I medicinska sammanhang är "nålar" oftast en förkortning för "injektionsnålar". Det är smala, spetsiga och sterila instrument som används för att ge injektioner med läkemedel eller andra vätskor under huden, i musklerna eller in i en ven. Nålarna finns i olika längder, tjocklekar och typer beroende på användningsområde. De kan vara försedda med automatiska spjälknivar för att underlätta injektionerna eller ha ventiler för att kontrollera injektionshastigheten.

En nålbiopsi är en medicinsk undersökningsmetod där en tunn, hålformad behandlingsnål används för att ta ett vävnadsprov från ett organ eller en lymfkörtel. Provet används sedan för att diagnostisera olika sjukdomar, som till exempel cancer. Under proceduren guidas nålen med hjälp av ultraljud, röntgenstrålar eller datorstyrning till den specifika platsen där vävnaden ska tas ut. Nålbiopsin är en relativt smärtfri procedur och kräver ofta endast lokalbedövning.

Den medicinska termen för "dela spruta" är "syringe sharing". Det handlar om att dela injektionssprutor när man injicerar droger, särskilt illegala droger som opiater. Detta beteende är högrisksbetetande då det kan leda till smitta av blodburna sjukdomar såsom HIV och Hepatit C.

En "Large-Core Needle Biopsy" är en medicinsk term som refererar till en typ av biopsi där en stor kärna behövs för att erhålla ett tillräckligt representativt prov på vävnad. Detta görs vanligen med hjälp av en speciell nål, en så kallad "large-core needle", som är designad för att kunna ta ut en större mängd vävnad än vad en vanlig finnålebiopsin kan göra.

Under proceduren placeras patienten ofta i ett lätt sedativt tillstånd och nålen införs genom huden och in i den misstänkta vävnaden, som kan vara en tumör eller annan avvikelse. Genom att dra tillbaka nålen medan den fortfarande är placerad i vävnaden kan läkaren erhålla ett cylindriskt vävnadsprov, även kallat en "core sample".

Denna typ av biopsi används ofta när det behövs mer vävnad för att kunna göra en korrekt diagnos och kan ge mer information än en finnålebiopsi. Risken för komplikationer är låg, men kan inkludera blödning, infektion eller skada på omgivande vävnader. Efter proceduren behöver patienten ofta ha varierande grad av vila och observation beroende på vilket område som biopsen har tagits ifrån.

En finnålsbiopsi är en medicinsk undersökningsmetod där en tunn, böjlig tub (finnål) införs genom huden och under vägledning av ultraljud eller röntgenledning placeras i en av de små lymfkörtlarna som finns i halsen, armhålan eller ljumsken. Biopsian får sedan tas för att undersöka om det finns cancer- eller annan sjukdomsaktivitet i lymfkörteln. Finnålsbiopsi är en mindre invasiv metod jämfört med en öppen kirurgisk biopsi och ger ofta tillräcklig information för att ställa en diagnos.

Endoscopic Ultrasound-Guided Fine Needle Aspiration (EUS-FNA) är en medicinsk procedur där en endoskopisk ultraljudsguidad finnålsaspirationsbiopsi tas. Proceduren innebär att en flexibel, slangliknande utrustning, en endoskop, sätts in via munnen och ned i matstrupen till den del av tarmsystemet där en struktur som behöver undersökas finns, t.ex. levern, bukspottkörteln eller lymfknutor.

En ultraljudssond är monterad på endoskopets spets och används för att guida en mycket tunn nål (FNA-nålen) till den avgränsade strukturen. Nålen används sedan för att suga upp ett litet vävnadsprov, som kan analyseras i laboratoriet för att ställa en diagnos eller bedöma om cancer är närvarande eller inte.

EUS-FNA är en minnesskildrande procedur och anses vara en säker och effektiv metod för att diagnostisera och stadiera olika typer av sjukdomar, framförallt cancerer i bukhålan.

Som medicinskt begrepp refererar en "spruta" till ett instrument som används för att injicera vätskor eller gaser under tryck direkt in i kroppen, vanligtvis genom huden och in i blodomloppet. Sprutor består av tre huvuddelar: en reservoar för injiceringsvätskan, ett system för att skapa tryck (vanligtvis en plunger eller gastrycksystem) och en nål som används för att penetrera huden och leverera vätskan.

Sprutor används ofta inom medicinska sammanhang för att ge injektioner av läkemedel, vacciner, närings- eller vitamintillskott, lokalbedövningar och andra behandlingar. De kan också användas för att administrera intravenös (IV) drogter i en klinisk setting. Sprutor finns i många former och storlekar beroende på deras tilltänkta användning.

'Nålsticksskada' är ett samlingsbegrepp inom medicinen som används för att beskriva skador orsakade av nålar, spjut eller andra skarpbladiga föremål. Dessa skador kan vara olycksfall orsakade under exempelvis sjukvårdsbehandling, injektioner eller akupunktur, men även i vardagliga sammanhang som när man klär sig och sticker sig på en nål i kläderna.

Nålsticksskador kan variera från små skråmärken till allvarligare sår som kan blöda kraftigt eller bli infekterade. I värsta fall kan de leda till livshotande komplikationer, särskilt om nålen träffar en vital struktur som en artär, en nerver eller ett organ.

Ibland kan nålsticksskador också överföra smitta och orsaka infektionssjukdomar, till exempel HIV, Hepatit B eller C, om nålen har varit i kontakt med en smittad persons blod. Därför är det viktigt att alltid använda sterila nålar och skärvor under injektioner och andra medicinska behandlingar, och att behandla alla nålsticksskador som smittafarliga tills man har fått en negativ blodtest för eventuella infektionssjukdomar.

