar blodet genom blodkärlen och förser oss med den syre- och näringsrika blodflöde vi behöver för att överleva.

Indometacin är ett icke-steroidalt antiinflammatoriskt medel (NSAID) som används för att behandla smärta, inflammation och feber. Det fungerar genom att hämma en specifik typ av enzymer (cyklooxygenas-2, COX-2) som är involverade i produktionen av prostaglandiner, ämnen som orsakar smärta och inflammation.

Indometacin används vanligen för att behandla smärtor och inflammation relaterade till artros, reumatoid artrit, gikt och andra muskuloskelettala sjukdomar. Det kan också användas för att behandla migrän och andra typer av huvudvärk.

Liksom med andra NSAID-preparat kan indometacin orsaka biverkningar som mag-tarmrubbningar, ökad risken för blodproppar och hjärtinfarkt, höjd blodtryck och nedsatt njurfunktion. Dessa biverkningar tenderar att vara mer vanliga vid långvarig användning eller höga doser av läkemedlet.

"Glatt muskulatur i kärl," även kallad "smooth muscle in vessels" på engelska, refererar till den typen av muskelvävnad som finns i de flesta typer av blodkärl, med undantag för kapillärerna. Denna typ av muskulatur består av långa, cylindriska celler som är arrangerade i en cirkulär och longitudinell mönster runt kärlets innerväggar.

Glatt muskulatur i kärl har förmågan att kontrahera och relaxera sig, vilket gör det möjligt för kärlen att expandera eller kontrahera i diameter. Denna förmåga regleras av autonoma nervsystemet och lokala faktorer som till exempel prostaglandiner, kolsyre och vasoaktiva substanser som angiotensin II och noradrenalin.

Glatt muskulatur i kärl spelar en viktig roll i regleringen av blodflödet och trycket i kroppen genom att påverka kärlets diameter och därmed resistansen mot blodflödet. Dysfunktion i glatt muskulatur i kärl har visats vara relaterad till flera sjukdomstillstånd, inklusive högt blodtryck, ateroskleros och hjärt-kärlsjukdomar.

Hjärtminutvolym (HMV) är ett mått på hur mycket blod som pumpas ut från vänster hjärtkammare per minut. Det kan beräknas genom att multiplicera hjärtfrekvensen (antal slag per minut) med slagvolymen (hur mycket blod som pumpas ut per slag).

HMV kan anges i liter per minut (L/min) och normalt är det för en vuxen mellan 50 och 70 ml/slag, vilket ger ett HMV på cirka 4-6 L/min under vila. Vid fysisk aktivitet kan HMV öka upp till 20-30 L/min eller mer beroende på individens ålder, kön och träningstillstånd.

Reducerad hjärtminutvolym kan vara ett tecken på hjärtsvikt eller andra hjärtsjukdomar.

Artificiell hjärtstimulering är en behandlingsform där elektriska impulser används för att reglera hjärtats slagfrekvens och rytm. Detta kan bli nödvändigt när hjärtat på egen hand inte orkar slå tillräckligt snabbt, starkt eller jämnt.

Den artificiella hjärtstimuleringen sker vanligen med hjälp av en liten enhet som kallas pacemaker. Pacemakern är en elektrisk apparat som placeras under huden, normalt nära bröstbenet. Från pacemakern går en fin ledning in i hjärtat och ger där elektriska impulser när det behövs.

Det finns också möjlighet att utföra en operation där man implanterar en defibrillator istället för en pacemaker. En defibrillator är en mer avancerad enhet som kan korrigera allvarliga störningar i hjärtats rytm, inte bara försena ett trögt hjärta.

Både pacemakers och defibrillatorer används ofta för att behandla olika former av hjärtsjukdomar, till exempel saknad av syrerikt blod till hjärtat (ischemi), hjärtflimmer (fibrillation) eller andra former av hjärtrytmrubbningar.

Adrenerga betablockerare är en grupp läkemedel som blockerar effekterna av adrenalin och noradrenalin på beta-receptorerna i kroppen. Dessa receptorer finns bland annat i hjärtat, lungorna, levern och blodkärlen.

När betablockerare binder till beta-receptorerna förhindrar de att adrenalin och noradrenalin stimulerar dem, vilket sänker pulsens hastighet, minskar blodtrycket och reducerar arbetet som hjärtat behöver göra. Betablockerare används ofta för att behandla olika typer av hjärt-kärlsjukdomar, såsom högt blodtryck, kärlkramp (angina pectoris) och hjärtsvikt. De kan också användas för att behandla rytmstörningar i hjärtat, migrän och vissa former av skakningar.

Det finns två typer av beta-receptorer i kroppen: beta-1 och beta-2. Beta-1-receptorerna finns främst i hjärtat och kontrollerar dess frekvens och kontraktionsstyrka, medan beta-2-receptorerna finns i bland annat lungorna, levern och blodkärlen och reglerar andningen, glukosomsättning och vasodilatation. Betablockerare kan vara selektiva eller icke-selektiva beroende på om de endast blockerar beta-1-receptorerna (selektiva) eller också blockerar både beta-1- och beta-2-receptorerna (icke-selektiva).

Exempel på vanligt använda betablockerare inkluderar atenolol, metoprolol, bisoprolol och propranolol.

Nitriter är en typ av kemisk förening som innehåller en nitrogrupp (NO2) bundet till en väteatom. I medicinsk kontext refererar "nitriter" ofta till kemiska föreningar som används som läkemedel, särskilt som lättlösliga salter av nitritsyra. De används primärt som vasodilatatorer, det vill säga de orsakar utvidgning av blodkärlen, vilket kan vara användbart för att behandla akuta situationer såsom kärlkramp och lungemboli.

Dessutom bör nämnas att nitriter också förekommer naturligt i vissa livsmedel, som till exempel grönsaker, och kan även bildas som en biprodukt under nedbrytningen av proteiner i kroppen. Emellertid är det viktigt att vara medveten om att höga nivåer av nitriter kan vara skadliga, eftersom de kan reagera med sekundära aminerna i mag-tarmkanalen och bilda cancerogena ämnen som kallas nitrosaminer.

'Ultraljudsundersökning, interventionell' refererar till användandet av ultraljud (ekodoppler) som en guide för att genomföra en medicinsk procedure eller behandling. Ultraljuden ger realtidsbilder av olika vävnader och organ i kroppen, vilket gör det möjligt för läkaren att se precisely var den interventionella behandlingen ska utföras.

Detta kan exempelvis innebära att en radiolog eller kirurg använder ultraljuden som en guide när de placerar nålar, katetrar eller andra instrument in i kroppen för att behandla sjukdomar eller skada. Interventionell ultraljudsundersökning kan användas för en rad olika procedurer, till exempel dränering av abscesser eller cystor, injicering av lokalanestetika eller läkemedel, biopsier och minimalt invasiva kirurgiska ingrepp.

Fördelarna med interventionell ultraljudsundersökning inkluderar att den är icke-invasiv, säker, smärtfritt och ofta kan utföras på en ambulant basis. Den ger också direkt feedback till läkaren under proceduren, vilket kan hjälpa till att minska komplikationer och förbättra resultaten av behandlingen.

NG-nitroargininmetylester, även känt som L-NG-Nitro-L-argininmetylester (L-NAME), är ett syntetiskt preparat som används inom forskning för att studera den smala blodkärlsfunktionen. Det fungerar som en inhibitor av enzymet nitrik oxidsynthas, vilket i sin tur resulterar i en minskad produktion av signalsubstanserna som reglerar den smala blodkärlsfunktionen.

Detta preparat används ofta inom forskning för att simulera ett tillstånd som kallas för endotelio dysfunktion, vilket kan vara associerat med olika sjukdomar såsom högt blodtryck, diabetes och hjärtsjukdomar. Genom att använda L-NAME som en forskningsverktyg kan forskare undersöka de underliggande mekanismerna bakom dessa tillstånd och utveckla nya behandlingsstrategier för att motverka deras negativa effekter.

Endothelin-1 (ET-1) er en peptidhormon som også kallas en vasokonstriktor, der betyr at det kan forsnævre blodkar. Det produseres i endotelceller, som er de tynde celler som liner blodkar og andre huller i kroppen. ET-1 har en viktig rolle i reguleringen av blodtrykk og cirkulasjon, men det kan også være involvert i uønskede fysiologiske prosesser som fibrose, inflammasjon og skade på hjertet. Forstyrrelser i ET-1-systemet kan være forbundet med forskjellige sykdommer, inkludert hjerte-kar-sykdommer og lungsjukdommer.

Förkalkning, eller "calcification" på engelska, är ett medicinskt tillstånd där kroppens vävnader eller organ innehåller oönskade kalciumavlagringar. Detta kan orsaka hårda, stela formationer som kan påverka funktionen hos det drabbade området. Förkalkning kan förekomma i flera olika kroppsdelar, inklusive artärer, hjärta, lungor, bröst och binjurar. I vissa fall kan förkalkning vara ett tecken på en underliggande sjukdom eller störning i kroppen. I andra fall kan orsaken vara okänd. Behandlingen beror på typen av förkalkning och dess allvarlighetsgrad.

Arginin, eller 2-Amino-5-guanidinopentansyra, är en konditionellt essentiell aminosyra, vilket betyder att den kan syntetiseras i kroppen men under vissa förhållanden kan behövas tillföras via kosten. Arginin är en av de 20 standardaminosyrorna som är byggstenarna i proteiner.

Arginin har flera funktioner i kroppen, bland annat är det en prekursor till syntesen av polyaminerna, såsom ornitin och citrullin, samt till syntesen av kväveoxid (NO), ett signalsubstans som spelar en viktig roll i regleringen av blodflödet och immunförsvaret. Arginin har också visat sig ha potential som behandlingsvätska för diverse sjukdomszustånd, såsom hjärt-kärlsjukdomar, diabetes, skador efter stroke, och kronisk njursvikt.

Prediktivt värde av tester (PDV) är ett mått på hur väl en given test kan förutsäga ett specifikt utfall eller en sjukdom hos en individ. PDV uttrycks vanligtvis som sannolikheten för att ett visst utfall ska inträffa baserat på resultatet av en given test.

PDV kan beräknas genom att jämföra sannolikheterna för att ett specifikt utfall ska inträffa med eller utan testresultatet. Denna jämförelse ger en odds ratio, som kan användas för att beräkna PDV.

PDV är viktigt inom klinisk praktik eftersom det kan hjälpa läkare att bedöma riskerna och möjligheterna för olika behandlingsalternativ. Det kan även användas för att screena populationer för högriskpatienter, vilket kan leda till tidigare identifiering och behandling av sjukdomar.

Det är viktigt att notera att PDV inte alltid är statiskt och kan variera beroende på populationen som testas och andra faktorer som prevalensen av sjukdomen, sensitiviteten och specificiteten hos testet. Därför bör PDV alltid tolkas i kontext och tillsammans med andra kliniska informationer.

Coronary bypass, off-pump, refererar till ett kirurgiskt ingrepp där en eller flera nyblodkärl (bynassar) skapas för att leda blod runt och öka blodflödet till de klaffade eller blockerade delarna av hjärtats kranskärl. Motsatsen till off-pump är on-pump, där hjärtat stoppas, syrgaseras och stöds med ett hjärt-lungmaskineri under operationen. Vid en off-pump-koronarbypassoperation utförs ingreppet medan hjärtat fortfarande slår och pumpar blod, vilket eliminerar behovet av att använda ett hjärt-lungmaskineri. Detta kan minska risken för komplikationer som blodproppar och infektioner.

Myokardrevaskularisering refererer til den proces, hvor de blodforsyningende kar (kar arterier og kapillærer) i hjertets muskulatur (myokard) fornyes eller erstattes. Dette sker som regel som en del af behandlingen af kronisk kranspulsåre, hvor indgrebene kan omfatte at åbne og stentere de partially- eller fuldstændigt blokerede kranspulsårer (koronararterier), der forsyner myokardet med ilt og næring. Myokardrevaskularisering kan også forekomme som en del af regenerative behandlinger, hvor stamceller eller andre cellulære vævskomponenter injiceres direkte i myokardet for at stimulere dannelse af nye blodkar og forbedre hjertets funktion.

Instabilt angina, även känd som crescendo angina eller preinfarktionell angina, är en typ av angina (bröstsmärta orsakad av hjärtsjukdom) som karaktäriseras av ökande frekvens, varaktighet och/eller svårighetsgrad av smärtor under en period på några veckor. Detta kan vara ett tecken på att en person är i hög risk för att drabbas av ett hjärtinfarkt (hjärtattack).

Instabil angina uppstår ofta som en följd av en plötslig försämring av blodflödet till hjärtat, till exempel på grund av en ny blodpropp eller en spasmer i kärlväggen. Den kan också orsakas av en ökad efterfrågan på syre i hjärtmuskulaturen, till exempel vid fysisk aktivitet eller psykisk stress.

Personer med instabil angina behöver ofta vård på sjukhus och kan behöva mediciner som lindrar smärtan och/eller förbättrar blodflödet till hjärtat, såsom nitroglycerin, betablockare eller kalciumantagonister. I vissa fall kan ytterligare behandling vara nödvändig, som koronarangioplasti eller hjärtkirurgi.

"Fall-kontrollstudie" är en epidemiologisk studietyp där syftet är att undersöka samband mellan en utsatthet (exempelvis en viss beteendefaktor eller exponering) och ett sjukdomsfall. Studien jämför personer med sjukdomen (kallade "fall") med personer som inte har sjukdomen (kallade "kontroller"). Genom att jämföra dessa två grupper kan man se om det finns några skillnader mellan dem vad gäller utsattheten.

Det är viktigt att kontrollgruppen är så lik fallgruppen som möjligt, förutom sjukdomen, för att studien ska ge tillförlitliga resultat. Kontrollerna väljs ofta från samma population som fallen och matchas efter demografiska faktorer som ålder, kön och socioekonomisk status.

Fall-kontrollstudier är användbara när det är svårt att identifiera en representativ grupp av icke-sjuka personer i förväg, till exempel vid sällsynta sjukdomar eller då sjukdomen har lång inkubationstid. Dessa studier kan ge ett snabbt och kostnadseffektivt svar på frågor om orsakssamband mellan en utsatthet och ett sjukdomsfall.

Enzyminhibitorer, också kända som enzymhämmare, är molekyler som binder till enzym och minskar dess aktivitet. Denna bindning kan vara reversibel eller irreversibel och påverkar ofta den katalytiska funktionen hos enzymet genom att förhindra substratets bindning till aktivt centrum eller att störa den kemiska reaktionen som sker inne i enzymet. Enzyminhibitorer kan vara naturligt förekommande, till exempel i vissa giftiga substanser, eller syntetiskt framställda, och används ofta inom medicinen för att behandla olika sjukdomar.

En ACE-hämmare (angiotensin-konverterande enzym-hämmare) är ett typ av blodtrycksmedicin som fungerar genom att hindra enzymet angiotensin-konverterande enzym från att konvertera angiotensin I till angiotensin II, vilket i sin tur orsakar blodkärlens konstriktion och ökar blodtrycket. Genom att hämma denna process sänks blodtrycket och förbättras hjärtats funktion. ACE-hämmare används också för att behandla hjärtsvikt, njursjukdom orsakad av diabetes, och andra tillstånd där ett sänkt blodtryck kan vara nyttigt.

'Högt blodtryck' (hypertension) definieras som en varaktig ökning av systoliskt blodtryck över 140 mmHg och/eller diastoliskt blodtryck över 90 mmHg. Det är värt att notera att dessa gränser kan variera något beroende på individuella faktorer och ålder. I alla fall rekommenderas åtgärder för att minska blodtrycket om det uppmätts över 130/80 mmHg vid flera tillfällen. Högt blodtryck kan vara ett potentialt livshotande tillstånd eftersom det ökar risken för allvarliga hälsoeffekter som stroke, hjärtinfarkt och njursvikt.

"Datortomografi" er en medisinsk undersøkelsesmetode som bruker stråling for å oppnå detaljerede, tvidimensjonale skanninger av kroppen. Metoden kalles også "computertomografi" eller blot "CT".

I en CT-skanning passerer en fin strålebunde gjennom kroppen i mange forskjellige vinkler, mens en datamaskin registrerer de resulterende skråkkryssene av skinnene. Disse dataene brukes deretter for å generere tvidimensjonale bildekserieser av det undersøkte området.

