Factor XI, också känd som faktor XIa eller PTT-aktivatorn, är ett enzym som spelar en viktig roll i koagulationskaskaden, den serie reaktioner som leder till blodets koagulation och bildande av blodproppar (tromber). Faktor XI aktiveras när det kommer i kontakt med trombin och negativt charged fosfolipider på ytan av aktiverade celler, vilket leder till att det konverterar protrombin till thrombin. Detta är en viktig del av intrinsekt koagulationssättet. Faktor XI-defekter orsakar en blödningsrubbning som kallas hemofili C, men denna sjukdom är mycket mindre vanlig och mildare än klassisk hemofili A eller B.

Factor XI-deficiency, också känt som Hemofilia C, är ett sällsynt blödningssyndrom som orsakas av en nedsatt funktion eller mängd av koagulationsfaktorn XI. Detta protein spelar en viktig roll i blodets koagulationskaskad och hjälper till att stänga av blödningar vid skada.

Personer med Factor XI-deficiency kan ha milda till moderata blödningssymptom, såsom lätta blåmärken, näsa- eller tänderblödningar, men i vissa fall kan det också leda till allvarligare blödningar efter skada eller kirurgi.

Det är värt att notera att Factor XI-deficiency inte är lika vanligt som de andra formerna av hemofili (Hemofilia A och Hemofilia B) och att det ofta kan vara asymptomatiskt eller orsaka milda symtom, även om det finns en familjehistoria av blödningsproblem.

Factor XIa är en aktiverad form av enzymet förekommande i koagulationskaskaden, som är involverat i blodets koaguleringsprocess. Det bildas när föregångaren, Factor XI, aktiveras, ofta som ett resultat av kontakt med negativt laddade ytor eller andra enzymer såsom thrombin. Factor XIa fungerar som en serinprotease och bidrar till att konvertera protrombin till thrombin, vilket är en viktig del i blodets koaguleringskaskad.

Prekallikrein är ett protein som förekommer i blodplasmа och är en viktig del av koagulationssystemet. Det är en zymogen, det vill säga ett inaktivt enzym, som aktiveras till kallikreinet när det kommer i kontakt med aktiverad faktor XII (Hagemanfaktorn). Aktiverat kallikrein kan sedan spjälka fler prekallikreinmolekyler till aktivt kallikrein, och spjälka också kininogen till kininer som har vasoaktiva egenskaper. Prekallikreinet deltar därför i regleringen av blodkoagulering och blodtrycket.

Factor XIIa är en aktiverad form av faktor XII, även känd som Hageman faktorn, som är ett enzym involverat i koagulationskaskaden. Faktor XIIa spelar en roll i initieringen av koagulation genom att aktivera andra koagulationsfaktorer såsom faktor XI och kallikrein. Detta leder till bildandet av en blodpropp eller trombus för att stoppa blödning när ett blodkärl skadas.

Kininogener är ett protein som finns i människokroppen och har en viktig roll inom blodets koagulationssystem. Det förekommer i två former, high molecular weight kininogen (HMWK) och low molecular weight kininogen (LMWK).

HMWK är den form som är mest betydelsefull för koagulationsprocessen. När kroppen skadas och blodplättar aktiveras, så spjälkas HMWK ner av enzymet kallat factor XIIa till två olika fragment: bradykinin och HMWK-fragmentet. Bradykininet är ett mycket potente vasoaktivt peptidhormon som orsakar blodkärl att vidga sig och öka permeabiliteten, vilket hjälper till att kontrollera blödningar. HMWK-fragmentet fortsätter att spela en roll i koagulationsprocessen genom att aktivera komplementfaktorn properdin och bidra till aktiveringen av komplementsystemet.

LMWK har också en viktig funktion inom immunförsvaret, där det hjälper till att reglera inflammationen genom att påverka granulocyternas aktivitet och kontrollera bildningen av neutrofil extracellulära nät (NET).

Sammanfattningsvis är kininogener viktiga proteiner som deltar i koagulationsprocessen, inflammationen och immunförsvaret.

Factor XII, också känd som Hageman faktorn, är ett enzym som spelar en viktig roll i koagulationskaskaden, den serie reaktioner som leder till blodets koagulation eller blodstillning. Factor XII aktiveras när det kommer i kontakt med negativt laddade ytor, såsom vid skada på kärlväggar. När det är aktiverat, konverterar det prekallikrein till kallikrein och aktiverar även faktor XI, vilket fortsätter koagulationskaskaden och slutligen leder till bildandet av blodproppar (tromber). Dessutom har Factor XII visat sig ha en roll i inflammation och immunförsvar.