'Utrustningsdesign' (engelska: 'Medical Device Design') är ett område inom produktutveckling som fokuserar på att skapa, utforma och ta fram medicinska enheter och tillbehör. Enligt FDA (US Food and Drug Administration) är en medicinsk enhet något som:

1. är avsett för användning i människor diagnostiskt eller terapeutiskt, och
2. inte åstadkommer sin verkan genom kemiska aktivitet eller metabolism i eller på kroppen och som inte är en farmakologisk, immunologisk eller genetisk produkt.

Exempel på medicinska enheter inkluderar pacemakers, defibrillatorer, proteser, ortopediska instrument, katetrar, operationsbord och annan sjukvårdsutrustning.

Utrustningsdesign innefattar ett brett spektrum av aktiviteter, från behovsanalys, konceptutveckling, detaljerad design, prototypning, tillverkning och verifiering/validering enligt medicinska enhetsregleringsmyndigheters krav. Utrustningsdesigner måste ha kunskap inom områden som biokompatibilitet, användarcentrerad design, riskhantering, materialval och systemintegrering för att skapa säkra, effektiva och tillförlitliga medicinska enheter.

'Punktion' är ett medicinskt förfarande där en tunn nål används för att ta prover eller dränera vätska från en kroppsdel, som en cysta eller en led. Det kan även användas för att injicera läkemedel eller andra substanser in i kroppen. Exempel på olika slags punktioner är:

* Lumbarpunktion (ryggvätskan tappas från ryggraden för att undersöka till exempel infektioner eller cancer)
* Ascitepunktion (avlopp av vätska i bukhålan vid ascites)
* Artropunktion (avlopp av ledvätska vid ledinflammation)
* Biopsipunktion (prover tas från olika organ eller vävnader för undersökning)

'Ultraljudsundersökning, interventionell' refererar till användandet av ultraljud (ekodoppler) som en guide för att genomföra en medicinsk procedure eller behandling. Ultraljuden ger realtidsbilder av olika vävnader och organ i kroppen, vilket gör det möjligt för läkaren att se precisely var den interventionella behandlingen ska utföras.

Detta kan exempelvis innebära att en radiolog eller kirurg använder ultraljuden som en guide när de placerar nålar, katetrar eller andra instrument in i kroppen för att behandla sjukdomar eller skada. Interventionell ultraljudsundersökning kan användas för en rad olika procedurer, till exempel dränering av abscesser eller cystor, injicering av lokalanestetika eller läkemedel, biopsier och minimalt invasiva kirurgiska ingrepp.

Fördelarna med interventionell ultraljudsundersökning inkluderar att den är icke-invasiv, säker, smärtfritt och ofta kan utföras på en ambulant basis. Den ger också direkt feedback till läkaren under proceduren, vilket kan hjälpa till att minska komplikationer och förbättra resultaten av behandlingen.

Pinis ponderosa, också känd som västra gulfjälsbok eller western yellow pine, är en art i tallsläktet (Pinaceae) och en vanlig art i den nordamerikanska skogen. Det är en städsegrön trädart som kan bli upp till 50 meter hög och har en vida utbredning från British Columbia i Kanada till Mexiko. Trädet kännetecknas av sina långa, grova grenar och dess gula hartsrika ved. Det är en viktig kommersiell art på grund av sin starka och lättbearbetliga ved. Pinus ponderosa har även medicinsk användning, exempelvis kan extrakt från trädet användas som antiinflammatoriskt medel.

'Tumörutsäde' (engelska: tumor seeding) är ett medicinskt begrepp som refererar till en komplikation under eller efter en operation för att behandla cancer. Det innebär att cancerceller från den ursprungliga tumören spridits och fastnat i andra delar av kroppen, ofta längs med operationssittens vävnader eller genom kirurgiska sår. Dessa celler kan potentiellt utvecklas till nya tumörer över tiden. Det är värt att notera att det fortfarande pågår forskning om orsakerna och mekanismerna bakom tumörutsäde, inklusive hur vanligt det verkligen är i klinisk praktik.

Interventionell radiografi är en subspecialitet inom radiodiagnostik som innebär att läkare utför minnläkarprocedurer med hjälp av röntgenstrålning och kontrastmedel. Procedurerna kan vara diagnostiska eller terapeutiska i naturen och inkluderar ofta att placera katetrar, spetsar eller andra instrument i kroppens blodkärl eller håligheter under direkt visuell kontroll med hjälp av röntgenstrålning.

Exempel på interventionella radiografiska procedurer är:

* Angiografi: en undersökning där kontrastmedel injiceras i blodkärlen för att studera deras struktur och funktion.
* Embolisation: en terapeutisk procedur där blödning stoppas eller onormal blodflöde reduceras genom att blockera ett blodkärl med hjälp av spetsar, koiler eller andra material.
* Dränage: en terapeutisk procedur där vätska eller luft dräneras från en kroppshålighet eller cysta med hjälp av en kateter.
* Biopsi: en diagnostisk procedur där ett vävnadsprov tas för att undersöka och fastställa en diagnos på en sjukdom.

Interventionell radiografi kräver speciell utbildning och skicklighet inom både radiodiagnostik och interventionell teknik, samt en god förståelse av anatomi, fysiologi och patofysiologi.

Postdural puncture headache (PDPH) är en typ av huvudvärk som kan uppstå efter att en lumbar punktion har utförts, vilket innebär att en tunn nål har placerats i den lumbala ryggraden för att dränera cerebrospinalvätska eller utföra andra medicinska ingrepp.

PDPH orsakas av ett läckage av cerebrospinalvätska från ryggmärgsrummet, vilket leder till att hjärnan sjunker nedåt i skallen och pressar mot den kraniala nervtratten. Detta kan leda till en intensiv, pulsatil huvudvärk som ofta förvärras av upp-och-nedgående rörelser eller stående position. Andra symtom som kan vara associerade med PDPH innefattar hörsel- och jukseproblem, yrsel, minnesförlust och i vissa fall även synproblem.