CT-skanning gir ofte mer detaljert og skarp informasjon enn tradisjonelle røntgenundersøkelser, særlig når det gjelder å avdekke skader, tumorer eller andre abnormaliteter i viktige strukturer som hjernen, hjertet, lungene og karsystemet.

Noe av fordelene med CT-skanning inkluderer:

* Høy grad av detaljeringsgrad og skarphet
* Snarlighet i utførelsen
* Mulighet for å identifisere en bred vifte av medisinske tilstander

Noe av ulemperne inkluderer:

* Bruk av ioniserende stråling, som kan øke risikoen for kreft i lengre sikt
* Relativt høy dosis stråling j rentforhold til tradisjonelle røntgenundersøkelser
* Mulighet for allergiske reaksjoner på kontrastmidlene som ofte brukes under skanningen.

Trombocytaggregeringshämmare, även kända som platelett inhibitorer, är en grupp av läkemedel som hämmar förmågan hos blodplättarna (trombocyter) att koagulera och bilda blodproppar. De används vanligen för att förebygga eller behandla sjukdomstillstånd som innebär ett ökat riskbeläggande av blodproppar, såsom hjärtinfarkt, stroke och djup venös trombos (DVT).

Det finns två huvudsakliga typer av trombocytaggregeringshämmare:

1. Reversibla trombocytaggregeringshämmare: Dessa läkemedel binder reversibelt till en receptor på ytan av blodplättarna, kallas P2Y12-receptorn. Detta förhindrar aktivering och aggregation av blodplättarna. Exempel på reversibla trombocytaggregeringshämmare inkluderar klopidogrel (Plavix), prasugrel (Effient) och ticagrelor (Brilique).
2. Irreversibla trombocytaggregeringshämmare: Dessa läkemedel binder irreversibelt till en annan receptor på ytan av blodplättarna, kallas GPIIb/IIIa-receptorn. Detta också förhindrar aggregation av blodplättarna. Exempel på irreversibla trombocytaggregeringshämmare inkluderar abciximab (ReoPro), eptifibatid (Integrilin) och tirofiban (Aggrastat).

Det är viktigt att notera att användning av trombocytaggregeringshämmare kan öka risken för blödningar, så deras användning måste vägas upp mot potentiala fördelar och risker.

Noradrenalin, också känt som norepinefrin, är ett hormon och neurotransmittor i kroppen. Det produceras naturligt i kroppen av nervceller (neuron) i både centrala nervsystemet (hjärnan och ryggmärgen) och det perifera nervsystemet (nervceller utanför hjärnan och ryggmärgen).

I centrala nervsystemet är noradrenalin involverat i vakenhet, uppmärksamhet, minnesbildning och emotionella reaktioner. I det perifera nervsystemet spelar noradrenalin en roll i regleringen av blodtrycket, hjärtats frekvens och andningen.

Noradrenalin binder till speciella receptorer (adrenoreceptorer) på cellmembranen för att utöva sina effekter. Det finns två huvudtyper av adrenoreceptorer: alfa- och beta-receptorer, som kan underindelas i flera subtyper. Noradrenalin binder till både alfa- och beta-receptorerna, men har en starkare affinitet till alfa-1-receptorer.

I medicinsk kontext används syntetiskt framställd noradrenalin som läkemedel för att behandla lågt blodtryck (hypotoni) och skapa en ökning av hjärtats pumpförmåga. Det ges ofta som intravenös infusion under kontrollerade omständigheter i sjukhusmiljö.

Riskbedömning (eng. risk assessment) är en systematisk och strukturerad process för att uppskatta sannolikheten och potentiala skadeverkningar av olika händelser eller utvecklingar. Den innebär en analys av risker relaterade till specifika situationer, aktiviteter, produkter eller system, med syfte att underlätta beslutsfattande och implementering av lämpliga åtgärder för att minska eller hantera riskerna.

I medicinskt sammanhang kan en riskbedömning involvera uppskattning av individuella patienters exponeringar, sårbarheter och potentiala skadliga effekter av behandlingar, terapeutiska interventioner eller preventiva åtgärder. Detta hjälper till att fastställa rimliga förhållningssätt och skyddsåtgärder för att minimera riskerna och maximera patienternas välbefinnande. Exempel på riskbedömningar inom medicinen kan vara att bedöma risken för thromboemboli (blodpropp) vid användning av kombinerad hormonbehandling hos postmenopausala kvinnor eller att uppskatta risken för biverkningar av läkemedel vid behandling av en viss sjukdom.

Kaliumkanaler är proteiner som spänner över cellytan och reglerar flödet av kaliumjoner (K+) över cellmembranet. De är involverade i viktiga fysiologiska processer såsom aktionspotentialen i nerv- och muskelceller, cellytiska signaltransduktion och cellvolymreglering.

Kaliumkanaler kan delas in i olika kategorier baserat på deras struktur, funktion och aktiveringsmekanismer. Till exempel finns det voltage-gated kaliumkanaler (Kv-kanaler), som öppnas eller stängs beroende på membranpotentialen, ligand-gated kaliumkanaler, som aktiveras av specifika molekylära ligander, och mekaniskt-gated kaliumkanaler, som öppnas eller stängs i respons på mekaniska stimuli.

I allmänhet består kaliumkanaler av en transmembranproteinstruktur med flera domäner, inklusive en pore-region som tillåter passage av K+ och en aktiveringsdomän som reglerar kanalöppningen eller -stängningen. Dessa proteiner är viktiga mål för läkemedel och har potential att användas i behandlingen av olika sjukdomar, till exempel hjärt-kärlsjukdomar, neurodegenerativa sjukdomar och cancer.

Tarm-leverkretsloppet, også kendt som enterogent cirkulation eller enterohepatisk cirkulation, er en fysiologisk proces, hvor substanser absorberes i tarmen og derefter transporteres til leveren via blodet for at undergå metabolisme.

I dette kredsløb konjugerer leveren specifikke substanser, herunder bilesyrer, med andre stoffer, før de udskilles til tarmen gennem galden. I tarmen kan disse konjugerede substanser hydrolyseres af bakterier, hvorefter de frigivne agtive metabolitter genabsorberes i blodet og transporteres tilbage til leveren for yderligere metabolisme. Dette kredsløb er vigtigt for næringsoptagelse, bortskaffelse af affaldsstoffer og regulering af farmakologiske virkninger af mange lægemidler.

Wistar rats are a type of albino laboratory rat that are widely used in scientific research. They were first developed at the Wistar Institute in Philadelphia, USA in the early 20th century. Wistar rats are outbred, which means that they have been bred to produce offspring with a high degree of genetic variability. This makes them useful for studies that require a large and diverse population.

Wistar rats are typically used in biomedical research because of their size, ease of handling, and well-characterized genetics. They are also relatively resistant to disease, which makes them a good choice for studies that involve infectious agents. Wistar rats are commonly used in toxicology studies, pharmacology studies, and studies of basic biological processes such as aging, development, and behavior.

Wistar rats are typically larger than other strains of laboratory rats, with males weighing between 350-700 grams and females weighing between 200-400 grams. They have a relatively short lifespan of 2-3 years, which makes them useful for studies of aging and age-related diseases. Wistar rats are also used in studies of cancer, cardiovascular disease, neurological disorders, and other health conditions.

Overall, Wistar rats are a versatile and widely used animal model in biomedical research. Their well-characterized genetics, ease of handling, and resistance to disease make them an ideal choice for many types of studies.

Retrospective studies, på svenska retroaktiva studier, är en typ av observational study där forskare analyserar data som har samlats in före studiens början. Dessa studier undersöker ofta associationer mellan utsatta faktorer och utfall i en population under en given tidsperiod.

Retrospektiva studier kan vara antingen fall-kontrollstudier eller kohortstudier. I en fall-kontrollstudie väljer forskaren ut individer med ett specifikt utfall (fall) och jämför dem med en kontrollgrupp som inte har detta utfall. I en kohortstudie följs två eller flera grupper av individer över tid, där den ena gruppen är exponerad för en viss riskfaktor och den andra inte är det.

Retrospektiva studier kan vara användbara när det finns redan tillgängliga data som kan användas för att besvara ett forskningsfrågor, men de har också nackdelar. Dessa studier kan vara såriga för bias eftersom de är beroende av att data har samlats in på ett korrekt och konsistent sätt före studiens början. Det kan också vara svårt att etablera orsakssamband mellan exponeringar och utfall i retroaktiva studier eftersom det kan finnas okända eller outtalade variabler som påverkar resultaten.

"Bröstsmärta" är ett symtom som kan ha många olika orsaker, både kardiovaskulära, respiratoriska och muskuloskeletala. En medicinsk definition av bröstsmärta kan vara: "En obehaglig eller smärtsam känsla i bröstet, som kan variera från en lätt irriterande känsla till en intensiv, skarp smärta. Bröstsmärtan kan vara lokaliserad till en viss area i bröstet eller spridd över ett större område. Den kan också vara konstant eller komma och gå."

Det är viktigt att specificera och beskriva bröstsmärtan så noga som möjligt, eftersom det kan hjälpa till att fastställa dess orsak. Exempelvis kan smärtan vara kopplad till andning eller rörelse, vara tryck- eller klåpsmärta, beroende på position eller vara relaterad till matintag.

Även om bröstsmärtan ofta förknippas med hjärtinfarkt, så är det endast en av många möjliga orsaker. Andra vanliga orsaker kan vara muskuloskeletala smärtor, lunginflammation, lungsäcksinflammation, refluxsjukdom eller gallblåseinflammation. I alla fall bör man söka medicinsk hjälp om man upplever bröstsmärta, särskilt om den är intensiv, kraftig, känns ovanlig eller är kopplad till andning, svettningar eller yrsel.

'Blodflöde i hjärnan' (cerebral blodflöde) refererar till den totala mängden syresatt blod som cirkulerar genom hjärnans blodkärl (artärer, kapillärer och vener) per tidsenhet. Det cerebrala blodflödet är avgörande för hjärnans funktion och överlevelse, eftersom hjärnan är beroende av ett ständigt tillförande av syre och näringsämnen från blodet.

Normalvärden för cerebralt blodflöde varierar mellan 45 och 55 milliliter per 100 gram hjärnvävnad per minut (ml/100g/min). Det kan mätas noninvasivt med tekniker som transkraniell dopplersonografi, magnetisk resonansangiografi (MRA) eller datoriserad tomografi (CTA), vilka ger information om storleken och formen på de stora hjärnartärerna samt blodflödeshastigheten i dem.

Förändringar i cerebralt blodflöde kan orsakas av olika sjukdomstillstånd, som exempelvis stroke (blodpropp eller blödning i hjärnan), hypotension (låg blodtryck), hypertenision (högt blodtryck), arterioskleros (förträngning av artärerna) och skalltrauma. Dessa förändringar kan leda till neurologiska symtom som huvudvärk, yrsel, synstörningar, svårigheter att tala eller andas, medvetandeförlust och i värsta fall död.

Sjukdomsgradsmått, eller "disease severity measures," är metoder och skalor som används för att kvantifiera hur allvarlig en viss sjukdom eller tillstånd är hos en patient. Det kan handla om subjektiva bedömningar gjorda av en vårdpersonal, såsom kliniska observationer och symptombeskrivningar, eller objektiva tester och mätningar som exempelvis blodprover eller bilddiagnostik.

Sjukdomsgradsmått används ofta inom forskning för att jämföra effekterna av olika behandlingsmetoder, men de kan även användas i klinisk praxis för att övervaka en patients tillstånd över tid och för att ställa in behandlingen på rätt nivå. Exempel på vanliga sjukdomsgradsmått är skalor för smärta, funktionsnedsättning, livskvalitet och komplikationsrisk.

"Arbetsprov" er en medicinsk term som oftest brukes i forbindelse med arbeidsrelaterte skader eller sykdommer. Det refererer til en vurdering eller en rekke prøver som gjennomføres for å avklare om en person er i stand til å utføre bestemte arbeidsoppgaver etter å ha fått behandling for en skade eller sykdom.

Arbetsprovene kan involvere fysisk, psykisk og sensorisk evaluering av en persons evne til å fullføre arbeidsoppgavene i henhold til de fysiske, kognitive og psykososiale kravene til jobben. Dette kan inkludere ting som styrke, rørelseomfang, ulike bevegelsesmønstre, smerte toleranse, arbeidshastighet, koncentrasjon, minne, beslutningstagning og andre relevante ferdigheter.

Formålet med et arbetsprov er å hjelpe med å bestemme om en person er klar til å vende tilbake til arbeidet i sin gamle stilling eller om de trenger tilrettelegginger for å kunne utføre sine oppgaver på en trygg og effektiv måte. Det kan også hjelpe med å identifisere om en person trenger ytterligere behandling eller træning før de kan vende tilbake til arbeidet.

Dipyridamole är ett kärlvasodilatatoriskt läkemedel som används för att behandla och förebygga blodproppar (tromboser). Det fungerar genom att öka blodflödet i kärlen och förhindra aggregation av blodplättar, vilket kan hjälpa att minska risken för att utveckla blodproppar. Dipyridamole kan användas ensamt eller tillsammans med andra läkemedel som aspirin efter stroke orsakad av en blodpropp.

Läkemedlet ges vanligen peroralt (via munnen) och börjar verka inom en timme efter intagandet. Vanliga biverkningar inkluderar huvudvärk, yrsel, magont, diarré och hudutslag. I sällsynta fall kan dipyridamole orsaka allvarligare biverkningar som andningssvårigheter, lågt blodtryck eller överdosering, vilket kan kräva akut medicinsk behandling.

Det är viktigt att använda dipyridamole enligt receptläkarens instruktioner och att inte öka dosen eller avbryta behandlingen utan första att konsultera läkaren.

'Sensitivitet' (sensitivity) och 'specificitet' (specificity) är två centrala begrepp inom diagnostisk forskning och utvärdering av medicinska tester.

- Sensitivitet definieras ofta som sannolikheten för ett positivt testresultat givet att individen faktiskt har sjukdomen (den 'sanna' positiva andelen). En hög sensitivitet innebär att det flertalet av de sjuka individer som testas kommer att få ett positivt resultat. Detta är viktigt när man vill undvika falska negativa resultat.

- Specificitet definieras ofta som sannolikheten för ett negativt testresultat givet att individen faktiskt inte har sjukdomen (den 'sanna' negativa andelen). En hög specificitet innebär att det flertalet av de friska individer som testas kommer att få ett negativt resultat. Detta är viktigt när man vill undvika falska positiva resultat.

Sensitivitet och specificitet används ofta tillsammans för att beräkna positivt prediktivt värde (PPV) och negativt prediktivt värde (NPV), som ger en uppfattning om sannolikheten för sjukdom eller friskhet givet ett specifikt testresultat. Dessa beräknas vanligtvis med hjälp av 2x2-tabeller där antalet sanna positiva, falska positiva, sanna negativa och falsa negativa resultat redovisas.

Inälvscirkulation, även kallad pulmonell cirkulation eller lungscirkulation, är den del av hjärt- och circulationssystemet som pumpar blod genom lungorna för att oxygenera det. Detta sker genom att det vänstra hjärtkammaren pumpar syrefattigt blod ut genom aortan till kroppen, och när blodet når lungorna diffuseras syret in i blodet medan koldioxid avges. På så sätt oxygeneras blodet innan det pumpas tillbaka till vänster hjärtkammare via lungslingan (pulmonalvenen). Inälvscirkulationen är en livsnödvändig process för att försörja kroppens celler med syre och avlägsna koldioxid.

Placentacirkulation är den cirkulationsbana som etableras mellan moderkakan (placentan) och fostrets blodomlopp under graviditet. Det tillåter syre och näringsämnen från moderns kropp att transporteras över till fostret, samtidigt som avfallsprodukter och kolmonoxid från fostret kan tas bort.

I mer detalj fungerar placentacirkulationen genom att moderkakans blodkärl växer in i den del av moderkakan som är i kontakt med fostrets blodfyllta rum, kända som intervillösa rum. Dessa blodkärl bildar ett nätverk av kapillärer där utbyte sker mellan moderns och fostrets blod via difusion.

