Förlossningens öppningsskede
Förlossningens efterbördsskede
Värkarbete
Värkarbete, framkallat
Förlossningens början
Förlossningssmärta
Värkarbete, för tidigt
Förlossningskomplikationer
Trial of Labor
Graviditet
Fosterbjudning
Förlossning
Kejsarsnitt
Oxytociska medel
Livmodermuskulatur
Smärtlindring, epidural
Normal födsel
Tokolytika
Livmoderöppning
Amnion
Födande
Fosterövervakning
Fosterhinnor
Graviditet, överburen
Fosterhinneinflammation
Fostervatten
Graviditetsutfall
Paritet
Uterine Monitoring
Bedövning vid förlossning
Fosterålder
Livmoderhals
Vaginal förlossning efter kejsarsnitt
Apgarpoäng
Postpartumblödning
Anställning
Svår förlossning
Tokolys
Livmoderbristning
Graviditet, tredje trimestern
Psykoprofylax
Graviditetskomplikationer
Meperidin
Bäckenmätning
Obstetric Nursing
Sufentanil
Moderkaka
Cervixlängdmätning
Livmoder
Oxytocinreceptorer
Graviditetskomplikationer, infektiösa
För tidig födelse
Fetal distress
Värksvaghet
Mellangård
Episiotomi
Ritodrin
Obstetrik
Hjärtfrekvens hos foster
Misoprostol
Förlossningens öppningsskede, även känd som cervixdilatation, är den process där livmoderhalsen (cervix) vid graviditet förbereder sig för förlossningen genom att bli mjukare, mer elastisk och till slut öppen. Detta gör det möjligt för fostret att passera genom livmodern och ut i vaginala kanalen under förlossningen.
Den normala fullständiga cervixdilatationen är cirka 10 centimeter, vilket är tillräckligt stort för att föda fram ett foster. Förlossningens öppningsskede börjar ofta under de sista stadierna av graviditeten och fortsätter under den aktiva förlossningen.
Det är viktigt att notera att cervixdilatationen kan också inträffa som ett resultat av medicinska ingrepp eller under en artificiell förlossning, även känd som kejsarsnitt.
Förlossningens efterbörd (eng. "afterbirth") är de moderkakor och blodkärl som omger det växande fosteret i livmodern. Efter att fostret har fötts, lossar livmodern moderkakan och den transporteras genom cervix till vagina där den utsöndras från kroppen. Detta process kallas för "efterbördsskeden" eller "puerperium".
Det är vanligt att få en blödning efter förlossningen, som kan vara lätt till måttlig och innehålla rester av moderkaka och blod. Denna blödning kan pågå under upp till 6 veckor efter förlossningen. Om blödningsmängden ökar eller om andra symtom som smärta, feber eller illamående uppträder, bör man söka vård av en läkare eller barnmorska.
Förlossningens utdrivningsskede, även känd som den andra fasen av förlossningen, är den fas där fostret aktivt pushas ut genom moderkakan och livmodern. Denna fas börjar när modern känner en starkt tryck i underlivet eller en stark impuls att pressa eller stöta, ofta under sammanträffande med att fostrets huvud har nått moderkakans nedersta del (den så kallade hjässan). Under denna fas arbetar modern aktivt tillsammans med muskulaturen i buken och underlivet för att pressa fostret ut.
Det är viktigt att notera att modern endast ska pusha eller stöta när hon känner en stark impuls att göra det, eftersom onödiga ansträngningar kan leda till komplikationer. Förlossningsvårdaren kommer att ge råd och instruktioner under denna fas för att säkerställa en trygg och effektiv förlossning.
I medicinska sammanhangen kan "vararbete" (engelska: "occupational therapy") definieras som en form av rehabilitering och behandling som hjälper människor att utveckla, förbättra och upprätthålla de färdigheter och förmågor de behöver för att kunna klara av vardagsaktiviteter och livets olika krav. Detta kan innefatta både kroppsliga och psykiska färdigheter, såsom finmotorik, koordination, perception, kognition, emotionell förståelse och sociala interaktioner.
Genom vararbete kan en person läras att hantera sina funktionsnedsättningar, skador eller sjukdomstillstånd på ett bättre sätt, vilket i sin tur kan leda till en förbättrad livskvalitet och ökad självständighet. Behandlingen kan bestå av olika aktiviteter som är anpassade efter den enskilda individens behov och mål, exempelvis handarbete, träning av balans och koordination, användande av assistiva tekniker och redskap, samt arbete med sociala färdigheter och kognitiva funktioner.
Medicinskt kan "varkearbete, framkallat" översättas till "inducerad arbetskraft", vilket är en term som används för att beskriva en situation där en behandling eller ett ingrepp orsakar att en muskel eller annan del av kroppen börjar arbeta eller kontrahera. Detta kan ske som ett resultat av elektrisk stimulering, läkemedel eller andra terapeutiska interventioner.
Ett exempel på inducerad arbetskraft är när en neurofysiolog använder en elektrisk impuls för att stimulera en muskel som inte kan röra sig på egen hand, efter en skada eller sjukdom. På så sätt kan den kontraherande muskeln hjälpa till att stärka och träna den skadade muskeln, vilket kan underlätta rehabiliteringen och återhämtningen.
Inom medicinsk terminologi definieras "förlossningens början" som den process då livmodern börjar kontrahera och cervix ( livmoderhalsen) börjar öppnas upp, vilket är första stadiet av förlossningen. Detta kallas också för att gå i "arbetsskede". Under arbetsskeden kommer fostret gradvis att röra sig neråt genom livmodern och till slut födas ut. Förlossningens början kan även definieras som den tidpunkt då kvinnan upplever regelbundna, men måttliga kontraktioner som orsakas av hormonet oxytocin, vilket får livmodern att krympa och pressa ut barnet.
Förlossningssmärta, även känd som förlossningskontraktioner eller förlossningsvärkar, är de kontraherande smärtsamma spasmer som uppstår i livmodern under förlossningen. Dessa smärtor orsakas av de hormonliknande substanserna, så kallade prostaglandiner, som utsöndras under förlossningsprocessen. Smärtan kan variera mycket från en kvinna till another och är beroende på flera faktorer, såsom den individuella smärttröskeln, antalet fosterhuvudsvängningar (presentation), livmoderns storlek och form samt eventuella komplikationer under förlossningen.
Förlossningssmärtan kan beskrivas som en intensiv, kramliknande smärta i underlivet som kan irradiera till ryggen eller benen. Den kan vara jämnt stigande och fallande (visceral smärta) samt kännas som en stickande, brännande eller kluven smärta (övergripande smärta). Smärtan kan också förändras under förlossningen och vara mer intensiv under den aktiva fasen av förlossningen, när fostret börjar passera genom livmoderhalsen.
Det är viktigt att notera att förlossningssmärtan kan hanteras på många olika sätt, inklusive icke-medicinska metoder som andningstekniker, massage och varma bad samt medicinska behandlingar som epiduralbedövning, spinalbedövning eller läkemedel som kan ges via intravenös injektion. Vid behov kan smärtan även lindras med läkemedel som påverkar fostrets andningsfunktion och bör därför användas med försiktighet.
'Värkarbete, för tidigt' är ett medicinskt begrepp som refererar till situationen när en individ återupptar arbetsrelaterade aktiviteter eller fysiska aktiviteter före tillräcklig läkning och rehabilitering efter en skada eller sjukdom. Detta kan leda till försämring av läkningsprocessen, ökad smärta och potentialt för fortsatt skada eller komplikationer.
