Varmblodiga ryggradsdjur hemmahörande i klassen Mammalia, omfattande alla med hårväxt och som diar. Tre stora grupper ingår, placentadäggdjur (med moderkaka) och pungdjur, vilka föder levande avkomma, och kloakdjur, vilka är äggläggande.
En infraklass (pungdjur) bland däggdjuren, även kallad Metatheria, där ungarna föds på ett tidigt fosterstadium och fortsätter sin utveckling i en pung. Till skillnad från Eutheria (djur med moderkaka) har pungdjuren en ofullständig moderkaka.
Släktskapsförhållanden mellan grupper av organismer, baserade på deras genuppsättningar.
Beskrivningar av specifika sekvenser av aminosyror, kolhydrater eller nukleotider som publicerats och/eller deponerats och hålls tillgängliga i databaser som t ex Genbank, EMBL, NBRF eller andra sekvensdataarkiv.
"Biological evolution" refers to the gradual change and diversification of species over time through processes such as mutation, selection, gene flow, and genetic drift. This results in the development of new characteristics and traits in populations, leading to the emergence of new species and the extinction of others. It is a fundamental concept in biology that explains the diversity of life on Earth.
"Artsspecificitet" refererer til de unikke aspekter, karakteristika og kontekster, der er forbundet med kunstformer som teater, musik, maleri, litteratur osv. Det understreger, at hver kunstform har sine egne regler, historie, teoretiske perspektiver, teknikker og udtryksformer, som bør respekteres og forstås for at opnå en dybere forståelse af det pågældende værk eller frembringelse.
En däggdjursordning omfattande 29 familjer och många släkten.
Utveckling på molekylär nivå i DNA-sekvenser och proteiner.
Pinnipedia är en taxonomisk ordning som inkluderar havslevande däggdjur, såsom sälar, sjöleoparder och sjöbjörnar. Dessa djur är specialiserade för ett liv i vatten och på land, med kroppsbyggnader anpassade för simning och dykning. De har kraftiga extremiteter slutande i fenor, tjockt underhudsfett som isolering och en kraftfull svans hos vissa arter. Pinnipedia innehåller tre familjer: Otariidae (öronbjörnar), Odobenidae (valrossar) och Phocidae (sälar).
Reptiler är en klad (biologisk grupp) av krypdjur som innefattar nu levande kräldjur såsom ormar, ödlor, sköldpaddor och kajmaner, samt utdöda grupper som dinosaurier och flygödlor. De kännetecknas bland annat av torr, hud utan fjäll eller fjädrar, ett komplext hjärta med tre kamrar, lungor för andning och ägg som kläcks på land.
Däggdjursordningen valar, som är uteslutande vattenlevande och påträffas i alla världshaven och vissa flodsystem. Bland valarna finns de enda djuren förutom elefanter som har större hjärna än människa n. De flesta har ögon väl anpassade för seende såväl under som över vatten och ett brett spektrum av läten, som används bl a för ekolokalisering. Deras viktigaste föda består av fisk, bläckfisk och kr äftdjur. De flesta lever i flock.
Aminosyrors ordningsföljd i en polypeptidkedja. Den utgör proteiners primärstruktur och är av avgörande betydelses för proteinkonfigurationen.
En näbbmus är ett små, insektsätande djur som tillhör familjen Soricidae och har en spetsig nos liknande en näbb, därav namnet.
En ordning av insektsätande däggdjur, omfattande bl a mullvadar, näbbmöss, igelkottar och tanrekar (Madagaskarigelkottar).
I en medicinsk kontext kan 'fåglar' (birds) definieras som en klass (Aves) av terapeutiskt värdelösa, kosmopolitiska, warmbloda djur med lättp paperformade kroppar, fjäderdräkt, ben med klorna och tripedala (tre-tåiga) framfötter, som huvudsakligen är flygande men där vissa grupper har förlorat flygförmågan. Fåglar är ättlingar till dinosaurier och spelar en viktig roll i ekosystemen genom sin födointag och spridning av frön, vilket gör dem till viktiga indikatorer för miljöförändringar.
Lämningar och spår efter djur och växter från tidigare geologiska skeden som bevarats i jordskorpan.
"Ryggradsdjur, eller vertebrater, är en grupp djur som kännetecknas av att de har en ryggrad, även kallad vertebrala columna, som består av sammanlänkade benplattor (vertebrala centra) och som skyddar ryggmärgen. Denna grupp inkluderar djur som fiskar, groddjur, kräldjur, fåglar och däggdjur."
'Earless Seals', även kända som "Öronslösa Sälar" på svenska, är en gemensam benämning för två familjer inom underordningen Pinnipedia, d v s sjölejon och munksäler. De skiljer sig från andra sälar genom att de saknar yttre öron, istället har de små öronöppningar som sitter nära huvudet. Exempel på arter inom dessa familjer är sjöelefanter och kapare.
Hit räknas både köttätande djur och växter. Syn. karnivorer (sing. karnivor).
Purin- och pyrimidinföljden i nukleinsyror och polynukleotider. Kallas även nukleotid- eller nukleosidsekvens.
Partåiga hovdjur (klövdjur). Hit hör t ex gris, får, hjort, kamel och ko (nötkreatur).
Ett äggläggande, piggsvinsliknande kloakdjur (Monotremata) med lång, smal nos. Det finns i Australien, Tasmanien och Nya Guinea och lever av myror. Med sina kraftiga klor gräver det lätt ned sig i jorden.
Däggdjur tillhörande familjerna Delphinidae (havsdelfiner), Iniidae, Lipotidae, Pontoporiidae och Platanistidae (sötvattendelfiner, floddelfiner). Det generella namnet delfin används för små valar (Cetacea) med spetsig eller näbbliknande nos och strömlinjeformad kropp, medan tumlare är små valar med trubbig nos och mer kompakt kroppsform. Delfinerna är de mest lättrörliga och snabbaste av valdjuren, med anmärkningsvärd gruppkoordinationsförmåga.
En primitiv ordning (kloakdjur) av klassen däggdjur. Det finns två familjer, Ornithorhynchidae (näbbdjur) och Tachyglossidae (myrpiggsvin).
I medicinen, refererar "sekvensinpassning" till processen av matchning eller korrelerande en genetisk sekvens, vanligtvis en DNA- eller RNA-sekvens, med en specifik referenssekvens, för att fastställa dess position, orientering och eventuella variationer i förhållande till den referenssekvensen. Detta används ofta inom genetisk forskning och klinisk diagnostik för att identifiera gener, mutationer eller polymorfismer som kan vara associerade med sjukdomar eller andra hälsotillstånd.
Aminosyresekvenshomologi refererer til den grad af lighed i rækkefølgen af aminosyrerne, der udgør proteiner hos to eller flere organismer. Jo større antal identiske aminosyrer i samme position i de sammenlignede sekvenser, des højere er graden af homologi. Dette begreb anvendes ofte i molekylærbiologien for at fastslå evolutionæ forhold og funktionelle egenskaber hos proteiner.
"Biologisk utplåning" refererar till den process där en population eller art minskar så mycket i antal att de inte längre kan återställa sig själva, vilket leder till deras utdöende i naturen. Detta kan orsakas av en rad faktorer som habitatförlust, föroreningar, klimatförändringar, överexploatering och konkurrens med invasiva arter. Biologisk utplåning är ett allvarligt miljöproblem eftersom det kan leda till en avsevärd minskning i biologisk mångfald och påverka ekosystemens funktioner och tjänster negativt.
En familj (kängurudjur) växtätande, hoppande däggdjur i Australien, Tasmanien, Nya Guinea och intilliggande öar. Till familjen hör kängerur, vallabyer, trädkängurur, quokkor och vallaroer.
En kropps fysiska mått.
Djur som lever fritt. Hit räknas inte fritt strövande tamdjur eller vilda djur i djurparker.
I medicinsk kontext er 'Sciuridae' ikke en relevant begreb, da det primært refererer til en familie af gnavere, der inkluderer egern og flyvende egern. Disse dyr har normalt ingen direkte relevans for medicin eller sundhedsrelaterede emner. Derfor er der ikke en medicinsk definition for 'Sciuridae'.
En pungråtta är ett marsupialdjur inom familjen vanliga pungråttor (Pseudocheiridae), som kännetecknas av en robust kropp, en yvig svans och en speciell tumme anpassad för att klättra i träd.
En ordning (Chiroptera) av flygande däggdjur. Den omfattar fladdermöss och flyghundar.
Det tillstånd av dvala, i vilket vissa djurarter övervintrar. Typiskt för sömntillståndet är kraftig sänkning av kroppstemperatur och ämnesomsättning och försvagade livstecken. Det är ett naturligt fysiologiskt fenomen hos många varmblodiga djur.
Tänderna som helhet i tandbågen. Med tanduppsättning avses de naturliga tänderna på plats i tandhålorna. För mjölktänderna används termen "tanduppsättning, primär", och för de permanenta tänderna "tanduppsättning, permanent". Syn. dentition.
En organisms fullständiga arvsmassa, så som den är representerad i dess DNA eller, i vissa fall, RNA
En aminosyrasekvens i en polypeptid eller en nukleotidsekvens i DNA eller RNA som är den samma hos flera arter. En känd uppsättning bevarade sekvenser representeras av en konsensussekvens. Aminosyramotiv består ofta av bevarade sekvenser.
Paleodontologi är ett ämnesområde inom arkeologi och antropologi som handlar om studiet av fossila tänder och mundhålor hos utdöda djur och människor. Det inkluderar analys av deras struktur, skada, funktion, tillväxt och diet baserat på tandsediment och andra relaterade bevis. Paleodontologi ger viktig information om evolution, utveckling, migration, livsstil och hälsostatus hos utdöda arter, inklusive människan.
Arvicolinae är en underfamilj inom den biologiska familjen Cricetidae, som primärt består av gnagare som lever i norra halvklotets högre breddgrader. Denna grupp innefattar arter som vanligtvis kallas sorkar, hamstrar och lämlar. Arvicolinae-medlemmar är kända för sin snabba reproduktion och deras betydelse i ekosystemen där de lever, eftersom de utgör en viktig föda för många andra djur. De flesta arterna inom denna underfamilj lever i underjordiska bon som de bygger själva och har en kort svans eller ingen alls.
"Primater" är ett taxonomiskt begrepp inom zoologin och refererar till en grupp av däggdjur som tillhör ordningen Primates. Detta inkluderar arter såsom människor, apor, gibboner, lemurer och lavar. Kännetecknande drag för primater är bland annat att de oftast har en upprätt kroppsställning, ett relativt stort hjärnvolym jämfört med andra däggdjur, god syn och stor rörlighet i fingrar och tår.
En grupp växelvarma, vattenlevande ryggradsdjur med gälar, fenor, skelett av brosk eller ben, och avlånga kroppar, täckta med fjäll.
Teoretiska modeller som efterliknar förlopp hos biologiska processer eller sjukdomar. För sjukdomsmodeller hos levande djur
De processer genom vilka cellkärnors, cytoplasmatiska eller intercellulära faktorer inverkar på differentieringsstyrningen av genaktiviteten under en organisms utvecklingsstadier.
Sebrafisk, Scientifically known as Danio rerio, is a small tropical fish species commonly used in biomedical research due to its genetic similarity to humans and easy cultivation in a laboratory setting.
Någon av ett flertal jordlevande gnagare (mullvadsråttor) av familjerna Muridae eller Bathyergidae. De finns i
En ordning små däggdjur, omfattande två familjer, Ochotonidae (pipharar) och Leporidae (kaniner och harar). Kroppslängden varierar mellan 125 mm och 750 mm. Harar och kaniner har långa öron och kort svans, medan pipharar har korta, breda öron och saknar svans. Kaniner föds nakna och med slutna ögon och öron. Harar föds med päls och öppna ögon och öron. De är alla växtätare.
En sengångare är en individ som utför automatiska, stereotypa rörelser med extremiteterna under sömnen, vanligtvis under lättare sömnstadier, och som inte har någon funktion eller medveten kontroll över dem.
Tillförsel av molekyler av rekombinant DNA från prokaryota eller eukaryota källor till replikationsvektorer, så som plasmider eller virus, och införande av de härvid erhållna hybridmolekylerna i mottagarceller, utan att livsdugligheten hos dessa celler ändras.
Jämförande studier av organismers struktur med avseende på homologa organ eller delar.
En flerstegsprocess som omfattar DNA-kloning, mappning, subkloning, sekvensering och analys av data.
Paleontologia är ett forskningsfält som handlar om studiet av förhistoriska livsformer, baserat på fossila lämningar och spår efter dem. Forskningen innefattar bland annat analys av fossiliserade ben, skelett, växtdelar, spår i sediment och koproliter (fossiliserad avföring), för att få en bättre förståelse om hur livet på jorden har utvecklats under miljontals år. Paleontologin är ett multidisciplinärt ämne som inkorporerar insikter från geologi, biologi och kemi för att rekonstruera förhistoriska ekosystem och deras evolutionära historia.
Vanlig benämning för arten Gallus gallus, tamfjäderfä inom familjen Phasianidae och ordningen Galliformes.
En familj stora däggdjur tillhörande ordningen Elephantidae. Det finns två arter: afrikansk elefant (Loxodonta africana) och indisk elefant (Elephas maximus).
En klass av ryggradsdjur som kan leva såväl i vatten som på land. Hit hör t ex grodor, paddor och salamandrar. De har funnits sedan devontiden.
Levande eller ickelevande reservoarer för sjukdomsframkallande organismer som utgör potentiella källor för sjukdomsutbrott. Reservoarer måste särskiljas från vektorer och bärare, som är ansvariga för överföringen av sjukdom.
X-chromosome inaktivation (XCI) är ett normalt genetiskt mekanismer hos däggdjur, särskilt hos kvinnliga däggdjur (hona), för att kompensera för den extra X-kromosomen de har jämfört med hanarna som bara har en X-kromosom. Genom XCI blir en av de två X-kromosomerna i varje cell inaktiverad, vilket resulterar i att endast ett till hälften av de normala nivåerna av X-kromosomen kodade gener exprimeras. Detta sker genom en process där den inaktiva X-kromosomen konverteras till ett heterokromatiskt tillstånd, vilket gör att genuttrycket från denna kromosom är nedsatt eller avstängt. XCI är en slumpartad händelse, vilket innebär att det i varje cell är lika sannolikt att antingen moderns eller faderns
En medicinsk definition av 'Flasknosdelfin' (latin: Phocoena sinus) är en akut hotad art av delfiner som är endemisk för Californiaviken i Mexiko. Denna art kännetecknas av sin unika flaskliknande nos och den är den minsta arten av delfiner i världen, med en genomsnittlig längd på 1,2-1,5 meter och en vikt mellan 35 och 65 kg. Flasknosdelfinen är hotad på grund av habitatförlust, föroreningar, fiskenät som dödar dem och ljudföroreningar från båtar och andra källor som stör deras kommunikation och jakt.
'Uttar' är ett medicinskt term som refererar till att spontant och obehindrat utstöta andningsluft från lungorna efter en period av andningsstopp eller apnea, vilket kan indikera en återupplivning eller återfående av andningen.
Ett släkte kortsvansade pungråttor av familjen Didelphidae som lever i Sydamerika, huvudsakligen Brasilien. De är de pungråttor som är sämst anpassade till en trädlevande tillvaro.
I en enskild medicinsk kontext kan "lizards" möjligen referera till ett fall av kutan mimicry (hudimitation) där en hudlösa yta på en persons kropp, oftast på grund av ett sjukdomstillstånd eller skada, får ett grovt utseende som liknar en lizards hud. Detta är dock mycket ovanligt och det finns inga allmänt accepterade medicinska definitioner eller användningar av "lizards" i den meningen.
Hela förloppet för organismers förökning genom avkomma.
Ett funktionellt system omfattande organismerna i ett naturligt samfund och deras miljö.
En medicinsk definition av 'Sjölejon' (Sea Lion) är ett sjömammalsarter som tillhör familjen öronlösa sälar (Otariidae). De kännetecknas av sina stora främre flipper som de kan använda för att röra sig på land. Sjölejonen lever huvudsakligen i kustområden och är sociala djur som lever i kolonier. De äter en diet bestående av fiskar och bläckfiskar.
Proteiner från insektarter tillhörande släktet Drosophila (bananfluga, fruktfluga). Särskilt proteiner från den mest välundersökta Drosophilaarten, Drosophila melanogaster, tilldrar sig stort intresse när det gäller forskning inom morfogenes och utveckling.
Ett släkte stora pungråttor i familjen Didelphidae, hemmahörande på den amerikanska kontinenten. Arten Didelphis virginiana är förhärskande i Nordamerika.
Enkelsträngat, komplementärt DNA som syntetiseras utifrån en RNA-mall genom verkan av RNA-beroende DNA-polymeras. cDNA (dvs komplementärt, "complementary", DNA, inte cirkulärt DNA och inte heller C-DNA) används i en rad olika molekylära kloningsstudier och som specifik hydridiseringssond.
De processer genom vilka cellkärnors, cytoplasmatiska eller intercellulära faktorer inverkar på differentieringsstyrningen av genaktiviteten under transkriptions- eller translationsstadierna. Hit hör även genaktivering och geninduktion.
Varje påvisbar och ärftlig förändring i det genetiska materialet som medför ändrad genotyp och som överförs till dotterceller och efterföljande generationer.
Olika däggdjur som gräver jordhålor och gångar och förekommer i tempererade områden. De har små ögon som ofta är hudtäckta.
"Livslängd" (engelska: "lifespan") är den genomsnittliga tiden som ett individuellt väsen av en viss art kan förväntas leva under normale förhållanden, mätt från födelse till naturlig död.
En testikel är ett parligt, ovalformigt reproduktivt organ hos manliga djur och människor, som producerar spermier och producirar och sekreterar de manliga könshormonet testosteron.
"Biologisk mångfald" refererar till den genetiska, arterliga och ekologiska variationen som finns bland levande organismer, inklusive alla deras interaktioner med varandra och deras fysiska omgivning.
En uppsättning gener som genom mångfaldigande och variation härstammar från någon ursprunglig gen. Sådana gener kan sitta tillsammans på samma kromosom eller vara utspridda på olika kromosomer. Exempel på multigenfamiljer är de som kodar för hemoglobiner, immunglobuliner, histokompatibilitetsantigener, aktiner, tubuliner, keratiner, kollagener, stressproteiner, salivproteiner, korioproteiner, membranproteiner, ägguleproteiner och faseoliner, och även histoner, ribosom-RNA och tRNA-gener. De tre senare utgör exempel på upprepningsgener, av vilka det finns hundratals identiska i tandemformationer.
En familj av ordningen Rodentia med 250 släkten, inklusive Mus (möss) och Rattus (råttor), av vilka erhålls de laboratorieinavlade stammarna. De 15 underfamiljerna är Sigmodontinae, Cricetinae, Spalacinae, Myospalacinae, Lophiomyinae, Arvicolinae, Platacanthomyinae, Nesomyinae, Otomyinae, Rhizomyinae, Gerbillinae, Dendromurinae, Cricetomyinae, Murinae och Hydromyinae.
"RNA (Ribonucleic acid) är ett ensträngat nucleotidmolekylt som fungerar som genetisk budbärare i celler, transportierande genetisk information från DNA till ribosomer under protein syntesprocessen."
I den medicinska kontexten är "valar" inte en etablerad term med en specifik betydelse. Ordet kan hänvisa till något relaterat till välgörenhet eller omsorg, men det finns inget allmänt accepterat sätt att använda det inom medicinen.
Regelbundet återkommande, i cykler om ca 24 timmar, biologiska aktiviteter, som t ex känslighet för läkemedel och stimuli, hormonutsöndring, sömn, ätande osv. Denna rytm tycks styras av en biologisk k locka, som följer återkommamde perioder av dagsljus och mörker.
Skydd, bevarande och förnuftig exploatering av de samlade naturtillgångarna.
'Phoca' är ett släkte inom familjen sälar (Phocidae) och består av arter som kallas gråsälar. Dessa djur är marina däggdjur som saknar yttre öron och har en kropp formad för att glida genom vattnet. De lever i norra Atlanten, Arktis och Norra ishavet. Phocidae-släktet skiljer sig från andra sälar eftersom de saknar bakben som de kan rota framåt under landgång, istället har de korta extremiteter som är anpassade för att simma i vattnet.
Teoretiska framställningar som simulerar skeenden i genetiska processer eller fenomen. I modellerna ingår även matematiska beräkningar, datorer och annan elektronisk utrustning.
'Fysiologi, jämförande' refererar till ett forskningsområde inom biologisk vetenskap där man undersöker, jämför och analyserar strukturer, funktioner och processer hos olika levande organismer, däribland djur och människor, med syfte att identifiera likheter och skillnader som kan förklara evolutionära samband och adaptationer.
Rörelse eller förmåga att röra sig från en plats till en annan. Detta gäller såväl människor, ryggradsdjur eller ryggradslösa djur som mikroorganismer.
Transkriptionsfaktorer är proteiner som binder till DNA-regulatoriska sekvenser och kontrollerar transkriptionen av gener, vilket påverkar syntesen av specifika proteinmolekyler i cellen.
En flugart som används mycket i genetisk forskning pga sina stora kromosomer.
Takifugu är ett släkte av blåsfiskar som innehåller flera giftiga arter, däribland den berömda blowfish eller fugu som serveras som en delikatessrätt i japansk kokkonst. Det är emellertid viktigt att notera att endast speciellt utbildade och licensierade kökspersonal tillåts preparera och servera detta maträdjur på grund av dess starkt toxiska organ.
I en enkel mening kan 'signalomvandling' inom medicin definieras som processen där celler konverterar inkommande signaler, ofta i form av hormoner, neurotransmittorer eller tillväxtfaktorer, till intracellulära svar genom en kaskad av biokemiska händelser. Detta kan leda till aktivering eller inhibitering av vissa cellulära funktioner och är en central mekanism i cellkommunikationen och regleringen av cellulär homeostas.
En tand är ett hårt, vitmineraliserat organ i munhålan hos ryggradsdjur, inklusive människor, som används för att tugga och krossa föda innan den sväljs. Tänder består av en rotdel insvept i tandkött och en synlig, yttre del som kallas krona. Den yttre delen är täckt av ett hårt material som kallas emalj, vilket gör tänderna till de hårdaste strukturerna i kroppen. Tänder kan variera i form och storlek beroende på deras funktion och plats i munhålan. Hos människor finns det 32 permanenta tänder, inklusive framtänder, hörntänder, premolarer och molarer.
Sirenia är en ordning av havslevande däggdjur, även kända som sjöko- eller manaterdjur, som kännetecknas av en spenslig kropp, en horisontell stjärt och en snabel som påminner om en flodhäst. De är herbivorer som lever på havsbotten och äter främst sjögräs. Sirenierna är den enda gruppen av nu levande marina däggdjur som är uteslutande växtätare.
Carnivory är ett dietiskt mönster som innebär att en organism primarily or exclusively consumes flesh, including meat and organs, from animals as their primary source of nutrition. This is in contrast to a herbivorous diet, which consists mainly of plant material. Some carnivores may also consume small amounts of plant material, but the majority of their diet is composed of animal tissue. It's worth noting that there are different types of carnivores, such as obligate carnivores (which require meat to survive) and facultative carnivores (which can survive on a diet of either meat or plants).
Här avses tamhund, Canis familiaris, med omkring 400 raser och tillhörande rovdjursfamiljen Canidae. De finns överallt i världen och lever tillsammans med människor.
En nematodart som ofta används för biologiska, biokemiska och genetiska studier.
"Rodent-borne diseases" refer to illnesses that can be transmitted to humans through exposure to infected rodents, such as rats and mice, or their urine and feces. Examples of such diseases include leptospirosis, hantavirus pulmonary syndrome, salmonellosis, and rat-bite fever. It is essential to maintain good hygiene practices and proper pest control to prevent the spread of these diseases.
Ett släkte små, tvåvingade flugor (bananfluga, fruktfluga) med ungefär 900 kända arter. Inga andra arter av organismer är så väl undersökta i genetiskt och cellbiologiskt hänseende som dessa.
Djur, vars genom förändrats med hjälp av genteknik, eller deras avkomma.
I medicinsk kontext, refererar "tumlare" till ett redskap som används under kirurgiska ingrepp för att rengöra och évakuera (ta bort) vätska eller blod från en kropphåla. Det är ofta formad som en slang med en böjlig, utdragen spets som kan nå djupt in i kaviteterna för att avlägsna vätskor och skräp. Tumlare används vanligtvis under operationer i bukhålan, hjärnan och andra kroppscaviteterna för att upprätthålla en rensad och tydlig operationssituation.
En familj snabba och skarpögda rovdjur (manguster) i Asien och Afrika, vilka lever av gnagare och ormar.
Aktivitet som innebär att man kastar sig i vatten. Hit räknas scuba-dykning och dykning med klocka. Dykning som naturligt beteende hos djur hör också hit, liksom dykning under tryckkammarexperiment med såväl människor som djur.
Tamboskap som vanligtvis hålls på någon form av lantgård för produktion av kött eller mjölkprodukter eller som arbetsdjur.
Sekvenshomologi hos nukleinsyror refererar till den grad av likhet mellan två eller flera nukleotidsekvenser, vanligtvis inom ett genetiskt sammanhang. Denna likhet kan bero på att sekvenserna har en gemensam evolutionär historia och därmed delar en gemensam förfader, vilket indikerar en evolutionär relation mellan dem. Sekvenshomologi används ofta för att undersöka evolutionära samband och funktionella egenskaper hos gener och andra genetiska element.
'Trichechus' är ett släkte inom familjen sjökoformat (Trichechidae) och ordningen sirendjur (Sirenia). Släktet omfattar tre arter: den amerikanska manaten (*Trichechus manatus*), den afrikanska manaten (*Trichechus senegalensis*) och den amazonmanaten (*Trichechus inunguis*). Dessa är de största nu levande vattenlevande däggdjuren som uteslutande lever på växtföda. De kännetecknas av en robust kropp, simhud mellan tårna och ett huvud utan nos. Manater är intelligenta djur med en social hierarki och komplexa kommunikationsmönster.
En underfamilj av familjen Muridae som omfattar Gamla världens möss och råttor.
Tetraodontiformes är en ordning av strålfeniga fiskar som innehåller familjer såsom koffertfiskar, blåsfiskar, paddfiskar och kubbfiskar. Karaktäristiskt för denna ordning är deras komprimerade kroppsform, täta fjäll och ofta giftiga inälvor. Många arter inom Tetraodontiformes har också en speciell muskulatur som möjliggör för dem att svälja föda större än deras egen mun, genom att de kan expandera sin mag. Flera arter är även kända för sin förmåga att blåsa upp sig själva till en stor, klotrund form som en försvarsmekanism mot predatorer.
Geografi är läran och vetenskapen om jorden och dess liv, och beskriver i synnerhet land, hav, luft och växt- och djurlivets utbredning, inkl. människans liv och verksamhet, samt det inbördes förhållandet mellan alla dessa naturformer och -fenomen.
"Pälssälar" är ett folkligt eller dialektalt uttryck för en sjukdomstillstånd som saknar officiell medicinsk status, men som ofta används informellt för att beskriva en individ som upplever känslor av allmänt illamående, trötthet och muskelvärk efter ha fått en vaccination. Det finns dock inga vetenskapliga bevis som stödjer att vaccinationer orsakar dessa symptom, och de flesta personer upplever endast milda biverkningar efter vaccinering.
The suprachiasmatic nucleus (SCN) is the primary circadian pacemaker in mammals, located in the hypothalamus above the optic chiasm, responsible for regulating various physiological and behavioral rhythms in response to light-dark cycles.
Den iakttagbara reaktionen hos ett djur i någon situation.
Det tidiga, prenatala stadiet i däggdjursutvecklingen, kännetecknat av snabba morfologiska förändringar och differentiering i organismens grundläggande strukturer.
"Vomero-nasalis" är ett anatomiskt terminus som refererar till något relaterat till både vomeren (en del av ethmoidbenet i skallbasen) och nasalkaviteten (näsan eller näshålan). Det kan exempelvis hänvisa till vomeronasalsorganet, även känt som Jacobson's organ, som är en del av det olfaktoriska systemet hos djur, inklusive människor. Vomeronasalsorganet hjälper till att uppfatta feromoner och andra kemiska signaler från omgivningen.