Moderns artärer förser placentan med syre- och näringsriktigt blod, medan moderkakans venösa blod returneras till modern via de moderkaksartärer som tar emot avfallsprodukterna från fostret. Fostrets hjärta pumpar sitt eget obefläckade blod genom två umbilikala artärer in i placentan, där det blandas med modersblodet i intervillösa rummen. Efter utbytet av syre och näringsämnen returneras fostrets blod tillbaka till fostret via en enda umbilikal ven.

Placentacirkulationen är en vital process under graviditet för att säkerställa fostrets tillväxt, utveckling och överlevnad.

'Prognose' er et begreb indenfor medicin, der refererer til forudsigelsen af sygdommens udvikling og slutresultat for en patient. Det er en vurdering af, hvordan sygdommen muligvis vil udvikle sig i fremtiden, herunder sandsynligheden for komplikationer, tilbageslag eller genopretning, og potentialet for livslængdeforventning. Prognosen kan blive påvirket af mange variable faktorer, såsom patientens alder, sundhedstilstand, behandlingsmuligheder og sygdommens art og sværhedsgrad. Den kan hjælpe læger og andre sundhedspersonale med at planlægge den bedste behandling og pleje for patienten, samt hjælpe patienter og deres familier med at forstå og forberede sig på det mulige sygdomsforløb.

Atherosclerotic plaque refers to a deposit of fatty substances, cholesterol, calcium, and other substances in the inner lining of an artery. This buildup can cause the artery to narrow or become blocked, leading to serious cardiovascular diseases such as coronary artery disease, peripheral artery disease, and stroke.

The plaque formation begins with damage to the endothelium (the inner lining of the artery), which can be caused by factors such as high blood pressure, smoking, diabetes, and high levels of cholesterol in the blood. Once the endothelium is damaged, low-density lipoproteins (LDL) or "bad" cholesterol can enter the artery wall and accumulate there.

Over time, this buildup can lead to the formation of a fatty streak, which is an early form of atherosclerotic plaque. As the plaque grows, it can harden and calcify, causing the artery to narrow or become blocked. This process can take many years, and often does not cause any symptoms until the artery becomes significantly narrowed or blocked.

In addition to narrowing or blocking the artery, atherosclerotic plaque can also rupture, leading to the formation of blood clots that can further block the artery or travel to other parts of the body and cause a heart attack or stroke. Therefore, it is important to manage risk factors for atherosclerosis, such as high blood pressure, smoking, diabetes, and high cholesterol levels, through lifestyle changes and medical treatment.

Hjärt-kärlmedel, även kallat cardiovaskulära medel, är en kategori av läkemedel som används för att behandla olika hjärt- och kärlsjukdomar. Dessa mediciner påverkar hjärtats och kärlsystemets funktion på olika sätt och kan användas för att behandla, förebygga eller lindra symtom relaterade till dessa sjukdomar.

Exempel på olika typer av hjärt-kärlmedel inkluderar:

1. Antiarytmika: Används för att korrigera oregelbundenheter i hjärtrytmen och förebygga allvarliga hjärtarytmier.
2. ACE-hämmare/ARA II: Används för att behandla högt blodtryck, hjärtsvikt och andra kärlsjukdomar genom att vidga blodkärlen och minska stressen på hjärtat.
3. Kalciumantagonister: Används för att behandla högt blodtryck, angina pectoris (svårigheter att andas eller smärta i bröstet vid ansträngning) och vissa typer av hjärtarytmier genom att lindra spasmer i kärlväggarna.
4. Betablockerare: Används för att behandla högt blodtryck, angina pectoris, hjärtarytmier och efter hjärtattacker genom att sakta ner hjärtslaget och minska stressen på hjärtat.
5. Diuretika: Används för att behandla högt blodtryck och hjärtsvikt genom att öka urinproduktionen och avlägsna ödem (överflödig vätska) i kroppen.
6. Blodfettsmedel: Används för att sänka onormala nivåer av kolesterol och triglycerider i blodet, vilket kan minska risken för hjärtinfarkt och stroke.
7. Vasodilatatorer: Används för att behandla högt blodtryck genom att vidga blodkärlen och minska stressen på hjärtat.
8. ACE-hämmare (angiotensinomvandlande enzym-hämmare): Används för att behandla högt blodtryck, hjärtsvikt och andra kärlsjukdomar genom att vidga blodkärlen och minska stressen på hjärtat.
9. ARB (angiotensinreceptorblockerare): Används för att behandla högt blodtryck, hjärtsvikt och andra kärlsjukdomar genom att vidga blodkärlen och minska stressen på hjärtat.
10. Blodtunningsmedel: Används för att förebygga blodproppar och minska risken för stroke, hjärtinfarkt och dödlighet i kardiovaskulära sjukdomar.

Den medicinska definitionen av "blodets omloopstid" (engelska: "blood circulation time") är den tid det tar för blodet att cirkulera genom kroppen. Det kan också definieras som tiden det tar för ett partikel eller substans att passera igenom cirkulationssystemet efter injektion eller infusion.

Blodets omloopstid kan variera beroende på individuella faktorer, såsom hjärtfunktion, blodvolym, blodviskositet och kärlresistens. Vid normal hälsa är den genomsnittliga blodomsättningstiden i vuxna människor ungefär 20-30 sekunder.

'Recurrence' refererar till att en sjukdom eller ett symptom återvänder efter en period av förbättring eller remission. Det kan användas i olika medicinska sammanhang, men ofta talar man om recurrens när cancer återvänder efter behandling. I sådana fall betyder det att cancerceller har överlevt initialbehandlingen och börjat växa igen. Recurrens kan vara lokal (i samma plats som tidigare), regional (i omgivande vävnader eller lymfkörtlar) eller systemisk (i kroppen som helhet, inklusive avlägsna organ).

Fractional Flow Reserve (FFR) is a clinical concept and measurement used in interventional cardiology to assess the severity of coronary artery stenosis (narrowing). Myocardial Fractional Flow Reserve (myFFR) is a similar concept, but it refers specifically to the assessment of the hemodynamic significance of a coronary microvascular dysfunction or resistance in the absence of obstructive coronary artery disease.

MyFFR is defined as the ratio of maximum blood flow in a distal coronary bed during hyperemia (induced by a vasodilator, such as adenosine) to the maximum blood flow that would be achieved if there were no stenosis or microvascular dysfunction. A myFFR value less than 0.75-0.80 is generally considered indicative of significant coronary microvascular dysfunction and may help guide treatment decisions, such as medical therapy versus revascularization.

It's important to note that the assessment of myFFR requires invasive coronary angiography and the measurement of pressure gradients using a pressure wire across the coronary bed of interest during hyperemia.

Mukokutan lymfkörtelsyndrom (MCLS) är ett sällsynt tillstånd där det finns en överdriven respons hos kroppens immunsystem, vilket leder till att lymfkörtlarna i munhålan och på huden blir inflammerade och ömmar. Tillståndet kan vara primärt, det vill säga orsakas av en medfödd defekt i immunsystemet, eller sekundärt, till exempel som en komplikation till en infektion eller ett trauma.

Symptomen på MCLS inkluderar ofta små, hårda knutor i munhålan och på kinderna, svullnad av slemhinnorna i munnen och näsa, trötthet, feber och viktminskning. Tillståndet kan vara kroniskt eller rekurrent, det vill säga det kan komma och gå över tiden.

Diagnosen ställs vanligen genom en kombination av klinisk undersökning, blodprover och ibland även biopsi av lymfknutorna. Behandlingen av MCLS beror på orsaken till tillståndet, men kan innebära mediciner som dämpar immunsystemet, antibiotika för att behandla infektioner och smärtstillande medel för att lindra smärtan.

Ticlopidine är ett läkemedel som används för att förebygga blodproppar (tromboser). Det fungerar genom att hämja aggregationen av trombocyter, blodplättarna som spelar en viktig roll i blodets koaguleringsprocess.

Ticlopidine är ett derivat av thienopyridin och verkar genom att hämma enzymet P2Y12-receptor på trombocyterna, vilket minskar deras förmåga att aggregera och bilda blodproppar. Det används ofta som ett alternativ till acetylsalicylsyra (Aspirin) eller i kombination med aspirin vid behandling av patienter med högt risk för hjärt-kärlsjukdomar, såsom stroke eller myokardieinfarkt.

Läkemedlet tas vanligtvis som en tablett, två gånger per dag, och börjar verka efter några dagars användning. Till följd av sina potentiala biverkningar, såsom neutropeni (förlust av vita blodkroppar) och trombocytopeni (förlust av blodplättar), rekommenderas ofta andra läkemedel före ticlopidine.

Singel foton emissionstomografi (SPECT) är en typ av medicinsk bildgebning som använder små mängder radioaktivt marquerade substanser för att producera detaljerade tresdimensionella bilder av funktionella processer inne i kroppen. I SPECT-undersökningen får patienten injicera en radioaktiv substans, vanligtvis technetium-99m, som accumulerar i specifika organ eller vävnader beroende på vilken typ av undersökning som ska utföras.

Med hjälp av en gammakamera kan man sedan följa den radiaktiva emissionen från substansen och bygga upp en serie tvådimensionella bilder från olika vinklar runt patienten. Genom att använda datorbaserad rekonstruktion kombineras dessa tvådimensionella bilder till en tresdimensionell bild som ger information om hur organet eller vävnaden fungerar istället för bara att visa dess struktur.

SPECT-undersökningar används ofta för att undersöka hjärt- och cerebrovasculära sjukdomar, epilepsi, demens, cancer och andra sjukdomar där funktionella förändringar kan uppstå innan strukturella förändringar är synliga på en konventionell bild.

Multivariabelanalys (MVA) är ett samlingsbegrepp för statistiska metoder som används när man studerar relationen mellan två eller flera variabler samtidigt. MVA används ofta inom epidemiologi, klinisk forskning och biostatistik för att undersöka hur olika faktorer påverkar ett visst utfall, till exempel en sjukdom. Genom att ta hänsyn till flera variabler samtidigt kan man få en mer komplex bild av de faktorer som påverkar utgången och hur de relaterar till varandra.

Exempel på metoder inom MVA är logistisk regression, Cox-regression, linjär diskriminantanalys och faktorellanalyser. Dessa metoder kan användas för att undersöka samband mellan variabler, förutsäga risker och utfall samt gruppera observationer baserat på deras gemensamma egenskaper.

Det är viktigt att vara medveten om att MVA-metoder kan vara känsliga för felkällor som multikollinearitet, interaktion mellan variabler och överanpassning. Dessa aspekter bör tas hänsyn till vid analysen för att säkerställa att resultaten är robusta och reproducerbara.

Kohortstudie är en epidemiologisk studietyp där en grupp individer (kohorten) följs över tid för att undersöka samband mellan exponeringar och hälsa. Kohortstudien kan vara antingen prospektiv, där deltagarna rekryteras i förväg och studien följer dem framåt i tiden, eller retrospektiv, där man undersöker en kohort som redan har exponerats för ett visst fenomen i det förflutna.

I en prospektiv kohortstudie identifieras deltagarna baserat på en viss exponering och jämförs sedan med en kontrollgrupp som inte är exponerad. Deltagarna följs sedan över tid för att se om de utvecklar en viss hälsotillstånd eller komplikationer.

Retrospektiva kohortstudier använder sig av redan befintliga data, till exempel sjukvårdsregister eller folkräkningar, för att undersöka samband mellan en tidigare exponering och senare hälsoutfall.

Kohortstudier ger ofta starka belägg för orsakssamband eftersom man kan följa deltagarna över lång tid och kontrollera för potentiala störvariabler.

Multidetector Computed Tomography (MDCT) är en typ av datorstödd röntgenundersökning som ger detaljerade tredimensionella bilder av kroppens inre strukturer, såsom organ, blodkärl och ben. Den använder en avancerad scanner med flera detektorer som kan ta skarpa snittbilder över ett stort område av kroppen på mycket kort tid. Detta möjliggör snabb och effektiv diagnostik av en rad olika sjukdomar och skador, till exempel hjärt-kärlsjukdomar, cancer, stroke, trauma och skelettsjukdomar. MDCT är känt för sin höga bildkvalitet, snabbhet och precision, men den använder också högre stråldoser än traditionell computed tomography (CT).

Acetylsalicylsyra är en läkemedelssubstans som tillhör gruppen icke-steroida antiinflammatoriska medel (NSAID). Den är kemiskt sett en acetylsubstituerad salicylsyra och är den aktiva substansen i läkemedlet Aspirin. Acetylsalicylsyra har flera farmakologiska effekter, bland annat febernedsättande, smärtstillande och antiinflammatorisk verkan. Den har också en blodplättsenhämmande effekt som gör att den används i förebyggande behandling av hjärt-kärlsjukdomar.

Postoperativa komplikationer refererer til uventede eller abnorme begivenheder, der opstår som følge af en kirurgisk indgreb. Disse kan optræde under, umiddelbart efter eller op til flere uger efter operationen. Postoperative komplikationer kan have forskellige årsager, herunder patientens alment tilstand, foreliggende sygdomme, operationskomplikationer og lægebehandling.

Typiske postoperative komplikationer omfatter:

1. Infektioner: Disse kan opstå i såvel operationssår som andre dele af kroppen. Symptomer inkluderer rødme, smerte, varme og udflåd ved operationssår samt feber og almelt ubehag.
2. Blødninger: Disse kan være svære at opdage, men symptomer som blålige eller sorte øjne, smerte, hævede områder ved operationssår eller en pludselig forringelse af patientens tilstand kan indikere en blødning.
3. Tromboemboli: Blodprop i dyb venen (dybvenetrombose) eller lungeemboli kan opstå som følge af koagulation og blodets langsomme strøm under operationen. Symptomer på en dybvenetrombose omfatter smerte, varme og rødme i benet, mens lungeemboli kan vise sig ved pludselig åndedrætsbesvær, brystsmerter eller kramper.
4. Lungekomplikationer: Pneumoni, atelektaser (sammentrækning af lungerne) og pleurisy kan opstå som følge af indånding af maveindhold under operationen eller forringet lungefunktion efter operation. Symptomer inkluder åndedrætsbesvær, hoste og feber.
5. Infektion: Bakterielle infektioner kan opstå i operationssår, urinveje, lungerne eller blodet. Symptomer som rødme, smerte, varme, svulst ved operationssår, hoste, feber og forringelse af patientens tilstand kan indikere en infektion.
6. Anæmi: Blodtab under operation kan føre til anæmi. Symptomer som træthed, hovedpine, svimmelhed og blåfarvethed i huden kan indikere anæmi.
7. Hjerneskader: Forringet blodtilførsel til hjernen under operation kan føre til hjernebskader. Symptomer som forvirring, svimmelhed, smerte og lammelse i ansigt eller lemmer kan indikere en hjernebskade.
8. Psykologiske problemer: Depression, angst og posttraumatisk belastningsreaktion kan opstå efter operation. Symptomer som søvnløshed, manglende appetit, træthed, irritabilitet, forvirring og svimmelhed kan indikere psykologiske problemer.
9. Smerter: Akutte og kroniske smerter kan opstå efter operation. Symptomer som smerte i lemmer, rygsøjle eller brystkasse kan indikere smerter.
10. Funktionsnedsættelse: Nedsat lungekapacitet, nedsat muskelkraft og nedsat mobilitet kan opstå efter operation. Symptomer som svimmelhed, træthed, hoste, åndedrætsbesvær og smerte i lemmer kan indikere funktionsnedsættelse.

Det er vigtigt at have en løbende dialog med lægerne og sygeplejerskerne for at opdage tidligt enhver komplikation og behandle den hurtigst muligt.

'Hjärt-lung-bypass' (engelska: 'heart-lung bypass') är en teknik inom kirurgi där blodet leds bort från hjärtat och lungorna under operationen, för att underhålla blodcirkulationen och syresättning av blodet. Detta görs med hjälp av ett maskineriskt system som består av en pump och ett syrefilter.

Under operationen kopplas patienten an till systemet genom att leda bort blodet från höger kammare i hjärtat via en slang till maskinen, där det pumpas igenom ett syrefilter som tar bort koldioxid och tillför syre. Därefter pompas maskinen tillbaka blodet till patienten via en annan slang till en artär i halsen eller benet, där det leds tillbaka in i cirkulationen. På så sätt kan kirurgen operera på hjärtat och lungorna utan att de är i funktion.

