Avledande av blodflödet från höger förmaks öppning direkt till aortran (eller lårbensartären) via en oxygenator (syresättningsapparat), och därmed ledande det förbi såväl hjärtat som lungorna.
Konstgjord igångsättning av hjärt- och lungverksamheten som indikerat vid hjärtstillestånd eller plötslig livlöshet till följd av elektrisk chock, drunkning, andningsstillestånd och andra orsaker.
Stoppande av hjärtmuskelns sammandragningar med hjälp av kardioplegiska medel eller nedkylning under operation.
Kirurgiska ingrepp i hjärtat.
Cirkulationsstillestånd, även känt som asystoli, är ett tillstånd där hjärtat slutar att pumpa blod effektivt, vilket orsakar ett fullständigt stopp av cirkulationen. Vid djup hypotermi, när kroppstemperaturen sjunker under 28°C (82.4°F), kan hjärtat gå in i ett slags skyddsmodus som kallas för bradykardi och eventuellt asystoli, vilket ytterligare minskar blodflödet och syrgastillförseln till vitala organ. Denna kombination av cirkulationsstillestånd och djup hypotermi kan vara livshotande om inte behandling ges omedelbart.
Onormalt låg kroppstemperatur, avsiktligt framkallad hos varmblodiga djur.
Avledande av blod genom en krets utanför kroppen, men sammankopplad med kroppscirkulationen.
Kirurgisk behandling av ischemisk kranskärlssjukdom genom transplantation av ett stycke av vena saphena (rosenådern), arteria mammaria eller annat ersättningsmaterial mellan aortan och den täppta kransartären, bortom den sjukliga förändringen.
Upphörande av hjärtats slag.
"Postoperativa komplikationer" refererar till problem eller biverkningar som uppstår som en följd av en kirurgisk operation under eller efter ett operationsförlopp, och kan inkludera infektioner, blödning, emboli, lungsäteskomplikationer, reaktioner på anestesi, skador på nerver eller organ, trombos, ytlig eller djup venös trombos (DVT), och andra allvarliga hälsoproblem.
En oxygenator är ett medicintekniskt enhet som används under hjärt-lungmaskinbehandling för att tillföra syre till blodet och ta bort koldioxid från blodet, utanför kroppen. Detta görs genom att blodet passerar över en membran som separerar blodet från ett gasblandat område, där syre tillsätts och koldioxid avlägsnas.
Bypass-kirurgi på ett pumpande hjärtas koronarartärer utan hjälp av hjärt-lung-bypass via oxygenator.
Den postoperativa perioden är tiden direkt efter en operation när patienten är under övervakning och behandling för att underlätta gen Recovery, minska smärta och minska komplikationer. Den kan variera i längd beroende på typ av operation och individuell hälsotillstånd.
"Behandlingsresultat" refererer til den ændring eller effekt, en given behandling har på en patients sygdom, symptomer, funktion, kvalitet af liv eller overlevelse.
Kirurgiskt ingrepp för reduktion av magsäcken och anläggande av en förbindelse (anastomos) mellan kvarstående del av magsäcken och en slinga av den övre tunntarmen (jejunum). Metoden används ofta för behandling av sjuklig fetma.
Vårdinsatser under pågående kirurgiskt ingrepp. Häri ingår övervakning, vätsketerapi, medicinering, transfusioner, narkos, röntgen och laboratorietester.
Kontinuerlig övervakning av en patients tillstånd (livsfunktioner) under en pågående operation.
En enkelkedjad polypeptid från bovin vävnad och bestående av 58 aminosyrarester. Den hämmar proteolytiska enzym som kymotrypsin, kallikrein, plasmin och trypsin, och används för behanding av blödninga r förenade med höga plasminhalter. Substansen används också vid risk för stora blodförluster i samband med öppen hjärtkirurgi.
"Tidsfaktorer" refererar inom medicinen till de aspekter av tiden som kan spela in på en persons hälsa, sjukdomsutveckling eller svar på behandling. Detta kan omfatta sådant som tidpunkt för exponering för en skada eller en infektion, tid som har gått sedan symtom uppstod, eller den tid det tar för en behandling att verka. Tidsfaktorer kan vara av avgörande betydelse för att ställa diagnoser, planera behandlingar och förutse prognoser.
Tidsintervallet för en kirurgisk operation.
En sternotomi är ett kirurgiskt ingrepp där man skär igenom bröstbenet (sternum) för att kunna komma åt hjärtat och de stora blodkärlen som leder till och från hjärtat. Detta görs ofta under öppen hjärtkirurgi. Sternotomin är den vanligaste metoden för att öppna upp bröstet under dessa typer av operationer, eftersom det ger operatören god tillgång till hjärtat och de omkringliggande strukturerna. Efter ingreppet syras ofta bröstbenet ihop igen med metallklamrar som sedan tas bort efter några månader.
Medel som hämmar heparinets antikoagulerande verkan.
Ofullkomligheter eller missbildningar hos hjärtat, vilka finns redan från födseln.
'Postoperativ blödning' refererar till en komplikation efter en kirurgisk procedure, där det uppstår fortsatt eller excesivt blodflöde från operationsstället, vilket kan leda till sjuklighet och potential behov av ytterligare ingrepp för att kontrollera blödningen.
"Prospektiva studier" är en typ av forskningsdesign inom epidemiologi och klinisk forskning där data insamlas prospektivt, det vill säga före ett visst utfall eller händelse har inträffat. Detta innebär att forskaren följer en grupp individer under en längre tidsperiod och samlar information om dem över tid. Syftet är ofta att undersöka samband mellan olika riskfaktorer och sjukdomar, eller behandlingens effekter på hälsoutgångar. Prospektiva studier anses vanligen ge starkare evidens än retrospektiva studier, eftersom de är mindre känsliga för minnesförvrängning och andra systematiska felkällor.
'Rewarming' refererar till den process där en individ som befinner sig i hypotermi eller förkylning gradvis värms upp till en normal kroppstemperatur. Detta kan uppnås genom olika metoder, såsom varmt vätskeintag, varma bad, värmepåslag eller med hjälp av medicinska apparater som exempelvis varmvattenbad och extrakorporala cirkulationssystem. Det är viktigt att rewarming sker sakta och kontinuerligt för att undvika komplikationer såsom förhöjd hjärtaktivitet, arytmi eller ödem.
Biologiska verkningsmekanismer och händelser som bidrar till att upprätthålla den systemiska eller regionala blodcirkulationen.
Användning av en livsuppehållande teknik som cirkulerar blod genom ett syresättningssytem, t ex bestående av en pump, en membranoxygenator och en värmeväxlare. Tekniken används bl a i samband med behandling av rökskadade, vid andningssvikt och hjärtsvikt.
Apparater, där blod och syrgas åtskiljs med ett halvgenomträngligt membran, oftast av teflon eller polypropylen, genom vilket det sker ett gasutbyte. Membranet kan utgöreas av en serie parallella plattor eller ett antal ihåliga fibrer. I det senare fallet kan antingen blodet passera genom fibrerna, som är omgivna av gas, eller passera utanför fibrerna, som i detta fall är gasfyllda.
Förlust av blod i samband med kirurgiska ingrepp.
Minsking av blodets viskositet genom tillsats av cellfria lösningar. Metoden används kliniskt 1) vid tillstånd med försämrad mikrocirkulation, 2) vid ersättning av förlorat blod vid operationer utan homolog blodtransfusion och 3) vid hjärt-lung-bypass och hypotermi.
"Ett bröstben, även känt som sternum, är ett platt, långt ben i mitten av fronter delar av det humanas skelett, som ger struktur och stöd till thorax (bröstkorgen) och skyddar de vitala organen i thorax, inklusive hjärtat och lungorna."
Systemische inflammatoriska responssyndrom (SIRS) är ett tillstånd som kännetecknas av systemisk inflammation orsakad av en infektion eller annan skada på kroppen, såsom trauma, operationskomplikationer eller immunologiska sjukdomar. SIRS definieras som när minst två av följande kriterier är uppfyllda:
Kirurgiskt ingrepp för inplacering av syntetiskt material för reparation av skadade eller sjuka hjärtklaffar.
Kirurgiska ingrepp i hjärta eller blodkärl.
"Hjärtförlamande medel, även känt som neuromuskulär blockerare, är en typ av läkemedel som hindrar signalsignalering mellan nervceller och muskelceller, vilket orsakar temporär muskellösning och kan användas för att behandla eller förebygga muskelrelaxation under medicinska procedurer."
En apparat som ger mekaniskt cirkulationsstöd under öppen hjärtkirurgi, genom att leda förbi hjärtat för att underlätta det kirurgiska ingreppet på detta. Maskinens grundläggande funktion är att syresätta kroppens venösa blod och pumpa det åter in i artärsystemet. Dessutom suger den ur hjärtat, filtrerar och reglerar blodtemperaturen. Till maskinens viktigaste delar hör pump, oxygenator, temperaturregulator och filter.
Komplikationer som drabbar patienten under operation. De kan vara, men behöver inte vara, förknippade med det sjukdomstillstånd för vilket operationen utförs eller med det kirurgiska ingreppet i sig.
Tiden det tar för helblod att visa tecken på levring.
En blodtransfusion är en medicinsk procedure där blod eller blodprodukter transfunderas från en donator till en mottagare via en injektion i en ven. Detta görs vanligtvis för att ersätta förlorat blod under operationer, trauma eller vid sjukdomar som påverkar blodet, såsom anemi. Transfusionen måste matchas vad gäller blodtyp mellan donator och mottagare för att undvika allvarliga komplikationer.
"Postoperativ vård" refererar till den omfattande, professionella omsorg och behandling som en patient får efter en operation, inklusive övervakning av vitala funktioner, smärtlindring, prevention av komplikationer såsom infektioner, och stöd för att främja snabb och säker återhämtning.
"Retrospective studies" are observational research designs that involve analyzing existing data or medical records to draw conclusions about prior events or exposures and their associated health outcomes.
I en enkel medicinsk definition är "protamin" ett lågmolekylärt protein som hittas i spermatozooiderna hos fiskar och andra djur. Det används också inom klinisk praktik, framförallt inom endokrinologi, som ett läkemedel för att neutralisera insulin efter en oavsiktlig överdos eller under operationer där patienten får heparin. Protamin bildar komplex med insulin och heparin, vilket reducerar deras verkan i kroppen.
Motpulsation som åstadkoms genom att en pumpenhet, synkroniserad med patientens EKG, snabbt fyller en ballong i aortan med helium eller koldioxid i tidigt skede av diastole och tömmer ballongen när systole börjar. När ballongen utvidgas ökar den det diastoliska trycket i aorta, och när den töms sänks det systoliska trycket. Följden blir minskad vänsterkammarbelastning och ökad hjärtmuskel- och perifer genomblödning.
Torakotomi är ett chirurgiskt ingrepp där man öppnar thorax (brösthålan) genom att göra en incision (snitt) i den främre laterala delen av bröstet. Detta görs vanligen för att tillgängliggöra lungan eller andra strukturer inne i thorax för operation. Torakotomin kan användas för att behandla en rad olika patologiska tillstånd, såsom lungcancer, emfysem, pneumotorax, kirurgisk dränering av pleurahråvan och andra lungsjukdomar som kräver direkt tillgång till strukturerna inne i thorax. Efter torakotomin placeras ofta en dränerage tub inne i thorax för att förebygga komplikationer såsom pneumothorax eller hemotorax (luft- eller blodinsamlingar i pleurahråvan). Torakotomin utförs vanligen under allmänbedövning och kan
Emboli orsakad av luftbubblor i blodet efter skada, operation eller yttre tryckförändringar.
'Sammandragning' är inom medicinen ett tillstånd där lungorna inte fullständigt expanderar, vilket orsakas av en abnorm contraction eller förkortning av musklerna och vävnaderna i thoraxväggen och/eller diafragen.
Den förhållandevis konstanta temperatur som kroppen normalt håller (hos människan 37 grader C) och som regleras från mellanhjärnan.
Operationsmetoder för undvikande av invasiv kirurgi till förmån för sluten eller lokal kirurgi. De innebär bruk av laparoskopiska instrument och fjärrkontrollerade instrument med direktobservation av operationsområdet genom ett endoskop eller liknande anordning. Tack vare minskad skadeomfattning med minimalt invasiv kirurgi kan långa sjukhusvistelser undvikas.
En "Reoperation" definieras som ett ytterligare kirurgiskt ingrepp som utförs efter att en patient redan har genomgått en operation för samma problemområde eller sjukdom. Det kan vara schemalagd eller oväntad, beroende på komplikationer, misslyckanden med den ursprungliga behandlingen eller förlopp av sjukdomen.
"Syrgas" er en sammentrekning av ordene "syre" og "luft", og refererer til den atmosfæriske luften som vi normalt inhalerer, som består av omkring 21% syre (O2), 78% kv nitrogen (N2) og små mengder av andre gasser som argon, kultilkristaller og spor av kullilkristaller. I denne enkelte meningen kan syrgas definieres som den atmosfæriske luft som inneholder 21% syre (O2) som er livsviktig for mennesker og andre levende vesen for å oksidere (forbranne) næringsstoffer for å produsere energi i cellene.
Den tid en patient är inlagd på sjukhus eller annan vårdinrättning.
Hjärtsjukdomar är en samlande benämning på en grupp medicinska tillstånd som drabbar hjärtats struktur och funktion, inklusive ischemiska sjukdomar som angina pectoris och hjärtinfarkt, rytmdisturbanser såsom fibrillation och fladderhjärta, strukturella eller mekaniska abnormaliteter som hjärtsvikt, valvular problem och angeboreda missbildningar.
En mycket sur mukopolysackarid, bestående av lika delar sulfaterad D-glukosamin och D-glukuronsyra med sulfaminbryggor. Molekylvikten kan variera från sex- till tjugotusen. Heparin finns och produceras i lever, lungor, mastceller osv hos ryggradsdjur. Dess funktion är inte klarlagd, men det används för att förhindra blodlevring in vivo och in vitro, i form av olika salter.
Utbyte av syre och koldioxid mellan alveolarluft och lungkapillärblod genom blod-luftbarriären.
Medel som hindrar fibrinolys eller upplösnig av blodkoagel. Flera endogena antiplasminer är kända. Preparaten används för behandling av omfattande blödningar och koaguleringsstörningar.
Ett medel med positiv inotrop effekt på hjärtat och kärlvidgande egenskaper. Det hämmar cAMP-fosfodiesterasverkan i hjärtmuskeln och i kärlens glatta muskulatur. Milrinon är ett derivat av amrinon och har 20-30 gånger så hög jonotropisk kraft som amrinon.
Rytmisk hoptryckning av hjärtat genom tryck med händerna mot bröstbenet (sluten hjärtmassage) eller direkt mot hjärtat genom en öppning i bröstkorgen (öppen hjärtmassage). Det är en metod för att återupprätta cirkulationen.
"Syrgasförbrukning är innebörden av andning, där syre konverteras till koldioxid och vatten som en del av cellandningen för att producera energi i form av ATP (Adenosintrifosfat) i mitokondrier."
Kirurgiska operationer som kan senareläggas eller inte genomföras alls utan fara för patienten. Hit hör ingrepp för att avhjälpa icke livshotande medicinska problem eller tillstånd som ger psykisk stress eller leder till ev. annan risk för patienten, som t ex kosmetisk kirurgi eller sterilisering.
Kirurgisk infällning av syntetiskt eller biologiskt material som ersättning för eller reparation av skadade eller sjuka blodkärl.
Toraxkirurgi är en gren inom kirurgin som fokuserar på operationer och ingrepp relaterade till thorax, det vill säga den centrala delen av kroppen mellan halsen och buken, inklusive lungorna, mediastinet (det område mellan lungorna), bröstkorgens väggar och strukturer som diaphragm och endokrina glander såsom tarmsäckglandsdrüsen (t.ex. tjocktarmsceller). Toraxkirurger utför ofta komplexa operationer för att behandla en rad olika sjukdomar och tillstånd, som lungcancer, emfysem, ryggmärgstumörer, bröstcancer och hjärtsjukdomar.
Studier inriktade på att följa utvecklingen eller utfallet av t ex exponering, metoder, effekter av åtgärder, eller förekomst av någon sjukdom hos enskilda individer eller grupper.
'Resuscitation' refererer til medisinske handlinger som udføres for at genoprette spontane livsvigtige funktioner, typisk hos patienter i kardial arrest eller andre akut livstruende tilstande. Det mest almindelige eksempel er hjerte-lunge-resuscitation (HLR), der inkluderer håndtering af vejrtrækning og hjertekompression for at genoprette cirkulationen af iltet blod i kroppen. Andre former for resuscitation kan omfatte medicinsk behandling med lægemidler, elektrisk chok eller andre avancerede livreddende procedurer.
Teknik för ultrafiltrering av blod utanför kroppen utan dialys för behandling av vätskeöverskott och elektrolytstörningar som påverkar njur-, hjärt- och lungfunktioner.
"Preoperativa vård" refererar till den systematiska och omfattande utvärderingen, diagnostiken och behandlingen av en patient inför en planerad operation, med syfte att uppnå optimal kroppslig status och minska perioperativa komplikationer.
Volymen av hoppackade röda blodkroppar i ett blodprov. Den mäts i en graderad centrifugtub eller i en automatisk blodcellsräknare, och är ett mått på erytrocytstatus vid sjukdom. Vid anemi, t ex, erhålls ett lågt värde, medan polycytemi ger ett högt värde.
Det tryck som det cirkulerande blodet utövar på kärlväggarna.
Utbuktning på kroppspulsådern.
En medicinsk definition av 'riskfaktorer' är egenskaper, expositioner, eller behavor som ökar sannolikheten för att utveckla en viss sjukdom eller hälsoproblem. Riskfaktorer kan vara modifierbara, som rökning och brist på motion, eller icke-modifierbara, som genetiska faktorer eller ålder. Det är värt att notera att när en individ utsätts för en riskfaktor, innebär det inte automatiskt att personen kommer att utveckla sjukdomen, men risken blir högre än för den som saknar riskfaktorn.
Framställning av föremål i starkt förminskad skala.
Den blodmängd som passerar genom hjärtat per tidsenhet. Den uttrycks vanligtvis som liter per minut för att inte förväxlas med slagvolym (blodvolym per slag).
"Perioperativt omhändertagande" refererar till den samordnade och kontinuerliga vården som en patient erhåller från förberedelsen inför en operation till återhämtningen efter den, inklusive anestesi, surgery, och postoperativ vård. Den perioperativa fasen kan delas in i tre delar: förberedelsefasen (inkluderande preoperativ bedömning och optimering), operationsfasen, och återhämtningsfasen (postoperativ vård och rehabilitering). Målet med perioperativt omhändertagande är att säkerställa en optimal utgång för patienten genom att minska riskerna och komplikationerna som är kopplade till surgery.
Blodcirkulationen i hjärnans kärl.
1,3-dihydro-4-metyl-5-(4-(metyltio)bensoyl)-2H-imidazol-2-on. En selektiv fosfodiesterashämmare med kärlvidgande och positiv inotrop verkan som inte ändrar hjärtmuskelns syreförbrukning. Medlet används vid behandling av patienter med kronisk hjärtsvikt.
Mätning av syre och koldioxid i blodet.
Kirurgiska förfaringssätt för behandling av kärlsjukdomar.
Alla djur som ingår i familjen Suidae, knubbiga, kortbenta och allätande däggdjur med tjock hud och borstliknande pälshår, förhållandevis lång nos och liten svans. Hit hör släktena Babyrousa, Phacochoerus (vårtsvin) och Sus, till vilket hör det vanliga tamsvinet (Sus scrofa).
Preparat som stoppar blodflödet. Absorberande hemostatika stoppar blödning antingen genom att bilda ett konstgjort koagel eller genom att fungera som mekanisk matris som medverkar till koagulation när den påförs det blödande stället. Dessa medel verkar bäst på kapillär nivå och är inte effektiva när det gäller att stilla blödning från artärer eller vener med mer betydande blodtryck.
Graden av öppenhet i blodkärl.
Statistiskt mått på frekvens av och orsak till dödsfall bland sjukhuspatienter.
"Assisterad circulation" är ett medicinskt begrepp som refererar till användning av mekaniska hjälpmedel för att stödja eller ersätta hjärtans förmåga att pumpa blod genom kroppen. Detta kan uppnås med olika typer av tekniker och enheter, såsom intraaortal bälte, ventrikulära assistdeviser (VAD) eller hjärt-lungmaskiner. Syftet är att förbättra blodflödet och underlätta syresättningen av vävnader, vilket kan vara livräddande i vissa fall med allvarlig eller akut hjärtsvikt.
Tranexamsyra är ett syntetiskt antifibrinolytiskt läkemedel som verkar genom att hämma plasminogens aktivering till plasmin, vilket reducerar blodets fibrinolytiska aktivitet och hjälper till att stabilisera klot som bildats under koagulationen. Det används för att minska eller förhindra excesiv blödning vid kirurgi, tunga menstruationer och andra medicinska tillstånd där ökad fibrinolys är ett problem.
Ultraljudsmätning av storlek, rörelse och sammansättning hos hjärtat och angränsande vävnader med hjälp av en transduktor i matstrupen.
Reglering av blödning under och efter operation.
Sjukdomar som orsakas av eller leder till funktionsbrister hos hjärtklaffarna.
Fortsättningen på den subklavikulära (under nyckelbenet belägna) artären; den är fördelad över armen, armhålan, bröstet och skuldran.
"Vena saphena" refererer til to store venøse blodårer i det subkutane veneriske system, der tømmer blod fra benene til bækkenet. Den store safenusvene (Vena saphena magna) begynder som en forlængelse af dorsalvenen på foden og løber op ad medial siden af underbenet og lårbenet, inden den munder ud i femoralvenen. Den lille safenusvene (Vena saphena parva) begynder ved knæskålen og løber op ad lateral siden af underbenet, inden den munder ud i ydre sartoriusvenen eller direkte i femoralvenen. Disse vener er vigtige for kredsløbet i benene og kan være involveret i patofysiologiske tilstande som varikositeter og dyb venøs trombose.
"Den nedre hålven, även kallad rectum, är den del av det stora intestinum som sträcker sig från sigmoideus till anus och är därmed den sista delen av kolon där fekalierna lagras innan elimination."
Vener i hals och nacke som tömmer blod från hjärnan, ansiktet och nacken i brakiocefal- eller nyckelbensvenerna.
"Troponin I är ett protein som förekommer naturligt i hjärtmuskulaturen och får stor uppmärksamhet inom klinisk medicin som ett känsligt och specifikt biomarker vid akut coronarsyndrom (ACS), såsom myokardieinfarkt (MI). Ökningar av troponin I-nivåer i blodet kan indikera skada på hjärtmuskulaturen, orsakad av ischemisk eller icke-ischemisk skada."
Medicinsk definition: "Utrustningsdesign" refererar till den processen att skapa, utveckla och formge medicinska produkter och hjälpmedel med fokus på användbarhet, säkerhet, effektivitet och estetik. Det inkluderar ergonomi, materialval, funktionell design och interaktionsdesign för att möta användares behov och förbättra patienternas vårdutfall.
Här avses tamhund, Canis familiaris, med omkring 400 raser och tillhörande rovdjursfamiljen Canidae. De finns överallt i världen och lever tillsammans med människor.
Kirurgiskt anlagd förbindelse eller shunt mellan kanaler, rör eller kärl. Den kan göras ända mot ända, ända mot sida, sida mot ända, eller sida mot sida.
'Andning, konstgjord' kan definieras som ett mekaniskt system som ersätter eller stödjer den naturliga andningen genom att tillföra syre och avlägsna koldioxid från blodet, ofta använt vid skador på andningssystemet, sömnapné eller andra medicinska tillstånd.
Ett kraftigt verkande narkotiskt smärtstillande medel, som vid missbruk är beroendeframkallande. Det är främst en my-opioidagonist. Fentanyl används även som tillsats till generella narkosmedel och för narkosinduktion och underhållsnarkos.
Skador i allmänhet eller ospecificerade skador på hjärtat.
Snabbverkande narkosmedel för induktion. Medvetslösheten kommer snabbt och behagligt, men utan muskelavslappning och utan avsevärd minskning av reflexerna. Upprepad tillförsel leder till ackumulering av medlet och förlängd återhämtningstid. Den smärtlindrande effekten är obetydlig.
Ett mindre fragment som bildas när C3-konvertas spjälkar C3 i C3a och C3b. C3a är en peptid med 77 aminosyror som innehåller karboxiterminerat arginin, avgörande för dess biologiska aktivitet. C3a orsakar symtom på omedelbar överkänslighet (anafylaxi), inklusive sammandragning av glatt muskulatur, frisläppande av histamin från mastceller och lokal inflammation. Jämte C4a, C5a och C5a-des-arginin räknas C3a som ett anafylatoxin.
Artärer som utgår från nyckelbens- eller armhåleartärerna och fördelas till främre bröstkorgsväggen, lungmellanrummet, mellangärdet, bröstmusklerna och mjölkkörtlarna.
Kontrollerad fysisk ansträngning som utförs för att mäta fysiologiska funktioner, särskilt hjärt-kärl- och lungfunktioner, men även syreupptagningsförmåga. Oftast krävs maximal aktivitet, men submaximal ansträngning används också. Belastningen graderas ofta, varvid kriterier som prestationsförmåga, syreförbrukning och puls används.
Mätbara och kvantifierbara biologiska parametrar (som t ex halten av något specifikt enzym eller hormon, fördelningen av en specifik genetisk fenotyp i en population eller närvaron av biologiska ämnen ) som tjänar som indikatorer för hälsorelaterade bedömningar av t ex sjukdomsrisk, psykiska störningar, miljöexponering och dess effekter, tillväxt i cellodling osv.
En färglös, luktfri gas som bildas av kroppen och som är nödvändig för andningscykeln hos djur och växter.
Klaffen mellan vänstra hjärtkammaren och uppåtgående aortan, vilken hindrar återflöde till hjärtkammaren.
Autotransfusion är en medicinsk procedur där patientens eget blod samlas in, filtreras och returneras tillbaka till patienten under eller efter en operation. Detta görs ofta för att minska behovet av donerat blod och minskar risken för transfusionsrelaterade komplikationer. Autotransfusion kan delas in i två typer: intraoperativ autotransfusion (IAT) och postoperativ autotransfusion (PAT). IAT utförs under operationen medan PAT utförs efter operationen.
En "Erytrocyttransfusion" definieras som en medicinsk procedur där koncentrerade, sterila och kompatibla röda blodkroppar (erytrocyter) transfunderas från en givare till en mottagare för att öka den mottagares totala andel av röda blodkroppar och därmed öka syresättningen i blodet. Detta används vanligtvis för att behandla allvarlig anemi eller akut blodförlust, särskilt när individen inte kan producera tillräckliga mängder eget blod på ett acceptabelt tempo. Transfusioner av röda blodkroppar bör endast skadas under övervakning och efter en noggrann bedömning av patientens kliniska tillstånd och behov, inklusive kompatibilitetsprövning mellan givare och mottagare för att undvika transfusionsreaktioner.
Acute Kidney Injury (AKI) är en plötslig och ofta reversibel nedsättning av den njurfunktion som orsakas av olika faktorer, såsom nedsatt blodgenomströmning till njurarna, skada på njurcellerna eller obstruktion i urinvägarna. AKI kännetecknas vanligtvis av en snabb ökning av kväveföreningar (bl a kreatinin och urea) i blodet och minskad urinproduktion. Symptomen kan inkludera edem, blod i urinen, förändrad medvetandenivå och yrsel vid uppstående. AKI är en allvarlig sjukdom som kan leda till komplikationer såsom fortsatt njurskada, sepsis och död om den inte behandlas adekvat.
Förlust av känsel. Dämpning av känselnervfunktionen åstadkoms vanligtvis på farmakologisk väg i smärtstillande syfte.
I medicine, partial pressure refererar sig till koncentrationen av ett specifikt gasmolekyll i en blandning av gaser, uttryckt i enheten millimeter kvicksilver (mmHg) eller kilopascal (kPa). Det är särskilt relevant när man diskuterer gasers beteende i kroppen, som syre och kolmonoxid, i olika kompartment såsom blod. Till exempel, partialtrycket av syre (pO2) mäts ofta för att bedöma hur väl syret diffunderar över alveol-kapillärgränsen in i blodomloppet.
Oregelbundna och ineffektiva hjärtmuskelsammandragningar.
Någotdera organ av det organpar som finns i brösthålan och vars uppgift är att syresätta blodet.
'Hjärtstimulerande medel' är en sammanfattande benämning på läkemedel som verkar direkt på hjärtmuskulaturen och ökar frekvensen och/eller styrkan på hjärtslaget, antingen genom att påverka naturliga neurotransmittorers aktivitet eller genom att direkt stimulera hjärtcellernas elektriska aktivitet, vanligtvis använda för att behandla bradykardi (långsamt hjärtslag) och andra former av hjärtrytmrubbningar.
Den kraft som motverkar blodflödet i en kärlbädd. Den är lika med skillnaden i blodtryck över kärlbädden delad med hjärtminutvolymen.
Defekter i skiljeväggen mellan hjärtats förmak, pga ofullständig slutning mellan antingen septum secundum eller septum primum och endokardiekuddarna.
Medfödda defekter i skiljeväggen mellan hjärtats kammare, oftast pga att bulbärskiljeväggen inte fullständigt sluter till foramen interventricularis.
"Riskbedömning är ett systematisk process för att utvärdera och analysera risker relaterade till hälsa eller sjukvård, inklusive sannolikheten för skadliga händelser och deras potentiella konsekvenser, med syfte att underlätta beslut om preventiva åtgärder och behandlingar."
Hjärttumörer är ovanliga, abnormala tillväxtor av cellsamlingar i hjärtmuskulaturen eller hjärtklaffarna, som kan vara godartade (benigne) eller elakartade (maligna), och potentiellt livshotande beroende på deras storlek, placering och omfattning av invasiv växt in i omgivande strukturer.
De hjärtkammare som blodet kommer till efter cirkulation.
Kardiogener chock definieras som ett tillstånd av plötslig och allvarlig hjärtfunktionsnedsättning, orsakad av strukturella eller elektriska störningar i hjärtat, vilket leder till att hjärtmuskeln inte kan pumpa blod effektivt. Detta kan resultera i ocksålt svalt blodflöde till kroppens vitala organ och kan vara livshotande om det inte behandlas akut.
Det korta, vida blodkärl som utgår från den högra hjärtkammarens conus arteriosus och leder ej syresatt blod till lungorna.
Ventrycket mätt vid höger förmak med hjälp av en kateter genom armbågsvenen till den övre hålvenen och som är ansluten till en tryckmätare.
Den preoperativa perioden är den tidsperiod som föregår en planerad operation, under vilken patienten förbereds inför operationen och åtgärder vidtas för att minska riskerna och komplikationerna under och efter operationen. Den kan innefatta medicinsk utvärdering, diagnostiska tester, kirurgisk klargörande, patientinformation och instruktioner, samt förberedelser av anhöriga och omsorgsgivare. Preoperativa perioden pågår vanligtvis från operationens planering till det att patienten transporteras in till operationssalen.
En konstruktion som ersätter en hjärtklaff. Den kan vara gjord av biologiskt material (bioprotes) och/eller syntetiskt.
Vatten i lungorna, i mängd motsvarande eller något mindre än lungornas intracellulära blodvolym. Ansamling av extravaskulärt lungvatten leder till lungödem.
Statistisk kalkyl, där en variabel är fördelad som summan av kvadraten på givna, oberoende och slumpmässiga variabler, som var och en har en normalfördelning med medelvärde noll och varians ett. Syn. chi-kvadratfördelning.
Förtjockning och förstelning av hjärtats kransartärer.
Metod för att mäta en prestation eller procedur med en fastställd standard för god praxis.
Elektriska hjärtstimuleringsanordningar som ger kortvariga högspänningsstötar till hjärtat. Dessa apparater används för att återställa normal hjärtrytm och hjärtsammandragning hos patienter som drabbats av kammarflimmer eller kammartakykardi med frånvaro av märkbar puls. Vissa defibrillatorer kan även användas för att korrigera icke-kritiska dysrytmier genom relativt svaga urladdningar, synkroniserade med patientens EKG-vågor (s k synkroniserad defibrillering eller elektrokonvertering).
"Thromboelastography (TEG) is a viscoelastic hemostatic assay that measures the kinetics of clot formation, clot strength, and fibrinolysis in whole blood, providing a global assessment of hemostasis."
'Sus scrofa' är den vetenskapliga beteckningen för vildsvin, ett djur som tillhör familjen släpgrisar (Suidae). Det är den art av svin som förekommer vilt över stora delar av Eurasien och Nordafrika. Vildsvinet är ett robust och anpassningsbart djur som kan leva i olika habitat, från skogsområden till odlingsmark. Det kännetecknas bland annat av sin tjocka hud, långa snabel och grova borst på ryggen. Vildsvinet är allätare och har en diversifierad föda som kan inkludera växter, rötter, frukt, as och smådjur. Det är också ett mycket intelligent djur med starka sociala band.
Plaströr för dränering av luft eller vätska ur lungsäcken/lungsäckshålan. Inläggningen av dränagerören kallas torakostomi. Syn. pleuradränage.
Sviktande hjärtfunktion pga obalans mellan hjärtmuskelfunktion och kranskärlens förmåga att förse hjärtmuskeln med tillräckligt blodflöde för normal funktion. Det är en form av hjärtmuskelischemi (syrebrist i muskelvävnaden), orsakad av nedsatt kapacitet hos kranskärlen.
Blodets cirkulation genom lungorna.
En suturtekniker är en kvalificerad hälso- och sjukvårdspersonal som specialiserat sig på att utföra precisionella syttningar av vävnader under operationer för att främja läkandet och återställa funktionen efter skada eller sjukdom.
Små pumpar, ofta inopererbara, avsedda att tillfälligt hjälpa hjärtat, vanligtvis vänster kammare, att pumpa blod. De består av pumpkammare och kraftkälla, som helt eller delvis kan placeras utanför kroppen och drivs av elektromagnetiska motorer. Anordningarna används efter hjärtinfarkt eller för att avvänja det reparerade hjärtat från hjärtlungmaskinen efter öppen hjärtkirurgi.
Den del av kroppspulsådern som leder från aortabågen ner till mellangärdet.
Protes, framställd av syntetiskt eller biologiskt material, för reparation av skadat eller sjukt blodkärl.
Tillstånd med minskad minutvolym, oftast hos patienter med hjärtsvikt till följd av kärlsjukdom, högt blodtryck, hjärtmuskelsjukdom, klaffel eller hjärtsäckssjukdom.
Sammansjunkning av större eller mindre delar av lungan till följd av hoppressning av någon orsak. Ofullständig luftutfyllnad av lungorna hos nyfödda.
Operativt blodfrälsningsförfarande, även känt som intraoperativ autotransfusion, är en teknik där patientens eget cirkulerande blod samlas in, filtreras, renas och återinförs till patienten under en operation. Detta minskar behovet av allogen transfusion (donerat blod) och kan reducera komplikationer som immunreaktioner och överföring av infektionssjukdomar. Operativ blodfrälsning används ofta vid planerade operationer där stor mängd blodförlust förväntas, såsom ortopediska, kardiovaskulära och gynekologiska operationer.
Toxiferin är ett giftigt protein som utvinns från giften hos svarta mamban, en art av giftsnok. Det fungerar som en neurotoxin och stör signaleringen mellan nervceller och muskler, vilket kan leda till andningsproblem, muskelsvaghet och i värsta fall död.
Plasmaersättningsmedel, även kända som kolloidala lösningar eller substitutionsvätskor, är preparat som används för att ersätta vätska och protein i blodplasmavätskan under olika medicinska tillstånd, såsom blödningar, operationer, trauma, sepsis och skada på njurfunktionen, då den naturliga produktionen av plasma inte är tillräcklig. De kan vara av naturlig eller syntetisk börd och innehåller ofta albumin, kolloidala polymerer eller syntetiska aminosyror.
Narkos.
Lägre kroppstemperatur än normalt, särskilt hos varmblodiga djur. Hos människor uppkommer hypotermi vanligen genom olyckshändelse eller på annat sätt oavsiktligt.
Fortlöpande mätning av fysiologiska processer, blodtryck, puls, urinutsöndring, reflexer, andning osv hos en patient eller försöksdjur. Hit hör även farmakologisk övervakning, mätning av tillförda läkemedel eller deras metaboliter i blodet, vävnaderna eller urinet.
Antalet sammandragningar av hjärtkamrarna per tidsenhet, vanligtvis per minut.
Toraxkirurgiska tekniker är metoder och procedurer som används under kirurgiska ingrepp innefattande bröstkorset, det vill säga hjärtat, lungorna, mediastinet (det område mellan lungorna), brösten och endokrina gladderna i bröstkorgen. Dessa tekniker kan involvera öppen kirurgi eller minimalinvasiv kirurgi med hjälp av specialdesignade instrument och kameror som insätts genom små snitt.
En trombocyttransfusion är en medicinsk procedure där trombocyter, också kända som blodplättar, transfunderas till en patients blodomlopp. Detta görs vanligtvis för att behandla eller förebygga blödningar hos patienter med låga trombocytnivåer (trombocytopeni), vilket kan orsakas av sjukdomar som leukemi, cancerbehandlingar som kemoterapi eller infektioner. Trombocyttransfusionen hjälper till att stödja blodets koaguleringsförmåga och minskar risken för allvarliga blödningar.
Xenon är ett ädla gasförening som används inom medicinen, särskilt inom anestesi, på grund av dess goda anestetiska egenskaper. Xenongas är i huvudsak kemiskt inert, har en låg blod-gas-partitionskoefficient och ger snabba induktion och återväckningstider vid användning som anestetikum. Dessutom verkar xenon neuroprotektivt och har potential att reducera hjärnskador vid oxygensionsbrist.
En blodkomponenttransfusion är en medicinsk procedur där en specifik del eller komponent av blodet transfunderas till en patient för att behandla olika medicinska tillstånd, såsom blodbrist (anemimi), blödningar eller störningar i blodets förmåga att koagulera.
"Non-parametric statistics" refer to statistical methods that make no assumptions about the distribution of the data or the parameters of that distribution. These methods are particularly useful when data does not follow a normal (or any other specific) distribution, and can be used for both descriptive and inferential purposes. Examples of non-parametric tests include the Mann-Whitney U test, Wilcoxon signed-rank test, and Kruskal-Wallis H test.
Den serie av processer som äger rum när blodets många koagulationsfaktorer samverkar och slutligen leder till bildandet av en olöslig fibrintromb. Förloppet kan indelas i tre steg: 1) aktivering av de n inre och yttre protrombinkonverteringsprocessen; 2) bildande av trombin; 3) bildande av stabila fibrinpolymerer.
Det ihåliga, muskulära organ som upprätthåller blodcirkulationen.
'Lungsjukdomar' refererar till sjukdomar eller störningar som drabbar lungorna och andningssystemet. Dessa kan vara akuta eller kroniska, med symptom som hosta, andnöd, bröstsmärta, slemproduktion och andfåddhet. Exempel på lungsjukdomar inkluderar astma, kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL), lungemboli, lungcancer, fibros och pneumoni.
Medlemmar av en religiös rörelse som grundades i USA under andra hälften av 1800-talet och förkunnar en aktiv evangelism, millenniets ankomst, och man motsätter sig starkt krig och myndigheters inblandning i samvetsfrågor. Jehovas vittnen motsätter sig som regel blodtransfusion och andra behandlingsmetoder baserade på blodprodukter.
Aortasjukdomar är medicinska tillstånd som drabbar aortan, den stora blodkärlen som löper från hjärtat och förser kroppen med syresatt blod. Detta kan inkludera aortaaneurysm (en utbuktning eller förstoring av aortaväggen), aortadissektion (en rätt avskiljande skada på aortaväggens innersta lager) och aortit (inflammation i aortaväggen). Aortasjukdomar kan vara livshotande om de inte behandlas korrekt.
En statistisk metod för att genom analys av den totala variationen i en för ett antal oberoende variabler (faktorer) gemensam datamängd finna variationsorsaker.
Blålila missfärgning av huden och slemhinnorna till följd av ökad mängd syreberövat hemoglobin i blodet eller pga en strukturell defekt i hemoglobinmolekylen.
Undersökningsmetod för t ex klinisk prövning av ett läkemedel eller behandling som innebär att varken deltagare/patienter eller försöksledare känner till vem som faktiskt får den specifika behandlingen.
Flikar av hjärtvävnad som hindrar återflöde av blod från hjärtats kammare till förmaken, eller från lungartärerna eller aorta till kamrarna.
"Andning, eller respiration, är ett vitalt fysiologiskt process där luft intas och utsöndras via lungorna, för att möjliggöra syre-kolmonoxid-utbyte mellan kroppen och omgivningen."
"Prediktivt värde av tester" refererar till en medicinsk term som beskriver förmågan hos ett diagnostiskt test att förutsäga sannolikheten för en specifik framtida hälsoutgång eller sjukdomsutveckling hos en individ, baserat på resultaten av testet. Det uttrycks ofta som ett kvalitativt och kvantitativt mått på sannolikheten för en positiv eller negativ utfallsprediktion, och kan användas för att stödja kliniska beslut om preventiva åtgärder, behandlingar eller fortsatt övervakning.
Preparat som förhindrar blodproppsbildning. Naturligt förekommande ämnen i blodet räknas hit endast om de används som läkemedel.
Gaser eller flyktiga vätskor som framkallar olika grader av bedövning eller narkos, beroende på styrka, cirkulation, andning och neuromuskulära effekter. Inhalationsmedlen har den fördel framför de in travenösa att narkosdjupet snabbt kan ändras genom snabb ändring i koncentrationen av det inhalerade preparatet.
"Syrgasmätning, även känd som kontinuerlig positiv luftvägstryckmätning, är en medicinsk undersökningsmetod där lufttrycket i lungorna mäts kontinuerligt under andningen för att utvärdera lungfunktionen och det thorakala kompartmentets volym och tryckförhållanden."
Propofol är ett starkt intravenöst anestetiskt medel som primärt används för att inducera och underhålla generalanestesi under operationer, samt för sedering av patienter under kortvariga medicinska procedurer. Det verkar genom att binda till och aktivera GABA-A-receptorer i centrala nervsystemet, vilket resulterar i ett snabbt insättande med medelstark depresion av andnings- och cirkulationsfunktioner. Propofol karakteriseras också av en kort eliminationshalvtid och ett relativt litet påverkan på hjärt-kärlsystemet jämfört med andra anestetiska läkemedel, vilket gör det till ett populärt val bland anestesiologer.
Särande av artärväggen pga blödning igenom kärlväggens inre hinnor och ut mellan kärlväggens olika skikt. Vanligast i aortan.
Sjukvårdstjänster speciellt avsedda, bemannade och utrustade för akut patientvård.
Hämmat blodflöde genom ett organ eller en vävnad till följd av sjuklig sammandragning eller blockering av blodkärlen, eller avsaknad av blodcirkulation.
Myokardieffusionsskada, eller myokardial reperfusion injury, refererar till skada på hjärtmuskeln (myokardium) som orsakas av att blodflödet återupptas efter en period av ischemisk vävnadsskada, till exempel under behandlingen av ett akut Hartinfarkt. Denna skada kan leda till fortsatt cellskada och sämre prognos trots framgångsrik reperfusion.
Spädbarn som är högst 1 månad gammalt.
Klaffen mellan hjärtats vänstra förmak och vänstra kammare.
Utbuktning på någon del av bröstaortan, dvs den del av kroppspulsådern som går från aortabågen till mellangärdet.
Out-of-hospital cardiac arrest (OHCA) refers to the sudden and unexpected loss of heart function, breathing, and consciousness that occurs outside of a hospital or healthcare setting. It is typically caused by an electrical malfunction in the heart that disrupts its normal pumping action, leading to a lack of blood flow to vital organs.
Blockering av flödet i biologiska eller konstgjorda kärltransplantat.
Ansträngningskapaciteten hos en individ mätt i form av uthållighet (i tid och/eller maximal arbetsbelastning) under ett arbetsprov.
Första hjälpen eller annat omedelbart ingripande vid olycksfall eller medicinska tillstånd som kräver akut behandling innan adekvat medicinsk eller kirurgisk vård finns att tillgå.
Tomografimetod som utnyttjar datorberäkning för framställning och återgivande av röntgenbilder.
Transport av främmande material till hjärnan med blodströmmen genom artärerna. Emboli (kärlproppar) har oftast sitt ursprung i hjärtat och har samband med arytmi, murala blodproppar, subakut, bakteriell endokardit, hjärtklaffsjukdomar eller septumdefekter (defekter i hjärtkammarväggarna). Proppar av annat ursprung kan bero på skador på aortan, halsartärerna, ryggkoteartären eller artärerna i hjärnan. Propparna kan bestå av hopklumpade blodplättar, löst åderförkalkningsmaterial, fett, luft, tumörceller eller infektionsmaterial, och kan orsaka hjärninfarkt.
Radiologisk undersökning av kroppspulsådern och dess förgreningar med hjälp av kontrastmedel.
Transposition of the great vessels (TGV) is a congenital heart defect in which the two major blood vessels leading out of the heart - the aorta and the pulmonary artery - are switched in position, resulting in oxygen-poor blood being pumped to the body and oxygen-rich blood being pumped to the lungs.
En omsättningsprodukt av kreatin; kreatinin bildas när kreatin förlorar sitt vatten och är alltså en anhydrid av kreatin. Det utsöndras med urinen.
Biokompatibla material som vanligtvis används som tand- eller benimplantat och som främjar den biologiska fixeringen, varvid förbindelsen mellan materialet och benvävnaden stärks, och minimerar risken för biologiska effekter av implantatet i sig.
Borttagning av implantat eller protes.
Tryckreceptorer är speciella sensoriska nervceller eller receptorers som är känsliga till mekanisk tryck och dekanterar signaler till centrala nervsystemet när de stimuleras, vilket hjälper till att uppfatta och tolka olika former av beröring och tryck i omgivningen.
Vänstra hjärtkammarens hemodynamiska och elektrofysiologiska verkan. Mätning av denna funktion är viktig vid den kliniska utvärderingen av patienter med hjärtsjukdom för bedömning av tillståndets effekter på hjärtkapaciteten.
Avledning av blodflödet från höger förmaks ingång direkt till lungartärerna, varvid höger förmak och höger kammare förbigås. Detta är en permanent operativ åtgärd som ofta vidtas för att kringgå höger förmak eller höger kammare med medfödda missbildningar.
Bedövning (narkos) genom inandning av narkosgaser eller ångor.
Situationer eller tillstånd där det föreligger stor risk för invalidiserande eller omedelbart livshotande följder, eller som kräver första hjälpeninsats eller annat omedelbart ingripande.
Den naturliga, enzymatiska upplösningen av fibrin.
Direkt hjärtmuskelrevaskularisering, där den inre mammarartären förbinds med den högra kransartären, circumflexgrenen eller den främre nedåtstigande kransartären. Den inre mammarartären är förstahandsvalet, särskilt vid ett enstaka transplantat i samband med kranskärls-bypassoperation.
En kombination av medfödda hjärtfel, bestående av 1) pulmonalstenos, 2) kammarskiljeväggsdefekter, 3) dextroposition (högersidig placering) av aortan, så att den åsidosätter kammarskiljeväggens funktion och tar in både ven- och artärblod, och 4) hypertrofi av höger kammare.
"Regionalt blodflöde" refererar till mängden blod som flödar genom ett specifikt område eller del av kroppen under en viss tidsperiod. Det uttrycks vanligtvis i volymen blod per tidsenhet, till exempel milliliter per minut (ml/min). Regionalt blodflöde kan mätas och övervakas för att bedöma hälsa och funktion hos olika organ och vävnader, samt för att diagnosticera och övervaka sjukdomar eller skador som påverkar blodförsörjningen till ett visst område.
Ett stabilt och icke-explosivt narkosmedel med förhållandevis lindriga biverkningar.
Vasoplegia är ett tillstånd där det centrala nervsystemet eller läkemedel orsakar en allmän och ofta ocontrollerbar vasodilatation, vilket leder till att blodkärlen i kroppen expanderar och blodtrycket sjunker. Detta kan vara livshotande eftersom det kan leda till otillräcklig blodförsörjning till vitala organ.
I en enkel mening kan 'slagvolym' definieras som volymen av blod som pumpas ut från hjärtat under en enskild hjärtslagcykel. Det mäts vanligtvis i milliliter (ml) och ger en indikation på hjärtats pumpleistung. En normalt fungerande vuxen hjärta har vanligtvis ett slagvolym på ungefär 70-80 ml per slag.
Lösningar med samma osmotiska tryck som blodserum, eller annan lösning som de jämförs med.
Luftstrupssjukdomar är en samlingsbeteckning på sjukdomar som drabbar luftstrupen (trachea) och de stora luftvägarna (bronkerna), vilka kan orsaka andningsbesvär, hosta och andra respiratoriska symptom.
'Luftstrupsförträngning' refererar till ett medicinskt tillstånd där luften inte kan röra sig fritt genom luftstrupen (halsens övre andningsväg) på grund av en mekanisk obstruktion eller sammanpressning, vilket kan orsaka andnöd och andra andningsrelaterade symptom.
"Creatine kinase MB (CK-MB) is a specific isoenzyme of creatine kinase found primarily in the heart muscle tissue. Elevated levels of CK-MB in the blood can indicate damage to the heart, such as during a myocardial infarction (heart attack)."
Nära-infraröd spektroskopi (NIRS) är en icke-invasiv analytisk teknik som utnyttjar det faktum att organiska molekyler absorberar, reflekterar eller transmitterar ljus i nära infraröda våglängder (700-2500 nm), vilket möjliggör kvantitativa och kvalitativa bestämningar av kemiska och fysikaliska egenskaper hos bland annat livsmedel, biologiska vävnader och miljöprover.
Hjärtats muskelvävnad. Den består av strimmiga, icke viljestyrda muskelceller, sammankopplade till att bilda den sammandragande pump som genererar blodflödet.