Fysiologisk anpassning (eng. physiological adaptation) refererar till de förändringar och anpassningar som sker inom levande organismers fysiologiska system, såsom andnings-, kardiovaskulära och endokrina system, i respons till långvariga eller plötsliga förändringar i deras inre och yttre miljö. Detta hjälper organismen att upprätthålla homeostas, en jämvikt av kroppens interna processer, och öka dess överlevnadschans under påverkande faktorer som exempelvis klimatförändringar, höga eller låga temperaturer, syrgasyttrekt orörda miljöer eller förändrade näringsriktningar. Fysiologisk anpassning kan ske på genetisk nivå genom naturligt urval eller på kortare sikt genom reversibla fysiologiska justeringar som exempelvis ökad hjärtfrekvens under fysisk
Sexuellt beteende hos djur kan definieras som varje handling eller handlingar som innebär att två individer av samma art deltar i reproduktivt beteende, vilket resulterar i parning och fortplantning. Detta kan omfatta ett antal olika beteenden, inklusive fysiska kontakter som kuddling, flirtande, uppvaktning, stimulans av genitalier och slutligen penetration för att möjliggöra befruktning. Detta beteende kan variera mellan olika djurarter och kan ibland inkludera icke-reproduktiva sexuella aktiviteter som självsamtycke, onani och homosexualitet.
Teknik för identifiering av specifika nukleinsyrasekvenser i intakta kromosomer, eukaryota celler eller bakterieceller med hjälp av specifika nukleinsyramärkta sonder.
Stora kräldjur med långa svansar, inklusive kaimaner, tillhörande ordningen Loricata.
Processer som förekommer i olika organismer och leder till att enstaka gener dubbleras. Vid dubblering av angränsande gener föreligger en dubblerad sekvens inom de gränser som bestäms av start och stoppsignalerna för ursprungsgenens proteinsyntes, vilket ger till resultat en högre produktion av transkriptionsprodukter och protein. Vid diskret gendubblering hamnar den dubblerade sekvensen utanför start och stoppsignalerna, varvid två oberoende gener med sina genprodukter kommer att föreligga. Gendubblering kan leda till en flergensfamilj, supergener eller pseudogener.
"Tertiär proteinstruktur refererar till den tresdimensionella formen och flexibiliteten hos ett protein, som resultat av specifika interaktioner mellan dess sekundära strukturelement, såsom alfa-helixar och beta-skikt."
En familj inom ordningen primater, underordningen Strepsirhini (Prosimii), med fem släkten, som alla hör hemma på Madagaskar. Dessa är: Allocebus, Cheirogaleus (dvärglemur), Microcebus (muslemur), Mir za och Phaner.
"Tidsfaktorer" refererar inom medicinen till de aspekter av tiden som kan spela in på en persons hälsa, sjukdomsutveckling eller svar på behandling. Detta kan omfatta sådant som tidpunkt för exponering för en skada eller en infektion, tid som har gått sedan symtom uppstod, eller den tid det tar för en behandling att verka. Tidsfaktorer kan vara av avgörande betydelse för att ställa diagnoser, planera behandlingar och förutse prognoser.
"Genetic selection" refererar till processen där individers genetiska makeup används för att välja ut de som är mest lämpade för ett visst ändamål, ofta inom avel och reproduktion. Det innebär att man aktivt väljer att föda fram individer med specifika genetiska egenskaper, medan man undviker att föda upp individer med mindre önskvärda eller skadliga gener. Genetic selection kan användas för att öka populationens resistance mot sjukdomar, förbättra produktionsresultat inom jordbruk och djurhållning, eller för att minska risken för ärftliga sjukdomar hos människor.
Olika beteenden förknippade med ätande, som t ex sätt att äta, ätrytm och tidsintervall.
Organspecificitet är ett begrepp inom immunologi och patologi som refererar till att ett visst patogen, toxin eller terapeutisk behandling har en preferentiell affinitet och skada mot ett specifikt organ eller vävnad i kroppen. Detta beror ofta på att det aktiva ämnet riktar in sig på speciella receptorer eller antigen som är unika för den angripna strukturen. Organspecificitet kan ses vid sjukdomar såsom autoimmuna störningar, infektioner och cancer, där skadan begränsas till ett visst organ eller en viss typ av cell.
I medicine refererer "cellinje" til en gruppe af celler med ensartet funktion og opbygning, der samarbejder for at udføre en specifik biologisk proces eller opgave i et levende organisme. Celliner er ofte specialiserede i deres struktur og funktion for at udføre deres rolle effektivt, og de kan findes i alle levende organismer, fra encellet bakterie til komplekse flercellede dyr og planter.
Sammanfattande benämning på två utdöda reptilordningar från Mesozoikum, nämligen Saurischia och Ornithischia.
En medicinsk definition av 'Endangered Species' är "en art eller population av organismer som är hotad att utrotas i ett visst område eller globalt sett, ofta på grund av mänsklig aktivitet såsom habitatförlust, föroreningar, klimatförändringar eller överexploatering." Detta begrepp används ofta inom miljömedicin och offentlig hälsa för att betona vikten av att bevara biologisk mångfald och skydda ekosystem som underlättar mänsklig hälsa.
Djur som hålls i djurparker.
"C57BL mice" är en specifik stam av möss som används inom forskning. De är så kallade inbredda möss, vilket betyder att de har en mycket konsekvent genetisk bakgrund eftersom de härstammar från en enda individ och har förökat sig genom systerskötsel under många generationer. Detta gör att deras egenskaper är väldigt repeterbara, vilket är användbart inom experimentell forskning. C57BL-stammen är känd för sin robusta hälsa och långa livslängd jämfört med andra mössstammar. De används ofta inom olika områden av biomedicinsk forskning, till exempel cancer-, neurologi- och immunologiforskning.
Befolkningstäthet definieras som antalet invånare per ytenhet i ett visst geografiskt område, ofta uttryckt som antalet invånare per kvadratkilometer.
"Befolkningsdynamik" refererar till den studien och analysen av de demografiska förändringarna som sker inom en befolkning över tid, såsom födelsetal, dödlighet, migration och befolkningsstruktur. Det handlar om att förstå och förutse hur dessa faktorer påverkar varandra och den totala storleken, åldersfördelningen och geografiska koncentrationen av en population.
Den del av det centrala nervsystemet som befinner sig innanför kraniet och som omfattar prosencefalon (framhjärnan), mesencefalon (mitthjärnan) och rombencefalon (ruthjärnan). Den uppstår ur främre de len av embryots nervtub. Dess funktioner inkluderar muskelkontroll och koordination, mottagande och behandling av sinnesintryck, talframställning, minneslagring samt hantering av tankar och känslor.
Den yttre framtoningen hos individen. Den är resultat av samspelet mellan generna och mellan genotypen och miljön.
"Sebrafiskproteiner" refererar till proteiner som härstammar från zebrafisken (Danio rerio), ett vanligt modellorganism inom biomedicinsk forskning på grund av sin enkla och snabba reproduktion, genomskinliga embryon och genetiska gemensamheter med människan. Dessa proteiner kan vara involverade i en rad olika cellulära processer och funktioner, inklusive utveckling, differentiering, homeostas och sjukdomsprocesser. Genom att studera Sebrafiskproteiner kan forskare få insikter om motsvarande proteiner hos människan och deras roll i fysiologiska och patofysiologiska processer, vilket kan bidra till utvecklingen av nya terapeutiska strategier.
I en enkel medicinsk definition, kan 'Pseudogen' definieras som ett icke-funktionellt DNA-segment som liknar en gen, men saknar förmågan att producera ett funktionellt protein på grund av förlust eller ändringar av kodande sekvenser eller regulatoriska element. Dessa segmenter uppstår ofta genom gen duplikation eller retrotransposition, men de har sedan förlorat sin funktion under evolutionärt tryck.
En familj partåiga, idisslande hovdjur (Cervidae) med ca 45 arter, spridda över Nordamerika, Sydamerika, Eurasien och norra Afrika, samt Australien, Nya Zeeland m fl öar, dit de förts av människan. De olika arterna varierar mycket i storlek; störst är älgarna. Hanarnas horn fälls varje år. Hjortar återfinns i de flesta naturtyper och klimatzoner, och några säsongsvandrar.
Korta DNA-sekvenser (vanligtvis ca 10 baspar) som är komplementära till sekvenser av budbärar-RNA och som tillåter omvänt transkriptas att påbörja kopiering av angränsande mRNA-sekvenser. Primrar har utbredd användning som verktyg vid genetiskt och molekylärbiologiskt arbete.
Perissodactyla är en ordning inom djurklassen däggdjur som innefattar de uddatåiga hovdjuren, vilka kännetecknas av att ha ett ojämnt antal tår på varje fot, med third toe being the largest. Denna ordning omfattar bland andra hästdjur (hästar, zebror och åsnor), tapirer och näsålar (nosflugor). Dessa djur är herbivorer, det vill säga växtätare, och de har en speciell form av matsmältningssystem där maten bearbetas i en lång, spiralformad blindtarm för att utvinna näringsämnen.
Alla djur som ingår i familjen Suidae, knubbiga, kortbenta och allätande däggdjur med tjock hud och borstliknande pälshår, förhållandevis lång nos och liten svans. Hit hör släktena Babyrousa, Phacochoerus (vårtsvin) och Sus, till vilket hör det vanliga tamsvinet (Sus scrofa).
Stora, uddatåiga, växtätande hovdjur av familjen Equidae (hästdjur). Det finns ett flertal olika raser av tamhäst, och de varierar mycket i storlek. Hästar har svettkörtlar över hela kroppen och svettas mycket vid ansträngning.
"Sex determination processes" refer to the biological and genetic mechanisms that establish the sexual characteristics and reproductive functions of an organism. In humans, this process is determined by the chromosomes an individual inherits at conception. Typically, individuals receive either a combination of XX chromosomes (female) or XY chromosomes (male). These chromosomes contain genes that influence various aspects of sexual development, such as gonadal differentiation, genital formation, and secondary sex characteristics. It is important to note that while biological sex is often categorized as male or female, there are individuals who may be intersex, meaning they have physical or genetic features that do not fit typical definitions of male or female.
Spermier är den biologiska maskulina könscellen, även kallad sädescell, som produceras i de manliga testiklarna. Deras främsta funktion är att befrukta ett ägg och utgör därmed en viktig del i reproduktionsprocessen hos män. Spermier består av huvud, svans och mitokondrier som ger cellen rörelseförmåga för att kunna simma fram till ägget.
I en enda mening kan "Naturhistoria" definieras som den vetenskapliga studien av djur, växter, mineral och fossil samt deras utveckling, systematik och interaktion i naturen. Den inkluderar också studiet av jordens historia och geologi. Naturhistoria har en stark koppling till biologi, geologi, paleontologi och ekologi.
Metoder för bestämning av läge för och avstånd mellan gener på en kromosom.
'Mänskliga aktiviteter' kan definieras som de handlande, tankar och interaktioner som utförs av människor, inkluderande både fysiska handlingar såsom rörelser och arbete, samt kognitiva processer som tänkande, lärande och kommunikation.
Proteiner från olika fiskarter.
Gensekvenser i DNA-strängen som är belägna mellan exoner. De transkriberas tillsammans med exonerna och avlägsnas från det primära gentranskriptet genom RNA-splitsning så att moget RNA blir kvar. Några introner kodar för separata gener.
Den fenotyp som en gen eller gener uttrycker genom de processer som kallas gentranskription och gentranslation.
Genetisk transkription är ett biologiskt process där DNA-sekvensen kopieras till en mRNA-sekvens (meddelande RNA) med hjälp av enzymet RNA-polymeras, vilket möjliggör syntesen av proteiner.
De könscellproducerande körtlarna, äggstock och testikel.
Energiomsättning (energy expenditure) refererar till den totala mängden energi som används av kroppen för att underhålla livsviktiga funktioner, aktivitet och termoreglering. Det inkluderar basal metabolism (energi som behövs för att underhålla organ och celler i vila), aktivitetsenergiomsättning (energi som används under fysisk aktivitet) och termogenes (energi som används för digestion och assimilation av näringsämnen).
"Nervceller, eller neuroner, är de specialiserade cellerna som utgör det fundamentala building blocket i nervsystemet hos djur. De är ansvariga för bearbeta, överföra och lagra information genom elektriska och kemiska signaler."
Spermiebildung, eller spermatogenes, är den process där mänskliga spermier produceras i de tunna rör som löper genom mannens testiklar, kallade seminervävnader. Denna komplexa process involverar celldelning och differentiering av specifika celltyper under en period av omkring 74 dagar, vilket resulterar i produktionen av fullt utvecklade spermier som är kapabla att befruкта äggceller.
"Proteinbindning refererar till den process där ett protein binder specifikt till ett annat molekylärt substance, såsom en liten molekyl, ett annat protein eller en jon, vanligtvis genom non-kovalenta interaktioner som hydrogenbindning, Van der Waals-kräfter och elektrostatiska attraktioner. Denna bindning kan regulera funktionen hos det bundna substanceet och är av central betydelse för många biologiska processer, inklusive signaltransduktion, enzymsk aktivitet och transport av molekyler inom cellen."
Allätande rovdjur tillhörande familjen Ursidae. De har kraftiga kroppar med relativt korta ben, men de springer fort och är skickliga simmare och klättrare. Pälsen är tjock, ögon, öron och svans gansk a små. De kraftiga klorna kan inte dras in. I Amerika, Asien och Europa finns sammanlagt sju arter. I kallare klimatområden går björnen i vinteride.
Svarsförklaring:
Musstammar, hos vars individer vissa gener inaktiverats, eller slagits ut. Utslagningen åstadkoms genom att man med hjälp av rekombinant DNA-teknik ändrar den normala DNA-sekvensen hos den gen som är föremål för studier, för att förhindra syntes av normala genprodukter. Klonade celler med lyckad DNA-förändring injiceras sedan i musembryon för framställning av chimärer. De chimära mössen avlas därefter för att ge en stam där alla celler i varje mus innehåller den brutna genen. Knockout-möss används i experimentella djurmodeller av sjukdomar och för att klarlägga geners funktioner.
I en genetisk kontext, refererar "synteni" till det fenomen då två eller flera gener eller loci (positioner på ett kromosom) bevaras på samma kromosom i olika arter eller populationer. Detta innebär att de är lokaliserade på samma position relativt till varandra, även om avståndet mellan dem kan variera. Synteni anses ofta vara ett resultat av gemensam evolutionär historia och är därför vanligt bland nära släktingar, men det kan också förekomma mellan mer avlägsna arter som har delat en gemensam förfader för länge sedan. Synteni används ofta i jämförande genetik och genomforskning för att undersöka evolutionära relationer och identifiera konservade genordningar mellan olika arter eller populationer.
Differentiering av han- och honvävnader och organ under embryogenesen, efter att den genetiska könsbestämningen ägt rum.
Morfologisk och fysiologisk utveckling hos embryon.
En deoxiribonukleotidpolymer som utgör den grundläggande genetiska substansen i alla celler. Eukaryota och prokaryota organismer har normalt sitt DNA ordnat i dubbelsträngade strukturer, men i många viktiga biologiska processer ingår under vissa skeden enkla strängar. DNA, som består av en flersockerarts-fosfatstam med utskott av puriner (adenin och guanin) och pyrimidiner (tymin och cytosin), bildar en dubbelspiral som hålls ihop med vätebindningar mellan purinerna och pyrimidinerna (adenin mot tymin (AT) och guanin mot cytosin (GC)).
Ett släkte (sjökor) inom ordningen Sirenia, kännetecknat av skåror i svansen, närvaro av näsben och en långsträckt näshåla, samt stora, pelarformiga tänder utan emalj. Sjökor återfinns ffa längs Indiska oceanens kuster, i Röda havet och i den Malaysiska övärlden. Syn. sjöko.
Huskatten Felis catus, tillhörande rovdjursfamiljen Felidae, med mer än 30 stammar. Huskatten härstammar i första hand från vildkatten i Afrika och Sydvästasien. Katter anses ha funnits i palestinska samhällen så tidigt som för 7 000 år sedan, men det var i Egypten för ca 4 000 år sedan som tamkatten blev en mer allmän företeelse.
De delar av en genetisk kopia som återstår sedan intronerna avlägsnats och som sammanflätas till budbärare eller strukturellt RNA.
In medicine, 'tissue distribution' refers to the way a drug or other substance is distributed throughout the body's various tissues and organs after it has been administered. This distribution can be influenced by several factors, including the chemical properties of the substance, blood flow to different tissues, and the presence of transporters or binding sites in the tissue. Understanding tissue distribution is important for predicting a drug's efficacy and safety profile, as well as for identifying potential targets for therapy.
De gradvisa förändringar i människors och djurs struktur och funktion som sker med tiden, som inte beror på sjukdom eller olyckshändelser, och som så småningom leder till ökad sannolikhet att döden sk all inträffa. Gäller inte mikroorganismer.
I medicinsk kontext, "seasons" refererer ofte til sæsonelle variationer i forekomsten eller alvorligheden af bestemte sygdomme eller helbredsproblemer. For eksempel kan man have en højere forekomst af influenza og andre respiratoriske infektioner i vintermånederne, mens allergier ofte er værre om foråret og sommeren på grund af øget eksponering for pollen og andre allergener. Sæsonvariationer kan også ses i mental sundhed, hvor sæsoner med mindre dagslys (som i efteråret og vinteren) kan være forbundet med en øget risiko for depression og andre affektive lidelser.
Period Circadian Proteins (PERIOD proteins) refer to a group of proteins that play a crucial role in the regulation of circadian rhythms, which are physical, mental, and behavioral changes that follow a daily cycle. In humans, circadian rhythms regulate sleep-wake cycles, feeding times, hormonal release, and other important bodily functions.
Den tid, under vilken en organism dagligen utsätts för solljus (dagsljus) eller artificiellt ljus. Reaktionen på denna exponering anses kunna påverka energibalans och värmereglering.
En proteinisoform är en variant av ett protein som uppstår genom differentierad exonskaping, alternativ splicing av RNA eller post-translationell modifikation av aminosyrakedjan. Dessa variationer kan resultera i skilda funktioner, aktiviteter och subcellulära lokaliseringsmönster hos proteinet. Proteinisoformer bidrar till den biologiska mångfalden och komplexiteten i levande organismer.
"Caenorhabditis elegans (C. elegans) proteins are a specific set of biological molecules composed of amino acids, encoded by the genes present in the genome of C. elegans, a widely studied free-living nematode species used as a model organism in various research fields including molecular biology, genetics, and developmental biology."
'Saccharomyces cerevisiae' är en art av jästsvamp som tillhör kungariket svampar, och är vanligt förekommande i naturen på frukt, grönsaker och jord. Den är en enkelcellig eukaryot organism med en diameter på omkring 5-10 Mikrometer.
De homologa kromosomer som är olika hos det heterogametiska könet. Dessa kan vara X- och Y-kromosomerna eller W-, Z-kromosomerna (hos arter där honan är det heterogametiska könet, som t ex hos silkesspinnaren Bombyx mori). I det senare fallet avgör W honkönet, och ZZ är hanen.
"Biologisk anpassning" refererer til den evolutionære proces, hvor organismer udvikler forandringer over tid for at blive bedre tilpasset til deres miljø. Dette sker som følge af naturlig selektion, hvor individuelle med øget fitness overlever og formere sig i større grad end andre. Disse forandringer kan omfatte genetiske mutationer eller variationer, der resulterer i fysiske eller adfærdsmæssige træk, som forbedrer overlevelsen og reproduktionen for organismerne i deres specifikke miljø. Biologisk anpassning kan ske på mange niveauer, herunder molekylær, cellulær, organismisk og økosystemniveau.
Djur som saknar ryggradspelare.
Familjen Erinaceidae, i ordningen Insectivora. De flesta arter är riktiga igelkottar, täckta med taggar och med mycket kort svans. De sydostasiatiska arterna (råttigelkottar; Echinosoricinae) har vanlig päls och lång svans.
Proteiner i biologiska membran, som t ex cellmembran och intracellulära membran. De utgörs av två typer, yttre (perifera) och inre, integrerade, proteiner. De omfattar de flesta membranbundna enzymer, antigena proteiner, transportproteiner, och receptorer för läkemedel, hormoner och lektiner.
"Djurens ljud" refererar till de olika läten, skrik och andra kommunikationssignaler som djur använder för att uttrycka sina känslor, behov och avsikter. Detta kan omfatta allt från hundars barkning och katters mjauande till apors gnyende och valarnas sång. Djurens ljud är en viktig del av deras kommunikation och sociala interaktion, och de har ofta utvecklat komplexa system för att tolka och svara på varandras läten.
"Rovdjursbeteende" refererar till beteendet hos ett djur som jagar och dödar andra djur för att äta. Detta beteende inkluderar sökandet, identifieringen, jakt, fångst och konsumtion av byten. Rovdjursbeteendet är vanligt förekommande bland vissa djurgrupper, som rovdjur, fåglar, reptiler och fiskar. Det bör noteras att termen "rovdjursbeteende" inte används för att beskriva mänsklig kannibalism eller aggressivt beteende mot artfränder inom samma art.
Embryon hos andra djurarter än däggdjur. För kycklingar används den specifika termen kycklingembryo.
"Sköldpaddor är en grupp av reptiler som kännetecknas av ett hårt, skalformat yttre skelett som skyddar deras mjuka kroppsdelar, och en distinkt långsam rörelseförmåga."
Cellkärneproteiner är proteiner som lokaliseras till cellkärnan och utövar strukturella, regulatoriska eller katabola/anabola funktioner inom cellkärnans olika kompartment, såsom kromosomer, karyolymfa och kärnmembran.
Proteiner som binder till DNA. Till denna familj hör proteiner som binder till såväl dubbelsträngat som enkelsträngat DNA, och den omfattar även specifika DNA-bindande proteiner i serum som kan användas som markörer för tumörsjukdomar.
'Octodon' är ett släkte gnagare som tillhör familjen buskratteartade gnagare (Octodontidae). Den mest kända arten inom släktet är degeuchoa, även känd som den sydamerikanska dvärgråttan eller chilegrodan. Dessa gnagare har en robust kropp med en tjock, musliknande svans och lever i kolonier i underjordiska bon. De är ursprungliga för Chile och anses vara en viktig modellorganism inom forskning på grund av deras unika genetiska egenskaper.
Benstruktur i munnen som bär tänderna. Käken består av underkäke och överkäke.
'Oncorhynchus mykiss' är den vetenskapliga beteckningen för en art av lax, även känd som regnbågslax eller stenbit. Detta är en anadrom fiskart, vilket betyder att den lever i saltvatten under en del av sitt liv och i s freshvatten under en annan del. De flesta regnbågslaxar föds i sötvatten, migrerar sedan till havet för att leva och växa, och återvänder sedan till sötvattnet för att leka och fortplanta sig. Det finns dock också populationer som lever hela sitt liv i sötvatten.
En genetisk reglermekanism för utjämning av fenotyputtrycket av särdrag som bestäms av X-kromosomens gener, så att de kommer till samma uttryck hos XY (han) och XX (hon).
En polymerase chain reaction (PCR) är en laboratorieteknik som verkar genom att kopiera en specifik DNA-sekvens i ett exponentiellt tempo, vilket möjliggör detaljerad analys av mycket små mängder av ursprungligt DNA. PCR utförs genom att upprepade gånger höja temperaturen och sänka den igen, vilket låter enzymet polymeras skapa kopior av DNA-sekvensen med hjälp av två specifika primers. Detta möjliggör identifiering och analys av specifika DNA-sekvenser i forskning, diagnostik och forensiska tillämpningar.
Maskliknande stadium efter äggstadiet i livscykeln hos insekter, maskar och andra djur som genomgår metamorfos.
Ett mycket blodkärlrikt foster-moderorgan hos däggdjur för tillförsel av syre och näring till fostret och transport av avfallsprodukter från fostret. Det består av en fosterdel (korionvilli), utvecklad från trofoblaster, och en moderdel (decidua), som bildats ur livmoderslemhinnan. Moderkakan producerar en mängd olika steroider, proteiner och peptidhormoner (placentahormoner).
Organismens funktioner för att reglera kroppstemperaturen genom uppvärmning eller avkylning.
"Genetiskt relaterad, refererande till X-kromosomen"
"RNA, Untranslated" refers to the regions of an mRNA (messenger RNA) molecule that do not contain information for protein synthesis. These untranslated regions (UTRs) are located at the 5' end (5' UTR) and 3' end (3' UTR) of the mRNA, flanking the coding sequence (CDS). The UTRs play a role in regulating the stability, translation efficiency, and localization of the mRNA. Despite not encoding proteins directly, untranslated regions can have significant impacts on gene expression and regulation.
Proteiner som transporterar specifika ämnen i blodet eller genom cellväggar.
Ett släkte gramnegativa, aeroba bakterier som ger upphov till brucellos. Bakterierna utgörs av orörliga kocker och är djurparasiter och -patogener.
Tillståndet som följer på föreningen av en äggcell och en sädescell, då ett embryo eller foster växer i kroppen.
En omvänd transkriptaspolymerasekedjereaktion (RT-PCR) är en molekylärbiologisk metod som används för att kopiera komplementär DNA (cDNA) från ett given RNA-molekyl, vilket möjliggör dess detektering och analys.
En oöcyt (singular form av oocyter) är ett äggcell som mognar inne i en honas äggstock (ovarium). Den är den största cellen i den mänskliga kroppen och kan delas in i olika stadier baserat på dess utveckling. Oöcyten består av två delar: den haploida kärnan, som innehåller halva antalet kromosomer jämfört med en vanlig diploid cell, och den omgivande zonapellucidamembranen. När oöcyten har nått full mognad är den redo för befruktning och utvecklas sedan till en zygot och fortsätter att dela sig och utvecklas till ett embryo.
Djur som genom fångenskap anpassats till ett liv tillsammans med människan. Hit hör både nyttodjur (hästar, nötkreatur, får osv) och sällskapsdjur (hundar, katter, hästar osv).
"En 'djur, nyfödd' definieras som en individ inom djurriket som nyligen har fötts eller kläckts och fortfarande befinner sig i den tidiga utvecklingsfasen av sitt liv."
Djurarten Oryctolagus cuniculus, av familjen Leporidae och ordningen Lagomorpha. Kaniner föds i hålor, utan päls, och med slutna ögon och öron. Kaniner har 22 kromosompar, medan harar har 24.
Fortplantningscellerna hos flercelliga organismer.
Bestämning av det mönster av gener som uttrycks vid den genetiska transkriptionen, såväl under specifika förhållanden som i en specifik cell.
Bildande av multipla proteinisoformer utifrån en enda gen. Alternativ splitsning innefattar sammanfogning av icke-konsekutiva exoner under tillkomsten av några, men inte alla, av genens transkript. En viss exon kan sålunda förenas med vilken som helst av flera andra exoner för att bilda budbärar-RNA. De alternativa formerna producerar proteiner som har en gemensam del och en avvikande del.
I en medicinsk kontext kan Sydamerika referera till den del av kontinenten Amerika som ligger söder om den fiktiva linjen mellan Panamatunneln och Karibiska sjön, och inkluderar 12 länder: Argentina, Bolivia, Brasilien, Chile, Colombia, Ecuador, Guyana, Paraguay, Peru, Surinam, Uruguay och Venezuela, samt de franska utomeuropeiska departementen Franska Guyana.
Proteiner är komplexa biomolekyler, byggda av aminosyror som kedjas samman i en polymer. De utför viktiga funktioner inom levande organismers celler, såsom att fungera som strukturella komponenter, hormoner, enzymer och signalsubstanser. Proteinernas specifika aminosyrasekvens bestämmer deras tertiärstruktur och därmed också deras funktionella egenskaper.

