'Intention-to-treat analysis' (ITT) är en metod för statistisk analys inom klinisk forskning som används när man utvärderar effekten av en interventionsbehandling, till exempel en medicin eller ett operationsförfarande. ITT-analysen inkluderar alla deltagare i en studie, oavsett om de faktiskt har genomgått den planerade behandlingen eller inte, och ger därmed en bedömning av effekten hos den typ av patient som normalt deltar i studien. Denna metod används för att minimera risken för systematiska fel orsakade av drop-out eller icke-komplianter, vilket kan ge en mer realistisk uppfattning om effekten av behandlingen i den population där den kommer att tillämpas.
Vad en person tänker sig göra.
"Behandlingsresultat" refererer til den ændring eller effekt, en given behandling har på en patients sygdom, symptomer, funktion, kvalitet af liv eller overlevelse.
Undersökningsmetod för t ex klinisk prövning av ett läkemedel eller behandling som innebär att varken deltagare/patienter eller försöksledare känner till vem som faktiskt får den specifika behandlingen.
"Randomized clinical trials (RCTs) are studies in which participants are randomly assigned to receive either the experimental intervention or a standard of care comparison group, in order to minimize bias and increase the reliability of results when evaluating the safety and efficacy of new medical treatments."
Behandling med två eller flera läkemedel var för sig för deras sammanlagda effekt.
Patientföljsamhet, eller "patient tracking" på engelska, är ett samlingsbegrepp för metoder och tekniker som används för att övervaka, spåra och dokumentera patienters vård- och behandlingsprocesser i realtid, med syfte att förbättra sjukvården genom att säkerställa att rätt behandling ges till rätt patient vid rätt tidpunkt.
Studier inriktade på att följa utvecklingen eller utfallet av t ex exponering, metoder, effekter av åtgärder, eller förekomst av någon sjukdom hos enskilda individer eller grupper.
"Prospektiva studier" är en typ av forskningsdesign inom epidemiologi och klinisk forskning där data insamlas prospektivt, det vill säga före ett visst utfall eller händelse har inträffat. Detta innebär att forskaren följer en grupp individer under en längre tidsperiod och samlar information om dem över tid. Syftet är ofta att undersöka samband mellan olika riskfaktorer och sjukdomar, eller behandlingens effekter på hälsoutgångar. Prospektiva studier anses vanligen ge starkare evidens än retrospektiva studier, eftersom de är mindre känsliga för minnesförvrängning och andra systematiska felkällor.
"Personalrörlighet" är ett medicinskt begrepp som refererar till den fysiska förmågan hos en individ att kunna röra sig och ändra position på egen hand, ofta använd för att bedöma funktion och mobilitet hos en patient.
Kunskaper, attityder och beteende förknippade med hälsofrågor, som t ex sjukdomsförlopp eller sjukdomar, förebyggande och behandling. Termen avser såväl människor i allmänhet som verksamma inom vårdyrken.
Fastställda uppsättningar av frågor att användas för insamling av uppgifter, som t ex kliniska data, social ställning, yrkesgrupp osv. Termen används ofta om frågeformulär för massundersökning som fylls i av uppgiftslämnarna själva.
En psykologisk teori är ett systematiserat och sammanhangsbelagt försök att förklara, prediktera och förstå mänskliga tankar, känslor, motivationer, beteenden och erfarenheter, grundat på empiriska observationer och vetenskapliga principer.
Impulser bakom en organisms strävan efter ett visst mål eller viss tillfredsställelse. Impulserna kan påverkas av fysiologiska behov eller yttre stimuli. Syn. motivation.
"Självförmåga" kan definieras som en persons förmåga att hantera sina egna livsförhållanden, ta eget ansvar för sin hälsa och välbefinnande samt klara av dagliga aktiviteter och utmaningar på ett oberoende och självbestämmande sätt.
Allmänhetens inställning till hälsa, sjukdom och sjukvård.
"Fortplantningsbeteende" refererar till de beteenden och processer som djur, inklusive människor, deltar i för att fortplanta sig och producera avkomma, ofta innefattande sökandet efter en partner, parning, och reproduktion.
Benägenhet att ge uttryck åt ihållande, inlärda inställningar antingen för eller emot någon företeelse, person eller något föremål, inte utifrån vad de egentligen representerar, utan hur de upplevs.
Människors beteenden för att skydda eller främja sin hälsa. Exempelvis anses korrekt föda och tillräckligt med motion påverka hälsotillståndet. Livsstil är nära associerad med hälsobeteende, och faktorer som påverkar livsstil är socioekonomiska, utbildningsfaktorer och kulturella faktorer.
Oplanerad graviditet, oönskad av föräldrarna.
Personlig tillfredsställelse med arbetssituationen.
I medical contexts, the term "Netherlands Antilles" refers to a group of five islands in the Caribbean that were previously part of the Kingdom of the Netherlands and known for their unique medical education system, specifically the Saba University School of Medicine, which was established in 1992 on the island of Saba.
"Rökavvänjning" är en process där individen aktivt och medvetet reducerar och upphör med sin bruk av tobak, för att förbättra sin hälsa och minska riskerna för relaterade sjukdomar.
Studier, i vilka förekomst eller frånvaro av sjukdom eller andra hälsorelaterade variabler fastställs för varje deltagare i studien eller för ett representativt urval vid en given tidpunkt, till skillnad från förhållandet vid longitudinella studier, där kontinuerliga iakttagelser görs under en längre tidsperiod.
"Persuasive communication in a medical context refers to the use of strategic and tailored communication strategies by healthcare professionals to influence patients' attitudes, beliefs, or behaviors related to their health and healthcare decisions, with the ultimate goal of improving health outcomes."
"Unplanned pregnancy" refers to a pregnancy that is not intended or expected by the individual or couple.
Inställning hos hälsovårdspersonal till patienter, kollegor, sjukvårdssystem osv.
Intellektuell process som vid bedömning av ett flertal komplexa alternativ och variabler innebär ett bestämt ställningstagande och handlingsförfarande.
Patientacceptans av hälso- och sjukvård definieras som den grad av samtycke, förståelse och tillit som en patient har för den vård de mottar, inklusive behandlingsalternativ, processer och utgång i relation till sina medicinska behov, preferenser och kulturella bakgrund.
"Theory of Mind" refers to the ability to understand and attribute mental states, such as beliefs, intents, desires, emotions, knowledge, and intentions, to oneself and others, and to use this understanding to predict or explain behavior. This cognitive skill is essential for social cognition and communication, enabling us to navigate complex social situations and interact effectively with others.
Kampanjer för ökat hälsomedvetande och därmed förstärkt hälsostatus (fysiskt och psykosocialt) hos allmänheten, genom hälsoupplysning, förebyggande program och tillgång till vård.
Teoretiska framställningar som simulerar psykologiska och/eller sociala processer. I simuleringen kan ingå matematiska beräkningar, datorer och annan elektronisk utrustning.