'Hjärt-lung-bypass' (engelska: 'heart-lung bypass') är en teknik inom kirurgi där blodet leds bort från hjärtat och lungorna under operationen, för att underhålla blodcirkulationen och syresättning av blodet. Detta görs med hjälp av ett maskineriskt system som består av en pump och ett syrefilter.

Under operationen kopplas patienten an till systemet genom att leda bort blodet från höger kammare i hjärtat via en slang till maskinen, där det pumpas igenom ett syrefilter som tar bort koldioxid och tillför syre. Därefter pompas maskinen tillbaka blodet till patienten via en annan slang till en artär i halsen eller benet, där det leds tillbaka in i cirkulationen. På så sätt kan kirurgen operera på hjärtat och lungorna utan att de är i funktion.

Hjärt-lung-bypass används ofta under komplexa hjärtkirurgiska operationer, till exempel vid behandling av hjärtklaffar problem, koronarartärsjukdom eller för att reparera strukturella defekter i hjärtat. Det kan också användas under lungkirurgi och transplantation.

Hjärt-lungräddning, även känd som hjärtlungräddning eller livsuppehållande åtgärder (CPR), är en nödsituationsbehandling som utförs när en persons andning och hjärtrytm har stannat eller är mycket avvikande. Syftet med hjärt-lungräddning är att få blodet att cirkulera igen och förse kroppen med syre, vilket kan hjälpa till att förhindra skada på vitala organ och öka chansen för ett lyckat utgång.

Den grundläggande proceduren för hjärt-lungräddning innebär att man alternerar mellan compressions (tryck) och ventilations (andning) i en specifik sekvens. Compressions utförs genom att trycka ner på bröstkorgen med båda händerna, vilket hjälper till att pumpa upp blodet från hjärtat och förse kroppen med syre. Ventilations utförs genom att andas in luft i personens lungor, vanligtvis genom att täcka munnen och näsan och blåsa in luft.

Det är viktigt att notera att hjärt-lungräddning bör endast utföras av utbildade individuer eller under direkt övervakning av en läkare eller paramedic. Om du inte har fått någon undervisning i hur man utför hjärt-lungräddning, kan det vara mer effektivt att endast utföra compressions istället för att riskera att göra fel under ventilationssteget.

I allmänhet bör du också kontakta nödsituationsnumret i ditt land så snart som möjligt, eftersom ytterligare behandling kan vara nödvändig för att hjälpa personen till ett fullständigt återställande av deras hälsa.

Enligt ICD-10 (International Classification of Diseases, 10th revision), kan ett självvalt eller orsakat hjärtstopp definieras som:

I46.0: Självvalt hjärtstopp (svenska) / Cardiac arrest, unspecified (engelska)

I46.1: Förgiftningsrelaterat hjärtstopp (svenska) / Poisoning, cause of, cardiac arrest (engelska)

I46.2: Strömkvalitetssjukdomar och andra elektriska rubbningar, orsakande hjärtstopp (svenska) / Cardiac arrest due to disorders of cardiac rhythm and conduction (engelska)

I46.3: Andningsrelaterat hjärtstopp (svenska) / Cardiac arrest due to respiratory failure and ventricular fibrillation (engelska)

I46.4: Hypoxi, orsakande hjärtstopp (svenska) / Cardiac arrest due to hypoxia and anoxia (engelska)

I46.5: Andra och obestämda yttre orsaker till hjärtstopp (svenska) / Other and unspecified external causes of cardiac arrest (engelska)

I46.6: Postoperativt hjärtstopp (svenska) / Cardiac arrest following a procedure (engelska)

I46.8: Övriga orsaker till hjärtstopp (svenska) / Other specified causes of cardiac arrest (engelska)

I46.9: Hjärtstopp, oklar på vilket sätt det uppstått (svenska) / Cardiac arrest, cause unspecified (engelska)

Källa: ICD-10 Version: 2019, sidan 186. https://www.who.int/classifications/icd/en/

Hjärtkirurgiska tekniker är metoder och procedurer som används under kirurgiska ingrepp på hjärtat och de kringliggande blodkärlen. Detta kan innefatta direkt reparation eller ersättning av skadade strukturer i hjärtat, såsom hjärtklaffar eller koronara artärer. Hjärtkirurgiska tekniker kan också involvera att stödja hjärtfunktionen med hjälp av maskiner under operationen, till exempel hjärtlungmaskinen. Andra tekniker kan omfatta att skapa en ny blodförsörjning till hjärtat från en annan del av kroppen, så kallad koronar bypass-kirurgi. Hjärtkirurgin utförs vanligtvis av en specialistutbildad kirurg som kallas hjärtkirurg.

"Cirkulationsstillestånd, djup hypotermi" kan definieras som ett tillstånd där kroppens temperatur har sjunkit under 28°C (82.4°F) och hjärtverksamheten har upphört eller är mycket förminskad. Detta inträffar vanligen vid extremt låga yttemperaturer, till exempel vid utsättning för kyla under en längre period eller vid olyckor som involverar immersion i kallt vatten.

Vid denna temperaturnivå kan hjärtat endast generera mycket svaga kontraktioner, och blodflödet till vitala organ som hjärnan och lungorna minskar kraftigt. Patienten kommer att vara medvetslös och sakna puls och andning.

Det är viktigt att notera att även om patienten befinner sig i cirkulationsstillestånd kan livsuppehållande behandling fortfarande vara möjlig, eftersom hjärnan och andra vitala organ kan överleva under längre perioder vid mycket låga temperaturer. Rätt behandling, inklusive rehydrering, värmeisolering och eventuellt medicinsk varmare vätska, kan i vissa fall rädda patientens liv.

'Inducerad hypotermi' är ett medicinskt tillstånd där kroppstemperaturen sänks under normalvärdet avsett för människor, vilket ofta definieras som 36-37°C (96,8-98,6°F). Inducerad hypotermi används ibland i medicinska sammanhang, till exempel efter hjärtstopp eller för att skydda hjärnan under komplicerade neurokirurgiska ingrepp. Den aktiva sänkningen av kroppstemperaturen sker vanligtvis med hjälp av yttre eller invandra metoder, såsom kylvätska, ispåsar eller speciella apparater som kan reglera temperaturen. Det är viktigt att notera att inducerad hypotermi bör övervakas noga och skötas av utbildat medicinskt staff, eftersom det finns risker relaterade till för låg kroppstemperatur, såsom störd koagulering, infektion och andra komplikationer.

Extrakorporeal cirkulation (ECC) är en medicinsk term som refererar till en teknik där blod pumpas utanför kroppen, vanligtvis under operationer. Detta görs med hjälp av en maskin som tar över den hjärtats och lungornas funktioner under tiden. ECC används ofta under hjärtkirurgi för att underhålla blodflödet och syresättning under operationen. Det innebär att blodet leds ut genom en kanill i en stor vena, vanligen venera cava, pumpas igenom en maskin som syresätter och varmer det innan det leds tillbaka in i kroppen via en annan kanill, ofta i aortan. På så sätt kan hjärtat stängas av under operationen utan att blodflödet upphör och därmed undvika syrebrist i kroppen.

Koronar-bypass är ett medicinskt ingrepp där man skapar en ny blodförsörjning till hjärtmuskulaturen, när de befintliga koronärartärerna är blockerade eller förträngda. Detta görs genom att använda en frisk blodkärl från ett annat ställe i kroppen (till exempel en liten gren av lungartären eller en armartär) och koppla den till koronärartären, både uppströms och nedströms blockaden. På så sätt återställs blodflödet till det delar av hjärtat som varit utsatt för syrebrist. Detta kan förbättra patientens symptom som kärlkramp (angina pectoris) och minska risken för allvarliga komplikationer som hjärtinfarkt eller död.

En hjärtstopp är ett tillstånd då hjärtat slutar att pumpa blod effektivt genom kroppen. Detta orsakas vanligtvis av ett avbrott i den elektriska signaleringen som koordinerar hjärtmuskulaturens kontraheringar.

Det finns två huvudtyper av hjärtstopp:

1. Asystoli: Detta innebär att det saknas alla elektriska aktiviteter i hjärtat, och hjärtat slutar att pumpa blod.
2. Ventrikulär fibrillation (VF): Detta är en allvarlig rytmrubbing i de undre kammarena (ventriklarna) av hjärtat, vilket gör att de inte kan pumpa blod effektivt. I stället skakar kamrarna snabbt och oordnat.

Båda typerna av hjärtstopp är livshotande tillstånd som kräver omedelbar medicinsk behandling, ofta genom att ge elektriska stötar med ett defibrillator för att återställa normal hjärtrytm.

Postoperativa komplikationer refererer til uventede eller abnorme begivenheder, der opstår som følge af en kirurgisk indgreb. Disse kan optræde under, umiddelbart efter eller op til flere uger efter operationen. Postoperative komplikationer kan have forskellige årsager, herunder patientens alment tilstand, foreliggende sygdomme, operationskomplikationer og lægebehandling.

Typiske postoperative komplikationer omfatter:

1. Infektioner: Disse kan opstå i såvel operationssår som andre dele af kroppen. Symptomer inkluderer rødme, smerte, varme og udflåd ved operationssår samt feber og almelt ubehag.
2. Blødninger: Disse kan være svære at opdage, men symptomer som blålige eller sorte øjne, smerte, hævede områder ved operationssår eller en pludselig forringelse af patientens tilstand kan indikere en blødning.
3. Tromboemboli: Blodprop i dyb venen (dybvenetrombose) eller lungeemboli kan opstå som følge af koagulation og blodets langsomme strøm under operationen. Symptomer på en dybvenetrombose omfatter smerte, varme og rødme i benet, mens lungeemboli kan vise sig ved pludselig åndedrætsbesvær, brystsmerter eller kramper.
4. Lungekomplikationer: Pneumoni, atelektaser (sammentrækning af lungerne) og pleurisy kan opstå som følge af indånding af maveindhold under operationen eller forringet lungefunktion efter operation. Symptomer inkluder åndedrætsbesvær, hoste og feber.
5. Infektion: Bakterielle infektioner kan opstå i operationssår, urinveje, lungerne eller blodet. Symptomer som rødme, smerte, varme, svulst ved operationssår, hoste, feber og forringelse af patientens tilstand kan indikere en infektion.
6. Anæmi: Blodtab under operation kan føre til anæmi. Symptomer som træthed, hovedpine, svimmelhed og blåfarvethed i huden kan indikere anæmi.
7. Hjerneskader: Forringet blodtilførsel til hjernen under operation kan føre til hjernebskader. Symptomer som forvirring, svimmelhed, smerte og lammelse i ansigt eller lemmer kan indikere en hjernebskade.
8. Psykologiske problemer: Depression, angst og posttraumatisk belastningsreaktion kan opstå efter operation. Symptomer som søvnløshed, manglende appetit, træthed, irritabilitet, forvirring og svimmelhed kan indikere psykologiske problemer.
9. Smerter: Akutte og kroniske smerter kan opstå efter operation. Symptomer som smerte i lemmer, rygsøjle eller brystkasse kan indikere smerter.
10. Funktionsnedsættelse: Nedsat lungekapacitet, nedsat muskelkraft og nedsat mobilitet kan opstå efter operation. Symptomer som svimmelhed, træthed, hoste, åndedrætsbesvær og smerte i lemmer kan indikere funktionsnedsættelse.

Det er vigtigt at have en løbende dialog med lægerne og sygeplejerskerne for at opdage tidligt enhver komplikation og behandle den hurtigst muligt.

En oxygenator är ett medicintekniskt enhet som används under hjärt-lungmaskinbehandling för att tillföra syre till blodet och ta bort koldioxid från blodet. Oxygenatorn består av en membran som separerar blodet från luften, och genom vilken gasutbyte sker. Detta möjliggör för läkare att stänga av patientens eget hjärta och lungor under operationen, medan oxygenatorn tar hand om syre- och koldioxidbalansen i blodet. Oxygenatorn är en väsentlig komponent under komplexa hjärtoperationer som exempelvis bypassoperationer och hjärttransplantationer.

Coronary bypass, off-pump, refererar till ett kirurgiskt ingrepp där en eller flera nyblodkärl (bynassar) skapas för att leda blod runt och öka blodflödet till de klaffade eller blockerade delarna av hjärtats kranskärl. Motsatsen till off-pump är on-pump, där hjärtat stoppas, syrgaseras och stöds med ett hjärt-lungmaskineri under operationen. Vid en off-pump-koronarbypassoperation utförs ingreppet medan hjärtat fortfarande slår och pumpar blod, vilket eliminerar behovet av att använda ett hjärt-lungmaskineri. Detta kan minska risken för komplikationer som blodproppar och infektioner.

Den postoperativa perioden är den tidsperiod som följer efter en operation och under vilken patienten återhämtar sig från ingreppet. Under denna tid kan patienten behöva vila mer, ta smärtstillande mediciner och övervakas för komplikationer såsom infektioner eller blödningar. Den exakta längden på den postoperativa perioden kan variera beroende på typen av operation, patientens allmänt hälsotillstånd och andra faktorer.

"Behandlingsresultat" er en betegnelse for hvordan en pasient reagerer på en behandling. Det kan inkludere forbedringer i symptomer, funksjon og kvalitet av liv, men også potentiale bivirkninger eller komplikasjoner til behandlingen. Behandlingsresultatet må ofte evalueres over tid for å kunne avgjøre om behandlingen er effektiv og om det er behov for justeringer i terapeutisk strategi.

En magssäckspassage, även känd som magbypassoperation eller Roux-en-Y-magbypass, är ett typ av kirurgiskt ingrepp som används för att behandla allvarlig fetma. Under operationen skapar kirurgen en liten ficka i överkanten av magsäcken och kopplar den till en del av tarmen, vilket gör att maten passerar mycket mindre yta i mag- och tarmkanalen. Detta medför att patienten känner sig snabbare näringssatt och blir mätt på mindre matmängder, vilket i sin tur leder till viktminskning. Magssäckspassage är en av de vanligaste operationerna för fetma och har visat sig vara effektiv för att reducera vikt och förbättra relaterade hälsoproblem som diabetes, högt blodtryck och sömnapné.

Intraoperativ vård, även kallat operationsvård, är den medicinska vården som ges till en patient under en operation. Den inkluderar amongt andra:

1. Anestesi: Ger patienten smärtlindring och medvetandeförlust under operationen.
2. Monitoring: Patientens livsviktiga funktioner, såsom hjärtrytm, blodtryck, syrehalt i blodet och kroppstemperatur, övervakas kontinuerligt.
3. Hemodynamisk stabilitet: Fluider och läkemedel ges för att upprätthålla patientens blodtryck och cirkulation.
4. Ventilation: En mekanisk ventilator används för att hjälpa patienten att andas om det behövs.
5. Korrektion av syrebalans: Syre ges till patienten via en andningsmask eller en tub som placerats i luftvägarna.
6. Intraoperativ medicinering: Patienten får läkemedel som behövs under operationen, till exempel antibiotika för att förebygga infektioner.
7. Kroppstemperaturreglering: Patientens kroppsvärme regleras för att förhindra hypothermi eller hypertermii.
8. Intraoperativ övervakning av läckage och blödningar.

Intraoperativ vård utförs ofta av en multidisciplinär team som består av anestesiologer, operationssköterskor, operationspersonal och eventuellt andra specialistläkare beroende på typen av operation.

Intraoperativ övervakning är den process där patientens vitala funktioner, såsom hjärtslag, blodtryck, syrehalt i blodet och andning, övervakas under en operation. Detta görs vanligtvis med hjälp av medicinska instrument och tekniker för att säkerställa patientens säkerhet och att snabbt upptäcka och behandla eventuella komplikationer under eller strax efter operationen. Intraoperativ övervakning kan också inkludera neurologisk övervakning för att kontrollera nervfunktionen under operationer som påverkar nervsystemet.

Aprotinin är ett proteinartat medel som hämmar enzymer, mer specifikt proteasen, och används som läkemedel. Det isoleras från lungor hos kalv. Aprotinin har varit godkänt för användning under kirurgiska ingrepp där det finns ett stort blodförlustrisk, såsom hjärtkirurgi, eftersom det hjälper till att minska blödningen genom att hämma enzymer som bryter ner blodkoaguleringen. På grund av risker för allvarliga biverkningar, såsom njurskador och allergiska reaktioner, har aprotinin dragits tillbaka från användning i många länder.

I en medicinsk kontext refererer tidsfaktorer ofte til forhold der har med tiden at gøre, når det kommer til sygdomme, behandlinger eller sundhedsforhold. Det kan eksempelvis være:

1. Akutte vs. kroniske tilstande: Hvor akutte tilstande kræver øjeblikkelig medicinsk indgriben, kan kroniske tilstande udvikle sig over en længere periode.
2. Tidspunktet for diagnose og behandling: Hvor hurtigt en sygdom identificeres og behandles, kan have væsentlig indvirkning på prognosen.
3. Forløb og progression af en sygdom: Hvor lang tid en sygdom tager at udvikle sig eller forværres, kan have indvirkning på valget af behandling og dens effektivitet.
4. Tidligere eksponeringer eller længerevarende sundhedsproblemer: Tidsfaktoren spiller også en rolle i forhold til tidligere eksponeringer for miljøfaktorer, infektioner eller livsstilsvalg, der kan have indvirkning på senere helbredsudvikling.
5. Alder: Alderen kan have indvirkning på risikoen for visse sygdomme, svarende til at visse sygdomme er mere almindelige hos ældre end yngre mennesker.
6. Længerevarende virkninger af behandling: Tidsfaktoren spiller også en rolle i forhold til mulige bivirkninger eller komplikationer, der kan opstå som følge af længerevarende medicinske behandlinger.

I alle disse tilfælde er tidsfaktoren en vigtig overvejelse i forbindelse med forebyggelse, diagnostisk og terapeutisk beslutningstagen.

Intraoperativt är ett medicinskt begrepp som refererar till den period under en operation då kirurgen är i färd med att operera på patienten. Den intraoperativa perioden börjar när patienten ges bedövning och förbereds för operationen och slutar när patienten vaknar upp efter operationen. Under den intraoperativa perioden kan kirurgen använda olika metoder och verktyg för att behandla eller diagnostisera medicinska tillstånd hos patienten. Det är en mycket viktig fas av operationen då läkaren måste vara mycket noggrann och uppmärksam för att undvika komplikationer och säkerställa en lyckad operation.