Medicinskt kan däggdjur (Mammalia) definieras som ett klad av kräldjursliknande ryggradsdjur, karaktäriserade av att de har könsdimorfiska organ för fortplantning och amning, vilket innebär att honan har bröstvakter (mjölkkörtlar) som producerar modersmjölk som näring till ungarna. Däggdjuren utmärks också av att de är homeotermiska, vilket betyder att de kan reglera sin kroppstemperatur och hålla den konstant, oavsett omgivningens temperatur.

Dessutom har däggdjuren ett komplext andningssystem med lungor som möjliggör en effektiv syreupptagning, och de har ett väl utvecklat hjärta med fyra kamrar som pumpar blodet runt i kroppen. Däggdjuren har också ett skelett med ryggrad och extremiteter, och de har en stor variation av former och storlekar, från små näbbmöss till stora valar.

'Marsupialia' är en systematisk grupp (taxon) inom djurriket som innefattar pungdjuren. Det vetenskapliga namnet kommer från latinets 'marsupium', som betyder 'pung'.

Marsupialier är kända för att föda upp sina ungar i en pung på moderns buk, där de kan suga sig fast vid en spene och fortsätta sin utveckling. Detta skiljer dem från de flesta andra däggdjuren, som istället föder levande ungar som är mer utvecklade.

Exempel på marsupialier inkluderar känguruer, koala, punggrävlingar och opossum. De flesta marsupialier lever i Australien, Nya Guinea och Amerika söder om Mexiko, men det finns också några arter som lever i Asien och Afrika.

"Fylogenetik" (förekommande stavning inom biologi på engelska: 'phylogenetics') är ett område inom biologin som handlar om att studera evolutionära relationer mellan olika arter eller andra taxonomiska grupper. Genom att jämföra morfologiska, genetiska och/eller fossila data kan forskare konstruera ett fylogenetiskt träd som visar hur olika arter tros ha utvecklats från gemensamma förfäder över tid.

Termen "fylogen" (på engelska: 'phylogeny') refererar till den evolutionära historien och relationerna mellan olika taxa, det vill säga en grupp organismer som är relaterade genom gemensam härstamning. En fylogeni kan representeras av ett diagramatiskt träd där varje gren representerar en klad, det vill säga en monofyletisk grupp med alla dess ättlingar inkluderat och utan inslag av äldre gemensamma förfäder.

I medicinsk kontext kan fylogenetiska analyser användas för att studera evolutionära relationer mellan patogena mikroorganismer, vilket kan vara viktigt för att förstå hur sjukdomar sprids och utvecklas, och hur vacciner och andra behandlingsmetoder kan utformas.

Molekylsekvensdata (molecular sequencing data) refererer til de resultater som bliver genereret når man secvenserer DNA, RNA eller proteiner i molekylærbiologien. Det innebærer typisk en række af nukleotider (i DNA- og RNA-sekvensering) eller aminosyrer (i proteinsekvensering), der repræsenterer den specifikke sekvens af gener, genetiske varianter eller andre molekyler i et biologisk prøve.

DNA-sekvensdata kan f.eks. anvendes til at identificere genetiske varianter, undersøge evolutionæ forhold og designe PCR-primerer. RNA-sekvensdata kan bruges til at studere genudtryk, splicevarianter og andre transkriptionelle reguleringsmekanismer. Proteinsekvensdata er vigtige for at forstå proteinstruktur, funktion og interaktioner.

Molekylsekvensdata kan genereres ved hjælp af forskellige metoder, herunder Sanger-sekvensering, pyrosekvensering (454), ion torrent-teknikker, single molecule real-time (SMRT) sekvensering og nanopore-sekvensering. Hver metode har sine styrker og svagheder, og valget af metode afhænger ofte af forskningens specifikke behov og ønskede udbytte.

Medical definition of "Biological Evolution" is:

The process of gradual change and development in the characteristics of living organisms over generations through natural selection, genetic variation, and genetic drift. This can lead to the emergence of new species and the extinction of others. It is a fundamental concept in the field of biology and is supported by extensive scientific evidence from various fields such as genetics, paleontology, and comparative anatomy.

"Arts specificity" är inte en etablerad medicinsk term, men inom konstterapi och relaterade områden kan det referera till användandet av specifika konstnärliga uttrycksformer, tekniker eller processer som har visat sig vara särskilt effektiva för att uppnå vissa terapeutiska mål.

Exempelvis kan "arts specificity" innebära användandet av musikterapi med specifika tonarter, rytmer eller melodier för att påverka patientens humör och emotionella tillstånd. I dansterapi kan det innebära användandet av specifika rörelsemönster eller koreografier för att främja självkännedom, kommunikation och social interaktion.

Det är värt att notera att termen "arts specificity" inte är allmänt accepterad inom alla konstterapeutiska sammanhang och kan variera beroende på teoretisk och praktisk inriktning.

I'm sorry for any confusion, but "gnagare" is a Swedish word that translates to "rodent" in English. In medical terms, rodents are often used as model organisms in research and can be exposed to various conditions or treatments to study the effects on their health or behavior. However, "gnagare" itself is not a medical term in Swedish or any other language.

If you're looking for a medical definition related to rodents, I would need more context to provide an accurate answer.

Molekylær evolution refererer til studiet af de molekylære mekanismer og processer som driver ændringer i DNA-sequencer over tid, hvilket resulterer i den biologiske evolution. Dette inkluderer studiet af mutationer, genetisk drift, genflow og naturlig selektion på molekylær niveau. Molekylær evolution anvender ofte sekvensdata fra DNA, RNA eller protein for at konstruere filogenetiske træer, der viser de evolutionære forhold mellem organismer.

Pinnipedia är en taxonomisk grupp inom däggdjursklassen som innefattar sälar, valrossar och sjölejon. Dessa djur kännetecknas av att de har simhud mellan tårna på sina extremiteter, vilket gör dem väl anpassade till ett liv både på land och i vatten. De är rovdjur som lever huvudsakligen av fisk och blötdjur, men deras diet kan variera beroende på art och miljö. Många arter within Pinnipedia är hotade eller starkt hotade på grund av habitatförstöring, jakt och klimatförändringar.

Reptiler är en klad (en naturlig grupp) av krypdjur som innefattar nu levande kräldjur, såsom ormar, ödlor, sköldpaddor och krokodiler, samt deras utdöda förfäder. Reptiler karaktäriseras av att de är kylande blodvärme-regulerande (poikilotermiska), har torr hud som lackas över med fjäll eller skal och lägger ägg på land med hårda skal. Deras embryon utvecklas inuti ett amniotiskt ägg, vilket ger skydd under utvecklingen och möjliggör äggläggning på land istället för i vatten. Reptilers lungor är anpassade till ett liv på land, med flera kapillärer som möjliggör effektiv syreupptagning.

Cetacea är en ordning av däggdjur som tillhör klassen savdjur (Mammalia). Denna grupp innefattar valar, delfiner och floddelfiner. Cetaceerna är fullständigt anpassade till liv i vatten och har utvecklat en rad unika egenskaper för att möta de speciella kraven som detta livsstil ställer. De har till exempel en kropp formad som en torped, simfenor istället för bakben och en blåshål som sticker upp över vattenytan när de andas.

Cetaceerna är kända för sin intelligens och sociala beteende. De lever ofta i stora grupper och använder sig av ett komplext system med läten för att kommunicera med varandra. Några arter, som delfiner och vissa valar, har också visat tecken på självmedvetande och läraktighet.

Dessa djur är också kända för sin storlek, med några arter av blåval som kan bli upp till 30 meter långa och väga över 150 ton. Cetaceerna livnär sig på en varierad diet som kan inkludera fiskar, bläckfiskar och kräftdjur.

På grund av överfiske, habitatförstöring och störningar från mänsklig aktivitet är flera arter av cetaceer hotade eller starkt hotade. Många länder har tagit åtgärder för att skydda dessa djur och deras levnadsområden, men fortfarande finns det mycket arbete kvar för att säkra deras överlevnad i framtiden.

En aminosyrasekvens är en rad av sammanfogade aminosyror som bildar ett protein. Varje protein har sin unika aminosyrasekvens, som bestäms av genetisk information i DNA-molekylen. Den genetiska koden specificerar exakt vilka aminosyror som ska ingå i sekvensen och i vilken ordning de ska vara placerade.

Aminosyrorna i en sekvens är sammanbundna med peptidbindningar, vilket bildar en polymer som kallas ett peptid. När antalet aminosyror i en peptid överstiger cirka 50-100 talar man istället om ett protein.

Aminosyrasekvensen innehåller information om proteinet och dess funktion, eftersom den bestämmer proteins tertiärstruktur (hur aminosyrorna är hopfogade i rymden) och kvartärstruktur (hur olika peptidkedjor är sammansatta till ett komplext protein). Dessa strukturer påverkar proteinet funktion, eftersom de avgör hur proteinet interagerar med andra molekyler i cellen.

En näbbmus är ett smågnagare som tillhör familjen näbbmöss (Soricidae). De är kända för sin långa, smala nos och litet kroppsformat. Näbbmössen finns över stora delar av världen, utom i Australien och Antarktis. De lever vanligtvis i skogsmiljöer, men kan också hittas på gräs- och ängsområden.

Näbbmöss är insektsätare och har en mycket hög ämnesomsättning, vilket gör att de måste äta ofta för att överleva. De är aktiva både på dagen och på natten och kan vara aggressiva när de känner sig hotade.

Det finns cirka 300 arter av näbbmöss, vilket gör familjen till en av de artrikaste grupperna bland däggdjuren. De flesta arterna är mycket små och väger mindre än 10 gram.

Insektsätare (Insectivora) är en nu föråldrad systematisk grupp inom däggdjuren som traditionellt har omfattat de arter som huvudsakligen livnär sig på insekter och andra leddjur. Dessa djur kännetecknas av en långsträckt, musliknande kroppsform, små ögon och öron, lång nos och ofta en lång tunga som används för att fånga byten i deras naturliga habitat. Exempel på djur som ingick i denna grupp är näbbmöss, igelkottar, mullvadar och fladdermöss.

Emellertid har senare forskning visat att Insektsätare inte utgör en naturlig (monofyletisk) grupp, utan istället är en parafyletisk samling av arter som är mer nära släkt med andra däggdjursgrupper. Numera delas de därför vanligen upp i flera olika ordningar och familjer som placeras i olika superordningar, till exempel Laurasiatheria och Euarchontoglires.

'Fåglar' är en taxonomisk grupp inom djurvärlden, känd som Aves. Det är en klad, eller en naturlig grupp, som inkluderar de nu levande fågelarter som finns, tillsammans med deras utdöda förfäder och nära släktingar. Fåglarna är en undergrupp till dinosaurierna och är den enda fortfarande existerande gruppen reptiler som har kvar benstjärten (pygostyl), ett distinktiv karaktärsdrag för fåglar.

Fåglar utmärks av en uppsättning gemensamma drag, såsom att de är warmt blodiga, har lungor med luftsäckar, och lägger ägg med hårda skal. De flesta fåglar har också fjädrar, som används för isolering, flykt och kommunikation. Fåglarnas näbb är en annan distinktiv egenskap, och den saknar tänder. Istället har de en keratinartad näbbspets.

Fåglarna utgör en mycket varierad grupp med över 10 000 kända arter, som lever i olika habitat över hela jorden, från polarregionerna till tropikerna. De har anpassat sig till ett stort antal ekologiska nischer och utför en rad olika funktioner i ekosystemen, inklusive pollinering, fröspridning och biokontroll.

'Fossil' er en medicinsk term som primært brukes innenom palynologi, et grensefag mellom geologi og biologi. Fossile betegner rester eller spor etfer organismer som har levd i fortid og som er bevart i jordens skal eller i andre geologiske lag over en periode på millioner av år. Disse fossile restene kan inneholde informasjon om slagsen til den utdøde organismen, dens fysiologi, og dens plassert i det tidlige livets historie.

I palynologi brukes termen 'fossil' spesielt til å referere til mikroskopiske rester av planter som pollen, sporer og kutikuler (et ytre lag på planters celler). Disse fossile partiklene kan være vitale for å forstå historien om planetens klima og økosystemer over tid.

Ryggradsdjur, eller vertebrater, är en grupp djur som inkluderar däggdjur, fåglar, reptiler, amfibier och fiskar. Det är ett av de två stora grupperingarna av ryggradslösa djur (den andra är leddjur). Ryggradsdjuren kännetecknas av att de har en ryggrad, även kallad vertebral kolumn, som består av sammanlänkade ben, kotor. Ryggraden skyddar ryggmärgen och hjälper till att stödja och forma kroppen. Den innehåller också hålrum med vätska där nervbanorna passerar genom på väg till olika delar av kroppen.

'Earless Seals', også kendt som sæler uden ydre ører, er en fællesbetegnelse for to familier af sæler: Ohteridae (havodderløse sæler) og Phocidae (rigtige sæler). Disse sæler adskiller sig fra andre sælarter, såsom ægte sæler (familien Odobenidae), der har ydre ører.

Hos earless sæler er de ydre øreknogler reduceret og gemt under huden, hvilket giver dem et "øréløst" udseende. De mangler også en klap foran øjnene, som andre sælarter har. I stedet har de en mere slank krop, der er bedre tilpasset til svømning end andre sælfamilier.

Earless sæler inkluderer mange forskellige arter, herunder fx spættede sæler, klapmysser og sjøleoparder. Disse dyr lever i forskellige dele af verden, fra Arktis til Antarktis, og har tilpasset sig forskellige levesteder og fødeemner.

I medicinsk kontext, betecknar termen "köttätaresyndrom" eller "köttätare" en person som är beroende av att äta kött i onormalt stort antal eller till den grad att det orsakar skada på deras kropp. Detta beteende kallas även "makrofagi" och kan leda till allvarliga hälsoeffekter som övervikt, fetma, högt blodtryck, hög kolsterol och ökad risk för hjärt-kärlsjukdomar. Det är viktigt att notera att det inte finns någon medicinsk diagnos med beteckningen "köttätaresyndrom", men termen används ibland informellt för att beskriva detta beteende.

"Bassekvens" er en medisinsk betegnelse for en abnorm, gentagen sekvens eller mønster i et individ's DNA-sekvens. Disse baseparsekvenser består typisk av fire nukleotider: adenin (A), timin (T), guanin (G) og cytosin (C). En bassekvens kan være arvelig eller opstå som en mutation under individets liv.

En abnormal bassekvens kan føre til genetiske sygdomme, fejlutviklinger eller forhøjet risiko for bestemte sykdommer. For eksempel kan en bassekvens, der koder for en defekt protein, føre til en arvelig sykdom som cystisk fibrose eller muskeldystrofi.

Det er viktig å understreke at en abnormal bassekvens ikke alltid vil resultere i en sykdom eller fejlutvikling. I mange tilfeller kan individet være asymptomatisk og leve et normalt liv.

Artiodactyla är en ordning inom djurklassen däggdjur som bland annat innefattar evenhuvar (Cervidae), slidhornsdjur (Bovidae) och valar (Cetacea). Artiodactylas gemensamma nämnare är att de har en jämnt delad fot, det vill säga att deras två mittben ben är placerade symmetriskt i förhållande till varandra.

De flesta arter inom Artiodactyla är växtätare och lever i olika typer av habitat över hela världen, från skogar till gräsmarker och vatten. Många artiodactylar har en viktig ekologisk roll som betesdjur och bidrar till att hålla vegetationen kort och öppen.

Exempel på vanliga artiodactyler är hästar, kor, får, getter, renar, svin, giraffer, zebror, flodhästar och delfiner.

"Echidna" är ett vetenskapligt namn på en grupp djur i klassen däggdjur och ordningen kloakdjursartade djur. Det finns två nu levande arter av echidna: den vanliga ekidnan (*Tachyglossus aculeatus*) och den långnästa ekidnan (*Zaglossus bruijni*). Dessa djur lever i Australien och Nya Guinea. De är kända för sina distinkta utseenden, med en kropp täckt av taggar och en lång, smal näsa som används för att gräva efter föda. Echidnorna är också kända för sin speciella fortplantning, där hanen överför sperma till honan via en hudflik istället för genom samlag.

Delfiner är en grupp av sjölevande däggdjur som tillhör familjen delfiner (Delphinidae) inom underordningen tandvalar (Odontoceti). De flesta arter av delfiner har en slank och hydrodynamisk kropp, en lång och spetsig nos samt en uppåtriktad ryggfena. De är intelligenta djur som lever i sociala grupper och är kända för sin akrobatiska förmåga att hoppa och spy ut vatten. Delfiner livnär sig främst på fiskar och bläckfiskar.

Det finns flera olika arter av delfiner, som exempelvis den vanliga flaskdelfinen (Tursiops truncatus), gangesdelfinen (Platanista gangetica) och den sällsynta kinesiska floddelfinen (Lipotes vexillifer). Många arter av delfiner är hotade eller starkt hotade på grund av överfiskning, habitatförstöring och andra mänskliga aktiviteter.

Medicinsk definisjon finnes egentlig ikke for «Monotremata», noenlitt grunntrekk og beskrivelse vil jeg likevel gi. Monotremata er en ordning i klassen pungdyr (Marsupialia). Det er de eneste dyr som både legger egger og stiller seg til suge til å amme sitt unge. De kjente arter i denne gruppen er myreslugen (Ornithorhynchus anatinus) og to arter av pungpyntsvin (Tachyglossidae). Disse dyrene lever i Australasia-regionen, og de har en unik kombinasjon av egenskaper fra både pungdyr og plante-/dyreættene.

'Sequencing' är ett begrepp inom genetiken som refererar till metoder för bestämandet av raka rader (sekvenser) av nukleotider, de grundläggande byggstenarna i DNA och RNA. 'Sequencing' används ofta för att undersöka gener och andra delar av DNA för att få information om deras struktur, funktion och evolutionära utveckling.

'Sekvensinpassning' (engelska: sequence alignment) är en metod inom bioinformatiken som används för att jämföra två eller flera DNA- eller proteinsekvenser för att hitta likheter och skillnader mellan dem. Genom att jämföra sekvenser kan forskare identifiera konserverade regioner, mutationer, evolutionära relationer och möjliga funktionella roller.

Sekvensinpassning kan användas för att undersöka olika aspekter av DNA- eller proteinsekvenser, till exempel struktur, funktion, evolutionärt ursprung och släktskap. Det är en viktig metod inom komparativ genetik, molekylär evolution och strukturell biologi.

I sekvensinpassning jämförs två eller flera sekvenser med varandra genom att lägga till luckor (gaps) i sekvenserna för att matcha upp dem så bra som möjligt. Det finns två huvudtyper av sekvensinpassning: global och lokal. Global inpassning jämför hela sekvenserna med varandra, medan lokal inpassning endast jämför delar av sekvenserna där likheter finns.

Sekvensinpassning kan användas för att hitta homologa sekvenser (sekvenser som har gemensam evolutionärt ursprung), identifiera mutationer och andra variationer, och studera evolutionära relationer mellan olika arter eller populationer. Det kan även användas för att förutsäga struktur och funktion hos okända sekvenser genom att jämföra dem med kända sekvenser med liknande egenskaper.

Sekvenshomologi, eller sekvenstillhörighet, inom biokemi och genetik refererar till den grad av likhet mellan två eller flera molekylära sekvenser, som kan vara DNA-sekvenser, RNA-sekvenser eller proteinsekvenser. När det gäller aminosyrasekvenser, handlar det om den ordningsföljd av specifika aminosyror som bildar en proteinmolekyl.

Aminosyrasekvenshomologi mellan två proteiner används ofta för att undersöka deras evolutionära släktskap och funktionella likheter. Hög sekvenshomologi kan indikera närbesläktade proteiner med möjligen liknande funktioner, medan låg homologi kan tyda på mindre närstående eller icke-relaterade proteinsekvenser.

Det är värt att notera att även om två proteiner har en hög sekvenshomologi kan deras struktur och funktion skilja sig ifrån varandra, eftersom aminosyrasekvenser inte alltid korrelerar perfekt med proteiners tredimensionella struktur eller biokemiska aktivitet.

"Biologisk utplåning" (engelska: "biological extinction") är en term inom biologin och ekologin, och refererar till att en art eller en population av organismer har minskat så mycket i antal att de inte längre kan spela någon signifikant ecologisk roll, och/eller att de inte längre är förmångliga nog för att kunna överleva som en självständig genetisk enhet. Detta innebär att artens population har blivit så liten och fragmenterad att den inte kan reproducera sig tillräckligt fort eller i tillräcklig omfattning för att kunna behålla en hållbar population, och därmed är hotad av att utplånas permanent. Biologisk utplåning kan orsakas av många olika faktorer, inklusive habitatförlust, föroreningar, klimatförändringar, sjukdomar och konkurrens med invasiva arter.

Macropodidae er en familie i pungdyrordenen diprotodontia, der omfatter de større, hoppende pungdyr, herunder kænguruer, wallabier og drejere. Disse dyr er kendt for deres lange bagben og deres evne til at springe store afstande. De fleste arter i familien lever i Australien, men nogle findes også på Ny Guinea og de omkringliggende øer. Macropodidae-dyr er planteædere, som primært spiser græs.

'Kroppsstørrelse' er ein overordnet betegnelse som inkluderer forskjellige målingar som brukas for å beskrive størrelsen på ein individ. Dette kan innebyddje:

1. Vekt (Weight): Vekten representerer den totale mengden av masa i kroppen, vanligvis målt i kilogram (kg) eller pund (lb).
2. Høyde (Height): Høyden representerer den vertikale avstanden fra toppunktet til fotsålen, vanligvis målt i meter (m) eller fot (ft).
3. Midtsirkulær omkreis (Waist Circumference): Den midtsirkulære omkreisen er en måling rundt pasientens midje på det stedet der kroppen buier ut mest, vanligvis målt i cm eller inches.
4. Halsomkreis (Neck Circumference): Den halsomkreisen er en måling rundt pasientens hals, vanligst tatt under den store muskelen (sternocleidomastoid) og kroppen av den undre delen av halsen, vanligst målt i cm eller inches.
5. Hodeomkreis (Head Circumference): Den hodeomkreisen er en måling rundt pasientens hode, vanligst tatt over pannen og bak kraniet, vanligst målt i cm eller inches.
6. BMI (Body Mass Index): BMI er en beregning som tar hensyn til vekt og høyde for å avgjøre om noe er under- eller overvekt. Beregnes ved vekt delt på høyden i kvadrat, vanligst målt i kg/m2.

Disse målingane kan være vitale for å evaluere pasientens helse og risiko for ulike medisinske tilstandar som f.eks. hjerte-karsjukdommer, diabetes og søvnapnea.

"Wild animals" are defined in the medical field as creatures that are not domesticated or tamed by humans and live in their natural habitats. They can be found in various environments such as forests, oceans, deserts, and grasslands. Wild animals may carry diseases that can be transmitted to humans, known as zoonotic diseases. Examples of wild animals include lions, elephants, giraffes, crocodiles, snakes, bats, and rats. It is important for medical professionals to understand the behavior, ecology, and potential health risks associated with wild animals in order to prevent and control the spread of zoonotic diseases.

Sciuridae er en familie i pattedyrordenen Rodentia, der omfatter egern, flyingesquirrels og marksquirler. Disse dyr kendes bedst for deres store ører, slanke kroppe og buskede haler. De fleste arter lever i træer, men nogle findes også på jorden eller underjordiske huler. Sciuridae-medlemmer er primært planteædere, selvom nogle også spiser insekter og andre smådyr. Familien omfatter omkring 280 arter fordelt over 51 slægter.

I medically related context, "pungråttor" refererar vanligtvis till två arter i familjen pungråttor (Didelphidae):

1. North American Opossum (Didelphis virginiana) och
2. Southern Opossum (Didelphis marsupialis).

Båda dessa arter är nativa i Amerika, där den första förekommer i Nordamerika och den senare i Central- och Sydamerika. Pungråttor är inte sanna råttor, men de kallas ibland så på grund av deras storlek och utseende. De tillhör familjen pungråttor, som innehåller över 100 arter i Nord-, Central- och Sydamerika.

Pungråttor är inte vanliga sällskapsdjur, men de kan hållas som sådana med lämplig vård och information. De har en livslängd på upp till 4 år i fångenskap. Pungråttor är allätare och deras kost består av både animaliska och vegetabiliska ämnen, inklusive insekter, små ryggradsdjur, frukt, grönsaker och nektar.

Det är viktigt att notera att när man diskuterar medicinska aspekter av djursjukvård bör man vara specifik med vilket djur som avses för att undvika missförstånd eller felbehandling.

Fladdermöss är en grupp av flying mammals, eller flugdjur, som tillhör ordningen Chiroptera. De är kända för sin förmåga att flyga och har utvecklat ett unikt skelett och muskulatur som gör det möjligt. Fladdermöss finns över hela världen, förutom i de allra kyligaste områdena, och de varierar mycket i storlek, från några få gram till mer än ett kilogram. De flesta arter av fladdermöss livnär sig på insekter, men vissa arter äter frukt, nektar, blod eller andra djur. Fladdermöss spelar en viktig roll i ekosystemen som pollinerare och fröspridare av växter, samt som naturliga predatorer av insekter.

'Vintersömn' är ett informellt begrepp och saknar en universell medicinsk definition. Termen används ofta för att beskriva en känsla av trötthet, sömnighet eller minskad energilevel under vintermånaderna, särskilt i tempererade klimatzoner där dagarna blir kortare och mörka. Detta fenomen kan delvis bero på en förändring av den naturliga ljus-mörkercykeln som styr vår inre biologiska klocka, eller circadian rytm. I vissa fall kan det vara relaterat till ett tillstånd som kallas säsongsbunden depression (SAD), även känt som vintersjukan, som är en form av klinisk depression som tenderar att uppträda under vintermånaderna. Emellertid bör det noteras att inte alla personer som upplever trötthet eller sömnighet under vintern har säsongsbunden depression.

