Flaviner är en grupp organiska föreningar som fungerar som prostetiska grupper inom flavoproteiner, vilka är involverade i biologiska oxidations-reduktionsprocesser. Flavinmononukleotid (FMN) och flavinadensindinukleotid (FAD) är två exempel på flaviner som spelar en viktig roll inom cellers metabolism, såsom i andningen och i nedbrytningen av fettsyror, kolhydrater och aminosyror.
Ett koenzym till ett flertal oxidationsenzymer, inklusive NADH-dehydrogenas. Det utgör den huvudsakliga förekomstformen av riboflavin i celler och vävnader.
En förening av riboflavin och adenosindifosfat. Den är koenzym till olika aeroba dehydrogenaser, t ex D-aminosyraoxidas och L-aminosyraoxidas. Syn. FAD.
Flavinmononukleotid-reduktas (FMN-reduktas) är ett enzym som reducerar Flavinmononukleotid (FMN) till Flavanodihydrogen (FH2) genom att transfera två väteatomer från NADPH till FMN.
Flavoproteiner är proteiner som binder flavinmononukleotid (FMN) eller flavinadensindinukleotid (FAD), två former av vitamin B2. Dessa koenzymers fungerar som elektrontransportörer i en rad biologiska reaktioner, inklusive oxidation-reduktionreaktioner. Flavoproteiner deltar i ett brett spektra av cellulära processer, såsom aerobisk and respiration, fotosyntes och metabolismen av aminosyror, fettsyror och karbohydrater.
Riboflavin, också känt som vitamin B2, är ett vattenlösligt vitamin som spelar en viktig roll i energimetabolismen och är nödvändigt för celltillväxt och många andra kroppsfunktioner. Det hjälper till att konvertera näringsämnen till energi, underlättar andningsprocessen och hjälper till att bryta ner proteiner, fetter och kolhydrater från maten som du äter. Riboflavin är också viktigt för att hålla huden, håret och naglarna friska. Det finns naturligt i många livsmedel, till exempel grönsaker, frukt, mejeriprodukter, nötter och kött.
"Oxidation-reduction, or redox, refers to a type of chemical reaction where there is a transfer of electrons between two molecules, leading to a change in their oxidation state."
Spektrofotometri är en teknik för att mäta absorptionen av ljus av olika våglängder, vilket används inom medicinen för att exempelvis bestämma koncentrationen av olika substanser i ett prov, såsom blodprov.
Ett järnfritt flavoprotein med låg molekylvikt (16 000), innehållande en molekyl flavinmononukleotid (FMN), som erhållits ur bakterier odlade på ett järnfritt medium. Det kan ersätta ferredoxin i alla elektronöverföringsfunktioner i bakterieceller.
NAD(P)H-oxidoreduktaser är ett samlingsnamn för en grupp enzymer som katalyserar oxidationen av NADH (reducerad nicotinamidadenindinukleotid) eller NADPH (reducerad nicotinamidadenindinukleotidfosfat) till NAD+ (oxiderad nicotinamidadenindinukleotid) eller NADP+ (oxiderad nicotinamidadenindinukleotidfosfat), samtidigt som de reducerar ett elektronacceptor. Denna katalytiska process är central för cellens metabolism och energiproduktion, särskilt inom cellandning (oxidativ fosforylering) där NADH och NADPH fungerar som elektrondonatorer i den elektrontransportkedja som genererar ATP (adenosintrifosfat). NAD(P)H-oxidoreduktaserna kan också spela en viktig roll i det redoxbalansen
Ett flavoprotein som katalyserar syntesen av protokatekusyra (3,4-dihydroxybensoesyra) från 4-hydroxybenzoat i närvaro av molekylärt syre. EC 1.14.13.2.
"Oxidoreduktaser är ett enzym som katalyserar oxidation-reduktionreaktioner, där elektroner överförs från ett molekylärt substrat, det reducerade substratet, till en acceptor, det oxiderade substratet."
NADP, eller mer formellt NADP+ (nicotinamidadenindinukleotidfosfat), är ett viktigt koenzym i celler och spelar en central roll i cellers energihushållning och metabolism. Det är ett vattenlösligt koenzym som deltar i redoxreaktioner, det vill säga reaktioner där elektroner överförs mellan molekyler. NADP+ kan acceptera två elektroner och en proton (H+), vilket resulterar i att den reduceras till NADPH.
En grupp syntetiska, aromatiska kväveföreningar som används som bekämpningsmedel (mot insekter, parasiter, ogräs). De är giftiga och tas upp genom hud, tarmar och slemhinnor.
En viktig process i cellens energiomsättning. Förloppet då elektroner transporteras från ett reducerat substrat till molekylärt syre.
H2O4S2-jonen och tillhörande salter, t ex Na2S2O4 (natriumditionit, som bl a används som blekmedel). Syn. hydrosulfit.
Läran om förloppsdynamik i kemiska och fysikaliska system.
En stor grupp enzymer som förmedlar oxidations-reduktionsreaktioner där en atom i en syremolekyl binds till det organiska substratet. Den reducerade syreatomen binds med väte och bildar vatten. Enzymerna kallas även monooxygenaser. Dessa reaktioner fordrar två substrat som reduktanter för var och en av de båda syreatomerna. Det finns olika klasser av enzymerna beroende på vilken typ av väteavgivande kosubstrat (koenzymer) som krävs för blandfunktionsoxidationen. EC 1.4 - 1.97.
NAD (Nicotinamid Adenin Dinukleotid) är ett viktigt koenzym som deltar i flertalet biokemiska reaktioner inom kroppen, särskilt vid cellandningen där det hjälper till att konvertera energireserver i form av kolhydrater, fetter och protein till ATP (Adenosintrifosfat), som används som direkt energikälla i cellerna. NAD förekommer i två former: NAD+ (oxiderad form) och NADH (reducerad form). Vid cellandningen oxideras NADH tillbaka till NAD+, vilket genererar elektroner som driver den elektrontransportkedja som producerar ATP. Därutöver är NAD också inblandat i andra processer såsom DNA-reparation och cellulär signalering.
En koenzym är ett organisk molekyl som hjälper till att aktivera enzym, en protein som accelererar kemiska reaktioner inom celler. Koenzymer binder till enzym vid en viss aktivt site och hjälper till att omvandla substrat, den ursprungliga molekylen som enzymet agerar på, till produkt, den slutgiltiga molekylen som bildas efter reaktionen. Koenzymer deltar ofta i oxidation-reduktionreaktioner och kan hjälpa till att överföra elektroner eller protoner mellan substrat. Ett exempel på en koenzym är NAD+ (nikotinamidadenindinukleotid), som hjälper till att överföra elektroner i cellandningen.
Nitroreduktasen är ett enzym som katalyserar reduktionen av nitrogruppen (-NO2) till aminogruppen (-NH2) i nitroföreningar.
I en enkel medicinsk kontext kan potentiometri definieras som en metod för att mäta elektrisk potentialskillnad mellan två punkter i ett elektrokemiskt system. Potentiometri används ofta för att bestämma koncentrationen av joner i en lösning, till exempel när man vill mäta pH-värdet i en lösning med hjälp av en pH-elektrod. Metoden bygger på att man använder en nonpolariserbar elektrod som inte själv orsakar någon ström, utan endast registrerar potentialskillnaden mellan de två punkterna.
En medicinsk definition av "oxygenase" är ett enzym som katalyserar en reaktion där syre (O2) adderas till ett substrat. Detta sker ofta i oxidativ metabolism, såsom i cellandningen där oxygenasen hjälper till att bryta ned molekyler för att frigöra energi.
Cryptochromes are a type of photoreceptor proteins found in plants and animals, including humans, that are involved in regulating circadian rhythms, which are the internal biological clocks that help to control various physiological processes such as sleep-wake cycles, metabolism, and hormone release. In animals, cryptochromes also play a role in magnetoreception, allowing some species to navigate using the Earth's magnetic field. These proteins contain a light-sensitive cofactor called flavin that allows them to detect and respond to blue light.
Enzymets proteinkomponenter utan eventuella kofaktorer eller prostetiska grupper, nödvändiga för enzymets funktioner.
Påskyndande av en kemisk reaktion genom medverkan av en särskild reaktorsubstans, katalysator.
En art gramnegativa, fakultativt anaeroba och stavformade bakterier som normalt förekommer i den nedre delen av tarmkanalen hos varmblodiga djur. Vanligtvis är den inte patogen, men vissa stammar kan ge upphov till diarré och variga infektioner. Syn. E. coli.
Ett enzym som katalyserar oxidationen eller reduktionen av ferredoxin eller adrenodoxin i närvaro av NADP. EC 1.18.1.2.
Enzymer som reversibelt katalyserar oxidationen av kolhydraters hydroxylgrupper till ketosockerarter, aldehyd eller lakton. Alla acceptorer utom molekylärt syre är tillåtna. EC 1.1.1.; EC 1.1.2.; EC 1.1.99.
De reaktiva områden på en makromolekyl som är direkt envolverade i dess specifika sammankoppling med en annan molekyl.
Ett enzym som katalyserar ljusreaktivering av UV-bestrålat DNA. Det bryter två kol-kolbindningar i pyrimidindimerer hos DNA. EC 4.1.99.3.
Veillonellaceae är en familj av gramnegativa, icke sporbildande, anaeroba bakterier som förekommer naturligt i människans mun, tarm och hud. Dessa bakterier är asacrobatiska, vilket betyder att de producerar energisubstrat genom att oxidera en substans samtidigt som de reducerar en annan. De är kända för sin förmåga att bryta ned laktat till kolmonoxid och acetat, vilket kan hjälpa att reglera pH-balansen i den mänskliga tarmen. Vissa studier har visat att överväxt av Veillonellaceae kan vara associerad med vissa sjukdomstillstånd, men ytterligare forskning behövs för att fastslå deras exakta roll i patofysiologiska processer.
Sarkosinoxid är ett enzym som katalyserar nedbrytningen av neurotransmittorn sarcosin till glycin och metylamin i kroppen.
Ultraviolettspektrofotometri (UV-spektrofotometri) är en laboratorieteknik som används för att bestämma koncentrationen av ett ämne i en lösning genom att mäta absorptionen av ultraviolett ljus. Detta görs genom att lysa upp lösningen med UV-ljus och mäta den absorbierade strålningen vid specifika våglängder. Resultaten presenteras i form av ett spektrum, som visar absorptionen som en funktion av våglängden. Metoden är vanlig inom områden som kemi, biokemi och miljöanalys för att bestämma koncentrationer av olika organiska och oorganiska ämnen, till exempel aminosyror, vitaminer, pigment och vissa typer av föroreningar.
Beskrivningar av specifika sekvenser av aminosyror, kolhydrater eller nukleotider som publicerats och/eller deponerats och hålls tillgängliga i databaser som t ex Genbank, EMBL, NBRF eller andra sekvensdataarkiv.
Xantindehydrogenas är ett enzym involverat i kolesterolmetabolismen, som katalyserar omvandlingen av xantinal och NAD+ till urat och NADH.
I en enkel medicinsk kontext kan 'nitroparaffiner' definieras som en grupp organiska föreningar som innehåller en eller flera kolkedjor (paraffiner) med tillhörande kväveatom(ater) i form av nitrogruppen (-NO2). Dessa ämnen är vanligen artificiellt framställda och används inte som läkemedel, men kan förekomma som kontaminanter eller biprodukter i vissa industriella processer eller produkter. Nitroparaffiner kan vara skadliga för levande vävnader och ha potential att orsaka cancer, beroende på deras specifika kemiska struktur och koncentration.
Aminosyrors ordningsföljd i en polypeptidkedja. Den utgör proteiners primärstruktur och är av avgörande betydelses för proteinkonfigurationen.
Substratspecificitet beteferrer sig inom farmakologi och enzymologi till den egenskap hos ett enzym eller en receptor där det endast binder till och katalyserar (eller påverkar) vissa specifika substanser, molekyler eller läkemedel, känt som substrat. Det innebär att en given enzymtyp endast är aktivt mot en begränsad grupp av kemiska föreningar som har en viss strukturell och kemisk likhet. Substratspecificiteten bestäms av enzymernas tredimensionella struktur och den del av substratmolekylen som interagerar med aktiva sitet på enzymet.
Stabila elementarpartiklar med den minsta, kända negativa laddningen. Elektroner ingår i alla grundämnen. De kallas även negatroner. Positivt laddade elektroner kallas positroner. Elektronernas antal, energinivå och placering runt atomkärnor avgör grundämnens kemiska identitet. Strålflöden av elektroner kallas katodstrålar eller betastrålar, en högenergistrålning som uppstår vid kärnsönderfall.
Pyruvatoxidas är ett enzym som katalyserar oxidationen av pyruvat till acetaldehyd och koldioxid, vilket är en del av glukosmetabolismen i celler.
Ett mått på en lösnings surhetsgrad.
En teknik som är tillämpbar på en mängd olika ämnen som uppvisar paramagnetism till följd av magnetismen alstrad av opariga elektroner. Erhållna spektra kan användas för påvisande, identifiering, och bestämning av elektronstrukturer, undersökning av molekylers interaktioner, och för mätning av kärnspinn och magnetiska moment. Elektronisk dubbelresonansspektrografi (ENOR) är en variant av tekniken som ger bättre upplösning. Spinnresonansanalys kan göras in vivo, och inkluderar tillämpningar som t ex magnetresonans (MRI). Syn. ESR.
