En blandning av fosfoproteiner i mjölk och ost. De hör till de allra näringsrikaste mjölkproteinerna, med alla de vanligaste aminosyrorna och många av de essentiella. Syn. ostämne.
En grupp protein-serin-treoninkinaser som ursprungligen påvisades vara ansvariga för fosforyleringen av kaseiner. De är allmänt utbredda enzymer med förkärlek för sura proteiner. Kaseinkinaser spelar en roll i signalöverföring genom att fosforylera ett antal olika reglerproteiner i cytoplasman och cellkärnorna. EC 2.7.1.37.
Ett allmänt utbrett kaseinkinas (CKII) med två distinkta katalytiska enheter och en dimerisk reglerenhet. CKII har visat sig fosforylera ett stort antal ämnen, av vilka många är proteiner som ingår i regleringen av det genetiska uttrycket. EC 2.7.1.37.
Ett kaseinkinas som ursprungligen beskrevs som ett monomeriskt enzym med en molekylvikt av 30-40 kD. Ett flertal isoenzymer, vilka kodas av olika gener, har identifierats. Flera av kaseinkinas I-enzymerna har visat sig ha bestämda roller i den intracellulära signalöverföringen. EC 2.7.1.37.
Ett kaseinkinas I-isoenzym (CKI-epsilon) specifikt inriktat på proteiner som ingår i regleringen av dygnsrytmen. EC 2.7.1.-.
Ett kaseinkinas I-isoenzym (CKI-delta) som har en reglerande roll vid olika cellulära funktioner, bl a vesikeltransport, kromosomsegregering, cytokines, utvecklingsprocesser och dygnsrytm. EC 2.7.1.-.
Ett kaseinkinas I-isoenzym (CKI-alfa) som är verksamt i intracellulära signaleringsförlopp, inkl. cellcykeln, cellmembrantrafik och RNA-processer. Hos Drosophila har CKI-alfa deltagit i regleringen av "Hedghog"- och "Wingless"-processerna. Det finns flera isoformer av kaseinkinas I alfa, vilka beror på alternativ mRNA-klyvning. EC 2.7.1.-.
Proteiner som fås med födan. De utgör den främsta källan för essentiella (livsviktiga) aminosyror.
Soyaproteiner är proteinextrakt från sojabönor, som är ett komplett protein med alla essentiella aminosyror. De används ofta som ett vegetariskt alternativ till djurprotein i kosttillskrivningar och matprodukter.
Vegetabiliska protein är proteiner som härstammar från växter, såsom bönor, nötter, frön, grönsaker och pseudogrönsaker.
Proteinkinaser är en grupp enzymer som katalyserar additionen av fosfatgrupper till proteiner, vilket ofta resulterar i att proteinets funktion eller lokalisation i cellen ändras. Denna process, kallad fosforylering, är en central mekanism i cellsignalering och regulerar en mängd cellulära processer, inklusive celldelning, apoptos (programmerad celldöd) och metabolism. Proteinkinaser spelar därför en viktig roll i underhåll och kontroll av cellens homeostas.
Proteinhydrolysater är delvis nedbrytna proteiner, som har brutits ner i mindre peptidfragment eller enskilda aminosyror med hjälp av enzymatisk hydrolys. Denna process används ofta inom näringslära och livsmedelsindustri för att underlätta kroppens proteinabsorption och förbättra produkternas smak och löslighet. Proteinhydrolysater kan till exempel hittas i sportdrycker, spädbarnsnäring och speciella dieter för medicinskt behandlingsbehov.
Införande av en fosforylgrupp i en förening genom bildande av en esterbindning mellan föreningen och en fosfordel.
Större andelen av proteiner i mjölk utgörs av kaseiner och vassleproteiner som laktalbumin och laktoglobuliner. Immunglobuliner finns i höga halter i kolostrum och ganska låga halter i mjölk.
Den fjärde magen hos idisslare. Kallas också den "riktiga" magen. Den består av en avlång, päronformad säck till höger nertill i buken, ungefär mellan sjunde och tolfte revbenet. Den leder till tunnta rmen.
Mjölkkörtlar hos andra däggdjur än människan.
Aminosyrors ordningsföljd i en polypeptidkedja. Den utgör proteiners primärstruktur och är av avgörande betydelses för proteinkonfigurationen.
Organiska föreningar som generellt innehåller en aminogrupp (-NH2) och en karboxylgrupp (-COOH). Tjugo alfaaminosyror är de subenheter som polymeriseras till proteiner.
Beskrivningar av specifika sekvenser av aminosyror, kolhydrater eller nukleotider som publicerats och/eller deponerats och hålls tillgängliga i databaser som t ex Genbank, EMBL, NBRF eller andra sekvensdataarkiv.
Soybeans, eller *Glycine max*, är en art av böna som odlas för sina nötter, som är rika på protein och fettsyror. De används ofta inom livsmedelsindustrin för att producera såväl mjölk- och köttsubstitut som olja.
Den vita vätska som utsöndras av mjölkkörtlarna. Den innehåller proteiner, socker, fetter, vitaminer och mineralämnen.
Näringsrikt protein i mjölkvassla.
Protein-serin-treonin kinases are a type of enzyme that plays a crucial role in various cellular processes by adding phosphate groups to serine and threonine residues on target proteins. This post-translational modification can activate or inhibit the function of these proteins, thereby regulating signal transduction pathways involved in cell growth, differentiation, metabolism, and survival. Dysregulation of protein-serin-treonin kinases has been implicated in numerous diseases, including cancer, diabetes, and neurodegenerative disorders.