Hjärt-lung-bypass används ofta under komplexa hjärtkirurgiska operationer, till exempel vid behandling av hjärtklaffar problem, koronarartärsjukdom eller för att reparera strukturella defekter i hjärtat. Det kan också användas under lungkirurgi och transplantation.

"Akut sjukdom" refererar till en plötslig och snabbt utvecklad medicinsk eller sjukdomstillstånd som kräver omedelbar behandling. Det kan vara orsakat av en infektion, skada, förgiftning eller ett annat medicinskt tillstånd. Symptomen är ofta allvarliga och kan hota livet om de inte behandlas omedelbart. Exempel på akuta sjukdomar inkluderar hjärtinfarkt, lungemboli, svår sepsis och meningit.

"Chi-tvåfördelning", även känd som Chi-kvadrat-test eller Pearson's chi-square test, är en statistisk hypotesprövningsmetod som används för att undersöka om det finns en signifikant samband eller skillnad mellan två kategoriska variabler. Det är ett icke parametriskt test som inte kräver några antaganden om populationens fördelning.

I en Chi-tvåfördelning jämförs den observerade frekvensfördelningen hos två variabler med den förväntade frekvensfördelningen, som beräknas baserat på hypotesen om att det inte finns någon samband mellan variablerna. Teststatistiken är en Chi-kvadrat-värde som räknas ut genom att summera de observerade och förväntade frekvensernas skillnader i kvadrat, dividerat med den förväntade frekvensen, för varje cell i tabellen.

Teststatistiken följer en Chi-kvadrat-fördelning med (r-1) * (c-1) frihetsgrader, där r är antalet rader och c är antalet kolumner i tabellen. Denna fördelning används sedan för att bestämma sannolikheten för den observerade skillnaden mellan de två variablerna under hypotesen om att det inte finns något samband, och därmed avgöra om den är signifikant eller ej.

I medicinsk forskning kan Chi-tvåfördelningen användas för att undersöka associationer mellan två kategoriska variabler, till exempel kön och förekomsten av en viss sjukdom, eller rökning och mortalitet. Det är ett vanligt använt test inom epidemiologi, klinisk forskning och biostatistik.

'Sinus aortae' er en del av hjertet og er definert som en muskelpose i venstre kammer (ventrikel) av hjertet. Den er lokisert mellom aortaens rot og den muskulære delen av aortaklappen. 'Sinus aortae' inneholder noen av de conducting slemhinnene som hjelper til å koordinere hjertets slag. Den er også en plassering for elektrisk aktivitet og kan være involvert i bestemte typer av hjerterhythmestørrelser, som f.eks. forkortede QT-intervaller.

Levercirkulation refererer til den blodkredsløb, der forsyner leveren med ilt og næringsstoffer samt fjerner affaldsstoffer. Det består af to hoveddele: den indvendige levercirkulation og den ydre levercirkulation.

Den indvendige levercirkulation involverer arterier, som bringer ilt-rigeligt blod direkte fra lungearterien til leveren via leverartériet (hepatiskt arterie). Dette blod indeholder ilt og næringsstoffer, men også affaldsstoffer som kuldioxid.

Den ydre levercirkulation involverer vener, der bringer ilt-fattigt blod fra leveren til hjertet via levervenen (vena portae). Dette blod indeholder næringsstoffer, som er blevet absorberet i tarmene, men også affaldsstoffer fra leverens metaboliske processer.

I liveren modtager de to blodstrømme (arteriel og venøs) kapillærnetværk kendt som sinusoidele. Her foregår udvekslingen af næringsstoffer, ilt, affaldsstoffer og andre stofskifteprodukter mellem blodet og levercellerne (hepatocyttene). Derefter løber det iltfattige blod fra sinusoidele sammen i centralvenen, som dræner tilbage til hjertet via levervenen.

Således er levercirkulation en vigtig del af kroppens kredsløb og spiller en central rolle i næringsstofoptagelse, affaldsstoffoprensning og andre metaboliske processer.

Cineangiografi är en medicinsk undersökningsmetod där ett kontrastmedel injiceras i blodkärlen och X-strålar används för att få skarpa bilder av hjärtats blodkärl och deras funktion. Proceduren kallas även koronarangiografi eller hjärtundersökning med kateter.

Under undersökningen får patienten lokalbedövning och en tunn, böjlig tub, kallad kateter, placeras i ett blodkärl i benet eller armarna. Katetern leds sedan genom kroppsvävnader till hjärtats kranskärl. När katetern är på rätt plats injiceras kontrastmedlet och en serie snabba bilder tas medan kontrastmedlet cirkulerar i hjärtats blodkärl.

Cineangiografi används ofta för att diagnostisera och behandla hjärtsjukdomar som kranskärlsförträngning (koronarartérioskleros), hjärtklaffproblem och andra strukturella problem med hjärtat eller blodkärlen.

Myokardskintigrafi är en non-invasiv diagnosmetod inom kardiologi som använder radioaktiva isotoper för att undersöka hjärtats blodförsörjning och funktion. Metoden bygger på att en patient får injicera en liten mängd radioaktivt ämne, vanligtvis thallium-201 eller teknetium-99m, som absorberas av hjärtmuskulaturen i förhållande till blodflödet.

Därefter används en gammakamera för att ta bilder av hjärtat under stress (exempelvis efter fysisk träning eller med hjälp av mediciner som ökar hjärtats arbetsbelastning) och i vila. Detta möjliggör en jämförelse mellan hjärtats blodförsörjning under belastning och viloläge, och kan hjälpa till att identifiera områden med nedsatt blodflöde som kan tyda på ischemisk hjärtsjukdom eller skada efter ett tidigare hjärtinfarkt.

Myokardskintigrafi är en värdefull metod för att bedöma riskerna för allvarliga komplikationer, som exempelvis hjärtattacker, och kan användas för att planera behandlingar och övervaka effekterna av terapier.

'Mammararterier' refererar till de blodkärl som förser brösten med syre och näringsämnen. De två huvudsakliga mammararterierna är de invaginerade arterierna i bröstens baksida, även kända som de djupt liggande mammararterierna. Dessa två arterier kommer från axillarledgången och thoraxkorgens interna thorakala artär.

De djupt liggande mammararterierna delar sig sedan i flera grenar som sträcker sig mot bröstets framsida, där de bildar ett nätverk av mindre arterier som förser brösten med blod. Det finns också ytliga mammararterier som ligger närmare bröstets yta och försörjer huden och det underliggande fettet med blod.

Det är värt att notera att mammararterierna kan vara känsliga för skador eller sjukdomar, särskilt i samband med operationer eller andra ingrepp i bröstet. En av de vanligaste komplikationerna är mammarartäromfattning, som kan leda till nekros (död) av bröstvävnaden.

Vascular calcification är ett medicinskt tillstånd där kalksalter ackumulerats i vaskulära vävnader, vanligtvis i artärernas media- och intimala lager. Detta kan leda till hårt förkalkat blodkärl, vilket kan orsaka en minskad blodflöde, ökat tryck och sämre syresättning av kroppens vävnader. Vaskulära calcificeringar kan vara relaterade till åldrande, ateroskleros, diabetes, högt blodtryck, njursjukdomar och andra sjukdomsförhållanden. I vissa fall kan det leda till allvarliga komplikationer som hjärtinfarkt, stroke eller kärlkramp.

Ergonovine är ett syntetiskt ämne som är relaterat till den aktiva substansen i kväveväxten, ådön. Det används vanligen som läkemedel efter förlossning för att hjälpa till att stänga upp moderkakan (placentan) och minska blödningar. Ergonovine är en typ av medicin som kallas oxytocinergic agonist, vilket betyder att det efterliknar effekterna av ett hormon som heter oxytocin i kroppen.

I medicinsk terminologi kan ergonovine definieras som följer:

Ergonovine (ergometrin) är en syntetisk ergolin-derivat och oxytocinergic agonist som används för att behandla postpartum blödningar genom att stimulera kontraktioner av livmodern. Det verkar genom att binda till oxytocinreceptorer i livmodern och utlösa en kontraktil respons, vilket hjälper till att stänga upp moderkakan och minska blödningar efter förlossning. Ergonovine kan ges som injektion eller oralt och bör användas under medicinsk övervakning på grund av potentialen för högt blodtryck och andra biverkningar.

'Kontrastmedel' är inom medicinen ett medel som används under bilddiagnostiska undersökningar, såsom röntgen, datortomografi (CT) och magnetresonanstomografi (MRT), för att förbättra kontrasterna mellan olika vävnader eller strukturer inne i kroppen. Detta gör det möjligt att klarare definiera och urskilja olika sjukdomar, skador eller avvikelser.

Kontrastmedlen kan vara baserade på olika substanser, beroende på vilken typ av undersökning som skall utföras. Vid röntgenundersökningar använts ofta jodbaserade kontrastmedel, medan gadoliniumbaserade kontrastmedel är vanliga under MRT-undersökningar.

Det är viktigt att notera att vissa individer kan ha allergiska reaktioner på vissa typer av kontrastmedel, och det är därför viktigt att informera personalen om eventuella allergihistorik eller andra hälsoproblem innan undersökningen genomförs.

'Incidens' er en begrep i epidemiologi som refererer til antallet af nye tilfælde af en sygdom, skade eller anden helbredsrelateret hændelse, der opstår inden for en bestemt periode i en given befolkningsgruppe. Incidensen beregnes som det antal nye tilfælde divideret med den gennemsnitlige persontid i befolkningsgruppen under observation, og udtrykkes ofte som et antal tilfælde per 1000 personer pr. år.

Denne måling er vigtig for at forstå hyppigheden af en sygdom eller hændelse i en befolkning og kan anvendes til at sammenligne risici over tid, steder eller mellem forskellige grupper.

Strålbensartären, även känd som koronarartären, är den artär som försörjer hjärtmuskulaturen med syre- och näringsriktig blod. Det finns vanligtvis två huvudsakliga strålbensartärer: den vänstra och den högra strålbensartären. Den vänstra strålbensartären delar sig ofta i två grenar, som förser den främre och bakre hälften av hjärtmuskulaturen med blod. Den högra strålbensartären förser den nedre delen av baksidan av hjärtmuskulaturen med blod. Ateroskleros kan leda till på narbensartärerna, vilket kan orsaka bröstsmärta eller andningssvårigheter och i värsta fall leda till ett hjärtinfarkt.

'Logistiske modeller' er en type statistisk model som oftest brukes til å forutsi sannsynligheten for et binært utfall, det vil si et utfall med to mulige verdier, typisk "suksess" eller "mislykket". Disse modellene er basert på logistisk regresjon, en statistisk metode som beskriver sambandet mellom en binær avhengig variabel og en eller flere uavhengige variable.

Logistiske modeller brukes ofte innen om helse- og medisinsk forskning for å undersøke samband mellom forskjellige faktorer og et binært utfall, som kan være noe som "syk/sunn", "død/levende" eller "reagerer på behandling/ikke reagerer på behandling". Disse modellene kan hjelpe forskere å identifisere risikofaktorer, forutsi prognoser og evaluere effektiviteten av forskjellige behandlingsstrategier.

Eksempler på bruksområder for logistiske modeller innenfor medisin kan være å forutsi sannsynligheten for at en pasient vil utvikle diabetes basert på faktorer som alder, kjønn, BMI og blodsukkerverdier, eller å evaluere effekten av en bestemt behandling på overlevnaden hos pasienter med kræft.

Magnetisk Resonansangiografi (MRA) är en typ av bilddiagnostisk undersökning som använder kraftiga magnetfält och radiovågor för att producera detaljerade bilder på blodkärl i kroppen. Undersökningsmetoden bygger på principen om magnetisk resonans, där protoner i kroppens vätskor sätts i rörelse av radiovågor inom ett starkt magnetfält. När protonerna återvänder till sin ursprungliga position avger de energi som kan tolkas och omvandlas till bilder av blodkärlen. MRA används ofta för att undersöka potentiala problem med hjärnan, ryggraden, lungorna, levern, buken och extremiteterna.

'Slagvolym' er en begrep i medisinen som refererer til mengden blod som pumpes ut fra hjertet og gjennom kroppen per slag. Det beregnes ved å multiplisere slagfrekvensen (antall slag hjertet pumper per minut) med slagvolumet, som er volumet av blod som pumpes ut fra venstre hjertekammer per slag. Et gjennomsnittlig slagvolym for en voksen person er omkring 70 milliliter per slag. Dette kan variere alt etter individets alder, kjønn, fysisk form og helsetilstand.

"Genomförbarhetsstudier", eller "feasibility studies", är en typ av klinisk forskning som utförs för att undersöka hur en kommande större studie kan planeras, koordineras och genomföras på ett effektivt sätt. Dessa studier har ofta som syfte att testa olika aspekter av en framtida klinisk prövning, till exempel rekryteringsprocessen, datainsamlingen, datahanteringen och -analysen, samt deltagarnas tålamod och acceptans för studiens design och genomförande.

Genomförbarhetsstudier är vanligtvis mindre i skala än en fullskalig klinisk prövning och inkluderar ofta ett begränsat antal deltagare. Dessa studier kan hjälpa forskarna att identifiera och lösa eventuella problem eller utmaningar som kan uppstå under en kommande större studie, vilket i sin tur kan leda till en mer effektiv och framgångsrik genomförande av den slutliga kliniska prövningen.

Hyperkolesterolemi är ett medicinskt tillstånd där individen har för höga nivåer kolsterol i blodet. Det finns olika typer av hyperkolesterolemi, men de två vanligaste kategorierna är primär hyperkolesterolemi och sekundär hyperkolesterolemi.

Primär hyperkolesterolemi orsakas av genetiska faktorer och kan vara ärftligt. Den beror på mutationer i gener som styr kolesterolomsättningen, vilket leder till ökad absorption av kolesterol från tarmen och/eller minskad bortrening av kolesterol i levern. Detta kan resultera i höga nivåer LDL-kolsterol (därav smeknamnet "ont kolsterol") i blodet, vilket ökar risken för aterosklerotiska hjärt- och kärlsjukdomar.

Sekundär hyperkolesterolemi orsakas av andra faktorer än genetiska, till exempel ohälsosam livsföring som hög fetthalt i kosten, brist på motion, rökning och övervikt/fetma. Andra sjukdomar eller läkemedelsbehandling kan också orsaka sekundär hyperkolesterolemi. Exempel på sådana tillstånd är lever- eller njursjukdomar, hypotyreos (förlåtet sköldkörtel), diabetes och användning av kortikosteroider eller bisfosfonater.

I allmänhet definieras hyperkolesterolemi som höga nivåer totalt kolsterol (TC) > 200 mg/dL (5,17 mmol/L), LDL-kolsterol (LDL-C) > 130 mg/dL (3,36 mmol/L) eller triglycerider (TG) > 150 mg/dL (1,7 mmol/L). Dessa värden kan dock variera beroende på individuella riskfaktorer och medicinska riktlinjer.

Kolesterol är ett fettylt lipidmolekyll som förekommer naturligt i djurceller. Det är en viktig komponent till cellmembranen och används också för att producera hormoner, vitamin D och gallsyror.

Kroppen behöver kolesterol för att fungera korrekt, men för höga nivåer av kolesterol i blodet kan öka risken för hjärt-kärlsjukdomar, som hjärtinfarkt och stroke. Det finns två huvudsakliga typer av kolesterol: LDL (lågdensitetslipoprotein), som också kallas "dåligt kolesterol", och HDL (högdensitetslipoprotein), som kallas "gott kolesterol".

Trots att kolesterol är ett viktigt ämne för kroppen, kan för höga nivåer av LDL-kolesterol i blodet orsaka plackbildningar i artärernas inre väggar, vilket kan leda till åderförkalkning och hjärt-kärlsjukdomar. HDL-kolesterol hjälper istället till att transportera överskottet av kolesterol från celler till levern, där det bryts ned och utsöndras ur kroppen.

Samtliga människor behöver regelbundna blodprover för att kontrollera sina kolesterolvärden och hålla sig undan riskerna för höga kolesterolnivåer. En läkare kan ge råd om livsstilsförändringar, som träning, hälsosam kost och viktminskning, samt eventuellt medicinering för att hjälpa till att sänka kolesterolnivåerna.