I allmänhet lindras PDPH av sig själv över tiden, men i vissa fall kan behandling vara nödvändig för att lindra symtomen. Behandlingen kan innefatta smärtstillande medel, kaffeintag eller i vissa fall epidurala blodpatches.

'Engångsutrustning' kan definieras som medicinsk utrustning eller förbrukningsmaterial som används en gång och sedan disposeras eftersom de inte är praktiska att städa och steriliza till flera användningar. Detta inkluderar artiklar såsom katetrar, injektionsnålar, slangar, dräneringsset, operationshandskar och andra individuella patientanvändningsartiklar. Syftet med engångsutrustning är att minska risken för smitta och infektion genom att använda sterila, enkelanvändningsartiklar istället för fleranvändningsartiklar som måste städas och steriliseras mellan varje användning.

Endosonografi, även känt som endoskopisk ultraljudsundersökning (EUS), är en medicinsk undersökningsmetod där en flexibel tub med en liten ultraljudssond monterad på änden introduceras in i kroppen via munnen eller rakt genom huden. Metoden används för att få detaljerade bilder av inre organ och vävnader, särskilt i mag-tarmkanalen och bukhålan.

Under endosonografi leds ultraljudsvågorna från sonden genom kroppsvävnaderna och reflekteras tillbaka till sonden, vilket genererar en tvådimensionell bild av de undersökta strukturerna. Den höga upplösningen hos endosonografi gör att det är möjligt att upptäcka små vävnadsanomalier och tumörer, samt att ta vävnadsprover (biopsier) för vidare analys.

Endosonografi används ofta för att undersöka misstänkta fall av cancer i mag-tarmkanalen, lever, gallblåsa och bukhinnan, samt för att övervaka behandlingar och efterföljande kontroller.

En spinalpunktion, även känd som lumbar punktion, är en medicinsk procedur där en tunn nål införs i ryggraden (i den lumbala regionen) för att insamla cerebrospinalvätska (CSF). CSF är en klar, färglös fluid som cirkulerar kring hjärnan och ryggmärgen och hjälper till att skydda dem från skador.

Under en spinalpunktion kan läkaren mäta trycket på CSF, insamla prov för att undersöka eventuella infektioner eller andra sjukdomar som berör centrala nervsystemet, och ge mediciner direkt in i CSF. Proceduren utförs vanligen under lokalbedövning och kan orsaka lätt smärta eller obehag. Risken för komplikationer är låg, men de kan omfatta bl a infektion, blödning eller hjärnskador ifall proceduren utförs felaktigt.

'Mediastinum' är ett medicinskt begrepp som refererar till det centrala kaviteten i thorax (brösthålan) som innehåller mellangärdet och de stora blodkärlen, nervtrådar och andningsrör. Det delas vanligen upp i övre, mittre och nedre mediastinum.

* Övre mediastinum: Den övre delen av mediastinet som innehåller strukturer som svälten (esofagus), luftstrupen (trachea), de stora blodkärlen som aortan och dess grenar, lymfknutor och delar av endokrina systemet som sköldkörteln (tiroidea) och övergången mellan struphuvudet och matstrupen (hypofarynx).
* Mittre mediastinum: Den mittersta delen av mediastinet som innehåller hjärtat, de stora blodkärlen som lungartärerna och lungvenerna, lymfknutor och det perikardiella säcket som omger hjärtat.
* Nedre mediastinum: Den nedre delen av mediastinet som innehåller matstrupen (esofagus), de stora blodkärlen som aortan, lymfknutor och den övre delen av bukhinnan (diaphragma).

Mediastinum kan vara drabbat av en rad sjukdomar, inklusive infektioner, inflammation, tumörer och cystor.

'Pinus' är ett släkte inom familjen tallväxter (Pinaceae) och består av cirka 115 arter, de flesta förekommer i norra halvklotets tempererade regioner. Släktet kännetecknas av att ha långa, nålformade blad som sitter ihop i buntar om fem stycken och har stora, hårda kottar. Några exempel på arter inom släktet Pinus är skogsfuru (Pinus sylvestris), jättetall (Pinus lambertiana) och granitgran (Pinus albicaulis).

'Pinus sylvestris' er ikke en medicinsk term, men snarere en botanisk betegnelse for en art af nåletræer, også kendt som skovfyr. Det er almindeligt at finde i Europa og Asien, og det er den mest udbredte art af fyr i Eurasien.

Skovfyr har mange anvendelsesmuligheder, herunder som en kilde til tømmer, papirmasse, terpentinolie og medicinske formål. Der er traditionelt blevet anvendt forskellige dele af skovfyr i folkemedicinen for at behandle en række helbredelsesproblemer, herunder infektioner, hudlidelser og åndedrætsbesvær.

I moderne medicin er der lavet forskning på potentialet for ekstrakter fra nålene og barken som antioxidanter, antiinflammatoriske og antibakterielle midler. Men det bør understreges at disse anvendelser er stadig under forskning, og at man bør søge professionel medicinsk vejledning inden man bruger nogen slags alternativ behandling.

En image-guided biopsi är en procedure där ett vävnadsprov tas med hjälp av medical imaging tekniker, såsom röntgen, ultraljud, CT eller MRI, för att guida läkaren till den specifika platsen i kroppen där provet behövs tas. Detta görs vanligtvis med en nål som införs genom huden och in i den misstänkta skadan eller avvikelsen, såsom en tumör eller en lymfknut.

Denna metod ger mycket högre precision jämfört med traditionella biopsiprocedurer och hjälper läkaren att säkerställa att rätt vävnad tas för undersökning och diagnos. Image-guided biopsier används ofta inom onkologi, radiologi och patologi för att ställa en diagnos och planera behandlingar för cancer och andra sjukdomar.

