Materialprovning
Dental belastningsanalys
Elastomerer
Hårdhet
Muskelstyrka
Dental lödning
Zinkfosfatcement
Stygn
Mekaniska fenomen
Hjälpämnen
Mekanisk påfrestning
Tandlegeringar
Tandavtrycksteknik
Tabletter
Polyestrar
Bukvägg
Sårläkning
Tandprotesfastsättning
Smörjmedel
Siden
Mekanik
Dentala cement
Polyglaktin 910
Svepelektronmikroskopi
Hartscement
Vävnadsvänliga material
Siloxaner
Elasticitetsmodul
Böjlighet
Biomechanical Phenomena
Dental bonding
Tandben
Skjuvstyrka
Ytegenskaper
Kompositmaterial
Polyuretaner
Hartser, syntetiska
Dentala avtrycksmaterial
Suturtekniker
Silikonelastomerer
Puder
Glasjonomercement
Protesliners
Spindlar
Farmaceutisk teknologi
Artificiell saliv
Metylmetakrylater
Tandhals
Polymetakrylsyror
Tandfyllningsmaterial
Tandkrona
Adhesivitet
Porositet
Kollagen
Dekalcificeringsteknik
Polypropylener
Dermatologic Surgical Procedures
Kromlegeringar
Tandavgjutningsteknik
Benförhårdning
Rostfritt stål
Dental teknologi
Hårdhetstester
Titan
Korrosion
Kemi, farmaceutisk
Variansanalys
Catgut
Polymerer
Fibroiner
Senor
Tissue Scaffolds
Self-Curing of Dental Resins
Gallium
Polyvinyler
Muskelstyrkedynamometer
Dentinbondingmedel
Fasomvändning
Tandklammer
Mekaniska processer
Ortodontiska trådar
Vävnadsteknik
Löslighet
Kirurgiskt nät
Patellar ligament
Senskador
Cellulosa
Dimetylpolysiloxaner
Tandfyllning, permanent
Cementering
Polyetylentereftalater
Vatten
Glutaral
Kitosan
Hydroxiprolin
Bioprotes
Tidsfaktorer
Bindväv
Polyglykolsyra
Läderhud
Polytetrafluoretylen
Hud
Biologiskt nedbrytbara implantat
Statistik, icke-parametrisk
Framtand
Osmolaritet
Partikelstorlek
Temperatur
Viskositet
Varm temperatur
Tryck
Nötkreatur
Långtidsverkande preparat
Atomkraftmikroskopi
"Draghållfasthet" er en term som brukes innen medicin og describes the ability of a medical device, such as a catheter or a stent, to remain in place once it has been inserted into the body. The term is composed of two words: "drag," which means "to pull" or "to draw" in Swedish, and "hållfasthet," which means "firmness" or "strength" in Swedish.
More specifically, draghållfasthet refers to the amount of force required to dislodge a medical device from its intended position in the body. A higher draghållfasthet value indicates that the device is more resistant to being pulled out of place, while a lower value suggests that it may be easier to dislodge.
In clinical practice, the draghållfasthet of a medical device is an important consideration when selecting the appropriate product for a given patient or procedure. Devices with higher draghållfasthet values may be preferred in situations where there is a risk of the device being accidentally dislodged, such as in highly active patients or those with certain medical conditions that may increase the risk of displacement.
It's worth noting that the term "draghållfasthet" is primarily used in Swedish-speaking countries and may not be commonly recognized in other parts of the world. In English-speaking contexts, similar concepts may be described using terms such as "radial force," "burst strength," or "flexural stiffness."
"Materialprövning" är ett begrepp inom medicinen som refererar till processen att undersöka och testa fysiska material, vanligtvis biologiskt material såsom vävnader eller kroppsfluider, för att få information om deras egenskaper, struktur och funktion. Detta kan göras med hjälp av olika tekniker och metoder, till exempel mikroskopi, kemiell analys, genetisk testning eller immunologiska tester.
Materialprövning är viktig inom medicinen för att ställa diagnoser, planera behandlingar, övervaka sjukdomsutveckling och bedöma effekterna av behandlingar. Det kan också användas för forskningsändamål, till exempel för att utveckla nya terapier eller förstå sjukdomsprocesser bättre.
"Dental stress analysis" är inte en etablerad medicinsk term, så det saknas en officiell definition inom medicinen. Termen verkar vara mer vanlig inom tandvård och odontologi, där den kan syfta på en metod för att undersöka hur tänderna och käkmuskulaturen hanterar olika former av belastningar, till exempel vid bettrelaterade problem som temporomandibulär dysfunktion (TMD).
En dental stress analysis kan innebära en kombination av olika undersökningsmetoder, såsom:
1. Klinisk bedömning: Tandläkaren utför en visuell och manuell undersökning av tänderna, käkmuskulaturen och ansiktsbenen för att upptäcka tecken på överbelastning eller skada.
2. Anamnes: En detaljerad samtal med patienten om deras symptom, medicinska historia och levnadsvanor kan hjälpa till att fastställa orsakerna till eventuella problem.
3. Intraoral scanning eller avtryck: En digital skanning eller traditionell gipsavgjutning av tändarna kan användas för att skapa en exakt modell av patientens tanduppsättning, vilket kan hjälpa till att analysera belastningsförhållandena.
4. Elektromuskografi (EMG): En metod för att mäta elektrisk aktivitet i käkmuskulaturen under olika former av bett- och sväljaktiviteter. Detta kan hjälpa till att identifiera muskulära obalanser eller överbelastningar.
5. Käkkonturanalys: En metod för att mäta och jämföra käkkonturer under olika former av bett- och sväljaktiviteter, vilket kan hjälpa till att upptäcka eventuella skador eller obalanser.
6. Tandkraftanalys: En metod för att mäta krafterna som utövas på tänderna under olika former av bett- och sväljaktiviteter, vilket kan hjälpa till att identifiera överbelastningar eller skador.
Genom att kombinera dessa metoder kan en odontologisk specialist få en detaljerad bild av patientens belastningsförhållanden och därmed kunna ställa en korrekt diagnos och utforma en behandlingsplan som tar hänsyn till individuella behov.
Elastomers are defined in the medical field as materials that exhibit elastic properties similar to those of natural rubber. They can be stretched and deformed under stress, but they return to their original shape when the stress is removed. This makes them ideal for use in a variety of medical devices and applications where flexibility, durability, and biocompatibility are important factors. Examples of elastomers used in medicine include silicones, polyurethanes, and fluorosilicones.
I medicinsk kontext kan "hårdhet" referera till olika aspekter beroende på vilket sammanhang det används. Här är några exempel:
1. **Vaskulär hårdhet:** Detta handlar om förhöjda nivåer av kalcium i artärväggarna, vilket kan leda till att artärerna blir styva och mindre flexibla. Detta kan öka risken för hjärt-kärlsjukdomar som stroke och hjärtinfarkt.
2. **Benhårdhet:** Detta är en ovanlig benvävsnedsättning där benväven blir övermättad med kalcium, vilket gör benen mer sårbara, sköra och kan leda till smärtor och svullnader.
3. **Hudhårdhet:** Detta kan vara ett tecken på en hudsjukdom eller åldrande, där huden blir tunnare, torrare och mer känslig för skador.
4. **Tandhårdhet:** Detta är en term som används för att beskriva tandemalji, vilket är den hårda ytan på tänderna som skyddar dem mot skador. Tandemaljen kan vara hård eller mjuk beroende på personens ålder och vård av tänderna.
Den specifika betydelsen av "hårdhet" i en medicinsk kontext beror alltså på vilket sammanhang det används, så det är viktigt att ta hänsyn till sammanhanget för att förstå exakt vad som menas.
Muskelstyrka (eng. muscle strength) kan definieras som den kraft eller styrka som en muskel eller muskelgrupp är kapabel till att utöva vid kontraktion. Det mäts vanligen i newton (N) eller pound-force (lb force), och beror på flera faktorer, inklusive muskelns storlek, fibertyp, nervstimulans och träning. Muskelstyrka kan öka genom krafttraining och minska vid långvarig inaktivitet eller sjukdom.
"Tryckhållfasthet" (eng. "pressure resistance") är ett mått på en materials förmåga att motstå deformation under tryck. Det definieras ofta som det maximala trycket som kan appliceras på ett material innan det permanent deformeras eller går sönder. Tryckhållfastheten mäts vanligen i enheter som pascal (Pa), psi (pound-force per square inch) eller bar (100 000 Pa). Det är ett viktigt begrepp inom materialvetenskap och används ofta vid konstruktion av komponenter som utsätts för höga tryck, till exempel i rörledningar, hydrauliska system och trycksensorer.
"Dental filling" er en medicinsk betegnelse for en behandlingsmetode, hvor en tand dentist fjerner cariøs (rodt) tandmateriale og erstatter det med et fast materiale. Dette gør man for at forhindre yderligere forfald og eventuelt at redde tanden fra at skulle udvides eller udbyttes. Der findes forskellige typer fyldematerialer, herunder amalgam (som består af en legering af metal), komposit (som er et plastmateriale) og glasionomer (som er et materiale der indeholder glas). Valget af fyldemateriale afhænger ofte af størrelsen og beliggenheden af cariøsiteten, patientens præferencer og økonomiske betingelser.
Zinkfosfatcement är ett biomaterial som används inom ortopedisk kirurgi och tandvård. Det är ett cementartat material som härdas genom en kemisk reaktion mellan zinkoxid och fosforsyra. När de två komponenterna blandas bildas en fast, porös struktur som har god förmåga att absorbera tryck och kan användas som fyllningsmaterial eller att fästa implantat till benvävnad.
Zinkfosfatcement har flera fördelar jämfört med andra biomaterial, bland annat är det bioaktivt, det vill säga att det kan interagera med levande vävnad och främja benbildning. Det innehåller även joner av zink, som har antibakteriella egenskaper och kan hjälpa till att förhindra infektioner efter operation. Dessutom är det relativt enkelt att forma och anpassa materialet till specifika ändamål.
'Stygn' er en medisinsk behandlingsmetode som innebærer å lukke sammen to sårde vevler i kroppen ved hjelp av ein tråd (stygget). Stygget sitser i de to vevløypa og trekker sammen disse løypane når det tirslar seg. Dette hjelper til å stoppe blodet fra å flyte ut og stenger av området for infeksjon. Eit stygn kan også holde de to vevløypa på plass mens de heiler saman.
Ei vanleg metode er å bruke ein nål for å trekke tråden gjennom kroppen og si tråden i de to vevløypa som skal sys. Når stygget sitter fast, klippes tråden av og limas inn mot huden slik at det ikke skal påleggje eller forstyrre heileprosessen. Eit stygn bør fjernast etter at sårn er lukket og har vokst sammen, noe som vanlegvis tar ein til to uker.
Mekaniska fenomen är en term inom fysiologi och medicin som refererar till de processer och förändringar som sker i kroppen på grund av mekanisk påverkan, såsom tryck, drag eller rörelse. Exempel på mekaniska fenomen inkluderar saker som blodflödeshastighet, hjärtats kontraktion och expansion, lungornas expanderande och sammandragande, muskelsammandragning och benägenheten hos olika vävnader att sträckas eller deformeras under belastning. Dessa fenomen kan mätas och studeras för att få en bättre förståelse av hur kroppen fungerar under olika former av belastning och stress, vilket kan vara viktigt inom områden som ortopedi, rehabilitering, sportmedicin och andra relaterade områden.
I svensk medicinsk terminologi refererar begreppet "hjälpämne" till ett ämne som används i kombination med ett läkemedel för att underlätta eller optimera dess farmaceutiska, kemiska eller tekniska egenskaper. Hjälpämnen kan exempelvis vara konserveringsmedel, färgmedel, smakförbättrande medel, sönderdelningsmedel eller hjälpämnen som förbättrar lösligheten eller flytbarheten hos ett läkemedel. De är ofta inaktiva i sig själva och används inte för att utöva en farmakologisk effekt.
Mekanisk påfrestning inom medicinen refererar till krafter som verkar mekaniskt, det vill säga fysisk på kroppen eller dess delar. Det kan handla om tryck, drag, skjuvning, rotation eller kombinationer av dessa. Exempel på mekaniska påfrestningar inkluderar stötar, slag, lyft, tryck från tyngdkraften, rörelser med onormal belastning och så vidare. Dessa påfrestningar kan leda till skador eller smärtor i kroppen beroende på deras storlek, varaktighet och område där de verkar.
'Tandlegeringar' är en typ av tandbehandling där en legering, oftast gjord av metall som till exempel guld eller en kombination av metaller och keramer, fästs på tanden. Legeringen kan användas för att reparera en skadad tand, att skydda en delvis ursliten tand från ytterligare slitage eller att förankra en tandprotes. Tandlegeringar kan också användas i estetiska syften för att förbättra utseendet på tänder.
"Tooth print technique" är en kontroversiell metod inom forensisk tandvård som används för att identifiera en individ genom att jämföra deras bettmönster med ett tandprint. Metoden bygger på föreställningen att varje persons bettmönster är unikt, likt fingeravtrycket.
I praktiken används ofta tandprints från brottsoffer för att identifiera dem efter en dödlig olycka eller ett våldsbrott. Tandprinttekniken innebär att man tar avtryck av offrets tänder och jämför dem med de tandavtryck som finns på offerets kropp eller på andra bevisföremål, till exempel en mördare som har bitit offret.
Det finns dock vissa begränsningar och osäkerheter med denna metod, eftersom bettmönster kan variera över tid på grund av tandlossning, tandvård, åldrande och andra faktorer. Dessutom är det möjligt att två personer kan ha liknande bettmönster, vilket kan leda till felaktiga identifieringar.
På grund av dessa begränsningar har tandprinttekniken ifrågasatts av vissa experter inom forensisk tandvård, och den används inte lika ofta som fingeravtryck för identifikation. I stället tenderar man att använda andra metoder, såsom DNA-testning eller antemortem/postmortem jämförelser av tänder och käkar, för att identifiera offret.