'Intention-to-treat' (ITT) analysis är en metod för att analysera data i kliniska prövningar och andra medicinska studier. ITT-analys innebär att alla deltagare som randomiserats till en behandlingsgrupp ingår i analysen, oavsett om de faktiskt fick behandlingen eller inte, och oavsett om de drog sig ur studien eller inte.

Syftet med ITT-analys är att ge en realistisk bedömning av effekten av en behandling i den typiska patientpopulationen som kommer att få behandlingen i den vanliga vården. ITT-analys tar hänsyn till alla möjliga skäl till att patienter kan avvika från den ursprungliga behandlingsplanen, såsom icke-terapiåkommor, förlorade kontakter eller andra studiebrott.

ITT-analys kontrasterar mot 'per-protocol' (PP)-analys, där endast de deltagare som faktiskt fick behandlingen och fullföljde studien ingås i analysen. PP-analys tenderar att ge en mer optimistisk bedömning av effekten av en behandling, men den kan också vara mindre representativ för den verkliga världen.

I allmänhet rekommenderas ITT-analys som standardmetod i kliniska prövningar och andra medicinska studier, eftersom den ger en mer konservativ och realistisk bedömning av effekten av en behandling.

I'm happy to help you with that! In a medical context, the term "avsikt" can be translated as "intention" or "purpose." It often refers to the intended therapeutic effect of a medication or treatment. For example, the intention of prescribing a certain medication may be to alleviate pain, reduce inflammation, or cure an infection.

It's important to note that in medical decision-making, it's essential to consider the potential benefits and harms of any intervention, including the patient's values, preferences, and goals. Therefore, understanding the intention behind a particular treatment can help healthcare providers and patients make informed decisions about their care.

"Behandlingsresultat" er en betegnelse for hvordan en pasient reagerer på en behandling. Det kan inkludere forbedringer i symptomer, funksjon og kvalitet av liv, men også potentiale bivirkninger eller komplikasjoner til behandlingen. Behandlingsresultatet må ofte evalueres over tid for å kunne avgjøre om behandlingen er effektiv og om det er behov for justeringer i terapeutisk strategi.

"Dubbelblindmetod" er en forskningsmetode brukt i kliniske prøver og eksperimenter, der begge parter involvert - forsøkspersonen og forskeren/undersøkeren - ikke kjenner til hvilken behandling eller kontrollgruppe forsøkspersonen er tildelt. Dette gjør det mulig å unngå subjektive fordommer og forventninger som kan påvirke resultatene av eksperimentet.

I en dobbelblind studie, blir identiteten til den behandling eller placebo som er tildelt hver deltaker skjult både fra deltakeren og undersøkelsesleder. En uavhengig tredje part forvarer koden til behandlingsgruppen før studien starter, og denne koden blir ikke avslørt før analysen av dataene er fullført. På denne måten sikres at forskeren ikke kan påvirkes av noen forventninger de har til hvorvidt en bestemt behandling vil være mer effektiv enn en annen, og at deltakeren ikke blir beinflusert i sin opplevelse eller beskrivelse av symptomer eller sider ved å kjenne til om de får en egentlig behandling eller en placebo.

Dobbelblindmetoden er en viktig metode for å redusere risikoen for bias og forsikre at resultatene av en undersøkelse er pålitelige og reproducerbare.

Randomized clinical trials (RCTs) are a type of study design used in medical research to evaluate the safety and efficacy of new treatments or interventions. The principle of randomization is a key element that distinguishes RCTs from other types of studies. It involves randomly assigning participants to either the experimental group, which receives the new treatment or intervention, or the control group, which receives the current standard of care or a placebo.

The goal of randomization is to minimize bias and ensure that the two groups are comparable in terms of their baseline characteristics. This allows researchers to more confidently attribute any differences in outcomes between the two groups to the treatment or intervention being tested, rather than other factors.

There are several types of randomization methods used in RCTs, including simple randomization, block randomization, and stratified randomization. Simple randomization involves randomly assigning participants to either the experimental or control group using a random number generator. Block randomization involves randomly assigning participants to groups within blocks of a fixed size, which helps ensure that the number of participants in each group is balanced over time. Stratified randomization involves first dividing participants into strata based on important prognostic factors, and then randomly assigning participants within each stratum to either the experimental or control group.

RCTs are considered the gold standard for evaluating new treatments or interventions because they provide a high level of evidence regarding their safety and efficacy. However, they can be complex and expensive to conduct, and there are potential limitations and challenges associated with their design and implementation. Therefore, it is important for researchers to carefully consider the principles of randomization and other study design elements when planning and conducting RCTs.

