En monosackarid med tre kolatomer (trios). Sockret finns i levande celler i form av glyceraldehyd-3-fosfat.
En aldotrios som utgör ett viktigt mellansteg vid glykolys och vid biosyntesen av tryptofan.
Enzymer som katalyserar dehydrogeneringen av glyceraldehyd-3-fosfat. Det finns flera typer av glyceraldehyd-3-fosfatdehydrogenaser: fosforylerande och icke-fosforylerande, sådana som omvandlar väte till NADP och sådana som omvandlar väte till NAD. EC 1.2.1.9; EC 1.2.1.12; EC 1.2.1.13.
Ett NADP-beroende, icke-fosforylerande aldehyddehydrogenas som irreversibelt katalyserar oxidationen av glyceraldehyd-3-fosfat till 3-fosfoglycerat. Enzymet finns i cytosolen hos en mängd olika organismer. EC 1.2.1.9.
Föreningar som fås när någon del av hydroxylgrupperna i glykoler eller polyhydroxialkoholer ersätts med klor.
En klorerad propandiolförening som visat fertilitetshämmande verkan hos män och som använts för kemisk sterilisering av gnagare.
Ett NAD-beroende glyceraldehyd-3-fosfatdehydrogenas som finns i eukaryoters cytosol. Det katalyserar dehydrogeneringen och fosforyleringen av glyceraldehyd-3-fosfat till 3-fosfo-D-glyceroylfosfat, som är ett viktigt steg i glykolysförloppet. EC 1.2.1.12.
Ett viktigt mellanled i fettbiosyntesen och vid glykolys.
Ett enzym i lyasklassen som katalyserar spjälkningen av fruktos-1,6-difosfat till att ge dihydroxiacetonfosfat och glyceraldehyd-3-fosfat. Enzymet har även verkan på (3S,4R)-ketos-1-fosfater. Dessa jäst- och bakterieenzymer är zinkproteiner. EC 4.1.2.13.
Triosephosphate isomerase (TPI) är ett enzym som katalyserar omvandlingen av den triosa fosfatnedan G3P (D-glyceraldehyd-3-fosfat) till DHAP (dihydroxyacetonfosfat) och vice versa inom glykolys- och glukoneogenesvägar. Detta steg är ett reversibelt, snabbt och essentiellt steget i dessa metaboliska vägar.
Estrar eller salter av bensoesyra som fått en eller fler jodatomer som substitution.
Den process i vilken glukos kataboliseras till två pyrodruvsyramolekyler med bildande av ATP.
En grupp enkla sockerarter (monosackarider).
En typ av icke-enzymatisk reaktion där aldehyder, ketoner eller reducerande sockerarter reagerar med aminosyror, peptider eller proteiner. Färgförändringar i livsmedel, som t ex vid tillagning av kött eller vid nedbrytningsreaktioner, är resultat av denna reaktionstyp. Maillardreaktionen är föremål för intresse inom jordbruk, livsmedels- och näringsforskning och kolhydratkemi.
En förening med en ketotrios som används som tillsats till blodkonserveringsmedel för att 2,3-difosfoglyceratnivåerna skall hålla sig bättre under förvaringen. Den fosforyleras lätt till dihydroxiacetonfosfat av erytrocyternas triokinas. I kombination med naftokinoner fungerar den som solskyddsmedel.
NAD (Nicotinamid Adenin Dinukleotid) är ett viktigt koenzym som deltar i flertalet biokemiska reaktioner inom kroppen, särskilt vid cellandningen där det hjälper till att konvertera energireserver i form av kolhydrater, fetter och protein till ATP (Adenosintrifosfat), som används som direkt energikälla i cellerna. NAD förekommer i två former: NAD+ (oxiderad form) och NADH (reducerad form). Vid cellandningen oxideras NADH tillbaka till NAD+, vilket genererar elektroner som driver den elektrontransportkedja som producerar ATP. Därutöver är NAD också inblandat i andra processer såsom DNA-reparation och cellulär signalering.
En triose är en organisk förening som innehåller tre kolatomer och tre hydroxylgrupper, vilket gör den till en slags monosackarid eller enkelsackarid. Ett exempel på en naturligt förekommande triose är glyceraldehyd, som spelar en viktig roll i cellandets energiproduktion genom celldygnets cykel (Calvin-cykeln).
Pyruvatehyde, eller pyruvat i vattenlösning, är en organisk kemisk förening med formeln C3H4O3. Det är den hydriserade formen av pyruvat, en viktig intermediär i cellens metabolism. Pyruvaldehyd har potentialen att agera som ett toxiskt ämne inom celler då det akkumulerar, eftersom det kan reagera med DNA och proteiner och störa deras funktion.
Transaldolase är ett enzym som katalyserar överföringen av en tre carbonsyraenhet (dihydroxyacetonfosfat) från sedoheptulozofosfat till glyceraldehyd-3-fosfat under glukoneogenes och pentosfosfatvägen. Detta enzym hjälper till att reglera ämnesomsättningen i celler genom att producera nya kolhydrater och återanvända delar av dem som redan finns.
1-butylbiguanid. Ett oralt, hypoglykemiskt medel som hämmar glukoneogenes, ökar glykolys och minskar oxidationen av glukos.
Ett enzym som katalyserar överföring av en fosfatgrupp från 3-fosfo-D-glycerat i närvaro av ATP till 3-fosfo-D-glyceroylfosfat och ADP. EC 2.7.2.3.
Enzymer som katalyserar klyvning av kol-kolbindningen i molekyler med en hydroxyl- och en karbonylgrupp för att bilda två små molekyler, som var och en är en aldehyd eller en keton. Enzymerna kallas o ckså aldolaser. EC 4.1.2.
Joderade derivat av ättiksyra. Jodacetater används vanligen som alkylerande sulfhydrylreagensmedel och enzymhämmare i biokemisk forskning.
Thermoplasma är ett genus av arkéer som lever under extremt höga temperaturer och syrorikt miljöer, såsom svavelkällor. De saknar cellvägg och har istället en yttre membran skapad av eterlipider. Thermoplasma är termofila, vilket betyder att de trivs vid höga temperaturer upp till 60°C. Dessa arkéer spelar en viktig roll i studiet av extrema livsvillkor och extremofila organismer.
Ett onormalt hemoglobin som är resultatet av substitution av glutaminsyra med valin vid position 6 på globindelens betakedja. Ett heterozygotförhållande leder till sickle cell-särdrag, ett homozygottillstånd till sickle cell-anemi.
Pyruvate är ett intermediärt molekyl i den cellulära ämnesomsättningen, särskilt under glukosens nedbrytning i en process som kallas glykolys. Det bildas när en 6-carbon sockermolekyl, glukos, bryts ner till två 3-carbon molekyler av pyruvate i cytosolen. Pyruvate kan sedan undergå olika metaboliska öden beroende på cellens behov, exempelvis kan det konverteras till laktat under anaeroba förhållanden eller transporteras in i mitokondrien där det kan omvandlas till acetyl-CoA och fortsätta deltage i celldelenans energiproduktion genom citronsyracykeln.
Difosfoglycerater (DPG) är en typ av lågmolekylärt komplex som innehåller två fosfatgrupper och en glycerolgrupp. Det förekommer naturligt i röda blodkroppar och hjälper till att regulera hemoglobins förmåga att binda syre genom att påverka dess struktur. DPG binder till hemoglobin vid specifika ställen på molekylen, vilket orsakar en konformationsförändring som minskar syrebindningsförmågan. Detta är särskilt viktigt under höga syrehalten i lungorna, där DPG hjälper till att frigöra syre från hemoglobin så att det kan transporteras till celler i kroppen som behöver det.
Gult, kristallint, organiskt färgämne med enkel kemisk sammansättning (C2H2O2).
Läran om förloppsdynamik i kemiska och fysikaliska system.
En söt trihydroxialkohol som utgör ett mellanled i omsättningen av kolväten och fett. Den används som lösningsmedel, mjukgörare, beståndsdel i läkemedel, sötningsmedel, och vid framställning av sprängämnen. Kemisk formel är HOCH2CH(OH)CH2OH.
Karboxylsyror (2,3-divätepropansyror) som erhålls genom oxidation av glycerol. Generell formel är C3H6O4 (HOCH2-CHOH-COOH).
Druvsocker. En primär energikälla för levande organismer. Sockret förekommer naturligt i frukter och växter, och används terapeutiskt i vätska och för näringstillförsel.
Terpenbyggstenarna med fem kolenheter som fås från mevalonsyra eller deoxixylulosfosfat.
Transketolase är ett enzym som katalyserar överföringen av en aktivt kol (ett två-carbon-grupp) från en ketosuktoros till en aldose under pentosfosatvägen i glukoneogenes och Calvin-cykeln. Detta hjälper till att producera pentoser, som är fem-karbonylhydrater, vilket är viktigt för syntesen av nukleotider och andra biomolekyler. Transketolas har också visat sig ha en potential roll i att reducera oxidativ stress genom att konvertera glukos till sedoheptuloz, en aldopentos, vilket kan hjälpa till att minska nivåerna av reaktiva syrearter.
"Spermiogenese" refererer til den biologiske proces, hvor spermatider (ofølende, umodne spermaceller) undergår morfologiske ændringer for at blive modne spermatozoïder (spermaceller). Denne proces involverer kondensation af kromosomer, udskilles af cytoplasma, dannelse af en akrosom (en membranstruktur indeholdende enzymer), og formation af en flagel (et hale-lignende struktur) til at bevæge sig. Spermiogenesen er en vigtig del af spermacecelledannelse, der finder sted i testiklerne som en del af reproduktionssystemet hos manden.
Ribosomal monophosphates are chemical compounds that constitute the building blocks of ribonucleic acid (RNA) in a cell. Specifically, they refer to the monophosphate esters of ribose, a sugar, linked to one of the four nitrogenous bases found in RNA: adenine, guanine, cytosine, or uracil. These compounds are crucial for protein synthesis as they participate in the formation of ribosomes where translation of genetic information into proteins occurs.