En sternotomi är ett ingrepp där man skär igenom bröstbenet (sternum) för att kunna komma åt hjärtat och de stora blodkärlen i området. Detta görs ofta under öppen hjärtkirurgi. Sternotomin är en vanlig ingreppsväg då den ger operatören god tillgång till hjärtat och de stora kärlen, men det innebär också en viss risk för komplikationer som infektioner, blödningar och skador på bröstbenet. Efter operationen behöver patienten ofta ha ett stort bandage eller en dräkt för att stabilisera bröstbenet under läkningen.

"Heparin-like host defensive molecules," eller "heparin blockers," är inte en etablerad term inom medicinen. Det verkar som om du kan ha förväxlat det med "heparin-neutraliserande antikoagulanter." Dessa är läkemedel som används för att motverka effekterna av heparin, ett blodtunnande medel. Exempel på heparin-neutraliserande antikoagulanter inkluderar protamin och vitamin K.

Så om du menade "heparin-neutraliserande antikoagulanter" istället kan definitionen vara:

Heparin-neutraliserande antikoagulanter är en typ av läkemedel som används för att motverka effekterna av heparin, ett blodtunnande medel. Dessa läkemedel binder till heparin och på så sätt neutraliserar dess verkan som ett antikoagulant. Protamin är ett exempel på en heparin-neutraliserande antikoagulant.

Medfödda hjärtfel, även kända som congenitala hjärtsjukdomar, är abnormaliteter eller defekter i strukturen eller funktionen av hjärtat eller de stora blodkärlen som existerar vid födelsen. Dessa avvikelser kan variera från milda till allvarliga och kan påverka hjärtats förmåga att pumpa blod effektivt genom kroppen. Medfödda hjärtfel kan orsakas av genetiska faktorer, infektioner under graviditeten, exponering för vissa läkemedel eller toxiner under graviditeten, eller kombinationer av dessa faktorer. Vissa medfödda hjärtfel kan behandlas med mediciner, kateterbaserade procedurer eller kirurgi, medan andra kan kräva livslång övervakning och behandling.

Postoperativ blödning är när en patient som har genomgått en operation får fortsatt eller nyutvecklad blödning från operationsstället efter att operationen är klar. Detta kan orsaka komplikationer såsom anemi, hypovolemi (volymbrist) och i värsta fall chock. Postoperativa blödningar kan vara omedelbart efter operationen eller upp till några dagar senare. Orsakerna kan variera från tekniska fel under operationen, blodproppar eller för högt tryck i blodkärlen. Behandlingen kan innefatta ytterligare kirurgi, transfusioner av röda blodkroppar och andra behandlingar för att stävja blödningen och hålla patientens vätske- och elektrolytbalans.

"Prospektiva studier" är en typ av forskningsdesign inom epidemiologi och klinisk forskning. Den innebär att data insamlas prospektivt, det vill säga efter ett bestämt datum och framåt, medan deltagarna fortfarande är i livet och studeras över en viss tidsperiod. Detta står i kontrast till retrospektiva studier, där data insamlas genom att granska redan existerande data eller dokument från tidigare händelser.

Prospektiva studier kan vara antingen kohortstudier eller longitudinella studier. I en kohortstudie följs två eller flera grupper med deltagare som har olika exponeringar för en viss riskfaktor över tid, och man jämför huruvida de utvecklar en viss sjukdom eller inte. I en longitudinell studie följs en population under en längre tidsperiod för att undersöka hur förändringar i olika variabler relaterar till hälsoutfall eller andra utgångar.

Prospektiva studier anses ofta ge starkare bevis som stöd för orsakssamband än retrospektiva studier, eftersom de minskar risken för återblickars bias och ger möjlighet att kontrollera för konfoundingare. Dock kan de vara tidskrävande och dyra att genomföra.

'Rewarming' er en medicinsk term som refererer til en behandling where man gradvis øker en persons kroppstemperatur fra en abnormt lav temperatur, ofte forårsaget af hypotermi eller forfrysning. Dette gennemføres typisk ved hjælp af varme intravenøse infusioner, varm luft eller varmt vand. Formålet med rewarming er at genoprette normale kropsfunktioner og forebygge komplikationer som kan opstå som følge af en for lav kroppstemperatur, herunder organeskade, hjertestop eller død.

Hemodynamik är ett medicinskt begrepp som refererar till den gren av fysiologin som handlar om blodflödesförhållanden i kroppen. Det inkluderar studiet av hur hjärtat genererar tryck och flöde, hur blodet cirkulerar genom kroppens vasculära system, och hur olika faktorer påverkar dessa processer.

Här är några viktiga aspekter av hemodynamiken:

1. Hjärtfunktion: Det centrala konceptet inom hemodynamik är hjärtats pumpfunktion, som genererar tryck och flöde i blodomloppet. Hjärtat består av två separata kamrar - vänster och höger hjärtkammare - som arbetar tillsammans för att pumpa blod runt kroppen.

2. Blodtryck: Det tryck som skapas av hjärtat när det pumpar ut blod i de stora kärlen kallas systoliskt tryck, medan det tryck som finns kvar när hjärtat vilar mellan varven kallas diastoliskt tryck. Blodtrycket mäts vanligtvis i mmHg (millimeter kvicksilver) och är en viktig indikator på hälsan.

3. Blodflöde: Det volym av blod som pumpas genom kroppen per tidsenhet kallas för blodflödet, och mäts vanligtvis i liter per minut (L/min). Blodflödet beror på hjärtats pumpfunktion, det totala vaskulära motståndet och den centrala venerna kompliancen.

4. Vaskulär resistans: Det totala motståndet som motsätts blodflödet i kroppens vasculära system kallas för vaskulär resistans, och beror på det inre diameter och längden av de små och stora kärlen.

5. Kompensatoriska mekanismer: När hjärtats pumpfunktion minskar eller när vaskulär resistansen ökar kan kompensatoriska mekanismer aktiveras för att upprätthålla ett acceptabelt blodflöde och tryck. Dessa mekanismer inkluderar ökat sympatiska nervsystems aktivitet, ökad renin-angiotensin-aldosteron-systemaktivitet och ökad vasopressinutsöndring.

6. Hjärt-kärlsjukdomar: Vissa sjukdomar kan påverka hjärtats pumpfunktion, vaskulär resistans eller båda, vilket kan leda till försämrad blodflöde och höjd blodtryck. Exempel på sådana sjukdomar inkluderar ateroskleros, hypertension, hjärtsvikt och kardiomyopati.

I slutändan är förståelsen av hur hjärtat och kärlen fungerar viktigt för att kunna förstå hur olika sjukdomar påverkar dessa system och hur de kan behandlas effektivt.

Extracorporeal Membrane Oxygenation (ECMO) är en teknik där blod utanför kroppen cirkulerar genom en maskin som tillhandahåller syre och tar bort kolmonoxid, vilket hjälper lungorna att vila och återhämta sig. Denna behandling används ofta när andra former av livsuppehållande behandlingar, såsom respiratorbehandling, inte har varit tillräckligt effektiva för att stödja patientens andningsfunktion. ECMO kan användas som korttidsstöd under en vecka eller två, men den kan också användas under längre perioder beroende på patientens behov och prognos.

En membranoxygenator är ett medicintekniskt enhet som används under hjärt-lungmaskinbehandling för att ersätta lungans funktioner genom att tillföra syre till blodet och avlägsna koldioxid. Membranoxygenatorn består av en syntetisk membran som separerar blodet från gasen, vilket möjliggör en effektiv och säker gasutbyte utan att direkt blod och gas kommer i kontakt med varandra. Detta hjälper till att minska risken för komplikationer som blodkoagulation och infektion. Membranoxygenatorn är en viktig del av ett system som stödjer patientens hjärta och lungor under operationer då de inte kan fungera på egen hand, till exempel vid öppen hjärtkirurgi eller vid akut andnings- eller cirkulationssvikt.

'Blodförlust under operation' refererar till mängden blod som en patient tappar bort under ett kirurgiskt ingrepp. Normalvärdet för blodvolym hos en vuxen person är ungefär 5-6 liter, och en typisk rekommenderad gräns för acceptabel blodförlust under en operation är vanligtvis 10-15% av den totala blodvolymen.

Blodförlust kan klassificeras som mild (2000 ml). För hög blodförlust kan leda till komplikationer såsom hypovolemi, hypotension, akut blodbristanemi och i värsta fall dödsfall.

För att förhindra eller behandla överdrivna blodförluster under operationer kan olika metoder användas, såsom blödningsförebyggande medel, blodtransfusioner och kirurgiska tekniker som minskar blodförlusten.

Hemodilution är ett medicinskt tillstånd där blodet har en lägre koncentration av celler och andra beståndsdelar på grund av ökat plasmavolym. Det kan orsakas av olika faktorer, såsom infusion av intravenösa vätskor eller förhöjt vattenintag. Hemodilution kan leda till en minskad viskositet hos blodet och påverka koagulationsförmågan. I vissa fall kan hemodilution användas som en strategi under operationer för att skydda njurarna genom att reducera risken för ischemi (dvs. syrebrist) i vävnaden.

"Bröstben" refererar till det par benartade strukturer som sträcker sig över bröstkorgen, också kända som sternum eller bröstbenet på latin. Det består av tre delar: manubrium, corpus och extremitas. Bröstbenet skyddar hjärtat och lungorna, och är anslutningspunkt för revbenen och musklerna i thoraxväggen.

'Systemisk inflammatorisk responssyndrom' (SIRS) är ett tillstånd som kännetecknas av en systemisk inflammation orsakad av en infektion eller annan skada på kroppen. Det definieras av American College of Chest Physicians/Society of Critical Care Medicine som följer:

1. Kroppstemperatur under 36°C eller över 38°C (96,8°F eller över 100,4°F)
2. Puls över 90 slag per minut
3. Andningsfrekvens över 20 andetag per minut eller partialtrycket av koldioxid under 32 mmHg
4. Leukocyt (vitt blodkroppar) över 12 000/mm3 eller under 4 000/mm3, eller mer än 10% bandceller (en form av vita blodkroppar)

Dessa kriterier används för att diagnostisera SIRS, men det är viktigt att notera att tillståndet kan vara ett tecken på en underliggande sjukdom eller skada och behandlas därför genom att behandla orsaken.

Hjärtklaffprotesimplantation är en medicinsk procedur där en konstgjord hjärtklaff placeras in i hjärtat för att ersätta en defekt eller skadad hjärtklaff. Detta görs vanligtvis för att behandla allvarliga hjärtsjukdomar som kan orsaka problem med hjärtfunktionen, syrgasbrist eller andra komplikationer.

Det finns två typer av konstgjorda hjärtklaffar som används i dessa procedurer: mekaniska och biologiska. Mekaniska klaffproteser är ofta långvarigare, men kan kräva livslång antikoagulantbehandling för att förebygga blodproppar. Biologiska klaffproteser har ofta en kortare livslängd än mekaniska klaffproteser, men de behöver inte kräva livslång antikoagulantbehandling.

Hjärtklaffprotesimplantation kan utföras som en öppen hjärtkirurgisk procedur eller med hjälp av minimalinvasiva tekniker, beroende på patientens allmänna hälsotillstånd och typen av hjärtsjukdom. Efter operationen kommer patienten att behöva vila och återhämta sig under en tid, och kan få följeslagande behandlingar som mediciner eller rehabilitering för att stödja hjärtfunktionen och förebygga komplikationer.

Hjärt-kärlkirurgiska tekniker är metoder och procedurer som används under operationer och ingrepp på hjärtat och kärlen. Dessa tekniker utförs vanligtvis av speciellt utbildade kirurger inom området, hjärt-kärlkirurger.

Exempel på hjärt-kärlkirurgiska tekniker inkluderar:

1. Koronar bypass: En operation där en ny blodflödesväg skapas till ett hjärta som har förträngda eller skadade kärl (koronarartärer). Det kan göras med hjälp av en egen blodkärl från patienten eller med en syntetisk graft.
2. Aortakorrektur: En operation där defekter i aortan, den huvudsakliga artären som leder utblottat blod ifrån hjärtat, korrigeras. Det kan handla om att reparera eller ersätta en skadad aortavägg eller att reparera en aortaklaff som inte fungerar korrekt.
3. Hjärtklaffreparation eller -ersättning: En operation där en defekt eller skada i hjärtklaffarna (mitralisklaffen, tricuspidalklaffen, pulmonalisklaffen och aortaklaffen) korrigeras. Det kan göras genom att reparera den befintliga klaffen eller genom att ersätta den med en konstgjord klaff eller en klaff från ett djur eller människa.
4. Hjärttransplantation: En operation där ett skadat eller sjukligt hjärta ersätts med ett friskt och fungerande hjärta från en givare.
5. Ventrikulär assistansdevice (VAD) implantering: En operation där en mekanisk pump implanteras för att stödja hjärtats funktion, ofta vid svår hjärtsvikt när andra behandlingar har misslyckats.
6. Endovaskulära procedurer: Minimalt invasiva procedurer som utförs genom små snitt i kroppen och innebär att katetrar placeras in i kärlen för att korrigera problem med hjärtklaffar, blodkärl eller andra strukturer i hjärtat.

Det är viktigt att notera att detta inte är en komplett lista över alla möjliga operationer och procedurer som utförs på hjärtat. Behandlingsalternativet beror på patientens specifika tillstånd, allvarlighetsgrad och andra faktorer.

Jag antar att du söker en medicinsk definition av "hjärtförlamande medel". Detta är vanligtvis en referens till ett läkemedel eller en substans som kan orsaka en hämmning eller fullständig stopp av hjärtverksamheten. Ett exempel på ett sådant ämne är kaliumklorid, som används för att behandla vissa typer av allvarliga hjärtrytmrubbningar men kan också vara dödligt i högre doser. Andra exempel inkluderar kurareförgiftning och vissa former av läkemedelsöverdosering. Det är viktigt att notera att dessa medel endast ska användas under direkt medicinsk övervakning och i en kontrollerad miljö.

En hjärt-lungmaskin är en medicinsk apparat som används under operationer för att stödja eller ersätta hjärtats och lungornas funktion. Den består av ett system av pumpar och gasutbyteenhet som tar över arbetet från hjärtat och lungorna under operationen. Hjärt-lungmaskinen pumpar syresatt blod till kroppen medan koldioxid riktad ut ur kroppen, vilket möjliggör att kirurgen kan utföra operationen i en stillastående och blödningsfri miljö. Denna maskin används ofta under öppna hjärtoperationer och andra komplexa kirurgiska ingrepp.

Intraoperativa komplikationer refererer til uventede problemer eller reaktioner, der opstår under en operation. Disse kan have forskellige årsager og udformninger alt efter operationsarten og den enkelte patients helbredstilstand. Nogle eksempler på intraoperative komplikationer kan være:

1. Blødning: Hvis der opstår betydelig blødning under operationen, kan det forsinke proceduren, forringe synsforholdene og øge risikoen for andre komplikationer som blodmangel (anæmi) og chock.
2. Infektion: Selvom der tages forholdsregler mod infektion under en operation, kan bakterier alligevel trænge ind i kroppen og forårsage infektioner. Disse kan være lokaliseret eller spredte.
3. Skade på nerver eller blodkar: Under visse operationsformer er risikoen for skader på nerver eller blodkar forhøjet. Dette kan medføre langvarige følger som smerter, svaghed, formindsket følelse og/eller manglende funktion i de berørte områder.
4. Reaktioner på anæstesi: Anæstesi er en vigtig del af mange operationer, men der kan opstå bivirkninger eller alvorligere reaktioner under administrationen. Disse kan inkludere forhøjet blodtryk, lavt blodtryk, hjerterytmestørrelser og andre livstruende tilstande.
5. Komplikationer ved indgreb i specifikke organer: Afhængigt af operationsarten kan der opstå komplikationer relateret til det pågældende organ eller system. For eksempel kan der forekomme lungeskader under thoraxkirurgi, tarmperforation under bughuleoperationer og andre alvorlige følger.
6. Infektioner: Infektioner er en hyppig komplikation efter operationer. Disse kan forekomme lokalt i operationssåret eller systemisk i hele kroppen. Hvis de ikke behandles korrekt, kan infektioner medføre alvorlige følger og forlænget hospitalsophold.
7. Blødninger: Blødninger under eller efter operationen er en alvorlig komplikation, der kan resultere i livstruende tilstande som hypovolemi og hypotension. Disse kan kræve yderligere operationer for at stoppe blødningen og genoprette den normale fysiologiske balance.
8. Tromboembolier: Operationer, specielt de lange, stillesiddende indgreb, øger risikoen for tromboembolier. Dette inkluderer blodpropper i dyb venetrombose og lungeemboli, der kan medføre alvorlige følger som hypoxi, hjertestop og død.
9. For tidlig udskrivning: Hvis patienten udskrives for tidligt fra hospitalet uden at have fuldt genoprettet sin fysiologiske balance, kan det medføre alvorlige komplikationer som dehydrering, hypotension og infektion.
10. Medicinsk fejltagelse: Fejlagtig diagnose eller behandling af patienten under eller efter operationen kan føre til alvorlige følger og død. Dette inkluderer både fejl i diagnostiske tests, fejl i medicinsk dokumentation og fejl i læge-patient-kommunikation.

## Komplikationer efter hjerteoperationer

Hjerteoperationer er komplekse indgreb, der indebærer en række risici for patienten. Nogle af de hyppigste komplikationer efter hjerteoperationer omfatter:

1. Hjertestop: Hvis patientens hjerte stopper under eller efter operationen, kan det medføre alvorlige følger som hypoxi, hjerneskade og død.
2. Lungeemboli: Blodprop i lungerne kan forekomme efter hjerteoperationer og medføre alvorlige følger som hypoxi, hjertestop og død.
3. Infektion: Hvis patienten udvikler en infektion efter operationen, kan det forsinke genopretningen af hans fysiologiske balance og medføre alvorlige følger som sepsis, multiorganismeafstemning og død.
4. Blødning: Hvis patienten udvikler en blødning efter operationen, kan det forsinke genopretningen af hans fysiologiske balance og medføre alvorlige følger som hypovolemi, hypotension og død.
5. Revisionsoperation: Hvis patientens hjerte ikke fungerer korrekt efter operationen, kan det kræve en revissionsoperation for at retablere hans fysiologiske balance.
6. Stroke: Hvis patienten udvikler en stroke efter operationen, kan det medføre alvorlige følger som hjerneskade, paralyse og død.
7. Nyriskade: Hvis patientens nyrer ikke fungerer korrekt efter operationen, kan det forsinde genopretningen af hans fysiologiske balance og medføre alvorlige følger som akutt nyrestop og død.
8. Psykologisk stress: Hvis patienten oplever psykologisk stress efter operationen, kan det forsinde genopretningen af hans fysiologiske balance og medføre alvorlige følger som depression, angst og posttraumatisk belastningsreaktion.

Hvis patienten oplever nogen af disse følgevirkninger efter operationen, bør han søge øjeblikkelig medicinsk behandling for at reducere risikoen for yderligere skader eller død.

Den medicinska termen "Helblodskoagulationstid" (engelska: "Prothrombin time", förkortat "PT") används för att mäta hur lång tid det tar för ett blodprov att koagulera, alltså omvandlas från flytande till fast form. PT är ett vanligt laboratorietest som mäter aktiviteten hos de enzymer som är involverade i koagulationsprocessen i kroppen.

Testet utförs genom att blodplasmatan blandas med en substans som saknas naturligt i blodet, tillsats av tromboplastin och calciumjoner. Tromboplastinet aktiverar protrombinkinasen, vilket leder till omvandlingen av protrombin till thrombin och bildandet av en koagel (blodkoagulering). PT mäts i sekunder och jämförs med ett standardvärde.

Ett förlängt PT kan indikera en koagulationsrubbning, som kan orsakas av leverfunktionsstörningar, vitamin K-brist, användning av antikoagulantia eller andra sjukdomstillstånd. PT används också för att övervaka effekten av behandling med oral antikoagulantia som warfarin.

En blodtransfusion är en medicinsk procedure där blod eller blodprodukter transfunderas från en donator till en mottagare via en injektion. Det kan användas för att behandla blodbrist (anemi), blödningar, sjukdomar som påverkar blodet och vissa arvsdefekter. Transfusionen måste matchas med mottagarens blodtyp för att undvika allvarliga komplikationer som transfusionsreaktioner.

Postoperativ vård, även känd som postoperativt omvårdnad, är den typen av medicinska vård och omsorg som en patient får direkt efter en operation eller ett kirurgiskt ingrepp. Denna form av vård kan vara kortvarig eller långvarig beroende på typen av operation och den individuella patientens behov.

Postoperativ vård inkluderar ofta:

1. Övervakning av vitala tecken som hjärtslag, blodtryck, andning och syrgasmättnad i blodet för att upptäcka tidigt eventuella komplikationer.
2. Smärtlindring med läkemedel eller andra smärtbehandlingsmetoder.
3. Kontroll av blödningar och hemostas (att stoppa blödningen).
4. Infusion av vätskor för att förhindra dehydrering och underhålla cirkulationssystemet.
5. Andningsstöd, om det behövs, genom syrgas tillförsel eller mekanisk ventilation.
6. Kontroll av smärta, andning och neurologiska funktioner för att upptäcka tidigt eventuella komplikationer.
7. Förhindra infektioner genom användning av sterila bandage, sårvård och, om det behövs, antibiotika.
8. Hjälpa patienten med aktiviteterna för daglig livsföring (ADL) som att äta, kläda sig och gå på toaletten.
9. Rörelseövningar för att förebygga komplikationer såsom blodproppar eller muskelsvaghet.
10. Psykologiskt stöd och information till patienten och deras familj om operationen, rehabiliteringen och återhämtningen.

Postoperativ vård kan ges på sjukhus, i en kirurgisk klinik eller hemma hos patienten beroende på patientens behov och läkarens bedömning.

Retrospective studies, på svenska retroaktiva studier, är en typ av observational study där forskare analyserar data som har samlats in före studiens början. Dessa studier undersöker ofta associationer mellan utsatta faktorer och utfall i en population under en given tidsperiod.

Retrospektiva studier kan vara antingen fall-kontrollstudier eller kohortstudier. I en fall-kontrollstudie väljer forskaren ut individer med ett specifikt utfall (fall) och jämför dem med en kontrollgrupp som inte har detta utfall. I en kohortstudie följs två eller flera grupper av individer över tid, där den ena gruppen är exponerad för en viss riskfaktor och den andra inte är det.

Retrospektiva studier kan vara användbara när det finns redan tillgängliga data som kan användas för att besvara ett forskningsfrågor, men de har också nackdelar. Dessa studier kan vara såriga för bias eftersom de är beroende av att data har samlats in på ett korrekt och konsistent sätt före studiens början. Det kan också vara svårt att etablera orsakssamband mellan exponeringar och utfall i retroaktiva studier eftersom det kan finnas okända eller outtalade variabler som påverkar resultaten.

Protamin är ett lågmolekylärt protein som utvinns från spermatozooiderna hos lax, öring och andra fiskar. Det används inom medicinen som ett starkt basiskt ämne för att neutralisera svaga syra-lösningar eller heparin, ett blodförtunnande medel.

När protamin blandas med heparin bildar de en komplex som sedan långsamt sönderfaller och ger ifrån sig heparinet tillbaka i kroppen. Detta gör att protamin ofta används efter operationer där heparin har använts för att förhindra blodproppar.

Det är viktigt att notera att överdosering av protamin kan leda till allvarliga biverkningar, inklusive lägre blodtryck och andningssvårigheter. Därför ska protamin administreras med försiktighet och under noggrann observation.

Intra-aorta ballongpumpning (IABP) är en behandlingsmetod inom intensivvården och kardiologin som används vid allvarliga hjärtklafforsjukdomar, akut koronart syndrom och kardiovaskulära komplikationer efter hjärtoperationer.

IABP innebär att en kateter placeras i aortan med en ballong monterad på toppen av katetern. Ballongen infleras och deflaseras i takt med hjärtats slag, vilket underlättar hjärtans arbete genom att öka tillförseln av syre- och näringsrika blod till kroppen under diastolen (hjärtdiastole), samtidigt som det minskar påfrestningen på hjärtat under systolen (hjärtsystole).

Denna metod kan förbättra hjärtats perfusion, öka koronarblodflödet och stabilisera blodtrycket, vilket kan vara livräddande i vissa allvarliga tillstånd. IABP används ofta som ett stöd under operationer eller vid behandling av komplikationer efter operationer, men den kan också användas som en korttidsbehandling före hjärttransplantation eller andra långvariga behandlingsmetoder.

Torakotomi är en kirurgisk procedur där man öppnar bröstkorgen genom att göra en incision (snitt) i den främre laterala delen av thorax (bröstkorgen). Detta görs vanligtvis för att ge bättre tillgång till de strukturer som befinner sig inne i bröstkorgen, såsom lungor, hjärta och mediastinum (det centrala området i thorax där stora blodkärl och luftstrupar passerar).

Torakotomi kan användas för en rad olika syften, inklusive:

1. Lungresektioner: Om man behöver ta bort en del eller hela en lunga på grund av sjukdom eller skada.
2. Biopsier: Om man behöver ta prover från lungor, lymfknutar eller andra strukturer inne i bröstkorgen för att ställa en diagnos.
3. Dränering: Om det behövs dränera vätska eller luft som har accumulerat inne i bröstkorgen.
4. Reparation av hjärtklaffar: I vissa fall kan torakotomi användas för att reparera skadade hjärtklaffar.
5. Tumörresektioner: Om det behövs ta bort tumörer eller cancer i bröstkorgen.

Torakotomin utförs vanligtvis under allmänt anestesi och kräver en vårdgivare med erfarenhet inom thoraxkirurgi. Efter operationen kan patienten behöva stanna på intensivvårdsavdelningen för att övervakas noga, och det kan ta tid för patienten att helt återhämta sig.

En luftemboli är ett medicinskt tillstånd som inträffar när luft eller gas bubblor kommer in i blodomloppet, ofta som en komplikation till skada eller sjukdom i lungorna eller hjärtat. Det kan leda till allvarliga hälsoproblem, inklusive andningsstörningar, hjärtklappning och i värsta fall död om det inte behandlas omedelbart.

"Sammandragning" är ett medicinskt begrepp som refererar till inåtbuktande av magen, ofta orsakat av muskelspasmer eller kramper i magmuskulaturen. Det kan vara ett tecken på olika sjukdomstillstånd, såsom gastrit, gastroenterit, förstoppning eller irritabelt tarm syndrom (IBS). Ibland kan även psykiska faktorer som ångest och stress spela en roll i att utlösa sammandragningar. Vid allvarliga eller kroniska symtom bör man söka medicinsk hjälp för att fastställa orsaken och få rätt behandling.

Kroppstemperatur (eller kroppsvärme) är den termiska energin som utgör förhöjd temperatur i djurs eller människors kropp, jämfört med omgivningen. Den normala kroppstemperaturen för en vuxen människa varierar något beroende på tid på dygnet och aktivitet, men är vanligtvis runt 37°C (98,6°F) när den mäts i munnen eller under armarna. Kroppstemperaturen regleras av ett komplext system som inkluderar termoregulatoriska center i hjärnan och olika hormonella och nervsignaler som påverkar blodkärlen, svettningar och muskelaktivitet för att hålla kroppstemperaturen nära konstant. Värmeregleringen är viktig för att underlätta optimal cellfunktion, tillväxt och reparation samt för att skydda kroppen från skador som orsakas av extrem temperatur.

Minimalinvasiva kirurgiska tekniker är metoder för att utföra kirurgiska ingrepp genom mycket små snitt eller inkapslingar, istället för de traditionella öppna kirurgiska procedurerna med stora snitt. Dessa tekniker innebär ofta användning av specialdesignade instrument, kamera och belysning som introduceras genom små inkapslingar i kroppen. Exempel på minimalinvasiva kirurgiska tekniker är laparoskopi, thorakoskopi och artroskopi.

Laparoskopi används vanligen för bukhålsoperationer, där en liten kamera och instrument introduceras genom små snitt i magen. Thorakoskopi är en teknik som används för att operera på lungor och mediastinum genom små inkapslingar mellan revbenen. Artroskopi är en minimalinvasiv metod för att undersöka och behandla leder, där en liten kamera och instrument introduceras genom ett mycket litet snitt i ledhinnan.

Minimalinvasiva kirurgiska tekniker kan minska smärtan, blodförlusten, nedrekomplikationerna, skarvaffekterna och rehabiliteringstiden efter operationen jämfört med traditionell öppen kirurgi.

Reoperation, även kallat "omopereration", är en term inom medicinen som refererar till att en patient behöver genomgå en ny operation för samma sjukdom eller skada efter att ha genomgått en tidigare operation. Det kan bero på att den första operationen inte löst problemet fullt ut, att komplikationer har uppstått eller att patientens tillstånd har försämrats. Orsaken och typen av reoperation varierar beroende på diagnosen och individuella faktorer hos patienten.

Medicinskt syrgas, ofta bara kallad syrgas, är syre i ren form som används inom sjukvården för andning. Det är ett gasartat preparat som består av minst 99% syre. Syrgas används vanligen via en andningsmask eller genom en injekterbar behållare med hjälp av en syrgaspump.

Syrgas används ofta för att behandla patienter som lider av syrebrist i blodet, till exempel på grund av lung- eller hjärtsjukdomar, trauma eller vid allvarliga infektioner. Det kan också användas under operationer och vid intensivvårdsbehandling för att stödja andningen och förbättra syresättningen i blodet.

I medicinsk kontext, betyder "vårdtid" ofta tiden som en patient behöver vård och observation efter ett medicinskt ingrepp, sjukdomsfall eller procedure. Det kan också vara tiden som en patient förväntas stanna på en vårdinrättning, såsom ett sjukhus, för att få behandling och/eller rehabilitering. Vårdtiden kan variera beroende på flera faktorer, inklusive typen av medicinska problem, patientens allmänna hälsa, komplikationer under behandlingen och den specifika behandlingsplanen. Det är viktigt att notera att vårdtiden kan ändras baserat på patientens framsteg och respons på behandlingen.

Hjärtsjukdomar är ett samlingsbegrepp för olika sorters sjukdomar som drabbar hjärtat och blodkärlen. Det kan exempelvis innefatta:

1. Koronara hjärtklaffsjukdomar: Sjukdomar i de klaffar som reglerar blodflödet genom hjärtkammaren.
2. Kardiomyopati: En sjukdom i det muskulära vävnad som utgör hjärtats väggar.
3. Hjärtsvikt: När hjärtat inte kan pumpa blod effektivt till kroppen.
4. Rytmrubbningar (arrhythmier): Avvikelser i hjärtats slagrytm.
5. Koronara sjukdomar: Sjukdomar i de artärer som försörjer hjärtat med syre- och näringsriktigt blod. Exempelvis angina pectoris och hjärtinfarkt.
6. Hjärntumörer: Ovanliga, men allvarliga sjukdomar som kan påverka hjärtats funktion.
7. Kongenitala hjärtsjukdomar: Sjukdomar som förekommer vid födelsen och beror på felaktig utveckling under graviditeten.
8. Infektionsrelaterade hjärtsjukdomar: Sjukdomar orsakade av infektioner såsom endokardit, myokardit eller perikardit.

Heparin är ett starkt antikoagulant med naturligt occurence i människokroppen. Det produceras i kroppens mastceller och fungerar där som ett gerinningshämmande ämne. Heparin används terapeutiskt för att förhindra blodproppar och tromboser, genom att förhindra koagulation av blodet. Preparatet hämmar också aktiviteten hos flera enzymer som är involverade i koagulationskaskaden, däribland thrombin och faktor Xa. Heparin ges vanligen som injektion eller infusion.

Lungans gasutbyte, även känt som pulmonell gasutbyte, är ett medicinskt begrepp som refererar till mängden syre och kolmonoxid som diffunderar över alveolär-kapillärmembranet i lungorna. Detta gasutbyte är en nödvändig process för att syre ska kunna transporteras från luften vi andas in till blodomloppet, och för att kolmonoxid ska avlägsnas från blodet och utandas igen.

Under normala förhållanden är lungans gasutbyte mycket effektivt, och syre-kolmonoxid-diffusionen sker fort och löper tillbaka till jämvikt. Därför kan andningen och syresättning i blodet hålla en konstant nivå, även under fysiskt aktiva tillstånd då behovet av syre ökar.

Även om lungans gasutbyte är en viktig process för att upprätthålla homeostas i kroppen, kan det påverkas negativt av olika sjukdomar och skador som exempelvis lungsjukdomar, hjärtsvikt och hög altitud. Dessa tillstånd kan leda till syrgasbrist eller hypoxi, vilket kan ha allvarliga konsekvenser för kroppens funktioner och överlevnad.

Antifibrinolytika är en grupp läkemedel som hindrar nedbrytningen av blodkoagulationens slutprodukt fibrin. De används för att minska eller förhindra ökat blödande hos patienter med förhöjd risk för blödning, till exempel under och efter operationer eller vid trombolytisk behandling (behandling med läkemedel som bryter ner blodproppar). Exempel på antifibrinolytika är tranexamsyra och ämnet kaprocksäure.

Milrinon är ett läkemedel som tillhör en grupp vasodilatatorer som kallas för fosfodiesteras inhibitorer. Det används vanligen vid behandling av hjärtsvikt och andra tillstånd där hjärtats funktion är nedsatt.

Milrinon verkar genom att öka mängden cAMP (cykliskt AMP) i hjärtmuskelceller, vilket leder till relaxation av de glatta muskulaturcellerna i kärlen och därmed en ökad blodflödesvolym till hjärtat. Detta kan leda till en förbättrad pumpfunktion hos hjärtat och minskat syrebehov hos hjärtmuskeln.

Läkemedlet ges vanligen som intravenös infusion och bör övervakas noga av en läkare, eftersom det kan leda till sänkt blodtryck och förändringar i hjärt rythmen vid överdosering.

Hjärtmassage, även känt som cardiopulmonary resuscitation (CPR) eller hjärt-lungräddning, är en akut livräddande behandling som utförs när någons hjärta har slutat slå eller slår mycket irreguljärt och saknar effektivt blodflöde. Det innebär att man genom att trycka på mitten av bröstkorgen pressar ner det till en viss djup och hastighet för att hjälpa till att pumpa blod runt kroppen. Mellan varje tryck andas man också in luft i personens lungor genom att blåsa upp deras lungor med mun-mot-mun-metoden eller med ett andningshjälpmedel.