Läkemedelsterapi, kombinerad, refererar till användandet av två eller flera läkemedel tillsammans för att behandla en sjukdom eller ett symptom. Detta görs ofta för att öka effektiviteten av behandlingen, minska biverkningarna eller för att behandla flera aspekter av en sjukdom samtidigt. Kombinerad läkemedelsterapi kan användas inom alla medicinska områden, från infektionssjukdomar till psykiatriska störningar. Det är viktigt att notera att kombinerad läkemedelsterapi måste övervakas noga av en läkare för att undvika onödvändiga biverkningar eller komplikationer som kan uppstå när läkemedlen interagerar med varandra.

"Patientföljsamhet" (engelska: "patient tracking") är ett samlingsbegrepp för olika metoder och tekniker som används för att övervaka, spåra och dokumentera patienters vård- och behandlingsprocess. Det innefattar ofta insamling av realtidsdata från olika källor, såsom elektroniska hälsoregistret, medicinsk utrustning och sensorsensorer, för att stödja beslutsfattande under sjukvårdsprestationen.

Patientföljsamhet kan användas för att förbättra patientens säkerhet, minska risken för felbehandlingar och förbättra kvaliteten på vården genom att ge vårdpersonalen tillgång till aktuell information om patientens tillstånd och behandling. Det kan också användas för att stödja samordningen av vården mellan olika vårdgivare och förbättra kommunikationen mellan vårdpersonal, patienter och anhöriga.

Exempel på tekniker som kan användas inom patientföljsamhet är RFID-taggar, sensorsensorer, mobilapplikationer och artificiell intelligens.

"Uppföljningsstudier" (engelska: "follow-up studies") är en typ av longitudinell forskningsdesign inom medicinen där man studerar en grupp individer under en längre tidsperiod. Dessa studier kan vara observationella eller interventionsbaserade, och syftet är ofta att undersöka hur olika faktorer påverkar hälsan, sjukdomsutvecklingen eller behandlingsresultaten över tid.

I en uppföljningsstudie kan forskarna exempelvis samla in data om deltagarnas levnadsvanor, miljöfaktorer och medicinska historik, och sedan följa upp dem regelbundet för att se hur de utvecklas. Detta kan ge värdefull information om riskfaktorer, skyddsfaktorer och möjliga orsaker till olika hälsotillstånd.

Uppföljningsstudier kan vara av olika slag, beroende på hur länge de pågår och hur ofta data samlas in. De kan vara kohortstudier, där en grupp individer följs över tid, eller fallföljningsstudier, där man följer upp en specifik diagnos eller behandling hos en grupp patienter.

"Prospektiva studier" är en typ av forskningsdesign inom epidemiologi och klinisk forskning. Den innebär att data insamlas prospektivt, det vill säga efter ett bestämt datum och framåt, medan deltagarna fortfarande är i livet och studeras över en viss tidsperiod. Detta står i kontrast till retrospektiva studier, där data insamlas genom att granska redan existerande data eller dokument från tidigare händelser.

Prospektiva studier kan vara antingen kohortstudier eller longitudinella studier. I en kohortstudie följs två eller flera grupper med deltagare som har olika exponeringar för en viss riskfaktor över tid, och man jämför huruvida de utvecklar en viss sjukdom eller inte. I en longitudinell studie följs en population under en längre tidsperiod för att undersöka hur förändringar i olika variabler relaterar till hälsoutfall eller andra utgångar.

Prospektiva studier anses ofta ge starkare bevis som stöd för orsakssamband än retrospektiva studier, eftersom de minskar risken för återblickars bias och ger möjlighet att kontrollera för konfoundingare. Dock kan de vara tidskrävande och dyra att genomföra.

"Personalrörlighet" är inget etablerat medicinskt begrepp, men det kan tolkas som rörelseförmåga hos en individ i ett arbets- eller vardagsmiljö. Det kan avse personens förmåga att flytta sig själv från plats till plats, antingen genom att gå, stå upp, böja, vrida och/eller lyfta sina lemmar. Personalrörlighet kan också innefatta en persons förmåga att hantera redskap eller verktyg som behövs för att utföra arbetsrelaterade uppgifter.

I en medicinsk kontext kan begränsad personalrörlighet vara ett tecken på en rörelsehandikapp, sjukdom eller skada. Det kan också vara relaterat till åldersrelaterad nedbrytning av muskler och ledfunktioner. Behandlingen för begränsad personalrörlighet kan innefatta fysioterapi, träning, medicinsk behandling eller användning av assistiva enheter som rullstolar eller gångredskap.

Health Consciousness, Attitudes, and Behavior är begrepp som ofta används inom folkhälso- och preventivmedicin. Det kan definieras på följande sätt:

1. Hälsomedvetenhet (Health Consciousness): Det är en personlig egenskap som beskriver individens medvetenhet om och intresse för sin egen hälsa, hälsovanor och livsstil. En person med hög hälsomedvetenhet tenderar att ha en positiv inställning till hälsopromotion och prevention, är informerad om riskfaktorer och har en tendens att vara mer engagerad i att underhålla och förbättra sin egen hälsa.

2. Attityder (Attitudes): Det är de kognitiva och emotionella inställningarna som en person har mot olika hälsoproblem, hälsovanor och livsstilsval. En positiv attityd kan vara förknippad med bättre hälsa och livskvalitet. Attityder kan påverka individens val och beteenden kring sin egen hälsa.

3. Beteende (Behavior): Det är de aktiva handlingar som en person utför för att underhålla, förbättra eller skada sin hälsa. Exempel på hälsobeteende inkluderar regelbundna motion och träning, god nutrition, rökfrihet, alkoholmoderation och stresshantering.