Substratspecificitet beteferrer sig inom farmakologi och enzymologi till den egenskap hos ett enzym eller en receptor där det endast binder till och katalyserar (eller påverkar) vissa specifika substanser, molekyler eller läkemedel, känt som substrat. Det innebär att en given enzymtyp endast är aktivt mot en begränsad grupp av kemiska föreningar som har en viss strukturell och kemisk likhet. Substratspecificiteten bestäms av enzymernas tredimensionella struktur och den del av substratmolekylen som interagerar med aktiva sitet på enzymet.
I en enkel medicinsk definition är serin (Ser) en essentiell aminosyra som spelar en viktig roll i många kroppsliga processer, såsom proteinsyntes, cellsignaleringsvägar och neurotransmission. Serin är också en prekursor till andra biologiskt aktiva ämnen, inklusive neurotransmittorerna glycin och GABA (gamma-aminobutyriska syran). Det kan bildas i kroppen genom metabolismen av andra aminosyror, såsom glycin och metionin, men den diätära behovet täcks vanligtvis genom konsumtionen av proteinrika livsmedel.
Tamboskap som vanligtvis hålls på någon form av lantgård för produktion av kött eller mjölkprodukter eller som arbetsdjur.
Ett gasformigt grundämne med kemiskt tecken N, atomnummer 7 och atomvikt 14. Kvävemolekylen består av en dubbelatom, och gasen utgör ca 78 volymprocent av jordens atmosfär. Kväve är en beståndsdel av proteiner och nukleinsyror, och ingår i alla levande celler.
Protein malnutrition, also known as protein-energy undernutrition, refers to a condition that occurs when an individual does not consume or absorb adequate amounts of protein, leading to a deficiency in this essential nutrient. Proteins are vital for various bodily functions, including growth, repair, immune function, and the production of enzymes and hormones. Protein deficiency can result in a range of health issues, such as muscle wasting, weakened immune system, impaired wound healing, and, in severe cases, organ failure.
Fosfopeptider refererar till peptider (korta proteiner) som innehåller fosfatgrupper. Dessa molekyler spelar viktiga roller inom cellulär signalering och regulering av olika fysiologiska processer, såsom celldelning, differentiering och apoptos (programmerad celldöd). Exempel på fosfopeptider inkluderar proteinkinaser och fosfataser, som är involverade i överföringen och reguleringen av signalsubstanser inom cellen.
Fosvitin är ett glukoprotein som förekommer naturligt i äggvita och utgör en viktig del av äggets näringsriktiga innehåll. Det kännetecknas av sina höga nivåer av fosfoser och karboxylgrupp-terminaler, vilket gör det till ett effektivt chelator av mineraler såsom järn, zink och kalcium. Fosvitin har visat sig ha potential som en hälsofrämjande komponent i näringsmässiga tillämpningar på grund av dess förmåga att underlätta mineralabsorptionen och stödja immunförsvaret.
Utsöndring av mjölk från moderns mjölkkörtlar efter en förlossning. Tillväxten av mjölkkörtelvävnad, mjölkbildning och mjölkutsöndring regleras genom samverkan mellan ett flertal hormoner, så som östradiol, progesteron, prolaktin och oxytocin.
Läran om förloppsdynamik i kemiska och fysikaliska system.
Stort organ i bukhålan med flera viktiga ämnesomsättningsfunktioner.
En hämmare av RNA-polymeras II-transkription. Föreningen avbryter transkriptionen i förtid genom selektiv hämning av RNA-syntesen. Den används inom forskningen för studier av cellregleringsmekanismer.
Peptidkartläggning, även kallat peptidmappning, är en biokemisk metod som används för att bestämma aminosyrasequensen hos ett okänt peptidmolekyul genom att successivt bryta ned det i kortare fragment med hjälp av proteaser och sedan bestämma sekvensen av varje fragment genom till exempel Edman degradering eller masspektrometri.
En typ av elektrofores där polyakrylamidgel används som diffusionsmedium.
Kroppens nedbrytning av föda för ämnesomsättningen.
Allergiska reaktioner mot mjölk (oftast komjölk) eller mjölkprodukter. Mjölköverkänslighet måste skiljas från laktosintolerans, som beror på mjölkintolerans till följd av medfödd brist på laktas.
Människors eller djurs normala intag av föda eller dricka. Hit hör inte kostterapi, som avser speciell kost för behandling av sjukdom.
En individs kroppsmassa eller tyngd, uttryckt i enheterna pund eller kilogram.
Summan av atomvikterna för de atomer som ingår i en molekyl. En modernare benämning är relativ molekylmassa.
Fosfoproteiner är proteiner som innehåller kovalent bundna fosfatgrupper, ofta på serin-, treonin- eller tyrosinresidveni. Dessa fosfatgrupper kan spela en viktig roll i regleringen av proteinkunktioner, såsom enzymsaktivitet och signaltransduktion. Fosforylering och dephosphorylering av fosfoproteiner är centrala för cellulär reglering och styrs ofta av kinaser och fosfataser.

