Ett järnfritt flavoprotein med låg molekylvikt (16 000), innehållande en molekyl flavinmononukleotid (FMN), som erhållits ur bakterier odlade på ett järnfritt medium. Det kan ersätta ferredoxin i alla elektronöverföringsfunktioner i bakterieceller.
Ett koenzym till ett flertal oxidationsenzymer, inklusive NADH-dehydrogenas. Det utgör den huvudsakliga förekomstformen av riboflavin i celler och vävnader.
Veillonellaceae är en familj av gramnegativa, icke sporbildande, anaeroba bakterier som förekommer naturligt i människans mun, tarm och hud. Dessa bakterier är asacrobatiska, vilket betyder att de producerar energisubstrat genom att oxidera en substans samtidigt som de reducerar en annan. De är kända för sin förmåga att bryta ned laktat till kolmonoxid och acetat, vilket kan hjälpa att reglera pH-balansen i den mänskliga tarmen. Vissa studier har visat att överväxt av Veillonellaceae kan vara associerad med vissa sjukdomstillstånd, men ytterligare forskning behövs för att fastslå deras exakta roll i patofysiologiska processer.
Flavoproteiner är proteiner som binder flavinmononukleotid (FMN) eller flavinadensindinukleotid (FAD), två former av vitamin B2. Dessa koenzymers fungerar som elektrontransportörer i en rad biologiska reaktioner, inklusive oxidation-reduktionreaktioner. Flavoproteiner deltar i ett brett spektra av cellulära processer, såsom aerobisk and respiration, fotosyntes och metabolismen av aminosyror, fettsyror och karbohydrater.
Ett enzym som katalyserar oxidationen eller reduktionen av ferredoxin eller adrenodoxin i närvaro av NADP. EC 1.18.1.2.
Ett släkte hårliknande cyanobakterier med mjukt hölje. De utgör en stor del av sötvattenplankton världen över. Arten Anabaena flos-aquae orsakar förgiftning hos djur.
En art av gramnegativa, anaeroba, stavformade bakterier som finns i jord, tarmar och avföring, söt- och saltvatten.
Viologener är en grupp av organiska föreningar som innehåller två kväveatomer bundna till varandra genom två kolatomgrupper, vilket ger upphov till en dipositivt laddad heterocyclisk struktur. De är kända för deras elektronacceptor-egenskaper och används ofta inom områden som elektronik, solceller och medicinsk forskning.
Ett släkte gramnegativa bakterier som påträffas i jord och vatten. De kan uppträda ensamma, i par eller i oregelbundna grupper.
'Desulfovibrio desulfuricans' är en gramnegativ, sulfatreducerande bakterie som normalt förekommer i anoxiska miljöer, såsom våtmark, sediment och tarm. Den har förmågan att reducera sulfat till svavelväte (H2S) under sin energiproduktion, vilket gör den till en viktig aktör i sulfurcykeln i naturen. Dessutom kan den orsaka infektioner hos människor, särskilt vid nedsatt immunförsvar, och är associerad med flera sjukdomar som t.ex. tarmsjukdomar och endokardit.
Järnhaltiga proteiner som överför elektroner, vanligtvis vid en låg potential, till flavoproteiner. Järnet uppträder inte som i hem.
Ett släkte gramnegativa, anaeroba, stavformade bakterier med förmåga att reducera svavelföreningar till svavelväte. Bakterierna förekommer i anaerobt sötvatten- och saltvattenslam, tarmar, gödsel och avföring.
"Oxidation-reduction, or redox, refers to a type of chemical reaction where there is a transfer of electrons between two molecules, leading to a change in their oxidation state."
Pyruvatsyntase, även kallad pyruvatkinas, är ett enzym som katalyserar omvandlingen av fosfoenolpyruvat till pyruvat under utvecklandet av ATP (adenosintrifosfat) och NADH i glykolysprocessen. Detta steg markerar slutet på glykolysens anaeroba fas. Pyruvatsyntas finns i två isoformer, L-formen som är aktiv i muskler och R-formen som är aktiv i levern.