Sammantaget kan Health Consciousness, Attitudes, and Behavior beskrivas som en persons medvetenhet, inställningar och handlingar kring sin egen hälsa. Det är viktigt att notera att dessa faktorer ofta är korrelerade och påverkar varandra. En person med hög hälsomedvetenhet tenderar att ha positiva attityder och bättre hälsobeteende, vilket kan leda till en förbättrad hälsa och livskvalitet.

"Enkät" er en medisinsk betegnelse. En enkät er en undersøkelsesmetode hvor man samler data gjennom spørsmål som stilles til en gruppe på forhånd valgte personer. Enkater kan være anonyme eller ikke-anonyme, og de kan gennemføres gjennom forskjellige medier, for eksempel skriftlige spørreskjemaer, telefonintervju, intervju ansikt til ansikt eller onlineundersøkelser.

I medisinsk sammenheng kan en enkät være brukt til å samle informasjon om pasienters symptomer, sykdomshistorie, livsstil, psykisk helse og andre faktorer som kan ha betydning for deres helse og behandling. Dataene fra en enkät kan hjelpe lege og helsepersonell i å diagnostisere, planlegge behandling og evaluere pasienters helse.

En psykologisk teori är ett systematiskt och sammanhangsbundet försök att förklara och förstå mänskligt beteende, känslor, tankar och erfarenheter. Den bygger på vissa grundläggande antaganden om människans psyke och hur det fungerar i olika situationer. Psykologiska teorier kan vara inriktade på att förklara specifika aspekter av mänskligt beteende, som exempelvis motivation, perception, personlighetsutveckling eller social interaktion. De kan också vara mer omfattande och sträva efter att beskriva hur alla dessa aspekter samverkar för att forma den mänskliga erfarenheten. Psykologiska teorier används ofta som grund för att utforma forskningsfrågor, metoder och tolkningar inom psykologin, men de kan också ha praktisk relevans för att förstå och hantera sociala, kliniska eller pedagogiska situationer.

I den medicinska kontexten kan "drivkraft" översättas till "motivation". Det är en subjektiv känsla eller impuls som driver en person att handla eller uppnå vissa mål. Motivationen kan komma från inre (intern) orsaker, såsom individens egna behov, önskemål och målsättningar, eller yttre (extern) orsaker, som belöning, social påverkan eller tvång.

Exempel: En persons drivkraft att sluta röka kan bero på en intern motivation att förbättra sin hälsa och leva längre, samt en extern motivation att undvika negativa hälsokonsekvenser som rökning kan medföra.

Självförmåga (eng. self-efficacy) är en psykologisk term som refererar till individens tro på sin förmåga att bemästra och hantera olika situationer, uppgifter och utmaningar i livet. Det innebär den övertygelsen eller tron man har på att man kan hantera och lyckas med vad som än kommer upp sig, även om det är något nytt eller utmanande. Självförmåga är en central del i många teorier inom socialpsykologi och hälsa, och har visat sig ha en stor betydelse för individens mentala och fysiska hälsa, motivation, prestation och välbefinnande. En hög nivå av självförmåga kan hjälpa en person att motverka stress, depression och ångest, medan en låg nivå kan öka risken för dessa problem. Självförmåga kan påverkas av många olika faktorer, till exempel erfarenheter av framgångar och misslyckanden, observation av andras handlingar och resultat, socialt stöd och ermutran, samt kroppsliga tillstånd som sjukdom eller träning.

'Attityd till hälsa' refererar till individens subjektiva uppfattning, förväntningar och beteenden i relation till sitt eget hälsotillstånd och välbefinnande. Den kan vara formad av en persons livserfarenheter, kultur, sociala situation, psykologiska faktorer och kunskap om hälsa. Attityden till hälsa kan ha en betydande inverkan på hur en person hanterar sin egen hälsa, söker vård och huruvida de följer rekommendationer från vårdpersonal. En positiv attityd till hälsa har ofta visat sig korrelera med bättre hälsoutfall och livskvalitet.

'Fortplantningsbeteende' refererar till de beteenden och processer som djur, inklusive människor, deltar i för att fortplanta sig och skapa nästa generation. Detta kan omfatta sexuell reproduktion, inklusive parning och kopulation, men också andra aspekter av reproduktiv biologi, som till exempel produktion och mognad av könsceller (gameter), skydd av äggläggningsplatser eller ungar, och socialt beteende relaterat till parning och uppväxt.

För människor kan fortplantningsbeteende också inkludera användningen av preventivmedel och andra metoder för familjeplanering, samt adoption och assisted reproductive technologies (ART), som artificiell insemination och in vitro-fertilisering.

'Attitude' er en engelsk betegnelse som kan oversættes til dansk med "holdning" eller "attitude". I medicinsk sammenhæng refererer det oftest til patientens subjektive opfattelse, holdning eller reaktion overfor sygdom, behandling, helbredelse eller livskvalitet.

Attitudes kan have en betydelig indvirkning på patients forventninger, samarbejde og tilpasning til sygdommen, deres respons på behandling og deres psykologiske velbefindende. Læger og andre sundhedspersonale bør være opmærksomme på patienters holdninger for at kunne give den bedst mulige pleje og behandling, samt for at støtte dem i deres tilpasning til sygdommen.

Hälsobeteende (eng. health behavior) är ett begrepp inom hälso- och sjukvården som refererar till individers val och handlingar som har en direkt påverkan på deras hälsa och välbefinnande. Det kan handla om att inta en balanserad diet, regelbundet fysisk aktivitet, undvika tobak och alkoholmissbruk, hantera stress, söka regelbunden preventiv vård samt upprätthålla god personlig hygien. Hälsobeteenden kan också inkludera att undvika riskfyllda beteenden som exempelvis rattfylleri och droganvändning.