Medicinskt sett är tabletter ett slags läkemedel som är formade till en compact, solidd form som kan vara cylindrisk, oval, rektangulär eller av annan form. De vanligen sväljs med vatten och innehåller aktiva substanser, fyllnadsmedel, bindemedel, färgämnen och smakämnen. Tabletterna kan vara olika storlekar och färger beroende på vilka ingredienser de innehåller och vilken dos de ger. De kan vara enkel- eller kombinationspreparat, som innehåller en eller flera aktiva substanser. Tabletter är lätta att hantera, transportera och förvara, och de är en vanlig form av orala läkemedel.
Polyester är ett samlingsnamn för polymera material som innehåller esterbindningar i sin kedjestruktur. De flesta polyestern tillverkas syntetiskt genom en kemisk reaktion mellan en diol (två-kolsvans) och en diacid (två-syraväte). Detta resulterar i en polymer med esterlänkar som förbinder varje monomerenhet.
Polyestern är kända för sin termoplastiska natur, vilket betyder att de kan formas när de hettas upp och härdas när de svalnas ner. De används ofta i textil- och konfektionsindustrin för tillverkning av kläder, tältdukar, buss- och lastbilsdukar, samt i kompositmaterial där hög hållfasthet och väderbeständighet efterfrågas.
Ett vanligt exempel på en polyester är PET (polyetylentereftalat), som används till flaskor för drycker, matförpackningar och syntetiska textiler.
Den medicinska termen för "bukvägg" är "paries abdominalis" eller "parietalis musculus abdominis". Den består av de muskler och bindväv som utgör den bakre och sidorna av bukhinnan. Framåt går bukmuskulaturen, som täcker magen och levern.
Bukväggen kan delas in i olika regioner:
* Hypochondrium - övre laterala regionerna
* Lateral region - mellersta sidan av buken
* Iliac fossa - nedre laterala regionerna
* Lumbalregion - bakre mittdelen av buken
* Sacralregion - den lägsta bakre delen av buken
Bukväggen skyddar de inre organen och hjälper till att stabilisera kroppen. Den kan drabbas av diverse sjukdomstillstånd, såsom inflammationer, infektioner eller skador.
'Sårläkning' (engelska: 'Wound healing') är ett komplext fysiologiskt process som sker efter att kroppen har skadats och en vävnadsbarriär har brutits. Det innebär återställandet av strukturellt och funktionellt integritet i den skadade vävnaden genom en koordinerad serie händelser som involverar olika celltyper, tillväxtfaktorer, cytokiner och extracellulära matrixproteiner.
Sårläkning kan delas in i tre faser:
1. Hemostasis-fasen: Den första fasen av sårläkning innebär hemostas, där skadan orsakar blodflödesförlust och kroppen svarar med att koagulera blodet för att stoppa blödningen. Detta leder till bildandet av en blodpropp (trombus) som innehåller bland annat blodplättar (trombocyter), fibrin och andra koagulationsfaktorer. Samtidigt släpper aktiverade blodplättar ut growth factors som lockar till sig celler till skadan för att påbörja reparationsprocessen.
2. Inflammatorisk fas: Den andra fasen av sårläkning kallas inflammatorisk fas och innebär en intensiv immunrespons där celler som neutrofiler, monocyter/makrofager rekryteras till skadan för att neutralisera eventuella patogener och börja reparationsprocessen. Dessa celler frisätter cytokiner, growth factors och matrixmetalloproteinas (MMP) som bidrar till att koordinera den efterföljande regenerationen av vävnaden.
3. Proliferativ fas: Den tredje fasen av sårläkning kallas proliferativ fas och innebär en aktiv neovaskularisering (bildning av nya blodkärl) och produktion av extracellulär matrix (ECM). Fibroblaster producerar kollagen och andra ECM-proteiner som bildar en ny grund för den regenererande vävnaden. Epitelceller migrerar till skadan och bildar ett nytt epitelegdämnande över den regenererade vävnaden.
4. Remodellering: Den fjärde och sista fasen av sårläkning kallas remodellering och innebär en återbildning av vävnaden till dess ursprungliga form och funktion. Detta sker genom en kontinuerlig process där ECM-proteiner bryts ned och nyproduceras, samt att blodkärlen mognar och differensieras.
Sårläkning är en komplex process som involverar ett stort antal celler, signalsubstanser och molekyler. Förståelsen av de underliggande mekanismerna bakom sårläkningen är viktigt för att utveckla effektiva behandlingsmetoder för sårläkningsrubbningar som drabbar många patienter världen över.
Tandprotesfastsättning är ett sammanfattande begrepp för de metoder och material som används för att fästa tandproteser, även kallade falska tänder eller tandersättningar, i munnen. Det kan vara fråga om totalproteser som ersätter allt kvarstående tandskelett eller partiella proteser som endast ersätter en del av tänderna.
Det vanligaste sättet att fastsätta en tandprotes är med hjälp av prostetfastsättningsmaterial som häftar sig till den svalkade och fuktiga munvätskan i munhålan, så kallad svalgvätskebaserad (salivbaserad) fastsättning. Det gör att protesen hålls på plats av sugan och ventilationen i munhålan.
En annan metod är med hjälp av implantat, där små skruvar av titan eller keramik fästes direkt i käkbenet. Tandprotesen kan sedan fästas på dessa implantat med hjälp av speciella skruvar och adapter. Denna metod kallas för implantatbaserad fastsättning och ger en mycket bättre hållfasthet än den svalgvätskebaserade metoden.
Det är viktigt att notera att tandprotesfastsättning är en individuell behandling och att val av metod beror på flera faktorer, såsom patientens preferenser, munsituation, ekonomiska förhållanden med mera.
Medicinskt talat är ett smörjmedel (lubricant) ett preparat som används för att minska friktionen och skapa en glidande yta mellan två ytor. Det kan användas inom medicinen för att underlätta rörelser, exempelvis vid artros, eller under operationer för att skydda vävnader från mekanisk skada. Smörjmedel kan också användas som en del av vissa former av medicinsk behandling, till exempel vid insertion av katetrar eller andra medicinska instrument. Det är viktigt att använda lämpliga, kliniskt testade och godkända smörjmedel för att undvika biverkningar och komplikationer.
I medisinsk sammenheng kan "siden" henvise til den side af kroppen der ligger mod det samme retning som et bestemt organ eller struktur. Det er også kendt som den anatomiske side. Der er to sider på det fleste levende væsener: højre og venstre. I medicinsk dokumentation vil man ofte se "siden" specificeret for at beskrive hvilken side af kroppen en lokalisation, sygdom eller skade befinder sig på for at undgå forvirring.
In a medical context, "mekanik" refererer til studiet og anvendelsen af mekaniske love og principper for å forstå, beskrive, forbedre eller korrigere kroppens funksjoner og bevegelser. Dette inkluderer blant annet:
1. Biomekanikk: studiet av mekaniske prinsipper i biologiske systemer, som f.eks. muskler, sener, ledd, knokler og andre strukturer i kroppen. Denne disciplinen brukes ofte for å forstå bevegelser, støtte og skade mekanisme i kroppen.
2. Medisinsk udstyr: anvendelsen av mekaniske enheter som f.eks. proteser, ortoser, aparater og andre hjelpemidler for å støtte, korrigere eller forbedre kroppens funksjoner.
3. Kirurgiske teknikker: bruk av mekaniske instrumenter som f.eks. skalpeller, sylgjerder og andre verktøy under kirurgiske operasjoner for å korrigere strukturer eller funksjoner i kroppen.
4. Fysisk terapi: anvendelsen av mekaniske stimuli som f.eks. varme, kulde, vibrasjon, traksiон og andre former for bevegelse for å hjelpe med smertebehandling, forbedring av funksjon og rehabilitering etter skade eller sykdom.
I allianse, er mekanik en viktig del av medicinsk forståelse og praksis, der det ofte er nødvendig å ha en dyptgående forståelse av hvordan kroppens strukturer fungerer og responderer på mekaniske stimuli for å kunne diagnostisere, behandle og forbedre pasienters helse.
Den dentala cementen är ett material som används inom tandvården för att fästa olika typer av tandproteser, såsom kronor, broar och inlägg, till tänderna. Det finns olika typer av dental cement, men de flesta innehåller en binderingsagent som hjälper till att hålla protesen fastsatt på tandytan.
Den vanligaste typen av dental cement är zinkoxidbaserad cement, som är lätt att hantera och har en låg toxicitet. Denna typ av cement härdar genom kontakt med vatten och bildar en hård, fast förbindelse mellan protesen och tanden. Andra typer av dental cement inkluderar glasionsbaserade cementer, som används främst för att fästa kronor och inlägg, samt kompositcementer, som är mer estetiska eftersom de matchar tands substancefärgen bättre.
I medicinsk terminologi kan dental cement också benämnas som dentala lutingsmaterial eller dentala fixeringsmaterial.
Polyglactin 910 är ett syntetiskt, biodegraderbart, absorbabelt monofilamentära garnt material som används inom kirurgi. Det består av två typer av makromolekyler: polyglykolsyra och laktid. När polyglactin 910 sätts in i en levande organism bryts det ned av vatten, syror och enzymer till de ursprungliga monomererna, vilka sedan metaboliseras och elimineras från kroppen som koldioxid och vatten.
Polyglactin 910 används ofta för att sy upp vävnader efter operationer, eftersom garntet är starkt nog för att hålla ihop vävnaderna under hela läkande processen, men sedan blir det tillräckligt mjukt för att kunna absorberas av kroppen utan behov av ytterligare ingrepp. Det används också som ett lämpligt material för att fästa proteser och andra medicinska enheter i kroppen.
Svepelektronmikroskopi (SEM) är en typ av elektronmikroskopi som använder en fin stråle av primäre elektroner för att generera en detaljerad och magnifierad bild av ett provs material. När primära elektroner accelereras mot provet skapas sekundära elektroner, backscatterade elektroner och annan signalering som kan användas för att generera en bild.
I SEM-mikroskopi interagerar primära elektronerna med atomer i provet och får atomer att exciteras eller ioniseras, vilket resulterar i emissionen av sekundära elektroner. Antalet sekundära elektroner som emitteras är direkt proportionellt mot den ursprungliga energin hos primära elektronerna och beroende på materialets sammansättning, topografi och andra faktorer.
Sekundära elektroner samlas sedan in med en detektor och omvandlas till en elektrisk signal som bearbetas för att generera en tvådimensionell bild av provet. Bilden visar vanligtvis kontrasterade skuggor och höjdskillnader, vilket gör SEM-mikroskopi användbart för att undersöka ytstrukturen och topografin hos materialprover på nanometer- till mikrometerskalan.
SEM är ett viktigt verktyg inom materialvetenskap, elektronik, biologi och andra forskningsområden där detaljerade bilder av ytor och strukturer behövs för att förstå och analysera materialegenskaper och funktion.
I assume you are asking for a medical definition of "heart cement." I believe what you are referring to is likely "cardiac cement" or more commonly, "acrylic cement," which is used in some cardiac surgical procedures. Here is a brief definition:
Acrylic cement, also known as bone cement or methyl methacrylate cement, is a type of adhesive material used in various surgical applications, including cardiac surgery. In the context of heart surgery, it is primarily used to secure prosthetic heart valves and other artificial materials to the heart tissue. The cement quickly hardens after being mixed and applied, creating a strong bond between the prosthesis and the surrounding tissue. This helps ensure the proper functioning and stability of the implanted device.
'Vävnadsvänliga material' (i engelska 'biocompatible materials') är material som är designeda för att användas i kontakt med levande vävnad utan att orsaka skada, irritation eller en immunreaktion. Dessa material har egenskaper som gör dem säkra, uthålliga och förmådna att integreras med kroppen på ett så pass naturligt sätt att de blir tolererade av kroppens immunsystem. De används ofta inom områden som medicinsk implantatteknik, tandvårdsprodukter och läkemedelsutveckling.
"Siloxaner" är ett samlingsnamn för kemiska föreningar som innehåller silicium- och kolatomgrupper i sin struktur. De är ofta använda som skönhetsprodukter och hudvårdsmedel på grund av deras förmåga att ge huden ett mjukt, silkigt och vattenavvisande skikt. Siloxaner kan också ha förmågan att förbättra produkternas spridningsförmåga och hudupptagning. Exempel på siloxaner är dimeticon, cyclomethicone och phenyl trimethicone.
Elasticitetsmodul, även kallat Youngs modulus, är ett mått på ett material's styvhet eller motstånd mot deformation under mekanisk påverkan. Det definieras som spänning per enhetsdeformation och har enheten pascal (Pa) i SI-enheter.
Elasticitetsmodulen kan beräknas genom följande formel:
E = σ/ε
där E är elasticitetsmodulen, σ är spänningen och ε är deformationen.
Elasticitetsmodulen är ett viktigt koncept inom mekanik och materialvetenskap, eftersom den kan användas för att förutsäga hur ett material kommer att bete sig under olika former av belastning. Vid lägre värden på elasticitetsmodulen är materialet mer "mjukt" och lättare deformerbart, medan högre värden indikerar en styvare och mindre deformerbar egenskap hos materialet.
"Böjlighet" kan i medicinsk kontext översättas till "flexibilitet". Det är ett mått på rörligheten hos en led eller en kroppsdel. Hög böjlighet kan också kallas "hypermobilitet". Ibland används termen "ledböjlighet" för att specificera att man talar om en leds flexibilitet.
Det är värt att notera att det finns skilda meningar inom medicinen om huruvida hög böjlighet är något positivt eller negativt. Ibland kan det vara fördelaktigt, som i dans eller gymnastik. Men ibland kan det leda till smärta och skada, särskilt om det inte finns tillräckligt mycket muskelstyrka eller koordination för att stödja den extra rörligheten.
Biomechanics is the application of mechanical principles to living organisms, and biomechanical phenomena refer to the observable events or characteristics that result from the interaction of biological structures and mechanical forces. These phenomena can occur at various levels of organization within the body, including the molecular, cellular, tissue, and whole-body levels.