Ett enzym som katalyserar bildandet av glycerol-3-fosfat ur ATP och glycerol.
I en enkel medicinsk definition, betyder "precipitin" ett protein som förekommer naturligt i kroppen och som kan binda specifikt till ett visst främmande ämne, såsom ett protein från ett patogen (exempelvis en bakterie eller virus), och bilda ett stabilare komplex som kallas ett "precipitat". Detta process är viktig inom immunförsvaret då den kan leda till att främmande ämnet blir fastnaglat och fagocyterat av vita blodkroppar, vilket hjälper till att skydda kroppen mot infektioner.
I en enkel medicinsk definition, är pentosfosfatbanan (PP-pathway) en biochemisk väg som innebär en serie enzymkatalyserade reaktioner inom cellen. Denna väg spelar en central roll i cellens energihushållning, särskilt under cellandningen (oxidativ metabolism), och är också involverad i syntesen av vissa biologiskt viktiga molekyler som ribose-5-fosfat, som används för att bygga upp DNA och RNA. PP-pathway hjälper också till att reglera nivåerna av oxidativ stress inom cellen genom att producera NADPH, en molekyl som deltar i antioxidativt försvar.
Pyruvate kinase (PK) är ett enzym som katalyserar den sista steget i glykolysen, en metabolisk väg som bryter ner glukos till pyruvat och genererar ATP, NADH och andra prekursorer för cellens energiproduktion.
Pyruvic acid, also known as 2-oxopropanoic acid, is a key intermediate in several metabolic pathways, including glycolysis and the citric acid cycle. It is a carboxylic acid with an alpha-keto group and has the chemical formula CH3COCOOH. Pyruvic acid plays a crucial role in energy production and can be converted into various other molecules, such as lactic acid or acetyl-CoA, depending on cellular needs and conditions.
En stor klass organiska föreningar med radikalen -CHO, som oxideras till syror och reduceras till alkoholer. Aldehyder anges med prefixen oxo- eller formyl-, eller med suffixen -al, -dial, -trial osv.
Difosforsyraestrar av fruktos. Fruktos-1,6-difosfatisomeren är den vanligaste, och en viktig intermediär i glykolysprocessen.
I en enkel mening kan "spermiestavar" (engelska: spermatozoa) definieras som de haploida, flagellerade, mobila könscellerna hos däggdjur, inklusive människan. Deras huvudsakliga funktion är att transportera den manliga arvsanlaget till ägget under befruktning. Spermiestavar produceras i de manliga reproduktiva organen, testiklarna och bitestiklarna, genom en process som kallas spermogenes.
Aldehydoxidoreduktaser är ett enzym som katalyserar reduktionen av aldehyder till primära alkoholer med NAD(P)+ som elektronacceptor under aeroba förhållanden.
Ett allosteriskt enzym som reglerar glykolys genom att katalysera omvandlingen av en ATP-fosfatgrupp till fruktos-6-fosfat, varvid fås fruktos-1,6-bifosfat. D-tagatos-6-fosfat, D-tagatos-6-fosfat och sedoheptulos-7-fosfat kan verka som mottagare; UTP, CTP och ITP kan verka som givare. Hos människan har tre slags underenheter av fosfofruktokinas-1 identifierats: typ M (muskeltyp), typ L (levertyp) och typ C (i blodplättar, hjärna och annnan vävnad). Syn. fosfofruktokinas-1. EC 2.7.1.11.
En färglös, brandfarlig vätska som används vid framställning av ättiksyra, parfymer och smakämnen. Det är också ett mellanled i alkohlmetabolismen. Det har allmänt narkotisk verkan och irriterar slemh innorna. Höga doser kan leda till döden genom andningsförlamning.
"Sugar alcohol dehydrogenases (SADHs) are a group of enzymes that catalyze the reversible oxidation and reduction reactions involving sugar alcohols, also known as polyols, to and from their corresponding aldoses or ketoses. These enzymes play a crucial role in the metabolism of sugar alcohols in various organisms, including bacteria, fungi, and plants."
L-laktatdehydrogenas (LDH) är ett enzym som katalyserar omvandlingen av L-laktat till pyruvat under anaeroba glykolys, samt tvärtom från pyruvat till L-laktat under återoxidationen. Det finns i många olika vävnader i kroppen och kan öka i serum vid celldöd eller skada på cellmembranet, vilket gör att det används som ett allmänt tumör- och skademarkör.
NADP, eller mer formellt NADP+ (nicotinamidadenindinukleotidfosfat), är ett viktigt koenzym i celler och spelar en central roll i cellers energihushållning och metabolism. Det är ett vattenlösligt koenzym som deltar i redoxreaktioner, det vill säga reaktioner där elektroner överförs mellan molekyler. NADP+ kan acceptera två elektroner och en proton (H+), vilket resulterar i att den reduceras till NADPH.
"Pentosifosfat är ett molekylärt substance och en viktig del i cellens energihushållning. Det är en fosforesterad pentos, en sockerart med fem kolatomer, och fungerar som en viktig reduktant i cellens metabolism."
Djurarten Oryctolagus cuniculus, av familjen Leporidae och ordningen Lagomorpha. Kaniner föds i hålor, utan päls, och med slutna ögon och öron. Kaniner har 22 kromosompar, medan harar har 24.
'Sulfolobus' är ett släkte av arkéer som tillhör den termofila och acidofila gruppen. De lever vanligtvis i heta källor med ett pH runt 2-4 och temperaturer upp till 90°C. 'Sulfolobus' är kända för sin förmåga att använda svavelkomplex som elektronacceptorer under cellandning, vilket gör dem till extremofila organismer. Släktet innehåller flera arter, däribland 'Sulfolobus acidocaldarius' och 'Sulfolobus solfataricus'.
I en enkel medicinsk kontext kan 'kemi' definieras som studiet och användandet av kemiska substance och deras reaktioner för att förstå, behandla eller förebygga sjukdomar. Detta inkluderar bland annat utvecklingen av läkemedel, toxikologi och farmakokinetik. Kemi är en grundläggande vetenskap som är intimt förknippad med många aspekter av medicinen.
Salter och estrar av glycerofosforsyra.
Adenosin-5´-(tetravätetrifosfat). En adeninnukleotid innehållande tre fosfatgrupper som förestrats till en sockerdel. Adenosintrifosfat har en betydande roll i ämnesomsättningen och som neurotransmitt or.
Salter eller estrar av mjölksyra med generell kemisk formel CH3CHOHCOOR.
"Kemiska fenomen" refererar till de observationer och händelser som sker när materia bestående av atomer och molekyler interagerar på ett sätt som resulterar i förändringar orsakade av kemiska reaktioner, inklusive bildning och brytande av kemiska bindningar, förskjutningar i elektronfördelning och energiflyt.
En underklass av enzymer omfattande alla dehydrogenaser med verkan på primära och sekundära alkoholer samt hemiacetaler. Enzymerna kan klassificeras beroende på acceptor, som kan vara NAD+ eller NADP+ (underklass 1.1.1), cytokrom (1.1.2), syre (1.1.3), kinon (1.1.5) eller någon annan acceptor (1.1.99).
'Geobacillus stearothermophilus' är en grampositiv, sporbildande, termofil bakterie som vanligtvis förekommer i heta miljöer såsom kompost, jord och geotermiska källor. Den kan växa vid temperaturer upp till 70-75°C och är därför en vanlig indikator för termisk sterilisering inom medicinsk teknik.
Organofosforföreningar är en kemisk term som refererar till samtliga föreningar som innehåller minst en kovalent bunden fosforatom och en eller flera kolatom(er), vanligtvis i form av en fosfatester-bindning.
Sammandragande vävnad som åstadkommer rörelse hos djur.
Ett NADP-enzym (glukos-6-fosfat-1-dehydrogenas) som katalyserar följande reaktion: D-glukos-6-fosfat + NADP+ = D-glukono-1,5-lakton-6-fosfat + NADPH + H+. Brist på enzymet leder till svår hemolytisk anemi. EC 1.1.1.49.
"Oxidation-reduction, or redox, refers to a type of chemical reaction where there is a transfer of electrons between two molecules, leading to a change in their oxidation state."
Ett enzym som reversibelt katalyserar oxidation av en aldos till en alditol. Det har specificitet för många aldoser. EC 1.1.1.21.
Ett enzym som oxiderar aldehyd i närvaro av NAD+ och vatten till en syra och NADH. EC 1.2.1.3.
Beskrivningar av specifika sekvenser av aminosyror, kolhydrater eller nukleotider som publicerats och/eller deponerats och hålls tillgängliga i databaser som t ex Genbank, EMBL, NBRF eller andra sekvensdataarkiv.
Aminosyrors ordningsföljd i en polypeptidkedja. Den utgör proteiners primärstruktur och är av avgörande betydelses för proteinkonfigurationen.
Oregelbundna mikroskopiska bildningar av strängar av endokrina celler, spridda i hela bukspottkörteln bland de exokrina kärnorna. Varje cellö är omgiven av bindvävsfibrer och genomsatt av ett nätverk av kapillärkärl. Det finns fyra huvudtyper av celler. De talrikaste betacellerna (50-80%) utsöndrar insulin. Alfaceller (5-20%) utsöndrar glukagon. PP-celler (10-35%) utsöndrar pankreaspolypeptid. Deltaceller (ca 5%) utsöndrar somatostatin.