Det är värt att notera att hälsobeteende inte bara påverkas av individens personliga val och preferenser, utan också av sociala, kulturella, ekonomiska och miljömässiga faktorer. Exempelvis kan en persons socioekonomisk status ha en betydande inverkan på deras möjligheter till att göra hälsosamma val och utöva hälsosamma beteenden.

'Graviditet, oönskad' kan definieras som en graviditet som inträffar när en kvinna inte avsiktligt eller planerat blivit gravid. Detta kan bero på brist på användning av effektiv födelsekontroll, otillräcklig information om fertilitet eller oskyddad sexuell kontakt. Oönskade graviditeter kan leda till negativa hälsoutkomster för både modern och barnet, inklusive högre risker för abort, låg vikt vid födseln och sociala, ekonomiska och psykologiska påfrestningar.

"Arbetstillfredsställelse" är ett svenskt begrepp som inte har en direkt motsvarighet inom medicinen. Det handlar i stället om ett arbetslivsvetenskapligt koncept som beskriver hur nöjda och tillfredsställda individer är med sina arbetsförhållanden, inklusive aspekter som arbetsklimat, utmaningar, erkännande, lön, arbetstid och arbetsmiljö.

Emellertid kan arbetstillfredsställelse ha en indirekt koppling till medicinen genom dess påverkan på individens psykiska och fysiska hälsa. En hög grad av arbetstillfredsställelse kan leda till lägre stressnivåer, bättre mental hälsa och minskat sjukfrånvaro, medan låg arbetstillfredsställelse kan öka risken för psykiska ohälsa, sämre livskvalitet och högre sjukfrånvaro.

I en medicinsk kontext kan läkare och andra vårdpersonal därför ha anledning att intressera sig för patienters arbetstillfredsställelse som en del av deras holistiska vård och behandling, särskilt om de upplever symptom eller besvär som kan ha kopplingar till deras arbetsliv.

Det saknas en direkt medicinsk definition av "Nederländska Antillerna". Nederländska Antillerna var ett autonomt kungarike inom Konungariket Nederländerna, bestående av sex karibiska öar: Bonaire, Sint Eustatius och Saba (de så kallade "BES-öarna"), samt Curaçao och Sint Maarten.

Ibland kan man hänvisa till "Nederländska Antillerna" i en medicinsk kontext när det gäller att beskriva specifika sjukdomsfall, folkhälso- eller hälsostatusstatistik som är specifika för denna region före dess upplösning 2010. Men det finns inget unikt medicinskt begrepp eller diagnos relaterad till Nederländska Antillerna.

Rökavvänjning definieras som den process där en person som är vana att röka tobacco blir av med sin beroende och slutar använda tobak. Detta kan uppnås genom olika metoder såsom mediciner, kognitiv beteendeterapi, akupunktur eller andra alternativa behandlingsmetoder. Rökavvänjning kan vara en utmanande process på grund av det starka beroendet och de fysiska och psykologiska abstinensbesvären som kan uppstå när man slutar röka. Målet med rökavvänjning är att förbättra den individuella hälsan och minska riskerna för allvarliga sjukdomar såsom lungcancer, hjärt-kärlsjukdomar och lungsjukdomar som orsakas av tobaksrökning.

"En tvärsnittsstudie (engelska: cross-sectional study) är en typ av observationsstudie inom epidemiologi där data samlas in vid en given tidpunkt eller över en kort tidsperiod, till skillnad från longitudinella studier som följer upp deltagarna över en längre tid. I en tvärsnittsstudie undersöks förekomsten av en viss egenskap, sjukdom eller hälsofaktor hos en population vid en given tidpunkt.

Tvärsnittsstudier är användbara för att uppskatta prevalens (den aktuella andelen fall) hos en viss sjukdom eller tillstånd, men de ger sällan information om orsakssamband eftersom de inte kan etablera en tidsföljd mellan exponering och utgång. Därför är det svårt att fastslå om ett samband mellan två variabler är orsakssamband eller bara en slumpmässig korrelation."

'Persuasive communication' kan definieras som en form av kommunikation som är inriktad på att påverka mottagarens attityder, övertygelser eller beteenden genom att presentera information, argumentationer och stödjande bevis i en övertygande och övertygande manner. Detta kan involvera användning av språkliga, kognitiva och emotionella strategier för att öka sannolikheten för att mottagaren ska acceptera budskapet och agera på det. Persuasiv kommunikation förekommer ofta inom områden som marknadsföring, politisk debatt, juridik, hälsa och utbildning.

'Graviditet, oplanerad' kan definieras som en svangerska tillstånd som inte var förväntat eller önskad av den gravida. Detta kan inträffa när en kvinna blir gravid trots användning av preventivmedel, brist på kunskap om sitt fertila window eller efter att ha haft samlag utan tillräcklig förebyggande metod. Oplanerad graviditet kan leda till komplikationer såsom för tidig förlossning, lägre vikt vid födseln och högre risk för fosterskador. Det är också en viktig faktor som bidrar till den globala maternala och barnhälsojämlikheten.

"Attityd hos vårdpersonal" refererar till de generella inställningarna, fördomar, värderingar och reaktioner som en individ inom sjukvården kan ha gentemot patienter, deras kollegor eller situationer på arbetsplatsen. Attityderna hos hälsovårdspersonal kan påverka kvaliteten av vården och relationerna med patienter. En positiv attityd kan stödja en trygg och förtroendeingivande miljö, medan negativa attityder kan leda till missförstånd, missnöje och sämre vårdutfall.