Examples of biomechanical phenomena include:
1. The way that muscles and tendons work together to generate force and movement in joints.
2. The mechanical properties of bones, such as their strength, stiffness, and toughness, which allow them to withstand loads and stresses.
3. The fluid dynamics of blood flow through the cardiovascular system, including the effects of pressure, resistance, and viscosity on circulation.
4. The mechanics of respiration, including the movement of the diaphragm and chest wall during breathing.
5. The biomechanics of locomotion, such as the gait cycle in walking or running, and the forces that act on the body during these activities.
Understanding biomechanical phenomena is essential for understanding how the human body functions and for developing effective strategies for preventing and treating injuries and diseases.
Dental bonding är en konserverande tandvårdsbehandling där ett kompositmaterial som matchar patientens naturliga tandfärg appliceras och härdar på ytan av tanden. Det används ofta för att reparera små skador eller defekter, såsom sprickor, skador orsakade av slitage, eller för att förbättra utseendet på tänder genom att ändra deras form, storlek eller färg.
Under proceduren skrapar tandläkaren bort små mängder av tandemalj från ytan av tanden för att förbereda den för bindningen. Sedan appliceras ett limämne på tanden, och kompositmaterialet appliceras i flera skikt och härdas med en speciell lampa som utsänder ultraviolett ljus. Slutligen formas och slipas materialet till önskad form och poleras för att ge ett naturligt utseende.
Dental bonding är en relativt enkel, snabb och kostnadseffektiv tandvårdsbehandling som ofta kan utföras under ett enda besök till tandläkaren.
'Tandben' er på engelsk kendt som 'Dental Pulp'. Det er det bløde væv, der findes inden i tanden. Tandpulpen indeholder blodkar, nerver og bindevæv. Den forsyner tanden med næring og sensorisk følelse. Hvis tandpulpen bliver inficeret eller skadet, kan det resultere i smerte, tandkarse eller abscesser. Derfor er det vigtigt at beskytte tandpulpen mod skader og infektioner, hvilket opnås ved at have en god tandsundhed og gennemgå regelmæssige tandlægeundersøgelser.
'Skjuvstyrka' (engelsk: shear strength) er en begrep i fysikken og teknisk mekanikken som betegner evnen til et materiale eller en struktur til å modstå skjeve spenninger uten å gå i stykker eller deformeres plastisk. Skjuvstyrke er definert som den normale spenningskomponenten parallelle med overfladen, multiplisert med koeffisienten for friktionsmodstand mellom overfladene. Det er en viktig parameter i beregninger av stabilitet og sikkerhet i byggingselementer som bolker, plater, bøyele, fundamenter og jordmasser. Skjuvstyrken varierer mellom forskjellige materialer og kan bli påvirket av faktorer som temperatur, fuktighet og belastningens hastighet.
I medicinsk kontext, refererar "ytegenskaper" (på engelska: "physical properties") vanligtvis till de observerbara karaktäristika hos ett biologiskt material eller en substans, som kan inkludera färg, lukt, smak, konsistens, densitet, hårdhet, ljusbrytning, ledningsförmåga för elektricitet, etc.
Ytegenskaperna kan vara viktiga att ta hänsyn till när man diagnostiserar eller behandlar sjukdomar, eftersom de kan ge information om vilka substanser eller material som finns i en patient's kropp, hur de beter sig under olika förhållanden, och hur de påverkas av olika terapeutiska interventioner.
Exempelvis, färgen på en persons urin kan ge information om deras hydratationsnivå eller om förekomsten av blod i urinen. Smaken och luften hos en persons andedräkt kan vara viktiga tecken på underliggande sjukdomar, som diabetes eller lungsjukdomar. Konsistensen hos en persons slemhinnor kan ge information om deras allmänna hälsostatus och om förekomsten av inflammation eller infektion.
I medicinen refererar kompositmaterial till ett material som består av två eller flera olika komponenter, som kombinerats för att ge en specifik egenskap eller funktion. Dessa komponenter kan vara i form av faser, fiberorientering eller ytbehandlingar. Exempel på kompositmaterial inom medicinen är fiberförstärkta kompositer som används för att ersätta ben- och broskvävnad, samt kompositer bestående av polymerer och keramik som används för tandfyllningar.
I'm happy to help you understand the medical definition of "elasticity"!
In a medical context, elasticity refers to the ability of tissues in the body to stretch and return to their original shape when the stretching force is removed. This property is due to the presence of elastin fibers in the extracellular matrix of the tissue, which can stretch and recoil like a rubber band.
Elasticity is an important property of many tissues in the body, including blood vessels, lungs, and skin. For example, the elasticity of blood vessels allows them to expand and contract with each heartbeat, helping to regulate blood pressure. Similarly, the elasticity of lung tissue allows the lungs to expand and contract during breathing, while the elasticity of skin helps it to stretch and rebound when we move or grow.
However, the elasticity of tissues can be affected by various factors, such as aging, disease, and injury. For example, emphysema is a lung disease that is characterized by the destruction of elastin fibers in the lungs, leading to decreased elasticity and difficulty breathing. Similarly, injuries that damage the elastin fibers in skin can lead to scarring and loss of elasticity, resulting in wrinkles or other changes in appearance.
Overall, elasticity is a crucial property of many tissues in the body, and its maintenance is essential for proper function and health.
Polyurethane (PU) är ett samlingsnamn för polymerer som innehåller uretanbindningar i sin kedja. De kan vara termoplaster eller termohärdande material och används inom en mängd olika industrier, däribland medicinsk utrustning.
Polyuretaner kan formas till skum, hårda plaster eller elastiska material beroende på deras sammansättning och framställningsprocess. De används ofta som isolering, gummierematerial, skumgjutna produkter och i vissa medicinska tillämpningar som kateter, pacemakerkapslar och implantat.
I medicinska sammanhang är polyuretaner intressanta på grund av deras egenskaper som att de är biokompatibla, mekaniskt starka och motståndskraftiga mot kemiella angrepp. De kan också formas till komplexa geometriska former, vilket gör dem användbara inom områden som regenerativ medicin och medicinsk utrustning.
Syntetiskt harts är en typ av harts som är framställd konstgjord genom kemisk syntes i laboratorium, till skillnad från naturliga harts som utvinns från träd och växter. Syntetiska harts kan vara gjorda på basis av olika råmaterial, till exempel kol, väte och koldioxid, eller petroleumprodukter som eten och propen.
Syntetiska harts används ofta inom industrin för att skydda ytor mot fukt, smuts och andra skador. De kan också användas som bindemedel i lacker och färger, samt som isoleringmaterial. Syntetiska harts har ofta bättre egenskaper än naturliga harts, såsom högre hållfasthet, bättre värmebeständighet och längre livslängd.
"Dentalt avtrycksmaterial" är en term som används inom tandvården och refererar till material som används för att ta avgjutningar eller avtryck av tänder och munhåla. Detta görs vanligtvis för att skapa exakta modeller av tänderna och munnen, vilka kan användas för att tillverka tandbeläggningar, tandställningar, proteser och andra tandvårdsprodukter.
Det finns olika typer av dentala avtrycksmaterial som kan vara baserade på olika material, såsom silikon, vinyl, polyeter eller polyefenoxi. Varje material har sina egna unika egenskaper och användningsområden beroende på ändamålet med avtrycket. Några exempel på dentala avtrycksmaterial är additionstack, subtraktionstack, hydrofila vinylpolysiloxan och aluminiumförorenad polyetervinylsyra.
Det är viktigt att använda högkvalitativt och kontrollerat dentalt avtrycksmaterial för att säkerställa en exakt och konsekvent avbildning av tänderna och munhålan, vilket i sin tur leder till bättre passform och funktion av den slutgiltiga tandvårdsprodukten.
En suturtekniker (også kendt som suture technician eller surgical suturing technician) er en sundhedsfaglig medarbejder, der har specialiseret sig i at udføre suturer og andre slutningsmetoder på patienter efter operationer eller andre invasive procedurer. Deres hovedopgave er at sikre at sårene bliver lukket på en sikker og æstetisk måde for at mindske risikoen for infektioner, komplikationer og at forbedre helingprocessen.
Suturteknikere arbejder ofte under overvågning af kirurger eller andre lægefaglige medarbejdere i operationssale, men de kan også arbejde i andre sundhedsfaglige områder som f.eks. notfaldrum, klinikker og sygehuse. Deres ansvarsområder kan inkludere:
* At vurdere sårenes størrelse, form, dybde og lokation for at bestemme den bedste slutningsmetode
* At foretage suturer med forskellige typer nåle og tråd alt efter patientens behov
* At fjerne suturer eller klips et vist antal dage efter operationen
* At dokumentere procedurerne korrekt i patientjournalen
* At opbevare og forberede instrumenter, nåle og tråd til brug under operationer
For at blive suturtekniker skal man normalt have en relevant sundhedsfaglig uddannelse og gennemgå en specifik on-the-job training eller et kurssystem for at lære de nødvendige færdigheder. Derudover kan det være påkrævet at have certificering fra en relevant fagorganisation for at kunne arbejde som suturtekniker i visse lande eller regioner.
"Acrylate resins" er en type plastmateriale som består av polymere eller copolymere av esterne av akrylsyre eller metakrylsyre. Disse materialene kan være i form av hårde, transparente plastmasser eller blødere, flexible gummiagtige materialer. De brukes ofte i produksjonen av lacker, lim, fyldstoffer og andre kjemiske produkter.
En akrylharts er egentlig den termale for-polymeriseringen av en akrylatmonomer til en vis grad av polymerisering, som kan formes og stivnes ved å fullføre denne prosessen. Dette gjør at akrylhartser ofte brukes i produksjonen av produkter som må stivnes etter å ha blitt formet, som f.eks. i tilfelle med tandfyllinger og andre type plastprodukter.
Läkemedelsberedning kan definieras som den process där ett eller flera råvaror (aktiva substanser) och/eller färdiga läkemedel kombineras, formas, tillförs speciella egenskaper eller paketeras för att skapa en individuell dos eller formulering av ett läkemedel, specialdesignad för en viss patient eller grupp av patienter med specifika medicinska behov. Detta kan ske i en apotek, sjukhus, klinik eller under kontrollerade laboratorieförhållanden. Beredningarna kan vara i form av tabletter, kapslar, lösningar, suspensioner, emulsioner, salvor, krämer och andra farmaceutiska former beroende på patientens preferens, läkemedelsformulering och administrationsväg.
'Handstyrka' (eller 'manual dexterity') är en medicinsk term som refererar till förmågan att koordinera och kontrollera finmotoriska rörelser i händer och fingrar. Denna förmåga kräver samarbete mellan olika delar av nervsystemet, inklusive muskler, senor, ligament och känselreceptorer, för att utföra precisa och kontrollerade rörelser som exempelvis skriva, teckna, klappa, knyta en knut eller spela ett instrument. Handstyrka mäts ofta med hjälp av standardiserade tester som kräver att en person utför specifika handlingar med sina händer och fingrar under en viss tidsperiod.
'Silikonelastomerer' är ett samlingsbegrepp för polymermaterial som innehåller silikon. De är kända för sin elasticitet och flexibilitet över en bred temperaturintervall. Silikonelastomerer består av långa, kedjeliknande molekyler med silicon-atomkärnor som är bundna till varandra via syreatomer. Vid varje ände av dessa kedjor finns organiska grupper, ofta metylgrupper (-CH3), vilket gör att materialet blir hydrofobt (vattenavstötande).
Silikonelastomerer används inom en rad olika industrier och tillämpningar, exempelvis inom medicin, elektronik, fordonsindustrin och byggsektorn. I vissa medicinska tillämpningar kan silikonelastomerer användas för att framställa katetrar, implantat eller andra medicintekniska produkter på grund av deras goda biokompatibilitet och förmåga att motstå kroppsvätskor och temperaturvariationer.
I medicinska sammanhang är puder ett pulverliknande preparat som innehåller en eller flera aktiva substanser, t.ex. läkemedel, och som appliceras på huden eller slemhinnor för att behandla olika sjukdomstillstånd eller lindra symtom. Puder kan användas för att minska irriterad hud, förhindra fuktighet, jämna ut lukt och underlätta slidgång vid förlossning. De kan också innehålla konserveringsmedel, färgämnen och smakämnen. Exempel på medicinska puder är bland annat zinkoxidpuder som används för behandling av hudirritationer och diaper rash, och talgpuder som används för att underlätta slidgång vid förlossning.
Glasjonomercement är ett sorts biokompatibelt cementmaterial som används inom odontologi, främst i kombination med glasjonomerfyllnadsmaterial för att foga ihop tänder efter rotkanalbehandling. Glasjonomercement består av en blandning av glasjonomerpulver och vätska som sätts upp under fuktighet och härdar genom en neutralisationsreaktion mellan de komponenterna.
Detta material har flera fördelar, däribland att det är relativt milt och kan användas nära känsliga strukturer som nervesystemet i tanden, samt att det har goda adhesions-egenskaper till både dentin och kompositmaterial. Glasjonomercement har dock också nackdelar, såsom en lägre mekanisk hållfasthet än andra cementtyper och en tendens att absorbera vatten över tiden, vilket kan påverka dess långsiktiga hållbarhet.
I'm sorry for the confusion, but "Protesliners" doesn't seem to be a recognized medical term. It is possible that there may be a spelling error or it could be a term specific to certain contexts or languages. If you could provide more information or clarify what you are looking for, I would be happy to help you further.
'Spindlar' (i biologisk mening) är en ordning av leddjur som kallas Araneae. Dessa äkta spindlar skiljer sig från andra leddjursgrupper genom att de har två klumpformade kroppsdelar - en främre, mer än vanligt stor cephalothorax (huvud och bröst) och en bakre oparinoid (buk). På cephalothoraxen sitter fyra paret ben, två paret käkar och sex paret andningsorgan. Honorna har ofta en mycket större buk än hanarna på grund av äggpåsar eller ägg.