Den exakta definitionen och kriterierna för 'värkarbete, för tidigt' kan variera beroende på typ av skada eller sjukdom, individuella skillnader och behandlande läkares preferens. Vissa allmänna principer inkluderar att:
1. Individen inte har tillräckligt styrka, rörlighet, koordination eller uthållighet för att klara av arbetsrelaterade uppgifter.
2. Individuell smärta ökar under eller efter arbetsförsök.
3. Individens läkning eller rehabilitering är ofullständig, och ytterligare vila behövs för att stödja läkningsprocessen.
Det är viktigt att arbeta tätt med en behandlande läkare eller fysioterapeut för att utvärdera om och när det är lämpligt att återuppta arbete efter en skada eller sjukdom.
Föroläggningskomplikationer (deliver komplikationer) är problem eller biverkningar som kan uppstå under eller efter förlossningen, vilka kan vara risker för modern och/eller barnet. Dessa kan vara milda till allvarliga och kan behöva omedelbar medicinsk behandling. Exempel på vanliga föroläggningskomplikationer inkluderar:
* Blödning: Modern kan förlora för mycket blod under eller efter förlossningen, vilket kan leda till anemi eller i värsta fall livshotande skador.
* Infektion: Modern kan drabbas av infektioner i underlivet, i livmodern eller i moderkakan, som kan leda till feber, smärta och andra symtom.
* Skador på moderkakan: Vid en komplicerad förlossning kan det uppstå skador på moderkakan, vilket kan leda till blödning eller infektion.
* Barnets andningsproblem: Om barnet inte får tillräckligt med syre under förlossningen kan det utveckla andningsproblem, som kan vara livshotande.
* För tidig födsel: Om barnet föds för tidigt kan det ha lung- och hjärtproblem samt vara känsligt för infektioner.
* Skador på barnet: Under en komplicerad förlossning kan barnet drabbas av skador, till exempel på hjärnan eller nerverna.
Det är viktigt att alla gravida kvinnor får regelbunden förlossningsvård och att eventuella problem identifieras och behandlas tidigt för att minska risken för komplikationer.
'Trial of Labor' är en medicinsk term som refererar till ett försök att föda barnet naturligt, utan hjälp av kirurgisk cesarean-section, när modern har haft en tidigare cesarean-section. Det innebär att modern genomgår arbetet och förlossningen på egen hand, under övervakning av en läkare eller en sjuksköterska. Om modern eller barnet är i fara under processen kan dock omedelbar cesarean-section behöva utföras. Detta beslut fattas efter en värdering av potentiala risker och fördelar i varje enskilt fall.
"Graviditet" är ett medicinskt begrepp som refererar till den period då en befruktad äggcell har implanterats i livmodern och utvecklas till ett foster. Denna process innebär att en kvinnas kropp genomgår en rad fysiologiska förändringar för att underhålla fostrets tillväxt och utveckling. Graviditeten räknas vanligtvis från den dag då den sista menstruationen började, och varar i ungefär 40 veckor, delad in i tre trimestrar.
I medicinsk kontext, betyder "fosterbjudning" vanligen att fostret utsätts för en substans eller en miljö som kan påverka dess utveckling eller hälsa negativt. Det kan handla om exponering för olika typer av droger, tobak, alkohol, infektioner eller andra skadliga ämnen under graviditeten.
Ett exempel på en fosterbjudning är att en gravid kvinna röker, vilket kan leda till lägre födelsevikt, för tidig födsel och ökad risk för missbildningar hos barnet. Andra exempel kan vara att en gravid kvinna exponeras för olika typer av environmental toxins som bly, kvicksilver eller pesticider.
Det är viktigt att notera att fostret är särskilt känsligt under de tidiga stadierna av graviditeten, och därför kan redan små mängder av en skadlig substans ha en stor inverkan på fostrets utveckling.
En förlossning, även känd som fosterdistriktion eller födelse, är den process då ett befruktat ägg (blastocyst) eller ett foster i livmodern fullständigt separeras från moderns kropp. Detta inträffar vanligtvis efter en graviditet på ungefär 40 veckor och innebär att barnet, moderkakan och placenta levererats ut ur livmodern.
Förlossningen kan ske naturligt eller med hjälp av medicinska ingrepp, såsom induktion av förlossning eller kejsarsnitt. Under förlossningsprocessen utvidgas livmodern och cervix (livmoderhalsen) öppnas gradvis för att möjliggöra passage av barnet genom vaginala kanalen.
Det är viktigt att få rätt medicinsk vård under förlossningen för att minimera komplikationer och säkerställa bästa möjliga utfall för modern och barn.
Kejsarsnitt är ett medicinskt ingrepp där en kirurg skär genom buken och livmodern för att föda ut det oväntade barnet. Detta görs vanligtvis när modern eller/och barnet är i fara under förlossningen, och det inte finns tillräckligt med tid eller möjlighet att utföra en vaginal förlossning på säker och effektiv väg. Kejsarsnitt kan också utföras på begäran av den gravida kvinnan, även om detta är mindre vanligt.
Under ett kejsarsnitt placerar läkaren oftast en epiduralanestesi för att dämpa smärtan, men i vissa fall kan en allmän narkos användas istället. Sedan skärs buken och livmodern upp, och barnet tas ut genom den öppningen. Efter att barnet har fötts stänger läkaren upp buken och livmodern igen med hjälp av sömmar.
Kejsarsnitt är ett relativt vanligt ingrepp i många delar av världen, men det finns fortfarande risker som är associerade med det, såsom infektion, blödning och skador på organ. Dessa risker ökar om kvinnan har flera kejsarsnitt eller om hon får ett akut kejsarsnitt under förlossningen.
Oxytociska medel är läkemedel som påverkar hormonet oxytocin, som även kallas "kärlekshormon" eller "socialbindningshormon". Oxytocinet produceras naturligt i kroppen och har flera funktioner, bland annat stimulerar det fosterets utveckling, styr moderskärlets kontraktion under förlossning och främjar social bindning och empati.
Oxytociska medel används ofta i medicinska sammanhang för att inducera eller påskynda förlossning, behandla postpartumblödningar eller hjälpa till vid bröstföda. De kan också användas för att behandla certaina sjukdomstillstånd som social fobi och autism, även om detta fortfarande är under forskning.
Exempel på oxytociska medel inkluderar syntetiskt framställd oxytocin, såsom Pitocin och Syntocinon, som används via injektion eller infusion. Det är viktigt att notera att dessa medel ska endast användas under läkarövervakning på grund av potentiala biverkningar och komplikationer.
'Livmodermuskulatur' (i engelsk: 'myometrium') refererer til den glatte muskelvæv, der udgør hovedparten af livmoderen hos pattedyr. Den er ansvarlig for at kontraherer under menstruation og fødsel, således at det menstruelle blod kan udskilles og fostret kan transporteres gennem livmoderen og mod moderhagen under fødslen. Livmodermuskulaturen består af tre lag: det indvendige, mellemste og ydre lag. Disse lag arbejder sammen for at regulere kontraktioner i livmoderen.
Epiduralt smärtlindring är en metod för smärtbehandling som innebär att lokalbedövningsmedel injiceras i ryggmärgens epiduralrum. Detta ger en kraftig smärtreduktion och används ofta under och efter operationer samt vid vissa typer av smärtlindring behandlingar, till exempel vid förlossning.