Glyceraldehyde är en enkel sockeraldehyd, även känd som trios, med den kemiska formeln C3H6O3. Det är en smaklös, synnerligen vattenlöslig vätska vid rumstemperatur och används inom biokemi för att producera andra ämnen, såsom ribos. Glyceraldehyde förekommer naturligt i söta frukter och honung. Det är också en biprodukt vid alkoholframställning.

Glyceraldehyde-3-phosphate (GAP) är ett mellansteg i glykolysen, en metabolisk väg som bryter ner glukos till pyruvat för att generera energi i form av ATP. GAP är ett triosafosfat, vilket betyder att det består av tre kolatomer, en aldehydgrupp och tre fosfatgrupper. Det bildas genom oxidation av glyceraldehyd till en aldehydgrupp och fosforylering med en fosfatgrupp från 1,3-bisfosfoglycerat under glykolysen. GAP är också ett viktigt byggsten i andra metaboliska vägar som pentosfosfatvägen.

Glyceraldehyde-3-phosphate dehydrogenase (GAPDH) er ein enzym som spiller en viktig rolle i celleenergiomandslaget, glykolysen. Det katalyserer den andre steget i glykolysen, hvor glukose omdannes til pyruvat for å produsere energi i form av ATP (adenosintrifosfat) og NADH (nikotinamidadensin dinucleotid).

Specifikt katalyserer GAPDH oxidasjonen av glyceraldehyd-3-fosfat til 1,3-bisfosfo-glycerat under samtidig reduksjon av NAD+ til NADH. Dette steget er viktig for celler fordi det genererer en høy energienivå forbindelse, 1,3-bisfosfo-glycerat, som kan brukes i neste steget i glykolysen for å produsere ATP.

GAPDH er også kjent for å spille en rolle i andre cellulære prosesser enn glykolysen, inkludert DNA-reparasjon og apoptose (programmert celledød).

"Klorhydriner" är ett samlingsnamn för salter och estrar av saltsyra (HCl). De flesta klorhydriner är salt av väteklorid och en bas. De kan framställas genom att låta en amin reagera med saltsyra, vilket resulterar i en ammoniumklorid och en bas som frigörs som ett klorhidrat-salt.

Exempel på vanliga klorhydriner inkluderar metylklorid (CH3Cl), etylklorid (C2H5Cl) och koksalt (NaCl, som är natriumklorid). Klorhydriner har en mängd olika användningsområden inom industri och medicin. I medicinen används de ofta som läkemedel, till exempel sumatriptan succinat (Imitrex) som är ett klorhydratsalt av sumatriptan.

Alfakloralose (Alfa-chloralose) er en sedativ og søvnemedisinsk stoff som primært brukes ved dyreforsøk. Det er ein kjemisk forbindelse mellom chloral hydrat og 2-oxalaldéhyde, og det har virkning som en glycerolestar av aldehyden og hydroxylgruppen til chloralhydratet.

Alfakloralose virker som ein centrallyt agirande deprimant av das sentrala nervøses system (CNS). Det foråkaser sakte innvirking, og det kan ta opptil en time før at det fullstendig setter inn. Alfakloralose er også blodprossessert, no som betyr at det fordeles raskt i kroppen etter at det har blitt tatt inn.

I medisinsk bruk kan alfakloralose brukes til å fremkalde søvn før kirurgiske operasjoner hos dyr, og det er også brukt i forsøk for å studere søvn-vakecyklar og andre neurofysiologiske prosesser. Alfakloralose kan også ha en virkning som muskelrelaxans, men dette er vanligvis ikke den primære anvendelsen av stoffet.

Alfakloralose bør ikke brukes hos mennesker på grunn av risikoen for allvarlige bivirkninger og interaksjoner med andre medisiner. Det er også viktig å nevne at alfakloralose er ein kontrollerert stoff i mange land, inkludert Norge, og det kan kun brukes av autorisert personell for å foreta dyreforsøk under godkjente vilkår.

Dihydroxiacetonfosfat (DHAP) är en tresukkersyra som spelar en viktig roll i glukosmetabolismen. Det är ett intermediärt steg i glykolysprocessen, där glukos omvandlas till pyruvat för att generera energi i form av ATP (adenosintrifosfat).

Specifikt är DHAP en ketosyra som bildas när glyceraldehyd-3-fosfat (G3P) oxideras under glykolysen. G3P oxideras till 1,3-bisfosfoglycerat, och en molekyl fosfat transporteras från 1,3-bisfosfoglycerat till DHAP, vilket resulterar i bildandet av DHAP.

I korthet, kan dihydroxiacetonfosfat definieras som en tresukkersyra och ett intermediärt steg i glukosmetabolismen, där det bildas under glykolysen när G3P oxideras till 1,3-bisfosfoglycerat.

Fruktosdifosfataldolas (FDP-aldolas eller F6P-aldolas) är ett enzym som katalyserar nedbrytningen av fructose-1,6-bisfosfat (Fruktosdifosfat, FDP) till glyceraldehyd-3-fosfat och dihydroxiacetonfosfat (DHAP) i glukoneogenes och glykolys. Detta är en viktig reaktion eftersom båda dessa produkter kan omvandlas till pyruvat, vilket är en viktig metabolit i cellens energiproduktion.

Reaktionen som katalyseras av fruktosdifosfataldolas kan skrivas som:

Fructose-1,6-bisfosfate + H2O → Glyceraldehyd-3-fosfate + Dihydroxiacetonfosfate

Det är värt att notera att det finns två olika isoformer av fruktosdifosfataldolas, som kodas för av två olika gener. Den ena isoformen (FBP1) finns främst i levern och muskler, medan den andra isoformen (FBP2) finns främst i hjärnan och testiklarna. Dessa isoformer kan ha olika funktioner och regleras på olika sätt.

Triosefosfatisomerase (TPI) er ein viktig enzym i glukoneogenesen og glykolysen, to av de viktigaste stoffskiftevegne i kroppen. TPI katalyserer omforminga av dihydroxyacetonfosfat (DHAP) til D-glyceraldehyd 3-fosfat (G3P) og vice versa. Disse to molekylene er trioser, dvs. trekARBONERINGER, som har differente strukturer men like antall carbonatomer.

I glykolysen blir DHAP produsert fra fructose 1,6-bisfosfat og konverteres til G3P for å fortsette veien i stoffskiftet. I glukoneogenesen skjer omvendte prosessen, der G3P konverteres til DHAP for å syntetisere ny glukose. TPI spiller dermed en viktig rolle i reguleringa av disse to vegne og er kritisk for normal stoffskiftefunksjon. Mutasjoner i TPI-gener kan føre til medførte feil som f.eks. enzymdefekten triosefosfatisomerasedefisiens (TPI-defisiens).

Iodinated fatty acids, också kända som jodberikade fettsyror eller jodbensoater, är en typ av läkemedel som används för att behandla sköldkörtelrelaterade sjukdomar. De består av fettsyror som har blivit kemiskt modifierade genom att fogas till en liten molekyl kallad jod, vilket gör dem kapabla att användas som kontrastmedel under diagnostiska undersökningar såsom scintigrafi och ultraljud.

Jodbensoaterna fungerar genom att absorberas i blodomloppet och sedan ansamlas i sköldkörteln, där de blockerar produktionen av hormonet tyroxin (T4). Detta hjälper till att minska storleken på sköldkörteln och lindra symtom relaterade till överaktiv sköldkörtel, såsom ökad hjärtslagfrekvens, nervositet, viktminskning och svettningar.

Exempel på vanligt använda jodbensoater inkluderar Lugol's lösning och Patientsam's lösning. Dessa läkemedel bör endast användas under övervakning av en läkare, eftersom de kan orsaka biverkningar som halsbränna, irritation i munhålan, illamående och diarré. Vid långvarig användning kan de också leda till hypotyreos (underaktiv sköldkörtel).

Glykolys, även känt som glykolytisk splittring eller EMP-vägen (Embden-Meyerhof-Parnas-vägen), är en metabolic process som bryter ner glukos (en enkel sockerart) till pyruvat i två ATP-molekyler och två NADH-molekyler per glukosmolekyl. Reaktionen sker i cytoplasman hos eukaryota celler och både i cytoplasma och cytosol hos prokaryota celler. Glykolysen är en anaerob process, vilket betyder att den inte kräver syre för att äga rum. Den är en av de centrala processerna i cellens energiproduktion och spelar en viktig roll i cellers ämnesomsättning och stoffomsättning.

'Ketoser' är ett medicinskt begrepp som refererar till när kroppen bryter ner fett för att använda som energikälla, istället för kolhydrater. Detta sker genom en process där kroppen omvandlar fettsyror till ketonkroppar, som kan användas som bränsle i cellerna.

Ketos är ett tillstånd som kan uppstå när kroppen inte får tillräckligt med kolhydrater, till exempel vid långvarig hunger, en ketogen diet eller vid vissa sjukdomar som diabetes. Om ketosen blir allvarlig och varar länge kan det leda till ett tillstånd som kallas ketoacidos, vilket är livshotande om det inte behandlas.

La reação de Maillard é uma reação química complexa entre aminoácidos reduzidos e açúcares redutores, nomeada em homenagem ao químico francês Louis-Camille Maillard que a descreveu pela primeira vez em 1912. A reação não envolve oxidação, ao contrário do que se pensava originalmente. Em vez disso, o mecanismo de reação é iniciado por um encontro casual entre as moléculas de açúcar e aminoácido, seguido por uma série de etapas químicas que levam à formação de compostos heterocíclicos aromáticos e melanoidinas pigmentadas marrons.

A reação de Maillard ocorre naturalmente durante a preparação e armazenamento de alimentos, particularmente quando os alimentos são cozidos, assados ​​ou grelhados à temperaturas elevadas (acima de 140°C ou 280°F). É responsável por muitos dos aromas, sabores e cor marrom característicos dos alimentos cozinhados. No entanto, também pode resultar em a perda de nutrientes e a formação de compostos potencialmente prejudiciais à saúde, dependendo do tempo e da temperatura de cozimento.

