Fentiaziner
Tioridazin
Klorpromazin
Promazin
Proklorperazin
Triflupromazin
Flufenazin
Lugnande medel
Trifluoperazin
Perfenazin
Prometazin
Antipsykosmedel
Metotrimeprazin
Perazin
Tietylperazin
Butyrofenoner
Fotodermatit
Fentiaziner är en klass av läkemedel som används huvudsakligen inom psykiatrin för behandling av sjukdomar såsom schizofreni och depression. De är typiska antipsykotika och agonister/antagonister till dopaminreceptorer. Fentiaziner innefattar en rad olika kemiska substanser, men de har alla en fentiazinring i sin struktur. Exempel på fentiazinder är klorpromazin, perphenazin och trifluoperazin.
Fentiaziner fungerar genom att blockera dopaminreceptorer i hjärnan, vilket kan hjälpa att reducera positiva symtom såsom hallucinationer och delirium samt negativa symtom som sociala tillbakadraganden och apati. Dessa läkemedel kan också ha en viss sedativ effekt och används ibland för behandling av aggressivt beteende eller sömnsvårigheter.
Det är viktigt att notera att fentiaziner kan ha en rad biverkningar, inklusive rörighet, torr mun, yrsel och lågt blodtryck. I vissa fall kan de också orsaka mer allvarliga biverkningar som tardiv dyskinesi (en rörelseorder) eller neuroleptisk mjukgörning (förlust av muskeltonus). Läkemedlen ska användas under kontroll av en läkare och patienten bör övervakas för eventuella biverkningar.
Tioridazin är ett typiskt antipsykotiskt läkemedel, som tillhör gruppen fenotiaziner. Det används främst för behandling av akuta och kroniska psykoser, såsom schizofreni. Tioridazin fungerar genom att blockera dopaminreceptorer i hjärnan, vilket hjälper att minska symtomen som är associerade med psykoser, såsom hallucinationer och förvirring.
Läkemedlet kan också användas för behandling av allvarliga aggressiva beteenden och agitation vid demenssjukdomar. Tioridazin har också sedd effekt på känsla av rastlöshet, oro och sömnsvårigheter.
Tioridazin kan ge allvarliga biverkningar, såsom muskelrigiditet, tremor, yrsel, förvirring och i värsta fall neuroleptikamaskad syndrome (NMS). Dessutom kan det öka risken för utveckling av tardiv dyskinesi (TD), en obotlig rörelseförstörning.
Det är viktigt att använda läkemedlet under kontroll och övervakning av en läkare, som kan justera dosen och övervaka eventuella biverkningar.
Klorpromazin är ett typiskt antipsykotiskt läkemedel, som tillhör gruppen fenotiaziner. Det används främst för behandling av psykiatriska sjukdomar såsom schizofreni och andra former av psykoser. Klorpromazin fungerar genom att blockera dopaminreceptorer i hjärnan, vilket kan hjälpa att reducera hallucinationer, förvirring och aggressivt beteende.
Läkemedlet kan också användas för behandling av allvarliga fall av illamående och kräkningar, såsom kemoterapiinducerad illamående. Klorpromazin kan ges som tablett, injektion eller rektal suppositorium.
Som med alla läkemedel kan klorpromazin ha biverkningar, inklusive trötthet, yrsel, torr mun och förändringar i vikt. Vissa mer allvarliga biverkningar kan också uppstå, såsom rörelsekoordinationsproblem, förhöjt temperatur och förändringar i blodtrycket. Det är viktigt att prata med din läkare om alla dina symptom och möjliga risker innan du börjar ta klorpromazin eller något annat läkemedel.
Promazin är ett typiskt antipsykotiskt läkemedel som tillhör gruppen fenotiaziner. Det används främst för att behandla psykoser, schizofreni och andra psykiatriska sjukdomar. Promazin har också en stark sedativ effekt och kan användas för att behandla allvarlig agitation eller aggressivt beteende.
Läkemedlet fungerar genom att blockera dopaminreceptorerna i hjärnan, vilket hjälper att minska psykotiska symtom som hallucinationer och förvirring. Promazin kan också ha en kalmerande effekt på centrala nervösa systemet, vilket kan vara användbart vid behandling av sömnsvårigheter eller ångest.
Promazin kan också användas för att behandla svår nausea och kräkningar, eftersom det blockerar de receptorer i mag-tarmkanalen som orsakar illamående.
Läkemedlet kan ha en rad biverkningar, inklusive trötthet, yrsel, torr mun och förändrade rörelsemönster. I vissa fall kan det också orsaka mer allvarliga biverkningar som förändringar i blodtrycket, förhöjt blodsocker och förändringar i elektrolytbalansen.