Flaviner är en grupp organiska föreningar som fungerar som prostetiska grupper inom flavoproteiner, vilka är involverade i biologiska oxidations-reduktionsprocesser. Flavinmononukleotid (FMN) och flavinadensindinukleotid (FAD) är två exempel på flaviner som spelar en viktig roll inom cellers metabolism, såsom i andningen och i nedbrytningen av fettsyror, kolhydrater och aminosyror.
Polypeptidkedjor utan den prostetiska grupp som är nödvändig för att bilda ett aktivt holoprotein.
En art gramnegativa, aeroba bakterier som första gången påvisades i jord i Vineland, New Jersey. Genom sin förmåga att använda rhamnos som kolkälla skiljer den sig från andra azotobacterarter.
En viktig process i cellens energiomsättning. Förloppet då elektroner transporteras från ett reducerat substrat till molekylärt syre.
Ett släkte rörliga eller icke-rörliga, grampositiva bakterier av familjen Bacillaceae. Många arter har identifierats, varav några är patogena. De lever i vatten, jord och i tarmkanalen hos människor o ch djur.
Riboflavin, också känt som vitamin B2, är ett vattenlösligt vitamin som spelar en viktig roll i energimetabolismen och är nödvändigt för celltillväxt och många andra kroppsfunktioner. Det hjälper till att konvertera näringsämnen till energi, underlättar andningsprocessen och hjälper till att bryta ner proteiner, fetter och kolhydrater från maten som du äter. Riboflavin är också viktigt för att hålla huden, håret och naglarna friska. Det finns naturligt i många livsmedel, till exempel grönsaker, frukt, mejeriprodukter, nötter och kött.
Sprängämnena är en grupp högexplosiva kemiska substance, som innehåller en primärkomposit som initierar explosionen och en energirik secondärkomposit som orsakar den egentliga sprängverkan genom snabb oxidation av dess beståndsdelar.
Peptostreptococcus är ett släkte av grampositiva, anaeroba kockobaciller som förekommer naturligt i människans och djurens mukosmembran, till exempel i munhålan och tarmen. De kan i vissa fall orsaka infektioner, särskilt hos immungomfoga individer eller vid komplikationer efter operationer. Exempel på infektioner som kan orsakas av Peptostreptococcus inkluderar abscesser, endokardit, meningit och skelettinfektioner.
I en enkel medicinsk kontext kan potentiometri definieras som en metod för att mäta elektrisk potentialskillnad mellan två punkter i ett elektrokemiskt system. Potentiometri används ofta för att bestämma koncentrationen av joner i en lösning, till exempel när man vill mäta pH-värdet i en lösning med hjälp av en pH-elektrod. Metoden bygger på att man använder en nonpolariserbar elektrod som inte själv orsakar någon ström, utan endast registrerar potentialskillnaden mellan de två punkterna.
Paraquat är ett starkt och kontroversiellt herbicid som används för att kontrollera ogräs på kommersiella jordbruksmarker. Det är en mycket giftig substans som kan orsaka allvarliga skador på lungor, lever, njurar och hjärta vid exponering, och kan vara dödligt om det sväljs, andas in eller kommer i kontakt med huden i högre koncentrationer. Paraquat är förbjudet i flera länder, inklusive Europa, men används fortfarande i vissa delar av världen.
Fotosystem I-proteinkomplex är ett proteincomplex som spelar en central roll i den ljusberoende fotosyntesen hos växter, alger och vissa bakterier. Det är en del av den fotosyntetiska elektrontransportkedjan och sitter lokaliserat i thylakoidmembranen inuti kloroplasterna.
Ett korslänkande karbodiimidreaktionsmedel.
Oxidoreduktaser som är specifika för ketoner.