Spindlarnas mest distinkta kännetecken är att de spinna nät för att fånga sina byten, även om inte alla spindlar gör det. De som spinner nät producerar silkesta strängar från spinnkörtlarna i deras bakkropp och använder dem för att konstruera olika typer av nät, inklusive raggade nät, tältnät, trattformade nät och tunnlar. Andra spindlar lever på marken eller klättrar på växter och fångar byten genom att antingen springa efter dem eller sitta stilla och vänta på dem.
Spindlarna är också kända för sina giftkörtlar, som finns i deras käkar (chelicerae). De flesta spindlar har ett relativt svagt gift, men några få arter kan vara dödliga för människor. Exempel på dessa är svarta änkan och bruna rutspindeln.
Farmaceutisk teknologi definieras som den vetenskapliga disciplinen som handlar om utformning, utveckling, framställning, kontroll och kvalitetssäkring av läkemedel. Den inkluderar också studiet av hur olika läkemedelsformer påverkar läkemedlets farmakokinetik och farmakodynamik, det vill säga absorption, distribution, metabolism och elimination i kroppen samt verkan på kroppens celler och system. Farmaceutisk teknologi omfattar också att förbättra läkemedelsformernas hållbarhet, stabilitet och säkerhet, samt att utveckla nya leveranssystem som till exempel nanomediciner och andra avancerade terapeutiska system.
"Artificiell saliv" är en typ av substans som används för att ersätta och efterlikna den naturliga spegelsyra som produceras i munhålan. Den artificiella spegelsyran kan vara i form av gel, spray eller lozenges (smälta tabletter). Den används vanligtvis för att lindra torrhet i munnen, som kan orsakas av sjukdomar, behandlingar som strålbehandling, mediciner eller åldrande.
Den artificiella spegelsyran är ofta komponerad av en blandning av olika typer av fuktighetsbindande och smörjande ämnen, såsom glycerin, sorbitol och karboxymetylcellulosa. Dessa ämnen hjälper till att behålla fuktigheten i munhålan och skyddar den från torrhet och irritation. Vissa artificiella spegelsyror kan även innehålla smakämnen, sötningsmedel och konserveringsmedel för att förbättra smaken och hållbarheten.
Det är viktigt att notera att användning av artificiell spegelsyra inte ersätter den naturliga produktionen av spegelsyra i kroppen, men kan hjälpa till att lindra symtomen av torr mun.
Metylmetakrylater (MMA) är en organisk kemisk förening som ofta används i tillverkningen av konsthartser, lim och tandfyllningsmaterial. Det är en ester bildad från metanol och metakrylsyra.
I medicinskt hänseende kan MMA-baserade material användas inom odontologi (tandvård) som fyllnads- eller limmaterial, samt i vissa medicinska konstruktioner och tillverkning av medicinska instrument. Dessa material är vanligen transparenta, härdbeständiga och har god kemisk resistens.
Även om MMA-baserade material anses vara säkra vid normal användning, kan långvarig exponering för damm eller gaser under tillverkningsprocessen möjligen orsaka irritation i ögon, hud och luftvägar. Det är viktigt att följa anvisningar och säkerhetsföreskrifter när man hanterar dessa kemikalier både inom medicinska sammanhang och annorstädes.
'Tandhals' er en del av tannen som kalleres 'nektin' eller 'tannhalsnektin'. Dette er den del av tannen der står i kontakt med tandkjøttet og holder på tannen fast i kaken. Tandhalssystemet inkluderer også de adjacente strukturer som kjobber, tunge, kinder og muskler, som sammenlager seg for å forme en sluttet enhet rundt tannen.
Tandhalsnektinet er viktig for å holde på tannen i dens sokkel og for å hindre at den blir løs. Det er også viktig for å beskytte mot infeksjoner, da det inneholder en slags immunceller som kan angripe bakterier som forsøker å trange seg inn i kroppen gjennom munnens slimehinner.
Tandhalser er ofte utsatt for sykdommer, som f.eks. paradontitt, som kan føre til at tannen blir løs og må eventuelt extraheres. Derfor er det viktig å ha en god mundhygiene og regelmessige tannkontroller for å forebygge slike problemer.
Polymetakrylsyror (PMA) är konstgjorda polymerer som består av metakrylatmonomerer. De används inom olika medicinska tillämpningar, framför allt inom tandvård där de används som en del av kompositfyllningsmaterial för att fylla ut och stärka tänder efter återställning. PMA har goda mekaniska egenskaper, är transparenta och har en låg termisk expansion, vilket gör dem till en populär val i tandvårdsmaterial. De kan också användas inom andra områden som kontaktlinsfluid och hudsalva på grund av deras goda biokompatibilitet.
Tandfyllningsmaterial, även känt som "tandfyllning", är ett material som används för att fylla upp och reparera en kavitet eller hålighet i en tands struktur. Detta kan vara orsakat av caries (tandförfall), skada eller brytning. Fyllningsmaterialet hjälper till att återställa tanden till dess ursprungliga form och funktion, samtidigt som det förhindrar ytterligare skada eller infektion. Det finns olika typer av tandfyllningsmaterial, till exempel amalgam, kompositresin, glasjonomer och guld, vardera med sina egna fördelar och nackdelar beroende på användningsområde och personlig preferens.
'Tandkrona' er den del av tannen som ser ut over tandkjøttet etter at kjennetekene har blitt tatt bort ved en fylling eller et hull. Det er den del av tannen som er igjen når det ikke er noen skader eller hull i tannen. Tandkrona kan også være betegnelsen for den ferdige, formede delen av tannen før den bryter seg ut over tandkjøttet under tilsettingen.
'Adhesivitet' er en medisinsk terminologi som refererer til styrken eller kvaliteten på en vesens evne til å holde sammen eller tilbakemelding mellom to overflater. I den medicinske konteksten kan det ofte henvise til hvordan et implantat holder fast i kroppen, så som en pacemaker eller en ledprotes. Adhesiviteten kan vurderes ved å måle den kreft det tar å trenge isseparert fra overflater eller ved å evaluere omfanget av vævstilknytninger som utvikles mellom implantatet og omgivende veske.
'Porositet' refererer til den relative mængde af porer (hulrum) i et fast stof, som f.eks. et biologisk væv eller et syntetisk materiale. Porøsiteten har en betydning for materialets egenskaber, herunder styrken, fleksibiliteten og evnen til at transportere væske eller gas gennem det. I medicinsk sammenhæng kan porositet være relevant for forståelse af processer som absorption, diffusion og transport i biologiske væv, herunder huden, lungerne og nyrene.
Kollagen är ett protein som finns i djurs och människors kroppar. Det är ett strukturprotein som utgör en viktig del av bindväv, ben, hud, senor och leder. Kollagen ger styrka och elasticitet åt dessa vävnader. Det är det mest förekommande proteinet i djurriket och utgör upp till 30% av allt protein i en människokropp.
Det finns flera olika typer av kollagen, men de vanligaste är typ I, II och III. Typ I kollagen är det starkaste och mest vanliga och hittas bland annat i huden, benen och senorna. Typ II kollagen hittas främst i brosk och leder och ger dem deras elasticitet. Typ III kollagen finns i blodkärl, hud och andra mjuka vävnader.
Kollagens molekyler är uppbyggda av tre polypeptidkedjor som spirals samman till en tresnöring. Dessa tresnörningar sitter sedan ihop med varandra i långa fibriller som ger kroppsvävnaderna deras mekaniska styrka och flexibilitet.
"Decalcification technique" är en metod som används inom patologi och histologi för att avlägsna mineralen, vanligtvis calcium, från ett preparat eller ett vävnadsprov. Detta görs ofta före infärgning av vävnaden, eftersom mineraler kan störa den kemiska reaktionen mellan färglösningen och vävnaden.
Den vanligaste decalcificeringstekniken involverar att man placerar vävnadsprovet i en lösning som innehåller syra, till exempel formalinakvasolutionsyra eller edetatdissiationssyra. Syrligheten i lösningen löser upp de mineraliska avlagringarna i vävnaden under en viss tidsperiod, beroende på storleken och densiteten av de mineraliska avlagringarna. Efter att decalcificeringen är klar kan vävnadsprovet fortsätta behandlas för infärgning eller andra analysmetoder.
Det är viktigt att kontrollera decalcificeringsprocessen regelbundet, eftersom överdrivet lång tid i decalcifieringslösningen kan skada vävnaden och påverka efterföljande analyser negativt.
Polypropylen (PP) är ett syntetiskt, termoplastiskt material som tillhör polyolefinerna. Det framställs genom polymerisation av propen (C3H6). Polypropylen är känt för sin låga densitet, höga hållfasthet, god kemiell resistens och god temperaturbeständighet. Det används inom en mängd olika medicinska tillämpningar, såsom tillverkning av medicinska instrument, behållare för infusion, katetrar och andra medicinska produkter som kräver hög kvalitet, större styrka och slitstyrka.
"Dermatologic surgical procedures" refer to a variety of medical procedures that are performed by dermatologists to treat, repair, or improve the function and appearance of the skin and its related structures. These procedures can be both invasive (requiring incisions or excisions) and non-invasive (using laser, light, or radiowave technology), and they may involve local anesthesia or sedation.
Examples of dermatologic surgical procedures include:
1. Skin biopsy: a small sample of skin is removed for examination under a microscope to diagnose skin conditions such as cancer, infections, or inflammatory diseases.
2. Excision: removal of a lesion or growth by cutting it out with a scalpel.
3. Mohs surgery: a specialized surgical technique used to remove certain types of skin cancer, where the surgeon removes thin layers of tissue and examines them under a microscope until no cancer cells remain.
4. Cryosurgery: destruction of abnormal or unwanted tissue by freezing it with a substance such as liquid nitrogen.
5. Laser surgery: use of high-intensity light beams to remove or improve the appearance of various skin conditions, including scars, birthmarks, wrinkles, and tattoos.
6. Chemical peels: application of a chemical solution to the skin to remove the outer layers and improve its texture and appearance.
7. Scar revision: surgical procedures used to improve the appearance of scars or make them less noticeable.
8. Vein treatment: removal or closure of abnormal veins, such as spider veins or varicose veins, using laser or other techniques.
9. Hair restoration: transplantation of hair follicles from one part of the body to another to treat baldness or thinning hair.
10. Flap surgery: a surgical procedure where tissue is moved from one area of the body to another while maintaining its own blood supply, used to repair or reconstruct damaged or missing skin.
Kromlegeringar är en typ av legering där krom (Cr) är ett väsentligt legermetall tillsammans med järn (Fe) och ofta nickel (Ni). Legeringarna innehåller vanligtvis mellan 10,5 och 30 procent krom. Andra vanliga legermetaller i kromlegeringar är molybden (Mo), vanadin (V) och mangan (Mn).
Kromlegeringar har hög hållfasthet, slitstyrka och motståndskraft mot korrosion, även vid höga temperaturer. Dessa egenskaper gör dem till en populär val för tillverkning av komponenter som behöver tåla hårda mekaniska påfrestningar och aggressiva miljöer, såsom i kemisk industri, olje- och gasutvinning samt flyg- och fordonsindustrin. Exempel på produkter gjorda av kromlegeringar inkluderar rör, ventiler, härdar, axlar och lagerhuvuden.
Tandavgjutningsteknik (dental impression technique) är en metod för att ta en exakt kopia av tänder och munhåla. Den innebär att man använder ett materialsystem som hårdnar under viss tid, vanligtvis ett elastiskt material, för att fylla munhålan eller en del av den med avsett formål. När materialet har hårdnat kan det tas bort och ger en exakt avgjutning av tändarna och munhålan. Avgjutningen används sedan för att skapa en tandprotes, en tandställning eller andra typer av tandbehandlingsprodukter.
Metakrylater är en grupp av kemiska föreningar som innehåller en metakrylatgrupp (-CH2=C(CH3)COO-). Den mest vanliga och välkända metakrylaten är metylmetakrylat, som används kommersiellt för att producera härdande plaster och härdbar lim. Andra exempel på metakryler inkluderar etylmetakrylat, butylmetakrylat och 2-etoxietylmetakrylat.
I medicinsk kontext kan metakrylater användas som en del av kompositen i vissa tandfyllningsmaterial. Dessa material har visat sig vara effektiva för att reducera mikrobiell kontamination och minska sannolikheten för sekundär karies vid tandfyllningar. Metakrylatbaserade kompositer används också inom ortopedia, oftalmologi och andra medicinska tillämpningar där härdbart plaster behövs.
Det är viktigt att notera att metakrylatbaserade material kan orsaka allergiska reaktioner hos vissa individer. Allergiska reaktioner på metakrylater är sällsyna, men när de uppstår kan de vara allvarliga och inkludera kontaktdermatit, konjunktivit och astma.
"Benspänning" eller "benförhårdning" är medicinska termer som ofta används för att beskriva en tillstånd där musklerna i benen blir styva, svullna och smärtsamma. Detta kan orsakas av en rad olika faktorer, inklusive långvarig inaktivitet, skador eller sjukdomar som påverkar nervsystemet eller muskulaturen.
En mer precis medicinsk definition av benförhårdning är "en subakut eller kronisk process orsakad av stagnation i blodomloppet och/eller muskelaktiviteten, vilket leder till ödem, svullnad och smärta i benen". Denna process kan vara relaterad till en rad olika medicinska villkor, såsom djup ventrombos (blodpropp i en djup ven), cellulit (infektion i huden eller underhuden), kronisk hjärtsvikt, njursjukdomar och neurologiska tillstånd som påverkar rörelseförmågan.
I vissa fall kan benförhårdning vara ett tecken på en allvarligare underliggande sjukdom, så det är viktigt att konsultera en läkare om man upplever symtom som kan vara relaterade till detta tillstånd.
Rostfria stål, även känt som rostskyddat stål eller insegligt stål, är en legering av järn och kol där kromhalten är minst 10,5%. Kromet ger stålet en passiv oxidskikt som skyddar ytan från korrosion genom att bilda ett hårfint oxidskikt (Fe2O3) när det utsätts för syre. Denna skikt är självrepanderande, vilket betyder att den återbildas om den skadas eller avlägsnas. Andra vanliga legeringsämnen inkluderar nickel, molybden och mangan, som alla bidrar till stålets mekaniska egenskaper och korrosionsbeständighet. Rostfria stål används ofta inom konstruktion, maskinbyggnad och medicinsk utrustning på grund av sin höga hållbarhet och motståndskraft mot korrosion.