Undersöknig av kristallstrukturer med hjälp av röntgendiffraktionsteknik.
Quinone reductases are a group of enzymes that catalyze the reduction of quinones to hydroquinones using NADH or NADPH as an electron donor. This reaction is important in the detoxification of quinones, which are produced during the metabolism of certain drugs and chemicals, as well as in normal cellular processes. High levels of quinone reductase activity have been associated with a reduced risk of cancer and other diseases, making it a potential target for therapeutic intervention.
Experimentella eller teoretiska modeller för undersökning av molekylers form, elektroniska egenskaper eller interaktioner. Hit hör även analoga molekyler, datorframställd grafik och mekaniska strukturer.
'Oxidoreductases Acting on CH-CH Group Donors' är ett samlingsnamn inom nomenklatur för en grupp enzymer som katalyserar oxidation-reduktionsreaktioner där kol-kol-bindningar (CH-CH) i organiska substance är donatorer av elektroner. Detta innebär att de hjälper till att överföra elektroner från en kolatom till en annan, vilket ofta leder till bildandet eller brytandet av kol-kol-bindningar. Exempel på enzymer som faller under denna kategori är dekarboxylaser och oxidaser.
Acyl-CoA-dehydrogenaser är en grupp enzymer som katalyserar oxidationen av acyl-koenzym A-esterer genom att introducera en dubbelbindning mellan den tvåa och tredje kolatomerna i acylkedjan. Denna reaktion är en del av beta-oxidationen, en metabolisk väg som bryter ner fettsyror till aketyl-CoA för att generera energi i form av ATP i mitokondrien. Det finns flera olika acyl-CoA-dehydrogenaser som är specialiserade på att oxidera specifika substrat med olika längder på acylkedjan.
En gren av kemin som är inriktad på studier av ljusets inverkan på kemiska processer eller reaktioner, eller kemiska reaktioner som alstrar ljus (kemiluminescens).
NADPH-dehydrogenas är ett enzym som katalyserar oxidationen av NADPH till NADP+ och reduktionen av ett acceptor molekyl. Detta enzym spelar en central roll i cellers reduktiva metabolism, särskilt inom biosyntetiska reaktioner och känns också under namnet NADPH oxidaser. Det finns flera isoformer av NADPH-dehydrogenas som existerar i naturen, varav vissa är flavoproteiner medan andra innehåller hemgrupp.
Mätning av intensitet och kvalitet hos fluorescerande ljus.
Dihydrolipoamiddehydrogenase är ett enzym som deltar i flera cellulära energiproducerande processer, inklusive citronsyracykeln och pyruvatdehydrogenaskomplexet. Det katalyserar reduktionen av dihydrolipoylresten tillbaka till lipoylresten i dessa komplexa system, vilket är en nödvändig process för att fortsätta energiproduktionen. Defekter i detta enzym kan leda till allvarliga metabola störningar och sjukdomar.
Proteiner förekommande hos någon bakterieart.
NADPH-ferrihemoproteinreduktase, även känt som NADPH-oxidoreduktas eller NOX, är ett enzym som överför elektroner från NADPH till ferrihemoproteiner och kan reducera dem till ferrohemoproteiner. Detta enzym spelar en viktig roll i cellers förmåga att generera reaktiva syremolekyler, såsom superoxidradikaler, som är involverade i olika fysiologiska processer, inklusive immunförsvar och signaltransduktion.
Ett enzym som katalyserar reaktionen 2 glutation + NADP+ = glutationdisulfid + NADPH + H+. EC 1.8.1.7.
Spectral analysis är en teknik inom signalbehandling och fysik som används för att bestämma frekvenskomponenterna i en given signal. Det innebär att man tar en tidsvariabel signal, vanligen en kontinuerlig funktion av tiden, och omvandlar den till frekvensdomänen med hjälp av Fouriertransformen eller en annan liknande metod. På så sätt kan man studera amplitud och fas för de olika frekvenser som ingår i signalen, vilket kan vara mycket användbart inom flera områden som till exempel elektroteknik, akustik och optik. I en enda mening:
En underklass av enzymer omfattande alla dehydrogenaser med verkan på primära och sekundära alkoholer samt hemiacetaler. Enzymerna kan klassificeras beroende på acceptor, som kan vara NAD+ eller NADP+ (underklass 1.1.1), cytokrom (1.1.2), syre (1.1.3), kinon (1.1.5) eller någon annan acceptor (1.1.99).
Ett enzym i oxidoreduktasklassen som katalyserar omvandlingen av beta-D-glukos och syre till D-glukono-1,5-lakton och peroxid. Det är ett flavoprotein med hög specificitet för beta-D-glukos. Enzymet bildas av Penicillium notatum och andra svampar och visar antibakteriell verkan i närvaro av glukos och syre. Det används för bedömning av glukoshalten i blod- eller urinprov medelst de färgämnen som bildas av reaktionens väteperoxid.
"Proteinbindning refererar till den process där ett protein binder specifikt till ett annat molekylärt substance, såsom en liten molekyl, ett annat protein eller en jon, vanligtvis genom non-kovalenta interaktioner som hydrogenbindning, Van der Waals-kräfter och elektrostatiska attraktioner. Denna bindning kan regulera funktionen hos det bundna substanceet och är av central betydelse för många biologiska processer, inklusive signaltransduktion, enzymsk aktivitet och transport av molekyler inom cellen."
'Oxidoreduktaser, N-demetylering' refererar till en grupp enzymer som katalyserar oxidationen och reduktionen av molekyler, samt den process där en metylgrupp (–CH3) avlägsnas från en kväveatom (-N-demetylering).
'Shewanella' är ett släkte av gramnegativa, fakultativt anaeroba bakterier som vanligtvis förekommer i marina och sötvattensmiljöer. Dessa bakterier är kända för sin flexibilitet när det gäller andning och kan använda en rad olika elektrondonatorer, inklusive järn och mangan, för att generera energi. Några arter av Shewanella kan vara patogena hos människor och orsaka infektioner, särskilt vid exponering för kontaminerad vatten eller föda.
'Vibrio' är ett släkte av gramnegativa, spiralformade eller stavformade bakterier som naturligt förekommer i vattenmiljöer, särskilt i kustnära och estuarina ekosystem med brackvatten. Många arter av Vibrio är kända för att orsaka sjukdomar hos människor, framför allt Vibrio vulnificus och Vibrio cholerae, som kan leda till allvarliga infektioner som till exempel matförgiftning eller sårinfektioner. Vibrio-bakterier är ofta förenade med vattenlevande djur, såsom skaldjur och fiskar, och smitta hos människor kan inträffa genom att äta rå eller underkokt skaldjurs kött eller genom öppna sår som utsätts för infekterad vatten.
I enkelhet kan 'proteinkonfiguration' definieras som den specifika rymdstrukturen och orienteringen hos de aminosyror som utgör ett protein. Denna konfiguration bestäms av proteinkedjans primära struktur (sekvensen av aminosyror) samt hur dessa aminosyror är hopfogade och vevda i rummet, vilket kallas för sekundär, tertiär och kvartär struktur. Proteinkonfigurationen har en direkt betydelse för proteinets funktion och stabilitet.
Oorganiska salter av den hypotetiska syran H3Fe(CN)6.
Teoretiska framställningar som efterliknar kemiska processer eller fenomen. Simuleringarna inkluderar bruk av matematiska beräkningar, datorer och annan elektronisk utrustning.
Dimetylglycine dehydrogenase är ett enzym som katalyserar oxidationen av dimetylgycin till sarcosin, vilket är en del av metabolismen av aminosyran glycin.
Riboflavinbrist definieras som ett tillstånd av näringsbrist där individen inte får tillräckligt med riboflavin (vitamin B2) för att uppfylla sitt kroppsliga behov. Detta kan leda till en rad symtom, inklusive mukos membran inflammation, hudläsioner, muntorrhet, och i allvarliga fall neurologiska symptom som förvirring och minnesförlust. Riboflavinbrist är ovanlig i industrialiserade länder, men kan förekomma hos vissa riskgrupper såsom alkoholister, äldre vuxna, vegetarianer och veganer.
Prolidase, även känt som Prolin-peptidas eller Prolinxidas, är ett enzym som spjälkar peptidbindningar som innehåller imid Peaksidor, vilket främst är förekommande i kollagen och elastin. Detta enzym bidrar till nedbrytningen och återanvändningen av prolin- och hydroxyprolinrika peptider i kroppen.
"Syrgas" er en sammentrekning av ordene "syre" og "luft", og refererer til den atmosfæriske luften som vi normalt inhalerer, som består av omkring 21% syre (O2), 78% kv nitrogen (N2) og små mengder av andre gasser som argon, kultilkristaller og spor av kullilkristaller. I denne enkelte meningen kan syrgas definieres som den atmosfæriske luft som inneholder 21% syre (O2) som er livsviktig for mennesker og andre levende vesen for å oksidere (forbranne) næringsstoffer for å produsere energi i cellene.
'Photobacterium' är ett släkte av gramnegativa, fakultativt anaeroba bakterier som tillhör familjen Vibrionaceae. De flesta arterna av Photobacterium är bioluminescenta och förekommer naturligt i marina miljöer, där de lever symbiotiskt med djur som lever på havsbottnen. Exempel på kända arter inom släktet Photobacterium är P. leiognathi, P. mandapamensis och P. phosphoreum. Dessa bakterier producerar ljus genom en biokemisk reaktion som involverar ett enzym som kallas luciferas och ett substrat som kallas luciferin. Photobacterium-bakterier kan också orsaka sjukdomar hos människor, framför allt hos immunosupprimerade individer, och kan leda till infektioner såsom sepsis, meningit och endokardit.
Cytokromreduktasen är ett enzymkomplex involverat i celldygnets (circadian rytm) reglering inom mitokondrierna hos eukaryota celler. Det katalyserar elektrontransportreaktioner och tillhandahåller energibearbetning genom att överföra elektroner från reducerade nicotinamidadenindinukleotid (NADH) till oxidationsmedel som syre, vilket leder till bildandet av vatten. Cytokromreduktasen spelar också en viktig roll i homeostasen hos celler genom att reglera apoptos eller programmerad celldöd.
En grampositiv bakterie som förekommer i mejeriprodukter, salt- och sötvatten, marina organismer, insekter och i organiskt material under nedbrytning.
I en enkel medicinsk kontext, kan 'P-O-lyas' definieras som en typ av reaktion där en fosfatestrad (P) bryts ned till en aldehydgrupp (-CHO) och en förening med en hydroxylgrupp (-OH). Denna process kallas också för dephosphorylering. Det är värt att notera att termen 'P-O-lyas' inte används särskilt ofta inom medicinsk terminologi, utan den kan vara mer vanlig inom biokemi och molekylärbiologi.
Rhodotorula är ett släkte av svampar som tillhör klassen Microbotryomycetes. De är encelliga, färgade jästsvampar som ofta förekommer i naturen på fuktiga ytor och kan orsaka opportunistiska infektioner hos människor, särskilt hos immunosupprimierade individer. Rhodotorula-arter producerar röd-, rosa eller orangefärgade kolonier på kulturmedier, vilket har gett upphov till deras namn (från grekiskan rhodo-, som betyder "rosa" och latinets -torula, som betyder "liten knöl").
Sarkosindehydrogenas är ett enzym involverat i nedbrytningen av aminosyran sarkosin till glycin och formaldehyd i kroppen.
Aminosyresekvenshomologi refererer til den grad af lighed i rækkefølgen af aminosyrerne, der udgør proteiner hos to eller flere organismer. Jo større antal identiske aminosyrer i samme position i de sammenlignede sekvenser, des højere er graden af homologi. Dette begreb anvendes ofte i molekylærbiologien for at fastslå evolutionæ forhold og funktionelle egenskaber hos proteiner.
Succinatdehydrogenas (SDH) är ett enzymkomplex som deltar i cellandningen, eller celldygnaden, i mitokondrier. Det katalyserar omvandlingen av succinat till fumarat i citronsyracykeln och reducerar samtidigt FAD (flavinadeningdion) till FADH2. SDH fungerar också som en del av elektrontransportkedjan, där FADH2 överför sina elektroner till ubichinon, vilket genererar ATP genom kemiosmos. Mutationer i generna för SDH kan leda till olika sjukdomstillstånd, inklusive cancer och neurologiska störningar.
En livsmiljö utan syrgas.
Rekombinanta proteiner är proteiner som innehåller sekvenser från två eller flera olika källor, vanligtvis genom genetisk manipulation i laboratorium. Genom användning av rekombinant-DNA-teknik kan man kombinera gener från olika organismer för att skapa en ny gen som kodar för ett protein med önskade egenskaper. Detta är en viktig metod inom biomedicinsk forskning och används bland annat för produktion av läkemedel, diagnostiska verktyg och för studier av proteiner och deras funktioner.
2,6-natriumdiklorindofenol. Ett färgmedel som används som reagen s vid bestämning av C-vitamin.