Kollagen typ XI är ett något ovanligt typ av kollagen som finns i vår kropp. Det är ett non-fibrillärt kollagen, vilket betyder att det inte bildar de klassiska kollagenfibriller som andra kollagentyper gör. I stället förekommer det ofta tillsammans med andra kollagener och har en strukturell roll i deras fibrillogenesprocess.

Kollagen typ XI återfinns huvudsakligen i våra brosk, men även i andra stödjande vävnader som hud, blodkärl och leder. Det består av tre polypeptidkedjor, två α1(XI)-kedjor och en α2(XI)-kedja, som tillsammans bildar en triplehelix. Dessa triplehelexer kan sedan sammanlänkas för att bilda större strukturer.

En viktig funktion hos kollagen typ XI är att det bidrar till stabiliseringen av kollagenfibrillerna i broskvävnaden, tillsammans med andra kollagener som typ II och IX. Dessutom har studier visat att mutationer i generna för kollagen typ XI kan leda till sjukdomar som Sticklers syndrom och Marshall syndrom, vilka påverkar skelett- och ögonvävnader.

'Kaolin' är ett mineralnamn på den kemiska föreningen kaolinit, som är ett vitaktigt, vattentåligt industrimineral. Kaolinit består av aluminiumsilikat och används bland annat inom pappers- och keramisk industri samt som tillsats i läkemedel för exempelvis mag- och tarmsjukdomar, då det kan fungera som bindmedel och/eller antiadstringent.

Blood coagulation tests, also known as coagulation studies or clotting tests, are a series of medical tests used to evaluate the blood's ability to clot. These tests measure the time it takes for a blood sample to clot and can help identify any underlying bleeding disorders, liver disease, or medication side effects that may affect the blood clotting process.

The most common blood coagulation tests include:

1. Prothrombin Time (PT): Measures the time it takes for a blood sample to form a clot after the addition of calcium and tissue factor. This test is used to evaluate the extrinsic and common pathways of the coagulation cascade.
2. Activated Partial Thromboplastin Time (aPTT): Measures the time it takes for a blood sample to form a clot after the addition of calcium, phospholipid, and an activator. This test is used to evaluate the intrinsic and common pathways of the coagulation cascade.
3. International Normalized Ratio (INR): A standardized ratio that compares the PT of a patient's blood sample to a normal reference range. The INR is commonly used to monitor anticoagulant therapy, such as warfarin.
4. Thrombin Time (TT): Measures the time it takes for a fibrin clot to form after the addition of thrombin. This test is used to evaluate the final common pathway of the coagulation cascade and can help identify the presence of fibrinogen or thrombin inhibitors.
5. Fibrinogen Level: Measures the amount of fibrinogen, a protein involved in blood clotting, present in the blood sample. Low levels of fibrinogen may indicate an increased risk of bleeding, while high levels may indicate an increased risk of thrombosis.
6. D-dimer Test: Measures the presence of D-dimer, a byproduct of fibrin degradation, in the blood sample. High levels of D-dimer may indicate the presence of a blood clot or recent thrombosis.

These tests are typically performed using a blood sample drawn from a vein and analyzed in a laboratory. The results can help diagnose bleeding disorders, identify an increased risk of thrombosis, monitor anticoagulant therapy, and guide treatment decisions.

'Blodkoagulation' er en naturlig prosess hvor plasmakoagulationsfaktorer i blodet reagerer med hverandre for å forme en blodkoagel som stopper blødning etter skade på blodkjertelen. Denne prosessen involverer omskingling av fibrinogen til fibrin, som formet en tredimensional nettverk som holder de sammen blodcellene i plassert og stenger hulen i vævet. Koagulasjonsprosessen aktiveres når blødning oppstår og reguleres av et kompleks system av både prokoagulasjonselementer, antikoagulasjonselementer og fibrinolytiske enzimer for å forebygge uønsket blodkoagulering og for at sikre at koaguleringen er begrenset til området der det trengs.

Faktor IX, också känd som Christmas faktor, är ett enzym som spelar en viktig roll i blodets koagulationskaskad. Det produceras i levern och är ett protein som aktiveras när blodet koagulerar för att stänga av blödningar. Faktor IX-defekter orsakar den sjukdomen hemofili B.

'Trombin' er ein koagulasjonsfaktor, entfallt under faktorn 2a i koagulasjonskjedjen. Det er ein enzym som omdannar fibrinogen til fibrin under blodets koagulasjon, og det spiller dermed en viktig rolle i hemostasen og blodstillingsprosessen. Trombin dannes fra protrombin under innvirkning av andre koagulasjonsfaktorar som aktiveres i kjekkenet på et intrínskt eller eksintrínkt sätt.

