Epigastrieartärer
Paracentes
Lambåer
Rak bukmuskel
Leriches syndrom
Mammarartärer
Aneurysm, falskt
Embolisering, terapeutisk
"Epigastric arteries" refer to the pair of blood vessels that supply oxygenated blood to the epigastric region of the abdomen, which is located between the xiphoid process and the umbilicus (navel). These arteries arise from the internal thoracic artery and divide into several smaller branches that supply the anterior abdominal wall. Any medical definition would include this information about their origin, course, and distribution.
Paracentes är ett medicinskt ingrepp där en tunn nål eller tub sätts in i bukhölen för att dränera ascites, det vill säga ödematös vätska som har accumulerats i bukhålan. Detta görs vanligtvis när patienten har en stor mängd ascites och det orsakar obehag eller andningssvårigheter. Under proceduren kan provtagning av ascites göras för att analysera vätskan och hjälpa till att fastställa diagnosen på underliggande sjukdom.
'Lambåer' er ikke en medisinsk term eller begrep som jeg kjenner til. Det kan være at du har tatt feil på stavemåten, og det du egentlig vil spørre om er 'lommelegen'?
En lommelege er en type lege som tilbyr mindre ytre medisinske behandlinger, som f.eks. å sutte vevsår eller fjerne håret fra en sårflate. De fleste lommeleger har en uddannelse som praktiserende sykepleier og har gått en ekstra utdanning for å bli autorisert som lommelege.
Jeg håper dette besvarer spørsmålet ditt! Hvis du har ytterligere spørsmål, vennligst ikke hesiter å spørre igjen.
Rak bukmuskel, också känd som rectus sheath hematom, är en samling av blod i bukmuskeln (rectus abdominis) eller i dess fascia (den tunna, starka membran som omger muskeln). Detta kan orsakas av trauma eller skada till buken, såsom vid en stöt eller vid användning av antikoagulantia. Symptomen på en rak bukmuskel kan inkludera plötslig smärta i magen, muskelsvaghet och blåmärken eller svullnad i området. I allvarliga fall kan det orsaka yttre tryck på andra organ i buken och kräva akut medicinskt ingripande.
Leriche's syndrom, även känt som Leriche-Fontaine syndrom eller oblitererande aortoiliakal sjukdom, är ett sällsynt vaskulärt tillstånd som orsakas av en obstruktion i nedre delen av aortan och de båda iliakaartärerna. Detta leder till en nedsatt blodflöde till benen och andra lägre kroppsdelar, vilket kan resultera i smärta, sårskador som inte läker, och i värsta fall amputation. Tillståndet är vanligare hos äldre män och är oftast relaterat till ateroskleros eller andra arteriosklerotiska förändringar.
'Mammararterier' refererar till de blodkärl som förser brösten med syre och näringsämnen. De två huvudsakliga mammararterierna är de invaginerade arterierna i bröstens baksida, även kända som de djupt liggande mammararterierna. Dessa två arterier kommer från axillarledgången och thoraxkorgens interna thorakala artär.
De djupt liggande mammararterierna delar sig sedan i flera grenar som sträcker sig mot bröstets framsida, där de bildar ett nätverk av mindre arterier som förser brösten med blod. Det finns också ytliga mammararterier som ligger närmare bröstets yta och försörjer huden och det underliggande fettet med blod.
Det är värt att notera att mammararterierna kan vara känsliga för skador eller sjukdomar, särskilt i samband med operationer eller andra ingrepp i bröstet. En av de vanligaste komplikationerna är mammarartäromfattning, som kan leda till nekros (död) av bröstvävnaden.
Bröstrekonstruktion är en medicinsk procedur där bröstvävnaden återskapas, ofta efter att det har tagits bort som behandling för cancer. Det kan involvera användning av implantat eller vävnad från andra kroppsdelar för att skapa en ny bröstform och storlek. Målet är att återställa bröstens utseende och funktion så nära normalt som möjligt, samt att förbättra patientens kvalitet av liv och psykiska välbefinnande.
"Kärlröntgen" är en medicinsk undersökningsmetod som innebär att en patient får exponeras för en liten dos joniserande strålning, vanligtvis röntgenstrålar, med syfte att producera detaljerade bilder av ben- och käkstrukturer. Detta görs vanligen med hjälp av en apparat som kallas en "kärltub" eller "dental röntgentub", som är placerad framför patientens huvud.