Flaviner är ett samlingsnamn för en grupp biologiskt aktiva aromatiska komponenter som förekommer i många livsmedel, till exempel gröna teer, röd vin och choklad. De två huvudsakliga typerna av flaviner är flavonoider och isoflavonoider. Flaviner har antioxidativ verkan och kan skydda celler från skada. De kan också ha potential som antiinflammatoriska, antibakteriella och antivirala medel. Flaviner har undersökts för sin möjliga roll i att förebygga och behandla en rad sjukdomar, inklusive hjärt-kärlsjukdomar, cancer och neurodegenerativa tillstånd.

Flavinmononukleotid (FMN) är ett koenzym som deltar i biologiska oxidationsprocesser. Det är den reducerade formen av flavinadenindinukleotid (FAD), och båda är derivat av vitamin B2, också känt som riboflavin. FMN är en vattenlöslig komponent i ett antal oxidoreduktaser, som är en typ av enzymer som överför elektroner från ett substrat till ett annat.

FMN består av en isoalloxazinring och en ribityl side chain. Den kan vara reducerad till FMNH2 genom att ta upp två väteprotoner och två elektroner, vilket gör den till en stark reduktant. När FMNH2 ger ifrån sig sina elektroner och protoner blir det återigen FMN.

FMN är involverat i ett stort antal cellulära processer, inklusive andningen, celldelningen och metabolismen av fettsyror, kolhydrater och aminosyror. Dessutom har FMN visat sig ha en viktig roll i den mitokondriella elektrontransportkedjan, där det hjälper till att generera ATP, det energirika molekylen som används av celler för att utföra arbete.

Flavin-adenindinukleotid (FAD) är ett koenzym som deltar i cellens metabolism. Det är en oxiderad form av flavinkoenzym och fungerar som elektronacceptor i redoxreaktioner. FAD kan ta emot två elektroner och två protoner, vilket resulterar i att det reduceras till FADH2. Därefter kan FADH2 ge ifrån de två elektronerna och protonerna i elektrontransportkedjan för cellandning (oxidativ fosforylering), vilket genererar ATP som energikälla. FAD deltar också i flera enzymer som är involverade i oxidationen av aminosyror, fettsyror och kolhydrater.

'FMN-reduktas' (eller Flavinmononukleotid-reduktasa) är ett enzym som reducerar FMN (Flavinmononukleotid) till FAD (Flavind Adamsyra) i en reversibel reaktion. Detta enzym spelar en viktig roll inom cellers metabolism, speciellt inom redoxreaktioner där elektronöverföring sker. FMN-reduktas finns naturligt i många olika levande organismer, inklusive människor.

Flavoproteiner är proteiner som innehåller en eller flera flavinkoenzymgrupper, vanligtvis i form av FAD (flavinadenindinukleotid) eller FMN (flavinmononukleotid). Dessa koenzymgrupper deltar som elektronmottagare och -donatorer i en rad olika biokemiska reaktioner, inklusive oxidation-reduktionreaktioner. Flavoproteiner är involverade i ett brett spektra av cellulära processer, såsom celldygningsprocesser, metabolismen av aminosyror, fettsyror och karboxylsyror, samt i det elektrontransportsystemet. Exempel på flavoproteiner är dekonsyderaser, xantinoxidas och sarcosinoxidas.

Riboflavin, også kjent som vitamin B2, er ein viktig vitsamin for menneskers helse. Det spiller en viktig rolle i energiproduksjonen i kroppen og er også involvert i andre biokjemiske prosesser som involverer oxidasjon-reduksjon. Riboflavin er også nødvendig for et godt fungerende nervesystem, hud, øyne og munn. Det finnes naturlig i mange matvarer som mjølk, ost, kjøtt, fisk, ægg, grønnsaker og nøtter. Som med andre vitsaminer, er det viktig å få en tilstrekkelig mengde riboflavin gjennom kosten eller kosttilskudd for å unngå defisiit.

Oxidation-reduction, också känt som redoxreaktioner, är en process där elektroner överförs från ett molekyl eller jon till ett annat. Det består av två delprocesser: oxidation och reduction.

Oxidation definieras som förlusten av elektroner eller ökning av oxidationstallet hos ett atom eller molekyler. Reduction är motsatsen, där det finns en vinst av elektroner eller minskning av oxidationstalet hos ett atom eller molekyler.

I allmänhet är oxidationen kopplad till en ökning i oxidationsgraden och reductionen med en minskning i oxidationsgraden. Detta kan illustreras genom följande exempel:

2Na (s) + Cl2 (g) -> 2NaCl (s)

I denna reaktion är natrium (Na) oxiderat, eftersom det förlorar en elektron och bildar Na+. Chlor (Cl2) är reducerat, eftersom det vinner elektroner och bildar Cl-. Detta visar hur oxidation och reduction sker samtidigt i samma reaktion, vilket kallas en redoxreaktion.

Specifikalt within medical field, spektrofotometri er en laboratoriemetode for å måle absorpsjonen av lys av ulike bølgelengder som passerer gjennom et prøvemateriale. Metoden brukes ofte i biokjemisk analyse til å bestemme konkentrasjonen av en substans, som f.eks. et kjemisk eller biologisk stoff, i en prøve ved å måle absorpsjonen av lys av en spesiell bølgelengde som er karakteristisk for dette stoffet.

I simplifisert termer, spektrofotometri innebærer at man sender en stråle med ulike bølgelengder av lys gjennom et prøvemateriale og måler hvor mye lys som absorberes ved hver bølgelengde. Dette gir en spektral signatur eller kurve som kan sammenlignes med referansespektre for å identifisere og kvalitativt eller kvantitativt bestemme eksisterende stoffer i prøven.

Denne teknikken er viktig innen områder som f.eks. klinisk biokjemisk analyse, farmakologi, mikrobiologi og miljøanalyse.

Flavodoxin är ett protein som innehåller en flavinmononukleotid (FMN)-grupp och fungerar som elektrontransportprotein. Det förekommer naturligt hos vissa bakterier, alger och växter, där det deltar i olika metaboliska processer såsom fotosyntes och nedbrytning av aminosyror. Flavodoxiner kan även användas som elektronacceptorer inom bioteknologi, till exempel i biofotosystem baserade på bakterier.

NAD(P)H-oxidaseredukter (EC 1.6.99.x) är ett samlingsnamn för en grupp enzymer som katalyserar oxidationen av NADH eller NADPH till NAD(P)+ och reduktionen av syre till vatten, under produktionen av superoxidradikaler (O2*-). Denna reaktion är välkänd från den fagocyta utlösta respiratoriska bursprängningen hos fosolipaser C-stimulerade neutrofiler.

I människor finns det en familj av NAD(P)H-oxidaseredukter, kända som NOX/DUOX-enzymkomplexen, som inkluderar:

1. NOX1 (NADPH-oxidas 1): uttrycks i kolon, hjärta, muskler och andra vävnader.
2. NOX2 (NADPH-oxidas 2 eller gp91phox): uttrycks främst i fosolipaser C-stimulerade neutrofiler och makrofager.
3. NOX3: uttrycks huvudsakligen i innerörat.
4. NOX4 (NADPH-oxidas 4 eller NOH-1): uttrycks i flera typer av celler, inklusive njurar, hjärta, muskler och endotelceller.
5. NOX5: uttrycks i testiklar, lymfocyter, endotelceller och andra vävnader.
6. DUOX1 (Dual oxidase 1): uttrycks huvudsakligen i tarmen och sköldkörteln.
7. DUOX2 (Dual oxidase 2): uttrycks huvudsakligen i lungor, sköldkörtel och hud.

Dessa enzymer spelar viktiga roller i cellsignalering, immunförsvar, homeostas och patologiska processer som inflammation, oxidativ stress och celldöd.

4-Hydroxybenzoat-3-monooxygenase är ett enzym som katalyserar en reaktion där 4-hydroxybenzoat konverteras till 3,4-dihydroxybenzoat med hjälp av syre och NADPH som kofaktorer. Detta enzym ingår i de bakteriella benzoatdegradationsvägarna och är vanligt förekommande bland proteobakterier.