Hjärtmassage kan rädda livet genom att hjälpa till att behandla andningsstillestånd och hjärtstopp, två allvarliga tillstånd som kan leda till döden om de inte behandlas omedelbart. Det är viktigt att få rätt utbildning och träning i hur man utför en hjärtmassage korrekt, eftersom det kan vara livshotande att utföra den felaktigt.

Medicinskt sett betyder "syrgasförbrukning" vanligtvis mängden syre som en patient förbrukar under en viss tidsperiod, ofta uttryckt i liter per minut. Denna mätning används ofta inom intensivvården för att övervaka patienters andningsstatus och behov av mekanisk ventilation. En ökad syrgasförbrukning kan indikera en försämrad lungfunktion eller ett allvarligare tillstånd, medan en minskad förbrukning kan vara ett tecken på att patienten börjar andas normalt igen.

Enligt ICD-10 (International Classification of Diseases, 10th revision) definieras "planerat kirurgiskt ingrepp" som:

"Ingrepp som är tidsmässigt planerade och utförs under kontrollerade operationsbetingelser med anestesi. De omfattar både mindre invasiva procedurer, såsom endoskopiska ingrepp, och större operationer som exempelvis öppen hjärtkirurgi."

Således är en medicinsk definition av 'Kirurgiska ingrepp, planerade' operationer som är schemalagda och utförs under kontrollerade förhållanden med anestesi.

Den medicinska definitieen av "Blodkärlsprotesimplantation" är när en konstgjord blodkärl (protes) implanteras eller placeras in i kroppen. Detta kan göras av olika anledningar, t.ex. för att ersätta ett naturligt blodkärl som är skadat, blockerat eller har försvagats. Protesen kan vara gjord av material som till exempel plast eller metall och finns i olika storlekar beroende på vilket område i kroppen den ska placeras.

Blodkärlsprotesimplantation utförs vanligen under en operation och kräver narkos. Efter operationen behöver patienten vanligen stanna på sjukhus för observation och rehabilitering. Det är viktigt att följa läkares instruktioner efter operationen för att undvika komplikationer som trombos, infektion eller andra allvarliga biverkningar.

Toraxkirurgi är en gren inom kirurgin som fokuserar på operationer och behandlingar av strukturer i thorax, eller bröstkorgen. Detta inkluderar lungorna, mediastinet (det område mellan lungorna), brösten, hjärtat och de stora blodkärlen som går genom bröstkorgen. Toraxkirurger utför ofta operationer såsom lobektomi (borttagande av en lob av en lunga), pneumonektomi (borttagande av en hel lunga), esofagektomi (borttagande av en del av matstrupen) och reparation eller ersättning av hjärtklaffar.

"Uppföljningsstudier" (engelska: "follow-up studies") är en typ av longitudinell forskningsdesign inom medicinen där man studerar en grupp individer under en längre tidsperiod. Dessa studier kan vara observationella eller interventionsbaserade, och syftet är ofta att undersöka hur olika faktorer påverkar hälsan, sjukdomsutvecklingen eller behandlingsresultaten över tid.

I en uppföljningsstudie kan forskarna exempelvis samla in data om deltagarnas levnadsvanor, miljöfaktorer och medicinska historik, och sedan följa upp dem regelbundet för att se hur de utvecklas. Detta kan ge värdefull information om riskfaktorer, skyddsfaktorer och möjliga orsaker till olika hälsotillstånd.

Uppföljningsstudier kan vara av olika slag, beroende på hur länge de pågår och hur ofta data samlas in. De kan vara kohortstudier, där en grupp individer följs över tid, eller fallföljningsstudier, där man följer upp en specifik diagnos eller behandling hos en grupp patienter.

'Resuscitation' er en medisinsk betegnelse for å genoprette livstilsyndene hos noen som har ophørt med å pulsere og/eller å holde vekkete. Dette involverer vanligvis å gjenopprette normal blodomsøking til viktige organer ved hjelp av kunstig åndedrakt og hjertekompresjon, også kjent som hjerte-luns-livssupport (HLL). Resusitasjon kan også inneholde andre behandlinger som er designet til å korrigere underliggende problemer som har ført til iltesituasjonen.

Målet med resusitasjon er å stabilisere pasienten så snart som mulig og å forberede dem på ytterligere behandlinger, slik som yderligere undersøkelser eller kirurgiske ingrep. Resusitasjonsprosessen kan være livreddende og kan redde livet til noen som ellers ville ha dødd.

'Blodfiltrering' är en medicinsk term som refererar till processen där blod passerar genom en maskin som renar och filtrerar bort skadliga substanser, såsom överflödigt protein och avfall, från blodet. Detta görs vanligtvis med hjälp av en dialysmaskin under behandlingen kallad hemodialys.

Under hemodialysen pumpas patientens blod genom en speciell filter, känd som en dialysermembran, där små molekyler som till exempel urea, kreatinin och överskott av vatten kan passera genom och tas bort från blodet. Sedan renas och korrektionsmedel (elektrolyter) blandas tillbaka till det rena blodet innan det returneras till patientens kropp.

Blodfiltrering är en livsnödvändig behandling för många patienter med njursjukdomar, såsom slutstadiekrönik (ESRD), då deras njurar inte längre fungerar tillräckligt bra för att rensa blodet på naturlig väg.

'Preoperative care', eller 'preoperativ vård' på svenska, refererar till den medicinska vården som en patient får innan de genomgår en operation. Den preoperativa vården har som syfte att förbereda patienten både fysiskt och psykologiskt inför operationen, minska riskerna för komplikationer under och efter operationen samt optimera patientens allmänna hälsa.

Den preoperativa vården kan innefatta:

1. Klinisk bedömning: En fullständig bedömning av patientens hälsotillstånd, inklusive medicinsk historia, fysiska undersökningar och laboratoriemässiga tester för att avgöra om patienten är en lämplig kandidat för operation.
2. Informationsgivning: En detaljerad diskussion med patienten och deras familj om operationen, dess risker, fördelar och alternativ, samt vad de kan förvänta sig under och efter operationen.
3. Förberedelser inför operationen: Inkluderar instruktioner om att fasta, avbryta vissa mediciner och förbereda sig för anestesi.
4. Anestesiutvärdering: En bedömning av patientens behov av anestesi och möjliga risker eller komplikationer under anestesin.
5. Optimering av hälsotillståndet: Behandling av akuta eller kroniska medicinska problem som kan påverka operationen, såsom infektioner, högt blodtryck eller diabetes.
6. Planering av postoperativ vård: En plan för patientens vård efter operationen, inklusive smärtbehandling, fysisk terapi och rehabilitering.

Den preoperativa vården är en viktig del av den totala behandlingsplanen för en patient som ska opereras och hjälper till att säkerställa en säker och framgångsrik operation.

Hematokrit (Hct) är ett laboratoriemedicinskt mått som mäter andelen röda blodkroppar i ett given volymen helt blod. Det uttrycks vanligtvis som en procentandel, och det kan användas för att uppskatta individens totala röda blodcellsmassa (RBC) eller andelen vätska i blodet, kallat blodplasmavolymen. Hct är ett viktigt mått inom hematologi och kan användas för att diagnostisera och övervaka olika sjukdomstillstånd som anemi, polycytemia, dehydrering och blödningar.

'Blodtryck' är ett medicinskt begrepp som refererar till den kraft som utövas av blodet mot kärlväggarna i de artärer som försörjer kroppen med syre- och näringsriktigt blod. Blodtrycket mäts vanligtvis i millimeter kvicksilver (mmHg) och består av två värden: systoliskt blodtryck och diastoliskt blodtryck.

Systoliskt blodtryck är det högsta trycket som uppnås under hjärtats slag, när kamrarna kontraherar och pumpar ut blodet i kroppen. Detta inträffar vanligtvis vid ungefär 120 mmHg under normala förhållanden.

Diastoliskt blodtryck är det lägsta trycket som uppnås under hjärtats slag, när kamrarna vilar och fylls på med blod. Detta inträffar vanligtvis vid ungefär 80 mmHg under normala förhållanden.

Dessa två värden tas tillsammans som ett totalblodtryck, till exempel 120/80 mmHg, och ger en indikation på individens kardiovaskulära hälsa. Högt blodtryck, även kallat hypertension, kan öka risken för allvarliga hälsoproblem som hjärtinfarkt, stroke och njursvikt.

Aortaanevrys är en medicinsk term som betyder en utbulning eller svaghet i den stora blodkärlen som löper från hjärtat, kallad aortan. Aortaanevrys kan vara livshotande eftersom det ökar risken för att aortan ska spricka (akut aortaruptur), vilket kan leda till inre blödning och chock. Symptomen på aortaanevrys kan variera, men de kan inkludera smärta i bröstet, ryggen eller magen, halsont, andnöd och svimningar. Faktorer som ökar risken för aortaanevrys innefattar hög ålder, högt blodtryck, rökning, förekomst av aneurysm i familjemedlemmar och vissa ärftliga sjukdomar som Marfan syndrom. Behandlingen kan bestå av mediciner för att kontrollera blodtrycket och kirurgi för att reparera eller ersätta den skadade aortan.

Riskfaktorer är enligt medicinsk terminologi några egenskaper, faktorer eller expositioner som ökar sannolikheten för att utveckla en viss sjukdom eller hälsoproblem. Riskfaktorer kan vara modifierbara, det vill säga de kan påverkas genom livsstilsförändringar och preventiva åtgärder, eller icke-modifierbara, som är oberoende av individens val och omständigheter. Exempel på modifierbara riskfaktorer inkluderar tobaksrökning, fysisk inaktivitet, ohälsosam kost och alkoholmissbruk. Icke-modifierbara riskfaktorer kan vara exempelvis genetiska predispositioner, ålder och kön. Det är värt att notera att närvaro av en riskfaktor inte garanterar att en person kommer att utveckla en viss sjukdom, men ökar bara sannolikheten.

Miniatyrisering (anglicism: "Miniaturization") är inom medicinen ett begrepp som ofta används för att beskriva den process där medicinska enheter, instrument eller tekniker blir mindre i storlek och/eller mer kompakta, samtidigt som de fortfarande uppfyller sin funktion lika väl eller bättre än sina större föregångare.

Exempel på miniatyrisering inom medicinen är:

1. Små medicinska implantat, till exempel pacemakers och defibrillatorer, som placeras under huden för att behandla oregelbundna hjärtrytmmer.
2. Mindre kirurgiska instrument, såsom endoskop, som möjliggör mindre invasiva operationer med snabbare återhämtning och lägre risk för komplikationer.
3. Små medicinska sensorer och enheter för att övervaka patienters hälsotillstånd kontinuerligt, till exempel glukosensorer för diabetespatienter eller syrakänsliga elektroder för att övervaka patienters syrehalt i blodet.
4. Nanomedicinska tillämpningar, där läkemedelspartiklar eller nanorobotar konstrueras på molekylär nivå för att interagera med celler och vävnader på ett specifikt sätt.

Minatyriseringen har möjliggjort stora framsteg inom medicinen genom att öka precisionen, effektiviteten och patientens komfort under behandlingar och undersökningar.

Hjärtminutvolym (HMV) är ett mått på hur mycket blod som pumpas ut från vänster hjärtkammare per minut. Det kan beräknas genom att multiplicera hjärtfrekvensen (antal slag per minut) med slagvolymen (hur mycket blod som pumpas ut per slag).

HMV kan anges i liter per minut (L/min) och normalt är det för en vuxen mellan 50 och 70 ml/slag, vilket ger ett HMV på cirka 4-6 L/min under vila. Vid fysisk aktivitet kan HMV öka upp till 20-30 L/min eller mer beroende på individens ålder, kön och träningstillstånd.

Reducerad hjärtminutvolym kan vara ett tecken på hjärtsvikt eller andra hjärtsjukdomar.

Perioperativt omhändertagande är den medicinska vården som en patient får innan, under och efter en operation. Det inkluderar utvärdering av patients status och risker före operationen, anestesiplanering, övervakning under operationen, smärtlindring och postoperativ vård för att främja patientens snabbare återhämtning och minska komplikationer. Perioperativt omhändertagande är ett samarbete mellan olika medicinska specialiteter, inklusive kirurger, anestesiologer, sjuksköterskor och andra vårdpersonal.

'Blodflöde i hjärnan' (cerebral blodflöde) refererar till den totala mängden syresatt blod som cirkulerar genom hjärnans blodkärl (artärer, kapillärer och vener) per tidsenhet. Det cerebrala blodflödet är avgörande för hjärnans funktion och överlevelse, eftersom hjärnan är beroende av ett ständigt tillförande av syre och näringsämnen från blodet.

Normalvärden för cerebralt blodflöde varierar mellan 45 och 55 milliliter per 100 gram hjärnvävnad per minut (ml/100g/min). Det kan mätas noninvasivt med tekniker som transkraniell dopplersonografi, magnetisk resonansangiografi (MRA) eller datoriserad tomografi (CTA), vilka ger information om storleken och formen på de stora hjärnartärerna samt blodflödeshastigheten i dem.

Förändringar i cerebralt blodflöde kan orsakas av olika sjukdomstillstånd, som exempelvis stroke (blodpropp eller blödning i hjärnan), hypotension (låg blodtryck), hypertenision (högt blodtryck), arterioskleros (förträngning av artärerna) och skalltrauma. Dessa förändringar kan leda till neurologiska symtom som huvudvärk, yrsel, synstörningar, svårigheter att tala eller andas, medvetandeförlust och i värsta fall död.

Enoximone är ett läkemedel som tillhör gruppen fosfodiesteras inhibitorer. Det används primärt för att behandla kronisk hjärtsvikt, eftersom det verkar avslappande på hjärtmuskulaturen och ökar hjärtats pumpförmåga.

Enoximon fungerar genom att hindra nedbrytningen av cAMP (cykliskt AMP) i hjärtmuskulaturen, vilket leder till en ökning av intracellulärt calcium och därmed en stärkning av kontraktionen hos trötta eller skadade hjärtmuskler.

Läkemedlet ges vanligtvis som intravenös infusion under kontrollerade omständigheter i sjukhusmiljö, eftersom det kan orsaka lägre blodtryck och förändringar i hjärt rytmmen vid överdosering.

En blodgasanalys är en laboratoriemetod för att bestämma syrgashalt, koldioxidhalt och pH-värde i ett blodprov. Denna analys används vanligen för att utvärdera patienters andnings- och syresättningsstatus, såsom vid andningssvikt, hjärt-lung-sjukdomar, metabola störningar och drogförgiftningar. Blodgasanalysen kan även ge information om elektrolytbalansen, syretransporten och acid-base-status i kroppen.

'Kärlkirurgiska tekniker' refererar till de metoder och procedurer som utförs av kärlkirurger för att behandla sjukdomar och skador på kroppens blodkärl. Detta kan inkludera sådana tekniker som:

1. Kärlrekonstruktion: Denna teknik innebär att reparera eller ersätta skadade eller sjukliga kärl med hjälp av egna kroppsdelar (autografter) eller konstgjorda material.
2. Endovaskulära tekniker: Dessa tekniker innebär att operera på blodkärlen genom små skär eller hål i kroppen, vanligtvis med hjälp av en kateter och specialdesignade instrument som kan användas för att diagnostisera och behandla sjukdomar i kärlen.
3. Aneurysm-reparation: Denna teknik innebär att reparera eller ersätta utvidgade och sköra blodkärl (aneurysmor) för att förebygga riskerna för livshotande blödningar eller embolier.
4. Kärlbypass: Denna teknik innebär att skapa en ny väg för blodflödet runt ett blockerat eller skadat kärl med hjälp av en graft, som kan vara en autograft, allograf (död donator) eller konstgjord.
5. Angioplasti: Denna teknik innebär att vidga och öppna upp en förträngd artär med hjälp av en ballongkateter, som kan följas av placeringen av en stent (ett rörliknande nätverk) för att hålla artären öppen.
6. Trombektomi: Denna teknik innebär att avlägsna blodproppar från kärlen med hjälp av olika metoder, till exempel genom att suga upp proppen eller skära bort den.

'Svin' er ikke en medisinsk term. I medisinsk sammenhengg brukes ordet oftest for å referere til svinfluensa, som er en type influensavirus som normalt infekterer svin, men som kan overføres til andre dyr og mennesker. Svininfluenza-viruset deles vanligvis ikke mellom mennesker, men det kan skje under specielle omstendigheter, som f.eks. når en person kommer i nær kontakt med infisjonspersoner eller smittebærende svin.

Enligt medicinskt perspektiv är ett "blodstillande medel" (eller hemostatisk medel) ett preparat som används för att stävja eller förhindra blödningar. Det kan vara ett läkemedel som intas oralt, injiceras eller appliceras lokalt på sårytan. Blodstillande medel fungerar genom att på olika sätt påverka blodets koaguleringssystem, komprimerar blodkärlen eller stödjer bildandet av blodproppar (tromboser). Exempel på blodstillande medel inkluderar vitamin K-antagonister, trombocytaggregationshämmare och direkta orala antikoagulanter.

'Kärlöppenhet' (engelska: 'Vasodilation') är ett medicinskt begrepp som refererar till den process där blodkärlen (artärer och vener) relaxerar och expanderar, vilket orsakar en ökning av kärldiametern och minskad perifer resistan. Detta leder till en sänkning av blodtrycket och en ökad blodgenomströmning i de drabbade områdena.

Kärlöppenhet kan vara ett normalt fysiologiskt fenomen, till exempel vid vila eller vid värmeexponering, men den kan också uppstå som en patofysiologisk process i samband med sjukdomar som hypertension, diabetes, hjärtsvikt och neurologiska störningar. Vissa läkemedel, såsom nitroglycerin och kalciumantagonister, kan också orsaka kärlöppenhet som en del av sin verkningsmekanism.

"Sjukhusdödlighet" refererar till sannolikheten för att en patient kommer att dö under sin vistelse på ett sjukhus. Det är ett mått som används för att bedöma kvaliteten på sjukvården och patientomsorgen på olika sjukhus eller avdelningar inom sjukvården.

Sjukhusdödligheten kan beräknas genom att dividera antalet dödsfall som inträffar under en given tidsperiod med det totala antalet patienter som har varit inlagda på sjukhuset eller avdelningen under samma tidsperiod. Det resulterande värdet uttrycks ofta som ett procentuale förhållande, där en högre procentsats indikerar en högre dödlighet och en lägre procentsats indikerar en lägre dödlighet.

Det är viktigt att notera att sjukhusdödligheten inte bara beror på kvaliteten på sjukvården, utan också på andra faktorer som kan påverka patientens hälsostatus, såsom ålder, allmänt hälsotillstånd och svårighetsgraden av sjukdomen.

'Assisterad cirkulation' är en medicinsk term som refererar till användandet av tekniska hjälpmedel för att stödja eller ersätta hjärtans förmåga att pumpa blod genom kroppen. Detta kan uppnås på olika sätt, beroende på patientens specifika behov och diagnos.

Exempel på metoder för assisterad cirkulation inkluderar:

1. Intraaortal ballongpump (IABP): En liten ballong fäst vid en kateter placeras i aortan, den huvudartär som förser kroppen med syresatt blod. Ballongen infleras och deflaseras i takt med hjärtats slag, vilket hjälper till att öka blodflödet till kroppen och minskar arbetet för hjärtat.
2. Ventrikulär assistansdevice (VAD): En mekanisk pump som antingen hjälper eller ersätter hjärtats funktion genom att dränera blod från en kammare i hjärtat och pumpar det ut till kroppen. VAD:er kan användas för både höger- och vänster sida av hjärtat, eller för båda kamrarna samtidigt.
3. Total artificiell hjärt-lunga maskin (TAH-LVAD): En mekanisk pump som ersätter både hjärtats och lungornas funktion genom att dränera blod från kroppen, tillföra syre, och pumpa det tillbaka ut i systemkretsloppet. TAH-LVAD används ofta som en temporär lösning för patienter som väntar på en hjärttransplantation.

Assisterad cirkulation kan vara livräddande för patienter med allvarlig hjärtsvikt eller andra kardiovaskulära sjukdomar, och kan användas som en kort- eller långsiktig behandling beroende på individuell situation.

Tranexamsyra är ett syntetiskt ämne som används som läkemedel. Det är en så kallad antifibrinolytikum, vilket betyder att det motverkar nedbrytningen av blodkoagulationen. Tranexamsyra fungerar genom att hämma enzymet plasmin, som bryter ner fibrin till fibrinavfallsbildningar. På så sätt förhindrar tranexamsyra att blodkoaglerna löses upp och kan därför användas för att minska eller förhindra blödningar.

Tranexamsyra används bland annat vid kirurgiska ingrepp, men kan även ges till patienter med blödningsrubbningar orsakade av sjukdomar som exempelvis hemofili eller von Willebrands sjukdom. Ämnet kan också användas för att behandla blödningar efter tandläkarbehandlingar hos patienter med blodkoagulationsrubbningar.

Det är viktigt att tranexamsyra ges under kontrollerade förhållanden och under medicinsk övervakning, eftersom ökad risk för blodproppar kan förekomma som en biverkning av behandlingen.

Transesophageal Ekokardiografi (TEE) är en specifik typ av ekokardiografi, eller ultraljudsundersökning av hjärtat. TEE skiljer sig från den vanligare formen av ekokardiografi, transtorakal ekokardiografi (TTE), genom att sonden placeras i matstrupen istället för på bröstkorgen. Detta ger en mer direkt och klar bild av hjärtats strukturer, särskilt av baksidan av mitralisklaffsen och av det övre komplexet av lungartärerna. TEE används ofta under operationer eller invasiva procedurer för att övervaka hjärtfunktionen i realtid, samt för att diagnostisera olika former av strukturella hjärtsjukdomar som endokardit, klaffproblem och blodproppar i lungartärerna.

"Hemostas, kirurgisk" refererar till den aktiva processen att kontrollera och stoppa blödning under eller efter ett kirurgiskt ingrepp. Det innebär att använda sig av olika tekniker och metoder för att mekaniskt stänga av blodkärlen, såsom att använda klipp, knopar, ligaturer eller elektrisk ström (elektrokauterisering), för att stoppa blodflödet.

Ibland kan läkemedel som verkar hemostatiska användas för att underlätta blodstillningen, till exempel med hjälp av trombin, absorbabla hemostatiska material eller andra hemostatiska preparat.

Således är syftet med kirurgisk hemostas att minimera blodförlusten under och efter operationer, förhindra komplikationer som blödningar och underlätta patientens återhämtning.

Hjärtklaffsjukdomar är en benämning på medicinska tillstånd där hjärtklaffarna, valven som kontrollerar flödet av blod genom hjärtat, inte fungerar korrekt. Det kan orsakas av olika faktorer, såsom slitage, infektioner, strukturella defekter eller sjukdomar som påverkar hjärtmuskulaturen.

Det finns två huvudtyper av hjärtklaffsjukdomar: stenos (förträngning) och insufficiens (regurgitation eller icke-slutna klaffar). Vid stenos är hjärtklaffen för trång, vilket gör att det blir svårare för blodet att passera genom den. Detta kan leda till högt tryck uppströms klaffen och sämre blodförsörjning till kroppen. Vid insufficiens är hjärtklaffen läckande, vilket gör att blodet kan läcka tillbaka genom den när hjärtat pumpar ut blodet. Detta kan leda till ökat volymbelastning på hjärtkammaren och sämre pumpfunktion över tid.

De fyra hjärtklaffarna som finns i människans hjärta är aortaklaffen, mitralisklaffen, pulmonalisklaffen och tricuspidalklaffen. Varje klaff kan drabbas av stenos eller insufficiens, och sjukdomarna kan vara medfötta eller utvecklas under livet. Behandlingen för hjärtklaffsjukdomar kan innebära mediciner, operationer eller kirurgiska ingrepp som ersätter eller reparerar klaffarna.

I den medicinska terminologin kallas armhålans artär för "axillära artären". Den är en av de större artärerna i kroppen och förser blod till överarmen. Axillära artären går från axelhöjdens blodkärl, axygosvenen, och fortsätter genom armhålan ner i överarmen. Den delas ofta upp i tre grenar som heter:

1. Truncus superior: Den övre grenen som förser blod till axeln och skulderbladet.
2. Truncus medius: Den mellersta grenen som förser blod till överarmens muskler.
3. Truncus inferior: Den nedre grenen som förser blod till underarmen.

Ett problem med axillära artären kan leda till symtom som kyla, smärta eller sårbarhet i armen, samt vara ett tecken på allvarligare sjukdomar som hjärtsjukdomar eller blodproppar.

'Vena saphena' er en latinsk betegnelse for de to lange, overfladiske venekanaler i benet. Der findes både en great saphenous vein (stor vena saphena) og en small saphenous vein (lille vena saphena).

Den great saphenous vein er den længste ven i kroppen og begynder som en samling af små kapillærer i fodsålen. Den stiger op ad forinningsbenet (tibia), passerer forbi knæskallen (patella) og fortsætter op ad lårbensbenet (femur), hvor den til sidst munder ud i femoralvenen.

Den small saphenous vein begynder også som en samling af kapillærer i fodsålen, men stiger op ad bagskinnen af underbenet og munder ud i poplitealvenen, der ligger i knæets bagside.

Disse venekanaler er vigtige for at lede blod tilbage mod hjertet fra benene. Problemer med disse venekanaler, såsom udvidede veners (varikøser) eller blodprop, kan have en betydelig indvirkning på den overordnede helbredstilstand og kræve medicinsk behandling.

Den nedre hålven (latin: cavum ventriculi inferius) är den lägsta delen av magsäcken. Den ligger under överkanten av levern och har en utbuktning som kallas magmunnen eller fundus. I den nedre hålven sker det mesta av magens sammandragningar, vilket bland annat hjälper till att bryta ner maten med hjälp av magsaften.

Medicinskt talat är 'halsvener' ett samlingsbegrepp för de blodkärl som transporterar blod till och från halsen. Detta inkluderar både artärer, som tar oxygenerat blod ifrån hjärtat och förser halsen med syre, och vener, som returnerar det avsvalade, syrefattiga blodet tillbaka till hjärtat.

I halsen finns det fyra stora par av blodkärl:

1. Karotidartärerna: Dessa är de huvudsakliga artärerna som förser halsen, huvudet och hjärnan med syre- och näringsriktigt blod. De delar sig vanligtvis i två grenar, den yttre karotidartären som försörjer ansiktet, skallen och halsen, och den inre karotidartären som förser hjärnan med syre.

2. Vertebralartärerna: Dessa är två små artärer som går upp genom ryggraden och försörjer hjärnbarken med syre.

3. Jugularveinerna: Dessa är de stora venorna i halsen som returnerar det avsvalade, syrefattiga blodet från huvudet och halsen tillbaka till hjärtat. De har också en koppling till lymfkärlen i halsen och hjälper till att dränera den vätska som produceras av huvudet och halsen.

4. Subklaviavenerna: Dessa är de stora venorna som går under klaviklarna (skulderbladen) och förbinder halsvenerna med överkroppsvenerna. De returnerar det avsvalade, syrefattiga blodet från övre extremiteterna tillbaka till hjärtat.

Troponin I er ein proteinkomponent i hjertets strikkeapparat som spiller en viktig rolle i reguleringen av muskelkontraksjonen. Det er et spekifikt markør for skade på hjertemuskelen, og økte verdi kan indikere akutt hjertesvike eller annen skade på hjertet, som f.eks. myokardieinfarkt (hjerteinfarkt). Troponin I finnes i tre forskjellige former i kroppen: troponin I1, I2 og I3. Troponin I1 er spesifikk for hjertet og er derfor den type som måles i blodprøver for å avgjøre om det foreligger skade på hjertet eller ikke. Normalverdiene for troponin I kan variere mellom laboratorier, men generelt betraktes verdi over 0,1 ng/ml som patologisk for akutt hjertesvike.

'Utrustningsdesign' (engelska: 'Medical Device Design') är ett område inom produktutveckling som fokuserar på att skapa, utforma och ta fram medicinska enheter och tillbehör. Enligt FDA (US Food and Drug Administration) är en medicinsk enhet något som:

1. är avsett för användning i människor diagnostiskt eller terapeutiskt, och
2. inte åstadkommer sin verkan genom kemiska aktivitet eller metabolism i eller på kroppen och som inte är en farmakologisk, immunologisk eller genetisk produkt.

Exempel på medicinska enheter inkluderar pacemakers, defibrillatorer, proteser, ortopediska instrument, katetrar, operationsbord och annan sjukvårdsutrustning.

Utrustningsdesign innefattar ett brett spektrum av aktiviteter, från behovsanalys, konceptutveckling, detaljerad design, prototypning, tillverkning och verifiering/validering enligt medicinska enhetsregleringsmyndigheters krav. Utrustningsdesigner måste ha kunskap inom områden som biokompatibilitet, användarcentrerad design, riskhantering, materialval och systemintegrering för att skapa säkra, effektiva och tillförlitliga medicinska enheter.

Det finns ingen medicinsk definition av "hundar", eftersom hundar inte är ett medicinskt begrepp. En hund är en typ av djur, en domesticerad varietet av vargen (Canis lupus familiaris). Även om det kan finnas veterinärmedicinska frågeställningar och behandlingar som är specifika för hundar, så är de inte en del av en medicinsk definition.

En kirurgisk anastomose är en sammanbindning mellan två hålrum, som skapas genom att två luktartade ytor (slemhinnor) sys eller fästes ihop. Det kan exempelvis vara en förbindelse mellan två rörformiga strukturer, till exempel två tarmar, två blodkärl eller två luftvägar. Anastomosen skapas ofta under kirurgiska ingrepp, exempelvis när en del av en struktur tas bort och de kvarvarande ändarna måste sammanfogas för att återställa funktionen hos organet.

Den medicinska definitionen av "konstgjord andning" (mechanisk ventilation på svenska) är when a machine is used to assist or replace spontaneous breathing. Detta kan ske när en persons egen andningsfunktion är nedsatt eller helt utlämnad, t.ex. vid allvarlig lungsjukdom, överdosering av lugnande medel eller hjärnskada. Konstgjord andning innebär att en maskin tar hand om andningen genom att pressa luft eller syre in och ut i lungsäckarna (alveolerna) med hjälp av ett slangsystem och olika typer av ventilatorer. Syfte är att underhålla livsuppehållande syre- och koldioxidnivåer i kroppen, ge läkemedel och stöd till andningsmusklerna för att främja lungornas rehabilitering.

Fentanyl är ett syntetiskt opioid narkotikaklassat läkemedel som används för smärtlindring och bedövning under operationer. Det är mycket potentare än morfin och heroin, och används ofta i form av transdermala plåster (som exempelvis Duragesic), som geger uppehållsdos till smärtlindring under en längre tidsperiod. Fentanyl kan också ges via injektion, spray under tungan eller som en smältande lozeng (Actiq).

Fentanyl verkar genom att binda till opioidreceptorerna i hjärnan och ryggmärgen, vilket minskar smärtan och kan ge en känsla av eufori. Det är ett schemalagt läkemedel som endast ska användas under medicinsk övervakning, på grund av dess höga potential för missbruk och beroende.

I recent år har fentanyl blivit en allt större problem i USA på grund av den ökade tillgängligheten av olagligt framställd fentanyl, som ofta blandas in i andra droger som heroin eller kokain. Detta har lett till en stor ökning av överdosrelaterade dödsfall.

'Hjärtskada' är ett samlingsbegrepp för olika tillstånd som orsakar skada på hjärtmuskulaturen eller hjärtats andra strukturer. Det kan bero på olika orsaker, såsom hjärtinfarkt, högt blodtryck, infektion eller genetiska faktorer. Här är några exempel på specifika typer av hjärtskador:

1. Myokardieffekter (hjärtmuskelskador): Detta kan orsakas av olika faktorer, såsom syrerikt blod (ischemi) eller direkt skada till hjärtmuskulaturen. Hjärtmuskeln kan bli permanent skadad och förtjockad (hypertrofi), vilket kan leda till hjärtsvikt.

2. Hjärtklaffskador: Hjärtkvalleflöjlarna kan skadas på grund av olika orsaker, såsom infektion (till exempel reumatisk feber), högt blodtryck eller åldersrelaterad nedbrytning. Skador på hjärtkvalven kan leda till läckage (regurgitation) eller stenos (nedsatt öppning).

3. Hjärtsäcksinflammation (perikardit): Detta är en inflammation av den membran som omsluter hjärtat (hjärtsäcken). Orsakerna kan vara infektion, trauma eller autoimmuna sjukdomar.

4. Koronara artärsjukdom: Detta innebär att koronarartärerna, de blodkärl som försörjer hjärtmuskulaturen med syre och näringsämnen, är skadade eller blockerade. Det kan leda till små eller stora hjärtinfarkter (hjärtattacker).

5. Kardiomyopati: Detta är en allmän benämning på olika sjukdomar som drabbar hjärtmuskulaturen och kan orsaka strukturella och funktionella förändringar i hjärtat.

6. Hjärtklaffssjukdom: Detta innebär att en eller flera av hjärtkvalven är skadade, vilket kan leda till läckage eller stenos.

7. Endokardit: Detta är en infektion som drabbar det inre lagret av hjärtats väggar och hjärtkvalven (endokardet). Orsakerna kan vara bakterier, virus eller svampar.

Intravenösa anestetika är läkemedel som ges via en injektion direkt in i en persons blodomlopp. Dessa medel används vanligtvis för att inducera och underhålla generalanestesi, vilket innebär att orsaka ett tillfälligt medvetandelös tillstånd med muskelrelaxation, under operationer. Exempel på intravenösa anestetika är propofol, etomidat och thiopental. Dessa medel fungerar genom att påverka hjärnans neurotransmission och kan ha biverkningar som lågt blodtryck, andningsdepression och förändringar i hjärtfunktionen. De måste administreras under noggrann medicinsk övervakning av en anestesiolog eller annan läkare med erfarenhet av anestesi.

'Komplement 3a' (C3a) är ett peptidmolekyl som bildas som en del av den komplexa systemet kallat komplementsystemet, vilket är en viktig del av ditt immunförsvar. C3a produceras när komplementproteinet C3 spjälkas under aktivering av komplementsystemet.

C3a fungerar som en proinflammatorisk mediator och har olika biologiska effekter, till exempel kan det orsaka kontraktion av glatta muskler, öka vaskulär permeabilitet och verka som kemotaxisk faktor för olika celltyper inklusive neutrofila granulocyter. Dessa effekter bidrar till att attrahera och aktivera immunceller till inflammationsfokala områden, vilket är en del av den immuna responsen mot infektioner eller skada.