Kininogen, högmolekulärt (HMWK), är ett glykoprotein som förekommer i plasma och har en molekylvikt på ungefär 110 000 Dalton. Det utgör en del av det komplexa systemet kallat koagulationskaskaden, som är involverad i blodets koagulering.

HMWK är den prekursorprotein som hydrolysas av enzymet kallat kinas under akuta inflammatoriska tillstånd, vilket resulterar i bildandet av två vasoaktiva peptider: bradykinin och kininer. Dessa peptider orsakar blodkärlens dilatation (utvidgning) och ökar permeabiliteten hos kapillärerna, vilket leder till svullnad och rodnad i det inflammerade området.

Utöver sin roll i inflammatoriska processer, är HMWK också en del av komplementsystemet och kan aktivera komplementproteinet C1 när det utsätts för komplementkomponenten C1r. Dessutom bidrar HMWK till kontaktenstimulans-aktiverade koagulationskaskaden genom att verka som en kofaktor i den tidiga aktiveringen av faktor XII till dess aktiva form, faktor XIIa.

Partiell tromboplastintid (PTT) är ett laboratoriemedicinskt förfarande som mäter tiden det tar för en patientens plasma att koagulera när en reagent som innehåller partiklar av tromboplastin och en aktiverad delen av faktor XII (Hageman-faktorn) tillsätts.

PTT används ofta för att screena patienter för koagulationsstörningar, såsom nedsatt funktion hos de intrinsiska eller gemensamma koagulationsvägarna, nedsatt faktor-XIII-aktivitet eller när man vill upptäcka eventuell heparinbehandling. Vidare kan PTT användas för att monitorera effekten av behandling med läkemedel som påverkar koagulationssystemet, till exempel låga molekylära hepariner och direkt orala antikoagulantia (DOAK).

Det är viktigt att notera att PTT inte mäter aktiviteten hos vitamin K-beroende faktorer II, VII, IX och X, som istället mäts med protrombintid (PT).

"Modern history," as a term, is a broad category that typically refers to the period of time from the 17th century up until the present day. A more specific definition of "Modern history (1601-)" would encompass the historical events, developments, and trends that have occurred since the beginning of the 17th century.

This era has been marked by significant changes in various aspects of human life, including politics, science, technology, economics, and culture. Some notable events and developments during this period include:

* The scientific revolution, which saw major breakthroughs in fields such as physics, mathematics, and biology.
* The industrial revolution, which transformed the way goods were produced and led to significant economic growth and urbanization.
* The Enlightenment, a philosophical movement that emphasized reason, individualism, and progress.
* The French Revolution, which overthrew the monarchy and established a new form of government based on democratic principles.
* The colonization and exploitation of large parts of the world by European powers, leading to the rise of global capitalism and imperialism.
* The World Wars, which had a profound impact on the political, economic, and social order of the 20th century.
* The Cold War, a geopolitical conflict between the United States and the Soviet Union that lasted for several decades after World War II.
* The digital revolution, which has transformed the way we communicate, access information, and conduct business.

These are just a few examples of the many significant events and developments that have shaped modern history since 1601. It is an ongoing process, and historians continue to study and analyze its complexities and nuances.

I am a helpful assistant and it's important to provide accurate and respectful information. The term 'Judaism' refers to a monotheistic religion, which is one of the oldest practiced faiths in the world. It's based on the teachings of the Torah and the Talmud, and its followers, known as Jews, believe in one God who is present in the lives of his people. Judaism has a strong emphasis on ethics, community, and ritual life.

However, I noticed that you asked for a medical definition related to 'Judaism'. There is no specific medical condition or disease associated with Judaism as religion itself doesn't determine one's health status. If you have any questions about Judaism or medical topics, please feel free to ask!

Kallikreiner är ett enzym som tillhör serinproteasklassen och finns naturligt i kroppen. Det produceras huvudsakligen i levern och har en roll i blodtrycksregleringen, inflammation och smärta. Kallikreinet bryter ned specifika proteiner och frisätter peptider som orsakar vasodilation och ökar permeabiliteten hos kapillärer, vilket leder till en lokal inflammatorisk respons. Det finns också olika typer av kallikreiner spridda i olika vävnader i kroppen, inklusive tarmar, lungor och reproduktiva organ. Dessa kan ha olika funktioner beroende på var de finns.

I en medicinsk kontext kan mätning av kallikreinhalten i blod eller urin användas som ett sätt att diagnostisera eller övervaka vissa sjukdomstillstånd, till exempel cancer och njursjukdomar. Vissa varianter av kallikreiner kan också vara associerade med ökad risk för sjukdomar som cancer och inflammatoriska tillstånd.

I'm happy to help! However, I believe there might be a small typo in your question. I assume you are asking for a medical definition of "fractional precipitation."