En medicinsk definition av "attityder hos hälsovårdspersonal" skulle kunna vara:

"De underliggande inställningarna, fördomar, värderingar och reaktioner som en individ inom sjukvården har gentemot patienter, deras kollegor eller situationer på arbetsplatsen. Attityderna hos hälsovårdspersonal kan ha en betydande inverkan på den medicinska vården och relationerna med patienter, och det är viktigt att uppmärksamma och hantera negativa attityder för att säkerställa en högkvalitativ och empatisk vårdprocess."

"Beslutsfattande" är ett begrepp inom medicinen som refererar till den process där en läkare eller ett healthcare-team samlar information, värderar alternativ och väljer en kurs av handling för att hantera en patients problem eller situation. Denna process involverar ofta att väga upp potentiala risker och fördelar, ta hänsyn till den enskilda patientens preferenser och värderingar, och fatta ett beslut som är baserat på bästa tillgängliga evidens.

Processen kan involvera flera steg, inklusive:

1. Identifiering av problemet eller situationen
2. Samlande av relevant information
3. Utvärdering av alternativ och möjliga utfall
4. Viktning av olika faktorer som påverkar beslutet, inklusive patientens preferenser och värderingar, behandlingsmål, risker och fördelar, kostnader och tillgänglighet
5. Fattande av ett slutligt beslut om en kurs av handling
6. Genomförande och efterbehandling av beslutet

Beslutsfattandet kan vara en komplex process, särskilt i situationer där det finns osäkerhet eller oenighet angående den bästa kursen av handling. I dessa fall kan deltagande av patienten och/eller deras vårdgivare i beslutsfattandeprocessen vara särskilt viktigt för att säkerställa att beslutet är välgrundat, transparent och i enlighet med patientens preferenser.

Patientens acceptans av vård är ett begrepp som ofta används för att beskriva den grad av överensstämmelse eller enighet mellan patienten och deras vårdgivare när det gäller behandlingsplaner, sjukvårdsprocesser och utfall. Det innebär att patienten förstår, är involverad i och stödjer de medicinska besluten som tas av deras vårdgivare. Patientacceptans kan variera från en acceptans av behandlingens nödvändighet till en fullständig överensstämmelse med behandlingsplanen och förväntade utfall.

Enligt forskning kan patientacceptans ha en positiv inverkan på sjukvårdsutgångar, eftersom det kan leda till bättre samarbete mellan patienter och vårdgivare, ökad medicinsk adherens (dvs. att följa behandlingsplanen) och en förbättrad kvalitet på livskvaliteten under sjukdomen.

Det är viktigt att notera att patientacceptans inte nödvändigtvis betyder att patienten är helt nöjd med sin vård eller att de inte har några frågor eller bekymmer kvar. I stället handlar det om en process där patienter och vårdgivare arbetar tillsammans för att förstå varandras behov, preferenser och förväntningar, så att de kan ta beslut som är bäst lämpade för den enskilda patientens situation.

"Theory of Mind" (ToM) är ett begrepp inom kognitiv psykologi och neurovetenskap som refererar till förmågan att förstå och förutsäga andra individs mentala tillstånd, inklusive deras tankar, känslor, intentioner och övertygelser. Det är essentiellt för socialt umgänge och kommunikation, eftersom det möjliggör för oss att tolka och förutse andras beteende baserat på vår förståelse av deras subjektiva upplevelser.

ToM utvecklas hos barn under de första levnadsåren, och störningar i ToM har associerats med olika psykiatriska tillstånd, såsom autism och schizofreni. Forskningen kring ToM har implicerat att det är en förmåga som involverar flera olika delar av hjärnan, inklusive prefrontala cortex, temporoparietal cortex och amygdala.

Hälsokampanjer är organized, ongoing efforts med fokus på att främja och stärka folkhälsa genom att öka medvetenheten, förändra beteenden och skapa en miljö som stödjer hälsosamma val. Dessa kampanjer riktar sig ofta till en specifik målgrupp eller population och använder strategier såsom information, kommunikation, utbildning och möjliggörande av positiva sociala och fysiska förändringar. Exempel på hälsokampanjer kan vara anti-rökningskampanjer, kampanjer för att främja fysisk aktivitet eller kampanjer för att förebygga ohälsa orsakad av ohälsosam näring.

Psykologiska modeller är teoretiska beskrivningar eller förklaringar av olika aspekter av mänskligt beteende och psyke. De utgör ett sätt att föreställa sig och förstå hur olika psykologiska processer, mekanismer och strukturer fungerar och interagerar med varandra samt med den omgivande miljön.

Det finns många olika typer av psykologiska modeller som fokuserar på olika aspekter av psyket, till exempel perception, lärande, minne, motivation, emotioner, personlighet och social interaktion. Några vanliga exempel på psykologiska modeller är:

1. Behaviorism: En radikal empiristisk teori som betonar observationen av objektivt observerbart beteende snarare än subjektiva mentala tillstånd. De viktigaste företrädarna för behaviorismen är John Watson, B.F. Skinner och Clark Hull.
2. Kognitiv psykologi: En teori som fokuserar på inre mentala processer såsom perception, uppmärksamhet, minne, tanke, lärande och problemlösning. De viktigaste företrädarna för kognitiv psykologi är Jean Piaget, Ulric Neisser, George Miller och Herbert A. Simon.
3. Humanistisk psykologi: En teori som betonar individens potential till självförverkligande, fri vilja och personligt ansvar. De viktigaste företrädarna för humanistisk psykologi är Carl Rogers, Abraham Maslow och Viktor Frankl.
4. Socialpsykologi: En teori som undersöker hur människor påverkar varandra i sociala situationer. De viktigaste företrädarna för socialpsykologi är Solomon Asch, Stanley Milgram, Muzafer Sherif och Philip Zimbardo.
5. Biopsykologi: En teori som undersöker de biologiska grunderna för beteende och känslor. De viktigaste företrädarna för biopsykologi är James Gross, Robert Sapolsky och Jaak Panksepp.
6. Evolutionspsykologi: En teori som undersöker hur evolutionen har påverkat människans beteende och känslor. De viktigaste företrädarna för evolutionspsykologi är Charles Darwin, Robert Trivers, Donald Symons och David Buss.
7. Psykoanalys: En teori som undersöker det omedvetna psyket och dess påverkan på beteende och känslor. De viktigaste företrädarna för psykoanalys är Sigmund Freud, Carl Jung, Alfred Adler och Melanie Klein.
8. Gestaltpsykologi: En teori som undersöker hur människan uppfattar och tolkar sin omgivning. De viktigaste företrädarna för gestaltpsykologi är Max Wertheimer, Wolfgang Köhler och Kurt Koffka.
9. Humanistisk psykologi: En teori som undersöker människans potential och möjligheter till personlig utveckling. De viktigaste företrädarna för humanistisk psykologi är Carl Rogers, Abraham Maslow och Rollo May.
10. Kognitiv psykologi: En teori som undersöker hur människan bearbetar information och lär sig. De viktigaste företrädarna för kognitiv psykologi är Ulric Neisser, Jean Piaget och Noam Chomsky.
11. Socialpsykologi: En teori som undersöker hur människor påverkar varandra i sociala sammanhang. De viktigaste företrädarna för socialpsykologi är Solomon Asch, Muzafer Sherif och Stanley Milgram.
12. Utvecklingspsykologi: En teori som undersöker hur människan utvecklas från barn till vuxen. De viktigaste företrädarna för utvecklingspsykologi är Jean Piaget, Lawrence Kohlberg och Urie Bronfenbrenner.
13. Personlighetspsykologi: En teori som undersöker människans personlighet och karaktär. De viktigaste företrädarna för personlighetspsykologi är Sigmund Freud, Carl Jung och Hans Eysenck.
14. Klinisk psykologi: En teori som undersöker människors mentala hälsa och sjukdomar. De viktigaste företrädarna för klinisk psykologi är Sigmund Freud, Carl Rogers och Aaron Beck.
15. Neuropsykologi: En teori som undersöker hur människans nervsystem påverkar hennes beteende och tankeprocesser. De viktigaste företrädarna för neuropsykologi är Norman Geschwind, Brenda Milner och Antonio Damasio.
16. Socialpsykologi: En teori som undersöker människors sociala interaktioner och relationer. De viktigaste företrädarna för socialpsykologi är Solomon Asch, Muzafer Sherif och Stanley Milgram.
17. Utvecklingspsykologi: En teori som undersöker människans utveckling från barn till vuxen. De viktigaste företrädarna för utvecklingspsykologi är Jean Piaget, Lawrence Kohlberg och Urie Bronfenbrenner.
18. Djurpsykologi: En teori som undersöker djurs beteende, kognition och emotioner. De viktigaste företrädarna för djurpsykologi är Konrad Lorenz, Nikolaas Tinbergen och Jane Goodall.
19. Kognitiv psykologi: En teori som undersöker människans tankeprocesser, perception, minne och lärande. De viktigaste företrädarna för kognitiv psykologi är Ulric Neisser, George Miller och Jean Piaget.
20. Klinisk psykologi: En teori som undersöker människors mentala hälsa, diagnos och behandling av psykiska sjukdomar. De viktigaste företrädarna för klinisk psykologi är Sigmund Freud, Carl Jung och Aaron T. Beck.