En medicinsk definition av 'injektioner' är när man ger en patient läkemedel eller andra substanser genom att införa dem direkt in i kroppen med hjälp av en nål. Detta kan göras på olika sätt, beroende på vilket område av kroppen som behandlas. Några exempel är subkutan injektion (under huden), intramuskulär injektion (in i muskelvävnaden) och intravenös injektion (direkt in i en ven). Injektioner används ofta när det behövs snabb verkan av läkemedlet, när patienten har svårt att svälja tabletter eller kapslar, eller när substansen annars inte skulle kunna absorberas tillräckligt väl genom magsäcken.

Akupunktur är en form av traditionell kinesisk medicin (TCM) som innebär att mycket små nålar stickes in i specifika punkter på kroppen. Enligt TCM-teorin flyter livsgivande energi, kallad qi, genom kroppens kanaler eller meridianer. Akupunktknutpunkterna ligger längs med dessa meridianer.

En medicinsk definition av en akupunkturbehandling är: "En procedur där små nålar insätts i specifika punkter på kroppen för att påståtts stimulera energi- eller nervpunkter, vilket kan lindra smärta eller bota sjukdomar. Akupunktur används ofta som komplement till vanlig medicinsk behandling."

Det är värt att notera att det finns olika skolor och stilar inom akupunkturen, såsom traditionell kinesisk akupunktur, japansk akupunktur, koreansk handakupunktur och västerländsk akupunktur. Varje skola har sina unika tillvägagångssätt och teorier om hur akupunkturen fungerar.

Bronkoskopi är en medicinsk undersökningsmetod där en flexibel, belyst tub som kallas bronkoskop leds ner i luftvägarna (bronker) genom näsan eller munnen. Bronkoskopi används för att inspektera luftvägarnas inre ytor, t.ex. för att söka efter skador, inflammationer, tumörer eller andra abnormaliteter. Metoden kan också användas för att ta prover (t.ex. kroppsvätskor eller vävnadsprover) eller utföra vissa behandlingar direkt i luftvägarna, såsom att avlägsna främmande föremål eller tarmera varsemliganden.

En nervblockad är en medicinsk procedur där ett lokalanestetikum (en sorts smärtstillande läkemedel) injiceras i närheten av en nerv för att blockera smärtsignaler från att nå hjärnan. Detta gör att området som den berörda nerven innerverar blir känsel- och smärtlöst under en viss tid. Nervblockader används ofta inom smärtbehandling, men kan även användas under operationer för att minska eller eliminera smärtan. Det finns olika typer av nervblockader, beroende på vilken nerv eller del av kroppen som ska blockeras.

Computer-assisted surgery (CAS) refers to the use of computer systems and technologies to assist and enhance surgical procedures. These systems can include a variety of tools such as:

1. Surgical navigation systems: These systems use tracking technologies, such as infrared cameras or electromagnetic sensors, to track the position of surgical instruments and provide real-time guidance to surgeons during procedures. This can help improve accuracy and reduce the risk of complications.
2. Robotic surgical systems: These systems use robotic arms to assist with surgical procedures, providing enhanced precision and control. Surgeons operate the robot using a console that provides a magnified 3D view of the surgical site.
3. Image-guided surgery systems: These systems use preoperative imaging data, such as CT or MRI scans, to create detailed 3D models of a patient's anatomy. Surgeons can then use these models to plan and guide surgical procedures, improving accuracy and reducing the risk of complications.
4. Simulation systems: These systems allow surgeons to practice procedures in a virtual environment before performing them on patients. This can help improve skills and reduce the risk of errors during actual surgeries.

Overall, computer-assisted surgery has the potential to improve patient outcomes by enhancing surgical precision, reducing complications, and improving the overall efficiency of surgical procedures.

Epiduralrum (epidural space) är en definierad anatomisk rumslighet i människans ryggrad. Det är beläget utanför den yttre hinna (dura mater) som omsluter ryggmärgen och innehåller fett, blodkärl och nervrötter.

Epiduralrummet är en vanlig plats för smärtlindring vid förlossning och andra operationer i buken och nedre extremiteterna. Smärtlindring ges genom att en kateter placeras i rummet och läkemedel som lokalbedövningsmedel eller opiater injiceras. Detta orsakar en temporär nervblockad och minskar smärtan i området.

En jetinjeksiон är en typ av injektiоn där lösliquida läkemedel eller vaccin förs in under huden med hjälp av högt tryck. Detta görs med hjälp av ett speciellt verktyg som kallas en jetinjector. Jetinjektorer används ofta när det behövs injicera läkemedel eller vacciner snabbt och smärtfritt, till exempel i massvaccinationskampanjer.

Jetinjektiоner skiljer sig främst från traditionella injektiоner genom att de inte använder nålar för att penetrera huden. I stället skapar jetinjectorn en smal ström av läkemedel som pressas under huden med hjälp av högt tryck. Detta gör injektiоnerna snabbare och mindre smärtsamma än traditionella injektiоner, men det kan också öka risken för biverkningar som blåmärken, svullnad eller infektioner om jetinjectorn inte används korrekt.

'Sugning' er en medisinsk behandlingsmetode hvor et vakuum skabes for å fjerne væsker eller luft fra et område i kroppen. Denne metoden brukes ofte i medisinske tilfeller som å lage dråner under operasjoner, å avvase edema (svulst) eller å fjerne infeksjonsmateriale fra sår og sår. Sugning kan også være en del av behandlingen for å hjelpe med å fjerne luft fra lungsrammen ved respiratorisk distress syndrom (RDS).