"Dental technology" refers to the application of science and engineering in the design, production, and use of dental products, instruments, and methods for the prevention, diagnosis, and treatment of oral diseases and conditions. This can include areas such as:
* Dental materials: the development and testing of materials used in restorations, implants, and other dental treatments.
* CAD/CAM technology: the use of computer-aided design and computer-aided manufacturing in the production of dental restorations, appliances, and prosthetics.
* Digital imaging: the use of digital technology to capture and analyze images of the teeth and mouth for diagnostic and treatment planning purposes.
* Tele dentistry: the use of telecommunication and information technologies to provide dental care, consultation, and education remotely.
* 3D printing: the use of three-dimensional printing technology in the production of dental models, appliances, and other dental products.
* Robotics: the application of robotic systems in dental surgery, implantology and other dental procedures.
It's a broad field that encompasses many different areas of study and research, all with the goal of improving oral health and dental care.
I medicinsk kontext, avser "hårdhetstester" ofta metoder för att mäta stelhet eller hårdhet i olika kroppsdelar som ett sätt att diagnosticera eller övervaka sjukdomstillstånd. Det vanligaste exemplet på detta är en "hårddhetstest" av sköldkörteln, även kallat palpation, där läkaren använder sin finger för att känna efter sköldkörtelns storlek, form och hårdhet. Om sköldkörteln känns övertaxad, knölformad eller hård kan det vara tecken på en överfunktion eller en tumör i sköldkörteln. Andra exempel på hårdhetstester inkluderar palpation av levern, lymfknutorna och andra kroppsdelar för att upptäcka eventuella avvikelser eller sjukdomar.
Jag antar att du söker en medicinsk definition av titanium istället för "titan". Titan är ett grundämne med symbol Ti och atomnummer 22. Det är ett transitional metall som är känt för sin styrka, lätthet, korrosionsbeständighet och biokompatibilitet. Dessa egenskaper gör titan till ett värdefullt material inom ortopedisk kirurgi, tandvård, hjärtkirurgi och andra medicinska tillämpningar där långvarig funktion och patientens säkerhet är av högsta prioritet.
Exempel på titans användningsområden inom medicinen innefattar:
1. Implantat: Titan används ofta för att tillverka ortopediska implantat som skall ersätta skadade eller sjuka ben och ledknutor. Dessa implantat kan vara jointreplacementproteser, skruvar, plattor och stänger.
2. Tandimplantat: Titan används också för att tillverka tandimplantat som ersätter en saknad tandrot. Titans biokompatibilitet gör det möjligt för kroppen att integrera implantatet med benvävnaden, vilket skapar en stark och hållbar anslutning.
3. Hjärtkirurgi: Titan används i hjärtkirurgiska tillämpningar som hjärtklaffproteser och stenting av kärl. Titans korrosionsbeständighet gör det möjligt för materialet att fungera under extremt höga tryck och temperaturer.
4. Medicinsk utrustning: Titan används också i tillverkningen av medicinsk utrustning som exempelvis pacemakers, defibrillatorer och andra invärtes elektroniska enheter.
I medicinska sammanhang används ofta renat titan, eftersom det är extremt biokompatibelt och korrosionsbeständigt. Detta gör att det inte orsakar några allergiska reaktioner eller skador på kroppsvävnader.
'Korrosion' är ett medicinskt begrepp som kan användas för att beskriva den skadliga processen där kroppsvävnader, ofta särskilt hud och slemhinnor, successivt förstörs eller bryts ned av en främmande substans eller av kroppens egna celler. Exempel på korrosion inom medicinen kan vara hur magsyra långsamt bryter ned magmuskelns slemhinna, eller hur vissa kemoterapi-preparat kan orsaka hudskador genom att korrodera hudcellerna.
Farmaceutisk kemi, også kendt som medicinal kemi, er et forskningsområde der ligger på grænsen mellem kemi og medicin. Disciplinen beskæftiger sig med at forstå de kemiske processer der styrer udviklingen, produktionen og virkningen af lægemidler.
Farmaceutisk kemi dækker over en bred vifte af emner, herunder syntese af nye lægemiddelkandidater, opklaring af deres molekylære mekanismer og farmakologiske egenskaber, design af optimale farmaceutiske formuleringer samt studier af absorption, distribution, metabolisme og ekskretion (ADME) af lægemidler i kroppen.
Formålet med farmaceutisk kemi er at udvikle sikkere og effektive lægemidler, der kan anvendes til forebyggelse, diagnostik og behandling af sygdomme. Disciplinen spiller en central rolle i udviklingen af nye terapeutiske strategier og er et vigtigt redskab i kampen mod sygdomme verden over.
Variansanalys (ANOVA) är en statistisk metod som används för att undersöka om det finns några signifikanta skillnader mellan grupper i ett experiment. Den jämför medelvärdena hos två eller fler grupper och beräknar variansen inom varje grupp samt totalvariansen över alla grupper. Sedan använder den en F-test för att avgöra om det finns någon signifikant skillnad mellan grupperna. Metoden bygger på jämförelser av gruppers standardavvikelser och är därför särskilt användbar när man vill undersöka effekter hos flera grupper samtidigt.
I'm happy to help you with that! In a medical context, "decanate" is not a term used to describe a specific medical condition or diagnosis. Instead, it is a chemical compound that is sometimes used in the pharmaceutical industry.
Decanate, also known as decanoic acid or n-decanoic acid, is a saturated fatty acid with a chain length of 10 carbon atoms. It is a colorless liquid that is slightly soluble in water and more soluble in organic solvents. Decanate is used in the synthesis of various pharmaceuticals, including antiepileptic drugs such as valproic acid.
Therefore, if you encounter the term "decanate" in a medical context, it is likely being used to describe this chemical compound rather than a specific medical condition.
Catgut är inte en medicinsk term, utan snarare ett begrepp som används för att beskriva en typ av suturmaterial gjord på djurs tunntarm. Ordet "catgut" är egentligen en förvrängning av ordet "cattlegut", eftersom det ofta är nötkreaturs tarmar som används för att tillverka materialet. Catgut syras och behandlas på olika sätt för att ge den önskade styrkan och flexibiliteten, och har använts inom kirurgi i århundraden.
Ibland kan "catgut" även syfta på strängar till musikinstrument som tillverkas på samma sätt, men det är ovanligt inom medicinskt språkbruk.
I en medicinsk kontext, kan "polymerer" definieras som stora molekyler byggda upp av upprepade enheter (monomerer) som är kemiskt bundna till varandra. Polymerer förekommer naturligt i levande organismer, exempelvis som proteiner och DNA, men de kan också syntetiseras konstgjort för användning inom medicinen.
Exempel på artificiella polymerer inkluderar biokompatibla material som polymetylmetakrylat (PMMA), polyvinylklorid (PVC) och polyetylentereftalat (PET), som används i olika medicinska tillämpningar, såsom kontaktlinser, kateter, implantat och medicinsk emballage. Andra exempel är polymerer använda som läkemedelsutdelande system, såsom polymerbaserade nanopartiklar och hydrogeler, som kan användas för att kontrollerad och långsam frisättning av läkemedel.
Fibroin är ett protein som huvudsakligen förekommer i silkesmaskarnas kokonger och utgör deras hårda, sköra yttre lager. Fibroinet är ett av de två huvudproteinerna i silke (det andra är sericin), och det är ansvarigt för silkets styrka, elasticitet och glans.
Fibroinet är en amorf protein som består av repetitiva poly-alaninsekvenser som bildar beta-skruvstrukturer, vilket ger upphov till dess unika fysiska egenskaper. Detta protein har visat sig ha potential inom biomedicinsk forskning på grund av sin biokompatibilitet, låga immunogenicitet och förmåga att understödja celltillväxt och differentiering.
Exempelvis kan fibroin användas för att tillverka skumplaster som används inom regenerativ medicin för att stötta vävnadsreparation och -regenerering, eller som ett matrixmaterial för cellodling i tissue engineering.
I am sorry, but "Senor" is a Spanish title or term of respect used to address or refer to a man, particularly an older one. It does not have a medical definition. If you have any medical questions or terms that you would like me to define, please let me know!
'Tissue scaffolds' refererar till tredimensionella konstruktioner som används inom regenerativ medicin för att stödja tillväxten och differentieringen av celler, vilket i slutändan kan leda till formationen av nytt vävnadstissematerial. Dessa skaffolds är ofta gjorda av biokompatibla material som kan brytas ned och absorberas av kroppen över tiden.
Scaffolds designas för att efterlikna de naturliga strukturerna och egenskaperna hos det vävnadstissematerial som ska regenereras. De kan vara porösa för att underlätta cellinvasion, näringsupptagande och avfallsutflöde, och ha specifika ytor och strukturer för att påverka celladhesion, differentiering och funktion.
Scaffolds kan användas för att behandla en rad olika medicinska tillstånd, inklusive ledskador, hjärt-kärlsjukdomar, lever- och lungsjukdomar, diabetes och neurologiska skador. De kan också användas i kombination med stamceller, tillväxtfaktorer och andra terapeutiska agenter för att öka deras effektivitet och specificitet.
'Fotskada' är ett samlingsbegrepp för skador eller skador på foten. Det kan vara allt från små snitt och slitage till allvarliga skador som frakturer (benbrott), luxationer (ledbandsslitningar) eller amputationer (avskiljande av en kroppsdel). Fotskador kan orsakas av olyckor, sportrelaterade skador, arbetsskador eller sjukdomar som påverkar blodförsörjningen till foten. Symtomen varierar beroende på typ och allvarlighetsgrad av skadan, men kan inkludera smärta, svullnad, blåmärken, besvärlighet att gå eller stå och förlorad känsel i foten.
Självläkande av tandresiner refererar till en process där kompositresin, som används i tandvård, kan härda och stelna utan yttre ljuskura efter kontakt med saliv eller annan fuktighet i munhålan. Denna förmåga beror på en kemisk reaktion som sker när resinmonomeren kommer i kontakt med vatten, vilket orsakar en polymerisation av monomeren och bildandet av ett härdat, fast material.
Det är viktigt att notera att självläkande av tandresiner inte är lika effektivt som konventionell ljuskurad kompositresin när det gäller mekaniska egenskaper och hållbarhet. Därför används denna typ av resiner främst för tillfälliga reparationer eller i speciella tillämpningar där konventionell ljuskurad kompositresin är olämplig.
'Gallium' är ett grundämne med atomnummer 31 i periodiska systemet. Det är ett silvervitt, metalliskt ämne som är flytande vid rumstemperatur och har egenskapen att kunna lösa sig i vissa andra metaller. Gallium används inom medicinen, specifikt inom nuclearmedicin, där ett gallium-67- eller gallium-68-isotop används som radioträceare för att diagnostisera sjukdomar, särskilt cancer.
Gallium-67 och gallium-68 är båda radioaktiva isotoper av gallium som används inom medicinen. De används vanligtvis i formen av en komplex, till exempel gallium citrat eller gallium DOTA-TOC, för att underlätta dess bindning till specifika celltyper. Efter intravenös injicering accumuleras isotopen i olika typer av tumörer och kan på så sätt hjälpa till att identifiera cancer och spåra dess utbredning i kroppen genom att skapa bilder med hjälp av en gammakamera.
Det är värt att notera att användningen av gallium inom medicinen kräver speciell utbildning och licens för att hantera radioaktiva material, samt godkännande från myndigheter för dess användning i kliniska miljöer.
Polyvinyl (PV) er en type plast som produses ved polymerisering av vinylklorid (PVC), vinylacetat (PVA) eller andre vinylforbindelser. Polyvinyl-materialer kan være fleksible eller stive, afhængig av hvilken type plastiseringsstoff som er blantet inn i polymeren.
Polyvinylklorid (PVK) er en av de mest brukte typer av polyvinyl-materialer. Det er en termoplastisk materiale som ofte brukes i bygg- og konstruksjonsindustrien, for eksempel i rørledninger, vinduer og døre. PVK kan også brukes til å produsere tepper, gulvbelægninger og andre produkter.
Polyvinylacetat (PVA) er en annen type polyvinyl-materiale som ofte brukes i lim, fyldstoff og malinger. Det er også en termoplastisk materiale, men den er mer fleksibel enn PVK og har bedre bindeevne.
I tillegg til disse to typer av polyvinyl-materialer, finnes det også andre varianter som brukes i forskjellige industrier, som for eksempel polyvinylalkohol (PVOH) og polyvinylpyrrolidon (PVP).
En muskelstyrkedynamometer är ett instrument som mäter kraften eller styrkan hos en muskel eller en grupp av muskler. Det består vanligtvis av en fast anslutning till en dynamometer, enhet för att mäta kraft, och en rörlig del som patienten eller undersökta kan trycka mot eller dra i.
Muskelstyrkedynamometrar används ofta inom klinisk praktik och forskning för att utvärdera muskulär funktion, styrka och rehabilitering efter skador eller sjukdomar som påverkar muskulaturen. De kan också användas för att mäta effekterna av träningsprogram och interventioner för att öka muskelstyrka och prestanda.
Dentinbondingmedel, eller dentinbindemedel, är ett material som används inom tandvården för att kemiskt och mekaniskt binda en kompositfyllning till patientens eget dentin. Detta medel består oftast av hydrofila monomerer, såsom hydroxietylmetakrylat (HEMA) och ftialsyror, som interagerar med den hydrofila dentinnäten. Genom denna kemiska reaktion skapas en starkare och hållbar förbindelse mellan kompositfyllningen och patientens tand, vilket underlättar lagning av kaviteten och minskar risken för återinträde av karier.
Fasomvändning, även känt som Fas-ligandinducerad apoptos eller programmerad celldöd, är en biologisk process där celler aktiverar en inneboende mekanism för att kontrollerat dö och bortses ifrån. Denna process spelar en viktig roll i utvecklingen av flera olika system i kroppen, såsom det immunologiska systemet, samt under sjukdomstillstånd som cancer.