Detaljerade bilder av tänderna och deras omgivande strukturer, såsom käken och tandköttet, kan tas med hjälp av denna metod. Detta kan vara användbart för att upptäcka skador, sjukdomar eller andra avvikelser i munhålan som annars kan vara svåra att se under en vanlig tandläkarundersökning.
Kärlröntgen är en säker och effektiv metod för att undersöka tänderna och deras omgivande strukturer, men det är viktigt att begränsa strålexponeringen till den absolut nödvändiga mängden för att undvika onödiga hälsorisker.
Ett falskt aneurysm (även kallat en pseudoaneurysm) är en oregelbunden utbuktning av blodkärlsväggen, vanligtvis orsakad av en skada eller svaghet i arterialväggen. I kontrast till ett sann aneurysm, där alla lagren av kärlväggen är inblandade, består falskt aneurysm endast av ett lager av blodomslutet fibrin och blodceller som bildar en pseudo-kapsel runt den aktiva blödningen. Detta kan leda till en hög risk för ruptur och allvarliga komplikationer om det inte behandlas i tid. Falska aneurysm kan uppstå som en komplikation efter invasiva medicinska procedurer, trauma eller infektion.
Den mest vanliga betydelsen av "pulsådror" inom medicinen är de blodkärl som kan kännas eller ses pulsera i samband med hjärtats slag. Dessa pulsådror inkluderar ofta:
1. Karotispulsen: den stora artären i halsen som försörjer huvudet och halsen med syresatt blod.
2. Radialpulsen: den artären i handleden som försörjer armen med syresatt blod.
3. Femoralpulsen: den stora artären i låret som försörjer benet med syresatt blod.
4. Poplitealpulsen: den artären bakom knäskålen som försörjer underbenet med syresatt blod.
5. Dorsalis pedis pulsen: den artären på fotens utsida som försörjer foten med syresatt blod.
Pulseringarna i dessa pulsådror orsakas av hjärtats slag, som pressar blod genom kroppens artärer bort från hjärtat. Ju starkare pulsen är, desto mer blod pumpas ut från hjärtat vid varje slag. Ändå kan pulsens styrka och regularitet påverkas av olika faktorer, inklusive blodtryck, hjärtfrekvens, volymen av blod i kroppen och eventuella hinder i artärerna.
Medicinskt talat betyder "vätska i buken" vanligtvis att det finns en abnormt större mängd flytande vätska i bukhålan, oavsett om den är steril eller inte. Den medicinska termen för vätska i buken är ascites. Ascites kan ha många orsaker, till exempel levercirros, cancer, hjärtsvikt och njursjukdomar. Vätskan kan vara klar och gulaktig eller blodstänkt beroende på orsaken. Behandlingen av ascites beror på orsaken, men kan innebära mediciner, dietaändringar, dränering av vätska eller operation.
Terapeutisk embolisering är en medicinsk behandlingsmetod där ett embolisationsmaterial, till exempel mikrokoaguleringspartiklar eller spiraler, injiceras in i en blodkärl för att stoppa blödningar eller avsluta blodförsörjningen till en tumör. Detta görs med hjälp av en kateter som leds genom artärerna till den specifika blodkärlen som ska behandlas.
Syftet med terapeutisk embolisering är att reducera eller eliminera blodflödet till ett målområde, vilket kan orsaka nekros (död) av det omgivande vävnaden och på så sätt behandla olika medicinska tillstånd som till exempel:
* Tumörer, både cancerartade och icke-cancerartade, genom att avsluta blodförsörjningen till tumören och därmed minska dess storlek och påverka dess tillväxt.
* Obestäld blödningar, exempelvis i mag-tarmsystemet eller lungorna, genom att blockera de blodkärl som orsakar blödningen.
* Arteriovenös malformationer (AVM), det vill säga oregelbundna förbindelser mellan artärer och vener, genom att stänga av dessa förbindelser och på så sätt förhindra onormalt flöde av blod.
Terapeutisk embolisering är en minimalinvasiv behandlingsmetod som ofta utförs under bildguidning med hjälp av röntgen, ultraljud eller datortomografi (CT). Den kan användas ensam eller i kombination med andra behandlingsmetoder som kirurgi, strålbehandling eller medicinell behandling.