Den vanligaste typen av läkemedel som används är opioider tillsammans med lokalbedövningsmedel som bupivacain eller ropivacain. Opioiderna verkar på smärtnerverna och minskar smärtan, medan lokalbedövningsmedlen orsakar en temporär förlust av känsel och rörelseförmåga i det område där de injiceras.
Epiduralsmärtlindring är ofta en mycket effektiv metod för att kontrollera smärtan, men den kan också ha vissa biverkningar och komplikationer, såsom hudrodnad, lågt blodtryck, feber och i sällsynta fall infektion eller skada på ryggmärgen. Dessa komplikationer är dock ovanliga och behandlas vanligtvis effektivt om de uppstår.
'Livmodersammandragning' är en medicinsk term som refererar till kontraktioner eller sammandragningar av musklerna i livmodern. Dessa sammandragningar kan vara normala, som under menstruationen när de hjälper till att utdrive livmoderslemhinnan, eller abnorma, som vid exempelvis för tidig födsel eller missfall. Under graviditeten är livmodern avslappnad och under fosterutvecklingen förhindrar livmodersammandragningarna att födelsen startar prematuret. Livmodersammandragningar kan också uppstå som ett resultat av vissa mediciner, sjukdomar eller procedureer.
En normal födsel, även kallad spontan vaginal förlossning, är en process där barnet föds genom moderens vagina utan medicinska komplikationer eller ingrepp. Födelsen inleds av sig själv när moderns cervix ( livmoderhalsen ) öppnas upp och blir bredare, ett tillstånd som kallas för cervixeffacement och -dilatation. Barnet rör sig sedan genom moderkakan och ner genom vaginala kanalen med hjälp av kontraktioner i moderns livmoder.
Under en normal födsel är det viktigt att både moder och barn övervakas kontinuerligt för att upptäcka eventuella komplikationer så snart som möjligt. Det kan innebära att mamma och barns hjärtslag, blodtryck, syresättning och andra viktiga livstecken övervakas.
Det är också viktigt att modern har stöd under födelsen, till exempel från en barnmorska eller en läkare, för att hjälpa henne hantera smärtan och ge råd om hur hon kan arbeta med kontraktionerna för att föda barnet.
Det bör nämnas att vad som anses vara en normal födsel kan variera något beroende på olika faktorer, såsom moderns hälsotillstånd, barnets storlek och position i livmodern, samt personliga preferenser och önskemål.
Tokolytika är en grupp läkemedel som används för att slappna av musklerna i livmodern (uterus) och förhindra födslovärkar kontraktioner. Dessa mediciner prescriberas ofta när en gravid kvinna har förtidsbörd eller är risk för förtidsbörd, med syftet att förlänga graviditeten så länge som möjligt för att ge fostret mognare. Tokolytika kan vara i form av tablett, intravenös infusion eller inhalationsmedel. Exempel på tokolytika innefattar atosiban, terbutalin och nifedipin.
La definición médica de "os uteri" o "abertura uterina" se refiere al orificio por donde pasa el esperma durante la relación sexual y sale el flujo menstrual durante la menstruación. Se encuentra en la parte superior de la vagina y marca el límite entre ésta y el útero. También se le conoce como cuello uterino o cérvix.
Amnion är en membran som omger fostret inuti livmodern hos däggdjur. Det utgör en del av den yttre embryofonen och bildas under fosterutvecklingen. Amnionen fylls med ett klart, vattenliknande fluid som kallas amnionskiktet eller fostervattnet, vilket hjälper till att skydda fostret och ge ett flexibelt utrymme för fostrets rörelser under graviditeten. Amnion är en del av moderkakan (placentan) som ger näring och syre till fostret genom navelsträngen.
Medicinskt sett betyder "födande" att en gravid person ger biologisk birth till ett eller flera barn. Detta process innebär kontraktioner av musklerna i livmodern, cervix öppning och dilatering, samt nedkomst av fostret eller fostren genom vaginan. I vissa fall kan fostret behöva extra hjälp att tas ut, till exempel med hjälp av kirurgisk operation (kejsarsnitt). Födandet markerar slutet på en graviditet och början på ett nytt liv för barnet.
Fosterövervakning, även kallat fostersurveillans eller fostermonitoring, är inom medicinen ett samlingsbegrepp för de observationer och tester som utförs under graviditeten för att övervaka fostrets tillväxt, hälsa och välbefinnande. Detta kan involvera rutinmässiga ultraljudsundersökningar, blodprover från modern för att mäta fostrets tillväxthormonnivåer, samt kontroller av moderns vikt och blodtryck. I vissa fall kan även mer specialiserade tester vara aktuella, beroende på specifika riskfaktorer eller komplikationer under graviditeten.
Fosterövervakning är en viktig del av förlossnings- och barnmorskevården, särskilt för gravider med högre risk för fosterskador eller död, såsom diabetiker, rökare eller äldre mödrar. Genom att tidigt upptäcka eventuella problem kan läkare och barnmorskor vidta åtgärder för att minska risken för skador eller komplikationer under fostrets utveckling och vid förlossningen.
'Fosterhinnor' är ett medicinskt begrepp som refererar till de membran (hinnor) i ögat som hjälper till att hålla linsen på plats och skydda det från smuts och främmande partiklar. De två fosterhinnorna är:
1. Första fosterhinnan (Anteior capsul): Den första fosterhinnan är en tunn, transparent membran som omger linsen i ögat. Den sitter framför linsen och hjälper till att hålla den på plats.
2. Andra fosterhinnan (Posterior capsul): Den andra fosterhinnan är också en tunn, transparent membran som omger linsen i ögat, men den sitter bakom linsen.
Dessa fosterhinnor kan påverkas av åldrande och vissa sjukdomar, vilket kan leda till synproblem som katarakt (grumling av linsen). I vissa behandlingsmetoder, såsom kirurgi för att korrigera katarakter, kan dessa fosterhinnor skadas eller tas bort.
Medicinskt sett definieras "graviditet, överburen" som en tillstånd där en kvinna fortfarande har rester av graviditetsvävnad i kroppen efter en missad spontan abort, en misslyckad inducerad abort eller en fullbordad spontan abortion, men innan att menstruationen har återkommit. Detta kan leda till fortsatt utsöndring av hormoner och symtom som blödningar, krampartade smärtor och infertilitet om det inte behandlas. Överburen graviditet kallas också för "retained products of conception" (RPOC) på engelska.
'Fosterhinneinflammation' (latin: Cystitis) är en inflammation i blåsan, oftast orsakad av en infektion. Den kan också kallas urinvägsinfektion (URI). De vanligaste orsakerna till fosterhinneinflammation är bakterier som kommit in i blåsan via urinröret. Detta sker oftast när bakterier från tarmen eller ytan runt om urinröret färdas upp genom urinröret och når blåsan.
Symptomen på fosterhinneinflammation kan inkludera:
* Smärta eller brännande känsla vid urinering (dysuri)
* Frekvent behov av att urinera (pollakiuri)
* Förändrad urinfärg och lukt
* Kraftig smärta i låret eller under buken
* Blod i urinen (hematuri)
Fosterhinneinflammation kan drabba både män och kvinnor, men kvinnor får oftare infektioner på grund av deras kortare urinrör. Äldre personer och personer med nedsatt immunförsvar löper också större risk att drabbas av fosterhinneinflammation. Behandlingen består ofta av antibiotika för att döda de infekterande bakterierna, men det kan också behövas andra behandlingsmetoder beroende på svårighetsgraden och frekvensen av infektionerna.