Flavodoxin är ett protein som innehåller en flavinmononukleotid (FMN)-grupp och fungerar som elektrontransportprotein. Det förekommer naturligt hos vissa bakterier, alger och växter, där det deltar i olika metaboliska processer såsom fotosyntes och nedbrytning av aminosyror. Flavodoxiner kan även användas som elektronacceptorer inom bioteknologi, till exempel i biofotosystem baserade på bakterier.

Flavinmononukleotid (FMN) är ett koenzym som deltar i biologiska oxidationsprocesser. Det är den reducerade formen av flavinadenindinukleotid (FAD), och båda är derivat av vitamin B2, också känt som riboflavin. FMN är en vattenlöslig komponent i ett antal oxidoreduktaser, som är en typ av enzymer som överför elektroner från ett substrat till ett annat.

FMN består av en isoalloxazinring och en ribityl side chain. Den kan vara reducerad till FMNH2 genom att ta upp två väteprotoner och två elektroner, vilket gör den till en stark reduktant. När FMNH2 ger ifrån sig sina elektroner och protoner blir det återigen FMN.

FMN är involverat i ett stort antal cellulära processer, inklusive andningen, celldelningen och metabolismen av fettsyror, kolhydrater och aminosyror. Dessutom har FMN visat sig ha en viktig roll i den mitokondriella elektrontransportkedjan, där det hjälper till att generera ATP, det energirika molekylen som används av celler för att utföra arbete.

Vi tillader oss å gjøre dette på engelsk, siden det er vanligere med internasjonale medisinske terminologier:

Flavoproteiner är proteiner som innehåller en eller flera flavinkoenzymgrupper, vanligtvis i form av FAD (flavinadenindinukleotid) eller FMN (flavinmononukleotid). Dessa koenzymgrupper deltar som elektronmottagare och -donatorer i en rad olika biokemiska reaktioner, inklusive oxidation-reduktionreaktioner. Flavoproteiner är involverade i ett brett spektra av cellulära processer, såsom celldygningsprocesser, metabolismen av aminosyror, fettsyror och karboxylsyror, samt i det elektrontransportsystemet. Exempel på flavoproteiner är dekonsyderaser, xantinoxidas och sarcosinoxidas.

Ferredoxin-NADP-reduktas, även känd som ferredoxin:NADP+ oxidoreduktas eller FNR, är ett enzym som katalyserar omvandlingen av ferredoxin (ett järn-svavelprotein) till sin reducerade form och NADP+ till NADPH. Denna reaktion är viktig inom cellens elektrontransportkedja, särskilt i fotosyntesen hos växter, alger och cyanobakterier. FNR spelar en central roll i att reducera koldioxid till glukos under den ljusberoende fasen av fotosyntesen.

'Anabaena' är ett släkte av cyanobakterier (blågröna bakterier) som är kända för sin förmåga att fixera atmosfärisk kväve till ammoniak, vilket gör dem viktiga i näringskedjan. Dessa encelliga eller kolonibildande bakterier kan bilda speciella celler, heterocystceller, där kvävefixeringen sker. De kan vara frisimmande i vatten eller förekomma som symbionter i vissa växter och djur. 'Anabaena' har en global utbredning och kan påträffas i olika typer av vattenmiljöer, inklusive sötvatten, bräckt vatten och marina miljöer.

'Desulfovibrio vulgaris' är en gramnegativ, sulfatreducerande bakterie som normalt förekommer i anaeroba miljöer, såsom vattenlervätskor och tarmen hos människor och djur. Den har förmågan att reducera sulfat till svavelväte (H2S) under sin ämnesomsättning, vilket gör den till en viktig aktör i sulfurcykeln. Dess genomsnittliga storlek är 0,7-1,3 Mikrometer lång och 0,4-0,6 Mikrometer bred. Den har en spiralformad eller svagt böjd morfologi och är mobil med en enda polär flagell. 'Desulfovibrio vulgaris' kan också oxidera vissa organiska föreningar som metanol, etanol och formiat till ko2 och vatten. Denna bakterie kan spela en roll i patogenes eller symbios i värdorganismen beroende på miljön och förhållandena.