Proklorperazin är ett typiskt antipsykotiskt läkemedel som tillhör gruppen phenothiaziner. Det används främst för behandling av allvarliga psykoser, schizofreni och manisk depression samt för att behandla svår yrsel och illamående (så kallad kinetos eller sjössjuka).
Proklorperazin fungerar genom att blockera dopaminreceptorer i hjärnan, vilket hjälper att minska psykotiska symtom som hallucinationer och förvirring. Det kan också hjälpa att reducera illamående genom att påverka det del av nervsystemet som kontrollerar känslan av yrsel och illamående.
Läkemedlet ges vanligen peroral (som en tablett eller en läkemedelsflüssa) eller som en intramuskulär injektion. Några vanliga biverkningar inkluderar trötthet, yrsel, torr mun och förändringar i sömnen. Mer allvarliga biverkningar kan omfatta rörelseproblem, förhöjt puls, förändringar i blodtrycket och försämrad leverfunktion.
Det är viktigt att använda proklorperazin under kontroll av en läkare på grund av riskerna för allvarliga biverkningar och för att säkerställa att det används i rätt dos och för rätt tillstånd.
Triflupromazine är ett typiskt antipsykotikum som tillhör gruppen fenotiaziner. Det används främst för behandling av psykoser, aggressivt beteende och agitation hos patienter med schizofreni eller andra psykiatriska sjukdomar. Triflupromazine fungerar genom att blockera dopaminreceptorer i hjärnan, vilket kan hjälpa att minska positiva symtom som hallucinationer och delirium.
Läkemedlet kan också användas för behandling av svår nattsvett och ångest vid palliativ vård av cancerpatienter. Triflupromazine har också sedativ, muskelavslappnande och smärtstillande effekter.
Som med alla läkemedel kan triflupromazine ha biverkningar, som sänkt blodtryck, förändringar i EKG, förhöjda levervärden, rörelsestörningar och neurologiska biverkningar. Det är viktigt att använda läkemedlet under kontroll av en läkare och att övervaka patienten för eventuella biverkningar.
Flufenazin är ett typiskt antipsykotiskt läkemedel som tillhör gruppen fenotiaziner. Det används främst för behandling av schizofreni och andra psykoser, men kan också användas vid behandling av allvarliga aggressiva beteenden och känslomässiga störningar hos personer med intellektuella funktionsnedsättningar.
Flufenazin verkar genom att blockera dopaminreceptorer i hjärnan, vilket kan hjälpa att reducera positiva symtom som hallucinationer och delirium, samt negativa symtom som avflackning och social tillbakadragande.
Läkemedlet ges vanligen peroralt (som tablett eller kapsel), men kan också ges som injektion. Närheten till dopaminreceptorerna gör att flufenazin har en stark sedativ effekt, och det är därför viktigt att starta behandlingen med låga doser och gradvis öka dosen under tätt medicinskt övervakning.
Som alla läkemedel kan flufenazin ge upphov till biverkningar, som exempelvis rörelsestörningar (till exempel tardiv dyskinesi), förändringar i blodbilden, sänkt blodtryck och ökat sug till bröstkörteln hos kvinnor. Det är viktigt att patienten och eventuellt även anhöriga informerar läkaren om alla biverkningar som kan uppstå under behandlingen.
'Lugnande medel' är ett samlingsbegrepp inom medicinen för preparat som används för att minska oro, rastlöshet eller aggressivitet hos en patient. Dessa medel kallas även sedativa, soporifica eller antipsychotiska beroende på deras specifika verkan och användningsområde. De kan vara i form av tabletter, injektioner, droppar eller transdermala plåster. Exempel på lugnande medel inkluderar bensodiazepiner som diazepam och lorazepam, samt antipsychotiska läkemedel som quetiapin och olanzapin.
Trifluoperazine är ett typiskt antipsykotikum som tillhör gruppen fenotiaziner. Det används främst för behandling av psykoser, schizofreni och allvarliga agitationstillstånd. Preparatet fungerar genom att blockera dopaminreceptorer i hjärnan, vilket minskar excitationen och störningarna i tankeprocessen. Trifluoperazine kan också användas för behandling av allvarliga kramper orsakade av psykiska sjukdomar eller neurologiska tillstånd som Parkinson.
Läkemedlet bör ges under medicinsk kontroll på grund av riskerna för biverkningar, inklusive rörelsekoordinationsproblem, trötthet, yrsel, torkad mun, förstoppning och ögonirritation. I sällsynta fall kan det orsaka mer allvarliga biverkningar som förändringar i elektrolytbalansen, leverfunktionen eller blodbilden.