'Fostervattenavgång, för tidig' kan definieras som en situation där fostret i livmodern släpper ut fukt före den normalt väntade 37-42 veckorna av graviditeten. Detta kallas också för förlossning eller för tidig födsel. För tidig fostervattenavgång kan delas in i preterm fostervattenavgång, som sker mellan 20+0 och 36+6 veckor av graviditeten, och mycket förtidig fostervattenavgång, som sker före 28+0 veckor. För tidig fostervattenavgång kan orsakas av olika faktorer såsom infektion, komplikationer med moderkakan eller livmodern, graviditeter med flera foster, cervixbrist och livmodersmärtor. För tidig fostervattenavgång kan leda till allvarliga hälsoproblem hos det nyfödda barnet, såsom andningssvårigheter, hjärtproblem, svårigheter med att reglera kroppstemperaturen och ökad risk för neurologiska skador.
'Fostervatten' är ett medicinskt begrepp som används för att beskriva det vatten som finns inneslutet i fostrets amnion och hälleklåda (kiesta) under graviditeten. Fostervattnet har en viktig funktion då det ger ett skyddande och flexibelt miljö till fostret under dess utveckling. Det består huvudsakligen av vatten, men innehåller också små mängder av elektrolyter, proteiner, immunglobuliner och andra substanser som kommer från moderkakan (placentan) och fostret självt. Fostervattnets volym ökar gradvis under graviditeten och når sin maximala mängd strax innan förlossningen.
Graviditetsutfall, även känt som abort eller spontan abortion, är en komplikation under graviditeten som innebär att fostret dör och utdrives spontant från livmodern under de första 20 veckorna. Det kan delas in i tidiga (upp till 8 veckor), medel (mellan 9 och 16 veckor) och sent graviditetsutfall (efter 17 veckor). Orsakerna kan vara många, bland annat kromosomavvikelser, anatomiska avvikelser eller infektioner. Graviditetsutfall är relativt vanligt och uppskattas inträffa hos cirka 10-20 procent av alla graviditeter.
I medicinsk kontext refererar "paritet" till att någonting är jämnt eller likadant på båda sidor. Det används ofta för att beskriva symmetri i anatomin, men kan även användas inom neurologi för att beskriva muskelsymmetrin hos en person. I psykiatrin kan paritet användas för att beskriva ett tillstånd där en persons tankar och perception är välordnade och logiska, utan tecken på psykotisk störning som exempelvis tankestörning eller hallucinationer.
'Uterine monitoring' är ett samlingsbegrepp för olika metoder och tekniker som används för att övervaka och mäta aktiviteten i livmodern under vissa medicinska behandlingar eller sjukdomszustånd. Det kan inkludera övervakning av livmoderns kontraktioner, cervixdilatation, tryck i livmodercaviteten och fostrets hjärtslag.
Det vanligaste syftet med uterin monitoring är under förlossningsassistans, där det används för att övervaka kontraktioner och fostrets hälsa under förlossningen. Det kan också användas under vissa former av fertilitetsbehandlingar, som in vitro-fertilisering (IVF), för att övervaka embryots utveckling och placering i livmodern.
Det vanligaste sättet att genomföra uterin monitoring är genom att använda en intrauterin kateter, som placeras in i livmodercaviteten via slidan. Katetern är försedd med sensorer som mäter tryck och rörelser i livmodern. Andra metoder kan inkludera yttre övervakning av fostrets hjärtslag med hjälp av dopplersonografi eller CTG (kardiotokografi).
I medicinska sammanhang är korrekt och tidig uterin monitoring viktigt för att säkerställa en framgångsrik förlossning och att undvika komplikationer under behandlingar som involverar livmodern.
"Bedövning vid förlossning" refererar till användandet av lokalbedövning i vulvanregionen hos en person under förlossningsprocessen. Detta görs vanligtvis med hjälp av en typ av läkemedel som kallas lokalanestetika, vilket hindrar smärtimpulser från att nå nervcellerna i ryggmärgen.
Denna metod används ofta under en vaginal förlossning när en person behöver en episiotomi (en snitt i vulvanregionen för att underlätta förlossningen) eller när det behövs manuell manipulation av barnet för att underlätta dess utdelning. Bedövningen hjälper till att minska smärtan som känns under dessa procedurer.
Det är viktigt att notera att bedövningsmetoder kan variera beroende på olika faktorer, inklusive patientens preferenser, läkarens rekommendationer och specifika omständigheter under förlossningen.
I medicinsk kontext betyder "fosterålder" den tid som ett foster lever och växer inuti moderns livmoder, mätt i veckor eller månader. Den genomsnittliga fosteråldern är 40 veckor (ungefär 9-10 månader) från konception till förlossning. Förlossning före den 37:e veckan räknas som för tidig fosterdöd (preterm fetal dödfödd), och efter den 42:a vecka räknas som postmature fosterdöd.
Fosteråldern är en viktig faktor att ta hänsyn till när man bedömer ett fosters hälsa, utveckling och risk för komplikationer under graviditeten och vid förlossningen.
La definición médica de "cuello uterino" (equivalente al término en inglés "cervix") es el área inferior y más estrecha de la matriz o útero que se extiende hacia la vagina. El cuello uterino tiene dos partes principales: el endocérvix, que está cubierto por mucosa y se conecta al interior del útero, y el exocérvix, que es la parte más externa y está revestida por epitelio escamoso estratificado.
El cuello uterino desempeña un papel importante en la reproducción femenina, ya que permite el paso del esperma hacia el útero durante la ovulación y el ascenso de los espermatozoides hasta el óvulo para la fertilización. Además, después de la fecundación, el cuello uterino se suaviza y dilata gradualmente para permitir el paso del feto a través del canal del parto durante el parto.
El cuello uterino también es un sitio común de infección y enfermedad, como la displasia cervical y el cáncer de cuello uterino. Por lo tanto, se recomienda a las mujeres que se realicen pruebas regulares de detección del VPH y del Papanicolaou para detectar cambios precancerosos en el cuello uterino y prevenir la aparición de cáncer.
En vaginalförlossning efter kejsarsnitt, även känd som VBAC (Vaginal Birth After Caesarean), är en term inom obstetrik och gynekologi som refererar till en naturlig förlossning genom vulvan och vagina efter att ha haft ett tidigare kejsarsnitt. Detta innebär att moderns livmoder öppnas upp och barnet tas ut med hjälp av kirurgisk ingrepp under kontrollerade former, istället för en naturlig förlossning.
VBAC är en möjlighet för många kvinnor som har haft ett kejsarsnitt under en tidigare graviditet och vill ha en naturlig förlossning denna gång. Vissa risker finns dock, till exempel kan det finnas en ökad risk för att utveckla en livmoderspringa (uterusruptur) under förlossningen. Därför är det viktigt att kvinnan och hennes läkare diskuterar alla möjligheter, risker och fördelar innan ett beslut om VBAC tas.
Apgarpoäng är ett system för att bedöma nyföddas hälsostatus direkt efter födseln. Det utvecklades 1952 av den amerikanska pediatrikern Virginia Apgar och bedöms vid 1 och 5 minuters tid efter födseln, och ibland även efter 10 minuter. Apgarpoängen består av fem kriterier: hudfärg, hjärtslag, muskeltonus, reflexer och andning, som vardera ges poängen 0, 1 eller 2. Summan av poängen ger den totala Apgarpoängen som kan variera mellan 0 och 10. En lägre Apgarpoäng vid 5 minuters tid efter födseln kan indikera behov av intensivvård.