Viologener är en grupp av organiska föreningar som innehåller två kväveatomer som är binder till varandra via en dubbelbindning, vilket ger upphov till en dipositivt laddad grupp. De flesta viologener har två positiva laddningar och kallas därför ofta "4,4'-bipyridiniumsalter".

Viologener är vanligen färglösa, men de kan undergå en omvänd elektronöverföring (RED) vid excitering med ljus och bli färgade. Denna egenskap gör dem användbara som känsliga indikatorer för reduktionspotential i olika elektrokemiska system, inklusive celler för solenergi.

I medicinsk kontext har vissa viologener visat sig ha potential som läkemedel, framför allt som antimikrobiella medel. Dessa föreningar kan interagera med bakteriens elektrontransportkedja och störa dess funktion, vilket leder till celldöd.

Det är värt att notera att viologener inte används som läkemedel i klinisk praktik idag, men forskningen pågår för att utveckla nya och effektiva behandlingsalternativ.

'Azotobacter' er en genus av bakterier som lever i jord og vann, og som har evne til å fikse atmosfærisk kvælstof til organiske forbindelser. Disse bakteriene er strikt aerobe, det betyr at de trenger ilt for å overleve og gro. De er også kjent for å være meget motstående overfor uttørring og kan danne tørkebestandige cyster når de blir utsatt for tørke. 'Azotobacter'-bakterier er ofte brukt i biologisk kontroll av planter og som biofertilisatorer på grønnsaker, frukt og annen landbruksjord for å øke jordens fruktbarhet og produktivitet.

'Desulfovibrio desulfuricans' är en gramnegativ, sulfatreducerande bakterie som tillhör proteobakteriesläktet Desulfovibrio. Denna bakterie förekommer naturligt i våtmarksmiljöer, sediment och tarmflora hos djur inklusive människor.

'Desulfovibrio desulfuricans' har en speciell förmåga att reducera sulfat till svavelväte (H2S) under metabolismen, vilket gör den anaerob. Denna bakterie kan också oxidera organiska ämnen som laktat, etanol och formiat till acetat och väte (H2), vilket gör den även till en fakultativ anaerob.

Denna bakterie kan vara patogenisk för människor och orsaka infektioner som exempelvis endokardit, men det är ovanligt.

Ferredoxiner är en typ av järn-svavelprotein som deltar i elektrontransportkedjor inom cellens metabolism. De är små proteiner som innehåller två atomgrupper av järn och svavel (2Fe-2S) i sin aktiva sida, vilka kan acceptera och donera en elektron. Ferredoxiner deltar i olika biologiska processer, till exempel i fotosyntesen hos växter där de är involverade i överföringen av elektroner från fotosystem I till NADP+, som är ett viktigt steg för att skapa den reducerade formen av koenzym A (NADPH) som behövs för att producera glukos. De kan också vara involverade i näringsmetabolism, cellandning och andra metabola processer.

'Desulfovibrio' är ett släkte av sulfatreducerande bakterier som tillhör proteobacteria. Dessa bakterier är gramnegativa, stavformade och kan vara rakar eller spiralformade. De är anaeroba (kräver en syrefri miljö) och reducerar sulfat till svavelväte (H2S) som ett sätt att oxidera organiska substrat för sin energiproduktion. 'Desulfovibrio'-arter kan vara patogena och orsaka infektioner i människan, framför allt i immunosupprimierade individer eller vid skador på slemhinnor.

Oxidation-reduction, också känt som redoxreaktioner, är en process där elektroner överförs från ett molekyl eller jon till ett annat. Det består av två delprocesser: oxidation och reduction.

Oxidation definieras som förlusten av elektroner eller ökning av oxidationstallet hos ett atom eller molekyler. Reduction är motsatsen, där det finns en vinst av elektroner eller minskning av oxidationstalet hos ett atom eller molekyler.