Perfenazin är ett typiskt antipsykotiskt läkemedel som tillhör gruppen fenotiaziner. Det används främst för behandling av schizofreni och andra psykoser, men kan också användas för att behandla allvarliga aggressiva beteenden och agitation hos äldre personer med demens.
Perfenazin fungerar genom att blockera dopaminreceptorer i hjärnan, vilket hjälper att minska symptomen som är relaterade till psykoser, såsom hallucinationer och förvirring. Läkemedlet kan också ha en lugnande effekt och kan användas för att behandla ångest och sömnsvårigheter.
Perfenazin kan ges som tablett, depotinjektion eller intravenös injektion. Några vanliga biverkningar inkluderar yrsel, trötthet, torr mun, förstoppning och viktminskning. Mer allvarliga biverkningar kan inkludera tardiv dyskinesi (rörlighetsstörningar), neuroleptisk mjältsjuka (försämrad funktion hos immunsystemet) och QT-tidförlängning (hjärtrytmrubbningar).
Läkemedlet bör användas under övervakning av en läkare, och patienten bör informeras om möjliga biverkningar och vad de skulle göra i sådana fall.
Prometazin är ett läkemedel som tillhör en grupp av ämnen som kallas fenotiazinderivat. Det används vanligen för att behandla allergier, men kan även användas för att behandla illamående och sömnproblem. Prometazin fungerar genom att blockera histaminreceptorer och andra receptorer i hjärnan och kroppen. Det kan orsaka sömnsjukdom och andra biverkningar, så det bör användas under ledning av en läkare.
"Antipsychotic medication" är en benämning på en grupp mediciner som används för att behandla psykiatriska sjukdomar, särskilt schizofreni och andra former av psychoser. Dessa läkemedel fungerar genom att blockera dopaminreceptorer i hjärnan, vilket hjälper att reducera symtomen som är associerade med psykoser, såsom hallucinationer, förvirring, och tankestörningar.
Det finns två huvudsakliga typer av antipsykotiska läkemedel: typiska (äldre) och atypiska (nyare). Typiska antipsykotika har varit i bruk sedan 1950-talet och inkluderar mediciner som chlorpromazin och haloperidol. Dessa läkemedel kan vara effektiva för att behandla psykoser, men de kan också orsaka obehagliga biverkningar, såsom rörelsestörningar och tardiv dyskinesi.
Atypiska antipsykotika har utvecklats sedan 1990-talet och inkluderar mediciner som olanzapin, risperidon och quetiapin. Dessa läkemedel är ofta mindre sannolika att orsaka rörelsebiverkningar än typiska antipsykotika, men de kan fortfarande orsaka andra biverkningar, såsom viktuppgång och metabola störningar.
I allmänhet preskrivs antipsykotiska läkemedel under tillsyn av en psykiater eller annan medicinskt utbildad specialist inom mentala hälsoområden, efter en noggrann bedömning och utvärdering av patientens behov. Det är viktigt att följa doseringsrekommendationerna och regelbundet besöka läkaren för att övervaka effekterna och biverkningarna av medicinen.
Metotrimeprazin är ett läkemedel som tillhör gruppen antipsykotiska mediciner och används främst för behandling av psykiatriska sjukdomar såsom schizofreni. Det verkar genom att blockera dopaminreceptorer i hjärnan, vilket kan hjälpa att minska positiva symtom som hallucinationer och desorganiserade tankar samt negativa symtom som sociala tillbakadraganden och avflackning.
Metotrimeprazin har också sedd visat sig vara effektivt vid behandling av aggressivt beteende, agitation och sömnsvårigheter hos äldre patienter med demenssjukdomar. Läkemedlet kan ges som tablett eller intramuskulär injektion.
Som alla läkemedel kan metotrimeprazin ge upphov till biverkningar, såsom yrsel, trötthet, viktminskning och rörelsekoordinationssvårigheter. I sällsynta fall kan det orsaka allvarliga neurologiska biverkningar som tardiv dyskinesi (oönskade rörelser) eller neuroleptisk mjukdelsyndrom (NMS). Dessa biverkningar kan vara permanenta och livshotande.
Läkemedlet bör endast användas under kontroll av en läkare och patienten bör övervakas noga för att upptäcka eventuella biverkningar så snart som möjligt.
Perazine är ett typiskt antipsykotikum som tillhör gruppen fenotiaziner. Det används främst för behandling av psykoser, schizofrena störningar och svåra aggressiva beteenden. Perazine verkar genom att blockera dopaminreceptorer i hjärnan, vilket minskar excitationen och sänker spänningsnivån.