Fasreceptorn är en proteinkomplex belägen på cellmembranet och aktiveras när den binder till sin ligand, Fas-ligand (FasL). När Fasreceptorn aktiveras initieras en signaltransduktionskaskad som leder till att cellen undergår apoptos. Denna process innebär att cellens DNA fragmenteras, cellytan viklar sig inåt och cellen upplöses till slut i små bitar som kan fagocyteras av andra celler.
Fasomvändning är en normal och nödvändig process för att underhålla homeostasen i kroppen, men när den blir onormalt aktiverad kan den leda till sjukdom eller skada. Till exempel kan överaktivering av Fasomvändning vara involverat i autoimmuna sjukdomar och neurodegenerativa tillstånd, medan underaktivering kan bidra till cancerutveckling genom att förhindra borttagningen av skadade eller tumörceller.
'Tandklammer' er en uformell betegnelse for en type ortodontisk behandlingsapperat, der ofte benyttes til at rettede tænder og lige ud jaws (kæber). Den mest almindelige type tandklammer kaldes traditionelle fast tandklammer. De består af bånd, som omvikles rundt nogle af tænderne, og en række smallere metalliske buer, der forbinder båndene og guides tænderne ind i den ønskede position.
Der findes også andre typer tandklammer, herunder:
1. Lose tandklammer: Disse er en remediel behandling, der kan fjernes af patienten og bruges til at løsne tænder eller forhindre dem i at bevæge sig under bestemte omstændigheder, såsom når man spiller sportsgrene.
2. Selvliggende tandklammer: Disse er en moderne type fast tandklammer, der er mindre synlige end traditionelle tandklammer. De består af små, klare plastiske skiver med indbyggede metalliske buer og bøjer, der gradvist bevæger tænderne til den ønskede position.
3. Transparente tandplader: Disse er en anden type mindre synlige fast tandklammer, der består af små, transparente plastiske skiver, der anbringes på forsiden af tænderne og holdes på plads med en slags lim.
4. Lingualtandklammer: Disse er en type fast tandklammer, der monteres på bagsiden af tænderne, hvilket gør dem helt usynlige for andre. De er mere komplekse at installere og kan være mindre behagelige for patienten end andre typer tandklammer.
I alt set er tandklammer en effektiv måde at rette tænder på, og der findes mange forskellige typer, så du kan vælge den, der passer bedst til dine behov og ønsker.
I medico-biologisk kontext refererar "mekaniska processer" ofta till de fysiologiska processerna som involverar mekanisk påverkan eller interaktion med celler, vävnader och organ. Exempel på mekaniska processer inkluderar:
1. Transportprocesser: Blodcirkulation, lymfcirkulation, diffusion och osmos är exempel på transportprocesser som involverar rörelse av fluid eller molekyler genom kroppen med hjälp av tryckskillnader, koncentrationsgradienter eller andra mekaniska styrkor.
2. Muskuloskeletala funktioner: Rörelser och kroppsställning är exempel på mekaniska processer som involverar muskelaktivitet och skelettstrukturer för att producera kraft, rörelse och stabilitet.
3. Respirationsprocesser: Inandning och utandning är mekaniska processer som involverar lungornas expansion och kontraktion för att möjliggöra syre-koldioxid-utbyte mellan luften och blodet.
4. Urinproduktion och avskiljning: Njurarnas glomerulära filtration, tubulär reabsorption och sekretion är exempel på mekaniska processer som bidrar till produktionen och avskiljningen av urin.
5. Övriga processer: Andra exempel på mekaniska processer inkluderar hjärtats pumpning, tarmrörelser, spermatogenes och fosterutveckling.
Ortodontiska trådar, även kända som ortodontiska arcbuer eller stångar, är en del av den fasta ortodontiska apparaten som används inom ortodonti för att rätta till tänder och/eller käkar. De är smala metalltrådar som är fastsatta på tänderna med hjälp av band eller bindklammer. Trådarna appliceras i olika vinklar och lägen för att skapa en kontinuerlig kraft som leder till rättning av tändernas position och eventuellt även käkrelationen.
Det finns olika typer av ortodontiska trådar, bland annat rundtrådar, flattrådar och självliggande trådar. Rundtrådar används ofta till att börja med i behandlingen, medan flattrådar kan erbjuda mer kontroll över kraftfördelningen under senare stadier av behandlingen. Självliggande trådar är utformade för att gradvis ändra form och kraftnivå under behandlingen.
Ortodontisk tråd används ofta tillsammans med andra ortodontiska apparater, såsom brackets, expansorer eller skruvar, för att uppnå de önskade resultaten i en individuell behandlingsplan.
'Vävnadsteknik' (i engelska 'Tissue Engineering') är ett multidisciplinärt forskningsområde som kombinerar principer från cellbiologi, bioengineering och medicinsk vetenskap för att utveckla metoder för att ersätta, reparera eller förbättra funktionen hos skadade eller sjukliga vävnader och organ. Detta uppnås genom att kultivera celler på speciellt designade biomaterialskaffoldar (scaffolds) som ger stöd och guidance under cellernas differentiering och vävnadsformation. Syftet är att skapa funktionella substitut för mänskliga vävnader och organ som kan användas inom regenerativ medicin och transplantationsmedicin.
Medicinskt sett betyder löslighet förmågan hos en substans att upplösas i ett visst medium, vanligtvis en vätska som vatten. Lösligheten mäts ofta i koncentrationer, till exempel i tals units per volym unit (t.ex., milligram/milliliter) eller i procent.
Det finns olika grader av löslighet, inklusive fullständigt löslig, delvis löslig och nästan obetydligt löslig. En substans som är fullständigt löslig upplösas fullständigt i lösningsmedlet, medan en substans som är delvis löslig endast upplöses delvis. En substans som är nästan obetydligt löslig upplöses i mycket begränsad omfattning i lösningsmedlet.
Lösligheten av en substans kan påverkas av flera faktorer, inklusive temperaturen, pH-värdet och koncentrationen av andra substanser i lösningsmedlet. Vissa substanser kan också bilda särskilda former av lösningar, såsom kolloider eller emulsioner.
'Kirurgiskt nät' är ett medicinskt instrument som används under kirurgiska ingrepp, främst inom områdena kardiovaskulär och thoraxkirurgi. Det består av ett vävnadsneutralt material, ofta gjort av syntetiska fiber, som skapar en nätstruktur.
Kirurgiska nät används vanligen för att stödja svag eller skadad vävnad, underlätta hälning och minska komplikationer efter operationer. I vissa fall kan de också användas för att återställa funktionen hos en defekt vävnad.
Exempel på tillämpningar inkluderar:
1. Reparation av aortaaneurysm: Kirurgiskt nät placeras runt den skadade artärväggen för att ge stöd under reparationen och minska risken för komplikationer som ruptur eller återfallsrisk.
2. Stabilisering av bröstkorgsvävnaden: Ett nät kan användas för att stödja bröstkorgsvävnaden efter partiell lungresektion eller för att behandla emfysem.
3. Reparation av bukhinnan: Vid stora bukhåleoperationer kan ett nät användas för att stödja och förstärka den reparerade bukhinnan, särskilt när patienten har en hög risk för återfallsrisk eller vid svår vävnadsskada.
4. Reparation av muskler: Vid behandling av hernior (exempelvis inguinalhernier) kan ett nät användas för att stödja den reparerade muskelväven och minska risken för återfallsrisk.
I allmänhet ska kirurgiska nät placeras så att de inte kommer i kontakt med organ eller vävnader som kan orsaka irritation, inflammation eller adherensbildning. Dessutom bör de anpassas till patientens individuella behov och anatomiska förhållanden för att uppnå optimal effektivitet och säkerhet.
'Patellar ligament' (alternatively referred to as the 'patellar tendon') is a strong band of fibrous connective tissue that connects the patella (kneecap) to the tibial tuberosity, which is the bony prominence on the front part of the shinbone (tibia). This ligament plays a crucial role in transmitting forces from the quadriceps muscle to extend the knee joint. It's important not to confuse the patellar ligament with the 'patellar retinaculum,' which are two strong bands of tissue on either side of the patella, reinforcing the joint capsule and helping to maintain the patella's position during knee movements.
"Senskada" er en medisinsk term som refererer til skader på de sensoriske nervesystemet, som styrer våre sansefunksjoner slik som høring, syn, smak, berøring og løyndelse. Disse skadene kan føre til forstyrrelser i evnen til å oppfatte en eller flere av disse sansemessige stimuli. Senskadene kan være forårsaket av mange forskjellige faktorer, inkludert skader, sykdommer, infeksjoner, eksponering for toksiner og narkotiske stoffer, og degenerative tilstander. Symptomene på senskador kan variere mye, men de kan inkludere smerte, formyndring, kvalme, høreløshet, blindhet, forstyrret smak eller løyndelse, og andre forstyrrelser i sansefunksjonen. Behandlingen av senskador vil avhenge av den underliggende årsaken og kan inneholde medisinsk behandling, terapi, kirurgi eller rehabilitering.
Cellulose är ett organisk, icke-vetematerial som består av en lång polymerkedja av glukosmolekyler som är kopplade samman med varandra via syrakopplingar. Det är den mest förekommande organiska polymeren på jorden och hittas i cellväggarna hos växter, alger och svampar. Cellulosa är opetbar, elastisk och motståndskraftig mot nedbrytning av många enzymer, vilket gör den till ett viktigt strukturellt material i växtriket.
Cellulosa används också kommersiellt inom flera industrier, bland annat papper, textil, byggnadsmaterial och för produktion av biobränslen.
Dimetylpolysiloxan (DMP) er en type polysiloxan, som også kaldes silikonolie. Det er en polymer bestående af lange kæder af silicium- og syreatomer, hvor hvert andet syreatom er bundet til to metylgrupper (-CH3).
DMP er farveløs, lugtfri, termostabil og hydrofob (vandafstødende), hvilket gør det velegnet som et smøremiddel, release agent eller i medicinske applikationer. Det anvendes f.eks. i viskose produkter, kosmetik, silikonbrøndhuller og som antiblærings- og klumpformindskende stof i fødevarer.
I fødevareindustrien er DMP godkendt af FDA (US Food and Drug Administration) som et direkte tilføjeligt additiv (Direct Food Additive, DFA) med E-nummeret E900. Det anvendes i små mængder som en antiblærings- og klumpformindskende virkning i fødevarer som sladrede produkter, chips, chokolade, karameller og andre søde snacks.
En permanent tandfyllning är en metod för att behandla karies orsakad skada på tänder. Den innebär att en speciell plastliknande cement eller kompositmaterial fylls in i hålrummet (kaviteten) som bildats i tanden efter att cariesangreppet har avlägsnats. Detta återställer formen och funktionen på tanden, och förhindrar vidare skada orsakad av bakterier och sönderfall.
Permanenta tandfyllningar kan även användas för att korrigera andra skador på tänder, såsom sprickor eller defekter i emaljen. De är tillverkade av långvariga material som är designade att matcha tändernas färg och hålla i många år med rätt vård och underhåll.
'Cementing' er en prosedyre innen interventional radiology og invaserende kardiologi. Det innebærer å feste en prostesis, som regel en stent, i place i et blodkar eller i hjertet ved hjelp av medisinsk cement. Cementen er vanligvis en kunstig, biokompatibel substans som størker sin styrke når den størkes under trykk.
Den typen cement som vanligst brukes i denne konteksten er akryl-basert, og kalles ofte 'bone cement' eller 'polymethylmethacrylate' (PMMA). Når den blandes med vann blir den flytende og kan pumperes inn i området der prostesen skal plasseres. Når cementen størkes under trykk, blir den fast og holder prostesen i place.
Cementering er en effektiv måte å behandle mange typer av strukturelle hjertesvikt og blodkarsskader, fordi det kan hjelpe å støtte eller fjerne skadete områder og forbedre blodgjennomstrømningen.
Polyethylene terephthalate (PET) är ett syntetiskt polymer, mer specifikt en termoplast, som används i en mängd olika tillämpningar, inklusive för tillverkning av plastflaskor, fibrer för kläder och tapeter, samt isolering för kablage. PET är transparent, lätt, starkt, motståndskraftigt mot fukt och smaklöst. Det är också en termoplast, vilket betyder att det kan formas när det hettas upp och härdas till en fast form när det svalns ned, och denna process kan upprepas om och om igen.
PET tillveras genom polykondensation av etylenglykol och tereftalsyra eller dess dimetylester, dimetyltereftalat. När PET kristalliserar bildar det en speciell form av kristaller som kallas för "reaktiv kristallinitet", vilket gör att materialet blir mycket starkt och hållbart.
PET är också ett miljövänligt alternativ jämfört med andra plaster, eftersom det kan återvinnas och recyclas på ett enkelt sätt. Det är ett av de mest vanliga materialen för att tillverka flaskor för drycker som läggs ut till återvinning, och PET-flaskor som återvinns kan användas för att tillverka nya flaskor eller andra produkter gjorda av recycleat PET.
I svensk medicinsk terminologi definieras "hälsa" som: "det fysiska, psykiska och sociala välbefinnandet och inte bara frånvaron av sjukdom eller funktionsnedsättning." Den här definitionen kommer från Världshälsorganisationen (WHO) och har använts sedan 1948.
Denna breda definition inkluderar alla aspekter av en persons välbefinnande, inte bara deras fysiska hälsa. Det betonar också vikten av att ta hänsyn till de sociala och psykologiska faktorerna som kan påverka en persons välbefinnande.
'Vatten' är ett homogent, transparent, blåaktigt substance som består av två väteatomer och en syreatom (H2O). Det är en färskvattensubstans vid normal temperatur och tryck. Vatten är den mest vanliga kemiska föreningen på jorden och är avgörande för livet som vi känner det, eftersom de flesta levande organismer består av upp till 90% vatten.