Fluoroscopi är en typ av medicinsk undersökningsmetod som använder lågdoser joniserande strålning för att producera realtidsbilder av rörliga strukturer och handlingar inne i kroppen. Den används ofta under andra procedurer, såsom injektioner eller operationer, för att guida verktyg och positionera implantat korrekt. Fluoroskopi kan också användas för att diagnostisera sjukdomar och skada i rörliga strukturer som ledgångar, muskler och tarmsystemet. Under en fluoroskopi-undersökning får patienten ofta placera sig under ett rörligt röntgenstrålningsskärm, medan en tekniker eller läkare manövrerar ett rörligt röntgenstrålningskälla runt patienten för att få en tydlig bild av det som undersöks.

"Datortomografi" er en medisinsk undersøkelsesmetode som bruker stråling for å oppnå detaljerede, tvidimensjonale skanninger av kroppen. Metoden kalles også "computertomografi" eller blot "CT".

I en CT-skanning passerer en fin strålebunde gjennom kroppen i mange forskjellige vinkler, mens en datamaskin registrerer de resulterende skråkkryssene av skinnene. Disse dataene brukes deretter for å generere tvidimensjonale bildekserieser av det undersøkte området.

CT-skanning gir ofte mer detaljert og skarp informasjon enn tradisjonelle røntgenundersøkelser, særlig når det gjelder å avdekke skader, tumorer eller andre abnormaliteter i viktige strukturer som hjernen, hjertet, lungene og karsystemet.

Noe av fordelene med CT-skanning inkluderer:

* Høy grad av detaljeringsgrad og skarphet
* Snarlighet i utførelsen
* Mulighet for å identifisere en bred vifte av medisinske tilstander

Noe av ulemperne inkluderer:

* Bruk av ioniserende stråling, som kan øke risikoen for kreft i lengre sikt
* Relativt høy dosis stråling j rentforhold til tradisjonelle røntgenundersøkelser
* Mulighet for allergiske reaksjoner på kontrastmidlene som ofte brukes under skanningen.

"Bröstsjukdomar" är ett mycket brett begrepp inom medicinen som kan omfatta allt från infektioner, till inflammatoriska tillstånd, till cancer. Några exempel på vanliga bröstsjukdomar är:

1. Mjölkdrumma (mastitis): Detta är en infektion i brösten som orsakas av bakterier och är vanligare hos ammande kvinnor. Symptomen inkluderar rodnad, värme, smärta och svullnad i bröstet.
2. Bröstcancer: Detta är en form av cancer som utgår från brösten och är en av de vanligaste formerna av cancer hos kvinnor. Symptomen kan inkludera en knöl i bröstet, ändringar i bröstvårtan eller utflödet från den, rodnad, värme eller smärta i bröstet.
3. Gynekomasti: Detta är ett tillstånd där brösten hos en man blir överbetygade eller känns ömma. Det kan orsakas av hormonförändringar, viktökning eller vissa mediciner.
4. BröstabsCESS: Detta är en inflammatorisk sjukdom som orsakas av en infektion i brösten. Symptomen inkluderar rodnad, smärta, svullnad och varmt tilltänkande i bröstet.
5. Bröstcystor: Detta är små vätskefyllda säckar som kan bildas i brösten. De är oftast ofarliga men kan orsaka obehag eller värka.

Det är viktigt att notera att denna lista inte är uttömmande och att det finns många andra tillstånd och sjukdomar som kan drabba brösten. Om du upplever några ovanliga symptom eller är orolig för ditt brösthälsa bör du alltid söka vård hos en läkare.

'Sensitivitet' (sensitivity) och 'specificitet' (specificity) är två centrala begrepp inom diagnostisk forskning och utvärdering av medicinska tester.

- Sensitivitet definieras ofta som sannolikheten för ett positivt testresultat givet att individen faktiskt har sjukdomen (den 'sanna' positiva andelen). En hög sensitivitet innebär att det flertalet av de sjuka individer som testas kommer att få ett positivt resultat. Detta är viktigt när man vill undvika falska negativa resultat.

- Specificitet definieras ofta som sannolikheten för ett negativt testresultat givet att individen faktiskt inte har sjukdomen (den 'sanna' negativa andelen). En hög specificitet innebär att det flertalet av de friska individer som testas kommer att få ett negativt resultat. Detta är viktigt när man vill undvika falska positiva resultat.

Sensitivitet och specificitet används ofta tillsammans för att beräkna positivt prediktivt värde (PPV) och negativt prediktivt värde (NPV), som ger en uppfattning om sannolikheten för sjukdom eller friskhet givet ett specifikt testresultat. Dessa beräknas vanligtvis med hjälp av 2x2-tabeller där antalet sanna positiva, falska positiva, sanna negativa och falsa negativa resultat redovisas.

"Knuta i sköldkörteln", även känd som "sköldkörtelknuta", är en medicinsk term som refererar till en ökning av storleken på sköldkörteln, ofta orsakad av en abnormal tillväxt eller en tumör. Den kan vara godartad (benign) eller elakartad (malign). De två vanligaste typerna av elakartade sköldkörtelknutar är papcellscancer och medullärt tjockcelsk cancer. Det är viktigt att diagnostisera och behandla en sköldkörtelknuta så snart som möjligt för att förhindra komplikationer och öka chansen till fullständig genes. Behandlingen kan innebära kirurgi, radiojodterapi eller strålbehandling beroende på typen av knuta och dess storlek.

I medicinsk kontext kan "vakuum" referera till ett tillstånd där ett område i kroppen saknar normalt fluidtryck eller är under excesivt negativt tryck. Detta kan orsaka en sammanpressning av vävnader runt området, vilket kan leda till skador på celler och vävnader. Ett exempel på detta är en hisningsskada (engelska: *vacuum extraction*) under förlossning, där en vakuumpump används för att hjälpa till vid en svårare utlösning av barnet genom att skapa ett undertryck runt barnets huvud.