Den exakta reaktionen som 4-hydroxybenzoat-3-monooxygenas katalyserar kan skrivas som följer:

4-hydroxybenzoat + NADPH + H+ + O2 -> 3,4-dihydroxybenzoat + NADP+ + H2O

Detta enzym tillhör den stora gruppen monooxygenaser och innehåller ett Rieske-järn-svavelkluster och en flavinmononukleotid (FMN) som kofaktorer. Dessa hjälper till att aktivera syret så att det kan reagera med 4-hydroxybenzoat.

Det är värt att notera att 3,4-dihydroxybenzoat är en viktig intermediär i de bakteriella benzoatdegradationsvägarna och att 4-hydroxybenzoat-3-monooxygenas spelar en central roll i denna process.

Oxidoreduktaser är ett samlingsnamn för en grupp enzymer som katalyserar o oxidations-reduktionsreaktioner, där elektroner överförs från ett ämne (donator) till ett annat (acceptor). I dessa reaktioner ändras donatorns oxidationstal medan acceptorns oxidationstal minskar. Oxidoreduktaser delas in i olika klasser baserat på de aktiva centra där elektronöverföringen sker, till exempel:

1. Oxidas (EC 1) - använder molekylär syre som acceptor
2. Dehydrogenaser (EC 1.1) - överför väteatomer mellan substrat och NAD+/NADP+ eller FAD
3. Reduktaoser (EC 1.2) - använder kemiska reduktanter som acceptorer
4. Oxidoreduktaser som överför elektroner till metalljoner (EC 1.16-1.19)

Oxidoreduktaserna är viktiga för cellens energiproduktion, metabolism och homeostas.

NADP står för Nicotinamidadenindinukleotidfosfat, som är en viktig koenzym i cellens energihushållning och i flera metaboliska processer. Det förekommer i två former: NADP+ (oxiderad form) och NADPH (reducerad form). NADPH är ett starkt reduktionsmedel, vilket betyder att det kan donera elektroner till oxidationsreaktioner. Det spelar en viktig roll i biosyntes av fettsyror, kolesterol och andra biologiskt aktiva substanser, samt i neutraliseringen av toxiska ämnen som fri radikaler.

Dinitrokresoler (DNC) er en organisk forbindelse som historisk har vært brukt som et desinfektant og herbicide. Det er en geléagtig, brunlig væske med en karakteristisk, bitter almond-lik smak. DNC består av to nitrogrupper (–NO2) og to kresolringer (en type aromatisk hydrokarbon).

I medicinsk sammenheng kan DNC være relevant i forbindelse med tiftiodermbiaet, en parasitose orsaket av lusen Pediculus humanus corporis. DNC har vært brukt som en behandling for å dræbe lusene og æggene sine, men dette er ikke lenger en anbefalt praksis på grunn av sundhetshensyn. Langvarig eksponering for DNC kan føre til skader på leveren, nyrerne og nervesystemet. Derfor bør DNC aldri brukes som en selvbehandling for tiftiodermbiaet eller noen annen medisinsk tilstand.

Elektrontransport är en biokemisk process som sker inne i celler och är en viktig del av cellandningen, eller celldygnets process. Det är en serie av redoxreaktioner där elektroner passerar mellan olika molekyler, vilket genererar energi i form av ATP (adenosintrifosfat).

I mitokondrierna, de subcellulära organellerna som är ansvariga för cellandningen, sker elektrontransporten i den så kallade elektrontransportkedjan. Denna kedja består av en serie komplexa proteiner och koenzym som sitter inbäddade i mitokondriens inre membran. Elektroner från reducerade coenzym, till exempel NADH och FADH2, passerar genom denna kedja och överförs till syre, vilket är det slutliga elektronacceptorn. Under transporten frigörs energi, som används för att pumpa protoner (H+) över mitokondriens inre membran, vilket skapar ett koncentrationsgradient. ATP-syntas, ett enzymkomplex beläget i mitokondriens inre membran, använder sedan denna gradient för att syntetisera ATP från ADP och fosfat.

I alltså är elektrontransporten en viktig process som genererar energi i celler genom en serie av redoxreaktioner där elektroner passerar mellan olika molekyler, vilket leder till skapandet av ATP.

"Ditionit" er en feilskrivning av "ditionit," som er et medisinsk term. Ditionitter er salter av ditionsyre (H2S2O4), og de brukes ofte som reduktionsmidler i medisinske sammenhenger. De er kjent for å ha antioksidative egenskaper og kan være nyttige i behandlingen av visse typer av skader på hjertet og blodkarene.

Slik som med noe medisinsk term, bør du alltid diskutere dette med en læge eller annen helsefagperson for å sikre deg at du får riktig informasjon og forståelse av hvordan det kan påvirke din helse.

I medicinen refererer kinetik specifikt till läkemedelskinetik, som är studiet av de matematiska modellerna som beskriver hur ett läkemedel distribueras, metaboliseras och utsöndras i en levande organism. Det finns fyra huvudsakliga faser av läkemedelskinetik:

1. Absorption (absorption): Hur snabbt och effektivt absorberas läkemedlet från gastrointestinal tract till blodomloppet.
2. Distribution (distribution): Hur snabbt och i vilken utsträckning fördelar sig läkemedlet i olika kroppsvävnader och vätskor.
3. Metabolism (metabolism): Hur snabbt och hur påverkar läkemedlets kemiska struktur i kroppen, ofta genom enzymer i levern.
4. Elimination (elimination): Hur snabbt och effektivt utsöndras läkemedlet från kroppen, vanligtvis via urin eller avföring.

Läkemedelskinetiken kan påverkas av många faktorer, inklusive patientens ålder, kön, genetiska variationer, lever- och njurfunktion samt andra läkemedel som patienten tar.

Jag antar att du söker en medicinsk definition av "hydrokinetic laser" i stället för "hydroxylaser", eftersom det senare inte verkar finnas någon etablerad medicinsk betydelse.

En hydrokinetisk laser är en typ av laser som använder vattenmolekyler som aktiv medium för laserkänslen istället för gaser, kristaller eller halvledare. Denna unika metod tillhandahåller ett kontrollerbart och högeffektivt sätt att leverera laserenergi under kirurgiska procedurer.

Vid användning av en hydrokinetisk laser skapas en smal, intensiv stråle av laserljus genom att stimulera vattenmolekyler i ett speciellt optiskt system. När denna laserstråle fokuseras på biologiskt vävnge ökar temperaturen och orsakar en ablation (avlägsnande) av det berörda området.

Hydrokinetiska lasrar används ofta inom olika grenar av medicinen, till exempel i oftalmologi för att korrigera synfel och i kirurgi för att skära bort eller värma upp vävnad. Dess speciella egenskaper gör den särskilt användbar inom områden där precision och kontroll är av största betydelse, såsom vid operationer i närheten av känsliga strukturer eller med risk för skador på omgivande vävnad.

'NAD' står för Nicotinamidadenindinukleotid (eller i sin reducerade form: Nicotinamidadenindinukleotidfosfat, NADH), som är en viktig koenzym i cellers energiproduktion. Det deltar bland annat i processer där elektroner överförs mellan molekyler inom cellens energiproducerande mitokondrier.

NADH bildas när NAD tar emot två elektroner och en proton (H+) under en reaktion, vilket gör att det reduceras från sin oxiderade form NAD+ till den reducerade formen NADH. Denna process kan sedan omvandlas till energi i form av ATP (Adenosintrifosfat) genom celldelningens elektrontransportkedja.

NAD och NADH är också involverade i andra cellulära processer, såsom DNA-reparation, åldrande och celldöd.

I kemisk medicinsammanhang är koenzymer organiska eller oorganiska molekyler som binder till enzym och är nödvändiga för att enzymet ska kunna utföra sin katalytiska funktion. De flesta enzymer innehåller ett aktivt centrum där substratet binder, men vissa enzymer behöver även koenzymer för att aktiveras eller för att underlätta reaktionen mellan substraten.

Koenzymer är ofta kofaktorer som deltar i biokemiska reaktioner och kan vara lätta att separera från proteinet, till skillnad från prostetiska grupper som är mer integrerade med proteinets struktur. Exempel på koenzymer inkluderar NADH (nicotinamidadenindinukleotid) och FAD (flavinadenindinukleotid), som båda deltar i oxidations-reduktionsreaktioner.

I vissa fall kan koenzymet vara kovalent bundet till enzymet, medan det i andra fall är bara tillfälligt bundet och kan frigöras efter att reaktionen har skett. I alla fall är koenzymer av central betydelse för enzymkatalyserade reaktioner och utgör därför viktiga mål inom läkemedelsutveckling, särskilt vid behandling av sjukdomar som beror på störningar i metabolismen.

Nitroreduktaser är ett enzym som katalyserar reduktionen av nitrogruppen (-NO2) i vissa föreningar, inklusive läkemedel och toxiner. Detta enzym finns naturligt i vissa bakterier och kan också finnas i vissa celler hos däggdjur, till exempel leverceller. Nitroreduktaser har visat sig ha potential som terapeutiska mål för behandling av infektioner och cancer.

In medicine, potentiometry är en metod för att bestämma koncentrationen av ett jon i en lösning genom mätning av den elektromotoriska kraften (EMK) eller potentialskillnaden över en elektrod som är i kontakt med lösningen. Potentiometri används ofta för att bestämma pH-värdet hos en lösning, men kan också användas för att bestämma koncentrationen av andra joner, såsom natrium (Na+) och kalium (K+).

I en potentiometri-uppmättning placeras två elektroder i lösningen: en referenselektrod och en indikatorlektrod. Referenselektroden har en konstant potential, medan indikatorelektroden är känslig för den jon du vill mäta. När de två elektroderna är inkopplade i ett potentiometermätinstrument visar detta potentialskillnaden mellan elektroderna. Genom att jämföra denna potentialskillnad med en kalibreringskurva, som har skapats genom att mäta potentialskillnaden för kända koncentrationer av samma jon, kan koncentrationen av jonen i den okända lösningen bestämmas.

Potentiometri är en mycket exakt metod för att bestämma jonkoncentrationer och används ofta inom klinisk kemi, miljöanalys och forskning.

'Oxygenase' är ett medialt term som refererar till ett enzym som katalyserar en reaktion där syre (O2) adderas till ett organisk substrat. Detta enzym spelar en viktig roll i cellandningen, speciellt i den mitokondriella andningen där det hjälper till att generera energi i form av ATP.

Det finns två huvudsakliga typer av oxygenaser: monooxygenaser och dioxygenaser. Monooxygenaser adderar en syremolekyl till substratet medan den andra syremolekylen reduceras till vatten. Dioxygenaser adderar två syremolekyler till substratet.

Ett exempel på ett monooxygenasenzym är cytochrom P450, som hjälper till att metabolisera läkemedel och toxiner i levern. Dioxygenaser inkluderar enzymer såsom ribulosa-1,5-bisfosfatkarboxylas/oxidas (RuBisCO) och natriumvitamin K-reduktas, som är involverade i fotosyntesen respektive blodets koagulationsprocess.

Cryptochromes are a type of photoreceptor protein that are involved in the regulation of circadian rhythms and other physiological processes in response to light. They are found in various organisms, including plants and animals. In humans, cryptochromes are expressed in the retina and are thought to play a role in the entrainment of the circadian clock to the light-dark cycle. Cryptochromes are also involved in the regulation of gene expression and have been implicated in the development of certain diseases, such as cancer. They belong to a larger family of flavoproteins called photolyases, which are involved in repairing DNA damage caused by UV light.