Det är viktigt att notera att förhöjda nivåer av C3a kan vara associerade med olika sjukdomstillstånd, såsom autoimmuna sjukdomar och inflammatoriska tillstånd.

'Mammararterier' refererar till de blodkärl som förser brösten med syre och näringsämnen. De två huvudsakliga mammararterierna är de invaginerade arterierna i bröstens baksida, även kända som de djupt liggande mammararterierna. Dessa två arterier kommer från axillarledgången och thoraxkorgens interna thorakala artär.

De djupt liggande mammararterierna delar sig sedan i flera grenar som sträcker sig mot bröstets framsida, där de bildar ett nätverk av mindre arterier som förser brösten med blod. Det finns också ytliga mammararterier som ligger närmare bröstets yta och försörjer huden och det underliggande fettet med blod.

Det är värt att notera att mammararterierna kan vara känsliga för skador eller sjukdomar, särskilt i samband med operationer eller andra ingrepp i bröstet. En av de vanligaste komplikationerna är mammarartäromfattning, som kan leda till nekros (död) av bröstvävnaden.

"Arbetsprov" er en medicinsk term som oftest brukes i forbindelse med arbeidsrelaterte skader eller sykdommer. Det refererer til en vurdering eller en rekke prøver som gjennomføres for å avklare om en person er i stand til å utføre bestemte arbeidsoppgaver etter å ha fått behandling for en skade eller sykdom.

Arbetsprovene kan involvere fysisk, psykisk og sensorisk evaluering av en persons evne til å fullføre arbeidsoppgavene i henhold til de fysiske, kognitive og psykososiale kravene til jobben. Dette kan inkludere ting som styrke, rørelseomfang, ulike bevegelsesmønstre, smerte toleranse, arbeidshastighet, koncentrasjon, minne, beslutningstagning og andre relevante ferdigheter.

Formålet med et arbetsprov er å hjelpe med å bestemme om en person er klar til å vende tilbake til arbeidet i sin gamle stilling eller om de trenger tilrettelegginger for å kunne utføre sine oppgaver på en trygg og effektiv måte. Det kan også hjelpe med å identifisere om en person trenger ytterligere behandling eller træning før de kan vende tilbake til arbeidet.

Biologiska markörer, även kända som bio markörer eller biomarkrar, är en mätbar och objektiv utväg att uppskatta normala biologiska processer, patologiska processer eller farmakologiska respons på ett läkemedel, enligt definitionen från Förenta staternas livs- och medicinesäkerhetsverket (FDA).

Biologiska markörer kan vara olika typer av molekyler, såsom proteiner, gener, metaboliter eller celler, som finns i kroppen och kan mätas för att ge information om en persons hälsa, sjukdomstillstånd eller respons på behandling. Exempel på biologiska markörer inkluderar blodprover som hemoglobin A1c för diabetes, troponiner för hjärtinfarkt och PSA (prostataspecifikt antigen) för prostatacancer.

I medicinsk forskning används biologiska markörer ofta för att utvärdera effekterna av en behandling, diagnostisera sjukdomar eller övervaka sjukdomsförlopp. De kan också användas för att screena populationer för riskfaktorer för sjukdomar och för att utveckla personligare och precisionsmedicinska behandlingsmetoder.

Koldioxid (CO2) är ett gasartat ämne som bildas vid cellandning i kroppen. Det är ett naturligt förekommande ämne i atmosfären och spelar en viktig roll i jordens klimatsystem. Koldioxid är också ett av de växthusgaser som bidrar till den globala uppvärmningen när koncentrationen i atmosfären ökar. I medicinsk kontext kan förhöjda nivåer av koldioxid i blodet (hyperkapni) orsaka andningssvårigheter och andra symtom.

Aortaklaffen är den hjärtklaff som kontrollerar blodflödet mellan aortan (den stora kroppspulsådern) och vänster kammare i hjärtat. Den består av tre flikar, eller lameller, som öppnar och stänger sig för att reglera blodflödet. Aortaklaffen är den sista klaffen som blodet passerar genom på vägen ut från hjärtat till resten av kroppen.

Autotransfusion är en medicinsk procedur där patientens eget blod samlas in, filtreras och recirkuleras tillbaka till patienten under eller efter en operation. Detta görs ofta för att minska behovet av donerat blod och minskar risken för transfusionsreaktioner och infektioner som kan uppstå vid användning av främmande blod. Autotransfusion kan ske under operationen genom att patientens blod samlas in från operationsplatsen, eller före operationen genom att patienten ges mediciner som ökar blodets volym och sedan drar ut ett visst målvolym blod som sedan behandlas och lagras för användning under eller efter operationen.

En erytrocyttransfusion är en medicinsk procedure där förädlade och typbelagda röda blodkroppar (erytrocyter) transfunderas från en givare till en mottagare. Detta görs vanligtvis för att behandla akut blodbrist (akut anemi) eller för att förebygga symptomatisk anemi hos personer med kronisk blodbrist, såsom dem med svår sjukdomsbelastning eller som har subnormal erytropoies (blodbildning). Erytrocyttransfusioner kan också användas för att behandla symptomatisk hypoxi (syrebrist) hos patienter med kardiovaskulära eller lungsjukdomar.

Under en erytrocyttransfusion filtreras blodet från givaren genom en speciell filter som tar bort vit blodkroppar och rester av trombocyter, för att minska risken för transfusionsrelaterade komplikationer såsom febrile reaktioner, allosensibilisering och transfusion-relaterad akut lungskada (TRALI). Erytrocytkoncentratet som erhålls efter centrifugering och filtrering av blodet från givaren är den komponent som infuses till mottagaren.

Erytrocyttransfusioner bör administreras med försiktighet och under tätt medicinskt övervakning, särskilt hos patienter med kroniska sjukdomar eller förhöjda risker för komplikationer. De är ett viktigt verktyg inom modern medicin, men de bör användas rationellt och målinriktat för att minimera risken för skada och maximera potentialen för nytta.

'Acute Kidney Injury' (AKI) är en plötslig och ofta reversibel nedsättning av den njurfunktion som orsakas av olika faktorer, såsom nedsatt blodcirkulation, skada på njurtubuli, obstruktion i urinvägarna eller exotoxiner. AKI definieras vanligtvis som en plötslig (inom 48 timmar) och kraftig (minst 0,3 mg/dL eller 26,5 μmol/L över basvärdet) ökning av kvoten för kreatinin i serum, en minskad urinproduktion (

Anestesi är en medicinsk term som refererar till den tillfälliga förlusten av känsel, rörelse och medvetande, orsakad av läkemedel som kallas anestetika. Det finns olika typer av anestesi, inklusive total anestesi (där patienten är fullständigt medvetslös), regional anestesi (där en specifik del eller område av kroppen blir bedövad) och lokal anestesi (där en liten area blir bedövad). Anestesi används vanligtvis under operationer och andra medicinska ingrepp för att förebygga smärta och obehag.

"Partial pressure" är ett begrepp inom fysiologi och läkemedelsrelaterad forskning, som refererar till det tryck ett visst gasmolekyll utövar i en blandning av olika gaser. Det mest vanliga exemplet på detta är partialtrycket av syre (pO2) och kolmonoxid (pCO) i andningsluften och i blodet.

Partialpressuren av syre i luften vid havsnivå är ungefär 160 mmHg, men varierar beroende på höjden över havet och vädret. När luft inandas via andning, diffunderar syret genom lungornas alveoler och löses ut i blodet. Därvid kommer syrets partialtryck att minska i lungorna och öka i blodet.

Partialpressuren av kolmonoxid är vanligtvis mycket lägre än för syre, men kan vara skadlig om koncentrationen blir för hög. Kolmonoxid har en mycket högre affinitet till hemoglobin än syre, vilket gör att det kan ersätta syret i blodet och orsaka syrebrist (hypoxi) i kroppen.

I medicinska sammanhang mäts partialtryck ofta med hjälp av en blodgasanalys, som ger värden på pO2, pCO2 och pH i blodet. Dessa värden kan ge information om patientens andningsstatus, syrebrist och acidobasbalans.

Kammarflimmer är en allvarlig rytmrubbning i hjärtat, som orsakas av snabba, oförenliga kontraktioner av kamrarna i vänster underhus. Detta leder till att hjärtat inte kan pumpa blod effektivt och kan orsaka ett plötsligt hjärtstopp. Symptomen på kammarflimmer kan inkludera yrsel, svimning, andnöd eller bröstsmärta. Behandlingen för kammarflimmer kan innebära elektrisk chock, mediciner eller en kombination av båda.

'Lungor' (plural av 'lunga') är de organ i kroppen som hjälper till att andas. De två lungorna finns i bröstkorgen och är omgivna av revben, muskler och hud. Lungornas främsta funktion är att ta emot luft från luftvägarna, syreta den inandade luften och släppa ut koldioxid vid utandning.

Lungorna består av ett komplext nätverk av luftvägar, blodkärl och alveoler (luftsäckar), som möjliggör gasutbyte mellan luften och blodet. Alveolerna är mycket tunna vävnader som tillåter syre att diffundera in i blodomloppet och koldioxid att diffundera ut.

Lungorna är också involverade i andra funktioner, såsom röstproduktion och immunförsvar.

Hjärtstimulerande medel, också kända som kardiovaskulära stimulantia eller positiva inotropa läkemedel, är en grupp mediciner som används för att behandla hjärtfel där hjärtat slår för långsamt, saknar regelbundenhet eller inte pumpar tillräckligt mycket blod. Dessa läkemedel fungerar genom att öka styrkan och effektiviteten hos hjärtats kontraktioner, vilket i sin tur förbättrar blodflödet och syresättningen till kroppen.

Det finns olika typer av hjärtstimulerande medel, inklusive:

1. Digitalisglykosider (till exempel digitalis): De verkar genom att öka mängden calciumjoner i hjärtmuskelcellerna, vilket stärker kontraktionerna. Digitalis används sällan idag på grund av sina smala terapeutiska index och potentialen för toxiska biverkningar.
2. Adrenergika agonister (till exempel dobutamin och dopamin): De aktiverar adrenerga receptorer i hjärtmuskelcellerna, vilket ökar frekvensen och styrkan på hjärtslaget. Dessa läkemedel används ofta akut för att behandla sårbarhet inför livshotande hjärtfel, såsom chock.
3. Fosfodiesteras-4-hämmare (till exempel ivabradin): De verkar genom att öka den elektriska ledningshastigheten i pacemakerceller i hjärtat, vilket resulterar i en högre hjärtfrekvens och bättre blodpumpning.

Det är viktigt att använda hjärtstimulerande medel under rätt omständigheter och under övervakning av en läkare, eftersom de kan orsaka allvarliga biverkningar vid felaktig användning.

"Kärlmotstånd" (i engelska vanligtvis kallat "vascular resistance") är ett mått på den totala resistansen som blodkärlen ger upphov till när blod pumpas genom dem av hjärtat. Det beräknas vanligen genom att dividera det tryck som skapas över kärlen (mean arterial pressure, MAP) med flödet av blod som pumpas genom dem per tidsenhet (cardiac output, CO). Matematiskt kan det uttryckas som:

Kärlmotstånd = MAP / CO

Ett högre kärlmotstånd innebär att hjärtat behöver arbeta hårdare för att få blodet att cirkulera effektivt i kroppen, medan ett lägre kärlmotstånd betyder att hjärtat kan pumpa blodet mer effektivt. Faktorer som kan påverka kärlmotståndet inkluderar diameteren och elasticiteten hos de blodkärl som är inblandade, samt olika signalsubstanser som reglerar deras kontraktion och relaxering.

En förmaksseptumdefekt (ASD, Atrial Septal Defect) är en hjärtdefekt där det finns ett hål i mellangärdet (septum) mellan de två övre kammare (förmak) i hjärtat. Detta orsakar att syrerik blod blandas med syrefattigt blod inuti hjärtat, vilket kan leda till syrgasmangel i kroppen. Förmaksseptumdefekter kan vara av olika storlekar och kan vara associerade med andra hjärtmissbildningar. Symtom och behandling beror på storleken på defekten och hur mycket blod som blandas. I vissa fall kan en förmaksseptumdefekt stängas av chirurgiskt eller med en kateterbaserad procedur.

En ventrikelseptumdefekt (VSD) är en hjärtfel som du föds med, och det innebär att det finns ett hål i mellangripväggen (septum) mellan de två underkamrarna (ventriklarna) i hjärtat. Detta kan orsaka syrehaltigt blod från den ena kammaren att blandas med syrefattigt blod i den andra, vilket kan leda till att hjärtat måste arbeta hårdare för att pumpa blod runt kroppen. Symptomen på VSD kan variera från milda till allvarliga och kan inkludera andfåddhet, trötthet, svag puls, problem med matspjälkningen och snabb andning. I vissa fall kan det behövas en operation för att stänga hålet.

Riskbedömning (eng. risk assessment) är en systematisk och strukturerad process för att uppskatta sannolikheten och potentiala skadeverkningar av olika händelser eller utvecklingar. Den innebär en analys av risker relaterade till specifika situationer, aktiviteter, produkter eller system, med syfte att underlätta beslutsfattande och implementering av lämpliga åtgärder för att minska eller hantera riskerna.

I medicinskt sammanhang kan en riskbedömning involvera uppskattning av individuella patienters exponeringar, sårbarheter och potentiala skadliga effekter av behandlingar, terapeutiska interventioner eller preventiva åtgärder. Detta hjälper till att fastställa rimliga förhållningssätt och skyddsåtgärder för att minimera riskerna och maximera patienternas välbefinnande. Exempel på riskbedömningar inom medicinen kan vara att bedöma risken för thromboemboli (blodpropp) vid användning av kombinerad hormonbehandling hos postmenopausala kvinnor eller att uppskatta risken för biverkningar av läkemedel vid behandling av en viss sjukdom.

En hjärttumör är en ovanlig form av cancer som utvecklas inne i hjärtmuskulaturen eller i de strukturer som omger hjärtat. Det finns två huvudtyper av hjärttumörer: primära och sekundära.

Primära hjärttumörer är tumörer som har sitt ursprung i hjärtmuskulaturen eller i de strukturer som omger hjärtat, såsom serösa membran, klaffar eller kärl. De flesta primära hjärttumörer är godartade (benigna), men vissa kan vara elakartade (maligna) och aggressiva. De vanligaste typerna av godartade hjärttumörer inkluderar myxom, papillärfibroelastom och rhabdomyom. De vanligaste typerna av elakartade hjärttumörer inkluderar angiosarkom, rhabdomyosarkom och fibrosarkom.

Sekundära hjärttumörer är tumörer som har spridit sig (metastaserat) till hjärtat från andra delar av kroppen. De är mycket vanligare än primära hjärttumörer och kan uppstå från en mängd olika typer av cancer, såsom lungcancer, bröstcancer, levercancer och melanom.

Symptomen på hjärttumörer kan variera beroende på tumörtyp, storlek och plats. Vissa personer med små eller långsamt växande tumörer kan inte ha några symptom alls, medan andra med större eller snabbväxande tumörer kan ha symtom som andnöd, trötthet, synpunkter, yrsel, svimningar och smärtor i bröstet eller armarna. Behandlingen för hjärttumörer beror på flera faktorer, inklusive tumörtyp, storlek, plats och om patienten har några andra sjukdomar eller hälsoproblem. Behandlingsalternativen kan omfatta kirurgi, strålbehandling, kemoterapi, immunterapi och målinriktad terapi.

'Hjärtförmak' är en medicinsk term som refererar till de två övre kammare i hjärtat, även kända som vänster och höger hjärtförmak. Deras funktion är att ta emot blodet från kroppens blodkärl och pumpar det vidare till de två nedre kammarna, kallade vänster och höger hjärtkammare.

Vänster hjärtförmak tar emot syresatt blod från lungorna och pumpar det sedan över till vänster hjärtkammare genom mitralisklaffen. Höger hjärtförmak tar emot utandat, syrefattigt blod från kroppen och pumpar det över till höger hjärtkammare genom tricuspidalklaffen.

Hjärtförmaken spelar en viktig roll i hjärtats funktion och kan påverkas av olika hjärtsjukdomar, såsom hjärtfel, hjärtmuskelsjukdom och blodproppar.

"Kardiogener chock" är en medicinsk term som refererar till ett tillstånd där hjärtat inte kan pumpa blod effektivt till kroppen, vilket orsakar syrebrist i olika delar av kroppen. Orsaken är ofta en allvarlig störning i hjärtfunktionen, som exempelvis ett mycket starkt och plötsligt förekommande kramp i hjärtmuskulaturen (ventrikulär fibrillation) eller ett allvarligt reducerat blodtryck i de stora kärlen (hypotension). Detta kan leda till att syrebrist uppstår i olika organ, vilket kan vara livshotande om det inte behandlas akut.

Lungartär (latin: Arteria pulmonalis) är den stora artären som försörjer lungorna med syresatt blod från hjärtat. Den delar sig vanligen i två grenar, höger och vänster lungartär, som följer respektive lunga's bronkialgrenar och delar upp sig i flera mindre artärer som förser de olika lungaloben med blod. Lungartären är en av kroppens fem stora artärer och har en diameter på ungefär 2,5-3 cm hos en vuxen människa.

"Centralt ventrikelsystem" eller "centralt ventriculär system" refererar till de fluidfylda hålrummen inne i hjärnan. Det består av de två laterala ventriklarna, den tredje ventrikeln och den fjärde ventrikeln, som är sammanbundna med varandra via smala kanaler. Den centrala ventriculära fluiden, kallad cerebrospinalvätska (CSF), produceras huvudsakligen i de tredje ventriklarna av ett par strukturer som kallas kloridproducerande celler eller "choroidea plexus". CSF cirkulerar sedan genom de olika ventriklarna och absorberas tillbaka in i blodomloppet via en struktur som kallas arachnoidalmembranet.

Centralt ventriculärt system har flera viktiga funktioner, bland annat att skydda hjärnan från mekanisk skada genom att amortera stötar och att transportera näringsämnen och avfallsprodukter till och från hjärnvävnaden.

'Preoperative period' refererar till den tidsperiod som föregår en planerad operation. Under denna period genomgår patienten en uppsättning förberedande undersökningar och behandlingar för att förbereda sig för operationen. Detta kan innefatta bl a blodprover, EKG, röntgenundersökningar, samt möten med anestesiologer och kirurger för att diskutera operationen och få svar på eventuella frågor.

Under den preoperativa perioden ges också patienten instruktioner om hur de ska förbereda sig inför operationen, såsom att fasta under en viss tidsperiod och undvika vissa mediciner. Det är också en tid då patientens allmänna hälsotillstånd och eventuella komorbiditeter behöver bedömas och behandlas för att minska riskerna under operationen.

Den exakta längden på den preoperativa perioden kan variera beroende på typen av operation, patientens hälsotillstånd och andra faktorer.

En hjärtklaffprotes är ett medico-tekniskt enhet som används för att ersätta en defekt eller skadad hjärtklaff. Hjärtklaffarna reglerar flödet av blod mellan olika kammare i hjärtat och mellan hjärtat och kroppens blodkärl. En hjärtklaffprotes kan vara nödvändig när en naturlig klaff är för trång, skadad eller inte kan stängas tillräckligt väl, vilket kan leda till hjärtfel och andra komplikationer.

Det finns två huvudtyper av hjärtklaffprotes: mekaniska proteser och biologiska proteser. Mekaniska proteser är ofta långvarigare men kan kräva livslång antikoagulantbehandling för att minska risken för blodproppar. Biologiska proteser, som tillverkas av djur- eller mänskliga vävnader, är mindre tåliga än mekaniska proteser men kan inte behöva antikoagulantbehandling.

Hjärtklaffprotesoperationer utförs vanligen under allmänt anestesi och kan kräva hjärt-lungmaskin för att stödja hjärtat under operationen. Efter operationen behöver patienten ofta stanna på intensivvården för observation och rehabilitering.

'Extravaskulärt lungvatten' refererar till vätska som accumulerats utanför kapillärernas vasculara kompartment i lungorna. Detta kan orsakas av en rad olika patologiska tillstånd, såsom hjärtsvikt, lungemboli, pneumoni och interstitiel lungsjukdomar. Denna accumulering av vätska kan leda till sämre lungfunktion och andningssvårigheter.

"Chi-tvåfördelning", även känd som Chi-kvadrat-test eller Pearson's chi-square test, är en statistisk hypotesprövningsmetod som används för att undersöka om det finns en signifikant samband eller skillnad mellan två kategoriska variabler. Det är ett icke parametriskt test som inte kräver några antaganden om populationens fördelning.

I en Chi-tvåfördelning jämförs den observerade frekvensfördelningen hos två variabler med den förväntade frekvensfördelningen, som beräknas baserat på hypotesen om att det inte finns någon samband mellan variablerna. Teststatistiken är en Chi-kvadrat-värde som räknas ut genom att summera de observerade och förväntade frekvensernas skillnader i kvadrat, dividerat med den förväntade frekvensen, för varje cell i tabellen.

Teststatistiken följer en Chi-kvadrat-fördelning med (r-1) * (c-1) frihetsgrader, där r är antalet rader och c är antalet kolumner i tabellen. Denna fördelning används sedan för att bestämma sannolikheten för den observerade skillnaden mellan de två variablerna under hypotesen om att det inte finns något samband, och därmed avgöra om den är signifikant eller ej.

I medicinsk forskning kan Chi-tvåfördelningen användas för att undersöka associationer mellan två kategoriska variabler, till exempel kön och förekomsten av en viss sjukdom, eller rökning och mortalitet. Det är ett vanligt använt test inom epidemiologi, klinisk forskning och biostatistik.

Kransartärsjukdom, även känd som koronarartärsjukdom (CAD), är en medicinsk term som refererar till ett tillstånd där plack bildas i och blockerar eller stör blodflödet genom kranskärlen, de artärer som förser hjärtmuskulaturen med syre- och näringsriktad blod. Placken består av fett, kolesterol, calcium och andra substanser som cirkulerar i blodet. När placken växer kan de orsaka smala passager eller hål (aneurysm) i kranskärlen, vilket kan leda till bristfällig blodförsörjning till hjärtmuskulaturen (ischemi). Ischemien kan orsaka symptom som angina pectoris (smärta eller obehag i bröstet), andningssvårigheter och yrsel. I vissa fall kan ischemien leda till allvarliga komplikationer såsom hjärtinfarkt, abnormella hjärtrytmor eller hjärtstillestånd. Faktorer som ökar risken för kransartärsjukdom inkluderar hög ålder, rökning, högt blodtryck, höga kolesterolvärden, diabetes, övervikt och brist på fysisk aktivitet.

'Benchmarking' är ett begrepp inom medicinen som refererar till en jämförande analys av olika aspekter av vården, exempelvis kvalitet, effektivitet och säkerhet, med hänvisning till etablerade standarder eller bästa praktiker. Det innebär att man undersöker och jämför sin egen verksamhets prestanda med andra vårdenheter eller organisationer som anses vara ledande inom samma område, för att på så sätt kunna identifiera möjligheter till förbättringar och utveckling.

Genom att fastställa en 'benchmark', det vill säga en referensnivå eller måttstock, kan man sedan mäta sin egen prestanda och se hur stor skillnad det finns mellan den egna verksamheten och de ledande aktörerna. Detta kan hjälpa till att fastställa realistiska mål för förbättringar och att utveckla strategier för att nå dem.

Exempel på områden där benchmarking kan användas inom medicinen är:

* Kvalitet och säkerhet i vården, till exempel genom att jämföra komplikations- och dödlighetsfrekvenser.
* Behandlingsresultat, till exempel genom att jämföra patientutgångar som överlevnad, funktionsnivå och livskvalitet efter olika behandlingar.
* Effektivitet i vården, till exempel genom att jämföra kostnader och resurser som används för att uppnå specifika resultat.
* Patientens upplevelse av vården, till exempel genom att jämföra patientundersökningar om trivsel, tillgänglighet och service.

Benchmarking kan användas inom alla aspekter av medicinsk verksamhet, från klinisk praktik till forskning och utbildning. Det är en viktig metod för att förbättra vården, minska variationer i behandling och öka kunskapen om vad som fungerar bäst för patienter.

En defibrillator är ett medicinskt instrument som används för att leverera en elektrisk shock till hjärtat med syfte att återställa ett normalt hjärtrytm. Det används vanligtvis när någon har gått i ventrikulär fibrillation eller taktlös rytm, saker som kan leda till allvarlig skada eller död om de inte behandlas omedelbart.

Det finns två huvudtyper av defibrillatorer: externa defibrillatorer och implanterbara kardioverter-defibrillatorer (ICD). Externa defibrillatorer används vanligtvis av läkare, sjuksköterskor och andra välutbildade hälsoarbetare i akuta sjukvårdsinstanser eller som en del av ett larmberett första svarslag (ALS) team. Implanterbara kardioverter-defibrillatorer är små enheter som placeras under huden och kopplas till hjärtat via elektroder, och används för att övervaka och korrigera oregelbundna hjärtrytm hos personer med hög risk för allvarliga rytmar.

Trombelastografi är en laboratorieundersökning som mäter koagulering och lysis (när blodet blir till blodpropp och när proppen upplöses) av hela blodet, istället för att bara mäta koagulationsfaktorer i blodplasmа. Denna metod ger information om hur snabbt en blodpropp bildas, dess styrka och hur länge den kan hålla, samt hur snabbt proppen löses upp. Trombelastografi används ofta för att diagnostisera koagulationsrubbningar och välja rätt behandling vid operationer, för gravida kvinnor som riskerar att drabbas av blodproppar, samt för patienter med kardiologiska sjukdomar eller trauma.

'Sus scrofa' er en latinuttrykkelse som betegner den wildsvin-art, også kendt som vildsvin eller eurasisk vildsvin. Det er en art af selvstændige svin, der lever i store dele av Eurasia og Nordafrika. De er kendt for deres størrelse, stærke bygning og intelligens.

Vildsvinet er et allesøgende dyr som spiser alt fra planter til mindre dyr, inklusive mus, rotter og reptiler. De lever typisk i skove, fugtige enge og andre områder med tæt vegetation.

I noen regioner er vildsvinet blevet en invasiv art som konkurrerer med lokal fauna og forårsager skader på landbrugsarealer. I andre områder, såsom Storbritannien, er de blevet en del af den naturlige fauna etter at vært udsatt i flere hundre år siden.

Toraxdräns definieras som en tunn, böjlig slang eller rör med en sugkopp på änden, som används för att dränera vätska eller luft från toraxhålan (omgivningen till lungorna) under behandling av medicinska tillstånd som exempelvis lungcollapse, pleuravred eller efter en thoraxkirurgisk operation. Dränagen hjälper till att förhindra överflödig vätska eller luft från att bygga upp i toraxhålan och pressa på lungorna, vilket kan orsaka andningssvårigheter och andra komplikationer.

Kranskärlssjukdom (Coronary Artery Disease, CAD) är ett samlingsbegrepp för sjukdomar som beror på att kärlen som förser hjärtmuskulaturen med syre och näringsämnen blir stela, förtjockade eller blockerade. Detta orsakas vanligtvis av ateroskleros, en process där fett, kolesterol och andra ämnen ansamlas sig i och på insidan av artärernas väggar. Över tiden kan detta bilda plack som kan smala ned artärerna eller lossna och leda till blodproppar (tromboser).

CAD kan vara asymptomatisk under en längre tid, men om ett eller flera av de kranskärlen blir tillräckligt stela eller blockerade kan det leda till angina pectoris (svår bröstsmärta eller tryck), hjärtinfarkt (död av en del av hjärtmuskulaturen på grund av otillräcklig syre- och näringsämnesförsörjning) eller i värsta fall dödsfall. Andra komplikationer kan vara hjärtrytmrubbningar och hjärtsvikt.

Faktorer som ökar risken för CAD innefattar hög ålder, rökning, högt blodtryck, höga kolesterolvärden, diabetes, övervikt, brist på fysisk aktivitet och en ohälsosam kost.

Lungcirkulation, eller lungblodomsättning, är ett medicinskt begrepp som refererar till den del av hjärt- och cirkulationssystemet som involverar lungorna. Detta inkluderar blodets väg från höger kammare i hjärtat, genom lungsartärerna (pulmonalartärerna) till lungornas kapillärer, där syre fångas upp och kolmonoxid avges. Sedan transporteras det oxygenerade blodet tillbaka till vänster kammare i hjärtat via lungevenerna (pulmonalvenorna). Därifrån pumpas blodet ut i resten av kroppen genom aortan och andra kroppsartärer. Lungcirkulationen är en nödvändig del av andningsprocessen och hjärt-kretsloppet, eftersom den förser kroppen med syre och tar bort kolmonoxid.

En suturtekniker (også kendt som suture technician eller surgical suturing technician) er en sundhedsfaglig medarbejder, der har specialiseret sig i at udføre suturer og andre slutningsmetoder på patienter efter operationer eller andre invasive procedurer. Deres hovedopgave er at sikre at sårene bliver lukket på en sikker og æstetisk måde for at mindske risikoen for infektioner, komplikationer og at forbedre helingprocessen.

Suturteknikere arbejder ofte under overvågning af kirurger eller andre lægefaglige medarbejdere i operationssale, men de kan også arbejde i andre sundhedsfaglige områder som f.eks. notfaldrum, klinikker og sygehuse. Deres ansvarsområder kan inkludere:

* At vurdere sårenes størrelse, form, dybde og lokation for at bestemme den bedste slutningsmetode
* At foretage suturer med forskellige typer nåle og tråd alt efter patientens behov
* At fjerne suturer eller klips et vist antal dage efter operationen
* At dokumentere procedurerne korrekt i patientjournalen
* At opbevare og forberede instrumenter, nåle og tråd til brug under operationer

For at blive suturtekniker skal man normalt have en relevant sundhedsfaglig uddannelse og gennemgå en specifik on-the-job training eller et kurssystem for at lære de nødvendige færdigheder. Derudover kan det være påkrævet at have certificering fra en relevant fagorganisation for at kunne arbejde som suturtekniker i visse lande eller regioner.

Mekaniskt cirkulationsstöd (MCS) är en behandlingsform inom intensivvården som används när ett patients hjärta inte orkar pumpa tillräckligt med blod för att försörja kroppen med syre och näringsämnen. Detta kan bero på olika sjukdomar eller skador, såsom hjärtsvikt, akut lungemboli eller hjärtstillestånd.

MCS innebär att en mekanisk pump används för att stödja eller ersätta hjärtats funktion. Det finns olika typer av MCS-enheter, men de flesta består av en liten pumparhet som kopplas till patientens blodkretslopp via katetrar som placeras i stora kärl. Pumpen hjälper då till att transportera blodet runt i kroppen och underhåller därmed syre- och näringsomsättningen.

MCS kan användas som ett övergångsstöd till patienten hinner få en permanent lösning, såsom en hjärttransplantation eller en annan typ av mekanisk hjärtstöd, eller som ett längrevarande stöd för patienter med kronisk hjärtsvikt. Det är viktigt att notera att MCS inte är en botemedel utan en behandlingsform som används för att underlätta patientens tillfrisknande och förbättra deras livskvalitet.

"Brosta" är ett slanguttryck och har ingen medicinsk betydelse. Möjligen kan du ha förväxlat det med "bronkiell astma", som är en typ av astma orsakad av hyperreaktivitet i de små luftvägarna (bronkioler) i lungorna. Detta resulterar i andningssvårigheter när luftvägarna kontraheras och orsakar hosta, bröstsmärtor och andnöd.

Den korrekta medicinska termen för "brösta" som du sökte kanske är "bröstkorg", som i medicinska sammanhang refererar till den del av kroppen där hjärtat, lungorna och andra viktiga organ finns. Problemen med andning eller smärtor i bröstkorgen kan bero på en rad olika sjukdomar eller skador, som exempelvis lungsjukdomar, hjärtsjukdomar eller muskelsmärtor.

En blodkärlsprotes, även känd som en artificiell blodkärl eller en vaskulär protes, är en konstgjord substitut till ett naturligt blodkärl. Den kan användas för att ersätta eller stödja blodkärl som är skadade, sjuka eller blockerade. Blodkärlsproteser kan vara gjorda av olika material, inklusive metall, plast och speciella tyger. De används ofta i kirurgiska ingrepp såsom hjärt-lungbypassoperationer, dialysaccessoperationer och i behandlingen av vaskulära sjukdomar som ateroskleros.

Hjärtminutvolym (HMV) är ett mått på hur mycket blod som pumpar ut från hjärtat under en minut. Det beräknas genom att multiplicera hjärtfrekvensen (antal slag per minut) med slagvolymen (hur mycket blod som pumpas ut vid varje slag).

En låg hjärtminutvolym, även känd som lägre gränsen av normalt HMV, definieras som mindre än 50 milliliter per slag. Detta kan vara ett tecken på att hjärtat inte pumpar tillräckligt mycket blod för att möta kroppens behov, vilket kan orsaka symtom som andfåddhet, trötthet och yrsel. Lågt HMV kan bero på olika sjukdomar eller skador på hjärtat, såsom hjärtsvikt, hjärtklaffssjukdomar eller hjärtskada efter ett hjärtattack.

Lungkollaps, också känd som pneumothorax, är ett tillstånd där luft ansamlas i pleurahuvan (den yttre höljet kring lungorna) och orsakar en delvis eller fullständig sammanpressning av lungan. Detta kan ske akut eller vara en långsam process. Orsaken kan vara en skada, ett sönderfall i lungvävnaden eller som komplikation till en underliggande lungsjukdom. Symptomen kan inkludera plötslig bröstsmärta, hosta, andfåddhet och ibland även halsvärk. Behandlingen kan vara observation, aspiration av luften eller placerande av en dränageförbindelse för att avlasta lungan och ge lägre tryck i pleurahuvan. I vissa fall kan kirurgiskt ingrepp behövas.

'Operative Blood Salvage' (OBS), även känt som 'Intraoperativ Autotransfusion', är en teknik där patientens eget blod samlas in, filtreras, renas och återinförs till patienten under eller efter en operation. Detta görs vanligtvis med hjälp av speciella utrustningar som separerar blodet från andra kroppsvätskor och skräp som kan finnas i operationsområdet.