I klinisk och medicinsk kontext, refererar "kaseiner" till proteiner som hittas i mjölk från däggdjur. Det är ett av de två huvudsakliga proteinen som finns i mjölk (det andra är whey), och det utgör ungefär 80% av proteinhalten i komjölk.

Kaseiner är viktiga för att neonatala däggdjur ska kunna få näring, eftersom de hjälper till att bilda en fast struktur som kallas ett "kaseinmjölksammansättning" i mag-tarmkanalen. Denna struktur skyddar kaseinet från nedbrytning av magsaften och gör det möjligt för däggdjuret att ta upp proteinerna effektivt.

I vuxna människor är kaseiner en viktig källa till näringsrikt protein, särskilt för dem som dricker mjölk eller äter produkter gjorda av mjölk. Kaseiner har också visat sig ha potentialen som hälsoförbättrande ingredienser i vissa livsmedel, eftersom de kan bidra till att öka kroppens absorption av mineraler och andra näringsämnen.

Kaseinkinaser er en type enzym som bryter ned kasein, et protein som forekommer naturlig i mælk. Der findes forskellige typer kaseinkinaser, men de fleste arter af mennesker har to primære typer, kaseinkinaser 1 og 2. Disse enzymer spiller en vigtig rolle i fordøjelsen af mælk og andre mælkeproteiner.

Mutationer i generne, der koder for kaseinkinaser, kan føre til forstyrrelser i kaseinfordøjelsen og forskellige sygdomstilstande, herunder kaseinfødeallergi og primært skummeltarm. Disse tilstande kan medføre symptomer som opkast, diaré, bughindepine og vægt tab.

Casein kinase II (CK2) är ett serin- och threonin-specifikt protein kinas som fosforylerar flera olika substrat i cellen. Det är involverat i en rad cellde funktioner, inklusive celldelning, signaltransduktion, apoptos och DNA-reparation. CK2 finns i alla eukaryota celler och består av två katalaytiska underenheter (α och α') och två regulatoriska underenheter (β). Dess aktivitet är konstitutivt aktiverad och regleras delvis genom interaktion med andra proteiner.

Kaseinkinas I (CKI) er ein klasse av intracellulære serin-proteasar kinaser som spiller en viktig rolle i reguleringen av celles vekst, differensiasjon og apoptose. CKI deles inn i fire underklasser basert på strukturelle og funksjonelle egenskaper: γ-CKI, ε-CKI, δ-CKI og β-CKI. Disse kinasene er involvert i reguleringen av mange cellulære prosesser, bl.a. cellecyklus, signaltransduksjon, transkripsjon og DNA-reparasjon.

Anomali eller overaktivitet hos ein eller fleire av disse kinasene kan føre til uregulær celles vokst og kan vere involvert i ondartede forandringar som kreft. For eksempel, mutasjoner i β-CKI (CDKN2A/p16) er ofte sett hos mange typar av kreft, inkludert lungekreft, magekreft og hodetumør. Derfor kan blir CKI ein viktig tema i forsking og utvikling av kreftbehandlingar.

Casein kinase I epsilon (CK1ε) är ett enzym som tillhör caseinkinasfamiljen och är involverat i cellcykeln, signaltransduktion och DNA-reparation. Det fosforylerar specifika serin- eller tyronsyraresidyer i sina substrat, vilket kan påverka deras funktion och stabilitet. CK1ε har också visat sig spela en viktig roll i regleringen av klocka-och-släpp-mechanismer som är involverade i cellcykeln och cellulär differentiering.

Mutationer i genen för CK1ε har associerats med olika sjukdomar, inklusive Familiär Adenomatös Polyposis (FAP), en genetisk sjukdom som orsakar många colorektala polyper och ökar risken för cancer.

Kaseinkinas I delta (Casein kinase I delta) är ett enzym som fosforylerar, det vill säga tillfogar en fosfatgrupp till, proteiner i kroppen. Detta enzym spelar en viktig roll inom celldelningen och cellcykeln, samt i regleringen av circadian rytmer (dygnsrytm). Mutationer i genen för caseinkinas I delta kan leda till olika sjukdomstillstånd, såsom Familiär Adenomatös Polypos (FAP) och Apert syndrom.

Kaseinkinas I alfa (CKI alpha) er enzym i kinasfamilien som spiller en viktig rolle innen cellers dividering og vekst. Det er specifikt involvert i reguleringen av cellcyklusen og kan påvirke celleproliferasjon og apoptose (programmert celledød). CKI alpha-aktiviteten blir ofte funn som nedsatt i forskjellige typer av cancer, noe som kan bidra til u kontrollert cellevekst og cancereblasting.

'Proteiner i kosten' refererer til den biokjemiske proces hvor proteiner i vores føde bliver omsat og absorberet i vore kropsceller. Proteiner er store molekyler bestående af aminosyrer, der er essentielle for at bygge og opretholde alle levende cellers struktur og funktion, inklusive muskler, hud, sener, hormoner, enzymer og antistoffer.

Når vi spiser proteiner i vores føde, bliver de opløst i maven af enzymet pepsin, der bryder dem ned til småere peptider og individuelle aminosyrer. Disse mindre molekyler kan herefter absorberes gennem tarmvæggen og transporteres til leveren via blodet, hvor de enten kan anvendes direkte eller omdannes til andre forskellige former for aminosyrer, der er nødvendige for kroppens forskellige funktioner.

En proteinrig kost er vigtig for at sikre en god sundhed og vejrtrækning, da proteiner er essentielle for at bygge muskelmasse, reparere celler og understøtte immunforsvaret. Det anbefales derfor at inkludere proteinrig føde i enhver balanceret kostplan, herunder kilder som kød, fisk, æg, mælkeprodukter, bønner, nødder og sojaprodukter.