I en medicinsk kontext kan vatten ha olika betydelser. I vissa fall kan det referera till den intravenösa vätskebehandling som ges till patienter för att behandla dehydrering eller elektrolytbrist. I andra fall kan det referera till specifika kroppsvätskor, såsom vätskan i ögat (kammarvatten) eller den klara vätskan som omger hjärnan och ryggmärgen (cerebrospinalvätska).
I allmänhet är vatten en nödvändig komponent för många biologiska processer, inklusive näringsabsorption, avskelande av avfallsprodukter, termoreglering och andning.
Glutaral (även känt som Glutarsyra eller Pentandisäure) är en organisk syra med formeln C5H8O2. Den förekommer naturligt i små mängder i vissa livsmedel, men den är mest känd för sin roll i diagnosen och behandlingen av ett sällsynt genetiskt tillstånd som kallas Glutaraldehydurias (GAI).
Glutaraldehydurian är en medfödd metabolt störning som orsakas av brist på ett enzym som behövs för att bryta ned glutaraldehyd till mindre molekyler i kroppen. Detta leder till en ansamling av glutaraldehyd i kroppen, vilket kan skada olika organ och leda till symtom som andningssvårigheter, muskelsvaghet, uttalad rörelsekoordinationsstörning, psykomotorisk retardering, och i värsta fall koma eller död.
Glutaral används också som ett konserveringsmedel inom vissa industrier, såsom medicinsk utrustning, kirurgiska instrument och kosmetika. Emellertid har användningen av glutaral som konserveringsmedel minskat på grund av hälsorisker relaterade till exponering för höga nivåer av substansen.
En laceration är en typ av sår orsakad av att kött, vävnader eller hud sträcks och slits isär, ofta på grund av våldsam mekanisk kraft som till exempel en knivstick, ett fall eller en trafikolycka. Lacerationsskador kan variera i djup och storlek, och de kan blöda kraftigt beroende på var de är lokaliserade och hur djupt de går in i kroppen. Vissa lacerationer kan behöva ställa till med kirurgisk reparation för att underlätta läkning och minska risken för infektion eller andra komplikationer.
Chitosan är ett biopolymer som utvinns från exoskelettet hos kräftdjur, såsom humrar och krabbor. Det består huvudsakligen av två sockerarter, glukosamin och N-acetylglukosamin, som sitter ihop i långa kedjor. Chitosan har en positivt laddad laddning på grund av förekomsten av aminogrupper, vilket gör att det kan ingå i interaktioner med negativt laddade molekyler, till exempel DNA och proteiner.
I medicinsk kontext har chitosan visat sig ha potential som en del av läkemedelsformuleringar på grund av sin förmåga att fungera som en mucoadhesiv (händer vid slemhinnor) och permeabilitetshöjande agent. Det kan också användas för att framställa nanopartiklar för läkemedelsdosering, samt i till exempel hudvårdsprodukter och bandage på grund av sina cytokompatibla och hämostatiska egenskaper.
Dessutom har chitosan visat sig ha antimikrobiell verkan mot en rad olika bakterier och svampar, vilket gör att det kan användas som ett naturligt konserveringsmedel i livsmedels- och kosmetiska produkter.
Hydroxiprolin är ett derivat av aminosyran prolin, som bildas genom postsyntetisk modifiering av kollagen och elastin. Det bildas när prolin hydroxileras av enzymer som kallas prolyshydroxylaser, som behöver syre, järn och vitamin C för att fungera korrekt. Hydroxiprolin hjälper till att stabilisera den tredimensionella strukturen hos kollagen och elastin, vilket gör dem starkare och mer motståndskraftiga mot mekanisk påfrestning.
"Bioprotein" er ikke en etablert medisinsk term. Det kan være forvirrende at tale om en "medicinsk definisjon" for noe som ikke eksisterer i denne konteksten. Jeg antar at du sannsynligvis tenker på biomolekyler som proteiner, lipider, kulhydrater og nukleinsyre. Disse molekyler spiller alle viktige roller i levende organismer, inkludert cellefunksjon, kommunikasjon mellom celler, immunforsvar og mange andre prosesser.
Hvis du hadde tenkt på noe annet enn "bioprotein", kan du vennligst klargjøre spørsmålet så jeg kan gi deg den riktige svaret?
I en medicinsk kontext refererer tidsfaktorer ofte til forhold der har med tiden at gøre, når det kommer til sygdomme, behandlinger eller sundhedsforhold. Det kan eksempelvis være:
1. Akutte vs. kroniske tilstande: Hvor akutte tilstande kræver øjeblikkelig medicinsk indgriben, kan kroniske tilstande udvikle sig over en længere periode.
2. Tidspunktet for diagnose og behandling: Hvor hurtigt en sygdom identificeres og behandles, kan have væsentlig indvirkning på prognosen.
3. Forløb og progression af en sygdom: Hvor lang tid en sygdom tager at udvikle sig eller forværres, kan have indvirkning på valget af behandling og dens effektivitet.
4. Tidligere eksponeringer eller længerevarende sundhedsproblemer: Tidsfaktoren spiller også en rolle i forhold til tidligere eksponeringer for miljøfaktorer, infektioner eller livsstilsvalg, der kan have indvirkning på senere helbredsudvikling.
5. Alder: Alderen kan have indvirkning på risikoen for visse sygdomme, svarende til at visse sygdomme er mere almindelige hos ældre end yngre mennesker.
6. Længerevarende virkninger af behandling: Tidsfaktoren spiller også en rolle i forhold til mulige bivirkninger eller komplikationer, der kan opstå som følge af længerevarende medicinske behandlinger.
I alle disse tilfælde er tidsfaktoren en vigtig overvejelse i forbindelse med forebyggelse, diagnostisk og terapeutisk beslutningstagen.
"Bindväv" (i medicinsk kontext) refererar till den typ av vävnad som hjälper till att hålla kroppens olika strukturer på plats och stödja dem. Den består av ett nätverk av proteiner, bland annat kollagen och elastin, som sitter fast i en grund substance som kallas extracellulär matrix. Bindväv hjälper också till att transportera näringsämnen, syre och avfallsprodukter mellan blodomloppet och cellerna i kroppen.
Det finns tre huvudsakliga typer av bindväv: lös bindväv, fast bindväv och speciell bindväv. Lös bindväv består av ett tunnare nätverk av proteiner och har en mer flytande grundsubstans, vilket gör den mer flexibel och anpassningsbar. Fast bindväv har ett tjockare proteinnätverk och mindre grundsubstans, vilket gör den styvare och mer strukturellt stödjande. Speciell bindväv inkluderar typer som är specifika för vissa organ eller vävnader, såsom federvävnad i öronen och brosk i lederna.
Bindväv kan skadas på olika sätt, till exempel genom inflammation, infektion, trauma eller degenerativa sjukdomar. Sådana skador kan leda till symptom som smärta, svullnad, rörelsebegränsning och försämrad funktion i den drabbade strukturen. Behandlingen av bindvävsrelaterade problem beror på orsaken och kan innefatta vila, behandling med läkemedel, fysisk terapi eller kirurgi.
'Vidhäftningar' (engelska: 'Adhesions') är en medicinsk term som refererar till oönskade förbindelser eller föreningar mellan två organ, vävnader eller strukturer inne i kroppen. Dessa kan uppstå som ett resultat av ärrbildning efter operationer, infektioner, trauma eller inflammation. Vidhäftningarna kan orsaka smärta, funktionsnedsättning och andra komplikationer beroende på deras placering och storlek. Behandlingen kan innebära mediciner, fysisk terapi eller i vissa fall ytterligare kirurgi för att avlägsna dem.
Polyglykolsyra, även känd som polyetylenglycol (PEG), är en syntetisk, icke-ionisk polymersubstans som består av en lång kedja av etylenglykolenheter som är kopplade till varandra. Den kan användas i medicinska sammanhang som ett excipient, det vill säga som ett hjälpmedel för att förbättra en läkemedels formulering eller leverans. PEG har förmågan att lösa upp och stabilisera andra substanser, och kan också användas som en glidmedel för att underlätta injektion av läkemedel.
I medicinska sammanhang finns PEG i olika molekylvikter och kan ha olika funktioner beroende på användningsområdet. Exempelvis kan PEG användas som ett kolonoskopipreparet för att rengöra tjocktarmen före en kolonoskopi, eller som ett aktivt ingrediens i vissa läkemedel där den fungerar som en penetrationsförbättrare. PEG kan också användas som ett vektor för att leverera genmaterial till celler i genteknik och gene therapy.
I allmänhet är PEG säker och väl tolererad vid användning i medicinska sammanhang, men det kan förekomma biverkningar som allergiska reaktioner eller irritation på injektionsstället.
'Läderhud' är ett medicinskt begrepp som används för att beskriva en patologisk tillstånd där huden blir tjock, skleros (förtjockad och hård) och kan få en läderartad konsistens. Det medicinska terminologin för läderhud är 'scleroderma' eller 'kollagenosa cutis'.
Scleroderma kan vara lokaliserat till en specifik del av kroppen (lokalt scleroderma) eller kan drabba hela kroppen (systemiskt scleroderma). Systemiskt scleroderma kan också påverka andra organ i kroppen, såsom lungor, hjärta, njurar och tarmar.
Läderhud kan orsakas av en rad olika medicinska tillstånd, inklusive autoimmuna sjukdomar, infektioner, skador och exponering för kemiska substanser. Behandlingen beror på underliggande orsaken och kan omfatta läkemedel, fysisk terapi och livsstilsförändringar.
Polytetrafluoretylen (PTFE) är ett syntetiskt, termoplastiskt material som består av kolatomer bundna till varandra via fluoratomer. Det är känt under handelsnamnet Teflon och används ofta inom medicinen på grund av sina unika egenskaper, såsom låg friction, kemiokälld, vädertålighet, elastiskitet och biokompatibilitet.
PTFE är inert och orsakar inte någon iritation eller allergiska reaktioner när det kommer i kontakt med kroppsvätskor eller vävnader. Det gör att det ofta används som ett beläggningsmaterial på katetrar, proteser och andra medicinska enheter som kommer i kontakt med blodet.
PTFE kan också användas som ett fyllmaterial inom ortopedisk kirurgi för att ersätta skadade eller bortopererade vävnader, såsom brosk, senor och muskler. Detta är möjligt tack vare dess höga styrka, flexibilitet och förmåga att integrera med omgivande vävnader över tiden.
'Hud' er det største organet i menneskelig kropp og utgjør en barriere mellom kroppen og ytre verden. Det er komplett med blodkar, svedkjertler, nerve-ende, hårfolikler og immunforsvarsmekanismer. Huden har mange funksjoner, inkludert beskyttelse av kroppen fra skader, regulering av varme og fugtighet, vitamin D syntese og sanseinntrykk som berør, smerte, varme og kulde. Det er også viktig for psykisk velbefindende og estetisk utseende. Huden kan deles opp i to hovedgrupper: tykk hud (eller keratiniseret epitel) som inkluderer håret, negler og tennene, og tynn hud (eller ikke-keratiniserte epiteler), som inkluderer skinn, slimhinner og de indre overflater av kroppen.
Enligt medicinsk terminologi är "biologiskt nedbrytbara implantat" definierade som konstgjorda material eller enheter som placeras i kroppen för att utför en specifik funktion och som progressivt bryts ner och absorberas av kroppens egna biologiska processer över tiden. Dessa implantat är ofta gjorda av material som naturligt förekommer i kroppen, såsom proteinbaserade polymerer eller keramik, och kan användas till exempel för att stödja benväxt efter en fraktur eller för kontrollerad läkemedelsutskiljning.
Non-parametric statistik är en gren inom statistiken som inte kräver några specifika antaganden om dators distributionsform eller parametrar. Detta ställer en kontrast mot parametrisk statistik, där antaganden om distributionsform och parametrar görs för att möjliggöra mer kraftfulla slutsatser.
Non-parametric metoder är särskilt användbara när dators fördelning inte följer en välkänd distribution, till exempel normalfördelning, eller när det finns utbredda avvikelser från den antagna distributionen. Dessa metoder kan också vara mer robusta mot utvärderingar som påverkas av utbildningsformer och andra extrema värden i datan.
Exempel på vanliga non-parametrisk statistiska metoder inkluderar Wilcoxon rank sum test, Mann-Whitney U test, Kruskal-Wallis H test och Friedman test för jämförelser mellan grupper, samt Spearmans rangkorrelation och Kendalls tau för korrelationer mellan variabler.
I medicinsk kontext, betyder “framtand” den tand som sitter längst fram i underkäken och är vanligtvis större än de andra tänderna. Den kallas också för centralincisiven eller bara incisiven. Framtanden har ofta en spetsig form och används främst för att bita av mat.
En medicinsk definition är en cicatrix (eller cicatrice) ett permanent ärr som bildas när huden eller andra vävnader läker efter en skada, såsom en sår, operationssår eller brännskada. Cicatrices uppstår när kroppen producerar kollagen för att stänga och reparera sårvävnan. När cicatrices bildas kan de variera i storlek, form, färg och höjd beroende på individuella faktorer som ärftlighet, ålder, belastning, plats på kroppen och djupet av skadan. I vissa fall kan cicatrices vara estetiskt störande eller orsaka funktionella problem, till exempel när de begränsar rörelser eller orsakar smärta.
I den medicinska kontexten kan "lik" tolkas som en person som är identisk eller mycket lik en annan person vad gäller genetiska, fysiska eller mentala drag. Det vanligaste exemplet på detta är en tvilling, där två individer delar samma uppsättning genetisk information och kan vara mycket lika fysiskt och beteendemässigt.
Det finns två typer av tvillingar: enoyota (identiska) tvillingar och tvåoyota (oidentifierbara) tvillingar. Enoyota-tvillingar utvecklas från samma befruktade ägg (zygote) och delar därför samma DNA-sekvens, medan tvåoyota-tvillingar utvecklas från skilda befruktade ägg och har separata DNA-sekvenser.
Även om tvillingar är det vanligaste exemplet på "lik", kan begreppet också användas för att beskriva andra släktingar som delar en stor andel genetisk information, såsom syskon, kusiner och syskonbarn.