'Tanduppsättning' refererar till samlingen av tänder som finns i munnen hos människor. Den medicinska definitionen är: "Den fullständiga uppsättningen av 32 permanenta tänder, inklusive 8 framtänder, 4 hörntänder, 8 premolarer och 12 molarer (eller visdomstand) som normalt utvecklas hos en vuxen människa."

Det är värt att notera att inte alla vuxna har en komplett uppsättning av 32 permanenta tänder, eftersom visdomstand ofta saknas eller extra tänder kan förekomma.

"Genuppsättning" är en ortopedisk term som används för att beskriva en abnormalitet i knäts benställning. Det exakta definitierandet av genuppsättning kan variera, men det vanligaste sättet att definiera den är när knäets rotationsaxel inte går genom den mellersta delen av knäskålens yta. I stället pekar axeln inåt (varusuppsättning) eller utåt (valgusuppsättning). Denna abnormalitet kan vara medfött eller aquired, och kan vara mild, moderat eller allvarlig. Genuppsättning kan orsaka smärta, ledbelastning och ökad risken för artros i knäet. Behandlingen kan innebära observation, fysioterapi, ortoser, skena eller kirurgi beroende på allvarlighetsgraden och symtomen.

"Bevarad sekvens" är ett begrepp inom genetik och molekylärbiologi som refererar till en del av DNA- eller RNA-molekylen som inte har genomgått någon form av mutation eller genetisk ändring. Den bevarade sekvensen är därför identisk med den ursprungliga sekvensen i det aktuella genomet.

I en medicinsk kontext kan begreppet användas för att beskriva en situation där en viss gen, kromosom eller DNA-sekvens har bevarats hos en individ, till exempel när man undersöker ärftliga sjukdomar eller genetiska markörer. En bevarad sekvens kan vara av intresse för forskare och kliniker eftersom den kan ge information om risken för att utveckla en viss sjukdom, svaret på en viss behandling eller andra medicinska aspekter.

Paleodontologi är en subdisciplin inom antropologi och arkeologi som handlar om studiet av fossila tänder och mundhålor hos utdöda djur och människor. Disciplinen använder sig ofta av metoder och tekniker från odontologi (tandläkarvetenskap) för att undersöka hur tidiga djurs- och människors tänder såg ut, hur de fungerade och vad de kan berätta om deras liv och levnadsvanor. Paleodontologin kan ge oss information om individens ålder, kön, diet, hälsa, genetik och migrationer. Den kan också hjälpa till att klargöra evolutionära samband mellan olika arter och populationer.

Arvicolinae är en underfamilj inom den biologiska familjen Cricetidae, som består av små gnagare, såsom många sorters sorkar och lämmelar. Dessa djur kännetecknas vanligtvis av att de har kraftiga käkar, små ögon och öron samt en robust kroppsbyggnad. Arvicolinae-djuren är välkända för sin förmåga att gräva och borra i marken, där de ofta bygger komplexa tunnelsystem. Många av arterna lever också under vattenytan och har anpassat sig till ett liv som semiakvatiska djur. Exempel på släkten inom Arvicolinae är Microtus, Clethrionomys och Ondatra.

'Primater' är en överordnad benämning på en grupp däggdjur som innefattar människan (Homo sapiens) och alla andra apor, småapor och halvapor. Det vetenskapliga namnet för primater är ordningen Primates.

Primater kännetecknas av en rad morfologiska och beteendemässiga drag som inkluderar:

1. En relativt stor hjärna i jämförelse med kroppsstorleken.
2. Bättre syn och rörlighet än många andra djurgrupper, tack vare en speciell utveckling av ögonen och de angränsande musklerna.
3. En flexibel handled som möjliggör en precis greppfunktion med händer och fötter.
4. Socialt beteende och intelligens, inklusive förmåga till lärande och problemlösning.
5. Ofta en relativt lång dräktighet och en lång uppväxtperiod jämfört med andra djurgrupper.

Primater lever i olika habitat över hela världen, från regnskogar till savanner och bergsområden. De är allätare, vilket betyder att de äter både växter och animaliska livsmedel som frukt, blad, frön, insekter, fågelägg och små ryggradsdjur.

I medically context, the term "Fish" används sällan. Men i en bredare biologisk kontext kan det referera till en grupp av kroftjälskande djur som lever i vatten och som har fenor för att simma istället för ben. De flesta fiskar har en ryggfena, en analfena och bukfenor, även om vissa undantag finns. Fiskar är eukaryota, heterotrofa organismer som andas med gälar och har ett hjärta med två kamrar. De lägger ofta ägg, men några levande föder sina ungar istället.

Det är värt att notera att vissa fiskar kan vara giftiga eller orsaka allergiska reaktioner hos människor om de konsumeras eller kommer i kontakt med huden. Dessutom finns det vissa parasiter och bakterier som kan överföras från fisk till människa, så det är viktigt att hantera och laga fisk korrekt för att undvika sjukdomar.

Biological models är matematiska eller datorbaserade representationer av biologiska system, processer eller fenomen. De används inom forskning för att simulera, analysera och förutsäga beteendet hos komplexa biologiska system, som exempelvis celler, organ, populationer eller ekosystem. Biological models kan vara mekanistiska (baserade på förståelse av underliggande mekanismer) eller empiriska (baserade på experimentella observationer och korrelationer). Exempel på biologiska modeller inkluderar systemdynamikmodeller, differentiall equations-modeller, agentbaserade modeller och neuronala nätverksmodeller.

"Genuttrycksreglering, också känd som epigenetik, refererar till de mekanismer som kontrollerar aktiveringen eller stängningen av gener utan att ändra den underliggande DNA-sekvensen. Detta inkluderar processer som DNA-metylering, histonmodifiering och nukleosomposition, vilka kan påverka cellens funktion och dess svar på miljöfaktorer. Genuttrycksregleringen spelar en viktig roll under utvecklingen, då det kontrollerar när och var gener ska aktiveras eller stängas av för att ge upphov till de specifika egenskaper hos olika celltyper."

Sebrafisk (latin: Danio rerio) er en liten, tropisk ferskvannsfisk som også brukes som modellorganisme innenfor biomedisinsk forskning. Den tilhører familien kyertfisker (Cyprinidae) og stammer fra de søyrker i Syd-Asia. Sebrafisken er en populær akvariefisk på grunn av sin lette holdbarhet og lave krav til akvariet. Den blir vanligvis mellom 3,5 til 4,5 cm lang og lever opp til tre år i fangenskap. Sebrafisken har en sidelengtre stribet kropp med røde farver på de siste skalerene i hver stribe. Den er ikke giftig eller skadelig for mennesker.

En blindråtta, även känd som *Mastomys natalensis* eller *Mastomys erythroleucus*, är en gnagare som tillhör familjen råttdjur (Muridae). Den förekommer i stora delar av subsahariska Afrika. Som namnet antyder, har den ett mycket dåligt synsinne och orienterar sig istället främst med hjälp av luktsinnet. Blindråttan är en vektor för olika sjukdomar, bland annat vissa typer av arenavirus som kan orsaka allvarliga sjukdomar hos människor.

Lagomorpha är en ordning inom djurklassen Mammalia, som innefattar de flesta harar och kaniner. Detta taxon skiljs från gnagare (Rodentia) genom att lagomorfers övre framtänder är försedda med två knölar istället för en, samt genom att de saknar rötter och växer ständigt. Lagomorfa innehåller två familjer: Leporidae (harar och kaniner) och Ochotonidae (piplärksnulor). Dessa djur är uteslutande herbivorer, med en speciell matsmältningsapparat som möjliggör för dem att äta växter med låg näringsvärde. De flesta arterna lever i öppna habitat och har ett hoppande eller springande gångsätt.

"Sengångare" är ett begrepp inom neurologi och fysioterapi som används för att beskriva en person som har svårigheter med att röra sig i sängen eller från sitt sittande till stående läge utan assistans. Detta kan bero på svaghet i muskulatur, balansproblem, sensoreringsstörningar eller andra neurologiska symtom. Sengångare har ofta behov av hjälpmedel som exempelvis rullstol, hiss eller annan teknik för att kunna förflytta sig säkert och oberoende.

Molekylär kloning är en biologisk teknik där man skapar exakta kopior av specifika gener eller andra stycken av DNA. Detta görs genom att skapa en rekombinant DNA-molekyl, vilken består av DNA från två olika källor. Denna rekombinanta DNA-molekyl innehåller oftast en önskad gen som är flankerad av kontrollsekvenser, så kallade promotor- och terminatorkärnor, som styr när och hur mycket av genen ska exprimera sig.

Den rekombinanta DNA-molekylen införs sedan i en värdcell, ofta en bakteriecell eller en eukaryot cell, där den kan replikera sig tillsammans med cellens egna gener. På det viset produceras stora mängder av den önskade genen eller DNA-sekvensen.

Molekylär kloning används inom forskning för att studera geners funktion och interaktion, för att producera proteiner i stor skala för medicinska tillämpningar och för att skapa genetiskt modifierade organismer som används inom jordbruk och bioteknik.

"Comparative anatomy" is a branch of anatomy that compares the structures of different species to understand their evolutionary relationships and adaptations. It involves studying the similarities and differences in the anatomy of various organisms, from simple to complex, to make inferences about their common ancestry and how they have adapted to their specific environments over time.

By comparing the anatomical structures of different species, researchers can identify homologous structures, which are features that are similar because they were inherited from a common ancestor, and analogous structures, which are features that are similar because they evolved independently as a result of similar environmental pressures or functions.

Comparative anatomy has played a crucial role in the development of modern evolutionary theory and continues to be an important tool for understanding the diversity of life on Earth.

DNA-sekvensanalys är en metod inom genetiken och bioinformatiken som används för att bestämma den exakta ordningsföljden (sekvensen) av nukleotider (baser) i en DNA-molekyl. Genom att undersöka och jämföra dessa sekvenser kan man få information om individens genetiska make-up, evolutionära härstamning och samband med olika arvsbundna sjukdomar eller andra genetiska egenskaper. DNA-sekvensanalys används också för att identifiera mikroorganismer såsom bakterier och virus genom att jämföra deras genetiska sekvenser med kända exemplar i databaser.

Paleontologi är ett forskningsfält som handlar om studiet av fossila växter, djur och deras spår, samt den geologiska kontext de hittats i. Det inkluderar bland annat studiet av hur livet har utvecklats och förändrats över tid, vilka miljöer och klimat som funnits under olika perioder, samt massutdöenden och andra stora händelser i jordens historia. Paleontologin använder sig av metoder från flera andra discipliner såsom geologi, biologi, fysik och kemi för att tolka de fossila lämningarna och få svar på de frågor som ställs.

I medical terms, "kycklingar" refererar vanligtvis till unga hönsdjur som är under 21 veckor gamla. De är mindre än vuxna höns och har vanligen en lägre andel kött på kroppen jämfört med äldre djur. Kycklingar är en populär matvara i många delar av världen, och deras kött är känt för sin låga fetthalt och höga proteinhalt.

'Elefanter' er en generell betegnelse for de største landdyr i verden, som tilhører familien Elephantidae. Der er to levende arter af elefanter: den afrikanske elefant (Loxodonta africana) og den asiatiske elefant (Elephas maximus). Disse to arter adskiller sig fra hinanden i flere henseender, bl.a. pga. forskellige slags øreform og størrelsesforskelle.

Den afrikanske elefant er den største art med en gennemsnitlig skulderhøjde på omkring 3,5 meter hos hannerne og 2,5 meter hos hunnerne. De har typisk store, næsten lodrette øreflager, der kan være så store som et menneskevoksen barns armspænd.

Den asiatiske elefant er lidt mindre med en gennemsnitlig skulderhøjde på omkring 3 meter hos hannerne og 2,5 meter hos hunnerne. De har typisk smallere og mere afrundede øreflager sammenlignet med den afrikanske elefant.

Begge arter er kendt for deres lange, fleksible trunk (eller snabel), som anvendes til at rive planter op, drække vand og have fat i genstande. Elefanter har også store, stærke hjørnetænder, der kaldes Stovbøffer, som bruges til at fjerne bark fra træer, forsvare sig mod rovdyr og konkurrerende elefanter samt til at løfte og flytte genstande.

Elefanter er intelligente dyr med et kompleks socialt system, hvor de lever i grupper ledet af en dominant hun (eller kalv). De er også kendt for deres emotionelle udtryk, herunder glæde, sorg og stress. Elefanterne er truede af tab af levesteder, jagt og konflikter med mennesker, hvilket har ført til en betydelig nedgang i deres bestande. De er nu beskyttet af international lov, og der arbejdes på at bevare dem for efterverdenen.

Amfibier är en biologisk term som används för att definiera djur som kan leva och fortplanta sig både i vatten och på land. De har utvecklat speciella anpassningar för att kunna klara av dessa två olika miljöer. Exempel på amfibier är grodor, paddor och salamandrar.

"Sjukdomsreservoarer" (engelska: "disease reservoirs") är ett epidemiologiskt begrepp som refererar till populationer eller miljöer där en sjukdom orsakad av en infektionskälla kan finnas och fortleva, även när den har utrotats hos människor. Detta innebär att sjukdomen kan spridas igen ifall reservoaren inte hanteras på ett effektivt sätt.

Exempel på sådana sjukdomsreservoarer kan vara djurpopulationer som är värdar för smittämnen, eller miljöer där smitta kan överleva under längre tid, till exempel i marken eller i vatten.

Sjukdomsreservoarer kan vara en stor utmaning när det gäller att kontrollera och eliminera infektionssjukdomar, eftersom de kan leda till återkommande utbrott och spridning av sjukdomen.

X-chromosome inaktivierung (X-chromosomal inactivation, XCI) är ett genetiskt mekanismer hos däggdjur som leder till att ett av de två X-kromosomen hos honkön inaktiveras. Detta görs för att jämna ut den genetiska dosen mellan könen, eftersom hanar har en X- och en Y-kromosom medan honor har två X-kromosomer.

Under embryogenesen i tidig utveckling sker en slumpmässig inaktivering av ett av de två X-kromosomen i varje cell, vilket resulterar i att varje cell i kroppen har endast en fungerande X-kromosom. Den inaktiverade X-kromosomen kondenseras till en karyotypisk struktur som kallas Barr-kropp (Barr body).

X-chromosomal inactivation är ett exempel på epigenetiska förändringar, vilket betyder att det inte beror på någon ändring i DNA-sekvensen själv, utan snarare på hur genomet regleras och organiseras. Denna process inkluderar modifiering av histonproteiner och metylering av DNA som leder till att X-kromosomen kompaktiseras och transkriptionen av dess gener stängs av.

Flasknosdelfinen (Lagenorhynchus cruciger) är en art i familjen delfiner (Delphinidae). Den kallas även korsdelfin på grund av de svarta markeringar som liknar ett kors på båda sidor om ryggfenan. Flasknosdelfinen lever i södra hemisfären, främst i subantarktiska vatten, och är en av de minsta arterna bland delfinerna med en längd på upp till 2 meter.

Flasknosdelfinen har en robust kroppsbyggnad och en distinkt teckning med ett mörkt huvud och rygg, vit buk och sidor samt de svarta markeringarna i form av ett kors. Den har en långsträckt, nedåtböjd nos (rostrum) som gett arten dess namn. Flasknosdelfinen lever i små grupper och är mycket aktiv och livlig. Födan består främst av fiskar och bläckfiskar.

Det saknas tillräckligt med information för att bedöma flasknosdelfinens status enligt IUCN:s kriterier, men den är sannolikt hotad på grund av incidentella bykter i fiskenät och möjliga effekter av klimatförändringar.

'Uttrar' (uttal: /ˈɵtːra/) är ett medicinskt begrepp som ofta används för att beskriva när en patient kan röra en kroppsdel eller utför en viss rörelse igen efter en period av förlamning eller oförmåga. Det kan till exempel handla om när någon som drabbats av ett slaganfall och haft problem med att röra sin arm eller ben kan börja använda den igen.

Uttrycket 'uttrar' kommer från det svenska verbet 'utträcka', som betyder 'sträcka ut'. Det används ofta i samband med rehabilitering och återhämtning efter sjukdom eller skada.

Det är värt att notera att 'uttrar' inte är det samma som 'rehabilering', som är en mer omfattande process inklusive olika behandlingsformer för att hjälpa patienten att återhämta sig och få tillbaka sin funktionalitet. Uttrar är snarare ett steg i denna process, när patienten kan börja använda en kroppsdel igen efter en period av inaktivitet eller förlamning.

"Monodelphis" er en slags pungdyr (pouch mammals) som tilhører ordnen Nasitornatura og familien Opossumidae. Den mest kjente arten i denne slikken er "Monodelphis domestica", også kalt Sydamerikansk musopossum eller Lyttle punggrise. Disse dyr er små, omkring 15-20 cm lange, og lever i regnskogsområder i Syd-Amerika. De er nattaktive og har en kort livslengde på om lag 1,5 år. "Monodelphis"-dyr er også viktige modeller for biomedisinsk forskning pga. deres simple kromosomsammensetning og hurtige reproduksjonstid.

I'm sorry for any confusion, but "Lizards" are not a medical term. They are a group of reptiles that make up the order Squamata, which also includes snakes. Lizards are characterized by having movable eyelids, external ears, and most species have four legs, although some have evolved to lose them. They come in a variety of shapes, sizes, and colors and can be found on every continent except Antarctica.

'Fortplantning' refererer til den biologiske proces hvor et individ producerer og overfører sine genetiske materialer til næste generation gennem formering og fødsel. Dette omfatter typisk produktionen af kønsceller (sædkvalmer eller æg), parring, befrugtning og udvikling af embryoet indtil fødslen. Fortplantningen kan ske på forskellige måder alt efter artsen, inklusive seksuelt og aseksuelt.

Ekologi är en gren inom biologin som studerar djurs, växters och mikroorganismernas förhållande till varandra och deras gemensamma miljö. I medicinskt sammanhang kan begreppet "ekosystem" användas för att beskriva de interaktioner som sker mellan olika levande varelser (biota) och deras fysiska omgivning inom en specifik miljö, till exempel i en människokropp.

Ett ekosystem inom en människokropp kan bestå av olika arter som samverkar, såsom bakterier, svampar och celler, tillsammans med deras fysiska miljö, till exempel olika typer av vävnader och kemiska signaler. Exempel på ekosystem inom människokroppen är matsmältningssystemet, andningssystemet och huden. Dessa ekosystem har en viktig roll för att underhålla homeostas, det vill säga att hålla kroppens olika system i balans och funktionsdugliga.

I medicinsk kontext kan studiet av ekosystem inom människokroppen vara viktigt för att förstå hur olika sjukdomar och hälsotillstånd påverkar interaktionerna mellan levande varelser och deras miljö, och hur man kan utveckla terapeutiska strategier för att behandla dessa tillstånd.

Enligt medicinska definitioner kan ett "sjölejon" (pinniped) vara ett samlingsnamn för olika arter sjölevande däggdjur, som till exempel:

1. Själva släktet 'sjölejon' (Zalophus), där den vanligaste arten är Kaliforniens sjölejon (Zalophus californianus).
2. Sydliga sjölejon (Otaria flavescens) som tillhör familjen Otariidae och förekommer i kustnära områden i södra Hemisfären.
3. Jungfruöarnas sjölejon (Neophoca cinerea), även kallat australiskt sjölejon, som är ett utrotningshotat djur som lever i Australiens kustområden.

Sjölejon är en grupp rovdjur som tillbringar större delen av sitt liv i havet och kommer upp på land för att fortplanta sig eller vila. De har simhud mellan tårna, vilket gör dem skickliga simmare.

"Drosophila proteins" refer to the proteins that are expressed by the genes found in the genome of Drosophila melanogaster, also known as the fruit fly. Drosophila is a widely used model organism in various fields of biological research, including genetics, developmental biology, and neurobiology. The study of Drosophila proteins has contributed significantly to our understanding of fundamental biological processes, such as gene regulation, cell signaling, and protein function.

Drosophila proteins are encoded by genes that are transcribed into messenger RNA (mRNA) molecules, which are then translated into proteins through a process called translation. The Drosophila genome contains approximately 15,000 genes, many of which encode for proteins with diverse functions. These proteins range in size from small peptides to large complex structures and play critical roles in various cellular processes, such as enzyme catalysis, DNA replication and repair, signal transduction, and cytoskeleton organization.

The study of Drosophila proteins has led to the discovery of many important biological concepts, including the mechanisms of gene regulation, the role of microRNAs in post-transcriptional gene silencing, and the function of protein domains in mediating protein-protein interactions. Additionally, Drosophila proteins have been used as models to study human diseases, such as cancer, neurodegenerative disorders, and developmental abnormalities. The insights gained from studying Drosophila proteins have provided valuable information for understanding the molecular basis of these diseases and developing new therapeutic strategies.

"Didelphis" er ein slags pungdyr (pouch mammals) som tilhører ordnen marsupialer. Den mest kjente art i slikten er Virginia punggrisen ("Didelphis virginiana"). Disse dyr har en særlig anatomi med en bærepose hvor de unger kan leve og die i de første ukeene av deres liv. De lever vanligvis i skogsområder og har ein brett kosthold, fra frukt og nektar til insekter og små dyr.

"Complementary DNA" (cDNA) är en syntetisk enkelsträngad DNA-molekyl som skapas genom att transkribera en messenger RNA (mRNA)-molekyl med hjälp av en revers transkriptas. cDNA används ofta i molekylärbiologiska experiment, till exempel för att klona specifika gener eller studera genuttryck.

Den komplementära naturen av cDNA och den ursprungliga mRNA-molekylen gör det möjligt att använda cDNA som en representation av den ursprungliga genen, eftersom basparningen mellan DNA och RNA följer komplementära regler (A parar sig med T respektive G parar sig med C). Detta gör cDNA till ett värdefullt verktyg inom molekylärbiologi, eftersom det ofta är lättare att arbeta med DNA än RNA.

'Reglering av genuttryck' (engelska: gene regulation) refererar till de mekanismer och processer som kontrollerar aktiviteten hos gener, det vill säga när och i vilken omfattning gener ska transkriberas till mRNA och översättas till protein. Detta är en central aspekt av genetisk kontroll och påverkar alla cellulära processer, inklusive celldifferentiering, cellcykelkontroll, apoptos och respons på miljöförändringar.

Regleringen av genuttryck sker på flera olika sätt, både vid transkriptionsnivån (där DNA transkriberas till mRNA) och translationsnivån (där mRNA översätts till protein). Några exempel på mekanismer som kan ingå i regleringen av genuttryck inkluderar:

* Transkriptionsfaktorer: Proteiner som binder till DNA-sekvenser upstream av gener och påverkar initieringen av transkriptionen. De kan aktivera eller inhibera transkriptionen beroende på deras bindningspreferens till DNA.
* Epigenetiska modifieringar: Förändringar i DNA-metylering, histonmodifiering och nukleosomposition som påverkar tillgängligheten av DNA för transkriptionsfaktorer och därmed reglerar genuttrycket.
* MikRNA: Små icke-kodande RNA-molekyler som binder till komplementära sekvenser i mRNA och påverkar stabiliteten eller translationskapaciteten hos dessa molekyler.
* Posttranskriptionella modifieringar: Förändringar av mRNA efter transkriptionen, inklusive 5'-capping, polyadenylering och splicing, som kan påverka stabiliteten, lokaliseringsmönstret eller translationskapaciteten hos mRNA.
* Posttranslationella modifieringar: Förändringar av proteiner efter translationen, inklusive fosforylering, acetylering och ubiquitinering, som kan påverka stabiliteten, aktiviteten eller interaktionsmönstret hos proteiner.

Genom att integrera information från dessa olika regulatoriska nivåer kan celler koordinera genuttrycket och svara på förändringar i intra- och extracellulära signaler. Dessa mekanismer är viktiga för cellulär differentiering, homeostas och patologi.

En mutation är ett tillfälligt eller permanet genetiskt förändring i DNA-sekvensen som kan resultera i en förändring i strukturen eller funktionen hos ett protein eller en genprodukt. Mutationer kan uppstå spontant under celldelning, eller orsakas av externa faktorer såsom strålning, kemikalier eller virus. Mutationer kan vara skadliga, neutrala eller till och med fördelaktiga beroende på vilken del av genomet de påverkar och hur de påverkar genens funktion.

'Mullvad' är ett svenskt slanguttryck som ofta används för att referera till en VPN (Virtual Private Network). En VPN skapar en säker, privat och incognito tunnel mellan ditt enheter och internet. Det gör det mycket svårare för någon annan att spåra dina onlineaktiviteter eller stjäla din personliga information.

En direkt medicinsk definition av 'Mullvad' finns inte, eftersom det är ett slanguttryck och inte en officiell term inom medicinen. Men i allmänhet kan användning av en VPN vara användbart för att skydda din personliga information och integritet online, vilket kan ha positiva effekter på ditt mentala välbefinnande och säkerhet.

'Livslängd' (engelska: life expectancy) är ett statistiskt mått som anger det genomsnittliga antalet år som en person i en viss population kan förväntas leva, räknat från födseln eller från en viss ålder. Det beräknas utifrån mortalitetsdata och speglar sannolikheten att överleva till olika åldrar i en given population under en specificerad tidsperiod. Livslängden kan variera beroende på olika faktorer som kön, etnicitet, socioekonomisk status och hälsobetingade faktorer som livsstil, miljö och tillgång till vård.

Testikel, eller testis, är ett par gonader (könskörtlar) hos manliga djur och människor. De är en del av det reproduktiva systemet och producerar spermier samt den manliga könshormonen testosteron. Testiklarna är också involverade i produktionen av andra hormoner som påverkar bland annat muskelmassa, röstläge, libido och benägenheten till aggressivt beteende. Testiklarna är placerade utanpå kroppen inom scrotum (skrotumsäcken) för att underhålla en lägre temperatur än kroppstemperaturen, vilket är nödvändigt för produktionen av normalt fungerande spermier.

'Biologisk mångfald' refererar till det sammanlagda antalet olika arter, ekosystem och genetiska varianter som finns inom ett visst geografiskt område eller globalt. Det inkluderar allt ifrån mikroorganismer i jorden till stora djurarter och alla växter, svampar och andra livsformer däremellan. Biologisk mångfald är viktig för att underhålla en balanserad och hälsofull ekosystem, eftersom varje art har en unik roll att spela i sin miljö.

En medicinsk definition av biologisk mångfald kan innebära fokus på den genetiska variationen som finns hos olika populationer och arter, och hur detta kan ha betydelse för deras resistens mot sjukdomar och anpassningsförmåga till förändringar i miljön. I en medicinsk kontext kan biologisk mångfald vara av intresse när man studerar smittspridning, epidemiologi och utveckling av nya läkemedel och terapier.

I medicinsk kontext, betyder "multigen familj" en familj där flera personer över två generationer har diagnostiserats med samma ärftlig sjukdom. Detta kan inkludera till exempel en mor och hennes barn, deras far/morfar och eventuellt även syskon eller kusiner till barnen.