Läkemedlet kan också användas för att behandla allvarliga kramper orsakade av neurologiska sjukdomar som Parkinson eller Huntingtons sjukdom. Perazine kan ge biverkningar såsom trötthet, yrsel, torr mun, förstoppning och viktminskning. I sällsynta fall kan det orsaka mer allvarliga biverkningar som rörelsestörningar, förändringar i blodvärden eller leverfunktionen.
Det är viktigt att använda perazine under kontroll av en läkare och följa den föreskrivna dosen noga, eftersom överdosering kan leda till allvarliga biverkningar som koma eller andningsdepression.
Tietylperazin är ett typiskt antipsykotikum som tillhör gruppen phenothiaziner. Det används främst för behandling av allvarliga psykoser, schizofreni och ångesttillstånd. Tietylperazin fungerar genom att blockera dopaminreceptorer i hjärnan, vilket hjälper att reducera positiva symtom såsom hallucinationer och delirium, samt negativa symtom som sociala tillbakadraganden och avflackning.
Läkemedlet kan också användas för att behandla illamående och kräkningar vid kemoterapi och efter operationer. Tietylperazin har en stark sedativ effekt, vilket gör det också användbart för att behandla sömnsvårigheter och andra ångestrelaterade symtom.
Som med alla läkemedel kan tietylperazin ha biverkningar, som exempelvis yrsel, trötthet, torr mun, förändrad seende, och i sällsynta fall extrapyramidala bieffekter (EPS) såsom stelhet, tremor och muskelkramper. Det är viktigt att en läkare övervakar patientens användning av tietylperazin för att minimera risken för biverkningar och komplikationer.
Butyrophénone är en grupp av kemiska föreningar som används inom medicinen, särskilt inom psykiatrin. Ett vanligt exempel på ett butyrophénon är haloperidol, som är ett antipsykotiskt läkemedel.
Haloperidol fungerar genom att blockera dopaminreceptorer i hjärnan, vilket kan hjälpa att reducera psykotiska symtom såsom hallucinationer och delirium. Butyrophénoner kan också användas för att behandla aggressivt beteende, agitation och sömnsvårigheter.
Samtliga butyrophénoner har en gemensam kemisk struktur som inkluderar ett fenont ringsystem och en bensenring med en sidokedja som innehåller en karboxylsyrafunktionell grupp. Dessa läkemedel kan ha en rad biverkningar, inklusive rörighet, trötthet, sömnighet, torr mun och förändringar i hjärtfunktionen.
Fotodermatit är en hudreaktion orsakad av att huden utsätts för ljus, vanligtvis ultraviolett (UV) strålning från solen eller UV-belysning. Det kan vara akut eller kroniskt och yttra sig som rodnad, klåda, små blåsor eller svullnad på huden som har utsatts för ljuset. Fotodermatit kan delas in i två kategorier: fotosensivitet och fototoxicitet.
Fotosensivitet orsakas av att det bildas immunologiska komplexföreningar i huden när ljus träffar huden, vilket utlöser en inflammatorisk reaktion. Detta kan bero på att man har en genetisk predisposition eller tar vissa mediciner som gör huden känsligare för ljus.
Fototoxicitet orsakas av att direkt skada uppstår i hudceller när de utsätts för höga doser UV-strålning, vilket kan leda till nekros (död) av cellerna och bildandet av blåsor. Detta är oftast relaterat till exponering för kemikalier som gör huden mer känslig för ljus, såsom vissa läkemedel, parfym och solskyddsmedel.
Fotodermatit kan behandlas med olika metoder beroende på allvarlighetsgraden och typen av reaktion. Det kan innebära undvikande av ljus, användning av solskyddsmedel, kylande kompresser, läkemedelsbehandling med kortikosteroider eller andra antiinflammatoriska preparat och i vissa fall fotoprotektiv klädsel.
Klopidogrel är ett läkemedel som används för att förebygga och behandla hjärt-kärlsjukdomar, såsom hjärtinfarkt och stroke. Det är en typ av blodplättslösande medel, även känt som antiplatelettagent, som verkar genom att förhindra blodplättorna från att klumpa sig tillsammans och bilda blodproppar i kärlen.
Specifikt fungerar klopidogrel genom att hämta en enzym som kallas cykliskytochrom P450, vilket förhindrar bildningen av den aktiva metaboliten av klopidogrel och därmed dess verkan. Klopidogrel ges vanligen som en tablett som tas peroral (genom munnen).
Det är viktigt att notera att klopidogrel kan öka risken för blödningar, så patienter bör informera sin läkare om alla läkemedel de tar och vara tydliga med sina symptomen under behandlingen.