Soyaproteiner är proteiner som utvinns från sojabönor (Glycine max). De är kompletta proteiner, vilket betyder att de innehåller alla essentiella aminosyror som kroppen behöver för att fungera korrekt. Soyaproteiner är laktosefria och kan vara ett alternativ till djurprotein för dem som är laktosintoleranta eller veganer. De används ofta i livsmedelsprodukter såsom proteinshakes, substitut för kött och mejeriprodukter, bageriprodukter och andra produkter där extra protein tillförs.

'Vegetabiliska proteiner' är ett samlingsbegrepp för proteiner som härstammar från växter. Proteiner är essentiella näringsämnen som utgör byggstenarna i våra kroppar och har en rad olika funktioner, såsom att underlätta transporten av näringsmolekyler, stödja strukturen hos celler och vävnader samt reglera kroppens immunförsvar och hormonsystem.

Exempel på vegetabiliska proteinkällor inkluderar:

1. Huvudsakligen proteinrika grönsaker som är rika på lisin, en essentiell aminosyra: bönor (exempelvis sojabönor), linser, kikärter och ärtor.
2. Nötter och frön som innehåller höga halter av proteiner, såsom pumpakärnor, solroskärnor, sesamfrön, mandlar och hasselnötter.
3. Vissa grönsaker som också är goda källor till protein, exempelvis broccoli, spenat, gröna bönor och artischocker.
4. Vissa frukter som innehåller lägre halter av proteiner än de andra grupperna, men kan fortfarande bidra till din totala proteinintag, exempelvis avokado och banan.
5. Växtbaserade alternativ till animaliska produkter som är rika på protein, såsom sojamilk, tempeh, seitan och texturiserat vegetariskt protein (TVP).

Det är viktigt att notera att det finns skillnader mellan de aminosyraprofilerna hos olika typer av vegetabiliska proteinkällor. För att uppnå en komplett aminosyraförsörjning bör du konsumera en varierad kost med flera olika sorters vegetabiliska protein.

Proteinkinaser är en grupp enzymer som katalyserar fosforylering av protein, vilket innebär att de adderar en fosfatgrupp till ett protein. Denna process kan aktivera eller inaktivera proteinet beroende på var på proteinmolekylen fosfatgruppen adderas. Proteinkinaserna spelar därför en viktig roll i cellens signaltransduktionsvägar och reglering av cellcykeln, apoptos och metabolism. De kan aktiveras eller inaktiveras av olika signalsubstanser och är mål för flera läkemedel inom områden som cancer och diabetes.

Proteinhydrolysater är delvis nedbrytna proteiner, vanligen genom en process som kallas hydrolys, där proteinmolekyler bryts ned till mindre peptidfragment eller enskilda aminosyror med hjälp av en upplösande verkan från vatten. Denna process gör att proteinet blir lättare att absorberas och assimileras i kroppen, vilket kan vara användbart för näringsintag eller som ingredienser inom livsmedelsindustrin. Proteinhydrolysater har också visat sig ha potentialen att underlätta muskelproteinsyntes efter träning och kan därför ingå i sport- och fitnessrelaterade näringsprodukter.

'Fosforylering' er en biokjemisk prosess hvor et fosfatgruppe (PO4-) blir lagt til ein molekyll, ofte ein protein eller en enzym. Dette skjer når ATP (Adenosintrifosfat) deler seg i ADP (Adenosindifosfat) og frigir ein energirik fosfatgruppe som kan bli lagt til et anna molekyll for å endre dets egenskaper eller aktivere det. Fosforylering er en viktig reguleringsmekanisme innenfor cellegjenforening og signalveiledning i levande organismer.

Mjölkproteiner är de proteiner som naturligt förekommer i mjölk. De två huvudsakliga typerna av mjölkproteiner är:

1. Kasein (cirka 80% av den totala proteinhalten): Detta är ett samlingsnamn för en grupp proteiner som är kända för att ha en hög halt av aminosyran prolin. Kaseinet koagulerar när mjölken syras upp, vilket gör det möjligt att tillverka olika mejeriprodukter som ost.

2. Whey-protein (cirka 20% av den totala proteinhalten): Detta är ett samlingsnamn för en grupp proteiner som inkluderar både globulära proteiner och albumin. Whey-proteinet löses upp när mjölken syras upp, och det är känt för att ha en hög halt av essentiella aminosyror.

Mjölkproteiner används ofta som ett protein supplement efter träning på grund av deras snabba absorption och höga halt av essentiella aminosyror.

'Abomasum' er den nederste delen av en dyrs matsmältningskanal, og det er særlig viktig i oksekreaturers fordøyelse. Det svarer til maven hos mennesker. I abomasum foregår mye av proteinernes nedbryting på grunn av den syreholdige miljøet og enzymer som er aktive her.

I noen dyrer, som f.eks. hvaler, kan abomasum være veldig stort og inneholde store mengder næringsmiddel til lang tid før det fordøyes. I andre dyrer, som f.eks. gnagere, er abomasum veldig lite utviklet eller saknes helt.

I allianse med de andre delene av matsmältningskanalen, spiller abomasum en viktig rolle i at bryte ned og absorbere næringsstoffer fra føden for å forsyne dyret med den energi og næringen det trenger for å overleve og trives.