Multigen familjer är viktiga att identifiera eftersom det kan indikera ett större risk för släktingar att utveckla samma sjukdom. Genetisk rådgivning och screening kan då erbjudas för att tidigt upptäcka och möjligen behandla sjukdomen innan allvarliga symptom uppstår.

I'm sorry for any confusion, but "Muridae" is not a medical term. It is a taxonomic family of small mammals that includes rodents such as mice, rats, hamsters, and gerbils. In a medical context, you might encounter individual species within this family (like mice or rats) in relation to research or disease transmission, but "Muridae" itself is not typically used.

RNA (Ribonucleic acid) är ett samlingsnamn för en grupp molekyler som spelar en central roll i cellens proteinsyntes och genuttryck. Det finns olika typer av RNA, men en specifik typ kallas just budbärarrNA (mRNA, messenger RNA). BudbärarrNA har till uppgift att transportera genetisk information från cellkärnan till ribosomen i cytoplasman, där den används för att bygga upp proteiner enligt instruktionerna i genomet. På så sätt fungerar budbärarrNA som ett slags "budbärare" av genetisk information mellan cellkärnan och ribosomen.

I'm sorry for any confusion, but the term "Valar" is not a medical term or concept. It is actually a fictional concept from J.R.R. Tolkien's Middle-earth legendarium, referring to a group of powerful beings in his fantasy universe. They are often described as being similar to angels or demigods in other mythologies. Therefore, there is no medical definition for "Valar."

Dygnsrytmen (engelska: circadian rhythm) refererar till den inre biologiska klocka hos levande organismer, inklusive människor, som reglerar olika fysiologiska processer och beteenden under dygnet. Dessa processer inkluderar sömn-vakenhetscykler, kroppstemperatur, blodtryck, hjärtfrekvens, hormonnivåer och andra funktioner.

Den centrala regulatorn av dygnsrytmen finns i en grupp nervceller i hypotalamus, en del av hjärnan som kallas supraChiasmatic nuclei (SCN). SCN koordinerar dygnsrytmen genom att kontrollera produktionen och release av hormoner såsom melatonin och cortisol. Dessa hormoner påverkar sömn-vakenhetscykler, kroppstemperatur och andra fysiologiska processer.

Dygnsrytmen är en cirka 24-timmars cykel som styrs av ljus-mörkercykeln i naturen. Exponering för naturligt dagsljus på morgonen hjälper att ställa in den inre klockan och underlättar en normal sömn-vakenhetscykel. Människor som arbetar nattskift eller reser över tidszoner kan uppleva störningar i sin dygnsrytm, vilket kan leda till sömnproblem och andra hälsoproblem.

Det finns ingen direkt medicinsk definition av "bevarande av naturresurser", eftersom detta är en term som oftast används inom miljö- och naturvårdsrelaterade sammanhang. Termen refererar till aktiviteter och policyer som syftar till att skydda och värna om naturliga resurser, såsom luft, vatten, mark, skogar och biologisk mångfald, för att säkerställa deras hållbar användning och bevara dem för framtida generationer.

Även om det inte finns en direkt medicinsk definition av begreppet, så kan bevarande av naturresurser ha en indirekt positiv effekt på hälsa och välbefinnande genom att skydda mot miljöfaktorer som kan påverka hälsan negativt, såsom luftföroreningar, vattenföroreningar och förlust av grönområden. Dessutom kan bevarandet av biologisk mångfald stödja hälsa och välbefinnande genom att erbjuda möjligheter till rekreation, stressreduktion och kontakt med naturen.

'Phoca' är ett släktnamn inom däggdjursgruppen sälar (Pinnipedia). Släktet Phoca innehåller flera arter som gråsäl, ringsäl och klappmyts. Dessa arter kännetecknas bland annat av att de saknar yttre öron och har en robust kropp med kort nos.

Genetic models är matematiska eller konceptuella representationer av genetiska system, processer eller fenomen. De används för att simulera och förutsäga hur gener och arvsbetingade egenskaper fungerar och interagerar på molekylär, cellulär och organismnivå. Genetic models kan hjälpa forskare att förstå genetisk variation, arvsregler, evolution, sjukdomsgenetik och andra aspekter av genetiken.

Det finns olika typer av genetic models, beroende på vilka egenskaper de beskriver och hur de representerar informationen. Några exempel är:

1. Populationsgenetiska modeller: används för att studera genetisk variation och selektion i populationer. Dessa modeller kan vara statistiska, simuleringsbaserade eller matematiska.
2. Quantitativ genetiska modeller: används för att undersöka kontinuerliga fenotypiska drag som påverkas av flera gener och miljöfaktorer. Dessa modeller kan vara polynomiella, strukturella ekvationer eller multivariata.
3. Molekylära genetiska modeller: används för att studera interaktioner mellan DNA, RNA och protein i celler. Dessa modeller kan vara strukturella, funktionella eller systembiologiska.
4. Systemgenetiska modeller: använder sig av data från höghtrognhetsgenomik och andra tekniker för att bygga nätverk av gen-gen-interaktioner och -reguleringar i celler. Dessa modeller kan vara grafbaserade, matematiska eller simuleringsbaserade.

Genetic models är viktiga verktyg inom genetisk forskning, eftersom de möjliggör systematiskt studium av komplexa genetiska system och hjälper till att generera hypoteser som kan testas experimentellt.

'Fysiologi, jämförande' är en gren inom fysiologin som handlar om att studera och jämföra funktionen hos olika levande väsen, till exempel mellan olika djurarter eller mellan djur och människor. Syftet är ofta att få ett bättre förståelse för de grundläggande mekanismerna som ligger bakom en viss fysiologisk funktion, genom att jämföra hur den utförs på olika sätt hos olika arter. Detta kan hjälpa forskare att identifiera evolutionärt konserverade mekanismer och processer, men även att upptäcka unika adaptiviteter hos specifika arter eller grupper av arter.

Exempel på områden där jämförande fysiologi kan vara användbar är studiet av nervsystemet, muskelaktiviteten, sinnesorganens funktion, ämnesomsättningen och andnings- eller cirkulationsfysiologin. Genom att jämföra dessa funktioner hos olika arter kan forskare få insikter om hur de har utvecklats över tid och hur de påverkas av olika evolutionära tryck, såsom miljöförändringar, livsstil och ekologiska nischer.

I medicinska sammanhang kan förflyttning avser man oftast rörelse eller förändring av läge hos ett organ, en kroppsdel eller en struktur inuti kroppen. Detta kan ske spontant på grund av sjukdom eller skada, eller så kan det vara en avsiktlig handling som utförs under en medicinsk procedur eller operation.

Exempel på medicinska tillstånd där förflyttning kan vara relevant inkluderar:

* Förskjutning av en benbit efter ett benbrott
* Organförflyttning under en transplantationsoperation
* Förflyttning av hjärtat under en hjärtkirurgisk procedure
* Förändringar i ryggmärgens position som kan leda till neurologiska symtom

I vissa fall kan förflyttning vara en normal och önskvärd process, som under läkemedelsverkan där ett läkemedel verkar på ett specifikt område i kroppen.

Transkriptionsfaktorer är proteiner som binder till DNA-sekvenser och hjälper till att initiera transkriptionen av gener till mRNA. De aktiverar eller stänger av genuttryck genom att interagera med cis-regulatoriska element i promotorregionerna eller enhancerregionerna av gener. Transkriptionsfaktorer kan också hjälpa till att koordinera och integrera signaler från olika cellulära signaltransduktionsvägar för att kontrollera genuttrycket i olika typer av celler under olika fysiologiska eller patologiska tillstånd.

'Drosophila melanogaster' er en art av insekt som tilhører familien Drosophilidae og er bedre kjent under navnet bananflue. Det er en meget liten art med en gjennomsnittlig lengde på 2-3 millimeter, og den har en typisk gyllenbrun farge med sorte striper på bakkroppen.

Drosophila melanogaster er en av de mest studerte organismer i biologi og genetikk, delvis på grunn av sin enkle oppbygning og kort levetid på bare 40-50 dager. Den har også en relativt enkel generasjonstid på omkring to uker, hvilket gjør den velegnet for genetiske studier.

Dess genom er fullstendig sekventert og inneholder cirka 13.000 gener, noe som gir forskere en unik mulighet til å studere genuttrykk, regulering og interaksjoner i en levende organisisme. Drosophila melanogaster er også viktig for medisinsk forskning, da mange av de gener som styrer utviklingen og funksjonen hos denne artien også finnes hos mennesker. Studier av disse genene kan derfor gi viktige innsikter i forståelsen av menneskelig sykdom, inkludert arvelige sykdommer og kraftigere former for kreft.

'Takifugu' er en slags fisk som tilhører familien Tetraodontidae, og inkluderer arter som blir omtalt som kuglefisk eller pufferfisk. Mange arter i denne familien inneholder et giftig stoff som kalles tetrodotoksin (TTX), som kan være dødelig for mennesker hvis det konsumeres. Takifugu-fisken er en del av den japanske kjøkkenkulturen, og blir servert som en delikatesse etter at alle giftige organer har fjernet under en metode kalt 'fugufining'.

I medicinen kan "signalomvandling" definieras som den process där celler eller molekyler omvandlar inkommande signaler till en biologisk respons. Detta sker ofta genom en kaskad av reaktioner, där en initial signal aktiverar en receptor, som sedan aktiverar andra molekyler i en signalkedja. Den slutliga responsen kan vara en genetisk aktivering eller enzymatisk aktivitet, beroende på vilken typ av cell och signal som är inblandad. Signalomvandling är en central mekanism för cellkommunikation och koordinering av cellulära processer som tillväxt, differentiering och apoptos (programmerad celldöd).

'Tand' er en del af muskuloskeletal systemet og er definert som et hård, vitamin-riggt struktur, der består af roden (radix) og kronen (corona). Tanden dannes af tre typer væv: cementum, dentin og pulpa. Cementum er det yderste lag, der danner en fast forbindelse mellem tanden og kæbeknoglen. Dentin ligger under cementum og udgør den største del af tanden. Pulpaen er det indre væv i tanden, der indeholder blodkar og nerver. Tandens overflade er beklædt med et hårdt lag, kaldet emaljen, som er det hårdeste stof i kroppen. Tanden har en central hulhed, pulpaen, der indeholder blodkar, nerver og andre vævstyper.

Tandens funktioner inkluderer: at bide, knuse og maler føde til passende størrelse for at lette svælgen; hjælp til tale; og bidrage til æstetikken ved at give ansigtet form. Tandpleje er vigtig for at opretholde sundheden af tænderne og tandkød og forebygge sygdomme som karies og parodontoopati.

'Sirenia' är ett taxonomiskt ordning inom djurvärlden, som innefattar de marina däggdjuren som kallas sjökor. De lever i tropiska och subtropiska havsområden och har en speciell näringsspecialisering på att äta sjögräs. Sjökorna är kända för sin robusta, tunga kroppsbyggnad och deras simhud mellan fingrarna och tårna. De flesta arterna i denna ordning är hotade eller starkt hotade på grund av habitatförlust och jakt.

"Carnivory" refers to a diet that consists mainly or exclusively of animal tissue, including meat, fish, and poultry. In medical terms, carnivory is not typically used as a diagnostic category, but rather as a descriptive term for a person's dietary habits. It's important to note that while a purely carnivorous diet can provide all the necessary nutrients for survival, it may also increase the risk of certain health problems such as cardiovascular disease and colon cancer if not properly balanced with other essential nutrients. A well-planned and balanced omnivorous or vegetarian diet is generally recommended for optimal health.

Det finns ingen medicinsk definition av "hundar", eftersom hundar inte är ett medicinskt begrepp. En hund är en typ av djur, en domesticerad varietet av vargen (Canis lupus familiaris). Även om det kan finnas veterinärmedicinska frågeställningar och behandlingar som är specifika för hundar, så är de inte en del av en medicinsk definition.

'Caenorhabditis elegans' är en art av rundmaskar som är vanligt förekommande i naturen och används flitigt inom forskning, särskilt inom molekylär biologi och neurovetenskap. Den är mycket liten, med en längd på ungefär 1 mm, och har en kort livslängd på omkring tre veckor.

Den genetiska uppbyggnaden hos 'Caenorhabditis elegans' är väl studerad och den var den första eukaryota organismen vars genom helt secvenserades. Den har en relativt enkel nervsystem med exakt 302 neuron som alla är identifierade och kartlagda, vilket gör den till ett användbart modellorganism för att studera neurobiologiska processer som lära, minne och beteende.

'Caenorhabditis elegans' är också en populär modellorganism inom åldranderesearch på grund av sin korta livslängd och den förmågan att utveckla åldersrelaterade sjukdomar som neurodegenerativa sjukdomar.

"Gnagarsjukdomar" är ett samlingsbegrepp för sjukdomar som drabbar gnagare, såsom möss och råttor. Det kan inkludera en bred väg av infektioner, parasitangrepp, genetiska tillstånd och cancer. Några exempel på specifika gnagarsjukdomar är:

1. Salmonellos - Bakterieinfektion som kan orsaka diarré, feber och buksmärtor hos både djur och människor.
2. Leptospiros - Bakterieinfektion som kan orsaka feber, muskelvärk och blod i urinen hos gnagare, och kan överföras till människor via kontaminert vatten eller direktkontakt med infekterade djur.
3. Tularemi - Bakterieinfektion som orsakar feber, hosta, diarré och hudutslag hos gnagare och kan överföras till människor via kontakt med smittat material eller bett från infekterade djur.
4. Hantavirus - Infektion orsakad av hantavirus som kan överföras till människor genom inandning av damm från urin, avföring eller spillning från infekterade gnagare.
5. Lymfocytisk choriomeningit (LCM) - Virusinfektion som orsakar feber, huvudvärk och muskelvärk hos gnagare och kan överföras till människor via kontakt med infekterade djur eller deras exkrementer.
6. Campylobacterios - Bakterieinfektion som orsakar diarré, buksmärtor och feber hos gnagare och kan överföras till människor via kontaminert mat eller vatten.
7. Ytterligare infektioner orsakade av bakterier, parasiter och svampar som kan överföras från gnagare till människor.

'Drosophila' är ett släkte inom flugordningen, och det mest kända arten inom släktet är bananflugan (*Drosophila melanogaster*). Denna art är en vanlig modellorganism inom genetisk forskning på grund av sin enkla uppbyggnad, kort livscykel och lätta odling. Genomet hos bananflugan är väl studerat och den har blivit ett viktigt verktyg för att förstå grundläggande principer inom genetik och developmental biology.

Genmanipulerade djur definieras som djur vars genetiska material har ändrats genom användning av bioteknik, ofta med hjälp av tekniker såsom genteknik eller geneditering. Det kan innebära att ett eller flera gener har lagts till, tagits bort eller modifierats i djurets DNA-sekvens. Syftet med genmanipulation kan vara att introducera en ny egenskap hos djuret, förändra en befintlig egenskap eller ta bort en egenskap helt. Genmanipulerade djur används inom forskning, medicin och jordbruk.

'Tumlare' är inget etablerat medicinskt begrepp, men det används ibland informellt för att beskriva en person som rör sig bland patienter och personal på sjukhus eller kliniker utan tydlig orsak eller roll. Det kan vara någon som inte har några tydliga uppgifter eller syfte med sin närvaro, och kan ibland uppfattas som störande eller förvirrande.

I medicinsk kontext är det viktigt att använda klara och precisa begrepp för att undvika missförstånd och förbättra kommunikationen mellan patienter, familjer och hälsovårdspersonal.

Herpestidae er en familie i ordnen Carnivora, der omfatter 34 arter af manguster i Afrika og Asien. Disse dyr er overvejende kødædere, men de ernærer sig også af insekter, frugt og andre planter. Mangusterne er kendt for deres evne til at dræbe giftige slanger, herunder kobras. De fleste arter i familien Herpestidae er små til mellemstore, med en længde på 30-75 cm og en vægt på 0,5-4 kg. De har oftest et slankt legeme, små ører og en lang hale. Mangusterne er generelt sociale dyr, der lever i grupper med flere individer. Nogle arter er blevet domesticeret og anvendes som skadedyrsbekæmpelse i visse områder af verden.

Dykning kan definieras som en aktivitet där en individ helt eller delvis dyker under vattenytan med hjälp av andningsapparat, såsom en andetagspåse eller en autonom andningsapparat. Dykning innebär ofta att man förflyttar sig under vattnet och kan omfatta en mängd olika aktiviteter, som exempelvis sportdykning, tekniskt dykning, kommersiellt dykning och fritidsdykning. Dykning kan utföras i en mängd olika miljöer, som hav, sjöar, floder och konstgjorda simbassänger.

I medically speaking, the term "Nötkreatur" refers to a member of the Bos genus, specifically the domestic species Bos taurus (cattle) or Bos indicus (zebu). These animals are often raised for their meat, milk, hides, and labor. In some contexts, "nötkreatur" may also refer to other large herbivorous mammals, such as bison or water buffalo, that are used in similar ways. However, it's important to note that these animals belong to different genera (Bison and Bubalus, respectively) and are not technically classified as "nötkreatur" in a strict sense.

Sekvenshomologi hos nukleinsyror refererar till den grad av likhet i sekvensen av baspar som finns mellan två eller flera DNA- eller RNA-molekyler. När sekvenserna har en hög grad av homologi, innebär det att de delar en gemensam evolutionär historia och är relaterade till varandra.

Sekvenshomologi mäts ofta som procentsatsen av identiska baspar mellan två sekvenser, men det kan också räknas in antalet substitutioner, insertioner och deletioner som skiljer sekvenserna åt. En hög grad av sekvenshomologi kan vara ett tecken på att två gener kodar för proteiner med liknande funktioner eller att de utför samma biokemiska reaktion i olika organismer.

Det är värt att notera att när vi pratar om sekvenshomologi hos nukleinsyror, så kan det finnas både konserverade regioner och variabla regioner i sekvenserna. Konserverade regioner är de delar av sekvensen som har varit under stark selektionstryck och därför har bevarats oförändrade över tid, medan variabla regioner kan ha varierat mer under evolutionen.

Sekvenshomologi används ofta inom bioinformatik och molekylärbiologi för att undersöka evolutionära relationer mellan olika arter eller organismer, för att identifiera genar och proteiner med okänd funktion samt för att utveckla nya läkemedel och terapeutiska strategier.

'Trichechus' är ett släkte i familjen sjökojor (Trichechidae). Det inkluderar tre arter:

1. Trichechus inunguis - Amazonas sjöko
2. Trichechus manatus - Karibisk sjöko eller amerikansk sjöko
3. Trichechus senegalensis - Västafrikansk sjöko eller senegalsk sjöko

Sjökorna är stora, växtätande däggdjur som lever i sötvatten och bräckt vatten i tropiska och subtropiska delar av världen. De kännetecknas av en robust kropp, en lång, flexibel nos och simhud mellan tårna på de främre extremiteterna. Sjökorna är intelligenta djur och är kända för sin goda minne och sociala beteende. De lever ofta i små grupper och kommunicerar med varandra genom en rad olika ljud.

I'm sorry for any confusion, but "Murinae" is not a medical term. It is a taxonomic classification used in biology to refer to a subfamily of rodents known as murids, which includes mice, rats, hamsters, and gerbils, among others. If you have any questions related to the medical field, I'd be happy to help!

Tetraodontiformes är en ordning av strålfeniga fiskar som innehåller familjer såsom koffertfiskar (Ostraciidae), blåsfiskar (Tetraodontidae), paddfiskar (Diodontidae) och kubburkar (Molidae). Karaktäristiskt för denna ordning är att fiskarna har täta, benplatta betäckta käkar med fyra hörntänder. Många arter inom Tetraodontiformes kan även blåsa upp sig själva till en boll som ett försvar mot predatorer. Flera arter inom denna ordning är giftiga och kan vara farliga för människor om de konsumeras eller kommer i kontakt med deras gift.

I medically related context, the term 'geography' does not have a specific or unique definition. In general, it refers to the study of locations and the distribution of phenomena across Earth's surface, including cultural, physical, and political features. However, in some cases, medical professionals might use the term 'medical geography' or 'health geography,' which focus on the spatial aspects of health, healthcare access, and disease patterns. These fields investigate how factors like location, environment, and social determinants influence health outcomes and disparities.

I'm sorry for any confusion, but the term "Pälssälar" doesn't have a direct medical definition in English. The term appears to be a Swedish word that roughly translates to "Fur seals" in English. Fur seals are a group of mammals belonging to the family Otariidae, which also includes sea lions. They are known for their thick fur coats and are found in the waters of the North Pacific and Southern Hemisphere.

If you have any further questions or if there's something else you had in mind, please let me know!

Suprachiasmatiska kärnan (SCN) är ett par av kärnor i hypotalamus, en del av hjärnbarken, som utgör den centrala delen av vår biologiska klocka. SCN reglerar bland annat sömn-vakenhetscykeln och andra cirkadiska rytmer genom att tolka ljussignaler från det yttre miljön. Den tar emot information via synnerven (nervus opticus) som passerar över korsningen i chiasma opticum, därför kallas den suprachiasmatisk, vilket betyder "över korsningen". SCN består av två olika typer av nervceller med olika funktioner och är viktig för att hålla kroppens fysiologiska processer synkroniserade med varandra och med den 24-timmars cirkadiska dygnsrytmen.

'Animal behavior' er en gren av biologi som undersøker hvordan dyr oppfør seg og hvorfor de gjør det. Dette inkluderer studier av dyrs kommunikasjon, sosiale strukturer, rutiner, instinkter og adaptive strategier i forhold til deres miljø.

En mer medisinsk definisjon av 'djurs beteende' kan være relatert til dyreetisk avvik, som er abnorme, kompulsive eller skadelige handlinger som utføres av dyr. Disse handlingene kan være satt i sammenheng med fysiologiske lidelser, psykiske lidelser eller både de to. Forskere og dyrlæger kan analysere dyrs beteende for å diagnosticere og behandle sykdommer, stressrelaterte problemer eller adferdsproblemer hos dyr i fangenskap eller i vilt tilstand.

En embryo hos däggdjur är den tidiga utvecklingsfasen av ett foster, vanligtvis från befruktningen till omkring 8 veckor. Under denna period sker snabba förändringar och differentiering av cellerna, vilket leder till att de grundläggande organen och systemen bildas. Embryots utveckling kännetecknas av celldelning, migration, differensiering och interaktion mellan celler, vilket kräver en precis kontroll av genuttryck och signalsubstanser för att garantera en normalt embryonal utveckling.

'Vomero-nasalis' är inget etablerat medicinskt begrepp eller diagnos. Det verkar som om det kan vara en felstavning eller förväxling med 'vomer-nasal', vilket hänvisar till vomerbenet, en del av näsbotten, och nasalkanalen, en passage mellan näshålan och överkäken.

Ibland kan 'vomero' användas som en förkortning för 'vomerovaginal komplex', ett anatomiskt område i kvinnans underliv där livmoderhalsen, slidan och urinblåsan möts. I detta fall skulle 'vomero-nasalis' inte ha någon mening alls inom en medicinsk kontext.

Det är viktigt att bekräfta korrekt användning av termer och begrepp för att undvika missförstånd eller felaktiga slutsatser inom ett medicinskt sammanhang.

Fysiologisk anpassning (eng. "physiological adaptation") refererar till de mekanismer och processer som inträffar inom en organisms kropp för att möjliggöra överlevnad och optimal funktion i en viss miljö. Detta kan involvera ändringar på cell-, vävnads- eller systemnivå, och kan ske som svar på både kortvariga och långvariga stimuli. Exempel på fysiologisk anpassning inkluderar reglering av kroppstemperatur, blodtryck, andning, och metabolism.

Sexuellt beteende hos djur definieras som beteenden som direkt eller indirekt leder till parning och reproduktion. Detta kan inkludera en rad olika handlingar, beroende på art och individ, såsom flirtande, uppvaktningsbeteende, parningslekar, kopulation och andra former av intim kontakt. Många djurarter har också specifika ritualer eller beteenden som är associerade med parningstiden, till exempel revirdränande hos älgar eller hästbockarnas strider om honorna.

Det är värt att notera att sexuellt beteende hos djur kan också inkludera icke-reproduktiva handlingar, såsom homosexualitet och självupplevelse. Dessa former av beteende har observerats hos en rad olika djurarter och kan ha en rad olika funktioner och syften, till exempel att stärka sociala band eller reducera stress.

In situ-hybridisering (ISH) är en teknik inom molekylärbiologi som används för att detektera och lokalisera specifika DNA- eller RNA-sekvenser i celler eller vävnader. Tekniken bygger på hybridisering av komplementära sequensemolekyler, vanligtvis små fluorescerande eller radioaktivt märkta probar (eller sonder), till målsekvensen in situ i den fysiska positionen där de finns i cellen eller vävnaden.

Denna metod används ofta för att undersöka genuttryck, genernas aktivitet och lokalisering samt för att detektera specifika virus eller patogener inom diagnostiska tillämpningar. In situ-hybridisering kan utföras som en manuell process eller med hjälp av automatiserade system, och det finns också olika varianter av tekniken, såsom FISH (Fluorescens in situ-hybridisering) och CISH (Chromogenisk in situ-hybridisering).

Alligatorer och krokodiler är två närstående grupper av stora, köttätande kräldjur som tillhör ordningen Crocodylia. De flesta arter lever i sötvatten, men några lever även i bräckt vatten eller på land. Alligatorer och krokodiler har en robust kroppsbyggnad med kraftiga lemmar, ett tjockt pansar av benplattor på ryggen och en långsträckt nos. De är mycket anpassningsbara rovdjur som lever av fisk, fåglar, däggdjur och as.

Det finns två familjer av alligatorer och krokodiler: Alligatoridae och Crocodylidae. Till familjen Alligatoridae hör de två arterna alligatorer (Alligator mississippiensis och Alligator sinensis) samt caimaner (Caiman crocodilus, Caiman latirostris, Caiman yacare och Melanosuchus niger). Till familjen Crocodylidae hör de stora krokodiler som lever i Afrika, Asien och Australien, såsom Nilkrokodilen (Crocodylus niloticus), Saltvattenskrokodilen (Crocodylus porosus) och Australisk sötkrokodilen (Crocodylus johnstoni).

Alligatorer och krokodiler är mycket lika varandra till utseendet, men det finns några skillnader mellan dem. Alligatorer har en bred, U-formad nos med en välvd överkäke, medan krokodilers nos är längre och mer V-formad. När de sluter munnen ser det ut som att alligatorer har ett brett leende, medan krokodiler har en smalare linje av tänder.

Alligatorer och krokodiler spelar en viktig roll i sina ekosystem genom att hålla populationerna av andra djur i schack och att bidra till näringskretsloppet. De är också ett värdefullt resurshuvud för länder som har dem, eftersom de attraherar turister och kan användas för att producera skinn och kött.

'Gendubblering' (engelska: gene duplication) är ett samlingsbegrepp för fenomenet där ett genoom innehåller två eller flera kopior av samma gen. Detta kan inträffa på olika sätt, till exempel genom att en del av kromosomen dubblerar sig (segmental duplication), eller genom att hela kromosomen dupliceras (whole-genome duplication).