Den primära användningen av OBS är under planerade operationer där stor mängd blodförlust förväntas, såsom ortopediska, kardiovaskulära eller gynekologiska operationer. Denna metod kan hjälpa till att minska behovet av allogena blodtransfusioner (donerat blod), vilket i sin tur kan minska risken för immunologiska reaktioner, infektioner och transfusionsrelaterade komplikationer.

Det är värt att notera att OBS inte är lämplig för alla patienter eller operationer, och det finns vissa kontraindikationer och begränsningar som bör tas i beaktande innan användning av denna teknik.

I'm sorry, there seems to be a spelling mistake in your question. I believe you are asking for a medical definition of "toxin" instead of "toxiferin." Here is the definition:

A toxin is a poisonous substance that is produced and released by living cells as a part of their normal or abnormal metabolic processes, usually as a defense mechanism against predators or to kill prey. Toxins can be found in animals, plants, and microorganisms such as bacteria, fungi, and algae. They can cause harm by disrupting cellular function, damaging tissues, or impairing organ systems when they enter the body through ingestion, inhalation, or absorption through the skin.

Examples of toxins include:

1. Botulinum toxin (Botox) - produced by the bacterium Clostridium botulinum and can cause paralysis and respiratory failure.
2. Tetanus toxin - produced by the bacterium Clostridium tetani and causes lockjaw, muscle stiffness, and spasms.
3. Snake venom - contains a mixture of toxins that can cause tissue damage, paralysis, and respiratory failure.
4. Ricin - found in the seeds of the castor oil plant (Ricinus communis) and is highly toxic if ingested or inhaled.
5. Aflatoxins - produced by certain molds (Aspergillus flavus and Aspergillus parasiticus) that can contaminate food crops like grains, nuts, and spices, causing liver damage and cancer.

Plasmaersättningsmedel, även kända som kolloidala lösningar eller kolloida plasmaexpanderare, är medicinska preparat som används för att behandla volymbrist i kroppen. De ersätter förlorad vätska och elektrolyter i blodet och andra kroppsvätskor. Plasmaersättningsmedel kan vara baserade på syntetiska eller naturliga substanser, som albumin, gelatin, dextran eller hydroxyetylstärk (HES). Dessa medel hjälper till att öka blodvolymen och förbättra cirkulationen av syre i kroppen. De används ofta under operationer, vid blödningar, trauma, sepsis och andra tillstånd som orsakar volymförlust.

"Generalanestesi" är en medicinsk tillstånd som innebär att en patient under en operation eller ett ingrepp helt saknar medvetande, känsel och muskelkontroll. Det uppnås genom att ge patienten anestetiska läkemedel som verkar på centrala nervsystemet och får patienten att somna djupt. Under generalanestesi kan även andningen, hjärtverksamheten och andra kroppsliga funktioner ställas in eller regleras med hjälp av medicinsk utrustning. Patienten kommer inte ihåg något av ingreppet eftersom minnesfunktionerna är påverkade under anestesiperioden.

En sänkt kroppstemperatur, även känd som hypotermi, är ett tillstånd där kroppens centrala temperatur sjunker under det normala normothermiska området, vanligtvis under 35°C (95°F). Detta kan orsakas av exposure för långa tider i kyla, utöver fysisk ansträngning eller vissa medicinska tillstånd som skador på hjärnan eller endokrina systemet. Hypotermi kan vara livshotande och kräver omedelbar behandling för att förhindra allvarliga komplikationer, inklusive hjärtstillestånd och andningsförlamning.

Patientövervakning (i medicinska sammanhang) kan definieras som den process där patientens tillstånd eller funktion aktivt övervakas och dokumenteras för att upptäcka eventuella avvikanden eller komplikationer under diagnostisering, behandling eller rehabilitering. Detta kan involvera kontinuerlig eller intermittent observering av vitala tecken (som puls, blodtryck, andning och temperatur), neurologiska funktioner, sömnmönster, fysisk aktivitet och andra relevanta biomarkörer beroende på patientens specifika tillstånd eller behandling. Patientövervakning kan utföras manuellt av en vårdpersonal eller med hjälp av teknik och teknologi som telemetri, monitorering av vitala tecken och elektroniska hälsoregister.

Hjärtfrekvens är ett mått på hur ofta hjärtat slår per minut. Det är antalet slag som hjärtats kamrar gör under en minut. Hälsa hjärtfrekvensen kan ge en indikation om hur väl hjärtat fungerar och om det finns några hjärtsjukdomar eller andra hälsoproblem.

För en vuxen person i vila är en normal hjärtfrekvens vanligtvis mellan 60 och 100 slag per minut, men det kan variera beroende på ålder, fysisk aktivitet och andra faktorer. Vid intensiv fysisk aktivitet kan hjärtfrekvensen stiga till uppemot 200 slag per minut.

Det är viktigt att notera att en låg eller hög hjärtfrekvens kan vara ett tecken på olika hälsoproblem och bör undersökas av en läkare om det uppfattas som oroväckande.

Toraxkirurgi, även känt som thoraskirurgi, är en specialitet inom kirurgi som fokuserar på operationer och behandlingar av organ i bröstkorgen (torax). Toraxkirurgiska tekniker innefattar sådana procedurer som:

1. Thorakotomi: En öppen kirurgisk metod där en incision görs på toraxväggen för att tillgängliggöra lungor, hjärta och stora blodkärl.
2. Videothorakoskopi (VATS): Minimalt invasiv teknik som använder en kamera och speciella instrument insatta genom små incisioner för att utföra operationer på lungor, mediastinum och pleura.
3. Lobektomi: En operation där en lob av lungan tas bort. Det kan vara ett behandlingsalternativ vid tidig cancer eller andra lungsjukdomar som till exempel kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL).
4. Pneumonektomi: En operation där en hel lunga tas bort, ofta använd för att behandla lungcancer.
5. Mediastinoskopi: En minimal invasiv procedure där en kamera och speciella instrument insätts genom halsen för att undersöka mediastinet (det område mellan lungorna) och ta prover för biopsier.
6. Oesofagektomi: En operation där en del eller hela matstrupen tas bort, ofta använd för att behandla cancer i matstrupen.
7. Aortakorvaktomie: En operation där aortakorvet (den stora blodkärlen som leder ut från hjärtat) repareras eller ersätts. Det kan vara ett behandlingsalternativ vid aneurysm (utbuktning av kärlet) eller dissection (skada på kärlets innersta lager).
8. Perikardektomi: En operation där perikardet (hjärtats yttre hinna) tas bort, ofta använd för att behandla perikardit (inflammation i perikardet).
9. Ventrikelreduktion: En operation där en del av hjärtmuskeln i vänster ventrikel tas bort för att behandla kongestivt hjärtfel och andra sjukdomar som påverkar hjärtats funktion.

En trombocyttransfusion är en medicinsk behandling där trombocyter, också kända som blodplättar, transfunderas till en patient. Trombocyter är celler i blodet som hjälper till att stanna blödningar genom att bilda blodproppar.

Transfusionen utförs vanligen när en patients trombocytantal sjunker till ett så pass lågt värde att det ökar risken för allvarliga blödningar. Det kan exempelvis inträffa vid sjukdomar som thrombocytopeni, leukemi eller efter kraftig blodförlust under operationer.

Under en trombocyttransfusion får patienten en ökad mängd fungerande trombocyter i sin cirkulation, vilket hjälper till att reducera risken för blödningar och främjar blodets koaguleringsförmåga.

Xenon är ett ädla gas med atomnummer 54 i periodiska systemet. Det används inom medicinen som inhalationsanestetikum, det vill säga som medel för att orsaka bedövning under operationer. Xenon har egenskaper som gör det säkert och effektivt att använda som anestetikum, såsom snabb verkan, låg toxicitet och minimal påverkan på andnings- och hjärtfunktioner. Dessutom är xenon miljövänligt eftersom det inte utgör något grönhousegas.

En blodkomponenttransfusion är en medicinsk procedur där en specifik komponent av blod, till exempel röda blodkroppar, blodplättor eller plasma, ges till en patient för att behandla olika medicinska tillstånd. Detta görs vanligtvis via en infusion in i en ven i armarna. Varje komponent har sitt specifika syfte:

1. Röda blodkroppar (erytrocyter): Används för att behandla anemi, vilket kan orsakas av blödning, sjukdom eller operation. De hjälper också till att transportera syre i kroppen.
2. Blodplättor (trombocyter): Används för att behandla blödningsrubbningar orsakade av låga nivåer av blodplättor, som kan förekomma vid leukemi, cancerbehandling eller efter en stor operation.
3. Blodplasma: Används för att behandla blödningar orsakade av koagulationsrubbningar, som kan förekomma vid lever sjukdomar, vitamin K-brist eller oralt antikoagulationsläkemedel (warfarin). Plasma innehåller också proteiner och näringsämnen som kan vara viktiga för patienter med svår sjukdom.

Innan en blodkomponenttransfusion ges, matchas donatorblodet med mottagarens blodgrupp för att minimera risken för transfusionsreaktioner.

Non-parametric statistik är en gren inom statistiken som inte kräver några specifika antaganden om dators distributionsform eller parametrar. Detta ställer en kontrast mot parametrisk statistik, där antaganden om distributionsform och parametrar görs för att möjliggöra mer kraftfulla slutsatser.

Non-parametric metoder är särskilt användbara när dators fördelning inte följer en välkänd distribution, till exempel normalfördelning, eller när det finns utbredda avvikelser från den antagna distributionen. Dessa metoder kan också vara mer robusta mot utvärderingar som påverkas av utbildningsformer och andra extrema värden i datan.

Exempel på vanliga non-parametrisk statistiska metoder inkluderar Wilcoxon rank sum test, Mann-Whitney U test, Kruskal-Wallis H test och Friedman test för jämförelser mellan grupper, samt Spearmans rangkorrelation och Kendalls tau för korrelationer mellan variabler.

'Blodkoagulation' er en naturlig prosess hvor plasmakoagulationsfaktorer i blodet reagerer med hverandre for å forme en blodkoagel som stopper blødning etter skade på blodkjertelen. Denne prosessen involverer omskingling av fibrinogen til fibrin, som formet en tredimensional nettverk som holder de sammen blodcellene i plassert og stenger hulen i vævet. Koagulasjonsprosessen aktiveres når blødning oppstår og reguleres av et kompleks system av både prokoagulasjonselementer, antikoagulasjonselementer og fibrinolytiske enzimer for å forebygge uønsket blodkoagulering og for at sikre at koaguleringen er begrenset til området der det trengs.

Hjärta definieras inom medicinen som den muskulösa orgeln i kroppen som pumpar blod genom kroppens cirkulatoriska system. Det består av fyra kamrar: två överkamrar (höger och vänster förmak) och två underkamrar (höger och vänster kammare). Hjärtats funktion är att pumpa syresatt blod från lungorna till kroppen och pumpa syrefattigt blod till lungorna för att syresättas. Detta sker genom kontraktioner och relaxeringar av hjärtmuskulaturen, som koordineras av elektriska impulser som genereras i hjärtats speciella ledningssystem.

Lungsjukdomar, även kända som respiratoriska sjukdomar, är en samling medicinska tillstånd som drabbar lungorna och deras förmåga att fungera korrekt. Detta inkluderar, men är inte begränsat till:

1. Astma: En kronisk luftvägsinflammation som orsakar hosta, andnöd och syrgasmangel.
2. Kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL): En grupp av sjukdomar som inkluderar kronisk bronkit och emfysem, vilket orsakar andningssvårigheter.
3. Lungcancer: Onkologiska tillstånd där cancerceller växer i lungorna.
4. Pneumoni: En infektion i lungorna som orsakas av bakterier, virus eller svampar.
5. Tuberkulos (TBC): En smittsam lungsjukdom orsakad av mykobakteriesläktet.
6. Fibros: En grupp sjukdomar där lungvävnaden blir skador och förtjockas, vilket orsakar andningssvårigheter.
7. Cystisk fibros: En ärftlig sjukdom som orsakar kraftig sekretproduktion i luftvägarna och kan leda till lunginflammation.
8. Lungemboli: En blodpropp i lungorna som ofta orsakas av blodproppar från benen eller höger hjärtkammare.
9. Sömnapné: Andningssvårigheter under sömn, vanligtvis orsakade av förträngning eller avslappnande av luftvägarna.
10. Asbestos: En lungsjukdom som orsakas av exponering för asbest, vilket kan leda till skador på lungvävnaden och cancer.

Jehovas Vittnen är en internationell religiös organisation som är kända för sin strikta tolkning av Bibeln och sin policy att neka blodtransfusioner, även i livshotande situationer, baserat på deras tolkning av Acts 15:28-29 i Nya Testamentset. De är också kända för sin dörrvaktsverksamhet och deras motstånd mot världslig politisk involvering. Detta är en medicinsk definition som främst fokuserar på deras policy kring blodtransfusioner, men det är viktigt att notera att Jehovas Vittnen också har andra religiösa övertygelser och praktiker.

Aortasjukdomar är medicinska tillstånd som drabbar aortan, den största artärien i kroppen. Det finns olika slag av aortasjukdomar, men några vanliga exempel inkluderar:

1. Aortadiskinesi eller aortainsufficiens: Detta är en tillstånd där aortaklaffen i hjärtat inte stänger korrekt, vilket orsakar baksidan av blodet att flöda tillbaka in i aortan.
2. Aortaaneurysm: Detta är en utbuktning eller förstoring av aortaväggen som kan vara farlig eftersom den kan spricka eller börja läcka. Aortaaneurysmen kan drabba olika delar av aortan, inklusive thoraxaortaaneurysm (i bröstkorgen) och abdominalaortaaneurysm (i buken).
3. Aortadissektion: Detta är en allvarlig tillstånd där ett lager av aortaväggen skadas, vilket orsakar blod att samlas mellan de två lagren och dela upp aortan i två kanaler. Aortadissektion kan vara livshotande eftersom det kan leda till allvarliga komplikationer som stroke, hjärtinfarkt eller organsvikt.
4. Ateroskleros: Detta är en progressiv sjukdom där fett, kolesterol och andra ämnen ansamlas i aortaväggarna och bildar plack. Ateroskleros kan orsaka smalning av aortan och öka risken för hjärt-kärlsjukdomar som stroke och hjärtinfarkt.

Behandlingen av aortasjukdomar beror på typen, svårighetsgraden och platsen i kroppen där sjukdomen finns. Behandling kan inkludera mediciner, livsstilsförändringar, operationer eller kombinationer av dessa.

Variansanalys (ANOVA) är en statistisk metod som används för att undersöka om det finns några signifikanta skillnader mellan grupper i ett experiment. Den jämför medelvärdena hos två eller fler grupper och beräknar variansen inom varje grupp samt totalvariansen över alla grupper. Sedan använder den en F-test för att avgöra om det finns någon signifikant skillnad mellan grupperna. Metoden bygger på jämförelser av gruppers standardavvikelser och är därför särskilt användbar när man vill undersöka effekter hos flera grupper samtidigt.

'Cyanos' är ett medicinskt adjektiv som betyder blåaktig eller blåfärgad. Det används ofta för att beskriva en person som har cyanos, vilket innebär att deras hud, läppar eller naglar har blåaktiga eller gråblåaktiga nyanser. Denna företeelse kan vara ett tecken på syrebrist i kroppen, till exempel vid lung- eller hjärtsjukdomar som förhindrar att syret transporteras effektivt i blodet.

"Dubbelblindmetod" er en forskningsmetode brukt i kliniske prøver og eksperimenter, der begge parter involvert - forsøkspersonen og forskeren/undersøkeren - ikke kjenner til hvilken behandling eller kontrollgruppe forsøkspersonen er tildelt. Dette gjør det mulig å unngå subjektive fordommer og forventninger som kan påvirke resultatene av eksperimentet.

I en dobbelblind studie, blir identiteten til den behandling eller placebo som er tildelt hver deltaker skjult både fra deltakeren og undersøkelsesleder. En uavhengig tredje part forvarer koden til behandlingsgruppen før studien starter, og denne koden blir ikke avslørt før analysen av dataene er fullført. På denne måten sikres at forskeren ikke kan påvirkes av noen forventninger de har til hvorvidt en bestemt behandling vil være mer effektiv enn en annen, og at deltakeren ikke blir beinflusert i sin opplevelse eller beskrivelse av symptomer eller sider ved å kjenne til om de får en egentlig behandling eller en placebo.

Dobbelblindmetoden er en viktig metode for å redusere risikoen for bias og forsikre at resultatene av en undersøkelse er pålitelige og reproducerbare.

Hjärtklaffarna är strukturer i hjärtat som kontrollerar flödet av blod genom hjärtats kamrar och kärl. Det finns fyra hjärtklaffar: två atrioventrikulära klaffar (mitral- och trivalvklaffarna) och två semilunära klaffar (aorta- och pulmonalklaffarna).

Atrioventrikulära klaffarna separerar de övre hjärtkamrarna, atrierna, från de undre kamrarna, ventriklarna. Mitralklaffan har två flapsliknande segment, och trivalvklaffen har tre. Dessa klaffar öppnas under diastolen för att låta blodet strömma från atrierna till ventriklarna, och stängs under systolen för att förhindra att blodet flödar tillbaka in i atrierna.

Semilunära klaffar finns mellan varje hjärtkammare och de stora kärlen som leder bort från hjärtat. Aortaklaffen separerar vänster ventrikel från aortan, och pulmonalklaffen separerar höger ventrikel från lungartären. Dessa klaffar har tre halvmånformade segment, eller cusps, som öppnar sig under systolen för att låta blodet strömma ut från hjärtat till kroppen och stängs under diastolen för att förhindra att blodet flödar tillbaka in i hjärtkamrarna.

In medical terms, "andning" refererar till den process som innebär att luft fyller lungorna när vi andas in (inhalering), och att luften lämnar lungorna när vi andas ut (exhalering). Under inandningen dras syre rik av syre in i kroppen, medan koldioxid, ett avfallsgas som produceras under cellandningen, avges under utandningen.

Andningen är en nödvändig livsfunktion som kontrolleras av det autonoma nervsystemet och regleras för att upprätthålla en balans mellan syre och koldioxid i blodet. Andningsfrekvensen varierar beroende på aktivitetsnivå, ålder och hälsotillstånd.

Prediktivt värde av tester (PDV) är ett mått på hur väl en given test kan förutsäga ett specifikt utfall eller en sjukdom hos en individ. PDV uttrycks vanligtvis som sannolikheten för att ett visst utfall ska inträffa baserat på resultatet av en given test.

PDV kan beräknas genom att jämföra sannolikheterna för att ett specifikt utfall ska inträffa med eller utan testresultatet. Denna jämförelse ger en odds ratio, som kan användas för att beräkna PDV.

PDV är viktigt inom klinisk praktik eftersom det kan hjälpa läkare att bedöma riskerna och möjligheterna för olika behandlingsalternativ. Det kan även användas för att screena populationer för högriskpatienter, vilket kan leda till tidigare identifiering och behandling av sjukdomar.

Det är viktigt att notera att PDV inte alltid är statiskt och kan variera beroende på populationen som testas och andra faktorer som prevalensen av sjukdomen, sensitiviteten och specificiteten hos testet. Därför bör PDV alltid tolkas i kontext och tillsammans med andra kliniska informationer.

"Blodförtunningsmedel" er en overordnet betegnelse for lægemidler, der anvendes til at reducere eller forhindre dannelse af blodpropper (thrombus) i kroppen. Disse lægemidler kaldes også antikoagulantia eller blodtætningsmidler. Der er forskellige typer af blodförtunningsmedel, herunder:

1. Antikoagulanter: De forhindrer dannelse af blodpropper ved at hæmme Gerinningsfaktorer som thrombin eller faktor Xa. Eksempler på antikoagulanter inkluderer warfarin (Coumadin), heparin og nye orale antikoagulanter (NOAK) som apixaban (Eliquis), rivaroxaban (Xarelto) og dabigatran (Pradaxa).

2. Antiplatelet Agent: De forhindrer aggregation af blodplader, hvilket reducerer risikoen for at blodpropper dannes. Eksempler på antiplatelet agenter inkluderer acetylsalicylsyre (Aspirin), clopidogrel (Plavix) og dipyridamole (Persantine).

3. Trombolytiske Agenter: Disse lægemidler opløser eksisterende blodpropper ved at hjælpe med at omdanne fibrin, et protein der er en vigtig komponent i blodproppens struktur. Eksempler på trombolytiske agenter inkluderer alteplase (Activase) og streptokinase.

Det er vigtigt at notere, at brug af blodförtunningsmedel indebærer en øget risiko for indre blødninger, så det er vigtigt at veje potentialet for fordelen mod risikoen for hver individuel patient. Lægevidenskaben og farmakologien udvikler sig støt, så der kan opstå nye behandlingsmuligheder og metoder for at administrere disse lægemidler.

Inhalationsanestetika är en typ av anestetikum som verkar genom inandning och som primärt påverkar centrala nervsystemet, vilket leder till ett förlust av medvetande och smärtfrihet. Dessa ämnen är ofta gaser eller vätskor som omvandlas till aerosoler eller gaser vid användning. De är vanligtvis lukt- och smaklösa, men kan orsaka andningsdepression vid högre koncentrationer. Inhalationsanestetika används ofta under kirurgiska ingrepp och andra procedurer som kräver medvetandeförlust. Exempel på inhalationsanestetika är sevofluran, desfluran, isofluran och halotan.

Syrgasmätning, även kallat kapnometri eller andningsgasanalys, är en metod för att mäta och övervaka syrgashalten (Partialtrycket av syre, PO2) och koldioxidhalten (Partialtrycket av koldioxid, PCO2) i ett patients andning. Det görs vanligtvis genom att använda en apparat som kallas en syrgasmätare eller kapnograf.

Syrgasmätning används ofta under medicinska ingrepp och vård för att övervaka patientens andningsstatus och syresättning. Det kan hjälpa läkare och sjuksköterskor att tidigt upptäcka andningsproblem, som hypoxi (syrebrist) eller hyperkapni (för hög koldioxidnivå), och vidta lämpliga åtgärder för att behandla dem.

Det är också vanligt förekommande inom intensivvården, operationssalar, anestesi, respiratorbehandling och vård av kritiskt sjuka patienter.

Propofol är ett starkt intravenöst anestetiskt medel som primärt används för att inducera och underhålla medvetandesnudd (generalanestesi) under operationer. Det orsakar snabb insmörjning och uppvaknande, men ger också relativt lätt depresion av andningsfunktionen. Propofol är ett alifatiskt, opioidfritt, icke-barbiturathaltigt medel som verkar genom att öka inhibitorisk postsynaptisk potential i centrala nervsystemet. Det används också för sedering och amnesi under kortare medicinska procedurer, samt för patienter på intensivvårdsavdelningar som behöver sedering.

A dissection aneurysm, även känt som en "dissekerande aortaaneurysm", är ett medicinskt tillstånd där det uppstår en skada på den inre layern av aortan (den stora blodkärlen som löper från hjärtat). Skadan orsakar en rättslägen splittring i väggen på aortan, vilket gör att blodet kan tränga in och skilja de yttre lagren ifrån varandra. Detta kan leda till att aortan sväller upp och bildar ett aneurysm (en utbuktning i kärlen).

Dissekerande aortaaneurysmer är allvarliga tillstånd som kräver omedelbar medicinsk behandling, ofta kirurgi. Om de inte behandlas kan de leda till livshotande komplikationer, såsom blodproppar eller inre blödningar. Faktorer som ökar risken för att utveckla en dissekering aneurysm inkluderar hög ålder, högt blodtryck, rökning och genetiska faktorer.

"Akutsjukvård" refererer til den medisinske behandling og omsorg som en person får umiddelbart efter at have oplevet en pludselig sygdom eller skade, der truer livet, kan medføre varige skader eller medfører smerte og lidelse. Akutsjukvård omfatter ofte hurtig diagnosticering, stabilisering af patientens tilstand, behandling for at forebygge komplikationer og overførsel til yderligere specialiseret pleje, hvis nødvendigt.

Akutsjukvård kan findes på mange steder, herunder i akutmodtagelsen på et hospital, ambulancebiler, luftambulancer, ældreboliger, skoler og andre offentlige steder. De fleste lande har også et system til at sikre at patienter med livstruende tilstande hurtigt kan få den behandling de behøver, fx ved hjælp af et system med nødnummer og/eller akutlæger på kald.

Akutsjukvård er en vigtig del af det moderne sundhedsvæsen, da den kan redde livet og forebygge varige skader hos patienter med alvorlige sygdomme eller skader.

Ischemia är ett medicinskt tillstånd som uppstår när blodflödet till en viss del av kroppen, oftast hjärta eller hjärnan, minskar eller helt upphör. Detta leder till syrebrist i de drabbade vävnaderna och kan orsaka skada om det pågår under en längre tid. Ischemisk hjärtsjukdom är ett vanligt tillstånd som kan leda till smärtor i bröstet (angina pectoris) eller hjärtinfarkt. Ischemisk hjärnskada kan orsaka symtom som svimning, yrsel, förvirring, problem med talet och rörelse, beroende på vilken del av hjärnan som drabbas.

Myokardieffekterna av reperfusion, även kallat myokardiell reperfusionsskada, är skador på hjärtmuskulaturen (myokardium) som orsakas av att blodflödet till ett tidigare undernärdat område hastigt återställs. Detta kan inträffa vid behandlingar såsom trombolys eller primär PCI (perkutan koronar intervention) för akut myokardieinfarkt, där syftet är att öppna och restored blodflödet till den blockerade kranskärlen.

Reperfusionsskador uppstår på grund av en komplex serie händelser som sker under återupprättandet av blodflödet, inklusive ischemisk skada, oxidativ stress, calciumöverbelastning och inflammation. Dessa mekanismer kan leda till celldöd, sämre hjärtfunktion och i värsta fall kardiogen chock.

Symptomen på myokardieffekter av reperfusion kan variera beroende på svårheten av skadan, men de kan inkludera bröstsmärta, andnöd, yrsel, svimning eller i vissa fall plötslig hjärtdöd. Diagnosen ställs vanligtvis genom kombinationen av patientens symptom, elektrokardiogram (EKG), echokardiografi och blodprover för kardiovaskulära markörer som troponin. Behandlingen kan innefatta mediciner för att stödja hjärtfunktionen, såsom ACE-hämmare, betablockere och diuretika, samt livslång behandling med antikoagulantia och aspirin för att förebygga ytterligare komplikationer. I vissa fall kan kirurgiska ingrepp vara aktuella för att återställa normal blodflöde till hjärtat eller att ersätta skadat vävnad med en hjärttransplantation.

Enligt medicinskt perspektiv är en nyfödd ett barn som har nyligen fötts och fortfarande befinner sig inom sitt första levnadsår. Detta omfattar oftast spädbarn som är yngre än 28 dagar, även kända som "fullborna", men kan fortsätta att gälla under de första 12 månaderna av barnets liv. Under denna tidsperiod genomgår barnet snabba fysiska och utvecklingsmässiga förändringar, vilket gör det viktigt att övervaka dess tillstånd noga för att säkerställa en hälsosam utveckling.

"Mitralklappen" er en hjerteklappe som ligger mellom venstre overhus (latin: atrium) og venstre underhus (latin: ventriculus) i hjertet. Mitralklappen består av to pløyformede klapper, kaldt anteirerriske og posterieore mitralaklarappene, som åpner og lukker for å regulere blodfluksen mellom de to hjerteslekta. Mitralklappen er den vanligste klappen som påvirkes av hjerteklappesykdommer, såsom mitraliske stenose eller insufficiens.

Aorta bråck (i bröstet) refererar till en medicinsk tillstånd där aortan, den största artär som förgrenar sig från hjärtat, utbuppar genom den muskulära väggen i det övre, bakre delen av bröstkorgen. Detta kallas även för en thorakal aorta aneurysm.

En aneurysm uppstår när en artärvägg blir svag och utbuppar, vilket kan leda till att den spricker eller börjar läcka. I fallet med en aorta aneurysm i bröstet kan det vara livshotande om den spricker eller läcker, eftersom det kan orsaka stor blödning in i bröstkorgen.

Symptomen på en aorta aneurysm i bröstet kan variera beroende på storleken och om det finns någon komplikation, såsom en läcka eller ett riss. Vissa personer med en liten aorta aneurysm kan inte ha några symptom alls, medan andra kan uppleva smärta i bröstet, ryggen eller sidan, hosta, andfåddhet eller svårigheter att svälja.

För att diagnostisera en aorta aneurysm i bröstet använder läkare vanligen avbildande undersökningsmetoder som röntgen, datortomografi (CT) eller magnetresonansundersökning (MRI). Behandlingen kan bestå av mediciner för att sänka blodtrycket och hjärtats arbetsbelastning, samt kirurgi för att reparera eller ersätta den skadade aortaväggen.

Out-of-hospital cardiac arrest (OHCA) refers to the sudden and unexpected loss of heart function, breathing, and consciousness that occurs outside of a hospital or healthcare setting. It is typically caused by an electrical malfunction in the heart that disrupts its normal pumping action, leading to a lack of blood flow to vital organs such as the brain and the rest of the body.

OHCA is a medical emergency that requires immediate intervention, including cardiopulmonary resuscitation (CPR) and defibrillation with an automated external defibrillator (AED). Without prompt treatment, OHCA can quickly lead to death or permanent brain damage due to the lack of oxygen supply to the body's tissues.

It is important to note that OHCA is different from a heart attack, which occurs when blood flow to a part of the heart is blocked, often by a blood clot. While a heart attack can sometimes trigger an OHCA, not all heart attacks lead to cardiac arrest. However, both conditions are serious medical emergencies that require immediate medical attention.

Transplantatocklusion i ett kärlsystem är ett komplikation som kan uppstå efter en organtransplantation. Det innebär att det transplanterade organets blodkärl har stängts igen eller till stor del stängts igen, vilket förhindrar blodflödet från att nå organet.

Transplantatocklusion kan orsakas av flera faktorer, inklusive immunologiska svar som skapar blodproppar eller abnorma vävnadsväxt i kärlen, tekniska problem under transplantationskirurgin eller patientens egna sjukdomsförlopp.

Transplantatocklusion kan leda till allvarliga komplikationer som skador på det transplanterade organet, organsvikt eller i värsta fall död. Därför är det viktigt att denna komplikation upptäcks och behandlas tidigt genom regelbundna undersökningar och tillsyn av patientens tillstånd efter transplantationen.

'Belastningstolerans' er en medicinsk term som refererer til den maksimale belastning en individ kan tåle før uønskede symptomer eller skader oppstår. Dette kan relateres til fysisk aktivitet, psykisk stress, miljøpåvirkninger eller andre faktorer som kan påvirke en persons helbred. Belastningstoleransen varierer mellom individene og kan endres over tid basert på alder, helsestatus, trening og andre faktorer.

I en fysisk kontekst kan belastningstoleranssevne være evnen til å klare et bestemt antall gentakninger av en øvelse før muskulatur eller leddsmo hurtigere bliver trætte eller skader. I en psykisk kontekst kan belastningstoleransen være evnen til å håndtere stressfulle situasjoner uten at udvikle symptomer som angst, depressjon eller søvnløshet.

Det er viktig å ha en forståelse av sin egen belastningstolerans for å forebygge skader og forbedre helbredet. Dette kan oppnås gjennom regulært trening, god søvn, en balanseert kosthold og stressreduksjonsteknikker.

"Akut omhändertagande" är en medicinsk term som refererar till den initiala, nöjefallna vården och behandlingen av en patient med akut sjukdom eller skada. Syftet är att snabbt bedöma, stabilisera och behandla patienten för att förhindra komplikationer och minska risken för permanent skada eller död.

Den akuta omhändertagningen inkluderar vanligen följande steg:

1. **Triage:** En snabb bedömning av patientens allmänna tillstånd och prioritering av vården baserat på behov och allvarlighetsgraden av sjukdomen eller skadan.
2. **Luftvägs-, andnings- och cirkulationsstöd (LAR):** Snabb insats för att säkerställa patientens andning och cirkulation, inklusive syrgastillförsel, hjärt-lungräddning och blodtryckskontroll.
3. **Behandling av livshotande skador eller sjukdom:** Snabb behandling för att korrigera livshotande tillstånd, såsom blödningar, chock, hjärtstopp eller andningssvårigheter.
4. **Diagnostik:** Snabb och effektiv diagnostik med hjälp av klinisk bedömning, laboratoriemässiga tester och bilddiagnostik för att fastställa underliggande orsak till patientens tillstånd.
5. **Planering av fortsatt vård:** Beslut om fortsatt vård, inklusive eventuell överflyttning till en specialistklinik eller operationssal, och kommunikation av information till andra vårdpersonal som kommer att vara involverad i patientens vård.

Den akuta omhändertagningen är en kritisk del av den medicinska vården och kräver snabb bedömning, beslutsfattande och handling för att rädda liv och minska skador.

"Datortomografi" er en medisinsk undersøkelsesmetode som bruker stråling for å oppnå detaljerede, tvidimensjonale skanninger av kroppen. Metoden kalles også "computertomografi" eller blot "CT".

I en CT-skanning passerer en fin strålebunde gjennom kroppen i mange forskjellige vinkler, mens en datamaskin registrerer de resulterende skråkkryssene av skinnene. Disse dataene brukes deretter for å generere tvidimensjonale bildekserieser av det undersøkte området.

CT-skanning gir ofte mer detaljert og skarp informasjon enn tradisjonelle røntgenundersøkelser, særlig når det gjelder å avdekke skader, tumorer eller andre abnormaliteter i viktige strukturer som hjernen, hjertet, lungene og karsystemet.

Noe av fordelene med CT-skanning inkluderer:

* Høy grad av detaljeringsgrad og skarphet
* Snarlighet i utførelsen
* Mulighet for å identifisere en bred vifte av medisinske tilstander

Noe av ulemperne inkluderer:

* Bruk av ioniserende stråling, som kan øke risikoen for kreft i lengre sikt
* Relativt høy dosis stråling j rentforhold til tradisjonelle røntgenundersøkelser
* Mulighet for allergiske reaksjoner på kontrastmidlene som ofte brukes under skanningen.

En hjärnemboli är ett medicinskt tillstånd där ett blodkärl i hjärnan blockeras, oftast på grund av en blodpropp (tromb). Detta kan leda till att syre- och näringsbrist når hjärnvävnaden, vilket kan orsaka cellskador och död. Hjärnemboli är en vanlig orsak till stroke och kan ge upphov till olika symtom beroende på var i hjärnan proppen sitter, såsom svaghet eller förlamning på ena kroppshalvan, problem med talsättet eller synen. Behandlingen för hjärnemboli kan innefatta tromblysningsbehandling eller mekanisk trombframkallande behandling beroende på typen och svårighetsgraden av tillståndet.