Dihydroxiaceton (DHA) är en typ av sockeralkohol som är vanligt förekommande i hudvårdsprodukter, särskilt självbrynstermedel. När DHA appliceras på huden reagerar det med aminosyror och proteiner i överhuden och orsakar en brun färgförändring som liknar solbränna. Detta process kallas Maillardreaktion och är samma reaktion som sker när mat bränslas eller steks.

I medicinsk kontext används DHA inte särskilt ofta, men det har visats vara relativt säker för användning på huden i de koncentrationer som finns i kosmetiska produkter. Det kan dock orsaka irritation eller allergiska reaktioner hos vissa individer.

'NAD' står för Nicotinamidadenindinukleotid (eller i sin reducerade form: Nicotinamidadenindinukleotidfosfat, NADH), som är en viktig koenzym i cellers energiproduktion. Det deltar bland annat i processer där elektroner överförs mellan molekyler inom cellens energiproducerande mitokondrier.

NADH bildas när NAD tar emot två elektroner och en proton (H+) under en reaktion, vilket gör att det reduceras från sin oxiderade form NAD+ till den reducerade formen NADH. Denna process kan sedan omvandlas till energi i form av ATP (Adenosintrifosfat) genom celldelningens elektrontransportkedja.

NAD och NADH är också involverade i andra cellulära processer, såsom DNA-reparation, åldrande och celldöd.

"Triose" er en betegnelse for ein simple sukkerart som inneholder tre carbonatomer og tre søylegruppar (hydroxylgrupper). Der er to slags trioser: α-triose og β-triose. De mest kjente triosene er de simplaste karbohydrater i den glykolytiske stoffskiftetekvensen, aldriose (en α-triose) og dihydroxiacetonfosfat (en β-triose). Disse to molekyler spiller en viktig rolle i omsætningen av glukose til pyruvat, som resulterer i frigjoring av energi i form av ATP.

Pyruvatehyde, även känt som pyruvatdehydrogen eller 2-oxo-propansyra, är en organisk förening med den kemiska formeln C3H4O3. Det är den deprotonerade formen av pyruvat, en viktig intermediär i cellens metabolism. Pyruvatdehydrogen är en del av citronsyracykeln och spjälkar pyruvat till acetyl-CoA, som sedan kan användas för att generera energi genom celldygnets processer.

Transaldolase är ett enzym som katalyserar en reaktion i pentosfosatvägen, en metabolisk väg som producerar pentoser (socker med fem kolatomer) och andra kolhydrater inom cellen.

Specifikt katalyserar transaldolase en överföring av en dihydroxyacetondel från sedoheptulos (ett sju-kolatomers sockermolekyl) till glyceraldehyd-3-fosfat (ett tre-kolatomers sockermolekyl), vilket resulterar i formationen av erytrulos-4-fosfat och xylulose-5-fosfat. Dessa två molekyler kan sedan användas för att producera andra kolhydrater eller för att generera energi genom cellandningen.

Transaldolase är viktigt för att balansera flödet av kolmolekyler mellan olika delar av pentosfosatvägen och hjälper till att maximera effektiviteten i produktionen av pentoser och andra sockermolekyler som behövs för cellens överlevnad och tillväxt.

Buformin är ett oral antidiabetiskt läkemedel som tillhör gruppen biguanider. Det används för att behandla typ 2-diabetes och hjälper till att kontrollera blodsockernivåerna genom att minska produktionen av glukos i levern och öka kroppens känslighet för insulin. Buformin börjar verka långsamt, men kan ge en varaktig effekt på blodsockret under flera timmar efter intag.

Läkemedlet är inte lika vanligt förekommande som andra antidiabetiska läkemedel och används ofta som ett alternativ när andra behandlingar har visat sig vara otillräckliga eller inte tåls väl. Buformin kan ha en mildt stimulerande effekt på andningen, men det finns inga kända allvarliga biverkningar relaterade till hjärtat eller lungorna.

Samtidigt intag av buformin och alkohol kan öka risken för läkemedelsrelaterade komplikationer, så det rekommenderas att undvika alkohol under behandlingen. Buformin bör inte användas under graviditet eller amning, eftersom dess säkerhet i dessa situationer inte är fullständigt utredd.

Själva medicinska definitionen av buformin är: "Buformin (C4H12N2O2) är ett oralt antidiabetiskt läkemedel som tillhör gruppen biguanider och används för att behandla typ 2-diabetes genom att minska produktionen av glukos i levern och öka kroppens känslighet för insulin."

Phosphoglycerate kinase (PGK) är ett enzym som katalyserar en viktig reaktion i glykolysen, en metabolisk väg som sönderdelar glukos till pyruvat för att generera energi i form av ATP.

Specifikt katalyserar PGK överföringen av en fosfatgrupp från 1,3-bisfosfoglycerat till ADP för att producera 3-fosfoglycerat och ATP. Detta är den fjärde reaktionen i glykolysen och hjälper till att generera energi för cellens behov. PGK finns i de flesta levande organismer, inklusive människor, och är därför viktigt för cellers energiproduktion och överlevnad.

En aldehydlås (aldéhydes hydrolase eller form Aldehydreduktas) är ett enzym som katalyserar nedbrytningen av aldehyder till deras respektive alkoholer, genom en reduktionreaktion. Detta enzym finns naturligt i levande organismer och hjälper till att reglera nivåerna av aldehyder inne i celler. Aldehydlåsar är viktiga för att skydda celler från skadan orsakad av överaccumulering av aldehyder, som kan vara toxiska och skada DNA, proteiner och lipider.

Iodacetate, også kjent som ethyl iodide, er en organisk forbindelse med formelen C2H5IO. Det er en oljeaktig likflukt som er let oploslig i vann og har en karakteristisk, ubehagelig og irriterende lukt. Iodacetate er en starkt reaksjonsfager forbindelse og kan skape ild eller eksplosjoner når den kommer i kontakt med ilte stoffer som syre, oxidanter eller peroxider.

I medicinsk sammenheng brukes iodacetate særlig som desinfektant og steriliseringsmiddel. Det kan også brukes som en del av kontrastermidler i medisinske bildediagnostiske forhold, for å forbedre synligheten av visse strukturer på røntgenbilder.

Ikveldige bivirkninger ved eksposisjon for iodacetate kan omfatte øyeblikkelig irriterende virkninger som smerte, rodnad og svulst på huden eller slimhinnene, samt hoste, kjølevil, trøkkelse i halsen og irritasjon i øynene ved inhalasjon. Lengrevarende eksponering kan føre til mer alvorlige skader som ødeleggelse av lungene, hjertet og nyrerne.

Det er viktig å holde iodeacetate borte fra ildkilder, ilte stoffer og varme plasser for å redusere risikoen for ild eller eksplosjon. Det bør også holdes borte fra huden og slimhinnene for å unngå irriterende virkninger, og det bør ikke inhaleres for å unngå luftveisbivirkninger.

Thermoplasma är ett släkte av arkéer som tillhör den termofila och acidofila gruppen. De lever i extrema miljöer med höga temperaturer och lågt pH, ofta nära varma källor eller svavelkällor. Thermoplasma saknar cellvägg och har istället en yttre membranskapsel som ger skydd mot de extrema förhållandena. Släktet innehåller flera arter, bland annat T. acidophilum och T. volcanium. Thermoplasma är intressanta för forskningen eftersom de kan producera enzymer som fungerar under extrema förhållanden, vilket kan vara användbart inom bioteknik och industriella processer.

Sickle hemoglobin (HbS) er en variant av hemoglobin, et protein som har til oppgave å transportere ilt i kroppen. HbS dannes som følge av en genetisk mutasjon i gener som koder for beta-kjedene i hemoglobinet. Denne mutasjonen fører til at en hydrofil aminosyre, glutaminsyren, blir erstattet av en hydrofob aminosyre, valin, på position 6 i beta-kjeden.

Når HbS er utsatt for nedsatt ilttrykk (som skjer under fysisk aktivitet eller ved lavere iltnivåer i kroppen), vil det danne aggregater som endrer formen til de runde, fleksible røde blodcellene til en sylform. Disse såkalledte "sicklecellene" kan ikke passere gjennom små kapillærer og blir følgelig fanget i blodkarrene, hvilket kan føre til blokeringer og iskemisk skade på organer.

Sickle cell anemia er en arvelig sykdom som karakteriseres av nedsatt produksjon av normalt hemoglobin (HbA) og økt produksjon av HbS, resulterende i en høy koncentrasjon av HbS i røde blodceller. Denne sykdommen kan føre til mange komplikasjoner, inkludert anemia, infeksjonsbårighet, vaso-oklusive kriser og organopprinnelige skader.

Pyruvat är ett viktigt intermediärt stoff inom cellens energih Bushometabolism. Det bildas när glukos bryts ner i en process som kallas glykolys, och fungerar sedan som en central kopplingpunkt mellan olika metaboliska vägar.

I citronsyracykeln, även kallad Krebs cykel, kan pyruvat omvandlas till acetyl-CoA, som är ett substrat i cykeln och ger upphov till en nettoenergiavkastning av ATP, NADH och FADH2. Alternativt kan pyruvat även under vissa förhållanden omvandlas till läkemedel som alkohol eller mjölksyra i musklerna.

I klinisk sammanhang kan avvikande pyruvatnivåer i blodet vara ett tecken på olika sjukdomstillstånd, till exempel diabetes, lever- eller hjärtsjukdomar, eller genetiska störningar i metabolismen.