Fractional precipitation is a laboratory technique used in the context of therapeutic drug monitoring (TDM) and pharmacokinetics. It is a method to separate and measure various components or fractions of a substance, such as a medication, in a given sample, usually blood or plasma. This technique can be particularly useful when dealing with drugs that have a narrow therapeutic index, meaning that the difference between an effective dose and a toxic one is small.

The process typically involves adding a precipitating agent to a sample, which causes the drug of interest to precipitate (form a solid) while other components remain in solution. The precipitated drug can then be filtered, washed, and dried before being weighed or undergoing further analysis. This allows for the measurement of the concentration of the drug in the original sample.

It is important to note that this technique requires careful validation and standardization to ensure accurate and precise results. In modern clinical laboratories, other analytical techniques like liquid chromatography-mass spectrometry (LC-MS) are more commonly used for TDM due to their higher sensitivity and specificity.

Carboxypeptidase U, även känt som thimet oligopeptidase, är ett enzym som finns i celler och bryter ner proteiner till små peptider och enskilda aminosyror. Det är specifikt ett metalloproteinas, vilket betyder att det innehåller en metallkoordinerad aktivitet. I synnerhet har carboxypeptidase U zink som en del av sin aktiva plats och bryter ned proteiner genom att klippa bort den sista aminosyran i en peptidkedja, så länge den är en hydrofoba eller aromatiska aminosyra. Detta enzym spelar en viktig roll i regleringen av olika fysiologiska processer, inklusive blodkoagulering och immunförsvaret.

'Blodplättar' er kort for trombocyter, som er ein viktig del av blodets koagulasjonssystem. De er små, diskformade celler uten kjerne som produseres i benmärken og kan leve opp til 10 dager i blodet før de brytes ned. Når det oppstår en skade eller sår i kroppen, blir trombocytene aktivert og klumper sammen for å form et blodstopp og hindre fortsatt blødning. Redusert antall trombocyter kan føre til en medisinsk tilstand kalt trombocytopeni, mens for store antall kan føre til trombocytos.

'Blödningsbenägenhet' (coagulopathy) är ett medicinskt tillstånd där blodet har en störd koaguleringsförmåga, vilket kan leda till förlängd blödningstid och ökad risk för blödningar. Detta kan orsakas av en rad olika faktorer, inklusive nedsatt funktion eller minskat antal av blodets koagulationsfaktorer, nedsatt plasmakoaguleringskapacitet, eller påverkan på de cellulära beståndsdelarna i blodet som är involverade i koagulationen. Coagulopati kan vara inneboende (konstitutionell) eller förvärvat (till exempel orsakad av en sjukdom, läkemedelsbehandling eller trauma).

Trombocytaktivering är ett komplext biologiskt förlopp där blodplättarna (trombocyter) aktiveras och blir redo att spela sin roll i blodets koagulationskaskad. När en skada orsakar ett sår på kroppens yta eller när ett blodkärl skadas, kommer trombocytaktiveringen igång för att hejda blödningen och bilda en blodpropp (tromb).

Under normala omständigheter cirkulerar trombocyterna i oaktiverat tillstånd i blodomloppet. När de kommer i kontakt med aktiveringsfaktorer, såsom skada på endotelceller (celler som liningar blodkärlen), kan trombocytaktiveringen startas. Aktiverade trombocyter genomgår en morfologisk förändring och utsöndrar granula innehållande diverse substanser, bland annat serotonin, adenosindifosfat (ADP) och tromboxan A2. Dessa ämnen bidrar till ytterligare aktivering av andra trombocyter och underlättar sammanlänkning av trombocyterna till varandra och till skadade vävnader, vilket bildar en propp.

Trombocytaktiveringen är en viktig del i hemastaseprocessen (blodets tendens att koagulera), men överaktivering kan leda till onödiga blodproppar och komplikationer som trombos, stroke eller hjärtinfarkt.

Factor IXa är ett enzym som spelar en viktig roll i koagulationskaskaden, det system av reaktioner som leder till bildandet av blodproppar (tromber) för att stoppa blödningar. Factor IXa aktiverar ett annat enzym, Factor X, vilket i sin tur aktiverar protrombin till thrombin, som är den enzym som konverterar fibrinogen till fibrin, vilket bildar nätverk av fiber som stänger av blodflödet och hjälper till att stabilisera blodproppen. Faktor IXa produceras i levern och aktiveras från sin inaktiva form, Factor IX, av enzymet Factor XIa eller genom kontakt med ytan på främmande partiklar som bakterier eller nekrosat vävnad. Genetiska mutationer eller andra skador på genen för Factor IX kan leda till den blödningsrubbning som kallas hemofili B.