"Bröstkörtlar hos djur" refererar till det komplexa system som producerar, transporterar och sekreterar mjölk vid lägre däggdjurs diande. Även om termen ofta förknippas med kor och andra boskap, förekommer bröstkörtlarna hos flera arter av däggdjur, inklusive människor. Bröstkörtelns anatomiska struktur består av gångar och körtelceller som producerar näringsrika sekreter som transporteras till en central håla, därav det alternativa namnet "mjölkkörtel". Under dräktighet och diandet expanderar bröstkörtlarna under inflytande av hormoner som prolaktin och östrogen, vilket möjliggör mjölkproduktionen och -transporten till ungdjuret.

En aminosyrasekvens är en rad av sammanfogade aminosyror som bildar ett protein. Varje protein har sin unika aminosyrasekvens, som bestäms av genetisk information i DNA-molekylen. Den genetiska koden specificerar exakt vilka aminosyror som ska ingå i sekvensen och i vilken ordning de ska vara placerade.

Aminosyrorna i en sekvens är sammanbundna med peptidbindningar, vilket bildar en polymer som kallas ett peptid. När antalet aminosyror i en peptid överstiger cirka 50-100 talar man istället om ett protein.

Aminosyrasekvensen innehåller information om proteinet och dess funktion, eftersom den bestämmer proteins tertiärstruktur (hur aminosyrorna är hopfogade i rymden) och kvartärstruktur (hur olika peptidkedjor är sammansatta till ett komplext protein). Dessa strukturer påverkar proteinet funktion, eftersom de avgör hur proteinet interagerar med andra molekyler i cellen.

Aminosyror är de grundläggande byggstenarna i proteiner. De är organiska kompound som innehåller en amino-grupp (-NH2), en karboxyl-grupp (-COOH) och en sidkedja (R-grupp) som varierar mellan olika aminosyror.

Det finns 20 standardaminosyror som används för att bygga upp proteiner hos däggdjur, men det kan finnas tusentals olika aminosyror i naturen. De 20 standardaminosyrorna kan delas in i essentiella och icke-essentiella aminosyror beroende på om kroppen kan syntetisera dem själv eller inte.

Essentiella aminosyror måste tas in med kosten eftersom kroppen inte kan syntetisera dem själv i tillräckliga mängder. Dessa inkluderar: isoleucin, leucin, lysin, metionin, fenylalanin, threonin, tryptofan och valin.

Icke-essentiella aminosyror kan syntetiseras av kroppen själv och inkluderar: alanin, asparagin, aspartat, cystein, glutamat, glutamin, glycin, prolin, serin och tyrosin.

Aminosyror spela en viktig roll i många cellulära processer, inklusive proteinsyntes, neurotransmission, immunförsvar och metabolism.

Molekylsekvensdata (molecular sequencing data) refererer til de resultater som bliver genereret når man secvenserer DNA, RNA eller proteiner i molekylærbiologien. Det innebærer typisk en række af nukleotider (i DNA- og RNA-sekvensering) eller aminosyrer (i proteinsekvensering), der repræsenterer den specifikke sekvens af gener, genetiske varianter eller andre molekyler i et biologisk prøve.

DNA-sekvensdata kan f.eks. anvendes til at identificere genetiske varianter, undersøge evolutionæ forhold og designe PCR-primerer. RNA-sekvensdata kan bruges til at studere genudtryk, splicevarianter og andre transkriptionelle reguleringsmekanismer. Proteinsekvensdata er vigtige for at forstå proteinstruktur, funktion og interaktioner.

Molekylsekvensdata kan genereres ved hjælp af forskellige metoder, herunder Sanger-sekvensering, pyrosekvensering (454), ion torrent-teknikker, single molecule real-time (SMRT) sekvensering og nanopore-sekvensering. Hver metode har sine styrker og svagheder, og valget af metode afhænger ofte af forskningens specifikke behov og ønskede udbytte.

Soyabönor (Glycine max) är en art i familjen ärtväxter och är en av de mest odlade grödorna i världen. De är ett rikt källa till protein, fetter, kolhydrater och fiber. Soyabönor innehåller också en rad olika mineraler och vitaminer så som vitamin K, folsyra, magnesium, järn och zink. De är också rika på isoflavoner, ett slags flavonoider som har visat sig ha potential för att bidra till hälsa genom att exempelvis minska risken för vissa cancerformer och hjärt-kärlsjukdomar. Soyabönor används ofta inom livsmedelsindustrin för att producera såsom tofu, sojamjölk, sojasås och vegetariska alternativ till köttprodukter.

Medicinskt sett kan ‘mjölk’ definieras som en vit, näringsrik kroppsfluid som produceras i honors (kommersiell mjölk) eller annan däggdjurs (exempelvis ko-, get- eller fårmjölk) bröst. Mjölken används vanligen som näring för ungar inom samma art, men den kan även konsumeras av människor och användas i olika livsmedelsprodukter.

Mjölk består huvudsakligen av vatten, men innehåller också en rad olika näringsämnen som protein (exempelvis kasein och whey), kolhydrater (laktos), lipider (mättade och omättade fettsyror), vitaminer (A, D, B12 och K) och mineraler (kalcium, magnesium, fosfor, zink och jod).

Det är värt att notera att mjölk kan orsaka allergiska reaktioner hos vissa individer, särskilt barn. I sådana fall bör undvikas konsumtionen av mjölk och mjölkbaserade produkter.

Laktalbumin är ett protein som naturligt förekommer i mjölk. Det utgör ungefär 25% av de proteiner som finns i komjölk och cirka 10-15% av proteinet i human mjölk. Laktalbumin är lättsmält och har höga närings- och värde, inklusive alla essentiella aminosyror. Det är också en rik källa till kalcium, fosfor och andra mineraler.