Diphosphoglyceric acid, også kjent som 1,3-diphosphoglycerate (1,3-DPG) eller 1,3-bisphosphoglycerate (1,3-BPG), er en organisk syre som spiller en viktig rolle i cellulær aerob respisjon. Det er et intermediat i glykolysen, en metabolisk sti ved energiproduksjon i cellemetabolismen.

1,3-DPG dannes under glykolysen når 1,3-bisfosfoglyceratkinasen konverterer 1,3-bisfosfoglycerat til 3-fosfoglycerat og frigir en molekyl fosfat. Dette er en viktig reaksjon fordi den genererer energi i form av ATP (adenosintrifosfat) og forbereder veien for ytterligere energiproduksjon i cellen.

I tillegg kan 1,3-DPG spille en viktig rolle i reguleringen av hemoglobinens affinitet til ilt. Når iltnivåene er lavere, vil 1,3-DPG reagere med deoxygenert hemoglobin og forskyve ligandbindingssteds konformasjon, noe som fører til en lavere affinitet til ilt og frigir mer ilt til kroppens venterende celler. Dette er en viktig mekanisme for å sikre at ilten distribueres effektivt i kroppen under forskjellige forhold.

Glyoxal är en organisk förening med formeln C2H2O2. Det är en diketon, vilket betyder att det har två ketongrupper i sitt molekylära uppbyggnad. Glyoxal framställs vanligtvis genom oxidation av eten eller acetaldehyd och förekommer naturligt i små mängder i atmosfären som ett resultat av luftföroreningar och andningsprocesser hos levande organismer.

I medicinsk kontext kan glyoxal vara av intresse på grund av sin roll i vissa kemiska reaktioner i kroppen, såsom Maillard-reaktionen, som är en nonenzymatisk browningprocess där proteiner reagerar med sockerarter och bildar karamelliserade produkter. Dessa reaktioner kan ha betydelse för hälsa och sjukdom, särskilt i samband med åldrande och kroniska sjukdomar som diabetes. Emellerid är direkta medicinska tillämpningar av glyoxal begränsade.

I medicinen refererer kinetik specifikt till läkemedelskinetik, som är studiet av de matematiska modellerna som beskriver hur ett läkemedel distribueras, metaboliseras och utsöndras i en levande organism. Det finns fyra huvudsakliga faser av läkemedelskinetik:

1. Absorption (absorption): Hur snabbt och effektivt absorberas läkemedlet från gastrointestinal tract till blodomloppet.
2. Distribution (distribution): Hur snabbt och i vilken utsträckning fördelar sig läkemedlet i olika kroppsvävnader och vätskor.
3. Metabolism (metabolism): Hur snabbt och hur påverkar läkemedlets kemiska struktur i kroppen, ofta genom enzymer i levern.
4. Elimination (elimination): Hur snabbt och effektivt utsöndras läkemedlet från kroppen, vanligtvis via urin eller avföring.

Läkemedelskinetiken kan påverkas av många faktorer, inklusive patientens ålder, kön, genetiska variationer, lever- och njurfunktion samt andra läkemedel som patienten tar.

Glycerol, också känt som glycerin, är en organisk förening med formeln C3H5(OH)3. Det är en tjock, söt, klar, odorlös vätska som är starkt hygroskopisk och nästan helt olöslig i etanol men lättlöslig i vatten och aketon.

I medicinsk kontext används glycerol ofta som ett sönderfallsskyddande medel, speciellt för nervsystemet, hjärnan och ögonen under operationer eller skador. Det kan också användas som en laxermedel på grund av dess förmåga att dra vatten till sig i tarmarna och stimulera defekationen. Glycerol är också en del av flera hudpreparat och läkemedelsformuleringar som hjälper till att behålla fuktighet och skydda huden.

Glycerinsyra, även känd som glykolsyra (IUPAC-namn: hydroxyacetidsyra), är en organisk förening med formeln HOCH2CO2H. Det är den enklaste hydroxysyran och den simplaste alpha-hydroxykiselinen. Glycerinsyra är en karboxylsyra som innehåller en hydroxylgrupp (-OH) och kan ses som en mellanform i metabolismen av sockerarter. Den förekommer naturligt i vissa frukter och vin.

Glycerinsyra är en vattenlöslig, svag syra med en pKa på ungefär 3,84 vid 25 °C (77 °F). Den används ofta som ett buffertämne i biologiska system och har också använts inom kosmetikaindustrin som ett fuktighetsmedel. I ren form är glycerinsyra en färglös, viskös vätska vid rumstemperatur.

I medicinsk kontext kan glycerinsyra användas för att behandla högt syrabaskontroll i blodet (azidemi) hos nyfödda och för att behandla kristalliniteradiokalkuleringar. Det är också en ingrediens i vissa läkemedel som används för att behandla mag-tarminnehåll, såsom maglaxativa.

'Glukos' (eller 'glucose') er en slikket sukker som forekommer naturlig i kroppen og er den viktigste kilden til energi for alle levende celler. Glukosen er et enklert sukkermolekyl med formelen C6H12O6, og det er en monosakkarid, det vil si en type sukker som ikke kan deles i enkle deler uten å bli opløst i vann. Glukosen dannes i kroppen ved nedbryting av kostholdets kulhydrater og er en viktig energikilde for hjernen, musklene og andre kroppsdeler. Glukose blir også brukt i mange medisinske sammenhenger, for eksempel som en del av infusjoner for å behandle diabetes eller under kirurgiske operasjoner for å holde pasientens sukkerne på normal nivå.

In medicinal chemistry, "hemi terpenes" are not a widely used or recognized term. However, in the context of organic and natural products chemistry, a hemi terpene is a chemical compound that contains a monoterpene unit (a 10-carbon skeleton) that is linked to another molecule.

Monoterpenes themselves are a class of naturally occurring compounds that are synthesized in plants and some animals through the biosynthetic pathway known as the mevalonate pathway. Monoterpenes have various biological activities, including antimicrobial, anti-inflammatory, and antioxidant properties.

A hemi terpene is formed when a monoterpene unit undergoes chemical reactions with other molecules, resulting in the formation of a new compound that contains the 10-carbon skeleton of the monoterpene. These compounds can have diverse structures and biological activities, depending on the nature of the reaction and the molecule to which the monoterpene is linked.

It's worth noting that the term "hemi terpene" is not commonly used in the medical literature or in clinical practice, and its meaning may vary depending on the context in which it is used.

Transketolase är ett enzym som katalyserar överföringen av en två-karbonylgrupp (ett aktiverat aldehyd) från en ketos sugar till en aldos sugar, vilket resulterar i bildandet av en ny ketos sugar och en pentos sugar. Detta är en viktig reaktion i pentosfosatvägen, en metabolisk väg som hjälper till att reglera nivåerna av pentoser (socker med fem kolatomer) och deras derivat inom cellen. Transketolase spelar också en roll i det non-oxidativa delen av pentosfosatvägen, vilket är en del av den så kallade Calvins cykeln eller ljusreaktionen under fotosyntesen hos växter och cyanobakterier. Det finns två former av transketolaser: en i cytosolen hos däggdjur, som är involverad i pentosfosatvägen, och en i kloroplasterna hos växter och cyanobakterier, som är involverad i Calvins cykel.

Spermiogenese är den process där spermatozoides, de fullyttiga manliga könscellerna, mognar från tidigare former i sädescellerna. Denna process involverar morfologiska och funktionella förändringar av sädescellen, inklusive kondensation av dess kromatin, utveckling av en flagell (svans) för rörelse och eliminering av cytoplasma. Spermiogenesen är den sista fasen i spermieproduktionen, som kallas spermatogenes, och sker inne i de speciella tubstrukturerna i testiklarna, kallade seminiferöa tubuler.

Ribosomonofosfat (RIP, Ribosomal Monophosphate) er ikke direkte en medisinsk definert terminologi, men det refererer til en type molekyl som spiller en viktig rolle i biokjemisk syntese av proteiner.

RIB-en er et produkt av en reaksjon kalt "ribosomalt RNA (rRNA) degradering", der rRNA-molekyler i cellen brytes ned til mindre enheter for å regulere cellulær homeostasisme og beskyttelse mot infeksjonsagenter. Disse mindre enhetene inkluderer også ribosomonofosfater, som kan være betydningsfulle i forståelsen av cellefunksjon og -regulering.

I denne sammenhengen er ribosomonofosfat et fosforylert nukleotid som inneholder en ribose-søtetilsørjing, men det er ikke direkte relatert til medisinsk behandling eller diagnostisk testing.

Glycerolkinase (GK) er enzym som spiller en viktig rolle i cellens stofskifte. Det konverterer glycerol, som kan frigis under nedbrytingen av lipider, til glycerol-3-fosfat. Glycerol-3-fosfat er en viktig building block i syntesen av triglycerider og fosfolipider, som er viktige komponenter i cellmembranene.

GK finnes i to former, A og B, der form A forekommer hovedsakelig i muskler og lever, mens form B forekommer i nyrene og andre organer. Mutasjoner i GK-genet kan føre til en rekke medisinske tilstander, inkludert glycerolkinase defisiens, som kan være forbundet med muskelspasmer, svakhet og andre symptomer.

'Precipitin' är ett äldre begrepp inom immunologi och refererar till antikroppar som kan reagera med och fälla ut (precipitera) antigenet i en lösning. När en lösning av antigen tillsätts till en lösning av specifika antikroppar, kommer de två att reagera med varandra och bilda en klibbig, synlig precipitat som kan ses med blotta ögat eller under mikroskop.

Precipitiner användes historiskt i laboratorietest för att identifiera och karaktärisera olika antigener, såsom proteiner och polysackarider. Dessa test kallas precipitinationstester eller precipitintester. Ett exempel på ett sådant test är den klassiska Widal-reaktionen, som användes för att diagnostisera tyfoidfeber genom att upptäcka antikroppar mot Salmonella typhi-bakterier i patientens blod.