Apoenzym är en typ av enzym som innehåller en koenzym som är nödvändig för att aktivera dess funktion. Koenzymen binder till apoenzymet och bildar ett komplext kallat holoenzym, vilket är den aktiva formen av enzymet. Apoenzymet utan koenzymen är oftast inaktivt.

Apoenzymet utgör den proteinbaserade delen av ett enzym och innehåller ofta en aktiv situs där substratet binder och katalyseras. Koenzymen, som ofta innehåller en prostetisk grupp, bidrar till den kemiska reaktionen genom att tillhandahålla eller ta emot elektroner, protoner eller andra substanser.

Exempel på apoenzym-koenzym-par inkluderar:

* TriosfosfatIsomeras (TPI) och D-ribulosa 5-fosfat
* Alkoholdehydrogenas (ADH) och NAD+/NADH
* Pyruvatdehydrogenaskomplexet och liponsyra

Apoenzymet kan producera av enzymbrist eller nedsatt funktion vid vissa genetiska sjukdomar, vilket kan leda till metaboliska störningar.

En katalys är ett molekyul eller jon som ökar hastigheten på en kemisk reaktion genom att sänka energibarriären för reaktionen, men själv inte förändras i antal eller typ under processen. Katalytiska reagens deltar alltså inte i reaktionen och produceras inte som ett produkt av den heller. Istället fungerar de genom att sänka den aktiveringsenergi som behövs för att starta reaktionen, vilket gör att fler molekyler kan reagera under givena förhållanden. Katalysatorer är mycket viktiga inom biologin och industrin eftersom de gör det möjligt att effektivt producera en mängd olika kemikalier och material.

En kolibakterie (officiellt kallas Escherichia coli, ofta förkortat till E. coli) är en typ av gramnegativ bakterie som normalt förekommer i tarmarna hos varma blodcirkulerande djur, inklusive människor. Det finns många olika stammar av kolibakterier, och de flesta är ofarliga eller till och med nyttiga för värden. Några stammar kan dock orsaka allvarliga infektioner i mag-tarmkanalen, blodet eller andra kroppsdelar. En välkänd patogen kolibakteriestam är E. coli O157:H7, som kan orsaka livshotande komplikationer som hemolytisk uremisk syndrom (HUS) och tack följd av förtäring kontaminert mat eller vatten.

Ferredoxin-NADP-reduktas, även känd som ferredoxin:NADP+ oxidoreduktas eller FNR, är ett enzym som katalyserar omvandlingen av ferredoxin (ett järn-svavelprotein) till sin reducerade form och NADP+ till NADPH. Denna reaktion är viktig inom cellens elektrontransportkedja, särskilt i fotosyntesen hos växter, alger och cyanobakterier. FNR spelar en central roll i att reducera koldioxid till glukos under den ljusberoende fasen av fotosyntesen.

Colhydratdehydrogenaser är ett samlingsnamn för en grupp enzymer som katalyserar oxidationen av kolhydrater, det vill säga sockerarter. Genom att ta bort en väteatom och en syreatom från kolhydraten bildas antingen en keton eller en aldehyd, samtidigt som den resulterande energin lagras i form av NAD(P)H + H+.

Det finns olika typer av colhydratdehydrogenaser, till exempel:

* Glukosdehydrogenas
* Galaktosdehydrogenas
* Fruktosdehydrogenas

Dessa enzymer spelar en viktig roll i cellens energiproduktion och metabolism.

"Bindningsplatser" är ett begrepp inom strukturell biokemi och molekylärbiologi som refererar till de specifika områdena på en molekyl där den binder till en annan. Dessa bindningsplatser kan finnas på proteiner, DNA, RNA eller andra biomolekyler. De består ofta av aminosyrorsekvenser eller nukleotidsekvenser som har förmågan att känna igen och binda till specifika strukturella egenskaper hos en annan molekyl.

I proteiner kan bindningsplatser vara exponerade på proteinytan eller inbäddade i proteinets tredimensionella struktur. De kan vara specialiserade för att binde till små molekyler, joner, andra proteiner, DNA eller RNA. I DNA och RNA kan bindningsplatser bestå av komplementära baspar som möjliggör specifik bindning mellan två komplementära strängar.

Kännedom om bindningsplatser är viktigt inom forskning och medicinsk applikation, eftersom det kan användas för att utveckla läkemedel som binder till specifika proteiner eller andra molekyler i kroppen. Det kan också hjälpa till att förstå hur genuttryck regleras och hur signaleringsvägar fungerar inom celler.

Deoxyribodipyrimidine photolysis är en biokemisk reaktion där två pyrimidinbaser (till exempel två thymin eller två cytosin) i DNA-molekylen fotolyseras, det vill säga bryts ned av ljus. Denna reaktion orsakar skador på DNA:s dubbelhelix och kan leda till mutationer eller cellens död. Deoxyribodipyrimidine photolysis är en viktig mekanism i cancerutvecklingen och är också ansvarigt för delar av den skada som UV-strålning från solen kan orsaka på huden.

Vi tillader oss å gjøre dette på engelsk, siden det er vanligere med internasjonale medisinske terminologier:

Sarkosinoxid är ett enzym som katalyserar oxidationen av aminosyran sarkosin till metylglyoxal och glycin i kroppen. Det är involverat i metabolismen av aminosyror och har också visats ha en viktig roll i signaleringen av celldöd, inflammation och oxidativ stress. Sarkosinoxidas är ett mitokondriellt enzym som tillhör gruppen flavoproteiner och innehåller en flavinadensylkobalsamin (FAD)-grupp som är involverad i katalysen av reaktionen.

Ultraviolett spektrofotometri (UV-spektrofotometri) är en laboratorieteknik som används för att bestämma koncentrationen av ett ämne i en lösning genom att mäta absorptionen av ultraviolett ljus.

UV-spektrofotometri bygger på Lambert-Beers lag, som säger att absorbansen (A) är proportionell mot koncentrationen (c) och optisk väglängd (l) enligt formeln A = εlc, där ε är ett proportionalitetskonstant kallat extinktionskoefficient.

Genom att mäta absorptionen vid olika våglängder i ultraviolett området kan man identifiera och kvalitativt bestämma olika ämnen, eftersom olika ämnen har unika absorptionsspektra. UV-spektrofotometri används ofta inom kemi, biologi och farmaci för att bestämma koncentrationen av olika substanser i lösningar, till exempel proteiner, DNA, pigment och läkemedel.

Molekylsekvensdata (molecular sequencing data) refererer til de resultater som bliver genereret når man secvenserer DNA, RNA eller proteiner i molekylærbiologien. Det innebærer typisk en række af nukleotider (i DNA- og RNA-sekvensering) eller aminosyrer (i proteinsekvensering), der repræsenterer den specifikke sekvens af gener, genetiske varianter eller andre molekyler i et biologisk prøve.

DNA-sekvensdata kan f.eks. anvendes til at identificere genetiske varianter, undersøge evolutionæ forhold og designe PCR-primerer. RNA-sekvensdata kan bruges til at studere genudtryk, splicevarianter og andre transkriptionelle reguleringsmekanismer. Proteinsekvensdata er vigtige for at forstå proteinstruktur, funktion og interaktioner.

Molekylsekvensdata kan genereres ved hjælp af forskellige metoder, herunder Sanger-sekvensering, pyrosekvensering (454), ion torrent-teknikker, single molecule real-time (SMRT) sekvensering og nanopore-sekvensering. Hver metode har sine styrker og svagheder, og valget af metode afhænger ofte af forskningens specifikke behov og ønskede udbytte.

Xantindehydrogenas (XDH) er ein enzym som deltar i katalyse av reaksjoner involverte i purinmetabolismen, speksialt nedbryting av xantin til urat. XDH finnes i to former: en NAD+-afhængig oxidas form og en NADP(H/F)-afhængig reduktas form. Den oxidative formen er også kjent som xantinoxidas, som er aktivt involvert i produksjon av frie radicaler og kan spille en rolle i skadegjering av celler og utvikling av sykdommer, slik som kardiovaskulære sjukdommer og cancer.

"Nitroparaffiner" är ett samlingsnamn för en grupp organiska föreningar som består av kol, väte och en eller flera nitrogruppen (-NO2). De är derivat av alifatiska kolväten (paraffiner) där en eller flera väteatom har ersatts med en nitrogrupp. Dessa ämnen används främst som industriella lösningsmedel, men kan även förekomma i vissa typer av sprängmedel. De är potentiellt explosiva och cancerogena.

En aminosyrasekvens är en rad av sammanfogade aminosyror som bildar ett protein. Varje protein har sin unika aminosyrasekvens, som bestäms av genetisk information i DNA-molekylen. Den genetiska koden specificerar exakt vilka aminosyror som ska ingå i sekvensen och i vilken ordning de ska vara placerade.

Aminosyrorna i en sekvens är sammanbundna med peptidbindningar, vilket bildar en polymer som kallas ett peptid. När antalet aminosyror i en peptid överstiger cirka 50-100 talar man istället om ett protein.

Aminosyrasekvensen innehåller information om proteinet och dess funktion, eftersom den bestämmer proteins tertiärstruktur (hur aminosyrorna är hopfogade i rymden) och kvartärstruktur (hur olika peptidkedjor är sammansatta till ett komplext protein). Dessa strukturer påverkar proteinet funktion, eftersom de avgör hur proteinet interagerar med andra molekyler i cellen.

Substratspecificitet betegner i farmakologi og enzyms biokemi, hvilken type af substrat (den molekyle, der binder til enzymet) et specifikt enzym er i stand til at binde sig til og katalyse en reaktion med. Enzymer er biologiske katalysatorer, der accelererer kemiske reaktioner inden for levende organismer, og hver enzym har typisk en specifik substratspecificitet, der bestemmer, hvilken type af molekyler, den kan arbejde på.

Substratspecificiteten for et enzym kan være meget snæver, så det kun kan binde sig til én specifik molekyletype, eller den kan være bredere, så det kan binde sig til flere relaterede molekyler. Substratspecificiteten af et enzym kan blive fastlagt ved at undersøge, hvilke substrater det kan binde sig til og katalysere en reaktion med under specifikke betingelser.

Det er vigtigt at notere, at substratspecificiteten for et enzym ikke altid er absolut. I nogle tilfælde kan et enzym have en vis grad af fleksibilitet og være i stand til at binde sig til og katalysere reaktioner med substrater, der ikke er helt identiske med dets normale substrat. Dette kaldes undertiden for "promiskuitet" eller "krydsreaktivitet".

I'm sorry for any confusion, but the term "elektroner" is not a medical term in English or in Norwegian. Electrons are fundamental particles that carry a negative electric charge and are found in atoms. They are important in chemistry, physics, and many areas of science, including medicine (such as in medical imaging techniques like CT scans and MRI), but they are not a medical concept themselves.

If you have any questions about a specific medical concept or term, I'd be happy to try to help!

Pyruvatoxidas är ett enzym som spelar en viktig roll i cellandningen, eller celldygnaden, genom att katalysera oxidationen av pyruvat till acetaldehyd och koldioxid. Detta steg sker i mitokondrierna under anoxisk respiration, även kallad aerob metabolism.

Enzymet innehåller flera koppar- och magnesiumjoner som är nödvändiga för dess funktion. Pyruvatoxidas är också beroende av thiaminpyrofosfat (TPP), en koenzym, för att kunna utföra sin reaktion.