Laktalbumin kan även användas som ett medicinskt supplement för att behandla undernäring och för att stödja näringsintag hos personer med sväljsvårigheter eller vid behandling av kirurgiska sår. Det finns också i speciella formler för spädbarn som har svårigheter med att tillgodogöra sig näring från modersmjölk eller komjölksbaserade formula.

Protein-serin-treonin kinaser (PST-kinaser) är en grupp enzymer som har förmågan att katalysera överföringen av en fosfatgrupp från ATP till serin eller treonin aminosyror i proteiner. Denna process kallas fosforylering och den reglerar ofta proteinaktivitet, lokalisation och interaktion med andra molekyler inom cellen. PST-kinaserna spelar därför en viktig roll i cellsignalering, celldelning, apoptos och metabolism. Dereglering av dessa kinaser kan leda till olika sjukdomszustånd, exempelvis cancer.

Substratspecificitet betegner i farmakologi og enzyms biokemi, hvilken type af substrat (den molekyle, der binder til enzymet) et specifikt enzym er i stand til at binde sig til og katalyse en reaktion med. Enzymer er biologiske katalysatorer, der accelererer kemiske reaktioner inden for levende organismer, og hver enzym har typisk en specifik substratspecificitet, der bestemmer, hvilken type af molekyler, den kan arbejde på.

Substratspecificiteten for et enzym kan være meget snæver, så det kun kan binde sig til én specifik molekyletype, eller den kan være bredere, så det kan binde sig til flere relaterede molekyler. Substratspecificiteten af et enzym kan blive fastlagt ved at undersøge, hvilke substrater det kan binde sig til og katalysere en reaktion med under specifikke betingelser.

Det er vigtigt at notere, at substratspecificiteten for et enzym ikke altid er absolut. I nogle tilfælde kan et enzym have en vis grad af fleksibilitet og være i stand til at binde sig til og katalysere reaktioner med substrater, der ikke er helt identiske med dets normale substrat. Dette kaldes undertiden for "promiskuitet" eller "krydsreaktivitet".

'Serin' är ett slags aminosyra, och en byggsten i proteiner. Det är en neutrala, polara aminosyra som innehåller en hydroxylgrupp (-OH) och en sidkedja som serin kännetecknas av. Serin spelar en viktig roll i många cellulära processer, såsom metabolismen, signaltransduktionen och cellytanens integritet. Det kan också fungera som en donator av en väteatom under vissa enzymatiska reaktioner. Serin förekommer ofta i proteiner som är involverade i cellsignalering och reglering av andra cellulära processer.

I medically speaking, the term "Nötkreatur" refers to a member of the Bos genus, specifically the domestic species Bos taurus (cattle) or Bos indicus (zebu). These animals are often raised for their meat, milk, hides, and labor. In some contexts, "nötkreatur" may also refer to other large herbivorous mammals, such as bison or water buffalo, that are used in similar ways. However, it's important to note that these animals belong to different genera (Bison and Bubalus, respectively) and are not technically classified as "nötkreatur" in a strict sense.

'Kväve' är ett grundämne med symbolen N och atomnummer 7. Det är en icke-metall som utgör ungefär 78 % av jordens atmosfär i form av gasen kvävdoter, N2. Kvävet är en viktig näringsämne för växter, djur och mikroorganismer, eftersom det är ett essentiellt beståndsdel i aminosyror, nukleotider, proteiner och DNA.

I medicinsk kontext kan kväve ha olika användningsområden. Till exempel kan kvävegas användas för att behandla sår eller brännskador genom att skapa ett miljö som förhindrar tillväxten av bakterier. Kväveoxid (NO) är också en gas som har medicinska användningsområden, framför allt inom lungsjukvården, där den används för att vidga luftvägarna hos patienter med astma eller kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL).

Protein deficiency, or protein malnutrition, refers to a condition where an individual's diet does not provide enough protein to meet their body's needs. Proteins are essential nutrients that play critical roles in the body, including building and repairing tissues, producing hormones and enzymes, and maintaining a healthy immune system.

Protein deficiency can lead to various health problems, such as:

* Growth failure in children
* Weakened immune system, making individuals more susceptible to infections
* Muscle wasting and weakness
* Impaired wound healing
* Hair loss, brittle nails, and skin changes
* Anemia due to a decrease in the production of hemoglobin
* Hormonal imbalances
* Impaired cognitive function and behavioral changes

Severe protein deficiency can lead to a condition called kwashiorkor, which is characterized by swelling in the belly, edema, and a distended abdomen. It is essential to consume adequate amounts of high-quality protein from various sources, such as meat, poultry, fish, eggs, dairy products, legumes, nuts, and seeds, to prevent protein deficiency and maintain optimal health.

Fosfopeptider är peptider, d.v.s. korta proteiner eller polypeptider, som innehåller en fosfatgrupp (PO43-) kovalent bundet till ett av aminosyrorna i peptidkedjan. De flesta fosfopeptider innehåller fosfoserin eller fosfotyrosin, två modifierade aminosyror som bildas genom att en fosfatgrupp adderas till serin- eller tyrosinresidyn i proteinet. Fosfopeptider spelar ofta viktiga roller inom cellsignalering och regulering av cellulära processer, exempelvis inom andnings-, sug- och immunsystemen. De kan också användas som diagnostiska markörer för att spåra olika sjukdomstillstånd, såsom cancer.