Patologisk sammandragning (også kendt som "spasticitet") er en type muskeløvelse, der opstår som følge af skade på det del af hjernen eller rygmarven, der styrer bevægelsen. Denne type muskelkontraktion er karakteriseret ved en forhøjet tone og stivhed i de berørte muskler, som kan føre til ubehagelige spasmer eller kramp. Patologiske sammandragninger kan have en negativ indvirkning på den normale bevægelse og funktion, alt efter hvilken del af kroppen der er berørt.

"Kärlröntgen" är en medicinsk undersökningsmetod som innebär att en patient får exponeras för en liten dos joniserande strålning, vanligtvis röntgenstrålar, med syfte att producera detaljerade bilder av ben- och käkstrukturer. Detta görs vanligen med hjälp av en apparat som kallas en "kärltub" eller "dental röntgentub", som är placerad framför patientens huvud.

Detaljerade bilder av tänderna och deras omgivande strukturer, såsom käken och tandköttet, kan tas med hjälp av denna metod. Detta kan vara användbart för att upptäcka skador, sjukdomar eller andra avvikelser i munhålan som annars kan vara svåra att se under en vanlig tandläkarundersökning.

Kärlröntgen är en säker och effektiv metod för att undersöka tänderna och deras omgivande strukturer, men det är viktigt att begränsa strålexponeringen till den absolut nödvändiga mängden för att undvika onödiga hälsorisker.

En miniatyrsvin är ett begrepp som saknar en entydig och vedertagen medicinsk definition. Termen används ofta i veterinärmedicinen för att beskriva små grisar som avlas för sällskaps- eller dekorativa syften, istället för för kommersiella ändamål som köttproduktion. Dessa små grisar kan ha en mindre storlek jämfört med vanliga grisar på grund av genetiska faktorer eller speciell uppfödning. Det är viktigt att notera att det finns ingen standardiserad storleksgräns eller specifikationer för vad som kan definieras som ett miniatyrsvin.

'Syndrom' er et begreb, der anvendes indenfor medicin og betegner en samling af symptomer, tegn og/eller læsioner, der ofte forekommer sammen. Et syndrom repræsenterer dermed en særlig klinisk præsentation eller et mønster af sygdomsmanifestationer, men adskiller sig fra en specifik diagnose, da årsagen til syndromet ikke nødvendigvis er klar.

Et eksempel på et syndrom er Down-syndromet, der karakteriseres ved en unormal kromosomalt fordeling (trisomi 21), hvilket resulterer i en række fysiske og mentale egenskaber og udviklingsmæssige forsinkelser. Andre eksempler inkluderer Klinefelters syndrom, Cushings syndrom og Marfans syndrom.

Diabetic vasculopathy, eller diabetiska kärlsjukdomar, är en samling av komplikationer som beror på att blodkärlen skadas av diabetes. Detta kan drabba både små och stora kärl i kroppen.

1. Diabetisk microvasculopathy:
Diabetes kan skada de små blodkärlen (mikrovaskulatur) som förser nerver, ögon och nedsätta njurfunktionen. Detta kan leda till komplikationer som:

- Diabetisk nefropati: Skador på de små kärlen i njurarna som kan leda till nedsatt njurfunktion eller njur failure.
- Diabetisk retinopati: Skador på de små blodkärlen i ögat som kan leda till synnedsättning, blindhet eller andra ögonproblem.
- Diabetic neuropathy: Skador på nerverna som orsakas av skadade små kärl som förser nerverna med syre och näringsämnen. Detta kan leda till symtom som känselbortfall, smärta, sömnsörja eller muskelsvaghet.

2. Diabetic macrovasculopathy:
Diabetes kan också skada de stora blodkärlen (makrovaskulatur) som förser hjärtat, hjärnan och extremiteter med syre och näringsämnen. Detta kan leda till komplikationer som:

- Diabetisk kardiovaskulär sjukdom: Skador på de stora blodkärlen i hjärtat som kan leda till hjärtinfarkt, stroke eller andra hjärtsjukdomar.
- Diabetisk perifera artropati: Skador på de stora blodkärlen i arterien som förser benen och fötterna med syre och näringsämnen. Detta kan leda till smärta, sårbildning, infektion eller i värsta fall amputation av en extremitet.

Sammantaget är det viktigt att kontrollera blodsockret, livsstil och medicinering för att förebygga komplikationer till följd av diabetes.

Stable angina är en typ av angina pectoris, eller bröstsmärta, som orsakas av ett försämrat blodflöde till hjärtat. Det uppstår vanligtvis när hjärtmuskulaturen inte får tillräckligt med syre under fysisk aktivitet eller stress. Skillnaden mellan stabil angina och akut coronarsyndrom (ACS) är att smärtan i stabil angina är predikterbar och förbättras av vila eller nitroglycerin, medan ACS kan orsaka obekant smärta eller andra symtom som kan vara mer allvarliga.

Stable angina definieras ofta som smärta eller obehag i bröstet som uppstår under viss typ av fysisk aktivitet och försvinner efter vila. Smärtan kan också kännas i armarna, halsen, käken eller magen. Andra symtom kan inkludera andfåddhet, svettningar, yrsel eller illamående.

Stable angina är ofta ett tecken på att coronärartärerna har blivit tillräckligt hårt kalkavlagrade (ateroskleros) för att orsaka en minskad blodflöde till hjärtat under vissa omständigheter. Risken för allvarliga komplikationer, såsom hjärtinfarkt eller dödlighet, är lägre än för ACS, men det kan fortfarande finnas en risk för allvarliga komplikationer. Behandlingen av stabil angina inkluderar livsstilsförändringar, mediciner och möjligen kirurgiska ingrepp.

"Animal disease models" refer to the use of animals as a tool in biomedical research to study human diseases and their treatments. These models are created by manipulating or breeding animals to develop symptoms or conditions that resemble those seen in humans with specific diseases. The purpose is to gain a better understanding of the pathophysiology, progression, and potential treatment strategies for these diseases. Animal disease models can be generated through various methods such as genetic modification, infectious agents, drugs, or environmental factors. Commonly used animals include mice, rats, zebrafish, rabbits, guinea pigs, and non-human primates. The choice of animal model depends on the specific research question being asked and the similarities between the animal's physiology and that of humans.

"Resultatens reproducerbarhet" är ett begrepp inom forskning och medicin som refererar till förmågan att upprepa en experimentell studie eller ett försök och få liknande eller identiska resultat. Detta är viktigt eftersom det stärker den vetenskapliga evidensen för ett visst fynd eller en viss slutsats.

En studie som har hög reproducerbarhet innebär att andra forskare kan upprepa experimentet och få samma resultat, även om de använder olika metoder eller prover. Detta är ett fundamentalt koncept inom vetenskapen eftersom det understryker vikten av objektivitet och pålitlighet i forskningsprocessen.

I medicinsk forskning kan reproducerbarhet vara särskilt viktig när det gäller studier som undersöker effekterna av olika behandlingsmetoder eller läkemedel. Om en studie inte har hög reproducerbarhet, kan det ifrågasättas hur tillförlitliga dess resultat är och om de verkligen kan appliceras i klinisk praktik.

C-reaktivt protein (CRP) är ett protein som produceras i levern som svar på inflammation i kroppen. Nivåerna av CRP i blodet kan mätas och användas som en markör för inflammation. Normalt sett ligger CRP-värden under 10 mg/L, men vid akut inflammation eller infektion kan värdena stiga kraftigt. I allvarliga fall av infektion eller inflammation kan CRP-värden öka till över 100–200 mg/L.

Det är viktigt att notera att CRP inte är specifikt för någon särskild sjukdom, utan istället är en allmän markör för inflammation. Därför bör resultatet av en CRP-test tolkas tillsammans med andra kliniska data och symtom när man undersöker en patient.

Spiralcomputerttomografi (Spiral-CT eller helix-CT) er en type computerbaseret tomografi, der gør brug af en spiralformet bevægelse under datasamlingen for at opnå en kontinuerlig visualisering af organer og strukturer i kroppen. Denne teknik giver mulighed for at producere mere detaljerede billeder end traditionelle CT-scanning, især af vitalle organer som hjertet, lungerne og blodkarrene. Spiralcomputerttomografi anvendes ofte til at diagnosticere og overvåge forskellige sygdomme, herunder cancer, infektioner, vaskulære lidelser og traumer.

'LDL-kolesterol', også kjent som 'løse fedtpartikler' eller 'dårlig kolesterol', er en type lipoprotein som transporterer kolesterol i blodet. LDL-kolesterol er viktig for cellers funksjon og vevslegging, men for høye nivå kan føre til å oppbygge fedtplakker (atherosklerose) i artèrer, økende risikoen for hjerte- og karsykdommer.

I medisinsk sammenheng måles LDL-kolesterolnivået ofte som en del av en bredere kolesteroltest, og normale verdier vil variere basert på alder, kjønn, helsehistorie og andre faktorer. Hvis noen har for høye LDL-kolesterolnivåer, kan lege ofte anbefale endringer i kosthold, fysisk aktivitet, viktforvaltning og/eller medisinsk behandling for å redusere risikoen for komplikasjoner.

Isosorbid dinitrat är ett läkemedel som används för att behandla angina pectoris, det vill säga smärta i bröstet orsakad av hjärtklaffors dysfunktion eller på grund av otillräcklig blodförsörjning till hjärtat. Det är ett nitrat som verkar genom att dilatera (vidga) blodkärlen, särskilt de i hjärtat och halsen, vilket minskar hjärtats arbetsbelastning och ökar blodflödet till hjärtat.

Isosorbid dinitrat är en ester av isosorbid diol och nitrisk syra och bryts ned i kroppen till aktiva metaboliter som ger upphov till läkemedlets verkan. Det ges vanligtvis som tabletter eller som en spray som appliceras under tungan.

Läkemedlet bör användas under ledning av en läkare, eftersom det kan behövas justera dosen baserat på patientens individuella respons och behov. Det är också viktigt att vara medveten om möjliga biverkningar och interaktioner med andra mediciner.

En "blodpropp" eller blodbrist (engelska: blood clot) är en koagulering av blod som bildar en fast massa. Det kan ske naturligt i samband med skador på kroppens vävnader, för att stänga av blödningar. Men när ett blodpropp bildas inuti ett blodkärl, kan det orsaka allvarliga hälsoeffekter beroende på var proppen bildas. Till exempel, om en blodpropp bildas i lungorna (pulmonem emboli), hjärtat (hjärtinfarkt) eller i hjärnan (cerebral trombos), kan det leda till allvarliga hälsoproblem och potentiellt livshotande situationer.

Hydroximetylglutaryl-CoA-reduktashämmare, även känt som statiner, är en grupp av läkemedel som används för att sänka nivåerna av kolesterol i blodet. De fungerar genom att hämma enzymet HMG-CoA-reduktas, som är involverat i produktionen av kolesterol i levern. När detta enzym hämmas, minskar mängden kolesterol som produceras och ledde till ökad upptag av kolesterol från blodet in i leverceller. Detta resulterar i sänkta nivåer av LDL-kolesterol (dåligt kolesterol) och totalt kolesterol i blodet, vilket kan hjälpa att minska risken för hjärt-kärlsjukdomar som hjärtinfarkt och stroke. Statiner är vanligen väl tolererade och effektiva, men de kan orsaka biverkningar som muskelvärk och leverfunktionsrubbningar i sällsynta fall.

Dobutamin är ett syntetiskt katekolaminpreparat som används inom medicinen. Det fungerar som en agonist vid beta-1 adrenerga receptorerna, vilket ökar hjärtats kontraktilitet och slagvolym samtidigt som det sänker systemvaskulär resistans. Dobutamin används vanligen för att behandla kronisk hjärtsvikt, akut hjärtsvikt och skrovlig hjärtmuskelinflammation (kardiomyopati). Det kan också användas under operationer eller vid intensivvårdsbehandling av patienter med nedsatt hjärtfunktion.

Den vanliga dosen för dobutamin är 2,5-10 mcg/kg/min, och den ges som intravenös infusion. Dobutaminet börjar verka inom en till två minuter efter att det ges, och dess effekt varar i ungefär tio minuter efter att infusionen stoppas.

Som med alla läkemedel kan dobutamin ha biverkningar, som bland annat kan innefatta ökad hjärtfrekvens, höjd blodtryck, huvudvärk, rödflammighet och svettningar. I sällsynta fall kan det orsaka allvarliga biverkningar som allergiska reaktioner, arrhythmier eller hypotension.

En hjärtstopp är ett tillstånd då hjärtat slutar att pumpa blod effektivt genom kroppen. Detta orsakas vanligtvis av ett avbrott i den elektriska signaleringen som koordinerar hjärtmuskulaturens kontraheringar.

Det finns två huvudtyper av hjärtstopp:

1. Asystoli: Detta innebär att det saknas alla elektriska aktiviteter i hjärtat, och hjärtat slutar att pumpa blod.
2. Ventrikulär fibrillation (VF): Detta är en allvarlig rytmrubbing i de undre kammarena (ventriklarna) av hjärtat, vilket gör att de inte kan pumpa blod effektivt. I stället skakar kamrarna snabbt och oordnat.

Båda typerna av hjärtstopp är livshotande tillstånd som kräver omedelbar medicinsk behandling, ofta genom att ge elektriska stötar med ett defibrillator för att återställa normal hjärtrytm.

'Vena saphena' er en latinsk betegnelse for de to lange, overfladiske venekanaler i benet. Der findes både en great saphenous vein (stor vena saphena) og en small saphenous vein (lille vena saphena).

Den great saphenous vein er den længste ven i kroppen og begynder som en samling af små kapillærer i fodsålen. Den stiger op ad forinningsbenet (tibia), passerer forbi knæskallen (patella) og fortsætter op ad lårbensbenet (femur), hvor den til sidst munder ud i femoralvenen.

Den small saphenous vein begynder også som en samling af kapillærer i fodsålen, men stiger op ad bagskinnen af underbenet og munder ud i poplitealvenen, der ligger i knæets bagside.

Disse venekanaler er vigtige for at lede blod tilbage mod hjertet fra benene. Problemer med disse venekanaler, såsom udvidede veners (varikøser) eller blodprop, kan have en betydelig indvirkning på den overordnede helbredstilstand og kræve medicinsk behandling.

Tallium-radioisotoper refererer til radioaktive varianter av grundstoffet tallium (elementnummer 81 på det periodiske systemet). Tallium har flere radioisotoper, deriblant nogle som kan anvendes i medicinsk kontekst.

Et eksempel er Tallium-201 (²⁰¹Tl), et gamma-emitterende radioisotop med en halveringstid på ca. 73 timer. Det anvendes ofte i nuklearmedicinske undersøgelser, som myokardscintigrafi, for at undersøge hjertets blodgennemstrømning og funktion. Tallium-201 absorberes aktivt i hjertets miokard (hjertemuskulatur), og dets fordeling kan derefter overvåges ved hjælp af en gammakamera.

Det er vigtigt at notere, at arbejdet med radioisotoper bør udføres under sikre og kontrollerede forhold for at minimere eksponeringen for stråling og beskytte patienter og personale.

"Proportional hazards modeler" er en statistisk metode som oftest brukes i overvåkingsstudier for å undersøke sammenhengen mellom en eller flere uavhengige variable (som kan være kontinuerlig, binær eller kategorial) og tid til et bestemt hendelse, som regel et negativt utfall, for eksempel død eller rekuranse av en sykdom. Cox-regresjon er den mest brukte proportional hazards modellen.

I en Cox-proportional hazards model beskriver de uavhengige variablene hvor stor effekten er på sannsynligheten for at hendelsen skjer i et lite tidsinterval, holdene konstant for alle tidspunkter. Dette gjør det mulig å sammenligne risikoen mellom ulike grupper eller nivåer av en uavhengig variable over tid.

Det viktigste antagelsen i en Cox-proportional hazards model er at hazardfunksjonen for alle observasjonene har en konstant faktor som multipliserer hverandre, noe som kaller vi proportionalitet av hazarder. Dette betyr at sannsynligheten for at hendelsen skjer i et lite tidsinterval er alltid like store for to individ som har like verdier på de uavhengige variablene, selv om tidspunktet er forskjellig.