"Intention to treat analysis and per protocol analysis: complementary information". Prescrire International 21 (133): sid. 304- ... Intention to treat-analys innebär att man utgår från att alla individer i en grupp har erhållit behandling, även om de de facto ... Intention to treat-analys (ITT) är en statistisk term som syftar till att man ska analysera data i den patientgrupp de ... Läst 27 maj 2018 ^ "Intention to treat-analys". Arkiverad från originalet den 26 maj 2019. https://web.archive.org/web/ ...
"Intention to treat analysis and per protocol analysis: complementary information". Prescrire International 21 (133): sid. 304- ... Intention to treat-analys innebär att man utgår från att alla individer i en grupp har erhållit behandling, även om de de facto ... Intention to treat-analys (ITT) är en statistisk term som syftar till att man ska analysera data i den patientgrupp de ... Läst 27 maj 2018 ^ "Intention to treat-analys". Arkiverad från originalet den 26 maj 2019. https://web.archive.org/web/ ...
Liver-first strategy for synchronous colorectal liver metastases: an intention-to-treat analysis. Sturesson, C., Valdimarsson, ...
Enligt intention-to-treat analyser reducerades strokerisken med 64 procent och med fullföljd god behandling minskade den med ... Meta-analysis: antithrombotic therapy to prevent stroke in patients who have nonvalvular atrial fibrillation. Ann Intern Med. ... Meta-analysis of efficacy and safety of new oral anticoagulants (dabigatran, rivaroxaban, apixaban) versus warfarin in patients ... Björck F, Renlund H, Lip GY, Wester P, Svensson PJ, Själander A. Outcomes in a warfarin-treated population with atrial ...
Enligt intention-to-treat analyser reducerades strokerisken med 64 procent och med fullföljd god behandling minskade den med ... Meta-analysis: antithrombotic therapy to prevent stroke in patients who have nonvalvular atrial fibrillation. Ann Intern Med. ... Meta-analysis of efficacy and safety of new oral anticoagulants (dabigatran, rivaroxaban, apixaban) versus warfarin in patients ... Björck F, Renlund H, Lip GY, Wester P, Svensson PJ, Själander A. Outcomes in a warfarin-treated population with atrial ...
Intention to treat innebär att man gör analyserna på samtliga deltagare som man från börjat inkluderat i studien, oavsett om de ... update of a meta-analysis. The British Journal of Psychiatry, 9. Retrieved from http://www.carlapulliam.com/web_documents/bjp_ ... I uppdateringen har man även gjort analyser utifrån "intention to treat", vilket är vad som rekommenderas inom terapiforskning ...
Intention to treat / Per protocol. *Randomization. *Skattningsskalornas statistik. *Surveys-Questionnaires. *Significant ...
Intention to treat / Per protocol. *Randomization. *Skattningsskalornas statistik. *Surveys-Questionnaires. *Significant ...
Man fann en signifikant förbättrad RR men ingen signifikant förbättrad OS i intention-to-treat-populationen jämfört med ... A retrospective analysis of pooled, prospective phase 2 trials. Eur Urol 2013,;63: 717-723 ... Cancer Treat Rev 2001;27: 165-176. *Zaghloul MS, Boutrus R, El-Hossieny Y et al. A prospective randomized placebo-controlled ... Management of immune-related adverse events in patients treated with immune checkpoint inhibitor therapy: ASCo clinical ...
Dessutom visar nu ven "Big Data Analysis" att verkligheterna inte l nge kan h llas is r:. (clif high g r big data analysis f r ... So, Sarpi bent the law of anti-creativity associated with what Aeschylus had treated as the Olympian Zeus, but without actually ... It was focusing that power strategically, politically, with the intention of breaking-up the unity of leading sections of ...
6/ In short TPLF has NO intention of negotiating with GOE because there are no incentives for it to do so. Peace will be the ... In a video I watched few days ago, I have seen a Fanno commander teaching his fellow subordinates to treat captured Tigrayan ... "Fano: A Living Saviour Of The Amhara People And The Ethiopian Spirit - Analysis" på EurasiaReview från den 2 februari 2022, ... We do not have any intention to be included in the governments security structure. We want to lead our lives as farmers, ...
Do we need a new airport in the Mountains?: An analysis of soft and strong sustainability arguments2023Ingår i: Enabling ... This study highlighted the effect of waste management policies on the amount of waste treated with landfill, incineration, ... Klipparens visuella intention och tittarens visuella perception. *Klippunkter, klippare och visuell perception ... How have waste management policies impacted the flow of municipal waste? An empirical analysis of 14 European countries. Malek ...
... we had registered whether the randomised clinical trial had reported the use of intention to treat analysis or not Gluud 2001. ... Statistical methods All analyses were performed according to the intention to treat method including all randomised patients. ... Patients without the outcome variable were considered failures worst case scenario analysis. Dichotomous data were analysed by ...
Behandlingsgrupp jämförs med kontrollgrupp enligt intention-to-treat.. 3) Två-årsuppföljning. Enkät + uppgifter ang eventuell ... a meta-analysis. Psychol Med 2007;37(3):319-28.. 29. Carlbring P, Gunnarsdottir M, Hedensjo L, Andersson G, Ekselius L, Furmark ...
Intention to treat innebär att man gör analyserna på samtliga deltagare som man från börjat inkluderat i studien, oavsett om de ... Cuijpers, P., Straten, A. V., Andersson, G., & Oppen, P. V. (2008). Psychotherapy for Depression in Adults?: A Meta-Analysis of ... I uppdateringen har man även gjort analyser utifrån "intention to treat", vilket är vad som rekommenderas inom terapiforskning ... Intent-to-treat visade på betydande skillnader avseende utfall, men resultaten skiljde sig inte signifikant ifrån varandra om ...
... på intention-to-treat-basis, ett minskat återinsjuknande i stroke från 16 procent med enbart ASA till 13 procent i ... Analysis of risk of bleeding complications after different doses of aspirin in 192,036 patients enrolled in 31 randomized ... En senare internationell randomiserad kontrollerad multicenterstudie av intention-to-treat typ med 821 patienter, ECASS-III, ... Meta-analysis: antithrombotic therapy to prevent stroke in patients who have nonvalvular atrial fibrillation. Ann Intern Med. ...
Intention to treat / Per protocol. *Randomization. *Skattningsskalornas statistik. *Surveys-Questionnaires. *Significant ... Factor analysis. Factor analysis. Den bakomliggande matematiken vid linjär regression förklaras enkelt och översiktligt på en ...
1 Nedgradert -1 pga stort frafall og ingen beskrivelse av «intention to treat» analyse 2 Nedgradert -1: binært utfall ikke ... Olanzapin Versus Risperidone in Children and Adolescents with Psychosis: A Meta-Analysis of Randomized Controlled Trials. J ... 1 Nedgradert -1 pga stort frafall og ingen beskrivelse av «intention to treat» analyse 3 Nedgradert -1 pga presisjon: få ... intention to treat» analyse 3 Nedgradert -1 binært utfall ikke tilgjengelig, kontinuerlig skåre fra CGAS og PANSS brukt som ...
Säkert inte hennes intention men om de "goda" bloggarna väljer att manipulera resultaten så finns det ingen som helst grund för ... Treat different people differently. But dont treat anyone worse.. This entry was posted in PR, Relation marketing, Social net/ ...
Orsaken till att alla slumpvis fördelade patienter ska finnas med i det slutliga resultatet ("intention to treat"-analys) ... 15 Zhang J, Ding E, Song Y. Adverse effects of cyclooxygenase 2 inhibitors on renal and arrhythmia events: meta-analysis of ... "intention-to-treat"-analys.. Det kan låta ologiskt att jämföra försöksgrupper där vissa patienter inte fick avsedd behandling, ... "intention-to-treat" kan resultaten bli missvisande. Ett exempel: Patienter som har delvis igensatta blodkärl till hjärnan och ...