Fosvitin är ett glukoprotein som förekommer i äggvitor och är rikt på fosfater. Det består av två polypeptidkedjor som binds till varandra genom disulfidbryggor, och har en hög affinitet för kalciumjoner. Fosvitin har potentialen att fungera som en naturlig källa till viktiga mineraler och kan ha potential inom närings- och hälsoområdet.

Medicinskt talat, kallas en "mjölkbildning" eller "galaktcele" för en avflödesstörning i en kvinnas (ibland även mannens) bröst, där det ansamlas mjölk som inte kan tas ut på naturlig väg. Detta kan orsakas av olika faktorer, exempelvis hormonella förändringar under graviditet eller äldre ålder, men kan även uppstå till följd av bröstcancer eller andra sjukdomar i brösten. I vissa fall kan en mjölkbildning vara smärtsam och behöva behandlas med mediciner eller kirurgi för att förebygga infektioner eller andra komplikationer.

I medicinen refererer kinetik specifikt till läkemedelskinetik, som är studiet av de matematiska modellerna som beskriver hur ett läkemedel distribueras, metaboliseras och utsöndras i en levande organism. Det finns fyra huvudsakliga faser av läkemedelskinetik:

1. Absorption (absorption): Hur snabbt och effektivt absorberas läkemedlet från gastrointestinal tract till blodomloppet.
2. Distribution (distribution): Hur snabbt och i vilken utsträckning fördelar sig läkemedlet i olika kroppsvävnader och vätskor.
3. Metabolism (metabolism): Hur snabbt och hur påverkar läkemedlets kemiska struktur i kroppen, ofta genom enzymer i levern.
4. Elimination (elimination): Hur snabbt och effektivt utsöndras läkemedlet från kroppen, vanligtvis via urin eller avföring.

Läkemedelskinetiken kan påverkas av många faktorer, inklusive patientens ålder, kön, genetiska variationer, lever- och njurfunktion samt andra läkemedel som patienten tar.

Medicinskt sett betyder "lever" det nästa största organet i kroppen och har flera viktiga funktioner. Här är en kort medicinsk definition:

Levern (latin: hepar) är ett vitalt, multipel fungerande organsystem som utför en rad metaboliska, exkretoriska, syntetiska och homeostatiska funktioner. Den primära funktionen av levern är att filtrera blodet från skadliga substanser, producera gallan för fettdigestion och bryta ned proteiner, kolhydrater och fetter. Levern innehåller också miljarder celler, kända som hepatocyter, som är involverade i protein-, kolhydrat- och lipidmetabolism, lagring av glykogen, syntes av kolesterol, produktion av kloningfaktorer och andra hormoner samt bortrening av exogena och endogena toxiner.

Diklororibofuranosylbensimidazol, eller 5-bromo-2'-deoxyuridin (BrdU), är ett nukleosid som används som en substitut för thymidin i DNA. När det ersätter thymidin i DNA-strängen kan det fungera som ett markelement för att spåra cellproliferation och DNA-syntes in vitro och in vivo. BrdU absorberar ultraviolett ljus, vilket gör att det kan detekteras med immunohistokemiska metoder efter behandling med en anti-BrdU-antkropp.

"Peptidkartläggning" är ett samlingsbegrepp för metoder och tekniker som används för att identifiera, karakterisera och kartlägga peptider, d.v.s. korta aminosyrasekvenser. Detta kan innefatta att fastställa en peptids exakta aminosyrasekvens, dess struktur, funktion och interaktioner med andra molekyler. Peptidkartläggning är viktigt inom flera områden av biomedicinsk forskning, till exempel för att undersöka proteiner och deras roll i cellulära processer, sjukdomar och terapeutiska mål. Metoderna för peptidkartläggning kan vara experimentella, såsom masspektrometri och kromatografi, eller datorbaserade, såsom bioinformatik och databasmining.

Polyacrylamide gel electrophoresis (PAGE) er en laboratoriemetode som brukes til å separere biomolekyler basert på deres lading, størrelse og form. Metoden er særlig nyttig for å skille DNA-fragmenter, RNA-molekyler eller proteiner fra hverandre.

I polyacrylamidgelelektroforesen prepurer man prøven gjennom en gel bestående av polymerisert acrylamid og bis-acrylamid i tilstedeværelse av en pH-buffer og et reduktionsmidel som sikrer at biomolekylerne blir pålitt linje under elektrisk felt. Størrelsen på de separerte molekylene kan bestemmes ved å sammenligne deres migrasjon i gelen med en standardprøve med kjent molekylvekt.

Denne teknikken er viktig innenfor mange områder av biologi og medicin, for eksempel i diagnose av genetiske sykdommer, studier av proteinekspression og -interaksjoner, forening av DNA-fragmenter etter restriksjonsdigestion og analyse av komplekse genetiske profiler.

"Matsmältning" är ett samlingsbegrepp för de processer som kroppen genomgår för att bryta ned och ta till sig näringsämnen från det mat vi äter. Detta innefattar mekaniska processer såsom käkarnas och tarmarnas rörelser, samt kemiska processer som ämnesomsättning och andningsprocesser.

Den mekaniska matsmältningen börjar i munhålan där maten tugas sönder av tänderna och blandas med spegelsaft för att underlätta nedbrytningen. Sedan sväljer vi maten och den passerar genom matstrupen ner till magsäcken, där den blandas med magsyra och enzymer som börjar bryta ned proteiner och kolhydrater.