Postpartumblödning är den vaginale blöding som förekommer efter förlossningen och varar vanligen i upp till sex veckor. Den beror på att moderkakan och placentan har avskiljts från livmodern under förlossningen, vilket leder till att det bildas sår i livmoderväggen som läker sig under denna tid.
Under postpartumblödningens gång kan blödningsmängden variera och det är vanligt med en kraftigare blödning under de första dagarna efter förlossningen. Blodet kan också innehålla rester av moderkaka, fett och slagserier (cellrester från livmodern).
Det är viktigt att ställa sig i kontakt med en läkare eller barnmorska om blödningsmängden ökar kraftigt, innehåller klumpar eller om det förekommer andra ovanliga symtom som feber, illamående eller stark smärta. Dessa kan vara tecken på komplikationer såsom infektion eller blödning i livmodern.
I medically related context, "anställning" kan översättas till "employment". Employment refererar till ett formellt avtal mellan en arbetsgivare och en anställd person där den senare utför arbete i utbyte mot lön. Detta inkluderar ofta vissa förmåner och skydd, såsom sjukpenning, semester och lagstadgad arbetsskydd.
Employment är också en central del av många individs liv och hälsa. Arbete kan ge mening, struktur och socialt stöd till individen. Dessutom kan sysselsättning ha positiva effekter på den mentala och fysiska hälsan, såsom minskad risk för depression och höjd livslängd.
Enligt American College of Obstetricians and Gynecologists (ACOG), definieras en svår förlossning som en förlossning som varar i 20 timmar eller längre för första barnsburen, och 14 timmar eller längre för icke-första barnsburen. Dessutom kan en förlossning betraktas som svår om det uppstår behov av speciella procedurer eller utrustningar för att underlätta förlossningen, såsom kraftig sugklocka, vakuumextraktion eller kejsarsnitt. Andra faktorer som kan bidra till en svår förlossning inkluderar abnorma fostervägsplaceringar, stora foster, multipela foster och andra komplikationer under förlossningen.
Tokolys (eller också "tokofagi") är ett medicinskt begrepp som refererar till kontraktioner av livmodern under graviditeten. Tokofagi kan börja hända redan från den 20:e veckan av graviditeten, men de flesta kvinnor upplever dem inte förrän de är i slutet av graviditeten eller under förlossningen.
Tokofagi orsakas av oxytocin, ett hormon som frisätts naturligt under förlossningen och stimulerar livmodern att kontrahera (sammandraga sig) och pressa ut barnet genom cervixen (livmoderhalsen). Tokofagi kan även orsakas av mediciner som innehåller syntetiskt oxytocin, såsom pitocin, som används för att inducera eller stimulera förlossning.
Tokofagiska kontraktioner kännetecknas vanligen av en intensiv, regelbunden smärta i underlivet som kan sträcka sig från nedre magen till låren. Tokofagi kan också orsaka tryck och obehag i buken, ryggen och andra delar av kroppen. Under förlossningen kan tokofagi bli allt intensivare och mer smärtsamma, men de är ett naturligt och nödvändigt inslag i processen att föda barn.
'Livmoderbristning' (även känd som 'abort' eller 'spontan abort') är en medicinsk term som refererar till oväntad och ofrivillig förlust av ett befruktat ägg före den 20:e veckan av graviditeten. Det kan orsakas av olika faktorer, inklusive kromosomala abnormaliteter, hormonella störningar, anatomiska avvikelser eller infektioner. Symptomen på en livmoderbristning kan variera, men de vanligaste inkluderar blödningar från slidan, kramp i underlivet och smärta i låret. I vissa fall kan även vätska eller blod droppa ut från slidan. Om du tror att du har erfaren en livmoderbristning bör du söka omedelbar medicinsk hjälp.
Enligt medicinskt perspektiv är en nyfödd ett barn som har nyligen fötts och fortfarande befinner sig inom sitt första levnadsår. Detta omfattar oftast spädbarn som är yngre än 28 dagar, även kända som "fullborna", men kan fortsätta att gälla under de första 12 månaderna av barnets liv. Under denna tidsperiod genomgår barnet snabba fysiska och utvecklingsmässiga förändringar, vilket gör det viktigt att övervaka dess tillstånd noga för att säkerställa en hälsosam utveckling.
Graviditet, tredje trimestern är den sista perioden av en normalt svangerskap som sträcker sig från den 29:e veckan till födseln, vilket i allmänhet inträffar mellan den 37:e och 42:a veckan. Under denna fas utvecklas fostret snabbt och ökar mycket i storlek. Modern kan uppleva en rad fysiska förändringar, inklusive ökat tryck på lungorna, svullnad och värkar. Även om fostrets hjärna och lungor inte är fullt utvecklade före födseln, är de tillräckligt mogna för att klara sig utanför moderns kropp i allmänhet.
'Psykoprofylax' er et begreb som stammer fra græsk, hvor 'psyche' betyder sjæl eller psyke og 'prophylaxis' betyder forsvar eller forebyggelse. Psykoprøfylax defineres derfor oftest som en form for psykologisk forberedelse eller træning, som har til formål at forebygge negative psykiske konsekvenser af stressfulde eller traumatiske hændelser.
Mere specifikt kan psykoprofylax omfatte en række forskellige metoder, herunder undervisning og øvelser i stresshåndtering, relaksationsteknikker, kognitiv terapi og emotionel regulering. Formålet med disse teknikker er at hjælpe den enkelte med at styrke deres psykiske modstandskraft over for udfordringer og at reducere risikoen for at udvikle posttraumatiske stress symptoms som fx angst, søvnløshed, flashbacks og depression.
Psykoprofylax anvendes ofte indenfor militæret, men kan også være relevant indenfor andre områder, hvor mennesker udsættes for særligt stressfulde eller traumatiske situationer, fx i forbindelse med katastrofer, ulykker eller operationer.
"Barnmorskeyrket" är en informell term som kan översättas till "jobbmarknaden för barnmorskor". Enligt Merriam-Webster Medical Dictionary definieras en barnmorska som "en person som är utbildad och certifierad att ge vård och rådgivning till kvinnor under graviditet, förlossning och efter fostrets födelse".
Enligt samma källa är "jobbmarknad" definierat som "den del av en ekonomi där arbetskraft anställs och utbyts". Således kan "barnmorskeyrket" ses som den del av hälsovårdssektorn där barnmorskor söker och tas upp på jobb.
Det är värt att notera att begreppet "barnmorskeyrket" kan ha olika konnotationer beroende på sammanhang och plats. I vissa fall kan det användas för att beskriva en konkurrenskraftig arbetsmarknad med hög efterfrågan på barnmorskor, medan det i andra fall kan användas för att diskutera frågor kring arbetstillfällen, lön och arbetsförhållanden inom yrket.
Graviditetskomplikationer refererer til unormale eller farlige tilstande, som kan opstå under graviditeten og true morens sundhed eller fostrets udvikling. Disse komplikationer kan variere i alvorlighed og kan være forbundet med bestemte medicinske tilstande, livsstilsfaktorer eller genetiske faktorer. Nogle almindelige typer af graviditetskomplikationer omfatter:
1. Præeklampsi/Eklampsi: Et hypertensivt syndrom, der opstår under graviditeten og karakteriseres ved højt blodtryk og protein i urinen. I værste fald kan det udvikle sig til eklampsi med konvulsioner og muligvis koma.