I allmänhet är oxidationen kopplad till en ökning i oxidationsgraden och reductionen med en minskning i oxidationsgraden. Detta kan illustreras genom följande exempel:

2Na (s) + Cl2 (g) -> 2NaCl (s)

I denna reaktion är natrium (Na) oxiderat, eftersom det förlorar en elektron och bildar Na+. Chlor (Cl2) är reducerat, eftersom det vinner elektroner och bildar Cl-. Detta visar hur oxidation och reduction sker samtidigt i samma reaktion, vilket kallas en redoxreaktion.

Pyruvatsyntas (eller pyruvat syntase) är ett enzym som katalyserar omvandlingen av pyruvat till acetyl-CoA, en reaktion som sker i mitokondrien under cellandningen. Denna process kallas också oxidativ dekarboxylering av pyruvat och är en viktig del av citronsyracykeln (även känd som Krebs cykel eller TCA-cykel), där energi utvinns från näringsämnen såsom socker, fetter och aminosyror. Acetyl-CoA fortsätter sedan att indras i citronsyracykeln för att producera ATP, ett energibärande molekyl som används av cellen för olika processer.

Flaviner är ett samlingsnamn för en grupp biologiskt aktiva aromatiska komponenter som förekommer i många livsmedel, till exempel gröna teer, röd vin och choklad. De två huvudsakliga typerna av flaviner är flavonoider och isoflavonoider. Flaviner har antioxidativ verkan och kan skydda celler från skada. De kan också ha potential som antiinflammatoriska, antibakteriella och antivirala medel. Flaviner har undersökts för sin möjliga roll i att förebygga och behandla en rad sjukdomar, inklusive hjärt-kärlsjukdomar, cancer och neurodegenerativa tillstånd.

Apoproteiner är proteiner som binder till och transporterar lipider, såsom kolesterol och lipoproteiner, i blodet. De är en viktig del av lipoproteinpartiklarna, som inkluderar LDL (lde lågt densitetslipoprotein), HDL (hög ldensitetslipoprotein) och VLDL (mycket ldgt densitetslipoprotein). Apoproteiner deltar också i regleringen av lipidmetabolismen i kroppen. Varje apoprotein har en unik aminosyrasekvens och funktion. Exempel på apoproteiner är ApoA, ApoB, ApoC och ApoE.

'Azotobacter vinelandii' er en art av grønne svovlbakterier som lever i jord og vann. Den er kjent for sin evne til å fikse atmosfærisk kvælstof, det vil si at den kan omvandle det uorganiske kvælstoffet i luften til organiske forbindelser som plantene kan bruke. Dette gjør at den er viktig for å holde jordens biodiversitet i balance og øke jordens fruktbarhet. Bakterien er også interessant for forskere på grunn av sin evne til å danne store mengder bioplast, en type polymer som kan brukes i en rekke industrielle applikasjoner.

Elektrontransport är en biokemisk process som sker inne i celler och är en viktig del av cellandningen, eller celldygnets process. Det är en serie av redoxreaktioner där elektroner passerar mellan olika molekyler, vilket genererar energi i form av ATP (adenosintrifosfat).

I mitokondrierna, de subcellulära organellerna som är ansvariga för cellandningen, sker elektrontransporten i den så kallade elektrontransportkedjan. Denna kedja består av en serie komplexa proteiner och koenzym som sitter inbäddade i mitokondriens inre membran. Elektroner från reducerade coenzym, till exempel NADH och FADH2, passerar genom denna kedja och överförs till syre, vilket är det slutliga elektronacceptorn. Under transporten frigörs energi, som används för att pumpa protoner (H+) över mitokondriens inre membran, vilket skapar ett koncentrationsgradient. ATP-syntas, ett enzymkomplex beläget i mitokondriens inre membran, använder sedan denna gradient för att syntetisera ATP från ADP och fosfat.

I alltså är elektrontransporten en viktig process som genererar energi i celler genom en serie av redoxreaktioner där elektroner passerar mellan olika molekyler, vilket leder till skapandet av ATP.