Därefter fortsätter maten sin väg genom tolvfingertarmen, där näringsämnen som kolhydrater, protein och fetter bryts ned till sina grundläggande byggstenar med hjälp av enzymer från bukspottkörteln och tarmens egna enzymer. Dessa byggstenar absorberas sedan genom tarmslemhinnan och transporteras via blodet till levern, där de omvandlas till energibärande molekyler som glukos, aminosyror och fettsyror.

Slutligen passerar osmält matrester genom tjocktarmen och tarmsäckarna innan de elimineras från kroppen via avföringen.

Mjölköverkänslighet, även känd som glutenintolerans eller celiaki, är en autoimmun sjukdom där individens immunsystem reagerar på ett protein som heter gluten, som finns i vete, råg och korn. När en person med mjölköverkänslighet äter gluten, attackerar deras immunsystem tarmen och orsakar skada på den slemhinna som skyddar tunntarmens inre yta.

Denna skada kan leda till en rad symtom, inklusive diarré, magkramper, trötthet, viktminskning, anemi och andrasymtom relaterade till näringsbrist. I vissa fall kan mjölköverkänslighet också orsaka hudutslag, depression och skador på nervsystemet.

Det finns inget botemedel för mjölköverkänslighet, men en strikt glutenfri diet kan hjälpa att hantera symtomen och förebygga ytterligare skada på tarmen. Långvarig exponering för gluten kan öka risken för komplikationer som till exempel benstarknader, infertilitet och cancer i tjocktarmen.

'Kost' refererer til de næringsstoffer, som ernæringsmæssigt set er vigtige for mennesker og dyrs sundhed og vækst. Kosten består af en række forskellige næringsstoffer, herunder:

1. Kulhydrater (saccharider): De er den primære kilde til energi for kroppen. De findes i fødevarer som sukker, stivelse og celullose.

2. Proteiner (protein): De er nødvendige for at bygge og opretholde muskelmasse, organer, hår, hud og neglært. De findes i fødevarer som kød, fisk, æg, mælk, ost, bønner, nødder og sojabønner.

3. Fedt (lipider): De er en vigtig energikilde for kroppen og hjælper også til at transportere vitaminer og at beskytte organer. De findes i fødevarer som fedtstof, olier, nødder, frø, mælk, ost og kød.

4. Vitaminer: De er organiske forbindelser, der er essentielle for kroppens normale vækst, udvikling og funktion. De findes i mange forskellige fødevarer, herunder frugt, grøntsager, kød, mælk og fisk.

5. Mineraler: Disse er uorganiske stoffer, der er essentielle for kroppens normale vækst, udvikling og funktion. De findes også i mange forskellige fødevarer, herunder grøntsager, frugt, mælk, kød og fisk.

En sund kost består af en balance mellem disse næringsstoffer, samt begrænsning af indtagelsen af fedt, salt, sukker og forarbejdede fødevarer.

'Kroppsvikt' refererer til den totale vektet av en persons kropp. Denne vekten måles vanligvis i enheten kilogram (kg) eller pund (lb), og inkluderer alle deler av kroppen, inklusiv muskler, ben, organer, blod, fedt, væske og knogler. Kroppsvekt er en viktig fysisk parametere som ofte måles og overvåkes i medisinske sammenhenger for å evaluere helse status, kroppsfunksjon og risiko for medisinske tilstander som f.eks. overvikt og fedme.

Molekylvikt, eller molekylär vikt, är ett begrepp inom kemi och fysik som refererar till det totala antalet gram av en viss substans som motsvarar dess molekylmassa. Molekylmassan är summan av atommassorna för varje atom i en molekyl, och molekylvikten uttrycks vanligtvis i enheten gram per mol (g/mol).

Mer specifikt, molekylvikten är relaterad till Avogadros konstant, som definierar antalet partiklar (i detta fall, molekyler) i en mol av en substans. En mol av en substans innehåller exakt 6.02214076 × 10^23 partiklar, och molekylvikten är massan av en mol av en viss substans.

Sålunda, om du känner till molekylmassan av en given molekyl, kan du beräkna dess molekylvikt genom att multiplicera molekylmassan med Avogadros konstant. Omvänt, om du känner till molekylvikten och Avogadros konstant, kan du bestämma molekylmassan genom att dividera molekylvikten med Avogadros konstant.

Fosfoproteiner är proteiner som innehåller kovalent bundna fosfatgrupper. Den vanligaste typen av fosfatbinding sker på serin, treonin och tyrosinresidyer i proteinmolekylen, men även histidin kan under vissa förhållanden fosforyleras. Fosfatgruppen tillförs proteinet av en specifik enzymklass som kallas kinaser, medan de avlägsnas av en annan grupp enzymer som kallas fosfataser.

Fosforylering av proteiner är en mycket vanlig posttranslatorisk modifiering och spelar en central roll i cellulär signalering och reglering av olika cellulära processer, såsom celldelning, differentiering, apoptos och metabolism. Fosforyleringen kan leda till konformationsförändringar hos proteinet, vilket kan påverka dess funktion, samt skapa nya bindningsställen för andra proteiner som kan ingå i signaltransduktionskedjor. Dessutom kan fosfatgruppen fungera som en negativ laddning och på så sätt påverka proteinets elektrostatiska egenskaper, vilket kan ha konsekvenser för dess interaktion med andra molekyler.

Kaseiner och vassleproteiner, som laktoglobulin och laktalbumin, är de som förekommer i högst koncentration. Allergiska kan ...
Handels- 10 juni 2019 - 1. (2017/9) Jord- och skogsbruksministeriets förordning om kaseiner och kaseinater avsedda som ...