I tillegg antar vi at ingen av de uavhengige variablene har en non-linear effekt på hazardfunksjonen og at det ikke forekommer multikolinearitet mellom de uavhengige variableene. Disse antagelsene bør kontrolleres før modellen brukes til å trille konklusjoner.

I tillegg kan en Cox-proportional hazards model inneholde tidvaryende variable, som kan endre seg over tid, og stratifisering, noe som gjør at modellen ikke lenger antar proportionalitet av hazarder for alle observasjonene. Disse tilnærmingene kan være nyttige når antagelsen om proportionalitet av hazarder ikke holder.

I den medicinska kontexten kan "register" definieras som ett systematiskt sammanställt register över vissa typer av information, till exempel:

1. Ett patientsregister: En databas eller en lista över patienter som är under vård och behandling på en viss klinik, institution eller i en viss region. Det kan innehålla personliga uppgifter, diagnoser, behandlingshistorik och andra relevanta medicinska data.
2. Ett sjukdomsregister: En databas över personer som har diagnostiserats med en viss sjukdom eller tillstånd. Det kan användas för forsknings- och statistiska syften, samt för att följa upp patienter och utvärdera behandlingsresultat.
3. Ett läkemedelsregister: En databas över alla godkända läkemedel i en viss region eller land. Det kan innehålla information om varje läkemedels aktiva substanser, biverkningar, kontraindikationer och användningsområden.
4. Ett operationsregister: En databas över alla genomförda operationer på en viss klinik eller institution. Det kan innehålla information om varje operationens typ, komplikationsfrekvens, resultat och efterföljande behandlingar.

I allmänhet är ett register ett verktyg för att samla, organisera och analysera data på ett systematiskt sätt, vilket kan underlätta beslutsfattande, forskning och kvalitetssäkring inom sjukvården.

'Blödning' kan definieras som en oönskad utflöde av blod från kroppens blodkärl, till följd av skada eller sjukdom. Det kan vara inre blödningar, där blodet samlas inne i kroppen, eller yttre blödningar, där blodet kommer ut genom huden eller slemhinnor. Blödningsgraden kan variera från små punkteringar till livshotande blödningar beroende på orsaken och platsen för blödningen.

Angioskopi är en medicinsk undersökningsmetod där man använder ett slags endoskop, kallat angioskop, för att direkt kunna titta på blodkärlen (även andra rörformiga strukturer kan undersökas med vissa typer av angioskop). Angioskopet är utrustat med en liten kamera och/eller ljuskälla som möjliggör att man kan se in i kroppens blodkärl och titta på deras struktur, funktion och eventuella skador eller sjukdomar.

Denna metod används ofta vid diagnostisering och behandling av olika sorters kärlsjukdomar, såsom åderbrist, blodproppar, artieriell fibrillation och andra hjärtsjukdomar. Angioskopi kan utföras på olika sätt beroende på vilket område som ska undersökas, exempelvis genom att man går in via en liten snitt i huden eller via naturliga kroppsöppningar såsom munnen eller urinröret.

"Age factors" in a medical context refers to the various changes and conditions that occur as a result of aging, which can affect an individual's health and susceptibility to disease. These factors may include:

* Physical changes associated with aging, such as decreased muscle mass, bone density, and lung function
* Increased risk for certain chronic diseases, such as heart disease, stroke, diabetes, and cancer
* Changes in sensory perception, including vision and hearing loss
* Cognitive decline, including an increased risk of dementia and Alzheimer's disease
* Increased susceptibility to infections due to a weakened immune system
* Greater likelihood of experiencing multiple chronic conditions simultaneously (multimorbidity)

These age-related factors can impact the diagnosis, treatment, and management of medical conditions, and must be taken into account when providing care for older adults.

Cardiovascular diseases (hjärt-kärlsjukdomar) är en samlande benämning på sjukdomar som drabbar hjärtat och kärlen. Detta inkluderar, men är inte begränsat till:

1. Ischemisk hjärtsjukdom: Sjukdomar orsakade av förträngning eller blockering i de koronara artärerna som försörjer hjärtmuskulaturen med syre och näringsämnen, exempelvis angina pectoris och hjärtinfarkt.

2. Hjärtrytmrubbningar: Avvikelser i hjärtats rytm, inklusive både för snabb (tachykardier) och för långsam (bradykardier) hjärtslag.

3. Strukturella hjärtsjukdomar: Sjukdomar som påverkar hjärtats struktur, exempelvis hjärtmuskelsjukdomar (kardiomyopatier), hjärtvävnadsdefekter och vaskulära sjukdomar.

4. Hjärtfel hos barn: Inkluderar kongenitala hjärtfel, som är fel som barnet föds med, och akviredtala hjärtfel, som utvecklas under barndomen.

5. Cerebrovasculära sjukdomar: Sjukdomar i de hjärnans blodkärl, exempelvis stroke och transitorisk ischemisk attack (TIA).

6. Perifera kärlsjukdomar: Sjukdomar i de blodkärl som förser kroppens extremiteter och andra organ med syre, exempelvis perifer arterioskleros.

Lungartär (latin: Arteria pulmonalis) är den stora artären som försörjer lungorna med syresatt blod från hjärtat. Den delar sig vanligen i två grenar, höger och vänster lungartär, som följer respektive lunga's bronkialgrenar och delar upp sig i flera mindre artärer som förser de olika lungaloben med blod. Lungartären är en av kroppens fem stora artärer och har en diameter på ungefär 2,5-3 cm hos en vuxen människa.

'Vänsterkammardysfunktion' (LVDF) är ett samlingsbegrepp för olika former av strukturella eller funktionella rubbningar i vänster kammare av hjärtat. Det kan orsakas av olika patologiska tillstånd, såsom kardiomyopati, ischemisk hjärtsjukdom, vaskulär skleros, kärlinflammation eller andra sjukdomar som påverkar hjärtmuskulaturen och/eller hjärtkärlen.

LVDF kan innebära en minskad pumpförmåga (systolisk dysfunktion) eller en försämrad förmåga att fyllas upp (diastolisk dysfunktion). I vissa fall kan båda aspekterna vara påverkade. Systolisk dysfunktion visar sig ofta i form av en minskad utéjektionsfraktion (EF), som är ett mått på hur stor del av blodvolymen som pumpas ut under varje hjärtslag. En EF under 50% anses generellt vara tecken på systolisk dysfunktion.

Diastolisk dysfunktion innebär att vänster kammare har försvårat tillflöde av blod under diastolen, vilket kan leda till en ökad ventrikulär preload och höjd intrakardial tryck. Detta kan vara orsaken till symtom som dyspni (andnöd), ben edem (vätskeansamling i benen) och trötthet.

I allmänhet används echokardiografi, kärlmagnetresonanstomografi (CMR) eller andra bilddiagnostiska metoder för att ställa diagnosen LVDF och bedöma dess svårighetsgrad. Behandlingen av LVDF beror på underliggande orsak och kan innefatta medicinsk behandling, livsstilsförändringar eller till och med kirurgiska ingrepp i vissa fall.

Transplantatocklusion i ett kärlsystem är ett komplikation som kan uppstå efter en organtransplantation. Det innebär att det transplanterade organets blodkärl har stängts igen eller till stor del stängts igen, vilket förhindrar blodflödet från att nå organet.

Transplantatocklusion kan orsakas av flera faktorer, inklusive immunologiska svar som skapar blodproppar eller abnorma vävnadsväxt i kärlen, tekniska problem under transplantationskirurgin eller patientens egna sjukdomsförlopp.

Transplantatocklusion kan leda till allvarliga komplikationer som skador på det transplanterade organet, organsvikt eller i värsta fall död. Därför är det viktigt att denna komplikation upptäcks och behandlas tidigt genom regelbundna undersökningar och tillsyn av patientens tillstånd efter transplantationen.

'Fetter' är inget etablerat medicinskt begrepp eller diagnos. Det kan möjligen syfta på vissa medicinska tillstånd som involverar ökat fett, såsom fetma (obesitas) eller olika former av läckage (lipodystrofi), men det finns inget officiellt accepterat sätt att använda termen inom medicinen.

'Könsfaktorer' refererar till de biologiska skillnader mellan män och kvinnor som kan påverka hälsan, sjukdomar och behandlingsrespons. Dessa könsskillnader orsakas av olika kromosomala, hormonella och anatomiska faktorer hos respektive kön. Exempel på könsfaktorer inkluderar:

1. Kromosomala skillnader: Män har ett X-kromosom och ett Y-kromosom (XY), medan kvinnor har två X-kromosomer (XX). Dessa kromosomala skillnader kan leda till olika genuttryck och proteinsyntes mellan könen.

2. Hormonella skillnader: Män producerar mer testosteron än kvinnor, medan kvinnor producerar mer östrogen än män. Dessa hormonala skillnader kan påverka olika fysiologiska processer, inklusive tillväxt, utveckling och ämnesomsättning, samt risk för vissa sjukdomar.

3. Anatomiska skillnader: Män och kvinnor har också olika anatomi, särskilt i de reproduktiva organen. Dessa anatomiska skillnader kan påverka risken för vissa sjukdomar och behandlingsresponsen.

Exempel på hälsoproblem där könsfaktorer spelar en roll inkluderar hjärt-kärlsjukdomar, cancer, smittsjukdomar och psykiatriska störningar.

"Sjukhusdödlighet" refererar till sannolikheten för att en patient kommer att dö under sin vistelse på ett sjukhus. Det är ett mått som används för att bedöma kvaliteten på sjukvården och patientomsorgen på olika sjukhus eller avdelningar inom sjukvården.

Sjukhusdödligheten kan beräknas genom att dividera antalet dödsfall som inträffar under en given tidsperiod med det totala antalet patienter som har varit inlagda på sjukhuset eller avdelningen under samma tidsperiod. Det resulterande värdet uttrycks ofta som ett procentuale förhållande, där en högre procentsats indikerar en högre dödlighet och en lägre procentsats indikerar en lägre dödlighet.

Det är viktigt att notera att sjukhusdödligheten inte bara beror på kvaliteten på sjukvården, utan också på andra faktorer som kan påverka patientens hälsostatus, såsom ålder, allmänt hälsotillstånd och svårighetsgraden av sjukdomen.

Arteriosklerose är en medicinsk term som refererar till en progressiv och degenerativ sjukdom där det uppstår skador på och förändringar i stora och medelstora artärer ( blodkärl som transporterar syresatt blod från hjärtat till kroppens vävnader). Denna sjukdom kännetecknas av att arteriens inre väggar blir förtjockade, hårda och sklerotiska (förkalkade) på grund av uppbyggnaden av fett, kolesterol, calcium, cellulärt material och andra substanser i och på artärväggen.

Arterioskleros kan vara asymptomatisk under en lång tid, men när den fortschrittligare blir kan den orsaka allvarliga komplikationer som hjärtinfarkt, stroke, perifer arteriell sjukdom (PAD) och njursvikt. Faktorer som ökar risken för att utveckla arterioskleros inkluderar hög ålder, rökning, högt blodtryck, höga nivåer av LDL-kolesterol (dåligt kolesterol), diabetes, övervikt och brist på fysisk aktivitet.

Det är värt att notera att arterioskleros inte är samma sak som ateroskleros, även om de två termerna ofta används synonymt. Ateroskleros är en speciell form av arterioskleros som kännetecknas av att det bildas plack (avlagringar) i artärväggen.

Enligt ICD-10 (International Classification of Diseases, 10th revision), kan ett självvalt eller orsakat hjärtstopp definieras som:

I46.0: Självvalt hjärtstopp (svenska) / Cardiac arrest, unspecified (engelska)

I46.1: Förgiftningsrelaterat hjärtstopp (svenska) / Poisoning, cause of, cardiac arrest (engelska)

I46.2: Strömkvalitetssjukdomar och andra elektriska rubbningar, orsakande hjärtstopp (svenska) / Cardiac arrest due to disorders of cardiac rhythm and conduction (engelska)

I46.3: Andningsrelaterat hjärtstopp (svenska) / Cardiac arrest due to respiratory failure and ventricular fibrillation (engelska)

I46.4: Hypoxi, orsakande hjärtstopp (svenska) / Cardiac arrest due to hypoxia and anoxia (engelska)

I46.5: Andra och obestämda yttre orsaker till hjärtstopp (svenska) / Other and unspecified external causes of cardiac arrest (engelska)

I46.6: Postoperativt hjärtstopp (svenska) / Cardiac arrest following a procedure (engelska)

I46.8: Övriga orsaker till hjärtstopp (svenska) / Other specified causes of cardiac arrest (engelska)

I46.9: Hjärtstopp, oklar på vilket sätt det uppstått (svenska) / Cardiac arrest, cause unspecified (engelska)

Källa: ICD-10 Version: 2019, sidan 186. https://www.who.int/classifications/icd/en/

HDL-kolesterol, også kalt "godt" kolesterol, er en type lipoprotein som transporterer ekstra kolesterol fra cellsenere til leveren, hvor det enten kan nedbrydes eller udskilles. Dette hjælper med at reducere mængden af fedtstof i blodet og mindske risikoen for åreforkalkning og hjerte-kar syndrome. HDL står for "high density lipoprotein". Normalværdier for HDL-kolesterol varierer, men generelt er det ønskeligt at have et højere HDL-kolesterolniveau for at reducere risikoen for hjerte-kar sygdomme.

Tunica intima är den innersta lagret av de tre huvudsakliga lager som utgör en blodkärls vägg. Den består av en endotelcellslager, som är i direkt kontakt med blodet, och en underliggande basal membran. Tunica intima har till uppgift att underlätta glidning av blodceller och förebygga blodplattors aggregation och inflammation. Den hjälper också till att reglera blodflödet genom att kontrollera diameteren på blodkärlen genom vasokonstriktion och vasodilatation.

Regressionsanalys är en statistisk metod som används för att undersöka och beskriva samband mellan variabler. Den huvudsakliga användningen av regressionsanalys är att studera hur en dependant variabel (beroende variabel) påverkas av en eller flera oberoende variabler. Metoden ger ett mått på styrkan och riktningen på detta samband, ofta uttryckt som en regressionskoefficient.

Den vanligaste formen av regressionsanalys är linjär regression, där man antar att sambandet mellan variablerna kan beskrivas med en rät linje. Andra former av regressionsanalys inkluderar polynomial regression, logistisk regression och log-log regression, som används när sambandet inte är linjärt.

Regressionsanalys används inom många olika områden, till exempel ekonomi, psykologi, sociologi, medicin och teknik, för att undersöka och förutsäga olika typer av fenomen.

Trombolysbehandling, även känd som trombolys eller tromblysning, är en behandlingsmetod inom medicinen som används för att bryta ned och upplösa blodproppar (tromboser) i kroppen. Behandlingen innebär att ge patienten ett läkemedel, oftast en trombolytisk agent som exempelvis streptokinase, urokinase eller alteplas, som verkar direkt på blodproppen och bryter ned den.

Den vanligaste användningen av trombolysbehandling är vid akut behandling av ischemisk stroke (hjärninfarkt), där en blodpropp i hjärnan orsakar syrebrist och skador på hjärnbarken. Andra tillstånd där trombolysbehandling kan användas innefattar lungemboli, djup ventrombos (DVT), akut mesenterialinfarkt och akut extremitetsinfarkt.

Trombolysbehandling bör ges så snart som möjligt efter att diagnosen ställts för att minska risken för fortsatt skada på de drabbade organen. Behandlingen kan dock öka risken för blödningar, och därför måste patientens allmänstatus, aktuella sjukdomstillstånd och potentiala riskfaktorer för blödning tas i beaktande innan behandlingen ges.

Intraarteriell injection (IA) är en medicinsk procedur där en substans injiceras direkt in i en artär. Detta görs vanligtvis med hjälp av en nål och en infusionssett. Injektionen kan vara antingen diagnostisk eller terapeutisk.

Diagnostiska intraarteriella injektioner används ofta för att utföra angiografi, ett undersökningsmetod som ger en detaljerad bild av kärlens struktur och funktion. Kontrastmedel injiceras in i artären för att göra kärlen synliga på röntgenbilder.