2. Diabetes i graviditeten: En form for sukkersyge, der opstår under graviditeten hos kvinder, som ikke havde diabetes før graviditeten.
3. For tidlig fødsel: Fødslen af barnet før 37 uger graviditet.
4. Fejlplacering af placentan: Hvor placentan vokser inde i livmodermuskulaturen i stedet for at dække modermunden, hvilket kan medføre alvorlig blødning under graviditeten eller ved fødslen.
5. Intrauterin vækstrestriktion (IUGR): En tilstand, hvor fostret ikke vokser tilstrækkeligt i moders livmoder.
6. Infektioner: Graviditet kan øge risikoen for infektioner, herunder bakterielle og virale infektioner som f.eks. listeriose, toksoplasmose og zika-virusinfektion.
7. Præmature ruptur af membranerne (PROM): En tilstand, hvor modermunden brister før graviditeten er fuldt udviklet.
8. Blodtryksforhøjelse: Graviditet kan forårsage eller forværre blodtryksforhøjelse hos nogle kvinder.
9. Preeklampsi: En alvorlig tilstand, der rammer gravide kvinder og er karakteriseret ved pludselig opstået højt blodtryk og skader på organer som lever, nyre eller hjerne.
10. Fejlformede fostre: Graviditeten kan resultere i fostre med fysiske afvigelser, herunder kromosomale anomalier som Downs syndrom.
Medicinskt kan Meperidin beskrivas som ett opiattpreparat som används för smärtlindring och som tillhör gruppen partiella agonister vid opioidreceptorerna. Det är ett syntetiskt derivat av alkaloiden Thebain, som finns naturligt i opievallmo (Papaver somniferum).
Meperidin används ofta för att behandla måttliga till starka smärtor och kan ges via olika rutter, inklusive intravenöst, intramuskulärt eller oralt. Det har en snabb början på verkan (cirka 15 minuter efter intramuskulär injektion) och en effektiv smärtlindrande verkan som varar i ungefär 2-4 timmar.
Vanliga biverkningar av Meperidin inkluderar yrsel, svimning, illamående, kräkningar och andningsdepression. Långvarig användning eller höga doser kan leda till fysisk beroende och abstinenssymptom vid avslutad behandling.
Meperidin bör endast användas under medicinsk övervakning och enligt rekommenderade riktlinjer på grund av riskerna för allvarliga biverkningar och missbruk.
'Korion' är ett medicinskt term som refererar till den yttre, embryonala höljet i ett tidigt foster. Det bildas ungefär 8-10 dagar efter befruktningen och utgör en del av moderkakan (placentan). Korionet är det första höljet som bildas runt fostret och är direkt i kontakt med moderkakan. Det består av två skikt: det tunna, yttre citotrofoblastskiktet och det tjockare, inre syncytiotrofoblastskiktet. Korionet hjälper till att förse fostret med näring och syre genom att utbyta ämnen mellan moderns blodomlopp och fostrets.
Bupivacaine är ett lokalbedövningsmedel som tillhör gruppen amider. Det används vanligen för smärtbehandling under och efter operationer, då det injiceras i närheten av de nerver som skall bedövas. Bupivacaine har en långvarig verkan jämfört med andra lokalbedövningsmedel, vilket gör att smärtan hålls på avstånd under en längre tid efter operationen.
Läkemedlet fungerar genom att blockera signalsubermittlingen i nervcellerna, vilket resulterar i ett förlust av känsel, rörelse och smärta i det berörda området. Bupivacaine är tillgängligt som både en lösning för injektion och en gel att användas vid särskilda procedurer.
Som med alla läkemedel kan bupivacaine orsaka biverkningar, även om de vanligen är milda och tillfälliga. Några exempel på biverkningar inkluderar lokalreaktioner vid injektionsstället, yrsel, huvudvärk, svimning och i sällsynta fall allvarliga hjärt- och lungrelaterade komplikationer. Det är viktigt att använda läkemedlet enligt rekommenderad dos och under medicinsk övervakning för att minimera risken för biverkningar.
"Bäckenmätning" är en medicinsk term som refererar till mätningen och bedömandet av storleken och formen på bäckenet hos en patient. Detta kan göras med hjälp av olika tekniker, såsom röntgen, CT-scan eller MRI.
Bäckenmätning används ofta inom obstetrik och gynekologi för att bedöma patientens bäckenstorlek inför en planerad vaginal leverans eller för att diagnostisera eventuella abnormaliteter eller skador på bäckenet.
En vanlig metod för bäckenmätning är att mäta avståndet mellan två benspetsar (symfysen och coccyx) i sidled, samt höjden och bredden på bäckenöppningen. Dessa mått kan jämföras med normvärden för att bedöma om patienten har en normal storlek och form på bäckenet eller inte.
Obstetric nursing, också känt som förlossningsvården, är en specialitet inom sjukvården som fokuserar på vård och stöd av kvinnor under graviditet, förlossning och postpartum-perioden. Detta inkluderar:
1. Pre-natal vård: Obstetric nurses ger råd och stöd till gravida kvinnor under hela graviditeten, såsom att undervisa om fosters utveckling, hälsosamma livsstilsval, symtom att titta efter och förberedelser inför förlossningen.
2. Förlossningsvård: Under förlossningen, assisterar obstetric nurses läkare eller barnmorskor genom att ge fysisk stöd till den födande, övervaka moderkakans avlossning och barnets hälsa, och erbjuda smärtlindring. De kan också vara ansvariga för att registrera fostrets hjärtslag, moderkakans kontraktioner och andra viktiga tecken under förlossningen.
3. Postpartum vård: Efter förlossningen, fortsätter obstetric nurses att ge stöd och råd till den nyblivna modern och hennes familj. De kan hjälpa till med amning, övervaka moderkakans avfallet, behandla eventuella skador eller komplikationer, och erbjuda information om vård av det nya barnet.
Obstetric nursing kräver en kombination av medicinsk kunskap, teknisk skicklighet och emotionell intelligens för att ge effektivt stöd till kvinnor under en av de mest betydelsefulla tidsperioderna i deras liv.
Sufentanil är ett syntetiskt opioid-analgetikum, som används inom akutsjukvården och under operationer för att ge stark smärtlindring. Det är ungefär 5-10 gånger potentare än fentanyl och 1000 gånger potentare än morfin, vilket gör det till ett av de kraftigaste smärtstillande medlen som finns tillgängliga.
Sufentanil verkar genom att binda till opioidreceptorerna i centrala nervsystemet och hjärnan, vilket leder till en minskad smärtförnimmelse och en ökad känsla av välbefinnande. Det används ofta som en del av en kombinerad narkos tillsammans med andra läkemedel, såsom sedativa och muskelavslappnande medel.
Liksom med andra opioider kan sufentanil orsaka biverkningar som andningsdepression, yrsel, illamående, kräkningar och förvirring. Dessa biverkningar tenderar att vara mer uttalade vid högre doser och kan behandlas med ytterligare läkemedel om de blir allvarliga.
Sufentanil är endast tillgängligt på recept och ska användas under medicinsk övervakning, eftersom det kan vara livshotande vid överdosering.
Epiduralbedövning, även känd som epiduralanalgesi eller endidymaal analgesi, är en typ av smärtlindring som används under sjukhusvård. Den innebär att en lokalbedövningsmedel injiceras i ryggmärgens epiduralrum, det vill säga utrymmet mellan den hårda yttre skalet och den mjuka inre kärnan av ryggraden.