Aortografi är en radiologisk undersökningsmetod där ett kontrastmedel injiceras i aortan (den stora kroppspulsådern) för att få klarare bilder på detta område och de blodkärl som avgår från den. Detta görs vanligtvis med hjälp av en kateter placerad i ett blodkärl under fluoroskopi (en typ av röntgen).

Den bildserie som erhålls kallas för en aortografi och används bland annat för att undersöka eventuella skador, tumörer eller andra sjukdomar i aortan och de tillhörande blodkärlen.

"Transposition of the great vessels" (TGV) är en medfödd hjärtsjukdom där de två huvudartärerna, aorta och pulmonalartären, är felplacerade vid födseln. Normalt sett förgrenar sig aortan från vänster kammare och pulmonalartären från höger kammare i hjärtat, men vid TGV har de bytt plats. Detta leder till att syrefattigt blod flödar ut via aortan istället för syresättat blod som det ska göra, vilket kan leda till allvarliga syrebristproblem i kroppen. Det finns två huvudtyper av TGV: den vanligaste formen är "transposition of the great arteries" och den mindre vanliga formen är "double outlet right ventricle". Båda typerna behöver medicinsk behandling, ofta kirurgi, för att korrigera problemet.

'Kreatinin' är ett slags ämne som bildas i kroppen när musklerna bryter ner det aminosyra som heter kreatin. Det filtreras bort från blodet genom njurarna och tas sedan bort från kroppen via urinen. Nivåerna av kreatinin i blodet kan användas som ett mått på njurens funktion, eftersom en nedsatt njurfunktion kan leda till högre nivåer av kreatinin i blodet.

"Biokompatibel belagd material" refererar till ett material som har en yta som är belagd med en biokompatibel substans, med andra ord en substans som inte orsakar skada eller reaktion när den kommer i kontakt med levande vävnad eller biologiska fluid.

Den biokompatibla beläggningen gör att materialet blir mer anpassat för användning inom medicinsk teknik, till exempel som en del av en protes eller ett medicinskt instrument som kommer i kontakt med kroppen. Beläggningen kan bestå av en polymer, ett hydrogel, ett keramiskt material eller en kombination av dessa.

Den biokompatibla beläggningen ska reducera risken för infektion, reaktioner som inflammation och fibros, samt förhindra adherens och korrosion av materialet. Det är viktigt att materialet är non-toxic, har god kemisk stabilitet och en långvarig livslängd.

'Protesborttagning' (engelska: *prosthesis removal*) är en procedure där en prostetisk enhet, som exempelvis en konstgjord led eller ett implantat i bröstet, tas bort från kroppen. Orsaken till en sådan procedure kan variera, men innefattar ofta infektioner, mekaniska problem med prostesen eller patientens önskan om att få den bort.

Läkare specialiserade på sådana ingrepp är ofta ortopediska kirurger eller plastikkirurger, beroende på vilken typ av protes som ska tas bort. Proceduren utförs vanligtvis under anestesi och kan kräva en öppen kirurgisk operation eller minimalinvasiv teknik, beroende på omständigheterna. Efter operationen kan patienten behöva följande behandlingar som antibiotika, smärtstillande medel eller rehabilitering för att återhämta sig fullt ut.

'Tryckreceptorer' (eller 'pressoreceptorer') är nervceller som reagerar på mekanisk tryck eller spänning i kroppen. Det finns två huvudsakliga typer av tryckreceptorer:

1. **Baroreceptorer**: Dessa receptorer finns i blodkärl, särskilt i karotis sinusen (i halsartären) och aortabågen (i aortan). De registrerar förändringar i blodtrycket och sänder signaler till hjärnan som leder till reflexmässiga svar som reglerar hjärtats slagfrekvens, blodkärlsdiameter och andra fysiologiska processer.
2. **Proprioceptorer**: Dessa receptorer finns i skelettmuskulatur, ligament, senor och ledkapslar. De registrerar kroppens position och rörelser samt spänningarna (trycket) i musklerna och lederna.

Tryckreceptorer är viktiga för att hålla balansen mellan olika fysiologiska processer och upprätthålla homeostas i kroppen.

Den vänstra hjärtkammaren (ventriculus sinister) är en muskelbihang i vänster sida av hjärtat som har till uppgift att pumpa syresatt blod ut i kroppen via aortan. Hjärtkammarfunktionen refererar till den effektiva pumpförmågan hos vänstra hjärtkammaren, det vill säga dess förmåga att fylla sig med blod och därefter kontrahera (sammandragas) för att pumla ut blodet under tryck i kroppens cirkulationssystem.

En nedsatt hjärtkammarfunktion i vänster hjärtkammare kan orsaka symptom som andfåddhet, trötthet, yrsel och benödem. Det kan vara ett tecken på olika former av hjärtsjukdomar, såsom hjärtklappning, hjärtinflammation eller hjärtvävnadsdegeneration. Diagnostiseringen av hjärtkammarfunktionen innefattar ofta användning av ultraljud (ekokardiografi), elektrokardiogram (ECG) och andra specialiserade tester för att bedöma hjärtats struktur och funktion.

En höger hjärt-bypass är en kirurgisk proceduren där ett syntetiskt eller biologiskt material, vanligtvis en blodkärlsgraft, används för att skapa en ny väg (bypass) för blodet att flyta runt ett blockerat eller skadat hjärtkärl på höger sida av hjärtat.

Denna procedure utförs vanligtvis när den normala blodflödesvägen till lungorna via högra pulmonalartären är blockerad eller för snäv, vilket kan orsaka syrebrist i kroppen. Genom att skapa en ny väg för blodet att nå lungorna kan operationen hjälpa till att förbättra syresättningen av blodet och lindra symtomen på sjukdomen.

Det är värt att notera att en höger hjärt-bypass är mindre vanlig än en vanlig (vänster) hjärt-bypass, eftersom det är ovanligt att blodflödesstörningar uppstår på höger sida av hjärtat.

Inhalationsanestesi är en form av generell anestesi där patienten får in inspirationen av en gasblandning som innehåller anestetika med syre, och ibland även med andra ämnen som exempelvis kvävgas eller luft.

Denna metod ger en snabb insättning och kontroll över anestesiplanen, samt en lättare och snabbare uppvaknande efter operationen jämfört med vissa andra former av anestesi. Inhalationsanestesi används ofta vid kortare operationer eller vid operationer där det är viktigt att ha möjlighet att snabbt justera djupet av anestesin under proceduren.

'Akuta situationer' kan definieras som medicinska tillstånd eller händelser som kräver omedelbar utvärdering, behandling och/eller övervakning för att undvika allvarliga skador eller dödsfall. Dessa situationer kan vara livshotande eller inte, men de kräver i alla fall snabb medicinsk respons på grund av deras potential att orsaka fortsatt skada om de inte behandlas omedelbart.

Exempel på akuta situationer inkluderar, men är inte begränsade till:

* Akut coronarsyndrom (ACS), inklusive hjärtinfarkt och instabil angina pectoris
* Akut respiratorisk distress (ARDS)
* Sepsis och septisk chock
* Anafylaxi
* Krampanfall
* Höga blodtryckskriser
* Diabeteskriser, inklusive hypoglykemi och hyperglykemi
* Akut njursvikt
* Hjärnblödningar och subaraknoidalblödningar
* Trauma, inklusive skalltrauma och andra allvarliga skador

Det är viktigt att notera att den exakta definitionen av 'akuta situationer' kan variera beroende på kontext och specialitet inom medicinen.

'Fibrinolys' refererar till den naturliga processen i kroppen där blodet får förmåga att lösa upp blodproppar genom nedbrytning av ett protein som heter fibrin. Fibrinet är en viktig beståndsdel i blodproppar och bildas när blod koagulerar vid skada eller infektion.

Fibrinolysen sker genom att ett enzym som kallas plasmin aktiveras. Plasmin bryter ner fibrinet till mindre bitar, vilket gör att blodproppen kan upplösas och försvinna. Fibrinolysen är en viktig del av koagulationssystemet och hjälper till att förhindra allvarliga komplikationer som stroke eller hjärtinfarkt.

Förutom den naturliga fibrinolyfen kan fibrinolys också induceras medicinskt genom administration av läkemedel som trombolytika, även kända som 'klotdissolverande medel'. Dessa medel aktiverar plasmin eller motsvarande enzymer för att bryta ner blodproppar.

Inre mammar-kransartäranastomos (Internal Mammary Artery to Coronary Artery Bypass) är en typ av hjärtbypassoperation där en del av det inre bröstkärlslagret (internal mammary artery, IMA) används för att bygga en ny blodflödesväg till det kranskärl i hjärtat som är blockerat.

IMA-kärlet avknoppas ofta från aortan och löper nära bröstbenet innan det delar sig i två grenar, vänster respektive höger IMA. Under en IMA-till-kranskärlsanastomos används vanligtvis den vänstra IMA:n (LIMA) för att bygga en ny blodflödesväg till det främre kranskärlet (LAD).

Denna typ av operation har visat sig ge mycket goda resultat och är känd för att ha långvarig hållbarhet. Detta beror delvis på att IMA-kärlen har en tendens att vara mer resistiva mot åldrande, ateroskleros och andra sjukdomar jämfört med andra kärl som kan användas för bypassoperationer, såsom venae saphenae.

Fallot's tetralogy is a congenital heart defect that consists of four cardiac anomalies:

1. Pulmonary stenosis (narrowing of the pulmonary valve and/or infundibular area)
2. Ventricular septal defect (a hole in the interventricular septum)
3. Overriding aorta (the aorta is positioned over both ventricles instead of just the left ventricle)
4. Right ventricular hypertrophy (thickening of the right ventricular muscle)

These abnormalities result in obstruction of blood flow from the right ventricle to the lungs and a mixing of oxygenated and deoxygenated blood within the heart. This can lead to cyanosis (bluish discoloration of the skin and mucous membranes), shortness of breath, fatigue, and poor growth and development in infants and children with this condition. Treatment typically involves surgical repair or replacement of the affected valves and closure of the ventricular septal defect.

Regionalt blodflöde är ett medicinskt begrepp som refererar till mängden blod som flödar genom en specifik region eller del av kroppen under en viss tidsperiod. Det regionala blodflödet kan variera beroende på olika faktorer, såsom aktivitet i den aktuella regionen, hormonella förändringar och hälsa hos det kardiovaskulära systemet.

Blodflödet mäts vanligtvis i volymen blod per tidsenhet, till exempel milliliter per minut (ml/min). För att bestämma det regionala blodflödet kan olika metoder användas, såsom ultraljud, datortomografi (CT) eller magnetresonanstomografi (MRT).

Det regionala blodflödet är viktigt att övervaka och bedöma eftersom det kan ge information om hälsa och funktion i olika kroppsregioner. Förändringar i det regionala blodflödet kan vara ett tecken på olika sjukdomstillstånd, såsom hjärt-kärlsjukdomar, lungemboli eller skador på muskler och ben.

Isofluran är ett volatilt anestetikum, som används för att inducera och underhålla baljor under allmänbedövning. Det är en fluorerad kolväteförening med summaformeln C3H2ClF5O. Isofluran verkar främst på GABA-A-receptorn och på glutamatreceptorerna, vilket leder till ett nedsatt medvetande, smärtlindring och muskelavslappning.

Isofluran är lättlösligt i fett och har en snabb induktionstid och uppvaknandet efter anestesi är också relativt snabbt. Det är ett välutvänt anestetikum som används både vid kirurgiska ingrepp och vid särskilda undersökningsmetoder, såsom magnetresonanstomografi (MRT).

Isofluran har också vissa farmakologiska egenskaper, såsom blodtryckssänkande och andningsdepressiva effekter. Dessa effekter kan behöva hanteras med speciella åtgärder under anestesi, till exempel med hjälp av blodtrycksstödjande medel eller mekanisk ventilation.

'Vasoplegia' är ett medicinskt tillstånd där det systemiska cirkulationssystemet har en abnormt låg vascular resistans, vilket orsakar ett lågt blodtryck (hypotension) trots att intravenöst administrerade fluider och/eller vasopressorer används för att öka blodvolymen och kontrahera de vasokonstriktora musklerna i artärväggarna.

Detta tillstånd kan uppstå som en komplikation efter större kirurgiska ingrepp, trauma, infektion eller vid akut bakteriell meningit. Vasoplegia kan också vara relaterat till användning av vissa läkemedel, såsom blodpressureducerande medel och icke-selektiva betablockerare.

Vasoplegia kan vara livshotande eftersom det kan leda till organsvikt och multiorgandysfunktion. Behandlingen innefattar ofta aggressiv fluidterapi, användning av vasopressorer för att kontrahera de vasokonstriktora musklerna i artärväggarna och behandling av underliggande orsaker till tillståndet.

'Slagvolym' er en begrep i medisinen som refererer til mengden blod som pumpes ut fra hjertet og gjennom kroppen per slag. Det beregnes ved å multiplisere slagfrekvensen (antall slag hjertet pumper per minut) med slagvolumet, som er volumet av blod som pumpes ut fra venstre hjertekammer per slag. Et gjennomsnittlig slagvolym for en voksen person er omkring 70 milliliter per slag. Dette kan variere alt etter individets alder, kjønn, fysisk form og helsetilstand.

Isotona lösningar är lösningar som har samma osmotiska tryck som kroppsvätskor, till exempel blodplasma. Osmotiskt tryck är den kraft som verkar över ett membran mellan två lösningar med olika koncentrationer av partiklar, och som orsakas av diffusionen av vattenmolekyler genom membranet för att utjämna koncentrationsskillnaderna.

Isotona lösningar används ofta inom medicinen för att ge patienter vätska och elektrolyter utan att störa vattentrycket eller elektrolytbalansen i kroppen. De kan användas som infusionsvätskor, rehydrering efter diarré eller andra tillstånd där patienten behöver ersätta vätska och elektrolyter.

Ett exempel på en isoton lösning är 0,9% natriumkloridlösning (fysiologisk saltlösning), som har ungefär samma osmotiska tryck som blodplasma.

Luftstrupssjukdomar (eller respiratoriska sjukdomar) är en samlingsbeteckning för sjukdomar som drabbar luftvägarna och lungorna. Det kan inkludera allt ifrån förkylningar, influensa och astma till kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) och lungcancer. Luftstrupssjukdomar kan orsakas av bakterier, virus, svampar eller andra mikroorganismer samt exponering för skadliga ämnen i luften som rök, kemikalier eller fuktighet. Symptomen kan variera beroende på vilken sjukdom det rör sig om, men kan inkludera hosta, andnöd, bröstsmärta, utslag och feber. Behandlingen beror också på vilken sjukdom det är frågan om, men kan bestå av läkemedel, rehabilitering eller i vissa fall kirurgi.

Luftstrupsförträngning (eng. Tracheal compression) är ett medicinskt tillstånd där någonting trycker på luftstrupen (trakean), vilket kan orsaka andningssvårigheter eller andnöd. Orsakerna kan variera, men de vanligaste är abnorma vävnads- eller kärlväxtar i halsområdet, såsom tumörer, cystor eller förtjockad vävnad. Andra möjliga orsaker kan vara struphuvudscancer, förstorade lymfknutor, goitre (förstoring av sköldkörteln) eller anatomiska avvikelser som födda missbildningar. Symptomen på luftstrupsförträngning kan inkludera hosta, stridor (ett pipande eller vispande ljud under andningen), andnöd, yrsel, svimning eller i värsta fall andningsstopp. Diagnostiseringen av luftstrupsförträngning innebär vanligtvis en kombination av medicinsk historia, fysiska undersökningar och bilddiagnostiska tester som röntgen, datortomografi (CT) eller magnetresonanstomografi (MRT). Behandlingen beror på orsaken till luftstrupsförträngningen, men kan innefatta kirurgiskt avlägsnande av abnorma vävnader eller kärl, strålbehandling, medicinsk behandling eller andningsstöd.

Kreatin kinase (CK), isoenzym MB är ett enzym som främst finns i hjärtmuskeln och skelettmuskulatur. Iblånseras det i blodbanan kan det vara tecken på skada på dessa muskelgrupper, exempelvis vid hjärtinfarkt eller muskelskador. MB-isoenzymet utgör en bråckdel av den totala aktiviteten av kreatin kinas i serum.

Nära-infraröda spektroskopi (NIRS) är en typ av spektroskopi som studerar växter eller andra material i det nära infraröda området av elektromagnetisk strålning, vanligtvis mellan våglängderna 700 och 2500 nanometer. Denna teknik används ofta för att analysera kemiska och fysikaliska egenskaper hos material genom att mäta absorptionen eller reflektionen av NIR-strålning. I medicinsk kontext kan NIRS användas för att mäta syresättningen i blod, cerebral perfusion och andra biofysikaliska parametrar noninvasivt, särskilt inom neurologi och kardiologi.

En hjärtmuskel (eller miokard) är ett speciellt slag av muskelvävnad som utgör väggarna till hjärtat. Det består av muskelceller som är specialiserade för att kontrahera koordinerat och pumpa blod genom kroppen. Hjärtmuskeln har förmågan att kontrahera oavbrutet under hela livet, och den drivs av elektriska impulser som genereras i hjärtats speciella ledningssystem. Denna koordinerade kontraktion är viktig för att hjärtat ska fungera effektivt och pumpa blod till alla delar av kroppen.

'Mjölksyra' (laktat) är ett naturligt förekommande ämne i kroppen och är en slags syra som produceras inne i kroppens muskler när de använder syre under aktivitet. När musklerna behöver mer energi än vad som kan tillhandahållas genom syretillförseln, bryter de ned kolhydrater (glukos) anaerobt, vilket resulterar i produktionen av mjölksyra.

Mjölksyra är en viktig källa till energi för musklerna och hjärtat, men när koncentrationen blir för hög kan den leda till muskeltrötthet och smärta, samt i vissa fall metabola störningar. Mjölksyra är också en indikator på hur hårt musklerna har arbetat under en aktivitet, och mätningar av mjölksyran används ofta inom idrottsvetenskapen för att utvärdera intensiteten och effekterna av träning.

'Survival rate' er en begrep i medisin som refererer til den prosentuelle andel av patienter som overlever en bestemt type sykdom eller behandling et gitt tidspunkt. Det kan beregnes på forskjellige måter, men en vanlig måte er å se på fem-års-overlevelsen, som er prosenten av patienter som lever minst fem år etter diagnosen. Survival rate kan være en viktig informasjon for å forstå prospektivet for en sykdom og hvor effektive behandlinger kan være.

"Kroppspulsåder" (koronarartärer) är de blodkärl som förser hjärtmuskulaturen med syre och näringsämnen. Det finns två huvudsakliga koronarartärer: den vänstra och den högra. Den vänstra koronarartären delar sig vanligtvis i en framgående gren, som förser blod till framsidan av vänster ventrikel (den kraftigaste pumpande kamrarna i hjärtat), och en bakre gren, som förser blod till baksidan av både höger och vänster ventrikel. Den högra koronarartären förser blod till höger ventrikel och delar sig ofta i två grenar: en som förser hjärtspetsen (apex) och en annan som förser det bakre delen av höger atrium.

Kroppspulsåder kan drabbas av åderförkalkning (ateroskleros), vilket kan leda till ischemisk hjärtsjukdom, såsom angina pectoris eller hjärtinfarkt.

Intensivvård, även kallat intensivmedicin, är en specialistvård som erbjuds patienter med allvarliga sjukdomar eller skador som hotar deras liv eller kräver särskild observation och behandling. Denna form av vård ges ofta på en separat avdelning i ett sjukhus, kallad intensivvårdsavdelning (IUA).

Intensivvård innebär att patienten får intensivare medicinsk övervakning och behandling än vad som är möjligt på en vanlig vårdavdelning. Detta kan omfatta kontinuerlig monitorering av vitala funktioner som hjärtslag, andning, blodtryck och syresättning, samt användning av avancerade medicinska tekniker och behandlingar som mekanisk ventilation, dialys och livsuppehållande behandlingar.

Intensivvården ställer höga krav på personalen, både vad gäller medicinsk kompetens och personliga egenskaper som empati, omdöme och förmåga att hantera stress. Personalen på en intensivvårdsavdelning består ofta av läkare specialiserade inom intensivmedicin, sjuksköterskor med speciell utbildning i intensivvård, specialistnurserande och andra behandlande yrkesgrupper som respiratorterapeuter, dietister och socialarbetare.

Målet med intensivvården är att stödja patientens livsviktiga funktioner, behandla underliggande sjukdom eller skada och hjälpa patienten att återhämta sig så snart som möjligt för att eventuellt kunna fortsätta vård och rehabilitering på en vanlig vårdavdelning eller hemma.

'Resuscitation orders' refer to medical instructions given in a patient's healthcare plan that outline the types of resuscitative measures that should be taken if the patient experiences cardiopulmonary arrest or fails to maintain adequate breathing or heart function. These orders are often discussed and documented in advance care plans, such as Do Not Attempt Resuscitation (DNAR) or Allow Natural Death (AND) orders.

The specific resuscitation orders may vary depending on the patient's medical condition, prognosis, and personal preferences. Common resuscitation measures include cardiopulmonary resuscitation (CPR), defibrillation, intubation, and medication administration. The goal of these measures is to restore adequate circulation and oxygenation to the body and prevent or reverse the effects of cardiac or respiratory arrest.

Resuscitation orders are an important part of end-of-life care planning and can help ensure that patients receive the care they want and avoid unnecessary interventions that may not align with their goals or values. It is essential to have open and honest communication between healthcare providers, patients, and their families when discussing and establishing resuscitation orders.

"Genomförbarhetsstudier", eller "feasibility studies", är en typ av klinisk forskning som utförs för att undersöka hur en kommande större studie kan planeras, koordineras och genomföras på ett effektivt sätt. Dessa studier har ofta som syfte att testa olika aspekter av en framtida klinisk prövning, till exempel rekryteringsprocessen, datainsamlingen, datahanteringen och -analysen, samt deltagarnas tålamod och acceptans för studiens design och genomförande.

Genomförbarhetsstudier är vanligtvis mindre i skala än en fullskalig klinisk prövning och inkluderar ofta ett begränsat antal deltagare. Dessa studier kan hjälpa forskarna att identifiera och lösa eventuella problem eller utmaningar som kan uppstå under en kommande större studie, vilket i sin tur kan leda till en mer effektiv och framgångsrik genomförande av den slutliga kliniska prövningen.

Aminocaproic acid is a medication that belongs to a class of drugs called antifibrinolytics. It works by inhibiting the breakdown of blood clots, which can help to reduce bleeding. Aminocaproic acid is often used in surgical settings to minimize blood loss during and after surgery. It may also be used to treat certain types of hemorrhage, such as those that occur after childbirth or as a result of trauma.

In medical terms, aminocaproic acid is described as an antifibrinolytic agent with a molecular formula of C6H13NO2. It has a molecular weight of 131.17 g/mol and is available in both oral and intravenous formulations.

The medication works by blocking the action of plasmin, an enzyme that breaks down blood clots. By inhibiting plasmin, aminocaproic acid helps to stabilize existing blood clots and prevent further bleeding. It is important to note, however, that aminocaproic acid should not be used in situations where the formation of blood clots may be harmful, such as in patients with a history of deep vein thrombosis or pulmonary embolism.

Overall, aminocaproic acid is an important medication for controlling bleeding in certain clinical situations. As with any medication, it should only be used under the guidance and supervision of a qualified healthcare professional.

Blood coagulation tests, also known as coagulation studies or clotting tests, are a series of medical tests used to evaluate the blood's ability to clot. These tests measure the time it takes for a blood sample to clot and can help identify any underlying bleeding disorders, liver disease, or medication side effects that may affect the blood clotting process.

The most common blood coagulation tests include:

1. Prothrombin Time (PT): Measures the time it takes for a blood sample to form a clot after the addition of calcium and tissue factor. This test is used to evaluate the extrinsic and common pathways of the coagulation cascade.
2. Activated Partial Thromboplastin Time (aPTT): Measures the time it takes for a blood sample to form a clot after the addition of calcium, phospholipid, and an activator. This test is used to evaluate the intrinsic and common pathways of the coagulation cascade.
3. International Normalized Ratio (INR): A standardized ratio that compares the PT of a patient's blood sample to a normal reference range. The INR is commonly used to monitor anticoagulant therapy, such as warfarin.
4. Thrombin Time (TT): Measures the time it takes for a fibrin clot to form after the addition of thrombin. This test is used to evaluate the final common pathway of the coagulation cascade and can help identify the presence of fibrinogen or thrombin inhibitors.
5. Fibrinogen Level: Measures the amount of fibrinogen, a protein involved in blood clotting, present in the blood sample. Low levels of fibrinogen may indicate an increased risk of bleeding, while high levels may indicate an increased risk of thrombosis.
6. D-dimer Test: Measures the presence of D-dimer, a byproduct of fibrin degradation, in the blood sample. High levels of D-dimer may indicate the presence of a blood clot or recent thrombosis.

These tests are typically performed using a blood sample drawn from a vein and analyzed in a laboratory. The results can help diagnose bleeding disorders, identify an increased risk of thrombosis, monitor anticoagulant therapy, and guide treatment decisions.

I medicska sammanhang används termen "mannekänger" sällan, men kan i vissa fall syfta på en sorts dummy eller modell av en mänsklig kropp som används för att utbilda medicinska studenter eller simulera olika medicinska scenarier. Dessa mannekänger kan variera från enkelare, icke-mobila modeller till mer avancerade, robotliknande system som kan simulera livstecken och reagera på behandlingar.

Exempelvis kan en mannekäng användas för att träna läkarstudenter i att sätta in en intravenös kateter (slang) eller för att öva på olika kirurgiska procedurer. Ibland kan mannekängerna även vara utrustade med datorbaserade simuleringssystem som kan hjälpa till att undervisa i avancerare medicinska ämnen, såsom diagnostik och behandlingsplanering.

Det är dock värt att notera att termen "mannekäng" inte är specifik för den medicinska utbildningen eller sjukvården, utan kan användas i många olika kontexter för att referera till en dummy eller modell av en mänsklig kropp.

"Primär graft dysfunction" (PGD) är ett medicinskt begrepp som används för att beskriva en allvarlig komplikation efter en transplantation, till exempel en lung-, lever- eller hjärttransplantation. PGD innebär att det nya organet inte fungerar korrekt redan under de första dagarna eller veckorna efter transplantationen, trots att det har införlivats korrekt och utan tekniska komplikationer under själva operationen.

PGD kan orsakas av olika faktorer, såsom skada på celler eller vävnader under transplantationsprocessen, immunologiska reaktioner, inflammation eller ischemisk-reperfusionsskada (skada som uppstår när blodförsörjningen återupptas efter en period av bristande blodtillförsel). Symptomen på PGD kan variera beroende på vilket organ som har transplanterats, men de kan inkludera andningssvårigheter, nedsatt funktion hos det transplanterade organet, ökad inflammation och i värsta fall organsvikt.

PGD är en allvarlig komplikation som kan ha stor påverkan på patientens prognos efter transplantationen. Därför är det viktigt att snabbt identifiera och behandla PGD för att minska risken för fortsatt skada på det nya organet och förbättra patientens chanser till en fullständig och varaktig återställelse.

Ekokardiografi är en icke-invasiv diagnostisk metod inom medicinen, särskilt inom kardiologi. Den använder ultraljud för att generera bilder och information om hjärtats struktur och funktion. Ekokardiografin kan visa olika aspekter av hjärtat, såsom kamrarnas storlek, tjocklek och rörelser, hjärtpumpningens effektivitet, hjärtklaffarnas funktion och om det finns några strukturella skador eller abnormaliteter i hjärtat. Metoden är smärtfritt och säker för patienten, eftersom den inte använder joniserande strålning som röntgen. Ekokardiografi kan användas för att diagnostisera och övervaka olika hjärtsjukdomar, såsom hjärtklaffsjukdomar, kardiomyopatier, perikardit och andra tillstånd som påverkar hjärtat.

Fosterdödlighet (stillbirth) är en term inom obstetrik och gynekologi som definieras som dödföddhet, det vill säga när ett ofött barn avlider i livmodern efter 20 eller 28 fullbordade veckor av graviditet beroende på olika källors definitioner. Det är en tragisk händelse som kan orsakas av olika faktorer, inklusive genetiska abnormaliteter, infektioner, komplikationer under graviditeten eller förlossningen och andra hälsoproblem hos modern. Fosterdödligheten är en viktig folkhälsoindikator som mäts och övervakas globalt.

'Kateterisering' är inom medicinen en procedure där en slang, kallad kateter, placeras in i en kroppsdel eller hålighet. Detta görs oftast för att underlätta avflödet av vätskor, ge kontrasterande medel under undersökningar som röntgen eller CT-scan, administrera läkemedel eller mäta tryck i kroppsvätskor.

Exempel på olika typer av kateterisering inkluderar:

* Urinkateterisering (placerandet av en kateter i urinblåsan)
* Hjärtkateterisering (placerandet av en kateter i hjärtat för att mäta tryck eller utföra andra procedurer)
* Central venkateterisering (placerandet av en kateter i en central ven för att ge intravenös behandling)
* Angiografisk kateterisering (placerandet av en kateter i ett artärsystem för att utföra en angiografisk undersökning eller behandla ett vaskulärt tillstånd).

Trombocytaktivering är ett komplext biologiskt förlopp där blodplättarna (trombocyter) aktiveras och blir redo att spela sin roll i blodets koagulationskaskad. När en skada orsakar ett sår på kroppens yta eller när ett blodkärl skadas, kommer trombocytaktiveringen igång för att hejda blödningen och bilda en blodpropp (tromb).

Under normala omständigheter cirkulerar trombocyterna i oaktiverat tillstånd i blodomloppet. När de kommer i kontakt med aktiveringsfaktorer, såsom skada på endotelceller (celler som liningar blodkärlen), kan trombocytaktiveringen startas. Aktiverade trombocyter genomgår en morfologisk förändring och utsöndrar granula innehållande diverse substanser, bland annat serotonin, adenosindifosfat (ADP) och tromboxan A2. Dessa ämnen bidrar till ytterligare aktivering av andra trombocyter och underlättar sammanlänkning av trombocyterna till varandra och till skadade vävnader, vilket bildar en propp.

Trombocytaktiveringen är en viktig del i hemastaseprocessen (blodets tendens att koagulera), men överaktivering kan leda till onödiga blodproppar och komplikationer som trombos, stroke eller hjärtinfarkt.

Kranskärlscirkulation (koronarcirkulationen) är ett medicinskt begrepp som refererar till blodflödet i de artärer som försörjer hjärtmuskulaturen med syre och näringsämnen. Dessa artärer, koronarartärerna, delas upp i två huvudgrenar: den vänstra och den högra kranskärlsartären.

Den vänstra kranskärlsartären försörjer främst det främre septumet (skiljeväggen mellan kamrarna) och den vänstra hjärtkammaren, medan den högra kranskärlsartären försörjer det bakre septumet och den högra hjärtkammaren. Dessutom finns det små sidogrenar som förser de övriga delarna av hjärtmuskulaturen.

Kranskärlscirkulationen är av fundamental betydelse för hjärtats funktion, eftersom hjärtmuskulaturen har höga energibehov och behöver ständig tillförsel av syre och näringsämnen för att kunna arbeta effektivt. Förträngningar eller blockeringar i kranskärlsartärerna kan leda till ischemisk hjärtsjukdom, som kan ge symptom som bröstsmärta (angina pectoris) eller allvarligare komplikationer som hjärtinfarkt.

'Lungskada' er en allmenterm for skader på lungene, som kan være årsaket av mange forskjellige faktorer. Det kan for eksempel bero på infeksjoner, luftforurening, eksponering for toxiske stoffer eller sykdommer som røyke, kjemisk pneumonitt, aspiraionspneumonitt og andre. Symptomene kan inkludere hoste, produktiv hoste, trang til å respirere, brann i brystet, feber og andre generelle symptomer som træthed og muskelvondt. Behandlingen avhanger av årsaken til skaden og kan inneholde antibiotika, steroider, ilttiltak og andre terapier.

Embolektomi är en medicinsk procedur där ett embolus, ett blodpropp eller ett främmande partikeltar i blodomloppet, tas bort med hjälp av ett kirurgiskt instrument. Proceduren utförs vanligtvis under akuta omständigheter för att förhindra allvarliga komplikationer som stroke eller ischemisk skada på organ. Det finns olika typer av embolektomi, beroende på var i kroppen proceduren utförs och vilket instrument som används. Till exempel kan en mekanisk embolectomi utföras med hjälp av en sond eller en kattsnöre som får fastna i proppen och sedan dras tillbaka för att ta bort den, medan en thrombektomi innebär att man använder sig av ett kateter-baserat system för att suga upp proppen.

Myokardskemi (myocardial ischemia) är ett tillstånd då blodflödet och syretillförseln till hjärtmuskulaturen (myokardiet) minskar eller avbryts. Detta orsakas vanligtvis av en obstruktion i de koronarartärer som förser hjärtat med syre- och näringsriktigt blod. Myokardskemi kan leda till smärta i bröstet (angina pectoris) eller allvarligare komplikationer som hjärtinfarkt om det inte behandlas akut.

Premedicinering vid bedövning (premedication) är en farmakologisk behandling som ges till en patient före en operation eller ett invasivt medicinskt ingrepp. Syftet med premedicinering är att förbättra patientens komfort och välbefinnande, reducera rädsla och ångest, kontrollera smärta, minska slemproduktion i luftvägarna och förebygga illamående och kräkningar efter anestesi.

Den exakta premedicineringen kan variera beroende på patientens medicinska historia, aktuella läkemedelsbehandling, typ av operation och anestesiplan. Vanliga läkemedel som används inkluderar sedativa (till exempel benzodiazepiner), opiater (till exempel morfin eller fentanyl) och muskelavslappnande medel (till exempel hyoscinbutylbromid).

Premedicinering ges vanligtvis en timme före operationen, men kan också ges under den första induktionen av anestesi. Det är viktigt att patientens läkare och/eller anestesist utvärderar behovet av premedicinering och väljer de lämpligaste läkemedlen i rätt dos för varje enskild patient.