Idag har mer känsliga och specifika immunologiska tekniker ersatt de flesta användningarna av precipitintester, men begreppet 'precipitin' fortsätter att vara en del av den immunologiska terminologin.

'Pentosfosfatbana' (eng. 'Pentose Phosphate Pathway') är ett metaboliskt system som består av en serie enzymkatalyserade reaktioner i cellen. Det spelar en viktig roll för att producera reducerande ämnen, såsom NADPH och pentoser (en typ av monosackarider), som används i olika biosyntetiska processer.

Den övergripande reaktionskedjan inleds med oxidationen av glukosa-6-fosfat till 6-fosfo-D-glucono-1,5-lakton, vilket katalyseras av glukosa-6-fosfatdehydrogenas. Detta steg genererar NADPH och ett karbonylgrupp innehållande intermediat.

Därefter följer en serie reaktioner som omvandlar 6-fosfo-D-glucono-1,5-lakton till ribulosa-5-fosfat, vilket är en pentos. Under denna process bildas ytterligare NADPH och koldioxid (CO2) som biprodukter.

Ribulosa-5-fosfat kan sedan antingen omvandlas till andra pentoser eller konverteras tillbaka till glukosa-6-fosfat, vilket möjliggör en cyklisk process.

Sålunda utför pentosfosfatbanan två huvudsakliga funktioner: (1) att producera NADPH som används i biosyntetiska reaktioner och (2) att förse cellen med pentoser, vilka är viktiga byggstenar i DNA-syntesen.

Pyruvatkinas är ett enzym som katalyserar en glykolytisk reaktion där fosfatgruppen från fosfoenolpyruvat (PEP) överförs till adenosindifosfat (ADP), vilket resulterar i bildandet av pyruvat och adenosintrifosfat (ATP). Denna reaktion är en viktig del av cellens energiproduktion, särskilt under anaeroba förhållanden. Pyruvatkinas finns i två isoformer, L-pyruvatkinas och M2-pyruvatkinas, som uttrycks i olika vävnader och under olika fysiologiska tillstånd. Dess aktivitet kan reguleras av flera faktorer, inklusive glukos, fruktose-1,6-bisfosfat, alanin och fosfatas.

Pyrodruvsyra, även känd som 2-oxo-4-hydroxikviktasyrsyra, är en organisk syra med formeln HO2C–CHOH–COOH. Den är en isomer av druvsyra och bildas när glukos bryts ner under cellandning i ett steg som kallas glykolys. Pyrodruvsyra spelar därför en viktig roll i den energiproducerande processen hos levande organismer.

Pyrodruvsyran kan vidare oxideras till oxalacetat, vilket är ett viktigt mellansteg i citronsyracykeln, som är en metabolisk väg där större delen av den energirika molekylen ATP bildas under cellandningen.

Det är värt att notera att pyrodruvsyra inte är något vanligt förekommande ämne i kroppen, utan det produceras och omvandlas snabbt till andra ämnen som används i cellandningen.

Aldehyder är en typ av organiska föreningar som innehåller en karbonylgrupp (C=O), bunden till minst en kolatom. Denna kolatom har vanligtvis två väteatomer och kallas för formylgrupp (-CH=O). Aldehyder kan bildas genom oxidation av primära alkoholer. Exempel på en vanlig aldehyd är formaldehyd (H-CHO), som används som desinfektionsmedel och konserveringsmedel. Aldehyder har ofta starka luktar och kan vara irriterande för sinnesorganen.

Fruktosdifosfat (FDP) är ett enklert sockerförening som består av en fruktosemolekyl som är kovalent bundet till två fosfatgrupper. Det bildas i levern under nedbrytningen av polysackarider, såsom stärkelse och glykogen, och fungerar som ett viktigt mellansteg i cellens energiproduktion genom glukoneogenes och glykolys. FDP kan också konverteras till andra sockerarter, såsom glukos och lactat, för att användas som energikälla eller byggstenar i andra biokemiska processer.

I assume you are asking for a medical definition of "spermatocytes." Spermatocytes are a type of cell that is involved in the process of sperm production, which is also known as spermatogenesis. Specifically, spermatocytes are the cells that undergo meiosis, a special type of cell division that results in the formation of four haploid cells, each containing half the number of chromosomes as the original spermatocyte. These haploid cells then develop into spermatozoa, or sperm cells, which are capable of fertilizing an egg and initiating embryonic development.

There are two types of spermatocytes: primary spermatocytes and secondary spermatocytes. Primary spermatocytes are the diploid cells that undergo the first round of meiosis, while secondary spermatocytes are the haploid cells that result from the first division and then undergo the second round of meiosis to form spermatozoa.

It's worth noting that spermatogenesis is a complex process that takes place in the seminiferous tubules of the testes, and it involves several different types of cells working together to produce mature sperm. Spermatocytes are just one important part of this process.

Aldehyd oxidoreduktaser är en grupp enzymer som katalyserar reductionen av aldehyder till primärt alcohol under oxidation av NAD(P)+ till NAD(P)H. De kan också katalysera omvända reaktioner. Aldehyd oxidoreduktaser delas in i två huvudgrupper: de som innehåller en flavinmononukleotid (FMN) eller flavinadenindinukleotid (FAD) kofaktor och de som inte gör det. Exempel på aldehyd oxidoreduktaser är alcoholdehydrogenas och aldehyddes hydrogenas. Dessa enzymer har en viktig roll i cellers metabolism, särskilt vid nedbrytningen av kolhydrater, fettsyror och aminosyror.

6-Fosfofruktokinase (6-PFK) er en viktig enzym i glykolysen, som er den metaboliske sti som bryter ned glukose til pyruvat for å produsere energi i form av ATP. 6-PFK katalyserer den første irreversible reaksjonen i glykolysen etter at glukosen har blitt aktivert til gluko-6-fosfat.

Reaksjonen som 6-PFK katalyserer er konversjonen av fruktose-6-fosfat (F6P) til fruktose-1,6-bisfosfat (F1,6BP):

F6P + ATP -> F1,6BP + ADP

Denne reaksjonen er en regulatorisk kontrollpunkt i glykolysen og er sterkt regulert av flere intracellulære signaler, herunder koncentrasjonen av glukose, fruktose-2,6-bisfosfat, ATP, ADP og AMP. Ændringer i 6-PFK-aktiviteten kan ha en betydelig effekt på nivået av glykolytisk aktivitet og dermed energiproduksjonen i cellen.

Acetaldehyd, eller etanol metabolit, är en organisk förening med formeln CH3CHO. Det är den huvudsakliga metaboliten av alkohol under nedbrytningen i kroppen och bildas när alkohol dehoxaseras till acetat av enzymet alkoholdehydrogenas (ADH) i levern. Acetaldehyd är ett toxiskt ämne som kan orsaka symtom som rödflammighet, yrsel och illamående, särskilt vid högre koncentrationer. Det har också visat sig vara cancerogent och bidra till skador på levern vid långvarig exponering.

Sugar alcohol dehydrogenases (SADHs) are a group of enzymes that catalyze the reversible oxidation and reduction reactions involving sugar alcohols and their corresponding ketoses or aldoses. These enzymes play a crucial role in carbohydrate metabolism, particularly in microorganisms such as bacteria and fungi.

SADHs can be classified into two main categories based on their substrate specificity: those that act on broad-chain sugar alcohols (polyols) and those that act on short-chain sugar alcohols. The former group includes enzymes that catalyze the oxidation of polyols such as sorbitol, mannitol, and dulcitol, while the latter group includes enzymes that act on short-chain sugar alcohols such as xylitol, arabitol, and ribitol.

The reaction catalyzed by SADHs involves the transfer of a hydride ion from the substrate to an NAD(P)+ cofactor, resulting in the formation of an aldehyde or ketone group on the sugar alcohol and the reduction of the cofactor to NAD(P)H. The reverse reaction can also occur, with the reduction of an aldehyde or ketone group on a sugar to form a sugar alcohol and the oxidation of NAD(P)H to NAD(P)+.

SADHs have potential applications in biotechnology, such as in the production of biofuels and other industrial chemicals. They are also being studied for their potential role in human health, particularly in relation to the metabolism of sugar alcohols found in certain foods and beverages.

L-Laktatdehydrogenas (LDH) er ein forkjølig enzym som finns i mange celler i kroppen, særlig i hjerte, lever, muskler, røde blodceller og hvite blodceller. LDH er involvert i prosessen med celleandning (aerob respisjon) og konverterer L-laktat til pyruvat under denne prosessen. Når celler skader eller dør, frigjores LDH fra cellene og kan måles i blodet. Høye nivåer av LDH i blodet kan være ein indikator på skade på celler eller vesentlig sykdom, som f.eks. hjerteanfall, leversykdom, infeksjoner, kreft og andre tilstander.

NADP står för Nicotinamidadenindinukleotidfosfat, som är en viktig koenzym i cellens energihushållning och i flera metaboliska processer. Det förekommer i två former: NADP+ (oxiderad form) och NADPH (reducerad form). NADPH är ett starkt reduktionsmedel, vilket betyder att det kan donera elektroner till oxidationsreaktioner. Det spelar en viktig roll i biosyntes av fettsyror, kolesterol och andra biologiskt aktiva substanser, samt i neutraliseringen av toxiska ämnen som fri radikaler.

'Pentosfosfat' är ett organofosfater med kemisk formel C5H11O9P. Det är en ester av pentos, en monosackarid med fem kolatomer, och fosforsyra. Pentosfosfat förekommer naturligt i levande organismer och spelar en viktig roll i celldes metabolism, särskilt inom glukosmetabolismen där det är ett intermediärt steg i pentosfosfatvägen.