Osmolaritet är ett mått på koncentrationen av osmotiskt aktiva partiklar i en lösning, vanligtvis uttryckt i osmoler per liter (osmol/L). Osmolariteten beräknas genom att summera koncentrationen av alla osmotiskt aktiva partiklar i lösningen, inklusive joner som kommer från lösta salter.
I en medicinsk kontext kan osmolaritet ha betydelse för exempelvis hur en lösning kommer att påverka vattenbalansen i kroppen, särskilt när det gäller intravenösa infusioner. En hög osmolaritet i en infusionslösning kan leda till att vätska dras ut från blodkärlen och in i cellerna, medan en låg osmolaritet kan leda till att vätska dras in i blodkärlen från cellerna. Detta kan ha konsekvenser för blodtrycket, volymen av extracellulärt vatten och funktionen hos olika organ.
I medicinen kan 'partikelstorlek' referera till storleken på små partiklar, särskilt inom kontexten för läkemedel och andra terapeutiska behandlingar. Partikelstorleken kan ha en betydande effekt på hur ett läkemedel agerar inuti kroppen, inklusive dess absorption, distribution, metabolism och eliminination.
Partikelstorleken mäts vanligtvis i mikrometer (µm) eller nanometer (nm). I vissa fall kan partikelstorleken variera över ett brett intervall, vilket kan resultera i en heterogen population av partiklar.
Exempel på terapeutiska behandlingar där partikelstorlek är viktig inkluderar inhalationssteroider för astma och kronisk obstruktiv lungsjukdom (COPD), nanopartikelbaserade läkemedel och liposomalt encapsulerade läkemedel.
I slutändan kan en korrekt kontrollerad partikelstorlek förbättra effektiviteten och säkerheten hos ett läkemedel, vilket kan leda till bättre kliniska resultat för patienter.
"En analys av utrustningsfel" refererar till en systematisk undersökning och bedömning av problem eller fel som uppstått i användandet av medicinskt utrustning. Detta kan innebära att man tittar på orsakerna till felet, dess konsekvenser och möjliga lösningar.
Denna analys kan involvera en teknisk undersökning av själva utrustningen för att fastställa vad som är fel, men den kan också innebära en klinisk bedömning av hur felet har påverkat patientvården och vilka risker det inneburit.
Målet med en analys av utrustningsfel är att ta reda på vad som har gått fel, varför, och hur man kan undvika att det händer igen i framtiden. Det kan också hjälpa till att fastställa om ett utbyte eller reparation behövs, samt att ge information till tillverkaren om felet för att eventuellt kunna förbättra produkten.
Temperatur är ett mått på den termiska energin som finns hos ett föremål eller en levande varelse. I medicinskt sammanhang avses ofta kroppstemperaturen, vilken är en indikation på en persons hälsotillstånd. Normalt temperaturen i människokroppen ligger mellan 36,5 och 37,5 grader Celsius. En förhöjd kroppstemperatur kan vara ett tecken på infektion eller annan sjukdom. En sänkt kroppstemperatur kan också vara ett allvarligt tecken beroende på orsaken.
'Viskositet' är ett mått på en fluid (gas eller vätska) motstånd mot deformation, det vill säga hur mycket den tenderar att strömma eller flyta. Det kan definieras som den relativa mellan två lager av fluid som rör sig parallellt med varandra med olika hastighet. En högre viskositet innebär ett större motstånd och därmed en långsammare strömning. Viskositeten uttrycks vanligen i enheten pascal sekund (Pa·s) i SI-systemet, men det kan också användas andra enheter som poise (P) och centistokes (cSt). Viskositeten påverkas av temperaturen, så att den tenderar att minska vid ökad temperatur.
I medicinsk kontext kan "varm temperatur" ofta syfta på en kroppstemperatur som är högre än normalt. Det vanligaste sättet att definiera en normal kroppstemperatur är att säga att den ligger mellan 36,5 och 37,5 grader Celsius (97,7 till 99,5 grader Fahrenheit). En varm temperatur kan alltså vara en temperatur som är högre än 37,5 grader Celsius.
Det är värt att notera att kroppstemperatur kan variera något under dagen och att det finns olika faktorer som kan påverka den, till exempel fysisk aktivitet, hormonella förändringar och vad du har ätit. Därför bör en enskild temperaturmätning inte alltid tolkas som att du är sjuk. Om du upplever andra symptom eller om din temperatur är mycket högre än normalt, kan det vara ett tecken på sjukdom och du bör söka vård.
I medicinsk kontext, betyder "tryck" vanligtvis den kraft som verkar på en viss yta eller en fluidvolym. Det kan delas in i olika typer beroende på vilket sammanhang det används:
1. Blodtryck: Det kraft som utövas av blodet på väggarna i de blodkärl som försörjer kroppen med syre och näringsämnen. Blodtrycket mäts vanligtvis i millimeter Quecksilbersøaka (mmHg) och består av två värden: systoliskt tryck (när hjärtat kontraherar) och diastoliskt tryck (när hjärtat utvidgas).
2. Intrakraniellt tryck (ICP): Det tryck som finns inne i skallgropen, där hjärnan och cerebrospinalvätskan (CSF) befinner sig. ICP mäts vanligtvis med en kateter placerad inuti det intrakraniella utrymmet och används för att övervaka patienter med hjärnskador eller andra sjukdomar som kan påverka hjärnan.
3. Vätskebalans: Trycket i olika kroppsvätskor, till exempel interstitielt vätska (vätska mellan cellerna) och cerebrospinalvätska. Förhöjt vätsketryck kan vara ett tecken på sjukdom eller skada.
4. Andning: Trycket i luftvägarna under andningen, som påverkar luftflödet in och ut från lungorna. Det kan delas upp i positivt tryck (när luften trycks in i lungorna) och negativt tryck (när lungorna drar in luft).
5. Tryckulcus: En medicinsk procedur där en kateter placeras i en artär för att mäta blodtrycket kontinuerligt över tiden. Det används ofta under operationer eller vid intensivvård.
I medically speaking, the term "Nötkreatur" refers to a member of the Bos genus, specifically the domestic species Bos taurus (cattle) or Bos indicus (zebu). These animals are often raised for their meat, milk, hides, and labor. In some contexts, "nötkreatur" may also refer to other large herbivorous mammals, such as bison or water buffalo, that are used in similar ways. However, it's important to note that these animals belong to different genera (Bison and Bubalus, respectively) and are not technically classified as "nötkreatur" in a strict sense.
I medicinska sammanhang, betecknar ett "långtidsverkande preparat" (eller "long-acting formulation" på engelska) vanligtvis en läkemedelssubstans som är formulerad för att ge en kontinuerlig och/eller förlängd effekt under en längre tidsperiod, jämfört med en standardformulering av samma aktiva substans. Detta kan uppnås genom olika tekniker, såsom användning av speciella release-mechanismer eller förlängd absorption i kroppen.
Exempel på långtidsverkande preparat inkluderar:
1. Depotpreparat: En formulering där läkemedlet ges som en injektion och absorberas långsamt från det intramuskulära eller subkutana fettet, vilket resulterar i en förlängd effekt. Ett exempel är den utdragna release-formuleringen av läkemedlet risperidon (Risperdal Consta) som används för behandling av schizofreni.
2. Polymerpellets: I vissa fall kan läkemedlet formuleras till små pellets bestående av en polymer och den aktiva substansen. Pellets absorberas långsamt i kroppen, vilket resulterar i en förlängd effekt. Ett exempel är den utdragna release-formuleringen av läkemedlet testosteron (Androderm) som används för behandling av hypogonadism.
3. Osmotiska pumpar: Vissa läkemedel kan levereras med hjälp av en osmotisk pump, där en liten pelare trycks genom en membran och släpper ut den aktiva substansen kontinuerligt under en längre tidsperiod. Ett exempel är läkemedlet gliclazid (Glycron) som används för behandling av diabetes typ 2.
4. Transdermala hudpatches: Läkemedel kan också levereras genom en hudpatch, där den aktiva substansen diffunderar genom huden under en längre tidsperiod. Ett exempel är nicotinpatchen (Habitrol) som används för att hjälpa rökare att sluta röka.
Det är viktigt att notera att utdragna release-preparat kan ha en annan farmakokinetisk profil jämfört med snabbverkande preparat, vilket kan påverka deras effektivitet och säkerhet. Därför bör de alltid användas under övervakning av en läkare.
Atomkraftmikroskopi, även känt som atomärkraftmikroskopi (AFM) eller skanningstunnelmikroskopi (STM), är en teknik inom ytfysiken som möjliggör direkt visuellt avbildande och mätning av ytor på atomnivå. Den grundläggande principen bakom AFM är att en fin spets, ofta gjord av diamant eller silicium, placeras mycket nära ett provytor och rörs fram och tillbaka över ytan. Spetsen interagerar med atomer på ytan genom krafter som attraktionskrafter, repulsiva krafter och van der Waals-krafter. Genom att mäta denna interaktion kan AFM avbilda ytor med en upplösning på några hundratusendelar av en nanometer, vilket är tillräckligt för att kunna se enskilda atomer.
AFM kan användas för att undersöka olika typer av prov, inklusive ledande och icke-ledande material, biologiska preparat och ytor med komplexa topografier. Den kan även mäta mekaniska egenskaper som styvhet, adhesion och viskositet på atomnivå. AFM är därför ett mycket använt verktyg inom forskning och utveckling inom områden som nanoteknik, materialvetenskap, ytfysik, kemi och biologi.
Elastin är ett protein som förekommer i bindväv och hör till extracellulära matrisen. Det ger vävnader elasticitet, så att de kan sträckas ut och sedan återgå till sin ursprungliga form. Elastin är mycket slitstarkt och kan utsättas för upprepade mekaniska påfrestningar under en lång tid utan att märkbart förlora sin elasticitet.
I kroppen finns det stora mängder av elastin i bl a lungorna, artärernas väggar och huden. I lungorna möjliggör elastinen att alveolerna kan expandera under inandning och sedan snabbt återgå till sin ursprungliga form under utandning. I artärväggarna bidrar elastinen till att blodkärlen kan expandera och kontrahera under hjärtats slag, vilket hjälper till att reglera blodflödet genom kroppen. I huden ger elastin hudens flexibilitet och förmåga att återgå till sin ursprungliga form efter att den har sträckts ut.
Elastin är ett mycket stabilt protein som kan vara i kroppen i flera decennier, men med åldern kan mängden elastin minska och huden blir mindre elastisk, vilket kan leda till bildning av rynkor och andra tecken på åldrande.
Valvbåge
Växtfibrer
Polyvinylalkohol
Volkswagen Touareg
Mackelering
Gråjärn
Pascal (enhet)
Manganstål
Betong
Fascia
Armerad betong
Ananasfibrer
Fotsår
Aramidfiber
Materialprovning
Patentering
Elasticitetsmodul
Rosttrögt stål
Duraluminium
Perlit (stål)
Polyuretan
Elektron (legering)
Bomull
Spricka
Percy W. Bridgman
Stenhus
Aluminiumoxid
Olösta problem i kemi
Vulkanisering
Flintgods
Standard - Transportörer - Transportband med stålkord - Dragprovning i längdriktningen - Del 2: Mätning av draghållfasthet (ISO...
Valvbåge - Wikipedia
Borrsatser
KABELAPPLICERING VERKTYG HAT8 BE | Kabeldragningsutrustning | Onninen
Competition bar IWF Men
ByBend Star 120 | Kantpress | Bystronic
Köp Tejp till gymgolv | Sportgymbutiken.se
24 tum polis teleskopbatong i härdat stål, köp batong online
Two-dimensional Nanocomposites Based on Cellulose Nanofibrils and Graphene Oxide | KTH
Contimeta
Tryckt elektronik lyser upp ölflaskan
LivePro Olympic Bar 10 kg, Teknikstång - Tengo.se
Zandvoort
PAROC WAS 35 - Paroc.se
Vävlim - Gjøco AS
24mx
Mekanisk provning, hållfasthetsprovning | Element
Temafloor PU-UV Color | Tikkurila
p-ringar-arkiv - Viking Yachting AB - riggverstad, butik och webshop
Dra lärdomar av tragedin i polisarresten i Handen - Dagens Samhälle
Köp Kabel och rörfäste DSS, 2x 4-12 mm, Vit
Komposit - Epotex
Inte bara allvar - Sida 2 av 7 - Nils Malmgren AB
Formsydd båtpresenning 1852-Marine ProFlex, rutarmerad, 240 g / m2, transparent, 6 x 10 meter - Moory
Avspärrningsband Röd/Vit
Testing Services - Prefabricated Element and Transport Industry
1 - Simply Natural
Danline rep flätad, Ø 6
Polyeten1
- Avspärrningsband i polyeten med bra draghållfasthet. (toolpal.se)
Antal1
- Mekanisk provning inkluderar ett stort antal provningsmetoder för bestämning av materialets hållfasthet under statisk eller dynamisk last, såsom draghållfasthet, slagseghet, utmattningshållfasthet, brottseghet och skjuvhållfasthet. (element.com)
Underlaget2
- Underlaget måste ha en draghållfasthet på minst 1,5 MPa. (tikkurila.se)
- Alltså måste underlaget ha en ytdraghållfasthet eller bara draghållfasthet på 1,5 MPa. (nilsmalmgren.se)
Samt1
- Efter härdning får limmet en transparent och mycket tålig fog med hög draghållfasthet samt god värmebeständighet. (gjoco.no)
Minsta1
- Ultrahöghållfasta stål (UHSS) i bilar är helt enkelt avancerade höghållfasta stål (AHSS) med betydligt högre minsta draghållfasthet. (ssab.com)
Krav2
- Ingen kabel kan nämligen på egen hand möta de krav som ställs på bland annat draghållfasthet, slitstyrka och slagtålighet. (direktronik.se)
- För dig ställer vi särskilt höga krav på våra rutnät: beläggningens hållbarhet, trådens höga draghållfasthet, den höga skjuvhållfastheten hos svetspunkterna. (gabioner24.se)