'Clostridium' är ett släkte av grampositiva, stavformade, sporedbildande bakterier som förekommer i naturen, särskilt i jord och vatten. Många arter av Clostridium är anaeroba, vilket betyder att de inte behöver syre för att kunna växa och reproduceras. Några arter av Clostridium kan producera starkt toxiska ämnen och orsaka allvarliga infektionssjukdomar hos människor och djur, till exempel botulism, tetanus och colitis associerad med Clostridium difficile.

Riboflavin, også kjent som vitamin B2, er ein viktig vitsamin for menneskers helse. Det spiller en viktig rolle i energiproduksjonen i kroppen og er også involvert i andre biokjemiske prosesser som involverer oxidasjon-reduksjon. Riboflavin er også nødvendig for et godt fungerende nervesystem, hud, øyne og munn. Det finnes naturlig i mange matvarer som mjølk, ost, kjøtt, fisk, ægg, grønnsaker og nøtter. Som med andre vitsaminer, er det viktig å få en tilstrekkelig mengde riboflavin gjennom kosten eller kosttilskudd for å unngå defisiit.

Sprängämnena är en kategori av explosiva material som är designade för att producera en stor och plötslig frisättning av energi när de initieras på rätt sätt. De kan vara i fast, flytande eller gasform. Några exempel på sprängämnen inkluderar trotyl (TNT), hexogen (RDX) och pentrit (PETN). Sprängämnena används ofta i militära sammanhang, till exempel i bomber och granater, men de kan också användas inom gruvbrytning, byggnation och andra civila industrier.

Det är viktigt att notera att sprängämnena är farliga och ska hanteras med stor försiktighet av utbildade experter. De kan orsaka allvarliga skador eller dödsfall om de används på fel sätt eller om de faller i fel händer.

'Peptostreptococcus' är ett släkte av grampositiva, anaeroba bakterier som tillhör familjen Lactobacillaceae. Dessa bakterier förekommer naturligt i människans tarmflora och kan också påträffas i andra delar av kroppen såsom huden och slemhinnor. Släktet innehåller flera arter, däribland Peptostreptococcus anaerobius och Peptostreptococcus magnus.

Peptostreptococcus-arter är ofta associerade med infektioner i samband med trauma, kirurgi eller andra tillstånd som orsakar försämrad blodförsörjning och syresättning till vävnader. Infektioner kan vara lokaliserade till tänder, munhåla, lungor, urinvägar, kvinnliga reproduktiva organ och sår. I allvarliga fall kan dessa bakterier orsaka blodförgiftning (sepsis) eller andra systemiska infektioner.

Det är viktigt att specificera vilken art av Peptostreptococcus som påträffas i en given klinisk situation, eftersom olika arter kan ha olika patogenicitet och behandlingskrav.

In medicine, potentiometry är en metod för att bestämma koncentrationen av ett jon i en lösning genom mätning av den elektromotoriska kraften (EMK) eller potentialskillnaden över en elektrod som är i kontakt med lösningen. Potentiometri används ofta för att bestämma pH-värdet hos en lösning, men kan också användas för att bestämma koncentrationen av andra joner, såsom natrium (Na+) och kalium (K+).

I en potentiometri-uppmättning placeras två elektroder i lösningen: en referenselektrod och en indikatorlektrod. Referenselektroden har en konstant potential, medan indikatorelektroden är känslig för den jon du vill mäta. När de två elektroderna är inkopplade i ett potentiometermätinstrument visar detta potentialskillnaden mellan elektroderna. Genom att jämföra denna potentialskillnad med en kalibreringskurva, som har skapats genom att mäta potentialskillnaden för kända koncentrationer av samma jon, kan koncentrationen av jonen i den okända lösningen bestämmas.

Potentiometri är en mycket exakt metod för att bestämma jonkoncentrationer och används ofta inom klinisk kemi, miljöanalys och forskning.