Perikardektomi är en kirurgisk procedure där man delvis eller helt tar bort det fibrosa höljet som omger och skyddar hjärtat, kallat perikard. Orsaken till en perikardektomi kan vara att patienten har ett förkalkat eller inflammerat perikard som orsakar smärta eller andra besvär.

Denna procedure utförs vanligen under allmänbedövning och kräver öppna hjärtkirurgi. Efter operationen kan patienten behöva inta vila och följa en rehabiliteringsplan för att återhämta sig fullständigt.

Cardiac catheterization is a medical procedure where a thin, flexible tube called a catheter is inserted into the blood vessels or heart. This procedure is typically performed to diagnose and treat various cardiovascular conditions such as:

1. Coronary artery disease (CAD): To evaluate the extent of blockages in the coronary arteries and determine if any revascularization procedures, like angioplasty or bypass surgery, are necessary.
2. Valvular heart disease: To assess the function and structure of heart valves and determine the need for surgical repair or replacement.
3. Cardiomyopathy: To evaluate the pumping ability of the heart and identify any underlying causes.
4. Congenital heart defects: To diagnose and plan treatment for structural abnormalities present at birth.
5. Blood clotting disorders: To assess blood flow in the heart and determine if there is a risk of blood clots forming.
6. High blood pressure in the lungs (pulmonary hypertension): To evaluate the cause and severity of the condition.

During cardiac catheterization, various measurements and tests can be performed, including:

1. Coronary angiography: A dye is injected into the coronary arteries to visualize any blockages or narrowing.
2. Left ventriculography: A dye is injected into the left ventricle (the heart's main pumping chamber) to assess its function and contractility.
3. Hemodynamic measurements: Pressures within the heart chambers and blood vessels are measured to evaluate cardiovascular function.
4. Electrophysiology studies: To diagnose and treat abnormal heart rhythms (arrhythmias).

Cardiac catheterization is usually performed under local anesthesia, with sedation to help the patient relax. The procedure typically takes 30 minutes to a few hours, depending on the complexity of the case. After the procedure, patients are monitored for several hours and may need to stay in the hospital overnight. Possible risks include bleeding, infection, damage to blood vessels or heart structures, and allergic reactions to the contrast dye used during the procedure.

'Knävecksartär' är ett vanligt begrepp för den artär som försörjer knäet med blod. Den medicinska benämningen på denna artär är *poplitealartären*. Poplitealartären är en av de stora arterierna i kroppen och förser benen med syre- och näringsriktigt blod.

Poplitealartären går genom knävecket (*popliteafossan*), ett område bakom knät där lårsenan och vaden möts. Artären är belägen djupt i detta område, vilket kan göra den svår att känna eller se. Poplitealartären delar sig sedan vanligtvis upp i två mindre artärer, *knäböjartärerna* (*genuartärerna*), som fortsätter ner längs benen till foten.

Poplitealartären kan drabbas av flera olika sjukdomar, bland annat åderförkalkning (*arterioskleros*) och artärinflammation (*artrit*). Dessa sjukdomar kan leda till symtom som smärta, klåda eller sårbildning i benen. I vissa fall kan det vara nödvändigt att operera poplitealartären för att återställa blodflödet till benen.

"Premedicine" refererer til den akademiske forberedelse og kurspakke, som studerende normalt fulgfølger før de søger optagelse på medicinsk skole. Dette inkluderer ofte et fireårigt bachelorstudie i et relevansområde som biologi, kemi, fysik eller psykologi, samt at opfylde visse kurser og akademiske krav som forudsætning for at blive optaget på medicinsk skole. Premedicinering kan også inkludere at have eksperience i sundhedsfaglige områder gennem frivilligt arbejde, research eller andre relevante aktiviteter for at styrke en ansøgning til medicinsk skole.

Fontanoperationen är en typ av hjärtkirurgi som används för att behandla en särskild form av hjärtfel vid vilken barnet föds med endast ett fungerande hjärtkammare istället för de två normalt förekommande. Detta tillstånd kallas ofta tricuspidalatresi.

Vid en Fontanoperation skapar kirurgen en ny väg för blodet att flöda genom hjärtat och lungorna, så att syrefattigt blod kan nå lungorna utan att behöva passera den funktionslösa kammaren. Detta uppnås genom att leda blodet direkt från den övre hjärtkammaren (sväljartakten) till lungarna, istället för att låta det flöda genom den nedre hjärtkammaren och lungartären som det gör under normalt tillstånd.

Fontanoperationen utförs vanligen i två steg. Den första operationen kallas ett Glenn- eller Hemi-Fontan-tillförande och sker vanligtvis när barnet är mellan 4 och 6 månader gammalt. Under denna operation leds blodet från den övre hälften av kroppen till lungorna. Den andra operationen, den egentliga Fontanoperationen, utförs sedan några år senare, ofta när barnet är mellan 18 och 36 månader gammalt. Under denna operation leds blodet från den nedre hälften av kroppen också till lungorna, vilket skapar en cirkulation där syrefattigt blod flödar direkt till lungorna utan att behöva passera en fungerande hjärtkammare.

Fontanoperationen kan förbättra barnets livskvalitet och öka dess överlevnadschans, men det finns också risker och komplikationer som kan uppstå efter operationen, såsom ökad trötthet, samt problem med leverfunktionen och lungfunktionen.

Medicinskt kan kiselgur (dialösa kiselgur) användas som ett medel för att behandla högt blodfettsyrehalt (hyperlipidemi). Det är en typ av behandling som kallas bindemedelsbehandling. Kiselgur är ett icke-absorberbart material, vilket betyder att det inte absorberas eller tas upp i kroppen.

Kiselgur fungerar genom att binda sig till fetter i mag-tarmkanalen och förhindra på så sätt att de absorberas in i blodomloppet. Detta kan hjälpa att sänka nivåerna av kolesterol och andra blodfetter, vilket kan minska risken för hjärt-kärlsjukdomar.

Det är viktigt att notera att användning av kiselgur som medicinskt preparat ska endast ske under läkarövervakning och enligt specifika riktlinjer, eftersom det kan ha biverkningar och kontraindikationer.

Aortaklaffinsufficiens (Aortic Valve Insufficiency) är ett tillstånd där aortaklaffen, som sitter mellan det övre kammaren (vänster ventrikel) och den stora kroppspulsådern (aortan), inte fungerar korrekt. Normalt sett sluter sig klaffen så att blodet flyttas i en riktning, från vänster ventrikel till aortan. Vid aortaklaffinsufficiens kan klaffen inte stänga tätt, vilket gör att blod flödar baklänges in i det övre kammaren när hjärtat slår. Detta kan leda till en ökad volym av blod i vänster ventrikel och därmed en ökad arbetskraft på hjärtat för att pumpa ut det extra blodet.

Aortaklaffinsufficiens kan orsakas av olika faktorer, inklusive åldrande, degenerativa förändringar i klaffen, infektioner, hjärtinfarkt eller andra sjukdomar som skadar strukturen på klaffen. Symptomen kan variera från milda till allvarliga och kan omfatta andfåddhet, trötthet, yrsel, bröstsmärta eller benödem. Behandlingen beror på svårighetsgraden av aortaklaffinsufficiens och kan innebära mediciner, operationer eller en kombination av båda.

'Blodcirkulation' refererer til den proces hvorved blodet pumpes rundt i kroppen gennem et system af artérier, kapillærer og vener, for at transportere ilt, næringssstoffer og andre nødvendige stoffer ud til cellerne, samtidig med at det fjerner affaldsstoffer og CO2 fra cellerne. Det er hjertet som driver denne proces ved at pumpe blodet gennem kroppen. Artériernaer transporterer ilt-rigigt blod væk fra hjertet, mens kapillærerne i alle væv former forbindelser mellem artérierne og ventilerne, således at der kan foregå udveksling af ilt, næringssstoffer og affaldsstoffer. Venenerne transporterer tilbage til hjertet det iltfattige blod, som er rig på affaldsstoffer.

Aortaklafförträngning, även kallat aortastenos, är ett hjärtsjukdomstillstånd där aortaklaffen – den klaff som kontrollerar blodflödet mellan kammaren och aortan i hjärtat – är förträngd. Detta orsakas vanligtvis av en förkalkning (ateroskleros) eller annan skada på klaffen, vilket gör att den har svårt att öppna sig fullt när hjärtkammaren pumpar ut blod.

Den förträngda aortaklaffen kan leda till att hjärtat måste arbeta hårdare för att pumpa blod genom klaffen, vilket kan orsaka högt blodtryck, trötthet, andfåddhet och i värsta fall hjärt failure. Aortaklafförträngning behandlas vanligtvis med operation eller kateterbaserad procedur för att ersätta eller reparera klaffen.

'Logistiske modeller' er en type statistisk model som oftest brukes til å forutsi sannsynligheten for et binært utfall, det vil si et utfall med to mulige verdier, typisk "suksess" eller "mislykket". Disse modellene er basert på logistisk regresjon, en statistisk metode som beskriver sambandet mellom en binær avhengig variabel og en eller flere uavhengige variable.

Logistiske modeller brukes ofte innen om helse- og medisinsk forskning for å undersøke samband mellom forskjellige faktorer og et binært utfall, som kan være noe som "syk/sunn", "død/levende" eller "reagerer på behandling/ikke reagerer på behandling". Disse modellene kan hjelpe forskere å identifisere risikofaktorer, forutsi prognoser og evaluere effektiviteten av forskjellige behandlingsstrategier.

Eksempler på bruksområder for logistiske modeller innenfor medisin kan være å forutsi sannsynligheten for at en pasient vil utvikle diabetes basert på faktorer som alder, kjønn, BMI og blodsukkerverdier, eller å evaluere effekten av en bestemt behandling på overlevnaden hos pasienter med kræft.

Intravenösa anestesi (IV anestesi) är en form av medicinsk bedövning som innebär att anestetika mediciner injiceras direkt in i blodbanan genom en ven. Detta görs vanligtvis med hjälp av en intravenös kateter, även känd som en IV-linje.

IV-anestesi kan användas för att inducera (orsaka starten på) allmänbedövning (general anesthesia), där patienten blir medvetningslös och inte känner smärta under en operation. Det kan också användas för att ge sedativa eller smärtstillande mediciner under en procedure som inte kräver fullständig medvetandebedövning, men där patienten ändå behöver bli lugnare och/eller uppleva mindre smärta.

Exempel på vanliga läkemedel som används för intravenös anestesi inkluderar propofol, etomidate, ketamin, fentanyl och midazolam. Läkemedlen väljs beroende på patientens medicinska historia, aktuella tillstånd och typen av procedure som ska utföras.

Hepariner är ett samlingsnamn för en grupp av substanser som har liknande egenskaper som heparin, ett naturligt förekommande antikoagulant (blodtunnande medel) i kroppen. Heparinoider används ofta som läkemedel för att förhindra blodproppar och tromboser eftersom de hämjar blodets koaguleringsförmåga. De kan också användas för att behandla existerande blodproppar eller inflammation.

Heparinoider är ofta syntetiska derivat av heparin eller härrör från andra naturliga källor som till exempel urinsyror från svin. De har en negativt laddad sulfatgruppering och en speciell struktur som gör att de kan binda till och aktivera ett enzym som heter antitrombin III. När heparinoiderna binder till antitrombin III ökar dess förmåga att neutralisera flera olika proteiner som är involverade i blodkoagulationen, vilket minskar risken för blodproppar och tromboser.

Exempel på heparinoider som används som läkemedel inkluderar low molecular weight heparin (LMWH), fondaparinux och danaparoide. Dessa medel har olika farmakologiska egenskaper och användningsområden, men de delar alla den gemensamma mekanismen att hämma blodkoagulationen genom att aktivera antitrombin III.

'Nervsystemets sjukdomar' är en övergripande term som innefattar en mängd olika tillstånd som påverkar hjärnan, ryggmärgen och de perifera nerverna. Dessa sjukdomar kan delas in i olika kategorier baserat på deras orsaker och symptom.

1. Neurodegenerativa sjukdomar: Dessa sjukdomar orsakas av en progressiv nedbrytning och förlust av nervceller i hjärnan eller ryggmärgen. Exempel på neurodegenerativa sjukdomar är Alzheimers sjukdom, Parkinson sjukdom, Huntingtons sjukdom och Amyotrofisk lateralskleros (ALS).
2. Konvulsiva sjukdomar: Dessa sjukdomar orsakas av abnorma elektriska aktivitet i hjärnan och kan leda till krampanfall. Exempel på konvulsiva sjukdomar är epilepsi, migrän och stroke.
3. Neuropati: Detta är en allmän term för skada eller funktionsnedsättning av de perifera nerverna, som kan orsakas av olika faktorer som diabetes, alkoholmissbruk, exponering för toxiner och genetiska störningar.
4. Infektionella sjukdomar: Dessa sjukdomar orsakas av infektion med bakterier, virus, svampar eller parasiter. Exempel på infektionella nervsystemssjukdomar är hjärnhinneinflammation (meningit), rabies och polio.
5. Strukturella sjukdomar: Dessa sjukdomar orsakas av strukturella skador eller abnormaliteter i hjärnan eller ryggmärgen, som kan vara congenitala (födde) eller aquired (komma senare i livet). Exempel på strukturella nervsystemssjukdomar är cerebral pares (skada i hjärnbarken), skolios (ryggkotorskröning) och syringomyeli (cysta i ryggmärgen).
6. Psykiatriska sjukdomar: Dessa sjukdomar påverkar beteendet, känslorna och tankarna och inkluderar depression, ångeststörningar, schizofreni och personlighetsstörningar.
7. Neurodegenerativa sjukdomar: Detta är en grupp av sjukdomar som orsakas av progressivt förlust av nervceller i hjärnan eller ryggmärgen, vilket leder till förlust av kognitiva och fysiska funktioner. Exempel på neurodegenerativa sjukdomar är Alzheimers sjukdom, Parkinsons sjukdom och Huntingtons sjukdom.

Detta är en icke-uttömmande lista över olika typer av nervsystemssjukdomar. Det finns många andra sällsynta eller speciella tillstånd som inte nämns här.

'Kärlvidgande medel', även känt som vasodilatatorer, är en typ av läkemedel som verkar genom att relaxera och vidga blodkärlen. Detta leder till en sänkning av blodtrycket och förbättrad blodflöde till hjärtat, hjärnan och andra kroppsdelar. Kärlvidgande medel används ofta för att behandla olika typer av hjärt- och kärlsjukdomar, såsom högt blodtryck, hjärtsvikt och kärlkramp. De kan administreras via olika rutter, beroende på typen och svårighetsgraden av sjukdomstillståndet, exempelvis som tablett, intravenös injektion eller transdermalt plåster.

En konstgjort hjärta är en mekanisk pump som används för att ersätta eller stödja funktionen hos ett slagfallet, skadat eller otillräckligt hjärta. Det finns olika typer av konstgjorda hjärtan, men de flesta består av en komponent som pumpar blod genom kroppen och en kontrollenhet som styr pumpens funktion. Konstgjorda hjärtan kan vara tillfälliga eller permanenta lösningar beroende på patientens behov och hälsotillstånd. De används ofta som en bro till transplantation eller som en definitiv behandling för vissa typer av hjärtsjukdomar.

Den medicinska termen för "hjärtsäck" är "primitive hjärta" eller "tubulärt hjärta". Det är en struktur som utvecklas hos ett embryo under fostertiden. Hjärtsäcken är en tidig form av hjärtat som bildas när olika delar av det tubulära hjärtat börjar vrida sig, förlängas och differensieras för att forma de olika kamrarna i det fullt utvecklade hjärtat.

Hjärtsäcken består av en muskulös vävnad som pumpar blod genom den cirkulerande systemen hos ett embryo. Det hjälper till att transportera näringsämnen och syre till cellerna i fostret under dess utveckling. Efterhand som fostret växer och utvecklas, kommer hjärtsäcken att förändras och forma de fyra kamrarna och de fyra ventriklarna i det fullt utvecklade hjärtat.

'Venae cavae' er en samlebetegnelse for de to store vener i menneskekroppen, der transporterer oxygenarmt blod til hjertet fra kroppens øvrige dele. 'Vena cava superior' (den øvre store vene) samler blod fra hoved og øvre del af kroppen, mens 'venae cava inferior' (den nedre store vene) transporterer blod fra nedre kropshalvdel og ben. Disse to vener leder til højre atrium i hjertet.

'Kaliumföreningar' refererar till olika kemiska föreningar som innehåller positivt laddat jon Kalium (K+). Kalium är ett väsentligt mineral och ett essentiellt electrolyt som spelar en viktig roll i människokroppen, särskilt för muskelfunktion, nervimpulstransmission och cellernas homeostas.

Exempel på Kaliumföreningar inkluderar:

1. Kaliumhydroxid (KOH): En stark bas som används i olika industriella tillämpningar, såsom beredning av etylenglykol och som ett desinfektionsmedel.

2. Kaliumklorid (KCl): Ett salt av Kalium, som är en vanlig källa till Kalium i dieten och används också inom medicinen som ett elektrolyt ersättningsmedel.

3. Kaliumkarbonat (K2CO3): Även känt som pottaske, används ofta som en naturlig gödning för att öka jordens Kaliumhalt.

4. Kaliumfosfat (KPO3): Används inom livsmedelsindustrin som ett konsistensmedel och buffertämne, samt i medicinen som en farmaceutisk hjälpämne.

5. Kaliumsulfat (K2SO4): En annan Kaliumsalten som används inom jordbruket som en gödning och inom industrin för tillverkning av glas, papper och textilier.

Det är viktigt att notera att Kaliumföreningar bör hanteras med omsorg på grund av deras reaktiva natur och möjliga hälsorisker vid exponering för överdoser eller direktkontakt med huden, ögon eller luftvägar.

Den arm-huvudartären, även känd som axillära artären, är en stor blodkärl som förser armens extremiteter med syre- och näringsriktad blod. Den börjar i axillarregionen, där den fortsätter från övergången av den undre halspulsådern (subklaviakalt arterium) till den skulderbladartären (skulderbladsloppet).

Den arm-huvudartären delar sig sedan i två grenar:

1. Den främre cirkumflexartären, som förser blod till överarmen och skulderbladet.
2. Den bakre cirkumflexartären, som förser blod till skulderbladet och muskler i baksidan av överarmen.

Det är viktigt att notera att den arm-huvudartären kan variera mellan individer, såsom positionering och grenarnas utformning.

Inom medicinen refererar "slumpmässig fördelning" eller "randomisering" till ett sätt att tilldela deltagare till olika behandlingsgrupper i en klinisk studie på ett slumpmässigt och oförutsägbart sätt. Detta metod är viktigt för att minimera systematiska fel, så kallade bias, som kan påverka studiens resultat.

Slumpmässig fördelning innebär att varje deltagare har lika stor chans att bli tilldelad till en viss behandlingsgrupp som någon annan deltagare. Detta gör det möjligt att jämföra effekterna av olika behandlingar på liknande grupper av deltagare, och därmed öka sannolikheten för att studiens resultat är representativa för den population som studien undersöker.

Det finns olika metoder för slumpmässig fördelning, till exempel slumptalstabeller, slumpmässiga nummergeneratorer eller blockrandomisering. Slumpmässig fördelning bör utföras av en person som är oberoende av studien och inte känner till deltagarnas identitet eller karaktäristika.

Hjärnan är det centrala nervösa systemets kontroll- och koordineringsorgan. Den består av hjärnbarken (cerebrum), liljan (cerebellum) och förlängda märgen (medulla oblongata), samt flera inre strukturer så som thalamus, hypothalamus och hippocampus. Hjärnan är ansvarig för högre kognitiva funktioner såsom tankeprocesser, minne, språk och medvetandet, samt kontrollerar också kroppens autonoma funktioner som andning, hjärtrytm och kroppstemperatur. Hjärnan är indelad i två hemisfärer och innehåller miljarder nervceller (neuron) som kommunicerar med varandra via nervimpulser för att skapa tankar, känslor, minnen och handlingar.

Sjukdomsgradsmått, eller "disease severity measures," är metoder och skalor som används för att kvantifiera hur allvarlig en viss sjukdom eller tillstånd är hos en patient. Det kan handla om subjektiva bedömningar gjorda av en vårdpersonal, såsom kliniska observationer och symptombeskrivningar, eller objektiva tester och mätningar som exempelvis blodprover eller bilddiagnostik.

Sjukdomsgradsmått används ofta inom forskning för att jämföra effekterna av olika behandlingsmetoder, men de kan även användas i klinisk praxis för att övervaka en patients tillstånd över tid och för att ställa in behandlingen på rätt nivå. Exempel på vanliga sjukdomsgradsmått är skalor för smärta, funktionsnedsättning, livskvalitet och komplikationsrisk.

Perifer kateterisering är en medicinsk procedur där en smal, böjlig tub (kateter) införs in i en artär eller ven i ett extremitet (t.ex. arm eller ben), vanligtvis för att administrera läkemedel, fluider eller för att genomföra diagnostiska tester. Detta skiljer sig från central kateterisering, där katetern placeras in i en stor vena nära hjärtat, till exempel subklaviakateterisering eller jukstakanalerar kateterisering. Perifer kateterisering används ofta för kortvarig behandling och är vanligt förekommande inom både akut- och planerad vård.

Polyethylene terephthalate (PET) är ett syntetiskt polymer, mer specifikt en termoplast, som används i en mängd olika tillämpningar, inklusive för tillverkning av plastflaskor, fibrer för kläder och tapeter, samt isolering för kablage. PET är transparent, lätt, starkt, motståndskraftigt mot fukt och smaklöst. Det är också en termoplast, vilket betyder att det kan formas när det hettas upp och härdas till en fast form när det svalns ned, och denna process kan upprepas om och om igen.

PET tillveras genom polykondensation av etylenglykol och tereftalsyra eller dess dimetylester, dimetyltereftalat. När PET kristalliserar bildar det en speciell form av kristaller som kallas för "reaktiv kristallinitet", vilket gör att materialet blir mycket starkt och hållbart.

PET är också ett miljövänligt alternativ jämfört med andra plaster, eftersom det kan återvinnas och recyclas på ett enkelt sätt. Det är ett av de mest vanliga materialen för att tillverka flaskor för drycker som läggs ut till återvinning, och PET-flaskor som återvinns kan användas för att tillverka nya flaskor eller andra produkter gjorda av recycleat PET.

En hjärtkammare är en muskelartad flik som delar övre och undre halvorna (ventriklarna) av hjärtat. Det finns två hjärtkamrar i människohjärtat: höger och vänster hjärtkammare. Deras främsta funktion är att kontrollera flödet av blod till och från hjärtat genom att öppnas och stängs under varje hjärtslag.

Höger hjärtkammare pumpar normalt sett syrefattigt blod till lungorna för att fyllas på med syre, medan vänster hjärtkammare pumpar syresatt blod till resten av kroppen. När hjärtkamrarna stängs bildas slagkraftiga kontraktioner som pumpar blodet genom blodkärlen och förser oss med den syre- och näringsrika blodflöde vi behöver för att överleva.

Elektrokardiografi (ECG eller EKG) är en medicinsk testmetod som mäter och registrerar den elektriska aktiviteten i hjärtat. Det görs genom att klistra elektroder på olika delar av kroppen, vanligtvis på bröstet och armarna/benen. ECG-testet ger en grafisk representation av hjärtats elektriska aktivitet under en viss tidsperiod och kan användas för att diagnostisera olika hjärtsjukdomar, såsom hjärtfel, hjärtklappning, hjärtinfarkt med mera. ECG-testet är smärtfritt och tar vanligtvis endast några minuter att genomföra.

Intensivvårdsavdelningar, även kallade intensivvårdsenheter (IVE) eller kritiska vårdavdelningar, är specialinrättade enheter inom sjukvården där patienter med allvarliga och livshotande tillstånd ges speciell och intensiv medicinsk vård. Dessa avdelningar ställer höga krav på personalens kompetens och utrustning, då de ofta hanterar patienter med akuta organfailure, livshotande infektioner eller efter behandlingar som kan ha stor risk för komplikationer.

På en intensivvårdsavdelning finns avancerad övervakningsutrustning och specialiserad personal, såsom intensivvårdsläkare och sjuksköterskor med utbildning i intensivvård. Behandlingarna inkluderar ofta mekanisk ventilation, hemodynamisk stöd (till exempel med hjälp av intravenös drogterapi eller vasoaktiva substanser), näringsuppehållande behandlingar och andra specialiserade procedurer.

Intensivvårdsavdelningar är ofta indelade i subspecialiteter för att möta de specifika behoven hos patienter med olika former av allvarliga sjukdomstillstånd, såsom neurologiska intensivvårdsavdelningar, kardiologiska intensivvårdsavdelningar och traumatologiska intensivvårdsavdelningar.

En lungemboli är ett medicinskt tillstånd där ett blodbräck (trombus) lossnar och transporteras med blodflödet till lungorna, där det blockerar en eller flera artärer. Detta kan orsaka andningssvårigheter, bröstsmärtor, hosta och i värsta fall lungo dysfunktion eller hjärtstopp. Faktorer som ökar risken för lungemboli innefattar rökning, cancer, kirurgi, graviditet, förlossning, långvarig sängliggande och sjukdomar som får blodet att koagulera lättare än normalt. Behandlingen av lungemboli består ofta av antikoagulerande läkemedel (blodtunnande medel) för att förhindra ytterligare blodproppar och trombektomi eller trombolys vid allvarliga fall.

Lunghypertoni, også kjent som pulmonale hypertoni, er en tilstand der artæriene i lungene har forhøydt trykk. Det vil si at det er for stort motstand i de blodkarrene som fører blodet fra hjertet og ut til lungene. Dette kan føre til at hjertet må arbeide hardere for å pumpe blodet rundt, og kan med tiden føre til hjertesvikt.

Lunghypertoni kan være primær eller sekundær. Primær lunghypertoni betyr at det ikke finnes en klar årsak til sykdommen, mens sekundær lunghypertoni betyr at det er en underliggende medisinsk tilstand som forårsaker trykkets øking.

Symptomer på lunghypertoni kan inkludere tranghet ved aktivitet, hoste, trøkkende brystpine, utmattelse og benøvendhet. Diagnosen stilles vanligvis ved hjelp av en røntgenundersøkelse, lungfunksjonstest, EKG eller hjertulsound. Behandlingen vil typisk inkludere medisinsk behandling, men kan også omfatte operasjon i vanskefulle tilfeller.

Leukocytreduktionsmetoder är metoder som används för att minska antalet leukocyter (vita blodkroppar) i blodprodukter, såsom blod och blodplattor. Detta görs vanligtvis genom filtration eller centrifugering av blodet före transfusionen. Leukocytreduktion minskar risken för transfusionsrelaterade komplikationer som febrile reaktioner, allosensibilisering och överföring av infektionssjukdomar. Det kan också vara användbart för patienter med speciella behov, till exempel dem som är immunsupprimerade eller har risk för transfusionsrelaterad lungödem.

Interleukin-6 (IL-6) är ett cytokin, ett signalsubstans som produceras av flera olika celltyper i kroppen. Det spelar en viktig roll i immunförsvaret och inflammationen. IL-6 verkar genom att binde till sin receptor på cellytan och utlösa en signaltransduktionsväg som leder till ändringar i cellens genuttryck och funktion.

IL-6 är involverat i regleringen av immunresponsen, hematopoesis (blodcellsproduktion), inflammationen och akutfasreaktionen. Det kan också vara involverat i patologiska processer som cancer och autoimmuna sjukdomar.

I klinisk medicin används IL-6 som ett markör för inflammatorisk aktivitet och kan mätas i blodprover för att diagnostisera och monitorera sjukdomar som rheumatoid artrit, systemisk lupus erythematosus och cancer.

Den perioperativa perioden är den tidsperiod som omfattar alla aspekter av patientvård som är relaterade till en planerad operation. Den kan delas in i tre faser:

1. Förberedande fas (preoperativt): Denna fas inkluderar alla förberedelser före operationen, såsom att utvärdera patientens medicinska historia, fysikaliska undersökning, laboratorieprov och andra tester som behövs för att bedöma patientens operativa risk. Den innefattar också att informera patienten om operationen, få ett skriftligt samtycke till operationen och ge instruktioner om förberedelser inför operationen, såsom att fasta och ta bort eventuella smycken eller proteser.

2. Operativa fas: Denna fas inkluderar själva operationen, som utförs av en kirurg med stöd från ett anestesi- och operations team. Under den här fasen kan patienten få olika former av bedövning eller smärtstillande behandling.

3. Uppföljande fas (postoperativt): Denna fas inkluderar all vård efter operationen, såsom att övervaka och behandla smärta, blödning, infektion och andra komplikationer. Det kan också innefatta att ge patienten instruktioner om vård av sitt sår, fysisk aktivitet och medicinering efter operationen.

Den perioperativa perioden kan variera i längd beroende på typen av operation och patientens individuella behov. Det är viktigt att alla aspekter av den perioperativa vården koordineras för att säkerställa en säker, effektiv och human operation.

Tachycardia is a heart rhythm disorder characterized by a resting heart rate that exceeds the normal range, typically above 100 beats per minute in adults. Ectopic junctional tachycardia (EJT) is a specific type of tachycardia that originates from an ectopic focus, or abnormal electrical activation site, located near or within the atrioventricular (AV) node, which is the area responsible for conducting electrical signals between the atria and ventricles.

In EJT, the ectopic focus can initiate rapid and abnormal electrical impulses, causing the ventricles to contract faster than normal. This results in a heart rate that is typically between 100 and 250 beats per minute. The QRS complex on an electrocardiogram (ECG) may appear narrow or wide, depending on the location of the ectopic focus and whether there is any associated bundle branch block.

EJT can occur in both children and adults, but it is more commonly seen in infants and young children. It can be associated with various underlying medical conditions, such as congenital heart disease, cardiac surgery, myocarditis, digitalis toxicity, or electrolyte imbalances. In some cases, EJT may occur without any identifiable cause, known as idiopathic ectopic junctional tachycardia.

EJT can cause symptoms such as palpitations, shortness of breath, chest discomfort, dizziness, or syncope (fainting). Treatment options for EJT depend on the underlying cause and severity of symptoms. In some cases, no treatment may be necessary, while in others, medications, cardioversion, or catheter ablation may be required to restore normal heart rhythm.

Inflammation is the body's natural response to injury or infection. It is a complex process that involves various cells, chemicals, and blood vessels in the affected area. The main goal of inflammation is to eliminate the initial cause of cell damage, clear out necrotic tissue and cellular debris, and initiate tissue repair.

The cardinal signs of inflammation are:

1. Rubor (redness) - This results from increased blood flow to the affected area due to vasodilation of local blood vessels.
2. Calor (heat) - The increased blood flow also leads to an increase in temperature in the affected region.
3. Tumor (swelling) - Fluid and immune cells accumulate in the tissue, causing it to swell.
4. Dolor (pain) - The release of inflammatory mediators like prostaglandins sensitizes nerve endings, leading to pain.
5. Functio laesa (loss of function) - The inflammation and accompanying symptoms can impair the normal functioning of the affected organ or tissue.

Inflammation can be classified into two types: acute and chronic. Acute inflammation is a short-term response that usually lasts for a few days, while chronic inflammation is a long-term response that can persist for weeks, months, or even years. Chronic inflammation is often associated with various diseases, such as autoimmune disorders, cardiovascular disease, and cancer.

Hjärtsvikt är ett samlingsbegrepp för olika former av hjärtfunktionsstörningar, som orsakas av att hjärtat inte kan pumpa tillräckligt med blod för att möta kroppens behov. Det kan bero på skador på hjärtmuskulaturen, strukturella problem med hjärtklaffarna eller andra sjukdomar som påverkar hjärtats funktion.

Symptomen på hjärtsvikt kan inkludera andfåddhet, trötthet, ödem i ben och fötter, hosta och snabbt slagen hjärta. Behandlingen av hjärtsvikt kan omfatta livsstilsförändringar, mediciner, operationer eller andra terapeutiska ingrepp beroende på typen och svårighetsgraden av tillståndet.

Trombocytantal är ett medicinskt begrepp som refererar till ett för lågt antal blodplättar (trombocyter) i blodet. Normalvärdet för trombocyter i blodet varierar beroende på individ och ålder, men vanligtvis ligger det mellan 150 000 och 450 000 trombocyter per Mikroliter (μl) blod. Om antalet trombocyter understiger 150 000/μl talar man om trombocytantal.

Trombocytantal kan orsakas av olika sjukdomar eller läkemedel och kan öka risken för blödningar eftersom trombocyter är viktiga för blodets koagulationsprocess. Symptomen på trombocytantal kan variera från att inte ha några symptom alls till att uppleva en mängd olika symtom som lätta blåmärken, näsa- eller tandköttsblödningar, men även mer allvarliga symtom som blod i urinen eller avföringen.

Kirurgi - PCI och bypass. Operation av det drabbade blodkärlet kan skapa bättre blodflöde och minska risken för allvarligare ... Riksförbundet HjärtLung * Riksförbundet HjärtLung Wollmar Yxkullsgatan 14, 1 trappa 118 50 Stockholm. ... Förändring av livsstilen är grundläggande vid rehabilitering av hjärt- kärlsjukdomar.. I livsstilsförändringarna ingår rökstopp ... Stöd vårt livsviktiga arbete att ge alla med hjärt-, kärl- och lungsjukdom ett bra liv. ...
Hjärt-lungräddnings-ECMO finns beskriven på annat håll [6].. Av kliniska data framgår att patienterna i vår aktuella studie var ... Ventilation with lower tidal volumes as compared with traditional tidal volumes for acute lung injury and the acute respiratory ... Systematic review of percutaneous cardiopulmonary bypass for cardiac arrest or cardiogenic shock states. Resuscitation. 2006;70 ... Patienterna som genomgått hjärt-lungräddnings-ECMO exkluderades på grund av sin särdeles dåliga prognos, i alla fall på kort ...
For example, most people who get lung cancer are smokers, but not all smokers get lung cancer. Among smokers, animal products ... för förebyggande av hjärt-kärlsjukdom. Slutsatsen löd att EPA och DHA inte kunde kopplas till lägre risk att dö av hjärt- ... Att få bröstbenet itusågat för en bypass-operation eller drabbas av stroke som leder till afasi kan väl kallas extremt, och att ... For example, most people who get lung cancer are smokers, but not all smokers get lung cancer. Among smokers, animal products ...