Reaktionen katalyserad av pyruvatoxidas kan skrivas som följer:

Pyruvat + O2 → Acetaldehyd + CO2 + H2O

Det är värt att notera att acetaldehyd som bildas i denna reaktion sedan omvandlas till acetat av en annan enzymkomplex, acetaldehyddehydrogenas. Acetat kan sedan användas för att producera energi genom citronsyracykeln.

Vätejonkoncentration, även känd som pH, är ett mått på hur sur eller basiskt ett vätskemedium är. Det specificerar protonaktiviteten (H+) i en lösning, vilket är relaterat till mängden hydrogenjoner (H+) per liter.

En lägre pH-värde (7) indikerar lägre vätejonkoncentration och mer basisk miljö. Vatten har en neutral pH på 7.

I medicinsk kontext kan förändringar i vätejonkoncentration ha betydelsefulla kliniska konsekvenser. För hög eller för låg pH kan störa normal cellfunktion och leda till acidos eller alkalos, respektive. Dessa störningar kan påverka olika fysiologiska processer, inklusive andningen, hjärt-kärlsystemet, njurarnas funktion och ämnesomsättningen.

Electron Spin Resonance Spectroscopy (ESR or EPR) er en teknisk metode i fysikken og kjemien som brukes for å studere et materiales elektronspinn. Denne teknikken er spesiell nyttig for å identifisere radikaler, defekter i faststoffer, metallioner med ufullt fylt d-skal, og andre systemer med en uendreidig antall elektroner.

I ESR spektroskopi, et magnetisk felt appliceres til et prøvemateriale plassert i en resonanskavitet. Dette fører til at elektronspinnene i materialet oppdelt seg i to separate tilstander med forskjellige energi. Elektromagnetisk stråling, vanligvis i form av mikrobølger, sendes inn i kaviteten og får noen av elektronspinnene til å endre tilstand. Denne overgangen kan detekteres og måles for å produsere et ESR-spekterum som inneholder informasjon om materialets egenskaper, inkludert størrelsen og typen av elektronspinnsystemet, samt andre parametre som avstanden mellom spinne og andre defekter i faststoffet.

ESR spektroskopi er en viktig teknisk metode innenfor flere områder av fysikk og kjemi, blant annet materialvitenskap, kjemisk syntese, biofag, geofag og astronomi.

Röntgenkristallografi är en teknik inom strukturbiologi och fysikalisk kemi som används för att bestämma tre-dimensionella strukturer av molekyler, ofta proteiner och andra biologiska makromolekyler. Den bygger på att utnyttja diffraktionen av röntgenstrålning när den passerar genom en kristall av det ämne vars struktur ska bestämmas.

I en kristall är atomer och molekyler ordnade i ett periodiskt mönster, vilket gör att de agerar som en diffraktionsgitter när de utsätts för röntgenstrålning. Genom att mäta intensiteten och fasen på de diffraktionerade strålarna kan forskaren rekonstruera den elektroniska densitetsfördelningen i kristallen, vilket ger information om var atomerna befinner sig i förhållande till varandra. Genom att analysera denna information kan man bestämma molekylens tresidiga struktur på atomnivå.

Röntgenkristallografi är en mycket kraftfull metod inom strukturbiologin och har haft en stor betydelse för vetenskapens förståelse av biologiska processer på molekylär nivå. Metoden används bland annat för att studera proteiner som är involverade i sjukdomar, för att utveckla läkemedel och för att undersöka materialegenskaper hos oorganiska material.

Quinone reduktaser (QR) är en grupp enzymer som katalyserar reductionen av kvävebaserade eller svavelbaserade kvioner till deras respektive hydrokinoler. Det finns två huvudtyper av quinone reduktaser: NAD(P)H-avhängiga quinone reduktaser (EC 1.6.99.2) och FAD-avhängiga quinone reduktaser (EC 1.3.5.1).

NAD(P)H-avhängiga quinone reduktaser är enzymer som katalyserar reductionen av kvävebaserade kvioner till hydrokinoler med hjälp av NADH eller NADPH som elektrondonator. Dessa enzymer har en viktig roll i cellers skydd mot oxidativ stress, genom att reducera potential-skadliga kvävebaserade kvioner till deras mindre reaktiva hydrokinoler.

FAD-avhängiga quinone reduktaser är enzymer som katalyserar reductionen av både kvävebaserade och svavelbaserade kvioner till sina respektive hydrokinoler med hjälp av FAD som elektrondonator. Dessa enzymer deltar i cellers elektrontransportkedjor, där de hjälper till att transportera elektroner från reducerade koenzymer till terminala elektronacceptorer.

Quinone reduktaser har också visat sig ha potential som mål för cancerterapi, eftersom vissa typer av quinone reduktaser är överförda i cancerceller jämfört med normala celler.

Molekylära modeller är matematiska och grafiska representationer av molekyler och deras interaktioner på en molekylär nivå. Dessa modeller används inom flera områden inom naturvetenskapen, till exempel inom biologi, kemi och fysik, för att förutsäga hur olika molekyler beter sig och interagerar med varandra.

En molekylär modell kan bestå av en tredimensionell struktur av en molekyl, som visar var varje atom finns placerad och hur de är bundna till varandra. Den kan också inkludera information om elektronmolntopologi, laddning och andra fysikaliska egenskaper hos molekylen.

Molekylära modeller kan användas för att simulera kemiska reaktioner, studera proteiners struktur och funktion, utveckla läkemedel och förstå komplexa biologiska system på en molekylär nivå. Genom att visualisera och analysera molekylära modeller kan forskare få en bättre förståelse för de grundläggande principerna som styr molekyler och deras interaktioner, vilket kan leda till nya insikter och innovationer inom många olika områden.

'Oxidoreductases acting on CH-CH group donors' är en kategori inom klassificeringssystemet EC-nummer (Enzyme Commission number) för enzymer. Detta specificerar att enzymer som faller under denna kategori katalyserar reaktioner där en väteatom (proton och elektron) överförs från ett kol-kolbindningsdonator till en acceptor, vilket ofta innebär en oxidation av substratet.

Exempel på enzymer som kan ingå i denna kategori är dekarboxylaser, som katalyserar borttagning av en karboxylgrupp från ett substrat och därmed också en överföring av två väteatomer till en acceptor. Andra exempel är diverse typer av oxidaser som katalyserar oxidation av kol-kolbindningar med hjälp av syre (O2) som elektronacceptor, vilket resulterar i bildning av vatten (H2O) eller väteperoxid (H2O2).

Det är värt att notera att denna kategori endast utgör en delmängd av alla olika typer av oxidoreduktaser, som är ett mycket stort och varierat enzymsuperfamilj.

Acyl-CoA-dehydrogenasen (ACAD) är en grupp enzymer som katalyserar oxidationen av acyl-koenzym A-ester i både fettsyrornas och aminosyrornas metabolism. Det finns flera olika typer av ACAD, varav var och en är specialiserad för att oxidera specifika kolkedjor med olika antal kolatomer. Exempel på olika ACAD-enzym är very long chain acyl-CoA dehydrogenase (VLCAD), medium chain acyl-CoA dehydrogenase (MCAD) och short chain acyl-CoA dehydrogenase (SCAD).

Defekter i ACAD-gener kan orsaka olika ärftliga metaboliska sjukdomar, såsom acyl-CoA dehydrogenasemangelsyndrom. Dessa sjukdomar kan leda till en påverkan av fettsyrornas oxidation och akuta metabola störningar, särskilt under långvarig fysisk aktivitet, snabbare växt eller stress.

'Fotokemi' er ein grensefag som handler om interaksjonen mellom lys og kjemisk forandring. Det kan også være definert som studiet av hvordan lys påverkar kjemiske reaksjoner og hvordan kjemiske forandringer kan føre til opphavet til lys. Fotokemiske reaksjoner kan forekomme når ein molekyl absorberer en foton, som er ein liten pakke av energii i form av lys. Denne absorgeringen kan føre til at elektroner i molekylet blir eksiterte og overgår til ein høyere energinivå. Dette kan resultere i en reaksjon der ein eller fleire kjemiske bindinger blir brudd eller nye bildes. Fotokemi har mange praktiske anvendelsar, for eksempel i fotosyntesen hos planter, i farger og litografi, samt i medisinsk behandling som fototerapi.

NADPH-dehydrogenas (EC 1.6.99.1) er en unntarleggjandi enzym i den reduksjonistiske kettan i celler, som deltar i oss oxidasjonen av diverse substrater ved å overføre elektroner fra NADPH til andre akseptorer. Det er et viktig enzym i flere biokjemiske prosesser, blant annet i syntesen av fettsyrer og steroider, som i tillegg kan ha en rolle i kreftutvikling og -vesen. NADPH-dehydrogenas finnes i to hovedformer: membranbundet (i mitokondriens innermembran) og cytosolsk. Membranbundet NADPH-dehydrogenas er også kjent som kompleks I av elektrontransportkjeden, og det er et viktig sted for produksjon av reaktive iltdelradikaler (ROS) under stresstilstander. Cytosolsk NADPH-dehydrogenas kan også bidra til ROS-produksjon, men har også en viktig rolle i å beskytte cellen mot oxidativ skade ved å overføre elektroner fra NADPH til andre antioxidative systemer.

Fluorescensspektrometri är en typ av spektroskopi som används för att studera fluorescens, ett optiskt fenomen där ett material absorberar ljus av en viss våglängd och sedan sänder ut ljus av en lägre energi (och därmed en högre våglängd) som det har absorberat.

I en fluorescensspektometri-uppmättning lyser materialet upp med ett känt, monokromatiskt ljuskällor (till exempel en laser eller en lamp med en snäv våglängdsutbredning). Materialet absorberar då ljuset och exciteras till ett högre energetiskt tillstånd. När materialet sedan svalnar ner till grundtillståndet avges det exciterade ljuset som fluorescens.

Fluorescensspektrometern mäter den resulterande fluorescensens intensitet och våglängd, vilket ger upphov till ett spektrum som kan användas för att identifiera och kvalitativt och kvantitativt bestämma olika substanser i ett prov.

Fluorescensspektrometri är en mycket känslig metod och används inom många områden, till exempel inom kemi, biologi, medicin och miljöskydd för att detektera och analysera olika substanser.

Dihydrolipoamiddehydrogenase (DHLD) er ein del av pyruvatdehydrogenas-kompleksen og α-ketoglutaratdehydrogenas-komplekset, som er viktige enzymer i cellens energiproduksjon. Disse kompleksene er involvert i prosessen med cellegjennomføringen av oxidativ dekarboxylering av pyruvat og α-ketoglutarat respektivt.

DHLD er ein flerfunksjonell enzym som består av tre identiske underenheter, og dets funksjon er å regenerere lipoamidkofaktoren etter at den har deltaker i oxidasjonsreaksjonene. DHLD katalyserer også overføringen av elektroner fra lipoamidkofaktoren til FAD, som er ein prostetisk gruppe i pyruvatdehydrogenas-komplekset og α-ketoglutaratdehydrogenas-komplekset.

Feilfunksjon i DHLD kan føre til en rekke medisinske tilstander, inkludert neurologiske forstyrrelser og metabolisk encefalopati.

Bacterial proteins are simply proteins that are produced and present in bacteria. These proteins play a variety of roles in the bacterial cell, including structural support, enzymatic functions, regulation of metabolic processes, and as part of bacterial toxins or other virulence factors. Bacterial proteins can be the target of diagnostic tests, vaccines, and therapies used to detect or treat bacterial infections.

It's worth noting that while 'bacterieproteiner' is not a standard term in English medical terminology, I assume you are asking for information about proteins that are found in bacteria.