Terapeutiska intraarteriella injektioner används ofta för att leverera höga koncentrationer av läkemedel direkt till en specifik del av kroppen. Detta kan vara användbart vid behandling av vissa cancerformer, där läkemedlen kan ges i högre doser än vid vanlig intravenös administration och med mindre biverkningar.

Intraarteriella injektioner bör endast utföras av skickliga och träna sjukvårdspersonal, eftersom det finns en risk för allvarliga komplikationer om injektionen utförs felaktigt. Dessa komplikationer kan inkludera bland annat blodproppar, infektioner och skador på nerver eller kärl.

Mikrovaskulær angina, også kendt som Syndrome X eller microvascular angina, er en type af angina (pectoris) uden klart identificerbare obstruktioner i de store kranspillerarter. I stedet skyldes småkredsløbsbesvarelser i de mindre kranspillerarter eller andre vaskulære strukturer, der forsyner hjertemuskulaturen med ilt og næringstoffer.

Denne type angina opstår som følge af en ubalanceret regulering af blodgennemstrømningen i de mikrovaskulære strukturer, hvilket resulterer i en inadekvat ilt- og næringstofsupply til hjertemuskulaturen under fysisk eller psykisk stress. Symptomerne på mikrovaskulær angina kan være svære at skelne fra andre typer af angina, herunder trykken eller smerter i brystet, kortness of breath, hjertklopninger og træthed.

Diagnosen stilles typisk efter udelukkelse af andre årsager til anginasymptomer, såsom koronarspasme eller strukturelle kranspillerforandringer, ved hjælp af forskellige diagnostiske metoder, herunder stress-test, coronar CT-angiografi (CCTA), myokardisk scintigrafi og invasive koronarvaskulære undersøgelser. Behandlingen består typisk af medicinsk behandling med antianginøse, antikoagulations- og blodtryksmedicin samt livsstilsforandringer, herunder rygningstop, vægttab, kostendring og øget fysisk aktivitet.

Myocardial bridging (MB) är ett medfött tillstånd där en del av heart muscle (myokardium) passerar över en del av aorta, den stora kärl som för bort oxygenerat blod från hjärtat. I detta tillstånd har en del av muskeln i hjärtats vägg en tunn tunnel (muskelbron) som täcker över en del av den koronara artären som försörjer hjärtmuskulaturen med syre och näringsämnen. När hjärtat kontraherar under varje hjärtslag kan muskeln pressa samman bron och kortvarigt stäng av blodflödet genom den drabbade delen av koronarartären, vilket kan orsaka ischemisk sällsynta symptom som bröstsmärta eller andnöd. Men i de flesta fallen är myocardial bridging en bieffekt och orsakar inga symtom alls.

En stroke, även känd som slaganfall eller cerebrovaskulärt accident (CVA), är en plötslig och ofta oväntad händelse som orsakas av en rubbning i blodförsörjningen till hjärnan. Det kan bero på att ett blodkärl i hjärnan går sönder (ischemisk stroke) eller att ett blodkärl i hjärnan brister (hemorragisk stroke). När blodflödet till en del av hjärnan störs, kan de nerver som kontrollerar vissa kroppsfunktioner skadas, vilket kan leda till svåra och varaktiga funktionsnedsättningar.

En ischemisk stroke uppstår när ett blodkärl i hjärnan blockeras av en blodpropp eller en blodplättsamling (trombos), vilket förhindrar att syre- och näringsrika blod kommer fram till de drabbade nervecellerna. I vissa fall kan en mindre artär i hjärnan drabbas av en smalning (ateroskleros) som orsakar en progressiv förträngning, vilket kan leda till en långsam och gradvis påverkan på hjärnfunktionen.

En hemorragisk stroke inträffar när ett blodkärl i hjärnan brister eller läcker, vilket orsakar blödning in i hjärnvävnaden eller i den omgivande hjärnhinnan (subarachnoidea hjärnhinna). Den ökade intracraniala trycket och den toxiska effekten av blodet på de omgivande nervecellerna kan orsaka en snabb och allvarlig skada på hjärnfunktionen.

Stroke är en medicinsk nödsituation som kräver omedelbar behandling för att minska risken för varaktiga skador eller död. De tidigaste tecknen på stroke kan inkludera plötslig svaghet, förlust av känsel eller smärta i ansiktet, armarna eller benen, speciellt på ena sidan av kroppen, plötslig förvirring, problem med balansen eller koordination, plötsliga svårigheter att tala eller förstå tal, plötslig synförlust i ett öga eller båda ögonen och plötslig allvarlig huvudvärk utan känd orsak.

'Blodådror' (på engelska 'veins') är rörformiga strukturer i kroppen som transporterar blod till hjärtat. Det skiljer sig från artärer, som transporterar blodet bort från hjärtat. Blodådrorna har tunnare muskel- och elastisk vävnad än artärerna, vilket gör att de är mer slappa och kan expandera för att hålla mer blod. De flesta blodådrorna innehåller också valvulära strukturer som förhindrar att blodet rinner tillbaka när hjärtat slår.

I'm happy to help! However, I noticed that your question is in Swedish and asks for a medical definition of "oddsquot." To provide an accurate answer, I want to confirm that you are asking for the definition of "odds ratio," which is a term commonly used in medical research and epidemiology.

An odds ratio (OR) is a statistical measure used to compare the strength of association or relative risk between two groups for a specific outcome or event. It represents the ratio of the odds of an event occurring in one group to the odds of the same event occurring in another group, while controlling for other variables that could affect the outcome.

For example, if we want to investigate the relationship between smoking and lung cancer, we can compare the odds of developing lung cancer among smokers to those who have never smoked. If the OR is 5, it means that smokers are five times more likely to develop lung cancer than non-smokers, after controlling for other factors such as age, gender, and family history.

It's important to note that an odds ratio is not the same as a relative risk or risk ratio, although they are sometimes used interchangeably in popular media. While both measures estimate the strength of association between two variables, they differ in their calculation and interpretation. Therefore, it's crucial to understand the specific statistical methods used in medical research to accurately interpret the results.

Hjärtstimulerande medel, också kända som kardiovaskulära stimulantia eller positiva inotropa läkemedel, är en grupp mediciner som används för att behandla hjärtfel där hjärtat slår för långsamt, saknar regelbundenhet eller inte pumpar tillräckligt mycket blod. Dessa läkemedel fungerar genom att öka styrkan och effektiviteten hos hjärtats kontraktioner, vilket i sin tur förbättrar blodflödet och syresättningen till kroppen.

Det finns olika typer av hjärtstimulerande medel, inklusive:

1. Digitalisglykosider (till exempel digitalis): De verkar genom att öka mängden calciumjoner i hjärtmuskelcellerna, vilket stärker kontraktionerna. Digitalis används sällan idag på grund av sina smala terapeutiska index och potentialen för toxiska biverkningar.
2. Adrenergika agonister (till exempel dobutamin och dopamin): De aktiverar adrenerga receptorer i hjärtmuskelcellerna, vilket ökar frekvensen och styrkan på hjärtslaget. Dessa läkemedel används ofta akut för att behandla sårbarhet inför livshotande hjärtfel, såsom chock.
3. Fosfodiesteras-4-hämmare (till exempel ivabradin): De verkar genom att öka den elektriska ledningshastigheten i pacemakerceller i hjärtat, vilket resulterar i en högre hjärtfrekvens och bättre blodpumpning.

Det är viktigt att använda hjärtstimulerande medel under rätt omständigheter och under övervakning av en läkare, eftersom de kan orsaka allvarliga biverkningar vid felaktig användning.

'Kärlöppenhet' (engelska: 'Vasodilation') är ett medicinskt begrepp som refererar till den process där blodkärlen (artärer och vener) relaxerar och expanderar, vilket orsakar en ökning av kärldiametern och minskad perifer resistan. Detta leder till en sänkning av blodtrycket och en ökad blodgenomströmning i de drabbade områdena.

Kärlöppenhet kan vara ett normalt fysiologiskt fenomen, till exempel vid vila eller vid värmeexponering, men den kan också uppstå som en patofysiologisk process i samband med sjukdomar som hypertension, diabetes, hjärtsvikt och neurologiska störningar. Vissa läkemedel, såsom nitroglycerin och kalciumantagonister, kan också orsaka kärlöppenhet som en del av sin verkningsmekanism.

Patologisk utvidgning (pathological expansion) refererer til en abnorm forstørrelse eller øget pladstagelse av et virksomhet, struktur eller område i kroppen som følge av en sykdomsprosess. Dette kan skyldes mange forskjellige mekanismer, for eksempel cellulær proliferasjon, akkumulering av vaskulært vann eller andre flyttevare, eller infiltrering av fremmede substanser eller celler. Patologisk utvidgning kan observeres i mange forskjellige organismer og kan påvirke alle typer virksomheter, inkludert epiteliale, muskulære, og konnektive virksomheter. Den patologiske utvidningen kan føre til en rekke komplikasjoner, både lokalt og systemisk, og er ofte et teken på en underliggende sykdomsprosess som må behandles for å forebygge yderligere skade eller skader.

Ateroskleros är en chronisk inflammatorisk sjukdom som drabbar medelstora och stora artärer. Den kännetecknas av att feta depositions i form av lipoproteiner, speciellt LDL (lågdensitets-lipoprotein), kalk och cellulärt material ansamlas under innersta väggen (endotel) i artären. Detta bildar så kallade plack som kan leda till att artärernas lumen (insidan) stängs delvis eller helt, vilket kan orsaka allvarliga komplikationer som hjärtinfarkt, stroke och gangrän.

Aterosklerosen utvecklas ofta under en lång period och är vanligast hos äldre personer. Faktorer som ökar risken för ateroskleros inkluderar höga nivåer av LDL-cholesterol, högt blodtryck, diabetes, rökning, övervikt och brist på fysisk aktivitet.

"Arterioler" er en medisinsk betegnelse for de smalleste arterier i kroppen. De har en diameter på mellom 10 og 100 mikrometer og forbinder arterier med kapillærer. Arteriolernes glatte muskulatur kan kontraheres for å justere blodgjennomsynet i organer og deler seg opp i to typer: prekapillær arterioler som grener seg til kapillærer, og autoregulerende arterioler som har en større rolle i reguleringen av lokal blodgjennomsyn.

I medicinen refererer 'risiko' til sandsynligheden for at en given begivenhed, typisk en negativ hændelse eller et uønsket resultat, vil opstå. Risikoen udtrykkes ofte som sandsynligheden for at en given begivenhed vil indtræffe indenfor en given tidsperiode, og kan beregnes på flere måder, alt efter konteksten.

For eksempel kan risikoen for at udvikle et hjerteproblem i løbet af de næste 10 år beregnes som det antal personer ud af 100, der forventes at udvikle et hjerteproblem indenfor de næste 10 år. Risikoen kan også udtrykkes som en oddsratio, hvor sandsynligheden for at en begivenhed vil indtræffe i en gruppe sammenlignes med sandsynligheden for at den samme begivenhed vil indtræffe i en anden gruppe.

Risikovurderinger anvendes ofte i medicinsk beslutningstagen, hvor de kan hjælpe læger og patienter med at vurdere fordelene og ulemperne ved forskellige behandlingsmuligheder. Risikovurderinger bør altid ses i sammenhæng med andre faktorer, såsom alder, køn, medicinsk historie og livsstil, da disse faktorer kan have en betydelig indflydelse på den individuelle risiko for en given negativ hændelse eller et uønsket resultat.

Diabeteskomplikationer är en sammanfattande beteckning för de olika sjukdomstillstånd och skador som kan uppstå till följd av långvarig diabetes. Diabeteskomplikationer kan delas in i makrovaskulära komplikationer, som berör de stora blodkärlen, och mikrovasculära komplikationer, som berör de små blodkärlen.

Makrovaskulära komplikationer innefattar bland annat kärlkramp i benen (perifera artäriskleros), hjärtinfarkt, stroke och nedsatt njurfunktion (diabetes nefropati). Dessa komplikationer kan leda till smärta, sängliggande, amputation, blindhet, nedsatt kognitiv förmåga och död.

Mikrovasculära komplikationer innefattar bland annat ögonsjukdomar (diabetes retinopati), njursjukdomar (diabetes nefropati) och nervskador (diabetes neuropati). Dessa komplikationer kan leda till blindhet, nedsatt njurfunktion och sänkt känsel- och smärtsensibilitet.

Diabeteskomplikationer kan förhindas eller fördröjas genom effektiv behandling av diabetes, blodtryck och kolesterol, rökfrihet, motion och hälsosam kosthållning. Det är viktigt att ha regelbundna kontroller och besöka läkare och specialister för att tidigt upptäcka och behandla eventuella komplikationer.

'Assisterad cirkulation' är en medicinsk term som refererar till användandet av tekniska hjälpmedel för att stödja eller ersätta hjärtans förmåga att pumpa blod genom kroppen. Detta kan uppnås på olika sätt, beroende på patientens specifika behov och diagnos.

Exempel på metoder för assisterad cirkulation inkluderar:

1. Intraaortal ballongpump (IABP): En liten ballong fäst vid en kateter placeras i aortan, den huvudartär som förser kroppen med syresatt blod. Ballongen infleras och deflaseras i takt med hjärtats slag, vilket hjälper till att öka blodflödet till kroppen och minskar arbetet för hjärtat.
2. Ventrikulär assistansdevice (VAD): En mekanisk pump som antingen hjälper eller ersätter hjärtats funktion genom att dränera blod från en kammare i hjärtat och pumpar det ut till kroppen. VAD:er kan användas för både höger- och vänster sida av hjärtat, eller för båda kamrarna samtidigt.
3. Total artificiell hjärt-lunga maskin (TAH-LVAD): En mekanisk pump som ersätter både hjärtats och lungornas funktion genom att dränera blod från kroppen, tillföra syre, och pumpa det tillbaka ut i systemkretsloppet. TAH-LVAD används ofta som en temporär lösning för patienter som väntar på en hjärttransplantation.

Assisterad cirkulation kan vara livräddande för patienter med allvarlig hjärtsvikt eller andra kardiovaskulära sjukdomar, och kan användas som en kort- eller långsiktig behandling beroende på individuell situation.

Trombocytglykoprotein GPIIb-IIIa-komplex, även känt som integrin αIIbβ3 eller CD41/CD61, är ett transmembrant protein på trombocyternas yta. Det består av två subenheter, GPIIb och IIIa (eller αIIb och β3), som bildar en heterodimer. GPIIb-IIIa-komplexet fungerar som en receptor för fibrinogena och von Willebrandfaktorn, vilket möjliggör aggregation av trombocyter vid blodkoagulationen. När GPIIb-IIIa-komplexet aktiveras genom intracellulära signalsubstanser kan det binda till fibrinogena och von Willebrandfaktorn, vilket leder till att trombocyterna kan klistra ihop sig med varandra och bilda en blodplättsaggregat.

Hjärtsjukdomar är ett samlingsbegrepp för olika sorters sjukdomar som drabbar hjärtat och blodkärlen. Det kan exempelvis innefatta:

1. Koronara hjärtklaffsjukdomar: Sjukdomar i de klaffar som reglerar blodflödet genom hjärtkammaren.
2. Kardiomyopati: En sjukdom i det muskulära vävnad som utgör hjärtats väggar.
3. Hjärtsvikt: När hjärtat inte kan pumpa blod effektivt till kroppen.
4. Rytmrubbningar (arrhythmier): Avvikelser i hjärtats slagrytm.
5. Koronara sjukdomar: Sjukdomar i de artärer som försörjer hjärtat med syre- och näringsriktigt blod. Exempelvis angina pectoris och hjärtinfarkt.
6. Hjärntumörer: Ovanliga, men allvarliga sjukdomar som kan påverka hjärtats funktion.
7. Kongenitala hjärtsjukdomar: Sjukdomar som förekommer vid födelsen och beror på felaktig utveckling under graviditeten.
8. Infektionsrelaterade hjärtsjukdomar: Sjukdomar orsakade av infektioner såsom endokardit, myokardit eller perikardit.

Hjärtsvikt är ett samlingsbegrepp för olika former av hjärtfunktionsstörningar, som orsakas av att hjärtat inte kan pumpa tillräckligt med blod för att möta kroppens behov. Det kan bero på skador på hjärtmuskulaturen, strukturella problem med hjärtklaffarna eller andra sjukdomar som påverkar hjärtats funktion.