Gendubblering kan ha olika effekter beroende på omständigheterna. I vissa fall kan det leda till evolutionärt nyttjande av den extra genen, till exempel genom att den utvecklas till att koda för en något annorlunda proteinvariant eller att den tar över en funktion från den ursprungliga genen. I andra fall kan det leda till negativa effekter, som ökad genetisk instabilitet eller sjukdomar orsakade av överaktivitet hos den dubblerade genen.

I vissa fall kan gendubblering spela en viktig roll i evolutionen av nya arter och komplexa fenotyper, genom att ge material för naturligt urval att agera på.

Tertiär proteinstruktur refererar till den tresdimensionella formen och flexibiliteten hos ett proteinmolekyl som resulterar från de specifika interaktionerna mellan dess sekundära strukturelement, såsom alfa-helixar och beta-flakor. Den tertiära strukturen av ett protein bestäms av den sekvensordningen (primär struktur) av aminosyror som utgör proteinet och de krafter som verkar mellan dem, såsom vätebindningar, dispersion-krafter och elektrostatiska attraktioner. Den tertiära strukturen är viktig för ett proteins funktionella aktivitet och kan vara stabil eller dynamisk beroende på proteinets roll i cellen.

Cheirogaleidae är en familj i ordningen primater som består av små, nattaktiva lemurer som förekommer på Madagaskar. De kallas även för mullvadslämliknande lemurer på grund av sin långa, klumpiga nos och deras förmåga att klättra upp-och-ner i träd med hjälp av sina kraftiga bakben. Familjen innehåller fyra släkten: Cheirogaleus, Microcebus, Mirza och Allocebus. Dessa djur är mycket små, vanligtvis mellan 12 och 30 cm långa (huvud och bål), och väger mellan 30 och 500 gram. De har en yvig svans som ofta är lika lång eller längre än deras kroppslängd. Cheirogaleidae är kända för sin förmåga att gå in i ett stelt tillstånd, torpor, under perioder av matbrist eller då temperaturerna sjunker.

I en medicinsk kontext refererer tidsfaktorer ofte til forhold der har med tiden at gøre, når det kommer til sygdomme, behandlinger eller sundhedsforhold. Det kan eksempelvis være:

1. Akutte vs. kroniske tilstande: Hvor akutte tilstande kræver øjeblikkelig medicinsk indgriben, kan kroniske tilstande udvikle sig over en længere periode.
2. Tidspunktet for diagnose og behandling: Hvor hurtigt en sygdom identificeres og behandles, kan have væsentlig indvirkning på prognosen.
3. Forløb og progression af en sygdom: Hvor lang tid en sygdom tager at udvikle sig eller forværres, kan have indvirkning på valget af behandling og dens effektivitet.
4. Tidligere eksponeringer eller længerevarende sundhedsproblemer: Tidsfaktoren spiller også en rolle i forhold til tidligere eksponeringer for miljøfaktorer, infektioner eller livsstilsvalg, der kan have indvirkning på senere helbredsudvikling.
5. Alder: Alderen kan have indvirkning på risikoen for visse sygdomme, svarende til at visse sygdomme er mere almindelige hos ældre end yngre mennesker.
6. Længerevarende virkninger af behandling: Tidsfaktoren spiller også en rolle i forhold til mulige bivirkninger eller komplikationer, der kan opstå som følge af længerevarende medicinske behandlinger.

I alle disse tilfælde er tidsfaktoren en vigtig overvejelse i forbindelse med forebyggelse, diagnostisk og terapeutisk beslutningstagen.

Genetic selection refers to the process of selecting and breeding organisms with specific heritable traits over multiple generations to achieve a desired change in a population. This can occur naturally through processes such as natural selection, or it can be artificially induced by humans in activities such as selective breeding or genetic engineering.

In genetic selection, certain individuals are chosen to reproduce based on their desirable traits, with the goal of increasing the frequency of those traits in future generations. This process can lead to significant changes in the characteristics of a population over time, and has been used for centuries in agriculture and animal husbandry to produce crops and livestock with desired qualities such as increased yield, improved disease resistance, or enhanced nutritional content.

In modern genetics, genetic selection is often used in conjunction with other techniques such as gene editing to achieve specific changes in the genetic makeup of organisms. This has important applications in fields such as medicine, agriculture, and biotechnology, where it can be used to develop new treatments, improve crop yields, or create novel biological products.

Feeding behavior kan definieras som de mentala, emotionella och fysiska processer som styr hur individen letar upp, förbereder, konsumerar och tillfredsställs av sin näringsintag. Detta inkluderar instinkter, aptitreglering, smakpreferenser, matval, mättnadskänsla och sociala aspekter som matvanor och tabun. Feeding behavior kan påverkas av en rad faktorer som ålder, kognition, emotionell status, kultur, erfarenheter och fysiska tillstånd som sjukdomar eller skador.

Organspecificitet (også kendt som organotropisme) er et begreb inden for patologi og immunologi, der refererer til den evne, som visse sygdomme, især cancer, har til at sprede sig specifikt til bestemte organer i kroppen. Dette skyldes ofte, at kræftcellerne udtrykker bestemte molekyler, som de kan binde til på overfladen af specifikke celler i det pågældende organ. På denne måde kan kræftcellerne invadere og kolonisere dette organ mere effektivt end andre dele af kroppen. Organspecificitet kan også have en betydning inden for immunologi, hvor visse immunresponser er specifikt rettet mod bestemte organer i kroppen.

"Cell line" er en betegnelse for en population av levende celler som deler seg selvstandig og ubestemt i laboratoriet. Disse cellene har typisk samme karyotype (sammensetningen av deres kromosomer) og genetiske egenskaper, og de kan replikeres over en lang periode av tid. De kan brukes i forskning for å studere cellebiologi, molekylær biologi, farmakologi, virologi og andre områder innen biovitenskapen. Eksempler på velkjente cellinjer inkluderer HeLa-cellinjen (som er tatt fra en livstrukturløs kvinne i 1951) og Vero-cellinjen (som er vanlig å bruke i studier av virusinfeksjoner).

Enligt biologin är "dinosaurie" (av grekiskans *deinos*, "fruktansvärd" och *sauros*, "ödla") ett samlingsnamn på en grupp utdöda kräldjur som dominerade jordens landlevande fauna under större delen av Mesozoikum, det vill säga för cirka 160 miljoner år sedan. Dinosaurierna var mycket mångfaldiga och spände över en rad olika storlekar, former och livsstilar. De flesta av dem var tvåbenta växtätare eller köttätare, men det fanns även fyrbenta exemplar och några som levde i vattnet.

Trots att de ofta förknippas med stora, grova reptiler var många dinosaurier relativt små och lättbyggda. De flesta av dem hade en upprätt hållning och rörde sig på två ben, men det fanns också arter som gick på alla fyra. Dinosauriernas storlek var mycket varierande, från små köttätare som kunde jaga insekter till gigantiska växtätare som kunde bli upp till 30 meter långa och väga över 100 ton.

Dinosauriernas utdöende förknippas ofta med ett stort asteroidnedslag för cirka 65 miljoner år sedan, men det är fortfarande en öppen fråga hur stor roll asteroidnedslaget spelade i deras undergång. Andra teorier pekar på att de gradvis dog ut till följd av klimatförändringar och konkurrens med andra djurgrupper, som fåglarna, som är dinosauriernas närmaste nu levande släktingar.

En "endangered species" är enligt medicinsk terminologi en art eller population av djur, växter eller andra levande organismer som är hotade av utrotning i ett visst geografiskt område. Detta kan bero på många olika orsaker, till exempel habitatförlust, föroreningar, klimatförändringar, överexploatering eller konkurrens med invasiva arter.

I flera länder, inklusive USA och Sverige, använder man sig av en officiell lista över hotade arter som förvaltas av myndigheterna. I USA är det Fisk-och Viltjägarnas Departement (US Fish and Wildlife Service) som ansvarar för att administrera och uppdatera den federala listan över hotade och hotade arter, medan Sveriges motsvarighet är ArtDatabanken.

Det är viktigt att bevara hotade arter eftersom de ofta har en viktig funktion i sina ekosystem och kan vara ett tecken på ett hälsosamt miljö. Dessutom kan de ha ett vetenskapligt, kulturellt eller ekonomiskt värde för människan.

"Animals in a zoo," from a medical perspective, typically refer to a collection of various species of animals that are kept and displayed in a dedicated facility for educational, conservation, or research purposes. These animals may come from different parts of the world and represent diverse ecosystems and habitats. They are usually housed in enclosures designed to mimic their natural environments as closely as possible.

Zoo veterinarians play an essential role in providing medical care to these animals, ensuring their health, welfare, and well-being. Regular check-ups, preventive healthcare measures, such as vaccinations and parasite control, and treatment of illnesses or injuries are all part of the medical management of zoo animals.

Moreover, many zoos contribute significantly to wildlife conservation efforts through captive breeding programs for endangered species, rehabilitation and release initiatives, and research collaborations with universities and other institutions. In this context, 'animals in a zoo' can also refer to the valuable resources that help preserve biodiversity and promote understanding of the natural world.

"C57BL mice" är en specifik stam av möss som används i biomedicinsk forskning. Denna musstam är inavlad och har en homogen genetisk bakgrund, vilket gör dem till ett värdefullt verktyg för att studera genetiska faktorers roll i olika sjukdomar och biologiska processer.

C57BL musen är känd för sin robusta hälsa, lång livslängd och god fertilitet, vilket gör den till en populär stam att använda i forskning. Den har också visat sig vara sårbar för vissa sjukdomar, som exempelvis diabetes och katarakter, vilket gör den till ett användbart djurmodell för att studera dessa tillstånd.

Det finns flera understammar av C57BL musen, såsom C57BL/6 och C57BL/10, som skiljer sig något från varandra i genetisk makeup och fenotypiska egenskaper. Dessa understammar används ofta för att undersöka specifika frågeställningar inom forskningen.

Befolkningstäthet (population density) är ett mått på hur många invånare det finns per ytenhet i ett visst geografiskt område. Det definieras ofta som antalet invånare per kvadratkilometer (personer/km2).

En hög befolkningstäthet kan ses i stora, tätbefolkade städer och urbana områden, medan lantliga områden och mindre befolkade länder tenderar att ha en lägre befolkningstäthet. Befolkningstätheten kan påverkas av olika faktorer som migration, fertilitet, mortalitet, urbanisering och planering av bostadsområden.

Befolkningsdynamiken är ett område inom demografi som handlar om att studera och analysera de demografiska processer som påverkar en populations storlek och sammansättning över tid. Detta innefattar födelsetal, dödlighet, migration, åldersstruktur och befolkningsförändringar i olika populationer. Medicinsk betydelse av befolkningsdynamik kan handla om att förstå hur dessa demografiska faktorer påverkar hälsa, sjukdom och vårdbehov hos en population. Exempelvis kan förändringar i födelsetal och åldersstruktur ha betydelse för planering av vården och resurser inom olika områden som pediatrik, geriatrik och sjukvårdspersonals utbildning.

Hjärnan är det centrala nervösa systemets kontroll- och koordineringsorgan. Den består av hjärnbarken (cerebrum), liljan (cerebellum) och förlängda märgen (medulla oblongata), samt flera inre strukturer så som thalamus, hypothalamus och hippocampus. Hjärnan är ansvarig för högre kognitiva funktioner såsom tankeprocesser, minne, språk och medvetandet, samt kontrollerar också kroppens autonoma funktioner som andning, hjärtrytm och kroppstemperatur. Hjärnan är indelad i två hemisfärer och innehåller miljarder nervceller (neuron) som kommunicerar med varandra via nervimpulser för att skapa tankar, känslor, minnen och handlingar.

'Fenotyp' är ett begrepp inom genetiken och betecknar de observerbara egenskaper, drag eller karaktärer hos en individ som resulterar från den specifika kombinationen av arv (genotyp) och miljöpåverkan. Fenotypen kan vara fysiska egenskaper såsom ögonfärg, storlek och form, men även beteendemässiga drag som intelligens och personlighet. Fenotypen uttrycks genom interaktionen mellan genotypen och olika miljöfaktorer som livsstil, näringsintag, sjukdomar med mera.

Sebrafiskproteiner refererer til proteiner som findes i zebrafisken (Danio rerio), en lille, tropisk ferskvandsfiskart. Zebrafisken er blevet et vigtigt modelorganisme inden for biomedicinsk forskning pga. dens simple opbygning, korte generationstid og store antal af afkom. Derfor har proteiner fra zebrafisk også fået betydning inden for forskningen.

Sebrafiskproteiner kan have mange forskellige funktioner i forskellige cellulære processer, herunder reguleringen af immunforsvar, celledeling, differentiering og apoptose (programmeret cellet død). Nogle sebrafiskproteiner kan have potentiale som terapeutiske mål eller markører for sygdomme hos mennesker. Derfor er studiet af sebrafiskproteiner vigtig for at forstå molekylære mekanismer bag mange cellulære processer og sygdomme.

'Pseudogen' är ett begrepp inom genetiken och refererar till en sekvens i DNA som liknar en fungerande gen, men saknar förmågan att producera ett funktionellt protein. Det kan bero på att pseudogenen innehåller mutationer som förhindrar transkription eller translation av genen, eller att den saknar nödvändiga regulatoriska sekvenser. Pseudogener anses vara rester av evolutionära händelser, där genduplikering eller retrotransposition har skett och resulterat i en kopia av genen som senare blivit inaktiverad. De flesta pseudogener är ofunktionella, men vissa kan ha andra funktioner än att producera protein, till exempel kan de ha reguljära funktioner i cellen eller vara involverade i evolutionära processer.

I medically related context, the term "hjortdjur" (which translates to "deer" in English) is not frequently used. However, in a broader biological or zoological context, it refers to the Cervidae family of animals, which are even-toed ungulates. They are known for their antlers, which are typically found only in males, although female members of some species also have antlers.

Deer species include well-known animals such as white-tailed deer, mule deer, elk (also called wapiti), moose (also called elk in Europe), red deer, and reindeer (or caribou). They vary in size, habitat preferences, and geographical distribution. Deer are herbivores, feeding on a variety of vegetation, including grasses, leaves, shoots, and berries.

In a medical context, you may encounter references to deer when discussing topics related to zoonotic diseases (diseases transmitted from animals to humans), such as Lyme disease, which can be contracted through the bite of infected black-legged ticks that feed on white-tailed deer and other hosts.

"DNA-primers" är en medicinsk term som refererar till små, syntetiska eller naturliga, ensträngade DNA-molekyler som används för att initiera och stödja DNA-syntesen under processer som PCR (polymeraskedjereaktion), sekvensering och kloning. DNA-primers binder specifikt till en komplementär sekvens i mål-DNA:t och fungerar som en startpunkt för DNA-polymerasen, det enzym som kopierar DNA-sekvensen. Primern är vanligtvis några tiotals baspar lång och är designad för att vara komplementär till den specifika sekvensen i mål-DNA:t där syntesen ska initieras.

Perissodactyla är en ordning inom djurklassen däggdjur som innefattar landlevande djur med udda tår, oftast tre tår på varje fot. De flesta arterna har tånärmaste tån bärande och de två yttre tårna är reducerade eller saknas helt. Till denna ordning hör bland annat hästdjur (hästar, zebror och åsnor), näsålar och tapirer. Perissodactyla kännetecknas också av att deras tarmar har en speciell anordning för att bryta ner cellulosa i födan.

'Svin' er ikke en medisinsk term. I medisinsk sammenhengg brukes ordet oftest for å referere til svinfluensa, som er en type influensavirus som normalt infekterer svin, men som kan overføres til andre dyr og mennesker. Svininfluenza-viruset deles vanligvis ikke mellom mennesker, men det kan skje under specielle omstendigheter, som f.eks. når en person kommer i nær kontakt med infisjonspersoner eller smittebærende svin.

I medically related context, "horses" kan definieras som stora, starka djur i familjen av uddathovdarslag (Equidae), mer specifikt till släktet *Equus*, som inkluderar också åsnor och zebror. Hästar är kända för sin användning som transportmedel, arbetsdjur, idrottsdjur och sällskapsdjur av människan under tusentals år.

Från en fysiologisk eller anatomisk synvinkel kan hästar beskrivas som jämfofta djur med två huvuden, fyra extremiteter och en svans. De har en robust skelett och muskulatur, stor hjärna i förhållande till kroppsstorleken, och ett välutvecklat sinnesliv som inkluderar syn, hörsel, lukt, smak och känsel. Hästar har också en speciell förmåga att uppfatta vibrationer i marken.

Hästar är herbivorer och har ett komplext mag-tarmsystem som är anpassat för att äta och ta tillvara näring från gräs och andra växter. De har en speciell sorts tänder, så kallade kindtänder, som är anpassade för att tugga och malas grovt material.

Det finns många olika raser av hästar, som varierar i storlek, form, färg och temperament. Några exempel på vanliga raser inkluderar arabiska fullblod, engelska fullblod, quarterhästar, travare, och welshponnyer.

'Sex determination processes' refer to the series of biological and genetic events that lead to the development of sexual characteristics in an organism. In humans, sex is determined genetically by the presence or absence of the Y chromosome. Typically, individuals with XX chromosomes develop as females, while those with XY chromosomes develop as males. However, there are exceptions where individuals may have variations in their sex chromosomes (e.g., X, XXX, XXY, XYY) that can lead to atypical sexual development and a range of sex characteristics.

The sex determination process involves several stages, including:

1. Chromosomal sex determination: This occurs during fertilization when the sperm contributes either an X or Y chromosome to the egg, resulting in an XX (female) or XY (male) zygote.
2. Gonadal sex determination: At around 6-8 weeks of gestation, the gonads begin to differentiate into ovaries (in XX individuals) or testes (in XY individuals). This process is regulated by several genes, including SRY on the Y chromosome, which triggers testis development.
3. Hormonal sex determination: Once the gonads have developed, they begin to produce hormones that influence the development of internal and external sexual characteristics. In males, testosterone produced by the testes promotes the development of male reproductive organs (e.g., epididymis, vas deferens, seminal vesicles) and secondary sexual characteristics (e.g., deepening of the voice, growth of facial hair). In females, estrogen and progesterone produced by the ovaries promote the development of female reproductive organs (e.g., fallopian tubes, uterus, vagina) and secondary sexual characteristics (e.g., breast development, wider hips).
4. Phenotypic sex determination: This refers to the physical expression of sexual characteristics, which can be influenced by both genetic and environmental factors. In some cases, individuals may have atypical combinations of chromosomes, gonads, hormones, or anatomical features that do not fit neatly into male or female categories. These individuals may identify as intersex, non-binary, or transgender.

Overall, the process of sex determination is complex and involves multiple factors, including genetics, hormones, and environmental influences. While most individuals are born with either male or female sexual characteristics, some may have variations in their sex development that do not fit neatly into traditional categories. It's important to recognize and respect the diversity of human sex expression and to promote inclusivity and acceptance for all individuals, regardless of their sex or gender identity.

Spermier är den hos mannen producereda reproduktiva cellen, även kallad spermatozoon. Den bildas i Hodis tubuli seminiferi genom en process som kallas spermatogenes. Spermien består av ett huvud, en midje och en svans. Huvudet innehåller arvsmassan (DNA) och är täckt av en skyddande hölje kallad akrosom. Midjan innehåller mitokondrier som ger energi till spermiernas rörelse. Svansen består av 9 + 2 mikrotubuli och är ansvarig för spermiernas rörelse genom kvinnan livmodercervix, livmodern och äggledare till ägget där befruktning kan ske.

I am not aware of a specific medical definition for "Naturhistoria," as it is not a term that is commonly used in the field of medicine. However, "Naturhistoria" is a Swedish word that translates to "natural history" in English. In general, natural history refers to the study of living organisms and their interactions with one another and their environment over time. It encompasses various disciplines such as biology, ecology, geology, and anthropology.

In a medical context, natural history may refer to the course of a disease or condition in a population over time, including its prevalence, incidence, and outcomes. This information can be used to inform public health policies, develop new treatments, and improve patient care. For example, studying the natural history of a rare genetic disorder can help researchers identify potential targets for therapy and predict how the disease may progress in individual patients.

"Genkartläggning" är ett begrepp inom medicinen som refererar till den process där man fastställer en individs genetiska make upp. Detta kan involvera att analysera och identifiera specifika gener, kromosomer eller genetiska variationer hos en person. Genkartläggning kan användas för att ställa diagnoser av genetiska sjukdomar, för att fastställa ärftlighet av vissa sjukdomar eller egenskaper, och för att planera och utvärdera medicinska behandlingar. Genkartläggning kan också användas inom forskning för att undersöka genetiska associationer med olika sjukdomar och hälsotillstånd.

'Mänskliga aktiviteter' är ett mycket brett begrepp som kan omfatta allt ifrån fysisk aktivitet, kognitiv aktivitet, social interaktion och emotionell respons. I en medicinsk kontext kan mänskliga aktiviteter definieras som handlingar eller beteenden som utförs av människor, inklusive vardagliga aktiviteter såsom matlagning, rengöring, shopping, arbete, motion och viloläge. Dessa aktiviteter kan påverka individens fysiska, mentala och emotionella hälsa.

Exempelvis kan regelbundna fysiska aktiviteter som träning eller motion minska risken för kroniska sjukdomar som hjärt-kärlsjukdomar, diabetes och vissa former av cancer. Samtidigt kan långvarig inaktivitet öka risken för dessa sjukdomar.

Kognitiva aktiviteter som läsa, skriva eller lösa pussel kan hjälpa till att fördröja kognitiv nedgång och minska risken för demenssjukdomar som Alzheimers sjukdom.

Social interaktion och emotionell respons är också viktiga aspekter av mänskliga aktiviteter som kan påverka individens mentala hälsa. Social isolation och känslomässig stress kan öka risken för depression, ångest och andra psykiatriska tillstånd.

I medicinsk behandling och rehabilitering är det viktigt att ta hänsyn till mänskliga aktiviteter som en del av den helhetliga behandlingsplanen för att främja individens fysiska, mentala och emotionella hälsa.

'Fiskproteiner' refererer til proteiner som findes i fisk. Proteiner er essentielle næringsstoffer, der udgør byggestenene i levende væseners celler og er nødvendige for at understøtte en række kropslige funktioner, herunder vækst, reparation og opretholdelse af muskelmasse.

Fiskproteiner er højt værdisatte på grund af deres høje biologiske værdi, som betyder, at de nemt absorberes og assimileres i kroppen. De fleste fiskproteiner er fuldstændigt proteiner, hvilket betyder, at de indeholder alle essentielle aminosyrer, som kroppen ikke kan producere selv.

Fiskproteiner har også vist sig at have en række helbredsfremmende effekter, herunder at reducere inflammation, forbedre blodtryksreguleringen og styrke det immunforsvar. De er desuden lavt i fedtindhold og kalorier, hvilket gør dem til en sund alternativ proteinquelle til rødt kød og andre dyrefødevarer.

Introner är sekvenssegment i DNA-molekyler som finns inne i protein kodande gener. De klipps bort och inte translateras till aminosyror under bildandet av ett protein. Detta skiljer sig från exonerna, som bevaras och kodar för aminosyrasekvenser i det slutliga proteinet. Introner innehåller ofta signalsekvenser som reglerar splicingen, en process där RNA-molekyler klipps och sammanfogas korrekt för att producera ett mognat messenger RNA (mRNA).

"Genuttryck" (engelska: "genetic imprinting") är ett fenomen där arvsmassan i en viss del av en kromosom eller ett visst genområde är "märkt" beroende på om det är den könsbestämda kromosomen som givits vid från modern eller fadern. Detta leder till att antingen moderns eller faderns version av genen är aktiv, medan den andra är inaktiv i cellen. Detta kan ha konsekvenser för uttrycket av genen och därmed på individens fenotyp (kroppslig utveckling och funktion). Ett exempel på ett sådant fall är Prader-Willi syndromet, som orsakas av en deletion eller avstängning av paternellt tillförda gener i kromosom 15.

Genetisk transkription är ett biologiskt process inom cellen där DNA-sekvensen i en gen kopieras till en mRNA-molekyl (meddelande RNA). Detta är den första stegen i uttrycket av genen, och sker i cellkärnan hos eukaryota celler eller direkt i cytoplasman hos prokaryota celler.

Under transkriptionen öppnas dubbelspiralen av DNA-molekylen upp vid en specifik position, känd som promotor, och RNA-polymeras enzymet fäster sig vid DNA-sekvensen och börjar bygga upp en komplementär mRNA-sträng genom att läsa av DNA-sekvensen. När transkriptionen är klar klipps mRNA-molekylen loss från DNA:t och förbereds för translationen, där informationen i mRNA-molekylen används för att bygga upp en polypeptidkedja under ledning av ribosomer.

Könskörtlar, även kända som gonader, är en parad medicinsk term som refererar till de reproduktiva organen som producerar könsceller (ägg och spermier) och sexuella hormoner. Hos män är testiklarna de primära könskörtlarna och hos kvinnor är äggstockarna de primära könskörtlarna.

Energiomsättning (energy expenditure) är ett medicinskt begrepp som refererar till den totala mängden energi som kroppen använder sig av under en viss tidsperiod. Detta inkluderar energin som används för att underhålla grundläggande livsviktiga funktioner (basal metabolism), aktivitet och termogenes (fördjupad ämnesomsättning efter en måltid). Energiomsättningen mäts vanligtvis i kcal eller kilojoule per dag.

'Nervceller', eller neuroner, är de specialiserade cellerna i nervsystemet som skickar och tar emot signaler, så kallade impulser, från varandra via sina utskott, axon och dendriter. Dessa signaler kan vara kemiska eller elektriska och används för att kommunicera information inom och mellan olika delar av nervsystemet. Nervcellerna är mycket viktiga för alla aspekter av kroppens funktion, inklusive sinnesintryck, rörelse, minne och känslor. De är också specialiserade till att överleva länge och har en hög grad av återbildning efter skada jämfört med andra celltyper i kroppen.

Spermiebildning, även känd som spermatogenes, är den process där mänskliga spermier (spermatozoider) produceras och utvecklas i de manliga reproduktionsorganen, testiklarna. Denna process innefattar en serie komplexa steg som sker i olika delar av testikeln, inklusive i de tunna rör som kallas seminervävnader.

Spermiebildningen börjar med att diploida stamceller, kallade spermatogonier, delar sig och differenseras till haploida celler, spermatocyter. Dessa spermatocyter genomgår två meiotiska delningar för att producera fyra haploida celler, spermatozygospermer. Under denna process sker en kromosomseparation där varje dottercell får halva antalet kromosomer (23 stycken), inklusive en kopia av varje sexkromosom.

Spermatozygospermerna är fortfarande inte fullt utvecklade spermier och de genomgår ytterligare förändringar i de speciella rör som kallas tubuli recti och efferenta ductus, innan de når epididymis. I epididymis sker ytterligare morfologiska förändringar och spermierna blir mognare och mer rörliga. Slutligen transporteras de till konvolutus testis där de mixas med sekret från accessoriska sexuella körtlar (prostata, samlingsblåsa och bulbouretrala körtel) för att bilda sperma.