Paraquat är ett starkt herbicid (orsakar död av växter) som används för att kontrollera ogräs i kommersiella jordbrukslandskap och industriella områden. Det är en giftig substans som kan orsaka allvarliga skador på människors lungor, lever, njurar och hjärta vid exponering. Paraquat är inte tillgängligt för vanlig användning av konsumenter i de flesta länder, inklusive Sverige, på grund av dess höga toxicitet.

Det är viktigt att notera att paraquat inte bör förväxlas med glyfosat, som är ett annat herbicid som ofta diskuteras i samband med hälsorisker. Glyfosat är mindre giftigt än paraquat och används mer vanligtvis i hushållsprodukter för trädgårdsunderhåll, såsom Roundup.

Fotosystem I-proteinkomplex är ett proteincomplex som spelar en central roll i den ljusberoende fotosyntesen hos växter, alger och vissa bakterier. Det är en del av den fotosyntetiska elektrontransportkedjan och sitter lokaliserat i thylakoidmembranen inuti kloroplasten.

Fotosystem I-proteinkomplexet består av flera olika subuniteter, inklusive en reaktionscentrumprotein som binder till ett pigment som absorberar ljusenergi och överför denna energi till elektroner. Dessa elektroner transporteras sedan genom ett antal elektrontransportproteiner till nästa steg i fotosyntesprocessen.

Fotosystem I-proteinkomplexet är också ansvarigt för att reducera ferredoxin, en järn-svavelprotein som är involverat i den senare delen av elektrontransportkedjan och som till slut leder till produktionen av syre och ATP.

I summa, Fotosystem I-proteinkomplexet är ett viktigt proteincomplex i fotosyntesen som hjälper till att omvandla solljusenergi till kemisk energi genom en serie komplexa processer som involverar flera olika proteiner och pigment.

Etyldimetylaminopropylcarbodiimid (EDC) er en kjemisk forbindelse som ofte brukes i biokjemisk forskning, specifikt i peptidsyntese og proteinforskning. Det er en karbodiimid-forskyvningsreagent som kan aktivere carboxylgrupper til å reagere med aminogrupper, deretter formes en amidbinding mellom de to gruppene. Dette gjør at EDC kan være nyttig i prosesser der et karboxylendegruppen og en aminoendegruppe skal kobles sammen for å danne en peptidbindning.

Her er en medisinsk definisjon av Etyldimetylaminopropylkarbodiimid:

Etyldimetylaminopropylcarbodiimid (EDC) er en kjemisk forbindelse som brukes som en karbodiimid-forskyvningsreagent i biokjemisk forskning. Det aktiverer carboxylgrupper til å reagere med aminogrupper, deretter dannes en amidbinding mellom de to gruppene. Dette gjør at EDC kan være nyttig i prosesser der et karboxylendegruppen og en aminoendegruppe skal kobles sammen for å danne en peptidbindning.

Ketonoxidoreduktas är ett enzym som katalyserar oxidationen av alfa-ketosyror till deras korresponderande karboxylsyror, samtidigt reduceras NAD+ till NADH. Detta enzym förekommer hos bakterier och används i deras metabolism för att bryta ned ketonkroppar som bildats under metabolismen av fettsyror. Ketonoxidoreduktas är också känt som d-beta-hydroxyacid dehydrogenas (D-β-HAD) och är viktigt för anaeroba bakteriers ämnesomsättning.

"Molecular crowding enhances native structure and stability of α/β protein flavodoxin" (på engelska). Proceedings of the ... Molecular crowding enhances native structure and stability of α/β protein flavodoxin / Proceedings of the National Academy of ...
... innehåller oxidoreduktaser som reagerar med järn-svavelproteiner EC 1.19 innehåller oxidoreduktaser som reducerar flavodoxin EC ...
"Molecular crowding enhances native structure and stability of α/β protein flavodoxin" (på engelska). Proceedings of the ... Molecular crowding enhances native structure and stability of α/β protein flavodoxin / Proceedings of the National Academy of ...