NADPH-ferrihemoproteinreduktas, även känd som NADPH-oxidoreduktas eller NOX, är ett enzymkomplex som deltar i cellandningsprocessen (cellandning) och produktionen av reaktiva syrearter (ROS). Detta enzym finns naturligt i vissa celler, till exempel vita blodkroppar (fagocyter), och är involverat i försvaret mot infektioner genom att producera superoxidradikaler som dödar invaderande mikroorganismer.

NADPH-ferrihemoproteinreduktas katalyserar oxidering av NADPH till NADP+ och reduktion av ferrihemoproteinet (som innehåller järn i oxidationstillståndet +3) till ferrohemoproteinet (järn i oxidationstillståndet +2). Detta process ger upphov till en reaktiv syreart, superoxidradikal, som kan delta i ytterligare kemiska reaktioner och producera andra ROS.

Det finns flera isoformer av NADPH-ferrihemoproteinreduktas, varav NOX1 till NOX5 och DUOX1 till DUOX2 är de mest välstuderade. Dessa isoformer kan ha olika funktioner och distribution i kroppen.

Glutationreduktas (GR) är ett enzym som finns naturligt i levande celler och har en viktig roll i att hjälpa till att skydda cellerna mot skada. Det gör detta genom att hjälpa till att reglera nivåerna av glutation (GSH), ett antioxidativt ämne som hjälper till att neutralisera fria radikaler och andra skadliga molekyler i cellen.

Specifikt är GR ansvarigt för att reducera oxiderad glutation (GSSG) tillbaka till sin reducerade form (GSH), så att GSH kan fortsätta att agera som en effektiv antioxidant i cellen. GR använder NADPH som en kofaktor för att driva denna reaktion, och det är därför viktigt att ha tillgång till tillräckligt med NADPH för att säkerställa att GR fungerar optimalt.

GR har också visat sig spela en roll i andra cellulära processer, såsom regleringen av apoptos (programmerad celldöd) och immunresponsen. Dessutom kan nivåerna av GR vara förändrade vid vissa sjukdomstillstånd, såsom cancer, neurodegenerativa sjukdomar och åldrande.

Spectral analysis är ett samlingsbegrepp inom signalbehandling och analys för att bestämma frekvensinnehållet hos en given tidskontinuerlig signal eller diskret tidseriesekvivalenta. Det görs genom att bryta ned signalen i sina grundläggande frekvenskomponenter, vilket ger en frekvensdomän representation av den ursprungliga tidsdomän signalen.

I medicinsk kontext kan spectral analysis användas för att analysera biomedicinska signaler, såsom elektrokardiografi (ECG), elektroencefalografi (EEG) och magnetoencefalografi (MEG) signalspektrum. Detta kan hjälpa till att identifiera olika frekvensband och deras relativa intensiteter, vilka kan korreleras med olika fysiologiska tillstånd eller sjukdomar.

Till exempel i EEG-signaler, kan delta (0,5-4 Hz), theta (4-8 Hz), alpha (8-13 Hz), beta (13-30 Hz) och gamma (över 30 Hz) frekvensband användas för att klassificera olika medvetandetillstånd, såsom sömn, vakenhet, koncentration och sammanhangsfattande.

Samtidigt kan spectral analysis i kombination med andra metoder, som Fouriertransformen eller Wavelettransformen, användas för att identifiera patologiska frekvensmönster eller abnormiteter i biomedicinska signaler, vilket kan vara av värde inom diagnostik och behandling.

Alkoholoxidoreduktas är ett enzym som katalyserar oxidationen av alkoholer till aldehyder eller ketoner, samtidigt som reducerande ämnen (t.ex. NAD+/NADP+) reduceras till deras motsvarande reducerade former (t.ex. NADH/NADPH). Detta enzym är också känt som alkoholdehydrogenas (ADH). Det finns olika typer av alkoholoxidoreduktaser, men de flesta av dem finns i levern och har en viktig roll i alkoholmetabolismen.

Glukosoxidaser är ett enzym som katalyserar oxidationen av glukos (socker) till gluconolakton, samtidigt som det reduceras väteperoxid (H2O2) till vatten. Reaktionen kan skrivas som följer:

Glukos + O2 + H2O → Gluconolakton + H2O2

Glukosoxidas är ett flavoprotein som innehåller en flavinadening, FAD, i sin aktiva centrum. Det finns i naturen hos både djur och växter, och har olika funktioner beroende på art. Hos människor finns glukosoxidas i vår tarmflora och hjälper till att bryta ned socker. Det används också kommersiellt för att producera glukonsyra, som är en viktig råvara inom kemisk industri.

Proteinbindning (ibland även kallat proteininteraktion) refererar till den process där ett protein binder sig till ett annat molekylärt ämne, exempelvis en liten organisk molekyl, ett metalljon, ett DNA- eller RNA-molekyl, eller till ett annat protein. Proteinbindningar är mycket viktiga inom cellbiologi och medicinen, eftersom de ligger till grund för många olika biokemiska processer i kroppen.

Exempel på olika typer av proteinbindningar inkluderar:

* Enzym-substratbindningar, där ett enzym binder till sitt substrat för att katalysera en kemisk reaktion.
* Receptor-ligandbindningar, där en receptor binder till en ligand (exempelvis ett hormon eller en neurotransmittor) för att aktiveras och utlösa en cellsignal.
* Protein-DNA/RNA-bindningar, där proteiner binder till DNA eller RNA-molekyler för att reglera genuttrycket eller för att delta i DNA-replikation eller -reparation.
* Protein-proteinbindningar, där två eller fler proteiner interagerar med varandra för att bilda komplexa eller för att reglera varandras aktivitet.

Proteinbindningar kan styras av en mängd olika faktorer, inklusive den tresdimensionella strukturen hos de involverade molekylerna, deras elektriska laddningar och hydrofila/hydrofoba egenskaper. Många proteinbindningar kan också moduleras av läkemedel eller andra exogena ämnen, vilket gör att de är viktiga mål för farmakologisk intervention.

'Oxidoreduktaser' och 'N-demetylering' är två olika typer av enzymer eller reaktioner inom biokemi.

En oxidoreduktas är ett enzym som katalyserar en oxidation-reduktionreaktion, där elektroner överförs från en donator (elektrondonor) till en acceptor (elektronacceptor). Oxidoreduktaser delas vanligen in i olika klasser baserat på vilka elektron Donator och acceptor de arbetar med.

N-demetylering är en specifik typ av reaktion där en metylgrupp (-CH3) tas bort från ett kväveatom (N). Detta sker ofta som en del av metabolismen av vissa substanser, till exempel aminer och amfetaminer. N-demetyleringsreaktioner katalyseras vanligen av enzymer som kallas för demetyleraser.

Så en medicinsk definition av 'Oxidoreduktaser, N-demetylering' skulle kunna vara: En grupp enzymer som katalyserar reaktioner där elektroner överförs från en donator till en acceptor, inklusive de specifika reaktionerna där en metylgrupp tas bort från ett kväveatom i en molekyl.

Shewanella är ett släkte av gramnegativa, fakultativt anaeroba stavformade bakterier som tillhör familjen Alteromonadaceae. Dessa bakterier förekommer vanligtvis i marina och sötvattensmiljöer och kan bryta ned organiska ämnen under siaerotrofa förhållanden. Shewanella-arter är kända för sin förmåga att reducera ett brett spektrum av metalljoner, inklusive järn, mangan och krom, vilket gör dem intressanta inom bioremediering. Släktet innehåller över 60 arter, varav flera har potential att orsaka infektioner hos människor, särskilt hos immunosupprimERade individer. Infektioner orsakade av Shewanella-arter kan vara svåra att behandla på grund av deras multiresistens mot antibiotika.

'Vibrio' är ett släkte av gramnegativa, spiral- eller rakformade, fakultativt anaeroba bakterier som normalt förekommer i vattenmiljöer, särskilt i kustnära och marina ekosystem. Många arter av Vibrio är kända för att orsaka sjukdomar hos människor och djur, framför allt Vibrio cholerae, som orsakar koleran, en akut diarréisk sjukdom. Andra patogena arter inkluderar Vibrio vulnificus och Vibrio parahaemolyticus, vilka kan orsaka allvarliga infektioner i mag-tarmkanalen och huden, särskilt hos personer med nedsatt immunförsvar eller vid öppna sår.

Proteinkonfiguration refererar till den unika sekvensen av aminosyror som bildar ett proteinmolekyls tredimensionella struktur. Denna konfiguration bestäms av proteinkodande gener och påverkas av posttranslationella modifikationer. Proteinkonfigurationen är viktig för proteinets funktion, stabilitet och interaktion med andra molekyler inom cellen.

Ferricyanider är ett järn(III)-komplex av blåsyra (hexacyanoferrat(III)), med den kemiska formeln Prussian blue, Fe(CN)6−3. Det är en stabil och icke-reaktiv förening som används inom medicinen som ett läkemedel för att behandla akut järnförgiftning genom att bilda stabila komplex med järnjoner i mag-tarmkanalen, vilket minskar absorptionen av järn och underlättar dess eliminering från kroppen.

"Chemical models" är en benämning på de teoretiska beskrivningar och representationer som används för att förutsäga, tolka och förstå kemiska fenomen och processer. Det kan handla om matematiska ekvationer, diagram, grafiska representationer eller datorbaserade simuleringar som förenklar eller efterbildar beteendet hos atomers och molekylers interaktioner.

Exempel på olika typer av kemiska modeller innefattar:

1. Molekylär mekanik (MM): Använder enkla potentialenergi funktioner för att approximera de potentiella energierna hos atomgrupper i molekyler, vilket möjliggör simulering av deras rörelser och interaktioner.
2. Kvantkemi: Använder Schrödingerekvationen för att beräkna elektronstrukturen hos atomer och molekyler, vilket ger information om deras bindningsegenskaper, reaktivitet och spektroskopiska egenskaper.
3. Kinetisk modellering: Använder differentialekvationer för att beskriva hur snabbt en kemisk reaktion sker som funktion av temperaturen, trycket och koncentrationen av reaktanter.
4. Statistisk termodynamik: Använder statistiska metoder för att relatera makroskopiska egenskaper hos ett system, såsom temperatur, tryck och volym, till mikroskopiska egenskaper hos dess beståndsdelar, som atomers och molekylers energi- och positionella fördelningar.
5. QSAR (Quantitative Structure-Activity Relationship): Använder matematiska modeller för att korrelera kemiska strukturer med biologisk aktivitet, vilket möjliggör förutsägelser av farmakologiska egenskaper hos nya läkemedelskandidater.

Dessa olika typer av modellering kan användas för att besvara olika frågor inom kemi och relaterade områden, som att förstå hur en reaktion sker, hur ett material beter sig under olika förhållanden eller hur ett läkemedel fungerar på molekylär nivå. Genom att använda dessa modeller kan forskare göra hypoteser om systemens beteende och sedan testa dem genom experimentella observationer, vilket leder till en bättre förståelse av de underliggande mekanismerna och möjligheter att förutse hur systemen kommer att uppföra sig under olika förhållanden.

Dimetylglycindehydrogenas (DMGDH) er ein enzym som deltar i bortføringen av dimetylgycin, et sliktsforeldre til glycin som forekommer naturlig i kroppa vår. DMGDH finnes i mitokondriene og er aktivt involvert i metabolismen av aminosyren serin. Ved defekt i dette enzymet kan akkumulering av dimetylgycin føre til en rekke medisinske betenningsproblemer, inkludert neuroløgisk forvirring og kardiale abnormaliteter.