Spermiebildningen är en kontinuerlig process som pågår under hela en manlig individuals liv, men den kan påverkas av olika faktorer såsom ålder, hälsostatus och exponering för skadliga miljöfaktorer.

Proteinbindning (ibland även kallat proteininteraktion) refererar till den process där ett protein binder sig till ett annat molekylärt ämne, exempelvis en liten organisk molekyl, ett metalljon, ett DNA- eller RNA-molekyl, eller till ett annat protein. Proteinbindningar är mycket viktiga inom cellbiologi och medicinen, eftersom de ligger till grund för många olika biokemiska processer i kroppen.

Exempel på olika typer av proteinbindningar inkluderar:

* Enzym-substratbindningar, där ett enzym binder till sitt substrat för att katalysera en kemisk reaktion.
* Receptor-ligandbindningar, där en receptor binder till en ligand (exempelvis ett hormon eller en neurotransmittor) för att aktiveras och utlösa en cellsignal.
* Protein-DNA/RNA-bindningar, där proteiner binder till DNA eller RNA-molekyler för att reglera genuttrycket eller för att delta i DNA-replikation eller -reparation.
* Protein-proteinbindningar, där två eller fler proteiner interagerar med varandra för att bilda komplexa eller för att reglera varandras aktivitet.

Proteinbindningar kan styras av en mängd olika faktorer, inklusive den tresdimensionella strukturen hos de involverade molekylerna, deras elektriska laddningar och hydrofila/hydrofoba egenskaper. Många proteinbindningar kan också moduleras av läkemedel eller andra exogena ämnen, vilket gör att de är viktiga mål för farmakologisk intervention.

'Ursidae' är ett vetenskapligt taxonomiskt namn för den zoologiska familjen som inkluderar alla björnar. Detta innefattar arter såsom brunbjörn, isbjörn, kodiakbjörn, lunnebjörn, malajbjörn, panda, rasbjörn och svartbjörn. Ursidae-familjen tillhör ordningen Carnivora, som inkluderar flera arter av köttätande djur. Björnar är dock ofta allätare i praktiken, med en diet som kan sträcka sig från frukt och vegetabilier till smådjur och as.

Den X-kromosomen är ett av de sex kromosomer som bestämmer kön hos människor. Honkön har två X-kromosomer (XX), medan människor med manligt kön har en X-kromosom och en Y-kromosom (XY).

Den X-kromosomen innehåller gener som är viktiga för en rad olika kroppsliga funktioner, inklusive hjärnan, immunsystemet, skelettet och reproduktionssystemet. Vissa sjukdomar orsakas av mutationer i gener på X-kromosomen, såsom Duchennes muskeldystrofi och hemofili A.

I kropparna hos kvinnor med två X-kromosomer är det en genetisk process som kallas lyonisering som säkerställer att varje cell i kroppen endast har en fungerande kopia av de flesta gener på X-kromosomen. Detta sker genom att en slumpartad X-kromosom inaktiveras i varje cell under embryonal utveckling, vilket resulterar i en mosaik av celler med olika inaktiverade X-kromosomer i kroppen.

"Knockout mus" är en typ av genetiskt modifierade möss som saknar en viss gen som normalt finns i deras kroppar. Denna gen inaktiveras eller "knockas ut" med hjälp av tekniker som ger forskare möjlighet att studera funktionen hos den specifika genen och hur den påverkar olika fysiologiska processer i kroppen. Detta kan vara användbart för att undersöka samband mellan genetiska faktorer och sjukdomar, läkemedelsverkan och biologiska processer.

"Synteni" er et begreb innen genetikk som refererer til situasjonen hvor to eller flere gener ligger på samme kromosom i samme rekkefølge hos to forskjellige organismer. Dette kan være anvendelig for å undersøke evolutionæ forhold mellom forskjellige arter, fordi forekomsten av synteni kan indikere en felles opprinnelse og eventuelle generelle skjeve endringer i kromosomstrukturen.

Det er viktig å nevne at synteni ikke betyr at generene er identiske mellom de to arter, men bare at de ligger på samme sted på kromosomet og kan ha like funksjon eller være involvert i like biologiske prosesser.

Könsdifferentiering (eng. gender differentiation) är ett begrepp inom medicin och biologi som refererar till de processer som leder till skillnader i kroppen och kognitionen mellan könen, det vill säga män och kvinnor. Detta börjar redan under fostertiden då den embryonala utvecklingen följer olika banor beroende på om fostret har en Y-kromosom eller inte. Om fostret har en Y-kromosom kommer det att utvecklas till en man, i annat fall till en kvinna.

Den första och viktigaste steget i könsdifferentieringen sker på cellnivå när SRY-genen på Y-kromosomen aktiveras och ledar till bildningen av testiklar istället för äggstockar. Testiklarna producerar sedan könshormonet testosteron som leder till ytterligare könsdifferentiering i kroppen, bland annat genom att muskler, ben och penis utvecklas mer hos pojkar än flickor.

Även efter födseln fortsätter könsdifferentieringen med olika hormonella och kognitiva processer som påverkar beteende, preferenser och social roll. Dessa processer är dock mer komplexa och kan påverkas av både genetiska och miljömässiga faktorer.

'Embryoutveckling' refererar till den process där ett befruktat ägg (zygota) utvecklas till en embryo under de första 8 veckorna av graviditeten. Under denna period sker snabba och komplexa förändringar, inklusive celltillväxt och differentiering, organogenes och systemisk differentiering. Den resulterande embryon utvecklas sedan till ett fostret och sedan till en fullt utvecklad fötus. Embryoutvecklingen styrs av genetiska och epigenetiska faktorer, som interagerar med miljöfaktorer för att producera den slutliga fenotypen.

DNA, eller deoxyribonucleic acid, är ett molekyärt ämne som innehåller de genetiska instruktionerna för utveckling och funktion hos alla levande organismers celler. DNA består av två långa, dubbelhelixstrukturer som är byggda upp av en serie nukleotider som inkluderar socker (deoxyribose), fosfatgrupper och fyra olika baser: adenin (A), timin (T), guanin (G) och cytosin (C). Adenin parar sig alltid med timin, och guanin parar sig alltid med cytosin. Denna specifika basparning är viktig för att korrekt koda genetisk information.

DNA-molekylen lagrar den genetiska informationen i en kod som består av sekvenser av dessa fyra baser, och varje organisms unika DNA-sekvens ger instruktioner för hur proteiner ska byggas upp. Proteiner är viktiga byggstenar i alla levande organismer och utför en rad olika funktioner som hjälper till att reglera cellens struktur, metabolism och andra viktiga processer.

"Dugong" er en art av sjøkoer, som også kallas for søkusent. Den er den eneste art i familien Dugongidae og lever i vannet rundt omkring i varme kystområder i Afrika, Asia og Australasia. Duggongen kan bli opp til 3 meter lang og veie opp til 400 kilo. Den har en slank, cylindrisk kropp og en flat svans som er brett bakfor. Den lever av å spise sjøgras og kan leve i opp til 70 år. Duggongen er truet av utdøing på grunn av overfiske og forstyrrelse av sin levested.

'Katter' er en betegnelse for en bred vifte af symptomer og tilstande som inneholder:

1. Hjertekateterisering: En invasiv medisinsk procedur der involverer innsetting av et slankt, fleksibelt rør (kateter) i hjertet for å måle trykk og andre fysiologiske parametre.

2. Hjertekateterablation: En behandlingsmetode som brukes til å korrigere abnormale hjerterhyttemønstre (aritmier) ved å øke varme eller kjøleenergi for å ødele eller endre elektrisk ledende vevs i hjertet.

3. Hjertekateterinfeksjon: En infeksjon som oppstår når bakterier, svamp eller andre mikroorganismer invaderer hjertet via kateteret. Dette kan føre til endokardit, en alvorlig infeksjon av hjerteklappen.

4. Hjertekateteremboli: En komplikasjon som kan oppstå når blodklotter dannes rundt kateteret og migrerer til andre deler av kroppen, for eksempel lungene eller hjernen, førende til emboli.

5. Hjertekateterkomplikasjoner: Andre komplikasjoner kan inkludere blødning, infeksjon, arytmi, perforering av hjertet og andre strukturer, luftemboli og iskemi (mangel på ilt) til organer.

I allianse, er 'katter' en viktig del av diagnostisk og terapeutisk kortlaging av ulike hjertesjakter og -tilstander, men det kan også føre til alvorlige komplikasjoner som må overveies når man planlegger disse procedurane.

The term "exonerate" is a legal and forensic term rather than a medical one. To exonerate means to clear someone of blame or suspicion, especially in a criminal case, after new evidence has come to light or after further investigation has been conducted. It can also mean to cancel a punishment or penalty that was previously imposed on someone.

In the context of medicine, the term "exoneration" may be used in relation to medical malpractice cases, where a healthcare provider is accused of negligence or wrongdoing. If an investigation finds that the provider did not commit any errors or violations of standard care, they may be exonerated of any wrongdoing.

However, it's worth noting that "exoneration" is not a term that is commonly used in medical terminology or practice.

'Vävnadsdistribution' (på engelska: 'tissue distribution') refererar till hur ett ämne, såsom en läkemedelssubstans eller en kemisk förorening, fördelas och distribueras inom olika vävnader i ett levande organism. Detta omfattar hur substansen absorberas, transporteras och utsöndras i kroppen, och hur mycket som ansamlas i varje typ av vävnad. Vävnadsdistributionen påverkas av en rad faktorer, inklusive farmakokinetiska egenskaper hos substansen (som absorption, distribution, metabolism och elimination), samt specifika interaktioner mellan substansen och vävnader eller celler i kroppen. Det är viktigt att förstå vävnadsdistributionen av en substans för att bedöma dess säkerhet, effektivitet och potentiala bieffekter som läkemedel, eller för att utvärdera riskerna relaterade till exponering för kemiska föroreningar.

Aging, also known as aging or senescence, is a natural, progressive process that occurs over time and affects all living organisms. In a medical context, aging is defined as the accumulation of changes in an individual over time, which includes biological, psychological, and social components. These changes can lead to increased vulnerability to disease, disability, and death.

The biological aspect of aging involves changes at the cellular and molecular level, such as DNA damage, telomere shortening, protein aggregation, and altered gene expression. These changes can affect the function and survival of cells and tissues, leading to age-related diseases such as cancer, heart disease, and neurodegenerative disorders.

The psychological aspect of aging involves changes in cognitive, emotional, and social functioning. Aging can be associated with declines in memory, attention, and processing speed, as well as increased risk for mental health conditions such as depression and anxiety. However, many older adults maintain good cognitive function and emotional well-being throughout their lives.

The social aspect of aging involves changes in roles, relationships, and social participation. Older adults may experience retirement, loss of loved ones, and decreased mobility, which can impact their social connections and sense of purpose. However, many older adults remain active and engaged in their communities, pursuing new interests and maintaining meaningful relationships.

In summary, aging is a complex and multifaceted process that involves changes at the biological, psychological, and social levels. While there are challenges associated with aging, many older adults lead healthy, fulfilling lives and make valuable contributions to their families and communities.

'Seasons' är inget medicinskt begrepp, utan istället ett naturligt fenomen som vanligtvis refererar till de fyra årstiderna: vår, sommar, höst och vinter. Varje årstid har sin unika kombination av temperatur, nederbörd och dagsljus som påverkar miljön och levande varelsers beteende och livscykel.

I medicinsk kontext kan årstider ha en viss relevans när det gäller säsongsbundna sjukdomar eller fenomen, såsom säsongsrelaterade allergi, smittsjukdomar som flu eller andra infektionssjukdomar som kan vara vanligare under vissa årstider. Dessutom kan årstiderna ha en effekt på människors fysiska och mentala hälsa, till exempel kan många människor uppleva säsongsbundna depressioner eller känslor av tristess under de mörkare vintermånaderna.

Period Circadian Proteins (PER proteins) refer to a group of proteins that play a crucial role in the regulation of the circadian rhythm, which is the internal biological clock that regulates various physiological processes in living organisms. The term "PER proteins" specifically refers to the proteins encoded by the period genes, per1, per2, and per3, which were first discovered in fruit flies but have since been identified in many other species, including mammals.

The circadian rhythm is a complex system that involves a feedback loop of gene expression and protein regulation. The PER proteins are part of this feedback loop and help regulate the timing of various physiological processes such as sleep-wake cycles, feeding behavior, and hormone release.

In the positive arm of the feedback loop, the PER proteins are transcribed and translated in response to signals from other clock genes. Once produced, the PER proteins form complexes with another group of clock proteins called CRY (cryptochrome) proteins. These PER-CRY complexes then translocate to the nucleus where they inhibit the transcription of their own genes, forming a negative feedback loop.

Over time, the levels of PER and CRY proteins decrease, allowing for the transcription of the period genes to resume, starting the cycle again. This feedback loop helps maintain the circadian rhythm and ensure that various physiological processes are regulated in a timely and coordinated manner.

Defects in the regulation of the circadian rhythm have been linked to various health problems, including sleep disorders, mood disorders, and metabolic diseases. Therefore, understanding the role of PER proteins and other clock genes in the regulation of the circadian rhythm is an important area of research with potential implications for human health.

'Fotoperiod' är ett medicinskt begrepp som refererar till den ljusperiod som djur exponeras för under en 24-timmarsperiod. Det är den tidsperiod under vilken djuret är utsatt för ljus, och den kan ha betydelse för djurets fysiologiska processer och beteende.

Fotoperioden kan påverka djurs reproduktiva cykler, sömn-vakna-cykler, ämnesomsättning och humör. Vissa djur är mycket känsliga för förändringar i fotoperioden och använder den som en indikator på årstider, vilket kan styra beteende såsom parning, hävning av päls eller flyttning.

I medicinsk kontext kan fotoperioden vara viktig att beakta när man sköter om sjuka djur, eftersom förändringar i ljusperioder kan påverka deras tillstånd och behandling.

Protein isolerare är en grupp enzymer som bryter ned proteiner till mindre peptider eller enskilda aminosyror. De gör detta genom att klyva specifika bindningar mellan aminosyrorna i proteinmolekylen, vilket orsakar dess nedbrytning. Proteinisoformer är viktiga för cellulärt proteinhomeostasibalans och proteinkatabolism, men de kan också vara skadliga om de överaktiveras eller missregleras, särskilt under sjukdomstillstånd som neurodegenerativa sjukdomar.

'Caenorhabditis elegans' är en art av frilevande, transparenta rundmaskar som är vanliga modellorganismer inom biologisk forskning. Proteiner i C. elegans studeras för att förstå deras funktion och interaktioner på cell- och molekylär nivå.

En definition av 'Caenorhabditis elegans-proteiner' skulle vara:

Proteiner som kodas av gener i Caenorhabditis elegans-genomet. Dessa proteiner uttrycks i C. elegans-celler och har en rad olika funktioner, inklusive strukturella, metaboliska, regulatoriska och signaltransducerande roller som är essentiella för cellulär processer och organismens överlevnad. Caenorhabditis elegans-proteiner kan studeras genom biokemiska, genetiska och bioinformatiska tekniker för att förstå deras struktur, funktion och interaktioner med andra molekyler i cellen.

'Saccharomyces cerevisiae' er en art av enkle celler organismer kjent som gjær. Den er en av de mest velstuderte arter av gjær og har vært brukt i både vitenskapelige studier og industrielle prosesser i tusenvis av år.

'Saccharomyces cerevisiae' er en fakultativt anaerob livsform, det vil si at den kan overleve ved å bruke ilkje for å oksidere sukker til kolsiringsprodukter som koldioxid og alkohol. Denne fermenteringsevnen er viktig i bakeri- og drikkevareindustrien, hvor den blir brukt til å lage brød, øl og vin.

I tillegg til sine praktiske anvendelser, er 'Saccharomyces cerevisiae' også en viktig modellorganisme i biologi og genetikk. Den har en liten, veldefinerte genom med om lag 6000 gener, og denne enkelhet gjør den til et ideelt system for å studere grunnleggende cellulære prosesser som celldeling, DNA-reparasjon og regulering av genuttrykk.

Könskromosomer, eller gonosomer, är de kromosomer som bestämmer individens biologiska kön. Hos människan är det vanligen kromosomparen X och Y som utgör könskromosomen. En individ med två X-kromosomer (XX) är genetiskt sett hona, medan en individ med en X-kromosom och en Y-kromosom (XY) är genetiskt sett man. Det finns dock undantag från denna regel, exempelvis kan en person födas med extra könskromosomer eller sakna en av dem.

Biologisk anpassning (eller adaptation) är en process där levande organismer utvecklar egenskaper som gör dem bättre anpassade till sin miljö. Det kan handla om förändringar på genetisk nivå, som sker över många generationer, eller fysiologiska förändringar som kan ske hos en individ under dess livstid. Genetiska anpassningar kan ske genom naturligt urval, där organismer med egenskaper som ger dem ett överlevnads- och reproduktionsfördel advantageous traits survive and reproduce at higher rates, leading to a gradual increase in the frequency of those traits within a population. Physiological adaptations can include things like acclimatization, where an organism adjusts its physiology to better cope with environmental stressors.

Exempel på biologisk anpassning kan vara:

* Sköldpaddor har ett hårt skal för att skydda sig från rovdjur.
* Vissa djur i polarområdena har en tjock päls eller blad för att isolera sig från kyla.
* Fåglar som migrerar långa sträckor har effektiva metoder för att spara energi under resan.
* Människor som lever på höga höjder kan ha utvecklat mer effektiva lungor för att andas in tillräckligt med syre.

'Ryggradslösa djur' (invertebrater) är en parafyletisk grupp inom zoologin som inkluderar alla djur, utom ryggradsdjuren (vertebrata). Detta är ett mycket stort och varierat taxon som omfattar nästan alla former av liv från de enkla encelliga organismerna till de komplexaformer som blötdjur, leddjur och blötdjursliknande djur. Ryggradslösa djuren saknar ryggrad (ryggrad) och har ofta ett exoskelett eller en hård yttre kroppskappa för skydd och stöd. De kan vara encelliga, såsom vissa former av protozoer, eller mycket komplexa, som blötdjuren och ryggradsdjursliknande djuren.

Igelkottar är små däggdjur tillhörande familjen igelkottar (Erinaceidae). De kännetecknas främst av sina taggar, som är smala, styva hår fyllda med luft. Taggarna fungerar som ett effektivt försvar mot predatorer, då de sticker ut vid fara och kan orsaka betydande obehag när de träffar på huden.

Igelkottar lever i stora delar av världen, men de flesta arter förekommer i Afrika och södra Europa. De är nattaktiva djur som livnär sig på insekter, maskar, snäckor och små ryggradsdjur. Igelkottarnas kroppslängd varierar mellan 15 och 30 centimeter, och de kan väga mellan 200 gram och 1,5 kilogram beroende på art.

I Sverige förekommer en art av igelkott, den vanliga igelkotten (Erinaceus europaeus). Den är ett populärt trädgårdsdjur som ofta ses i trädgårdar och parker under sommarmånaderna. Igelkotten sover vinterdvala från oktober till mars, då den söker sig till en lya och går in i ett stelt tillstånd där den lever på sina fettspeck.

Membranproteiner är proteiner som är integrerade i eller associerade med cellmembran, såsom plasma membran, mitokondriella membran och endoplasmatiska retikulums membran. De kan vara inkorporerade i lipidbilagan i membranet eller fäst vid ytan av membranet. Membranproteiner utför en rad viktiga funktioner, såsom transport av molekyler över membranet, signaltransduktion och cellytiska processer som celladhesion och celldelning. Enligt en uppskattning utgör membranproteiner upp till 30% av det proteomika landskapet hos eukaryota celler. Membranproteiner kan delas in i tre kategorier baserat på deras struktur och funktion: transmembrana proteiner, bitmembrana proteiner och GPI-ankrade proteiner.

"Djurens ljud" kan definieras som de olika läten och ljud som djur producerar för att kommunicera med varandra eller med sin omgivning. Dessa ljud kan skapas genom olika mekanismer, beroende på art och struktur hos det enskilda djuret. Exempel på sådana mekanismer innefattar andning genom stämband (som hos många fåglar och däggdjur), vibrationer av muskler eller andra vävnader, eller genom användning av speciella organ som till exempel lädersäckar hos groddjur.

Ljuden kan ha olika betydelser beroende på art och kontext. De kan varna för fara, attrahera en partner, signalera underordning eller dominans, eller uttrycka smärta eller glädje. Ljudet kan vara ett enkelt ljud eller en serie av ljud som tillsammans bildar ett komplext språk, såsom hos vissa delfiner och apor.

Det är viktigt att studera djurens ljud för att förstå deras beteende, kommunikation och sociala interaktioner. Det kan också vara användbart inom veterinärmedicinen för att diagnostisera sjukdomar eller skada genom att analysera djurens läten.

'Rovdjursbeteende' refererar till beteendet hos djur, främst carnivorer ( köttätare), att jaga, fånga och döda andra djur för föda. Detta inkluderar allt från små däggdjur som katter och rävar till stora rovdjur som lejon och björnar. Rovdjursbeteendet omfattar en rad olika beteenden, såsom spårning, förföljelse, attack, dödande och äta av bytet. Det är ofta en koordinerad och komplex process som involverar alla sinnen och fysiska förmågor hos rovdjuret. Rovdjursbeteendet skiljer sig något mellan olika arter, beroende på deras storlek, styrka, sinnesförnöjelser och jaktteknik.

En embryo hos icke-däggdjur (excl. behandling av människan) är ett organism i en tidig utvecklingsfas, vanligen från befruktning till att de specifika kroppsdelarna och systemen har bildats och börjar fungera koordinerat.

För exempelvis hos en amfibie, kan embryots utveckling delas in i olika faser: fertilisation, segmentering, gastrulation, neurulering, organogenes och systemgenes. Under denna tid kommer embryot att utvecklas från en zygot till en larv med en uppsättning fungerande organ.

Det är värt att notera att definitionen av "embryo" kan variera mellan olika arter och forskningsområden, så det är alltid viktigt att specificera vilket djur som avses när man diskuterar denna term.

'Sköldpaddor' är ett samlingsnamn för en grupp kräldjur som kännetecknas av sin karaktäristiska skal, som består av både benvävnad och hud. Sköldpaddorna har en lång evolutionär historia och finns representerade i fossil från tidig krita för 100 miljoner år sedan. De är mycket varierande djur, med över 300 nu levande arter som lever på alla kontinenter utom Antarktis. Sköldpaddorna har en långsam ämnesomsättning och lever ofta i flera decennier eller till och med över hundra år. De är allätare, men deras föda varierar mellan olika arter och kan bestå av vegetation, as, små djur och ibland även andra sköldpaddor. Sköldpaddorna har en viktig ekologisk roll som pollinerare, fröspridare och näringskälla för andra djur. Många arter är dock hotade på grund av habitatförlust, överexploatering och klimatförändringar.

Cellkärneproteiner är proteiner som finns i cellkärnan och utför olika funktioner där. De kan delas in i flera kategorier baserat på deras funktion, såsom strukturella protein som bildar kärnans cytoskelett och lamina, regulatoriska proteiner som kontrollerar genuttryck och replikation, och enzymproteiner som katalyserar reaktioner inne i cellkärnan. Cellkärneproteinerna är viktiga för celldelning, genreglering, signaltransduktion och andra cellulära processer.

DNA-bindande proteiner är proteiner som har förmågan att binda sig till DNA. Dessa proteiner spelar en viktig roll inom cellens regulatoriska processer, såsom genuttryck och replikation. De kan vara strukturella proteiner som hjälper till att organisera DNA:t i kromosomer eller regulativa proteiner, som transkriptionsfaktorer, som binder till specifika sekvenser av DNA och påverkar genuttrycket. DNA-bindande proteiner innehåller ofta strukturella domäner, såsom zinkfingerdomäner eller helix-loop-helix-domäner, som är involverade i DNA-bindningen.

'Octodon' er en slags gnagere som også kjennes under fællesnavnet "viscachaer". Den mest kjente arten i slæktet er Degus (*Octodon degus*). Disse dyr har en lignende livsstil og anatomi som eger, men de er ikke nær beslektet med dem.

Degus-dyrene kommer oprindelig fra Chile i Sydamerika, hvor de lever i grusbundne kolonier i ørkenområder. De veier mellom 170 og 350 gram og har en kropslengde på opp til 28 cm, inklusive en 12 cm lang hale. Deres pels er brun og grå med en lysere underside.

Degus-dyrene er herbivorer som lever av grønne planter, frøer og bark. De har et unikt tannsystem som tillater dem å knuse de hårde frøskallene de spiser.

I fangenskap kan Degus være interessante kjæledyr på grunn av deres aktive og sosiale natur, men de kræver en artifellig oppdrett med plass til å grave og gnage.

Medicinskt talat refererar käken till det underkäksben (mandibulan) som är den rörliga benplattan i ansiktsskelettet hos djur, inklusive människor. Det består av en horisontell del (den rörliga delen) och två vertikala delar. Käken hjälper till att forma munhålan, stödjer käkmusklerna och är viktig för aktiviteter som äta, tala och andas.

'Oncorhynchus mykiss', även känd som regnbågsöring, är en art inom familjen laxfiskar (Salmonidae). Det är en popular anadrom fiskart som föds i sötvatten, migrerar till saltvatten för att leva och sedan återvänder till sötvatten för att leka. Den kan också vara en helt sötvattenslevande art.

Regnbågsöringen har en slank kroppsform med silverfärgad eller blåaktig ovansida och en rosa till rödaktig sidolinje som löper längs kroppen. Den kan också ha små svarta fläckar på ryggfenan, stjärtfenan och analfenorna. Fisken har ett distinkt mönster av röda, rosa och vita färger under lektiden.

Regnbågsöringen är en allätare som livnär sig på en varierad diet av småfiskar, kräftdjur, insekter och annan föda beroende på dess levnadsområde. Den är en populär sportfisk och odlas kommersiellt för mat i många delar av världen.

I medicinsk mening kan regnbågsöring användas som modellorganism inom forskning, särskilt inom genetik och molekylärbiologi. Den är en av de första vertebraterna vars genom helt secvenserats, vilket gör den till ett viktigt verktyg för att studera genetisk variation och evolution hos högre djur.

Genetic dose compensation är ett biologiskt fenomen där en genetisk mutation orsakar minskad funktion hos en gen, men den negativa effekten kompenseras av en ökad aktivitet eller expression hos en annan gen på samma kromosom. Detta kan ske genom olika mekanismer, t.ex. att regleringen av genuttrycket för de två generna är korrelerat eller att den kompensatoriska genen aktiveras som ett svar på den minskade funktionen hos den andra genen.

Genetic dose compensation förekommer naturligt i vissa organismer, till exempel däggdjur och insekter, där det kan hjälpa till att balansera effekterna av genetiska mutationer och underlätta överlevnad och anpassning. Det kan också vara relevantt i förhållande till genetisk rådgivning och terapi, eftersom det kan påverka hur en given genetisk mutation kommer att påverka en individ.

En polymerase chain reaction (PCR) är en laboratorieteknik som används för att kopiera DNA-strängar. Den bygger på en process där DNA-molekyler replikeras med hjälp av ett enzym som kallas DNA-polymeras. Genom att upprepa denna process i flera steg kan man skapa miljontals kopior av det ursprungliga DNA-segmentet på relativt kort tid.