Pentosfosfatvägen är en metabolic väg som involverar nedbrytning av pentoser och glukos till pyruvat, ATP och reducerade koenzergeringsmedel som NADPH. NADPH används sedan i andra biokemiska reaktioner såsom fettsyrasyntes och antioxidativ försvar.

I klinisk medicin kan pentosfosfatnivåerna mätas för att undersöka funktionen hos pentosfosfatvägen, särskilt i sjukdomar som berör röda blodkroppars metabolism såsom glykolytiska enzymdefekter och några former av anemi.

I medical terms, "kaniner" refererer til dyrene guineapig (Cavia porcellus), som er en art i familien Caviidae. Guineapiger er små pattedyr, der oprstammer fra Sydamerika og ofte holdes som kæledyr verden over. De er populære på grund af deres rolige og venlige natur.

Det kan være forvirrende at guineapiger ofte bliver omtalt som "kaniner" i daglig tale, men det er en fejlagtig betegnelse. De er ikke relateret til den almindelige kanin (Oryctolagus cuniculus), der tilhører familien Leporidae.

'Sulfolobus' är ett släkte av arkéer som tillhör den termofila och acidofila gruppen. De lever vanligtvis i heta källor med temperaturer på upp till 80-90°C och pH-värden runt 2-4. Släktet innehåller flera arter, däribland Sulfolobus acidocaldarius och Sulfolobus solfataricus. Dessa organismer har en stor betydelse inom forskningen eftersom de tros ha utvecklats under extremt höga temperaturer och sura förhållanden, något som gör dem till intressanta modeller för att studera evolutionära processer och extrema livsvillkor.

'Kemi' som ämne inom medicin definieras ofta som läran om de grundläggande principerna för interaktioner mellan kroppens molekyler och substanser från utsidan. Det inkluderar studiet av läkemedelsverkan, farmakokinetik (vad som händer med ett läkemedel i kroppen), toxicitet och farmakodynamik (hur läkemedlet påverkar kroppens funktioner). Kemiska processer är viktiga för att förstå hur olika läkemedel fungerar, hur de bryts ned och elimineras från kroppen, samt hur de kan interagera med varandra eller med kroppens egna molekyler.

Glycerofosfater är en grupp av lipider som innehåller glycerol (ett slags alkohol) som backbone, med en eller flera fosfatgrupper och ofta även en eller flera fettsyror kopplade till sig. De är viktiga beståndsdelar i cellmembranet hos levande organismer och fungerar också som energilager, särskilt i form av di- och triacylglycerofosfater (även kallat fosfolipider och triglycerider). Glycerofosfater deltar också i signaltransduktionsprocesser inom cellen.

Adenosintriphosphat (ATP) är ett molekylärt komplex som utgör en energirik förening i levande celler. Det består av en nukleotid, adenosin, som är kovalent bundet till tre fosfatgrupper. ATP fungerar som den huvudsakliga energibäraren inom celler och används för att driva en mängd olika cellulära processer, såsom muskelkontraktioner, nerverna transmissionsprocesser och syntesen av proteiner och andra biologiska molekyler. När ATP hydrolyseras (bryts ned) frigörs energi som kan användas för att utföra arbete inom cellen.

Laktat är ett slutprodukt i anaerob metabolism, vilket innebär att det bildas när kroppens celler behöver energiproduktion utan tillgång till syre. Detta sker framförallt under intensiv träning eller när blodflödet inte är tillräckligt för att möjliggöra syretransporten till cellerna.

Laktatet transporteras sedan via blodet till levern, där det kan omvandlas tillbaka till glukos och användas som energikälla igen. Om levern inte kan hålla jämna steg med laktattillförseln kan dock laktatakumulering ske, vilket kan leda till metabola acidos eller lägre pH-värden i blodet.

Det är värt att notera att när människor pratar om "laktatsatta muskler" avser de ofta en situation där musklerna har höga nivåer av laktat som orsakas av intensiv träning, men det är inte samma sak som muskelvätskan blir sur.

'Kemiska fenomen' refererar till de observationer och händelser som sker när kemiska substance, molekyler eller atomer interagerar med varandra genom kemiska reaktioner. Det kan inkludera bildning av nya kemiska bindningar, ändringar i fysiska egenskaper hos de involverade substanserna och energiflyt. Exempel på kemiska fenomen är syra-basreaktioner, oxidation-reduktion (redox)reaktioner, formation av kolloider och polymerisation.

Alkoholoxidoreduktas är ett enzym som katalyserar oxidationen av alkoholer till aldehyder eller ketoner, samtidigt som reducerande ämnen (t.ex. NAD+/NADP+) reduceras till deras motsvarande reducerade former (t.ex. NADH/NADPH). Detta enzym är också känt som alkoholdehydrogenas (ADH). Det finns olika typer av alkoholoxidoreduktaser, men de flesta av dem finns i levern och har en viktig roll i alkoholmetabolismen.

'Geobacillus stearothermophilus' är en grampositiv, strikt aerob bakterie som tillhör familjen Bacillaceae. Denna art förekommer vanligtvis i heta miljöer såsom kompost, jord och termiska källor, där den kan växa vid temperaturer upp till 70-75°C. Bakterien är också välkänd för sin förmåga att bilda starkt resistanta sporer som kan överleva under extremt höga temperaturer och länge tider, vilket gör den användbar inom sterosättning av medicinska instrument och i termostabilitetstester av läkemedel.

Organofosforföreningar är en grupp av kemiska föreningar som innehåller minst en kovalent bunden fosforatom till en eller flera kolatomer. Dessa föreningar kan vara naturligt förekommande, såsom i vissa enzymer och livsmedel, eller syntetiska, som i bekämpningsmedel, plaster och andra industriella produkter.

Syntetiska organofosforföreningar är kända för sin användning som insecticider, herbicider och nervgaser. De kan vara mycket giftiga för levande organismer, inklusive människor, och kan orsaka allvarliga skador på nervsystemet. Några exempel på välkända organofosforföreningar är parathion, malathion och sarin.

Medicinskt sett definieras muskler (musculus) som sammanlagt ett slags vävnad som består av celler, kollagenfibriller och elastiska fiber. Musklernas huvudfunktion är att orsaka rörelse hos oss levande varelser genom kontraktioner (kontinuerliga förkortningar) som gör att de drar ihop sig och blir kortare. Det finns tre typer av muskler i människokroppen:

1. Skelettmuskler (Musculus skeletalis): Dessa är fästade vid ben, rygg, skalle och andra delar av skelettet och arbetar tillsammans för att orsaka rörelse i kroppen. De flesta av musklerna som vi kan känna igen är skelettmuskler, till exempel bicepsen i överarmen eller quadricepsen i låret.

2. Hjärtmuskler (Musculus cardiacus): Dessa är en speciell typ av muskel som endast finns i hjärtat och är ansvariga för att pumpa blod genom kroppen. Hjärtmuskulaturen är automatiskt styrd, vilket betyder att den inte kräver någon direkt kontroll från vår nervsystem.

3. Smälmuskler (Musculus smooth): Dessa finns i inre organ som till exempel matsmältningsrören och blodkärlen, där de hjälper till att transportera föda genom systemet eller kontrollera blodflödet. Smälmuskulaturen är också automatiskt styrd och arbetar oftast omedvetet.

Muskler består av många celler som kallas muskelceller eller muskelfibrer, vilka innehåller flera tusentals mitokondrier (cellens kraftverk) för att producera den energi som behövs för kontraktion. Musklerna är också riktade med många små proteinfibriller som kallas aktin och myosin, vilka glider över varandra när muskeln kontraheras eller drar ihop sig.

Glukosfosfatdehydrogenas (GPDA) er ein forkjennelig enzym i kroppens celler. Det spiller en viktig rolle i stoffskiftet ved å hjelpe til med å omsette glukose (sukker) til energi.

Specifikt er GPDA involvert i den enzymatisk reaksjonen som omdanner D-glukose-6-fosfat til D-fruktose-6-fosfat under samtidig oxidasjon av NAD+ til NADH. Denne reaksjonen er ein del av glykolysen, som er en metabolisk sti som styrer nedbrytinga og omdanningen av glukose til pyruvat for å produsere energi i form av ATP (adenosintrifosfat).

GPDA finnes i to former: GPDA-B og GPDA-M. GPDA-B er involvert i både glykolysen og glukoneogenesen, mens GPDA-M kun er involvert i glukoneogenesen. Glukoneogenesen er den metaboliske stien som bygger glukose opp fra andre forbindelser i kroppen når blodsukkeret er lavo.

GPDA-feil kan føre til medisinske tilstander som f.eks. svært alvorlig muskeldegenerasjon og leverfeil.

Oxidation-reduction, också känt som redoxreaktioner, är en process där elektroner överförs från ett molekyl eller jon till ett annat. Det består av två delprocesser: oxidation och reduction.

Oxidation definieras som förlusten av elektroner eller ökning av oxidationstallet hos ett atom eller molekyler. Reduction är motsatsen, där det finns en vinst av elektroner eller minskning av oxidationstalet hos ett atom eller molekyler.

I allmänhet är oxidationen kopplad till en ökning i oxidationsgraden och reductionen med en minskning i oxidationsgraden. Detta kan illustreras genom följande exempel:

2Na (s) + Cl2 (g) -> 2NaCl (s)

I denna reaktion är natrium (Na) oxiderat, eftersom det förlorar en elektron och bildar Na+. Chlor (Cl2) är reducerat, eftersom det vinner elektroner och bildar Cl-. Detta visar hur oxidation och reduction sker samtidigt i samma reaktion, vilket kallas en redoxreaktion.