Riboflavin, också känt som vitamin B2, är ett vattenlösligt vitamin som spelar en viktig roll i cellens energiproduktion och hälsa hos hud, ögon och näringsupptaget. Riboflavinbrist är ett tillstånd där kroppen saknar tillräckligt med riboflavin för att uppfylla dess fysiologiska behov.

Riboflavinbrist kan orsaka en rad symtom, inklusive mukosam membraninflammation, hudlösningar, svullnad och rödhet i mun och läppar, mag-tarmrubbningar, minskad aptit, irritabilitet, hornhinneinflammation och neuropati.

Riboflavinbrist är ovanlig i industrialiserade länder där befolkningen har tillgång till en varierad kost, men kan förekomma hos äldre vuxna, alkoholister, vegetarianer och veganer som inte planerar sin kost noggrant. Det kan också förekomma hos personer med förhöjd behov av riboflavin, såsom gravida kvinnor, ammande mammor och idrottare.

Prolidase (eller Prolinas-dipeptidas) er ein eiendomelig type av peptidas, som bryter ned specielle dipeptider som inneholder prolin i slutten av peptidkjeden. Prolidase spiller en viktig rolle i recycling av kollagen og andre proteiner som inneholder sekvensene X-Proline eller X-Hydroxyproline, der X kan være noen vilkårlig aminosyre. Dette enzym finnes i mange typer av celler, inkludert hvite blodlegemer og leverceller.

Mangel på prolidase kan føre til forskjellige helseproblemer, som f.eks. svulst, infeksjoner og skleroderelaterte symptomer.

Medicinskt syrgas, ofta bara kallad syrgas, är syre i ren form som används inom sjukvården för andning. Det är ett gasartat preparat som består av minst 99% syre. Syrgas används vanligen via en andningsmask eller genom en injekterbar behållare med hjälp av en syrgaspump.

Syrgas används ofta för att behandla patienter som lider av syrebrist i blodet, till exempel på grund av lung- eller hjärtsjukdomar, trauma eller vid allvarliga infektioner. Det kan också användas under operationer och vid intensivvårdsbehandling för att stödja andningen och förbättra syresättningen i blodet.

'Photobacterium' är ett släkte av gramnegativa, aeroba eller fakultativt anaeroba, stavformade bakterier som tillhör familjen Vibrionaceae. Dessa bakterier är vanligen bioluminescenta och förekommer naturligt i marina miljöer, där de lever symbiotiskt med djur som lever på havsbottnen. Exempel på kända arter inom släktet 'Photobacterium' är 'Photobacterium phosphoreum' och 'Photobacterium leiognathi'. Dessa bakterier kan orsaka infektioner hos människor, ofta associerade med vattenburna aktiviteter som simning eller fiske.

Cytochrome reduktases are a group of enzymes that play a crucial role in the electron transport chain in the mitochondria of cells. They are responsible for accepting electrons from other components of the electron transport chain and transferring them to cytochromes, which are iron-containing proteins. This process is essential for the production of ATP, which is the primary source of energy for cells.

There are several types of cytochrome reduktases, including NADH dehydrogenase, ubiquinone reductase, and cytochrome c reductase. Each type plays a specific role in the electron transport chain and helps to facilitate the flow of electrons through the system.

NADH dehydrogenase, also known as Complex I, is the first component of the electron transport chain. It accepts electrons from NADH and transfers them to ubiquinone, which is a mobile carrier that moves electrons between complexes in the electron transport chain.

Ubiquinone reductase, or Complex III, accepts electrons from ubiquinone and transfers them to cytochrome c, another mobile carrier.

Cytochrome c reductase, or Complex IV, is the last component of the electron transport chain before oxygen. It accepts electrons from cytochrome c and transfers them to oxygen, which is the final electron acceptor in the chain. This process results in the production of water and releases energy that is used to generate ATP.

Defekter i cytochrome reduktaser kan leda till mitokondriell dysfunktion och är associerade med en rad olika sjukdomar, inklusive neurodegenerativa störningar, kardiomyopati och cancer.

'Brevibacterium' är ett släkte av grampositiva, aeroba stavformade bakterier som normalt förekommer på huden hos människor och djur. Några arter av Brevibacterium producerar en speciell lukt som kan påminna om ost, vilket gör att de ofta hittas i fermenterade livsmedel som ost och andra produkter där en kontrollerad mognadsprocess sker. Några arter av Brevibacterium kan också orsaka infektioner hos människor, särskilt hos immunförsvagna individer. Exempel på infektioner som kan orsakas av Brevibacterium inkluderar hudinfektioner och blodförgiftning (sepsis).

'P-O-lyas' är ett felstavat begrepp och kan möjligen vara menat att referera till 'peptidyl-oglanterings-lyas', även känt som 'P-glanterings-lyas'. Detta är en typ av enzymer som katalyserar reaktioner som bryter ned peptidbindningar i proteiner. Dessa enzymer spelar en viktig roll i processen med proteinav Bakterier använder ofta dessa enzymer för att underminera funktionen hos värdproteiner under infektion, och de har också potential som terapeutiska mål för behandling av bakteriella infektioner.

Rhodotorula är ett släkte av svampar som tillhör klassen Microbotryomycetes. Denna art av svampar förekommer vanligtvis i naturen och kan hittas på olika ytor, inklusive luft, vatten och jord. Några arter av Rhodotorula kan vara opportunistiska patogener, vilket betyder att de kan orsaka infektioner hos människor med nedsatt immunförsvar. Infektioner orsakade av Rhodotorula är ovanliga, men kan drabba hud, slemhinnor eller blodomloppet. Symptomen på en infektion varierar beroende på vilken del av kroppen som är drabbad, men kan inkludera feber, trötthet och andningssvårigheter. Behandlingen av Rhodotorula-infektioner består vanligtvis av antimykotiska läkemedel.

Sarkosindehydrogenas (SDH) er et enzym som deltar i cellens energiproduksjon i form av sukker og fedtforbruning. SDH er lokalisert i mitokondriene, de små kraftverk i cellene, og er ein del av den elektrontransportkjeden som produserer ATP, celleenergien. SDH består av fire underenumer, og defekter i noen av disse underenumer kan føre til en nedsatt funksjon hos SDH og resultere i sykdommer som for eksempel neurogenerative sjukdomar og tumorer.

Sekvenshomologi, eller sekvenstillhörighet, inom biokemi och genetik refererar till den grad av likhet mellan två eller flera molekylära sekvenser, som kan vara DNA-sekvenser, RNA-sekvenser eller proteinsekvenser. När det gäller aminosyrasekvenser, handlar det om den ordningsföljd av specifika aminosyror som bildar en proteinmolekyl.

Aminosyrasekvenshomologi mellan två proteiner används ofta för att undersöka deras evolutionära släktskap och funktionella likheter. Hög sekvenshomologi kan indikera närbesläktade proteiner med möjligen liknande funktioner, medan låg homologi kan tyda på mindre närstående eller icke-relaterade proteinsekvenser.

Det är värt att notera att även om två proteiner har en hög sekvenshomologi kan deras struktur och funktion skilja sig ifrån varandra, eftersom aminosyrasekvenser inte alltid korrelerar perfekt med proteiners tredimensionella struktur eller biokemiska aktivitet.

Succinatdehydrogenas (SDH) er ein kompleks enzym i menneskers og andre organismaers celleenergiometing, kjent som celler respirasjon. SDH finst i mitokondriets membran og spiller en viktig rolle i både den aerobe glykolysen og citronsyrens syklus (Krebs-syklus).

SDH består av fire underenheter, SdhA, SdhB, SdhC og SdhD, som tilsammen katalyserer overføringa av elektroner fra sukcinat til molekyler av fosfin (FAD) og herefter til ubihinon. Dette resulterer i oksideringen av sukcinat til fumarat og genereringen av prosentrer av ATP, det primære energimolekylet i levende organismer.

SDH er også kjent som kompleks II av elektrontransportkjeden i mitokondriets membran. Defekter i SDH-genera kan føre til medisinske tilstander som for eksempel paragangliom, phaeochromocytoma og hereditary leiomyomatosis and renal cell cancer (HLRCC).

'Anaerobic' er en medisinsk betegnelse for noen organismer, celler eller prosesser som ikke trenger ilt for å overleve eller foregå. Det kan også referere til miljøer uten ilt. I biologisk sammenhenging, innebærer 'anaerobios' vanligvis bakterielle vækster i en iltfattig omgivelse, som resulterer i fermentering av organiske stoffer for å produsere energi i form av ATP (Adenosintrifosfat).

Der er to typer anaerobe prosesser: obligate anaerobe prosesser og fakultativt anaerobe prosesser. Obligate anaerobe organismer kan ikke overleve i iltrikende miljø, mens fakultativt anaerobe organismer kan tolerere ilt og kan vokse både i iltfattige og iltrende miljø.

Rekombinanta proteiner är proteiner som har skapats genom tekniker för genetisk rekombination, där man kombinerar DNA-sekvenser från olika organismer för att skapa en ny gen som kodar för ett protein med önskvärda egenskaper. Denna teknik möjliggör produktionen av stora mängder specifika proteiner med konstant och predikterbar struktur och funktion. Rekombinanta proteiner används inom flera områden, till exempel inom medicinen för framställning av läkemedel som insulin, vaccin och enzymer.

2,6-Dichlorophenol är en organisk förening som består av en bensenring med två kloratomer på position 2 och 6 samt en hydroxylgrupp på position 1. Det kan definieras medicinskt som ett antiseptiskt och desinfektionsmedel, som är verksamt mot bakterier, virus och svampar. Preparat med 2,6-dichlorophenol används bland annat för desinfektion av ytor och instrument inom sjukvården.

Det är dock viktigt att notera att 2,6-dichlorophenol även kan vara skadligt för levande organismer vid högre koncentrationer eller långvarig exponering. Det bör hanteras med försiktighet och användas enbart enligt rekommenderade riktlinjer och säkerhetsföreskrifter.

Warburg arbetade med att koppla samman nikotinamid med hydridövergångar, upptäckten av flaviner öppnade dörrar för många ...
Flaviner (från latin flavus, gul)) är ett samlingsnamn för en grupp organiska föreningar baserade på pteridin, utgående från ...
Pteriner och flaviner är klasser av substituerade pteridiner som har viktig biologisk aktivitet. Pteridin, är en prekursor i ...
År 1937 erhöll han Nobelpriset i kemi "för sina undersökningar av karotenider, flaviner och vitaminerna A och B2". Han delade ...
Artiklar som behöver fler källor 2015-05, Alla artiklar som behöver fler källor, Alla artiklar som behöver källor, Flaviner, B- ...
Flaviner, Livsmedelsfärgämnen, Organofosfater, Oxidoreduktaser). ...
... flaviner, vitamin A och B2 och 1938 till Richard Kuhn för hans forskning på karotenoider och vitaminer. ^ Svenska Akademiens ...
... flaviner, vitaminer och enzymer). Specifikt utförde han viktigt arbete med vitamin B2 och antidermatit vitamin B6. År 1929 blev ...
Warburg arbetade med att koppla samman nikotinamid med hydridövergångar, upptäckten av flaviner öppnade dörrar för många ...
Senolytic Activator® kombinerar svart te flaviner och apigenin med en mycket absorberbar form... ...
... fukosidasHydroxikvicksilverbensoatMetyltransferaserHexosaminidaserVirusproteinerPepsin AFosformonoesterhydrolaserAcetonFlaviner ...