Akupunktur som smärtlindringsmetod innebär att mycket fina nålar stickes in i specifika punkter på kroppen, kallade akupunkturpunkter. Enligt den traditionella kinesiska medicinen (TCM) löper det så kallade "Qi"-flödet genom kroppens meridianer, och sjukdomar orsakas av störningar i detta flöde. Genom att sticka in nålarna i specifika akupunkturpunkter kan Qi-flödet återställas till balans, vilket enligt TCM lindrar smärtan.

En modern medicinsk förklaring till hur akupunkturen fungerar som smärtlindring är att nålarna stimulerar nervceller som sänder signaler till hjärnan att producera opiater, som är kroppens egna smärtstillande substanser. Dessa opiater binder sig till specifika receptorer i centrala nervsystemet och minskar därmed smärtan.

Det finns också studier som visar att akupunkturen kan påverka smärtupplevelsen genom att påverka andra nervsignaler, såsom serotonin och noradrenalin, som båda är neurotransmittorer som kan påverka smärtförekomsten.

Det är viktigt att notera att effekten av akupunktur som smärtlindringsmetod fortfarande är omdiskuterad inom forskarvärlden, och det finns också studier som inte har kunnat påvisa någon signifikant skillnad mellan äkta och placeboakupunktur. Därför behövs ytterligare forskning för att fastställa effekten av akupunktur som smärtlindringsmetod.

En ryggbedövning, även känd som spinalanestesi eller subarachnoidalbedövning, är en form av lokalbedövning där smärtstillande läkemedel injiceras i det lågsta delarna av ryggraden (ryggmärgen) för att blockera smärta i underlivet och nedre extremiteterna. Det görs vanligtvis genom att en tunn nål placeras i den lilla utrymmet mellan ryggkotorna i nedre delen av ryggraden, vanligtvis på L4-L5-nivån.

Ryggbedövning används ofta under kirurgiska ingrepp som kräver stillasittande, till exempel vid operationer på buken, benen eller underlivet, såsom cesareansektion (kejsarsnitt). Det kan också användas för smärtlindring efter operationer och för vissa medicinska procedurer som kräver att patienten ligger stilla.

Vid en lyckad ryggbedövning känner patienten inga smärtor under den tiden läkemedlet är verksamt, men kan uppleva tryck eller vibrationer. Patienten kan också uppleva en varm känsla i benen och nedre extremiteterna efter att läkemedlet har injicerats. Efter bedövningen kan patienten få försämrad andning, blodtrycksfall eller feber, men dessa biverkningar är sällsynta.

Mediastinala sjukdomar är en övergripande benämning på olika sorters sjukdomar som drabbar mediastinum, det vill säga det anatomiska området mellan lungorna i bröstkorgen. Mediastinum innehåller flera viktiga strukturer såsom hjärtat, stora blodkärl, luft- och blodledningar, lymfknutor, thymus glad, nervtrådar och delar av endokrina systemet.

Mediastinala sjukdomar kan vara inflammatoriska, infektionsrelaterade, tumörbildande eller traumaorsakade. Tumörer i mediastinum kan vara både godartade och elakartade (maligna). De elakartade tumörerna kan härstamma från olika typer av vävnad, till exempel lymfom, teratom, sarcom eller carcinom. Andra mediastinala sjukdomar innefattar cystor, abscesser, granulomer och vaskulära anomalier.

Symptomen på mediastinala sjukdomar kan variera beroende på vilken del av mediastinum som är drabbad och vilken typ av sjukdom det rör sig om. Vanliga symtom innefattar andningssvårigheter, hosta, bröstsmärta, feber, viktminskning och night sweats (nattsved). Dessa symtom kan vara akuta eller kroniska beroende på sjukdomens art.

Diagnostisering av mediastinala sjukdomar innefattar vanligen användning av bilddiagnostik, till exempel röntgen, datortomografi (CT) eller magnetresonanstomografi (MRT). I vissa fall kan också biopsier tas för att fastställa diagnosen. Behandlingen beror på sjukdomens art och kan innefatta kirurgi, strålbehandling, kemoterapi eller kombinationer av dessa.

'Främmande kroppar' (engelska: 'Foreign bodies') är ett medicinskt begrepp som används för att beskriva objekt som inte naturligt tillhör eller tillhör själva kroppen, utan istället har hamnat i kroppen genom olika sätt. Det kan röra sig om allt från små partiklar, som sandkorn eller bitar av mat, till större föremål, som nålar, skruvar eller glassplitter.

Främmande kroppar kan orsaka olika typer av besvär beroende på var de befinner sig i kroppen och hur stor storlek de har. I vissa fall kan de leda till infektioner, irritation eller skada vävnad, och i värsta fall kan de orsaka allvarliga komplikationer som blodförgiftning eller andningsproblem.

Om en främmande kropp misstänks vara orsaken till symtom behöver den ofta tas bort genom ett medicinskt ingrepp, såsom en operation eller med hjälp av speciella instrument som exempelvis en magnet.

'Blodburen smitta' er en medisinsk betegnelse for en type infeksjon der smitteagenten (f.eks. bakterier, virus eller parasitter) overføres i blodet og kan forårsage sykdom hos den som blir smittet. Smitten kan overføres gjennom direkte kontakt med infisert blod, f.eks. ved skader eller sprøytebrudd, eller ved infisert transplantasjon av organer eller bindtissuer. Blodbåren smitte kan også forekomme ved blodtransfusjon hvis blodet ikke er skjærmet for smitteagenten før bruk.

For å beskytte seg mot blodboren smitta bør man unngå å dele skarpe instrumenter som rasoirer, tannborse og manikyrsett uten å sterilisere dem første, og være forsiktig ved kontakt med andres blod. Helsepersonell bør alltid bruke personlig beskyttelsesutstyr (PBU) som handske og slitøy under behandlinger der det er en risiko for smitteoverføring, og sterilisere alle instrumenter før de benyttes på en annen pasient.