Denna metod används ofta under förlossningar för att ge smärtlindring till den som föder barnet, men kan även användas under andra typer av operationer i mag-tarmsystemet, bröstkorgen eller nedre extremiteterna. Epiduralbedövningen fungerar genom att blockera nervimpulserna från de smärtsignaler som skickas till hjärnan, vilket gör att patienten upplever en minskad smärta i det berörda området.
Det är viktigt att notera att epiduralbedövning inte påverkar medvetandet eller andningen och att den kan ges som kontinuerlig infusion av läkemedel för att upprätthålla smärtlindringen under en längre period.
Medicinskt sett är moderkakan (placentan) ett organ som bildas under graviditeten hos däggdjur, inklusive människor. Den utvecklas från den äggcell som befruktats och implanterar sig i livmoderns slemhinna. Moderkakan har en yta på ungefär 0,15–0,20 kvadratmeter hos människor och är till formen platt och rund med en diameter på cirka 15–20 cm vid full term.
Moderkakans huvudsakliga funktioner inkluderar:
1. Att förse fostret med näring: Moderkakan tar upp näringsämnen från moderns blod och omvandlar dem till en form som fostret kan ta upp och använda.
2. Att avlägsna avfallsprodukter från fostret: Moderkakan tar emot avfallsprodukter från fostret och transporterar bort dem i moderns blodomlopp.
3. Att producera hormoner: Moderkakan producerar flera hormoner som hjälper till att underhålla graviditeten, inklusive gestagen, östrogen och humant klorioniskt gonadotropin (hCG).
4. Att skydda fostret mot infektioner: Moderkakan har en immunförsvarsmekanism som hjälper till att förhindra att infektioner når fostret.
Moderkakan är ett mycket viktigt organ under graviditeten och utvecklas kontinuerligt tillsammans med fostret. Efter födseln separeras moderkakan från livmodern och avlägsnas, ofta genom en process som kallas efterbörd.
Cervixlängdmätning är en medicinsk term som refererar till mätningen av längden på livmodercollen, även känd som cervix. Detta kan göras med hjälp av olika metoder, inklusive transvaginal ultraljud. Cervixlängdmätning används ofta för att övervaka graviditet och förlossningsprocessen, särskilt vid högriskgravidelser eller om det finns några komplikationer under graviditeten.
Mätningen utförs vanligtvis genom att mäta avståndet från cervix' inträdesport till dess skiljevägg mot livmodern, även kallat internal os. Normalvärdet för en fullt utvecklad foster kan variera mellan 30 och 40 millimeter. Om cervixlängden är kortare än det normala värdet kan det öka risken för förtidig förlossning eller andra komplikationer under graviditeten.
Ibland kan läkaren också mäta cervixens öppning, även kallat extern os, för att avgöra om cervixen är beredd på förlossning. Detta kallas ofta cervixeffaciering och mäts i procent. Vid full effaciering är cervixen helt öppen och förberedd för förlossningen.
'Livmoder' (latin: Uterus) är en muskelartad, hallow organ hos däggdjur där fostret utvecklas under graviditet. Den består av tre delar: kroppen (corpus), cervix ( cervikalis) och livmoderhalsen (portio). Livmodern har ett rikt blodkärlsnätverk och en viktig funktion är att producera hormonet prostaglandin under förlossningen.
Oxytocinreceptorer är proteiner som fungerar som hormonreceptorer och är inblandade i en rad fysiologiska processer, särskilt vid förlossning och amning. De aktiveras av oxytocin, ett hormon som produceras i hypofysen, en liten endokrin gland i hjärnan.
Oxytocinreceptorerna finns i två huvudsakliga former: OXTRB (oxytocinreceptor beta) och OXTRA (oxytocinreceptor alfa). OXTRB är den vanligaste formen och återfinns främst i livmodern, där de orsakar kontraktioner under förlossningen. OXTRA finns i mindre utsträckning i livmodern, men är mer vanligt förekommande i hjärnan, där den är involverad i socialt beteende, emotionell förståelse och parbindning.
Oxytocinreceptorerna aktiveras när oxytocinet binder till dem, vilket orsakar en kaskad av intracellulära händelser som leder till kontraktioner av muskler eller förändringar i nervcellernas elektriska aktivitet. Dessa förändringar kan ha betydelse för en rad olika processer, inklusive moderkakafunktionen under amning, social bindning och parbildning, stressrespons och smärtperception.
Infectious pregnancy complications refer to infections that occur during pregnancy and can affect the mother, fetus, or both. These infections can lead to a variety of complications, including preterm labor, low birth weight, birth defects, and even stillbirth. Examples of infectious pregnancy complications include:
1. Urinary tract infections (UTIs): UTIs are common during pregnancy and, if left untreated, can lead to kidney infections and preterm labor.
2. Bacterial vaginosis (BV): BV is an imbalance of bacteria in the vagina that can increase the risk of preterm labor and delivery.
3. Group B Streptococcus (GBS): GBS is a type of bacterium that can be found in the vagina or rectum of pregnant women and can cause serious infections in newborns if passed to them during childbirth.
4. Listeriosis: Listeriosis is a foodborne illness caused by the bacterium Listeria monocytogenes, which can lead to miscarriage, stillbirth, or premature delivery.
5. Toxoplasmosis: Toxoplasmosis is a parasitic infection that can be passed from mother to fetus and cause serious birth defects.
6. Zika virus: The Zika virus is a mosquito-borne illness that can cause serious birth defects, including microcephaly, if a pregnant woman becomes infected.
7. Hepatitis B and C: Hepatitis B and C can be transmitted from mother to fetus during childbirth and can lead to chronic liver disease in the child.
8. Rubella: Rubella, also known as German measles, is a viral infection that can cause serious birth defects if a pregnant woman becomes infected during the first trimester.
9. Cytomegalovirus (CMV): CMV is a common viral infection that can cause serious complications in newborns if passed from mother to fetus during pregnancy.
It's important for pregnant women to take steps to prevent infectious complications, such as practicing good hygiene, avoiding certain foods, and getting vaccinated against certain diseases. Pregnant women should also talk to their healthcare provider about any concerns related to infection during pregnancy.
"En förlossningsklinik eller ett förlossningssjukhus är en speciell enhet inom ett sjukhus som erbjuder vård och service under förlossningar. Dessa enheter står till förlossningsvårdens tjänst och har specialiserad personal, utrustning och faciliteter för att hantera komplicerade förlossningar och högriske graviditeter. De erbjuder också vanligen neonatalvård för nyfödda som kan behöva extra medicinsk uppföljning eller vård."
En för tidig födelse definieras som ett intrfall innan de 37 kompletta veckorna av graviditet. För tidiga fosters utveckling och tillväxt kan variera beroende på hur tidigt de föds, och det är vanligt med komplikationer relaterade till för tidig födelse. Dessa komplikationer kan inkludera andningssvårigheter, hjärtproblem, svårigheter med att reglera kroppstemperaturen och svälja, ökad risk för infektion samt långsammare neurologisk utveckling.
'Fetal distress' är ett medicinskt begrepp som används för att beskriva en situation där ett foster upplever syrebrist eller andra komplikationer under graviditeten eller under förlossningen. Det kan orsakas av olika faktorer, till exempel nedsatt blodflöde till placentan, långvarig moderkakslösning, eller en långvarig och svår födelsemässig belastning under förlossningen.