En aldehydreduktas är ett enzym som katalyserar reduktionen av aldehyder till primära alkoholer. Detta enzym kan också katalysera omvandlingen av ketoner till sekundära alkoholer. Aldehydreduktaserna är vanligtvis specifika för vissa substrat och kan hittas i olika organismer, inklusive människor. De kan vara involverade i olika biologiska processer, till exempel metabolismen av alkohol och andra kemikalier.

Aldehyddehydrogenas (ALDH) er en klasse enzymer som spiller en viktig rolle i metabolismen av aldehyder, som er et slags kjemisk forbindelse. Aldehydene kan oppstå som et biprodukt under normal metabolisme eller kan være tilstede i høye koncentrasjoner som en følge av ekstern eksponering, for eksempel ved alkoholforbruk eller rygning.

ALDH-enzymer katalyserer reaksjonen hvor ein aldehyd omdannes til en karboxylsyre, som er en mer stabil og mindre skadelig forbindelse. Dette er en viktig funksjon for å beskytte kroppen mot skade av aldehyder, som kan være skadelige for celler og for økt risiko for slike sykdommer som kraftig aldring (aging), kreft og neurodegenerative lidelser.

Det finnes flere typer ALDH-enzymer i kroppen, og de er spredt utover ulike organiske vesener og i blodet. De mest velkjente er ALDH1 og ALDH2, som har høy aktivitet mot aldehyder som oppstår under alkoholmetabolismen. Variasjoner i gener for disse enzymer kan påvirke evnen til å metabolisere aldehyder effektivt og kan være forbundet med forhøyet risiko for alkoholrelaterte skader og andre helseproblemer.

Molekylsekvensdata (molecular sequencing data) refererer til de resultater som bliver genereret når man secvenserer DNA, RNA eller proteiner i molekylærbiologien. Det innebærer typisk en række af nukleotider (i DNA- og RNA-sekvensering) eller aminosyrer (i proteinsekvensering), der repræsenterer den specifikke sekvens af gener, genetiske varianter eller andre molekyler i et biologisk prøve.

DNA-sekvensdata kan f.eks. anvendes til at identificere genetiske varianter, undersøge evolutionæ forhold og designe PCR-primerer. RNA-sekvensdata kan bruges til at studere genudtryk, splicevarianter og andre transkriptionelle reguleringsmekanismer. Proteinsekvensdata er vigtige for at forstå proteinstruktur, funktion og interaktioner.

Molekylsekvensdata kan genereres ved hjælp af forskellige metoder, herunder Sanger-sekvensering, pyrosekvensering (454), ion torrent-teknikker, single molecule real-time (SMRT) sekvensering og nanopore-sekvensering. Hver metode har sine styrker og svagheder, og valget af metode afhænger ofte af forskningens specifikke behov og ønskede udbytte.

En aminosyrasekvens är en rad av sammanfogade aminosyror som bildar ett protein. Varje protein har sin unika aminosyrasekvens, som bestäms av genetisk information i DNA-molekylen. Den genetiska koden specificerar exakt vilka aminosyror som ska ingå i sekvensen och i vilken ordning de ska vara placerade.

Aminosyrorna i en sekvens är sammanbundna med peptidbindningar, vilket bildar en polymer som kallas ett peptid. När antalet aminosyror i en peptid överstiger cirka 50-100 talar man istället om ett protein.

Aminosyrasekvensen innehåller information om proteinet och dess funktion, eftersom den bestämmer proteins tertiärstruktur (hur aminosyrorna är hopfogade i rymden) och kvartärstruktur (hur olika peptidkedjor är sammansatta till ett komplext protein). Dessa strukturer påverkar proteinet funktion, eftersom de avgör hur proteinet interagerar med andra molekyler i cellen.

Langerhans celler är typen av dendritiska celler som finns i huden och epitelgeweben. De utgör ett viktigt bestånddel i immunförsvaret genom att presentera antigen till T-celler och initiera en immunrespons. Langerhans cellöar är speciella strukturer som finns i epidermis, den yttre delen av huden, där de sitter mellan keratinocyterna. Deras huvudfunktion är att fagocytera främmande partiklar och proteiner, bryta ner dem till små peptider och presentera dessa för T-celler i lymfknutor. På det sättet hjälper de till att identifiera och eliminera patogener som tränger in i kroppen genom huden.

... finns i två diastereomerer; D-glyceraldehyd och L-glyceraldehyd. Glyceraldehyd bildas av kroppens metabolism som ... Glyceraldehyd eller 2,3-dihydroxipropanal är en trios, dvs. den enklaste formen av aldos. Det är en monosackarid med formeln ... Syntetisk glyceraldehyd kan tillverkas genom oxidation av glycerin med väteperoxid. Salt av tvåvärt järn (Fe2+) brukar användas ... C3H4O(OH)2. I ren form är glyceraldehyd söta, färglösa kristaller, men den förekommer vanligen som en svagt gulaktig, ...
Den enda aldotriosen är glyceraldehyd, som har ett kiralt stereocenter med 2 möjliga enantiomerer, D- och L-glyceraldehyd. ... Med tre kolatomer är glyceraldehyd den enklaste aldosen. Aldoser isomeriserar till ketoser genom Lobry-de Bruyn-van Ekenstein- ... Exempel på aldoser är glyceraldehyd, erytros, ribos, glukos och galaktos. Ketoser och aldoser kan differentieras kemiskt genom ... Några vanliga aldoser är: Triose: glyceraldehyd Tetroser: erytros, treos Pentoser: ribos, arabinos, xylos, lyxos Hexoser: ...
Det finns endast två trioser: aldotrios (glyceraldehyd) och ketotrios (dihydroxiaceton). Trioser är viktiga för cellandningen. ...
Av fem glyceraldehyd-3-fosfat blir det alltså tre ribulos-1,5-bisfosfat. För detta krävs ytterligare tre ATP. För att bilda en ... Glyceraldehyd-3-fosfat används på fyra olika sätt för att bilda nya molekyler, som sedan omvandlas vidare tills det har blivit ... närmare bestämt glyceraldehyd-3-fostat eller dihydroxyacetonfosfat. Dessa är isomerer som lätt omvandlas till varandra. Var ... glyceraldehyd-3-fosfat går det alltså åt nio ATP och sex NADPH. Det kritiska steget i Calvincykeln är bindandet av koldioxid ...
I glukoneogenes reduceras glyceraldehyd-3-fosfat till fruktos 1,6-bisfosfat med aldolas. Vid glykolys framställs fruktos 1,6- ... Aldolaser är enzymer som klyver fosfofruktos till dihydroxiaceton (DHAP) och glyceraldehyd-3-fosfat (G3P). Aldolas kan också ... bisfosfat till glyceraldehyd-3-fosfat och dihydroxiacetonfosfat genom användning av aldolas. Aldolaset som används vid ...
... eller strukturellt analog med D-glyceraldehyd. (D/L-nomenklaturen hänvisar inte till molekylens optiska rotationsegenskaper ... utan till dess strukturella analogi med glyceraldehyd.) L-arabinos är emellertid i själva verket vanligare än D-arabinos i ...
Den kontrollerar till exempel aktiviteten av ett antal viktiga enzymer, så som glyceraldehyd-3-fosfatdehydrogenas och ...
Det är en isomer till glyceraldehyd, men är till skillnad från den en keton och inte en aldehyd. Dihydroxiaceton kan ... framställas tillsammans med glyceraldehyd genom att låta glycerol oxideras av väteperoxid med järn(II)-salt som katalysator. ...
1,3-bis-fosfoglycerat → glyceraldehyd-3-fosfat Två stycken glyceraldehyd-3-fosfat omvandlas till en fruktos-1,6-bisfosfat. ... Varje producerat glukos kräver två pyruvat som utgångsmaterial eftersom det krävs två glyceraldehyd-3-fosfat för bilda en ...
Det har också föreslagits att DMDC hämmar enzymerna alkoholdehydrogenas och glyceraldehyd 3-fosfatdehydrogenas genom att orsaka ...
Leverglycerol-3-fosfat omvandlas mestadels till dihydroxiacetonfosfat (DHAP) och sedan glyceraldehyd-3-fosfat (GA3P) för att ...
... bland annat i fettvävnad ombildas till intermediären fruktos-6-fosfat och i levern till dihydroxiacetonfosfat och glyceraldehyd ...
Glyceraldehyd Dihydroxiaceton Erytros Treos Erytrulos Arabinos Lyxos Ribos Deoxiribos Xylos Allos Altros Apios Galaktos Glukos ...
Pi + glyceraldehyd-3-fosfat + NAD+ → NADH + H+ + 1,3-bisfosfoglycerat, där NAD+ är reduktant (H-acceptor), och glyceraldehyd-3- ...
... alkoholdehydrogenas glutamatdehydrogenas laktatdehydrogenas pyruvatdehydrogenas glukos-6-fosfatdehydrogenas glyceraldehyd-3- ...
Glyceraldehyd finns i två diastereomerer; D-glyceraldehyd och L-glyceraldehyd. Glyceraldehyd bildas av kroppens metabolism som ... Glyceraldehyd eller 2,3-dihydroxipropanal är en trios, dvs. den enklaste formen av aldos. Det är en monosackarid med formeln ... Syntetisk glyceraldehyd kan tillverkas genom oxidation av glycerin med väteperoxid. Salt av tvåvärt järn (Fe2+) brukar användas ... C3H4O(OH)2. I ren form är glyceraldehyd söta, färglösa kristaller, men den förekommer vanligen som en svagt gulaktig, ...
D(+)- glyceraldehyd. OH. DNA-polymeras är enzymet ansvarigt för att bilda nya kopior av DNA, i form av är DNA-polymeras ...
Det enklaste fallet, glyceraldehyd, har ett centrum för asymmetri, vilket ger upphov till två möjliga konformationer: D- och L- ...