Interventionell Magnetresonanstomografi (iMRT) är en typ av medicinsk undersökningsmetod som kombinerar två tekniker: magnetresonansångringsskanning (MRI) och minimalinvasiva ingrepp. I kontrast till den traditionella MRT-skanningen, där endast bilder tas, görs under en iMRT-undersökning små interventioner, ofta under direkt visuell vägledning av realtidsbilder från MRI-skannern.

iMRT används ofta inom områden som neuroradiologi, radiologi och kardiologi för att utföra biopsier, termoablationsbehandlingar (för att förstöra abnormalt vävnad med värme eller kyla), dräneringar och andra minimalinvasiva procedurer. Denna metod ger läkaren möjlighet att se strukturen hos kroppsvävnader i hög detaljnivå under ingreppet, vilket kan leda till mer exakt diagnostisering och behandling av sjukdomar.

Det är viktigt att notera att interventionell MRT fortfarande är en relativt ny teknik och kräver speciell utbildning och kompetens från den som utför proceduren, samt specialdesignade instrument och utrustning för att garantera patientens säkerhet och effektivitet under undersökningen.

'Bröst' kan i medicinsk kontext referera till både bröstkorgen som helhet, inklusive benen, musklerna och skelettet, samt de två överkroppskörten som kallas brösten eller mjölkenhörn (mammala). Brösten är en del av det reproduktiva systemet hos kvinnor och producerar näringsriktig mjölk under och efter graviditet. De består av glandulärt vävnad, fettvävnad, bindevävnad och kärl. Bröstkorgen skyddar också de viktiga organen i thoraxregionen, inklusive hjärtat, lungorna och stora blodkärlen.

'Ledningsanestesi' (engelska: 'Nerve block') är en form av lokalbedövning där en specifik nerv eller en grupp nerver desaktiveras med hjälp av en injektion av lokalbedövningsmedel. Detta gör att smärta och känsel i det berörda området minskar eller försvinner helt under en viss tid.

Ledningsanestesi används ofta inom kirurgi, särskilt vid kirurgiska ingrepp på lemmar, då det möjliggör för patienten att vara vaken eller med mildare narkos under operationen. Det kan också användas för smärtlindring efter operationer och för behandling av kronisk smärta.

Det finns många olika typer av ledningsanestesi, beroende på vilken nerv eller nerver som ska desaktiveras. Exempel på metoder inkluderar epiduralanestesi, spinalkanalanestesi och perifera nervblockader.

Intraossär infusion (IO) är en medicinsk procedur där läkemedel eller vätska ges direkt in i benmärgen genom en speciell nål. Detta görs vanligtvis när intravenös tillgång inte kan uppnås på ett säkert eller praktiskt sätt, till exempel vid chock, allvarlig blodförlust eller i akuta livshotande situationer.

IO-infusionen skapar en direkt vätske- och läkemedelsväg in i den cirkulerande blodvolymen genom benmärgen. Denna metod används ofta hos barn, men kan också användas hos vuxna när snabb behandling är nödvändig och intravenös tillgång inte kan uppnås.

IO-nålen placeras vanligtvis i lårbenet eller skenbenet, beroende på patientens ålder och storlek. Efter att nålen är insatt kontrolleras korrektheten av läckage av benmärgsvätska eller genom röntgenundersökning för att säkerställa att nålen sitter i rätt position. Sedan kan läkemedel och vätskor ges under kontinuerlig infusion, likt en intravenös behandling.

'Shigella flexneri' är en art av bakterier som orsakar sjukdomen shigellos, även känt som dysenteri. Bakterien infekterar främst tarmarna och sprids vanligtvis via förorenat vatten eller mat. Infektionen kan leda till diarré, magkramper, feber och i vissa fall blodig diarré. Sjukdomen är vanligare i områden med sämre sanitära förhållanden, men kan drabba personer över hela världen.

Lymfatiska sjukdomar är en övergripande benämning på en grupp av sjukdomar som drabbar lymfsystemet, vilket består av lymfkärlen, lymfknutor, mjölke, tillsammans med andra strukturer som har att göra med immunförsvaret. Dessa sjukdomar kan vara infektionsrelaterade, autoimmuna eller cancerartade till sin natur. Några exempel på lymfatiska sjukdomar inkluderar lymfödem, lymfom och leukemi. Lymfödem orsakas ofta av skada eller avlägsnande av lymfkärl, medan lymfom och leukemi är cancerformer som utgår från lymfocyter, en typ av vita blodkroppar.

'Robotteknik' refererer til studiet og anvendelsen af teknologier, design og kontrolsystemer til at bygge og programmere robotter. Robotteknik omfatter et bredt spektrum af discipliner, herunder mekanik, elektronik, datalogi, matematik og kunstig intelligens.

En robot er en maskine, der kan udføre automatiserede opgaver under kontrol af en computerprogram eller andet kontrolsystem. Robotteknik inkluderer design og konstruktion af robots mekaniske dele, elektroniske komponenter og software, der gør robotten i stand til at udføre sine opgaver præcist og effektivt.

Robotteknik anvendes i en række forskellige industrier, herunder fremstilling, sundhedssektoren, transport, militær, undervisning og underholdning. Robotter kan udføre opgaver, der er farlige, upraktiske eller ubehagelige for mennesker, herunder svejsning, løfting af tunge genstande, rengøring, overvågning og redning.

Med den fortsatte udvikling af kunstig intelligens og maskinlæring har robotteknik også fået en større fokus på at udvikle robotter, der kan lære og tilpasse sig deres omgivelser. Dette vil muliggøre anvendelsen af robotter i endnu flere brancher og situationer i fremtiden.