Symptomen på hjärtsvikt kan inkludera andfåddhet, trötthet, ödem i ben och fötter, hosta och snabbt slagen hjärta. Behandlingen av hjärtsvikt kan omfatta livsstilsförändringar, mediciner, operationer eller andra terapeutiska ingrepp beroende på typen och svårighetsgraden av tillståndet.

"Dubbelblindmetod" er en forskningsmetode brukt i kliniske prøver og eksperimenter, der begge parter involvert - forsøkspersonen og forskeren/undersøkeren - ikke kjenner til hvilken behandling eller kontrollgruppe forsøkspersonen er tildelt. Dette gjør det mulig å unngå subjektive fordommer og forventninger som kan påvirke resultatene av eksperimentet.

I en dobbelblind studie, blir identiteten til den behandling eller placebo som er tildelt hver deltaker skjult både fra deltakeren og undersøkelsesleder. En uavhengig tredje part forvarer koden til behandlingsgruppen før studien starter, og denne koden blir ikke avslørt før analysen av dataene er fullført. På denne måten sikres at forskeren ikke kan påvirkes av noen forventninger de har til hvorvidt en bestemt behandling vil være mer effektiv enn en annen, og at deltakeren ikke blir beinflusert i sin opplevelse eller beskrivelse av symptomer eller sider ved å kjenne til om de får en egentlig behandling eller en placebo.

Dobbelblindmetoden er en viktig metode for å redusere risikoen for bias og forsikre at resultatene av en undersøkelse er pålitelige og reproducerbare.

Fibrinolytika är ett samlingsnamn för en grupp läkemedel som verkar genom att bryta ner blodproppar (tromber) genom att omvandla fibrin till degraderade produkter. Fibrin är ett protein som spelar en viktig roll i blodets koagulationsprocess och bildandet av blodproppar.

Exempel på vanligt använda fibrinolytika inkluderar streptokinase, urokinase och alteplas (t-PA). Dessa läkemedel används ofta vid behandling av allvarliga tillstånd som akut myocardieinfarkt (hjärtattack), lungemboli och ischemisk stroke.

Fibrinolytika bör ges så snart som möjligt efter att diagnosen ställts för att uppnå optimal effekt, men de kan också vara associerade med en ökad risk för blödningar. Därför bör de användas med försiktighet och under övervakning av en läkare.

Injektioner, intravenösa (IV) är en medicinsk procedur där ett läkemedel eller en fluid direkt införs in i en ven med hjälp av en injektionsnål. Detta görs vanligtvis med en injektionsspruta eller en infusionsset, som till exempel en intravenös kateter.

Intravenösa injektioner används ofta när det behövs snabb påverkan av läkemedlet i kroppen, då absorptionen via magsäcken undviks och läkemedlet istället kommer direkt in i blodomloppet. Det kan vara speciellt användbart vid akuta tillstånd, smärtlindring, eller när patienten har svårigheter att svälja.

Säkerheten är viktigt vid intravenösa injektioner, och rutinmässiga procedurer bör följas för att minimera komplikationer som infektioner eller skador på venerna.

Dopplerekokardiografi är en typ av echokardiografi (ultraljud av hjärtat) som används för att bedöma hjärtflödet och hjärtklaffarnas funktion. Den bygger på Doppler-effekten, uppkallad efter den österrikiske fysikern Christian Andreas Doppler, vilken innebär att frekvensen av en våg ändras när den reflekteras från ett föremål som rör sig i förhållande till källan.

I en dopplerekokardiografi används ultraljudsvågor för att mäta hastigheten och riktningen av blodflödet genom hjärtklaffarna och de stora hjärtslagen. Detta ger information om eventuella flödesstörningar, som exempelvis sjukdomar i klaffarna eller förträngningar i kärlen. Metoden är icke-invasiv och säker, och används ofta som en del av en standard echokardiografi.

Sirolimus, också känt som Rapamune, är ett immunsuppressivt läkemedel som används för att förhindra avstötning efter organtransplantationer. Det verkar genom att hämta ned T-cellernas aktivitet och på så sätt minska risken för immunreaktioner mot det transplanterade organet. Sirolimus är ett makrolidderivat som hämmar kinashämban A mTOR (mammalian target of rapamycin), vilket i sin tur styr cellcykeln, celldifferentiering och celldöd. Läkemedlet kan också användas för att behandla vissa typer av cancer, såsom njurcancer och sarcom, på grund av dess förmåga att hämma celltillväxt och angiogenes (bildning av nya blodkärl).

En medicinsk definiering av "fistel" är:

En abnorm tunnelbildande förbindelse mellan två organ, vävnader eller hålrum i kroppen. Den kan uppstå som en komplikation till en infektion, sjukdom, skada eller operation. Fistlar kan vara olika storlekar och förekomma på olika ställen i kroppen. De kan orsaka symtom som smärta, utflöde av vätska eller feber beroende på var de är lokaliserade och hur allvarlig de är. Behandlingen beror på typen, storleken och platsen för fisteln.

'Survival analysis' är en statistisk metod som används för att analysera tid till händelse, ofta för att undersöka tiden till ett specifikt utfall, såsom dödlighet eller misslyckande av en behandling. Den inkluderar tekniker för att beräkna sannolikheten för olika typer av överlevnad, som total överlevnad (tiden till att den första händelsen inträffar), ömsesidig överlevnad (sannolikheten för att båda två i en grupp överlever till en viss tidpunkt) och begränsad överlevnad (sannolikheten för att överleva en viss tidsperiod). Survival analysis används ofta inom medicinsk forskning, men kan också användas inom andra områden som kräver analys av tid till händelse, såsom ingenjörsvetenskap och sociologi.

Den postoperativa perioden är den tidsperiod som följer efter en operation och under vilken patienten återhämtar sig från ingreppet. Under denna tid kan patienten behöva vila mer, ta smärtstillande mediciner och övervakas för komplikationer såsom infektioner eller blödningar. Den exakta längden på den postoperativa perioden kan variera beroende på typen av operation, patientens allmänt hälsotillstånd och andra faktorer.

'Kolesterolsänkande medel' är ett samlingsbegrepp för läkemedel som används för att sänka nivåerna av kolesterol i blodet. Dessa mediciner kan vara av olika typer, men de flesta verkar genom att hindra kroppen från att producera så mycket kolesterol eller öka mängden LDL-kolesterol (dåligt kolesterol) som absorberas från maten.

Exempel på kolesterolsänkande medel inkluderar:

1. Statiner: Dessa är de vanligaste kolesterolsänkande medicinerna och fungerar genom att blockera enzymet HMG-CoA reductas, som används av kroppen för att producera kolesterol. Exempel på statiner inkluderar atorvastatin, simvastatin och rosuvastatin.

2. Vaskulära kolesterolabsorptionshämmare: Dessa mediciner fungerar genom att förhindra kroppen från att absorbera kolesterol från maten i tarmen. Ezetimib är ett exempel på en vaskulär kolesterolabsorptionshämmare.

3. PCSK9-hämmare: Dessa läkemedel fungerar genom att blockera proteinerna PCSK9, vilket ökar mängden LDL-receptorer på levercellernas yta och därmed sänker nivåerna av LDL-kolesterol i blodet. Alirocumab och evolocumab är exempel på PCSK9-hämmare.

4. Bile saltsekvesteringsmedel: Dessa mediciner fungerar genom att binde upp gallsyror i tarmen, vilket orsakar levern att ta upp mer LDL-kolesterol från blodet för att producera fler gallsyror. Exempel på bile saltsekvesteringsmedel inkluderar cholestyramin och colesevelam.

5. Fibrater: Dessa läkemedel fungerar genom att sänka nivåerna av triglycerider i blodet och öka HDL-kolesterolnivåerna, vilket kan hjälpa till att minska risken för hjärt-kärlsjukdomar. Gemfibrozil och fenofibrat är exempel på fibrater.

Det är viktigt att prata med din läkare om vilket läkemedel som passar bäst för dig, baserat på dina individuella behov och hälsotillstånd.

ROC-kurvanalys, eller Receiver Operating Characteristic Curve-analys, är en statistisk metod som används för att utvärdera prestandan hos en binär klassificerare (ett system som avgör om ett objekt tillhör en viss kategori eller inte) genom att jämföra sannolikheten för att korrekt klassificera positiva och negativa exempel. Kurvan visar sambandet mellan sensitiviteten (den sanna positutiva andelen, även kallat recall) och specificiteten (den sanna negativa andelen) för olika tröskelvärden på klassificerarens utdata. Genom att analysera ROC-kurvan kan man avgöra optimala tröskelvärden och jämföra prestandan hos olika klassificerare.

Inre mammar-kransartäranastomos (Internal Mammary Artery to Coronary Artery Bypass) är en typ av hjärtbypassoperation där en del av det inre bröstkärlslagret (internal mammary artery, IMA) används för att bygga en ny blodflödesväg till det kranskärl i hjärtat som är blockerat.

IMA-kärlet avknoppas ofta från aortan och löper nära bröstbenet innan det delar sig i två grenar, vänster respektive höger IMA. Under en IMA-till-kranskärlsanastomos används vanligtvis den vänstra IMA:n (LIMA) för att bygga en ny blodflödesväg till det främre kranskärlet (LAD).

Denna typ av operation har visat sig ge mycket goda resultat och är känd för att ha långvarig hållbarhet. Detta beror delvis på att IMA-kärlen har en tendens att vara mer resistiva mot åldrande, ateroskleros och andra sjukdomar jämfört med andra kärl som kan användas för bypassoperationer, såsom venae saphenae.

"Prevalens" er en begrep i epidemiologi som refererer til den totale andelen av individuer i en population som har en bestemt sykdom, skade eller tilstand ved et givent tidspunkt. Det kan også beskrive antall personer som har en bestemt egenskap eller eksponering i en befolkning. Prevalensen måles ofte som en prosentandel av den totale populationen eller som antall per 1000, 10 000 eller 100 000 personer, afhængig av hyppigheden og størrelsen på populationen.

Det er viktig å skille mellom prevalens og incidens. Incidensen beskriver antall nye tilfeller av en sykdom eller tilstand som oppstår innen et bestemt tidsrom, mens prevalensen viser hvor mange personer i en population som har den på et gitt tidspunkt. Prevalensen vil ofte være høyere enn incidensen for kroniske sykdommer og tilstander, siden disse kan forekomme over lengre tidsperioder.

'Normalvärden' är ett begrepp inom laboratoriemedicin och diagnostik som refererar till ett normalt intervall eller ett referensintervall för ett visst laboratorieresultat, baserat på populationen som studerats. Normalvärdena representerar de värden som ligger inom det normala omfånget och används som en guide för att tolka patientens laboratorieresultat i förhållande till den genomsnittliga populationen.

Det är viktigt att notera att normalvärden kan variera beroende på ålder, kön, ras, hälsostatus och andra faktorer. Dessa värden fastställs genom att mäta ett laboratorieparametern hos en stor grupp friska individer (referenspopulationen) och sedan beräkna statistiska gränser för det normala intervallet, oftast som medelvärde ± två standardavvikelser.

Det är också viktigt att komma ihåg att ett laboratorieresultat som faller utanför det normala intervall inte alltid innebär sjukdom eller patologi, och tvärt om kan ett resultat som ligger inom det normala intervall inte utesluta en viss diagnos. Laboratorietester används ofta tillsammans med kliniska bedömningar, symptom och andra diagnostiska tester för att ställa en diagnos eller övervaka en patients hälsotillstånd.

Kaplan-Meier-skattningen är en statistisk metod för att uppskatta överlevnadsfunktionen hos en population eller en grupp individer i en klinisk studie. Metoden utvecklades av de amerikanska statisticianerna Edward L. Kaplan och Paul Meier 1958.

Kaplan-Meier-skattningen är en nonparametrisk metod, vilket innebär att den inte gör några antaganden om populationsfördelningens form. Den beräknas genom att iterativt uppdatera överlevnadsfunktionen efter varje händelse (till exempel död eller censurering) i tidsordning.

Den Kaplan-Meier-skattade överlevnadsfunktionen ges ofta som en produkt av ett antal faktorer, där varje faktor motsvarar en händelse:

S(t) = ∏[1 - d(ti)/n(ti)]

där S(t) är överlevnadsfunktionen vid tidpunkten t, d(ti) är antalet händelser (till exempel dödsfall) vid tidpunkten ti och n(ti) är det totala antalet icke-censurerade individer kvar i studien vid tidpunkten ti.

Kaplan-Meier-skattningen används ofta inom medicinsk forskning för att bedöma effekterna av olika behandlingsalternativ på patienters överlevnad och kan användas för att jämföra överlevnaden mellan två eller flera grupper.

Kreatinkinas (CK) är ett enzym som finns naturligt i kroppen och spelar en viktig roll vid energiproduktionen inom celler, särskilt i muskel- och hjärtceller. Det förekommer också i lever, hjärna och andra vävnader i mindre utsträckning.

CK delas upp i tre huvudtyper beroende på var de främst finns:

1. CK-MM (muskeltyp): Denna typ är vanligast och återfinns i skelettmuskulatur, hjärta och andra muskler.
2. CK-MB (hjärtmuskeltyp): Denna typ återfinns främst i hjärtmusklerna. Nivåerna av CK-MB kan öka vid skador på hjärtat, till exempel vid en hjärtattack.
3. CK-BB (hjärn- och nervtyp): Denna typ återfinns främst i hjärnan och nerver. Nivåerna av CK-BB kan öka vid skador på hjärnan, till exempel vid stroke eller en allvarlig skalltrauma.

En ökning av totalt CK eller specifika typer av CK kan vara ett tecken på olika medicinska tillstånd och sjukdomar, inklusive muskelskador, hjärtsjukdomar och neurologiska störningar.

Hjärtkirurgiska tekniker är metoder och procedurer som används under kirurgiska ingrepp på hjärtat och de kringliggande blodkärlen. Detta kan innefatta direkt reparation eller ersättning av skadade strukturer i hjärtat, såsom hjärtklaffar eller koronara artärer. Hjärtkirurgiska tekniker kan också involvera att stödja hjärtfunktionen med hjälp av maskiner under operationen, till exempel hjärtlungmaskinen. Andra tekniker kan omfatta att skapa en ny blodförsörjning till hjärtat från en annan del av kroppen, så kallad koronar bypass-kirurgi. Hjärtkirurgin utförs vanligtvis av en specialistutbildad kirurg som kallas hjärtkirurg.

En arterio-arteriell fistel (AAF) är en abnorm connection eller kanal mellan två artärer. Den vanligaste orsaken till AAF är trauma, men det kan också orsakas av medfött tillstånd, inflammation eller som komplikation efter en operation.

AAF kan vara kongenital (medfött), spontan eller sekundär till trauma eller annan sjukdom. Den kan vara asymptomatisk eller orsaka symtom beroende på dess storlek, lokalisation och effekter på hjärt-kärlsystemet.

Symptomen på AAF kan inkludera halsvener som sticker ut (venos distention), puls i halsen, högt blodtryck, lägre puls i ena armen jämfört med den andra, hosta, andnöd, yrsel, svimning eller blåfärgad näsa eller ögon.

Diagnosen ställs vanligen genom ultraljud, CT-angiografi eller MR-angiografi. Behandlingen kan variera beroende på storleken och lokalisationen av fisteln, men innebär ofta operation eller interventionell radiologi för att stänga av den abnorma anslutningen.

"Arbetsekokardiografi" (eller "stressekokardiografi") är en medicinsk undersökningsmetod där man får patienten att göra ansträngande övningar, ofta på en stationär cykel, medan man samtidigt tar eko av hjärtat. Detta görs för att studera hur hjärtats funktion och blodflöden ändras under fysisk belastning.

Den medicinska definitionen av "arbetsekokardiografi" kan variera något, men en möjlig definition är:

En noninvasiv metod för att bedöma hjärtats funktion och hemodynamik under fysisk belastning, genom att kombinera echokardiografi med ansträngande övningar. Arbetsekokardiografi används vanligen för att diagnostisera eller övervaka ischemiska hjärtsjukdomar, valvulära sjukdomar och andra hjärtrelaterade tillstånd.

... högerSystoleKranskärlscirkulationDiastoleRiskHjärtkammarfunktionAlgoritmerMotionAktionspotentialer ...