Fetalt distress kan leda till allvarliga skador eller död om det inte behandlas omedelbart. Vanliga tecken på fetalt distress inkluderar abnorma fostertakt, sänkt hjärtfrekvens och onormalt syrehalt i blodet. Även om begreppet 'fetal distress' används i klinisk praktik är det värt att notera att det inte finns en allmänt accepterad definition eller ett standardiserat sätt att diagnostisera det.
Medicinskt sett definieras “verksvaghet” som en subjektiv känsla av svaghet eller utmattning i samband med fysisk aktivitet, ofta i form av trötthet och lättadömdhet. Det kan vara relaterat till olika medicinska tillstånd, såsom hjärt-kärlsjukdomar, lungsjukdomar, neurologiska sjukdomar, endokrina störningar eller cancer. I vissa fall kan verksvaghet också vara en biverkan av vissa läkemedel. Det är viktigt att undersöka orsaken till verksvaghet för att kunna behandla underliggande sjukdom eller tillstånd.
I medically, ‘Mellangård’ är inte en etablerad term. Det kan vara en förväxlingsrisk med begrepp som ‘melkgång’, ‘mellanrum’ eller ‘Mittelgänge’ inom medicinska sammanhang, men dessa refererar till specifika platser eller strukturer i antingen kroppen eller medicinska institutioner.
Om du avser att fråga om någon annan term eller koncept, vänligen ge oss mer information så kan vi hjälpa dig att besvara din fråga korrekt.
En episiotomi är en kirurgisk snittoperation som utförs under förlossning, där man skär sönder kvinnans underlivsförbindelser (perineum) för att underlätta förlossningen och förebygga större skador på området. Snittet görs vanligtvis horisontellt strax framför anusen eller vertikalt längs slidans nedre del, beroende på läget och behov. Episiotomin kan vara ett preventivt eller ett akut ingrepp under förlossningen. Snittet återknäpas och syes sedan igen efter att barnet har fötts.
Ritodrine är ett läkemedel som används för att förhindra förtidig födelse. Det är ett β2-adrenergt agonist, vilket betyder att det aktiverar β2-adrenoreceptorer i den glatta muskulaturen i livmodern, vilket orsakar avslappning och minskar kontraktionerna. Det ges vanligtvis som intravenös infusion under övervakning i en klinisk setting. Användningen av Ritodrine har minskat på grund av förekomsten av biverkningar och effektivare alternativ, men det kan fortfarande vara ett tillgängligt val i vissa fall under specialistvård.
'Fosterdöd' är ett medicinskt begrepp som används när ett foster dör inne i livmodern, vanligtvis före den 20:e veckan av graviditeten. Det kan också kallas för intrauterint fosterförlust eller missfall. Orsakerna till fosterdöd kan variera, men de kan inkludera genetiska avvikelser, infektioner, problem med moderkakan eller livmodern, eller komplikationer under graviditeten. I vissa fall kan orsaken aldrig fastställas. Fosterdöd är en tragisk händelse och kan vara mycket traumatiskt för de drabbade föräldrarna.
Obstetrik är en gren inom medicinen som handlar om skötseln och vården av graviditet, förlossning och den tidiga puerperiet (den första tiden efter förlossningen). En läkare som specialiserat sig på obstetrik kallas för obstetrikläkare eller obstetriker.
Obstetrik innefattar bland annat:
* Graviditetstestning och övervakning av graviditeten
* Förutsägelse och förebyggande av komplikationer under graviditeten, såsom preeklampsi och diabetes
* Planering och genomförande av förlossningen, inklusive att besluta om naturlig förlossning eller kejsarsnitt
* Vård och stöd under förlossningen
* Omsorg om nyfödda barn, inklusive neonatalvård
* Behandling av komplikationer som kan uppstå under förlossningen eller under den tidiga puerperiet, såsom postpartumblödningar och infektioner
Obstetrik är intimt sammankopplat med gynekologi, som handlar om kvinnors reproduktiva hälsa utanför graviditeten. Många läkare är specialiserade inom båda dessa områden och kallas därför för obstetrik-gynekologer eller ofta bara gynekologer.
Enligt Medicinska Specialiteter Sweden AB:
"Kejsarsnitt, upprepat" definieras som ett kirurgiskt ingrepp där brottet uppstår genom en horisontell incision i överkanten av livmoderns muskulatur. Detta görs när det är tekniskt svårt eller farligt att utföra ett vaginalt förlossning, exempelvis på grund av tidigare operationer eller andra skador på bäckenet. Upprepat kejsarsnitt innebär att en kvinna har haft två eller flera kejsarsnitt föregående förlossningar.
Hjärtfrekvens hos fostret är antalet hjärtslag per minut, som kan uppmätas med hjälp av ultraljudsundersökning (dopplersonografi) eller CTG (kardiotokografi). Under de tidiga stadierna av graviditeten är den normala hjärtfrekvensen för fostret mellan 120 och 160 slag per minut. När graviditeten fortskrider, sjunker den genomsnittliga hjärtfrekvensen något, men fortfarande ligger den vanligtvis över 110 slag per minut fram till födseln. Vidare minskar hjärtfrekvensen efter födseln och stabiliserar sig på ett vuxet värde av omkring 60-100 slag per minut. Abnorma fostervariationer i hjärtfrekvens kan vara ett tecken på problem med fostrets hälsostatus och bör undersökas av en läkare eller annan medicinsk expert.
Misoprostol är ett syntetiskt prostaglandin E1-analog med förmåga att stimulera kontraktioner i glatt muskulatur, särskilt i mag-tarmkanalen. Det används vanligen som medicinsk behandling för att förebygga och behandla ulcerationer i magsäcken och tolvfingertarmen, orsakade av icke-steroidella antiinflammatoriska läkemedel (NSAID).
Misoprostol kan också användas off-label för andra medicinska indikationer, såsom:
1. Inducering av abort under första trimestern: Misoprostol används ofta i kombination med mifepriston för att inducerat en säker och effektiv abort under de första 9 veckorna av graviditeten.
2. Behandling av missfall: Om en kvinnas cervix inte är tillräckligt öppen (cervixinsufficiens) under slutet av graviditeten, kan misoprostol användas för att mjukna livmoderhalsen och stimulera dess öppning.
3. Behandling av postpartumblödning: Misoprostol kan användas för att behandla allvarlig postpartumblödning genom att stimulera kontraktioner i livmodern, vilket hjälper till att minska blodförlusten.
4. Behandling av menorragi (kraftiga och långvariga mensblödningar): Misoprostol kan användas för att behandla menorragi genom att stimulera kontraktioner i livmodern, vilket hjälper till att minska blodförlusten under menscykeln.
Det är viktigt att notera att misoprostol inte bör användas under graviditet för andra ändamål än de som nämnts ovan, eftersom det kan orsaka missfall eller födelseförlamningar.
'Fostervattenprov' är ett laboratoriemedicinskt undersökningsmetod där man studerar fostervattnet från en gravid kvinna för att upptäcka eventuella avvikelser eller skador hos fostret. Fostervattnet kan ge information om fostrets hälsotillstånd, bland annat genom att analysera fostervattnets utseende, lukt, pH-värde och sammansättning av olika substanser som proteiner, socker, salter och eventuella celler eller mikroorganismer.
Fostervattenprovet kan till exempel användas för att upptäcka fosterskador orsakade av infektioner, kromosomavvikelser eller andra sjukdomar. Det kan också användas för att övervaka fostrets utveckling under graviditeten och för att planera behandling om det uppstår problem. Fostervattenprovet tas vanligen under en ultraljudsundersökning, där en liten mängd fostervatten sugs upp med en fin nål genom moderns bukvägg.