Akupunktur är en form av traditionell kinesisk medicin (TCM) som innebär att mycket små nålar stickes in i specifika punkter på kroppen. Enligt TCM-teorin flyter livsgivande energi, kallad qi (uttpronoucerat "chee"), genom kroppens meridianer eller energileder. Akupunkturpunkterna ligger längs dessa meridianer och anses påverka flödet av qi.

Enligt den västerländska medicinska synvinkeln är mekanismerna bakom akupunkturs verkan inte fullständigt förstådda, men det finns teorier som inkluderar att akupunktur stimulerar nervbanor och på så sätt frigör neurohormoner som påverkar funktionen i centrala nervsystemet. Detta kan leda till smärtlindring, förbättrad cirkulation och andra positiva hälsoutfall.

Akupunktur används ofta för att behandla smärta, men det finns också studier som visar på dess effektivitet vid behandling av en rad andra tillstånd, såsom andningsbesvär, mag-tarmbesvär och psykiska problem.

'Ultraljudsmammografi' är ett begrepp som ofta förväxlas med ultraljudsundersökningar av brösten, men de två är inte samma sak. Mammografi är en typ av röntgenundersökning som används för att screena och diagnostisera bröstcancer, medan ultraljud är en icke-joniserande bildmodellingsmetod som använder sig av högfrekventa ljudvågor.

Det finns ingen etablerad medicinsk definition på "ultraljudsmammografi", eftersom det inte är en erkänd metod inom medicinen. Det kan dock finnas förvirring kring begreppet, eftersom ultraljudsundersökningar av brösten ibland kan användas som ett komplement till mammografier i vissa fall.

I vissa situationer kan ultraljud användas när en mammografi inte ger tillräckligt klara bilder, till exempel hos unga kvinnor med täta bröstvävnader eller gravida kvinnor. Ultraljud är också ett vanligt komplement vid biopsier av brösten, då det kan användas för att guida behandlaren till den rätta platsen för att ta en provtagning.

I summa, 'ultraljudsmammografi' är ingen etablerad medicinsk term och refererar inte till en specifik undersökningsmetod. Ultraljud kan dock användas som ett komplement till mammografier i vissa fall för att ge mer information om bröstvävnaden.

Mediastinala tumörer är en allmän term för olika typer av godartade och elakartade tumörer som utvecklas i mediastinet, det rum som ligger bakom bröstbenet och innehåller hjärtat, lungornas stora blodkärl, thymusdrüsen, lymfknutor och det autonoma nervsystemet. Mediastinala tumörer kan vara av olika storlek och art beroende på vilken typ av cell som tumören har utvecklats ifrån. Symptomen på mediastinala tumörer kan variera stort beroende på var i mediastinet tumören är belägen, dess storlek och om den trycker på omgivande strukturer eller inte. Vissa mediastinala tumörer kan vara asymptomatiska medan andra kan orsaka andningssvårigheter, hosta, bröstsmärta, halsont, feber, viktminskning och night sweats beroende på vilken typ av tumör det rör sig om. Behandlingen för mediastinala tumörer varierar också beroende på tumörtyp men kan innefatta kirurgi, strålbehandling och/eller medicinsk behandling med cellgift (chemotherapi).

En vävnadsprov är en typ av medicinskt prover där ett litet fragment av kroppens vävnad tas bort för att undersöka och analysera. Det kan användas för att ställa en diagnos, bedöma effekterna av en behandling eller forska. Vävnadsproven kan tas från olika delar av kroppen, beroende på vad som behöver undersökas, och metoderna för att ta provet varierar beroende på vilken typ av vävnad som ska tas. Exempel på olika slag av vävnadsprover är exempelvis biopsi, aspirationscytologi och finnmönstring.

'Picea' är ett vetenskapligt släkte inom familjen tallväxter (Pinaceae) och omfattar cirka 35–40 arter, vanligen kallade granar. Dessa träd förekommer naturligt i de norra delarna av den boreala skogen eller taigan som sträcker sig från Norra ishavet till centrala Asien och Nordamerika.

Granarnas behållningar (kottar) är upprättstående, cylindriska och hängande kottar förekommer inte i släktet 'Picea'. Granarnas barr sitter spiralformat runt kvistarna och är vanligen mjuka till känseln. När barren faller av lämnar de ofta ett litet ärr på grenen, vilket skiljer dem från tallar som saknar detta ärr.

Exempel på välkända arter inom släktet 'Picea' är den vanliga granen (Picea abies), nordmannsgranen (Picea orientalis) och sitkagranen (Picea sitchensis). Dessa arter odlas ofta som jordbruksgrödor för att användas som julgranar, byggnadsmaterial eller pappersmassa.

Cytodiagnose, på svenska även känt som cellvägdiagnostik, är en metod inom patologi där celler från ett vävnadsprov undersöks för att ställa en diagnos. Metoden bygger på att man tittar på de enskilda cellernas utseende och beteende, istället för att studera hela vävnaden som i traditionell histopatologi.

Cytodiagnoser görs ofta från provtagningar av kroppsvätskor såsom urin, sputum eller effusioner (t.ex. ascites eller pleuravätska), men kan även göras från små vävnadsprover tagna med en finnål under en fine-needle aspiration biopsy (FNAB).

Cytodiagnos har flera fördelar jämfört med traditionell histopatologi, bland annat är den ofta snabbare och billigare. Metoden kan också vara mindre invasiv eftersom det ofta inte behövs lika stora vävnadsprover som vid traditionell biopsi. Dock kan cytodiagnos i vissa fall vara mindre specifik än histopatologi, och det kan ibland vara svårare att bedöma om cellerna är cancerösa eller inte. I dessa fall kan det vara nödvändigt att göra en kompletterande biopsi för att ställa en säker diagnos.