PCR är en mycket känslig teknik som kan användas för att detektera mycket små mängder av DNA, till exempel från en enda cell. Den används inom flera områden, till exempel i diagnostiskt syfte inom medicinen, i forensisk vetenskap och i forskning.

I medicsin betyder "larv" ofta ett stadium i utvecklingen av vissa parasitiska organismers livscykel, där de lever som parasiter inuti värddjuret. Under larvstadiet kan parasiten fortplanta sig och/eller växa, innan den fortsätter till nästa stadium i sin livscykel.

Exempel på parasiter som har ett larvstadium inkluderar roundworms (ascaris), hookworms, threadworms och pinworms. Larven kan vara specialiserad för att infektera värddjuret genom olika sätt, till exempel via huden, mag-tarmkanalen eller andningsvägarna.

Det är viktigt att notera att termen "larv" kan ha andra betydelser inom andra vetenskapliga områden än medicin.

Medicinskt sett är moderkakan (placentan) ett organ som bildas under graviditeten hos däggdjur, inklusive människor. Den utvecklas från den äggcell som befruktats och implanterar sig i livmoderns slemhinna. Moderkakan har en yta på ungefär 0,15–0,20 kvadratmeter hos människor och är till formen platt och rund med en diameter på cirka 15–20 cm vid full term.

Moderkakans huvudsakliga funktioner inkluderar:

1. Att förse fostret med näring: Moderkakan tar upp näringsämnen från moderns blod och omvandlar dem till en form som fostret kan ta upp och använda.
2. Att avlägsna avfallsprodukter från fostret: Moderkakan tar emot avfallsprodukter från fostret och transporterar bort dem i moderns blodomlopp.
3. Att producera hormoner: Moderkakan producerar flera hormoner som hjälper till att underhålla graviditeten, inklusive gestagen, östrogen och humant klorioniskt gonadotropin (hCG).
4. Att skydda fostret mot infektioner: Moderkakan har en immunförsvarsmekanism som hjälper till att förhindra att infektioner når fostret.

Moderkakan är ett mycket viktigt organ under graviditeten och utvecklas kontinuerligt tillsammans med fostret. Efter födseln separeras moderkakan från livmodern och avlägsnas, ofta genom en process som kallas efterbörd.

Kroppstemperaturregleringen (eller termoregulering) är den process där kroppen reglerar sin egen temperatur för att hålla den inom ett normalt intervall, vanligtvis mellan 36,5 och 37,5 grader Celsius. Denna process styrs av det autonoma nervsystemet och involverar mekanismer som kyla ner eller värmer upp kroppen beroende på omgivningstemperatur och fysisk aktivitet. Värme kan genereras genom muskelaktivitet eller metaboliska processer, medan avkylning sker genom svettning eller vasodilation i huden för att öka värmetappningen.

"Genetically, X-linked" refers to a pattern of inheritance in which a genetic trait or disorder is linked to the X chromosome. This type of inheritance follows certain characteristics because males have only one X chromosome (along with one Y chromosome), while females have two X chromosomes.

In X-linked recessive inheritance, a person must inherit an altered (mutated) copy of the gene from both parents to show the trait or develop the disorder. Males are more likely to be affected than females because they only have one X chromosome and thus don't have a second, normal copy of the gene to compensate for the mutation.

In X-linked dominant inheritance, having just one altered copy of the gene is enough for a person (male or female) to show the trait or develop the disorder. In this case, females are more likely to be affected than males because they have two copies of the X chromosome and thus a higher chance of inheriting an altered copy of the gene.

Examples of X-linked recessive disorders include hemophilia and Duchenne muscular dystrophy, while examples of X-linked dominant disorders include Rett syndrome and incontinentia pigmenti.

"Untranslated RNA" refererer til de dele af et RNA-molekyle, som ikke oversættes til protein. Disse områder findes i både messenger RNA (mRNA) og ribosomalt RNA (rRNA). I mRNA kan der være en utranslateret region foran (5'-ende) og/eller efter (3'-ende) den del af molekylet, som kodes for et protein. Disse regioner kaldes henholdsvis 5'-utranslated region (5'-UTR) og 3'-utranslated region (3'-UTR). De utranslaterede regioner indeholder ofte sekvenser, som regulerer stabiliteten af mRNA, transporten af mRNA ud af nucleus og effektiviteten af proteintranslationen.

"Bärarproteiner", eller "transportproteiner", är proteiner som binder till och transporterar specifika molekyler, såsom hormoner, vitaminer, lipider och joner, genom cellmembranet eller inom cellen. De hjälper till att reglera cellytans homeostas och kommunikation mellan olika celler. Exempel på bärarproteiner inkluderar hemoglobin, som transporterar syre i blodet, och LDL-cholesterol, som transporterar kolesterol i blodet.

"Brucella" är en genus av små, aeroba, intracellulära bakterier som orsakar zoonosen brucellos. Det finns flera olika arter av Brucella, men de flesta infektioner hos människor orsakas av Brucella abortus (relaterad till nötkreatur), Brucella melitensis (relaterad till får och getter) och Brucella suis (relaterad till grisar). Infektionen överförs vanligtvis till människor genom kontakt med infektiös animaliskt material, som rå meat, ost eller dricksvatten, men kan också sprids via luftburna droppar från en infekterad individ. Symptomen på brucellos inkluderar feber, svårigheter att andas, trötthet, muskel- och ledsmärtor, och hudutslag. Behandlingen består vanligtvis av antibiotika som doxycyklin och rifampicin.

"Graviditet" är ett medicinskt begrepp som refererar till den period då en befruktad äggcell har implanterats i livmodern och utvecklas till ett foster. Denna process innebär att en kvinnas kropp genomgår en rad fysiologiska förändringar för att underhålla fostrets tillväxt och utveckling. Graviditeten räknas vanligtvis från den dag då den sista menstruationen började, och varar i ungefär 40 veckor, delad in i tre trimestrar.

Den omvända transkriptaspolymeraskedjereaktionen (RT-PCR) är en laboratorieteknik som används för att kopiera RNA till komplementär DNA (cDNA). Denna metod bygger på två olika enzymatiska reaktioner: transkription och PCR.

Transkriptionen är en process där en specifik typ av enzym, kallad revers transkriptas, används för att konvertera RNA till komplementärt DNA. Detta sker genom att revers transkriptasen läser av sekvensen i RNA-molekylen och bygger upp en komplementär DNA-sträng.

PCR (polymeraskedjereaktion) är en metod för att amplifiera specifika DNA-sekvenser genom att kopiera dem upprepade gånger med hjälp av enzym, temperaturcykling och specifika primare. I RT-PCR används den cDNA som skapats under transkriptionen som matris för PCR-reaktionen.

RT-PCR är en känslig metod som ofta används inom molekylärbiologi och medicinsk forskning för att detektera och kvantifiera specifika RNA-molekyler i ett prov, till exempel virus-RNA eller cellulärt RNA.

En oocyte, även känd som en äggcell, är en stor, ofullständigt utvecklad cell hos en kvinna som kan utvecklas till ett ägg under den ovulatoriska cykeln. Oocyten bildas i äggstockarna (ovarier) och innehåller halva av den genetiska informationen i form av 23 unika kromosomer, medan de flesta andra celler i kroppen har 46 kromosomer fördelade på två uppsättningar. När en mannens spermie befruktar oocyten bildas en zygot, som kan utvecklas till ett embryo och sedan till ett foster under graviditeten.

I medicinsk kontext definieras ett husdjur vanligtvis som ett djur som normalt hålls i fångenskap och under mänsklig kontroll, ofta för att producera mat eller andra produkter, såsom ull eller läder. Exempel på vanliga husdjur inkluderar nötkreatur, grisar, får, höns och hästar. I vissa fall kan även sällskapsdjur som hundar och katter räknas till husdjurskategorin. Det är värt att notera att definitionen kan variera beroende på kontext och geografisk plats.

"Nyfött djur" kan definieras som ett djur som just har fötts och fortfarande är i sitt spenbarnstadium. Under denna period är ungdjuret beroende av moderns mjölk för näring och skydd. Det exakta tidsintervallet för det nyfötta stadiet kan variera beroende på djurspecies.

För vissa djur, som människan, är det relativt kort, medan andra djurarter kan ha en mycket längre period av beroende. Under denna tiden utvecklas ungdjuret fysiskt och lärr sig överlevnadsstrategier från modern eller flocken.

I medical terms, "kaniner" refererer til dyrene guineapig (Cavia porcellus), som er en art i familien Caviidae. Guineapiger er små pattedyr, der oprstammer fra Sydamerika og ofte holdes som kæledyr verden over. De er populære på grund af deres rolige og venlige natur.

Det kan være forvirrende at guineapiger ofte bliver omtalt som "kaniner" i daglig tale, men det er en fejlagtig betegnelse. De er ikke relateret til den almindelige kanin (Oryctolagus cuniculus), der tilhører familien Leporidae.

'Könsceller' (i engelskspråkig medicinsk terminologi kallade 'Gonadal cells') är de celler i en individuals kropp som producerar ägg (även kallade 'övergångsceller') eller spermier (i testiklarna). Könscellerna utvecklas från primordiala könsceller under fostertiden, beroende på individens kromosomala könsbestämning. Om en individ är XY (han) kommer primordiala könsceller att utvecklas till spermatogonier i testiklarna. Om en individ är XX (hon) kommer primordiala könsceller att utvecklas till äggceller i äggstockarna. Könscellerna spelar en central roll i reproduktionen då de ger upphov till könsceller som kan leda till befruktning och produktion av ett nytt individ.

"Genetiskt uttrycks mönster" refererar till hur och när gener i ett individuellt genomi expressar sig, det vill säga hur de producerar specifika proteiner eller RNA-molekyler. Detta kan variera mellan olika celltyper, till exempel leverceller jämfört med hjärnceller, och under olika livscykel-faserna, som fostertillstånd jämfört med vuxen ålder. Genuttrycksmönster kan påverkas av både genetiska och miljömässiga faktorer.

Det är värt att notera att termen 'genetiskt uttrycks mönster' ofta används i samband med studier av epigenetik, som undersöker hur miljöfaktorer kan påverka genuttryck genom mekanismer som DNA-metylering och histonmodifiering. Dessa förändringar kan vara reversibla och är ofta specifika för en viss celltyp eller tillstånd, vilket leder till unika genuttrycks mönster.

"Alternativ splitsning" (alternative splicing) är ett biologiskt fenomen där flera olika proteiner kan produceras från en och samma gen genom att olika delar av den genetiska informationen i RNA-molekylen exciseras och de kvarvarande delarna (exonerna) sedan sammanfogas på olika sätt. Detta medför att ett stort antal olika proteiner kan produceras från en enda gen, vilket ökar den genetiska variationsmöjligheten och komplexiteten hos levande organismer.

Det finnes ikke noen medisinsk definert region som "Syd-Amerika". Begrepet referer vanligvis til den sørlige delen av kontinentet Amerika, og det inkluderer land som Argentina, Bolivia, Brasil, Chile, Colombia, Ecuador, Guyana, Paraguay, Peru, Surinam, Uruguay og Venezuela. De franske oversøiske departementene Guiana og Martinsiljen i Karibien regnes også ofte med som en del av Syd-Amerika.

I medisinsk sammenheng kan sykdommer, behandlinger og helseforsorgen være forskjellige mellom forskjellige land i regionen på grunn av faktorer som økonomisk ressurser, kulturelle tradisjoner, geografi og politiske strukturer. Men det finnes ingen medisinsk definert sykdom eller behandling som er unik for hele Syd-Amerika.

Proteiner (eller proteinmolekyler) är stora, komplexa molekyler som består av aminosyror som kedjas samman i en specifik sekvens. Proteiner bygger upp och utgör en väsentlig del av alla levande cellers struktur och funktion. De utför viktiga funktioner såsom att underlätta kroppens tillväxt och reparation, reglera processer i cellen, skydda organismen från främmande ämnen som t.ex. virus och bakterier samt hjälpa till vid transport av andra molekyler inom kroppen. Proteiner kan ha en mycket varierad struktur och form beroende på deras funktion, och de kan indelas i olika klasser baserat på deras specifika egenskaper och roller inom cellen.

MITOKONDRIE-DNA (mtDNA) refererer til DNA-molekyler, der findes i mitokondrierne, som er små cellulære organeller i vores celler. Mitokondrierne har en vigtig rolle i cellens energiproduktion gennem et process kaldet cellet respiration.

Mitokondrie-DNA består af cirkulært DNA, der er meget mindre end det menneskelige kromosomale DNA i cellekernen. Mennesket har typisk 2-10 kopier af mtDNA i hver mitokondrie, og hvert individ har typisk flere hundrede til tusinder af mitokondrier i hver celle.

MtDNA indeholder gener, der koder for en del af de proteiner, der er involveret i cellet respiration, samt RNA-molekyler, der er nødvendige for syntesen af disse proteiner. MtDNA adskiller sig fra det kromosomale DNA ved at have en høj mutationsrate og en ikke-random matning (eller assortativ mating) mønster, hvilket betyder at der kan forekomme specifikke mtDNA profiler inden for familier eller populationer.

Mutationer i mitokondrie-DNA kan være forbundet med en række sygdomme, herunder neurologiske og muskuløse lidelser, som ofte viser sig i barndommen eller tidlig ungdom. Disse sygdomme skyldes oftest mutationer i gener, der koder for proteiner involveret i cellet respiration.

Trichosurus är ett släkte pungdjur som tillhör familjen kängurudjur (Macropodidae). Det omfattar flera arter, men det mest välkända och vanligast förekommande är den australiska punghopparen (Trichosurus vulpecula), även kallad vanlig punghopp eller kvastsvansad pungvallaby.

Den australiska punghopparen är en medelstor, robust pungdjursart som lever i skogsmiljöer och urbaniserade områden i stora delar av Australien. Den har en kroppslängd på cirka 35–55 cm och en svanslängd på ungefär 25–40 cm. Pälsfärgen varierar från grå till brun, med en karakteristisk lång, buskig svans som används som stöd när djuret sitter upprätt.

Pungdjuren i släktet Trichosurus är främst växtätare och livnär sig på blad, bark, frukt och frön. De har en speciell matsmältningsapparat som möjliggör för dem att äta föda med låg näringsvärde i stora mängder.

Trichosurus-arter är aktiva under gryningen och natten, vilar på dagen i trädhålor eller andra skyddade platser och har en relativt långsam rörelsepattern. De kan vara skogslevande eller anpassa sig till urbana miljöer där de ofta betraktas som skadedjur på grund av att de äter trädens bark.

"Genetically modified mice" refer to mice that have undergone genetic modification, which is the process of altering the DNA or genes of an organism to produce a desired trait. This is typically achieved through the use of recombinant DNA technology, where specific genes are inserted, deleted, or altered in the mouse genome. The resulting mice can serve as important models for studying human diseases and testing new therapies.

There are several methods used to create genetically modified mice, including:

1. Pronuclear injection: This involves injecting DNA containing the desired gene directly into the pronucleus of a fertilized egg. The egg is then transferred into a surrogate mother, and the resulting offspring will carry the altered gene in all their cells.
2. Embryonic stem cell manipulation: In this method, embryonic stem cells are genetically modified in vitro, and these cells are later introduced into an early-stage embryo. The modified embryonic stem cells contribute to the germ line of the resulting chimeric mouse, allowing for the transmission of the altered gene to its offspring.
3. CRISPR/Cas9 system: This is a more recent and efficient method for generating genetically modified mice. It uses a targeted DNA-cutting enzyme (Cas9) guided by a small RNA molecule (CRISPR RNA) to introduce specific modifications into the mouse genome.

Genetically modified mice are widely used in biomedical research to study various aspects of human diseases, such as cancer, diabetes, neurodegenerative disorders, and immunological conditions. They provide valuable insights into disease mechanisms and potential therapeutic targets, contributing significantly to our understanding and treatment of numerous medical conditions.

Medicinskt sett betyder "lever" det nästa största organet i kroppen och har flera viktiga funktioner. Här är en kort medicinsk definition:

Levern (latin: hepar) är ett vitalt, multipel fungerande organsystem som utför en rad metaboliska, exkretoriska, syntetiska och homeostatiska funktioner. Den primära funktionen av levern är att filtrera blodet från skadliga substanser, producera gallan för fettdigestion och bryta ned proteiner, kolhydrater och fetter. Levern innehåller också miljarder celler, kända som hepatocyter, som är involverade i protein-, kolhydrat- och lipidmetabolism, lagring av glykogen, syntes av kolesterol, produktion av kloningfaktorer och andra hormoner samt bortrening av exogena och endogena toxiner.

Proboscidea är en ordning inom däggdjursklassen som innefattar de stora landlevande djuren med ett långt, trunkerat nosparti, även kallat proboscis. Denna grupp innehåller nu levande elefanter samt utdöda arter av mastodonter och mammutar. Proboscidéerna är kända för sin storlek, med de största nu levande landdjuren som tillhör denna grupp. De har en unik anatomi, inklusive deras trunk, tänder och beteende. Deras utrotningshotades status beror främst på habitatförlust och jakt.

"Oryzias" er ein slags fisk som tilhører familien Adrianichthyidae. Den mest kjente arten i denne gruppen er Oryzias latipes, også kjent som medakafisken eller risfisken. Disse fiskene er små og har en slank kroppsform. De lever vanligvis i brakvann eller søtvann i Øst-Asia og noen deler av Oceanien. Oryzias-arterne er også viktige modellorganismer innenfor forskning, speciellt innenfor studier av regenerering og uvikling.

Ekolokalisering är en metod som används av djur, särskilt av vissa däggdjur och fiskar, för att navigera och lokalisera objekt i deras omgivning genom att tolka ekoljud. Djuret utsänder ett ljud som studsar tillbaka när det träffar ett objekt, och djuret kan sedan avgöra avståndet och positionen på objektet baserat på tiden det tar för ljudet att återkomma.

I medicinsk kontext används ekolokalisering sällan som en direkt metod, men principen ligger bakom vissa diagnostiska tekniker såsom ultraljudsundersökningar. Ultraljud använder högfrekventa ljudvågor för att producera bilder av inre organ och vävnader i kroppen, vilket gör det möjligt för läkare att diagnostisera skador, sjukdomar och andra tillstånd. Sålunda kan man säga att ultraljudsundersökningar är en form av artificiell ekolokalisering som används inom medicinen.

I'm sorry for any confusion, but "Armadillo" is not a medical term. It refers to a type of mammal, specifically a armored cingulate, native to the Americas. The name comes from the Spanish language, meaning "little armored one". If you have any questions related to medical terminology or health-related topics, I would be happy to help with those instead!

'Sekvenshomologi' er en begrep i molekylærbiologi som refererer til den grad av likhet mellom to eller flere sekvenser av nukleotider eller aminosyrer i DNA, RNA eller proteiner. Høyere grad av sekvenshomologi betyr større slåss mellom de to sekvenser og kan indikere en felles evolutiv opprinnelse eller funksjon.

I praksis brukes algoritmer for sekvensanalyse til å sammenlignge parvis sekvenser og berenge et tall som representerer prosentandelen av identiske nukleotider eller aminosyrer, slik at en sekvenshomologi på 80% betyr at 80% av de sammenlignede nukleotid- eller aminosyresekvenene er like. Det finnes også andre måter å berenge sekvenshomologi, for eksempel ved bruk av scoringmatriser som veier forskjellige typer substitusjoner og løkker i forhold til hverandre.

Sekvenshomologi er en viktig konsept innenfor molekylærbiologi og genetisk forskning, fordi det kan brukes til å identifisere relasjoner mellom gener og proteiner i ulika organismer, forstå evolusjonære endringer og funksjonelle roller, og utvikle hypoteser om molekylær mekanisme og regulering.

Long non-coding RNA (lncRNA) er en type av RNA-molekyler som ikke koder for proteiner. De er definert som RNA-molekyler som er lengre enn 200 nukleotider og ikke har kapasiteten til å kode for proteiner. LncRNA-molekyler deltar i reguleringen av genuttrykk og kan påvirke transkripsjon, splicing, translasjon og degradasjon av gener. De kan også interagere med proteiner, andre RNA-molekyler og DNA for å utøve sin funksjon. LncRNA-molekyler er involvert i mange biologiske prosesser, inkludert cellulær differensiasjon, apoptose og kreftutvikling.

I medicinsk kontext, betyder "får" ofta ett litet djur som tillhör fågelgruppen Artiodactyla och är släkt med skepp oxdjur. Fårets vetenskapliga namn är Ovis aries och det har varit domesticerat av människan i tusentals år för att producera ull, kött, skinn och milkprodukter. Fåret är också viktigt inom jordbruket som gräsätare och kan hjälpa till att bevara landskapet genom att beta bort överväxten.

Ibland kan "får" även användas i medicinsk kontext för att beskriva en mängd små, rundade strukturer som liknar ett får, men detta är ovanligt.

"Biological clocks" refer to the internal biological systems that regulate the timing of various physiological processes in living organisms. These clocks are controlled by a complex network of genes and proteins that work together to keep time. They help to coordinate many aspects of an organism's behavior and physiology, including sleep-wake cycles, feeding patterns, hormone release, and cellular metabolism.

In humans, the primary biological clock is located in the suprachiasmatic nucleus (SCN) of the hypothalamus, a region of the brain that helps to regulate many important bodily functions. The SCN is responsible for controlling the body's circadian rhythm, which is a roughly 24-hour cycle that regulates various physiological processes, such as sleep-wake cycles, body temperature, and hormone release.

Other biological clocks are located in various tissues and organs throughout the body, where they help to regulate more localized processes. For example, there are biological clocks in the liver that help to regulate metabolism, and there are clocks in the heart that help to regulate cardiac function.

Overall, biological clocks play a critical role in maintaining the health and well-being of living organisms, and disruptions to these clocks have been linked to various health problems, including sleep disorders, mood disorders, and metabolic diseases.

Hyraxar är ett medicinskt begrepp som refererar till en abnormt stort ökat tryck i ögats främre kammare, vilket kan orsaka skada på ögats synnerliga strukturer och leda till synnedsättning eller blindhet om det inte behandlas. Orsaken till hyraxar kan variera, men de vanligaste orsakerna är glaukom, skador, infektioner eller vissa medfödda missbildningar. Glaucom är en grupp av ögon sjukdomar som orsakas av högt tryck inne i ögat, vilket kan skada nerven som skickar synsignaler till hjärnan (optisk nerv). Hyraxar behöver ofta behandlas så snart som möjligt för att undvika permanent skada på synen. Behandlingen kan innebära mediciner, laserbehandling eller kirurgi beroende på sjukdomens allvarlighetsgrad och orsak.

I'm happy to help! However, I believe there may be a slight error in your question. The term "Medicinsk" seems to be a typo and should probably be "Medical." Additionally, "Animal Distribution" is not a widely used medical term. Instead, you might be looking for the term "Zoonotic Disease Distribution," which refers to the way certain diseases are distributed among non-human animals and can sometimes be transmitted to humans.

If you meant something else by "Animal Distribution," could you please clarify? I'm here to help!

Immunohistochemistry (IHC) är en teknik inom patologi och histologi som kombinerar immunologiska metoder med mikroskopisk observation för att visualisera specifika proteiner eller antigener i celler eller vävnader. Denna teknik använder sig av specifika antikroppar som är markerade med en fluorescerande markör eller en enzymatisk reaktion, vilket gör det möjligt att lokalisera och identifiera olika typer av celler och strukturer inuti ett vävnadsprov. IHC används ofta som en diagnosmetod inom klinisk medicin för att ställa diagnoser på olika slags cancersjukdomar och andra sjukdomar som är relaterade till specifika proteiner eller antigener.

I'm sorry for the confusion, but "Isokorer" doesn't seem to be a recognized medical term in English or any other language I am familiar with. It is possible that there may be a spelling mistake or it could be a term specific to a certain language or field of study. Could you please provide more context or check the spelling? I would be happy to help further if I can.

CLOCK proteins are a crucial component of the molecular circadian clock mechanism in mammals. The name "CLOCK" is an acronym for "Circadian Locomotor Output Cycles Kaput," which reflects its importance in regulating various physiological processes in a 24-hour cycle.

The CLOCK protein forms a heterodimer with another protein called BMAL1 (Brain and Muscle ARNTL-Like 1) to bind to E-box elements in the promoter regions of target genes. This binding activates the transcription of these genes, leading to the production of proteins that are involved in various cellular processes.

One of the primary functions of CLOCK proteins is to regulate the expression of other clock genes, such as PER (Period) and CRY (Cryptochrome), which form negative feedback loops that help maintain the circadian rhythm. The CLOCK-BMAL1 complex activates the transcription of PER and CRY genes, and the resulting proteins then accumulate in the cytoplasm and eventually translocate to the nucleus, where they inhibit the activity of the CLOCK-BMAL1 complex. This feedback loop helps ensure that the circadian clock remains synchronized with the external environment.

CLOCK proteins have been shown to play a role in various physiological processes, including metabolism, immune function, and sleep-wake cycles. Dysregulation of the CLOCK protein has been implicated in several diseases, such as cancer, metabolic disorders, and neurodegenerative diseases.

'Skalle' er en uformell betegnelse for hovedet, men i en medicinsk kontekst refererer det typisk til kraniet eller den del av kroppen som omgiver hjernen. Det består av flere separate ben, der vokser sammen til et solidt skeletal støtteelement for hjernen og musklerne i ansigtet og nakken. Kraniet har også åbninger som tillader nervesystemets strukturer, blodkar og andre vitaler organer at passere igennem.

Däggdjurskromosomer, eller Mammalian chromosomes, är de kromosomer som förekommer hos däggdjursvetenskapen. Däggdjurskromosomerna består av DNA-molekyler som innehåller genetisk information och är bundna till proteiner som ger kromosomen sin struktur. Hos däggdjur finns det 46 kromosomer, inklusive 23 par av homologa kromosomer (22 autosoma och ett par könskromosomer). Könskromosomerna består antingen av två X-kromosomer hos honor eller en X-kromosom och en Y-kromosom hos hanar. Varje individ har en unik uppsättning kromosomer som ärvs från båda föräldrarna, med undantag för könskromosomerna hos hanar som kommer från modern och fadern respektive.

'Vävnadsnybildning' (engelska: 'tissue regeneration') är en naturlig process där skadat eller skört vävnader i kroppen repareras eller ersätts med nytt, friskt vävnadsmaterial. Denna process involverar celler som delar sig och differenseras för att bilda nya typer av vävnad, till exempel ben-, muskel- eller hudvävnad. Vävnadsnybildning kan också stimuleras konstlutligen med hjälp av medicinska behandlingar och terapier, såsom celltransplantation, vävnadstransplantation och användning av tillväxtfaktorer.

Enligt Medicin.com, som är en auktoritativ källa inom medicinskt information, så finns det ingen speciell medicinsk definition för "valross". Valross är istället ett djur som tillhör familjen öronlösa sälar (Otariidae) och underordningen pinnipeder. De lever i kalla vatten runt Arktis och Antarktis, men också längs Nordamerikas västkust. Valrossar är kända för sin storlek och sina långa, böjda betar som används för att hitta föda på havsbotten.

Ekologi är en gren inom biologin som studerar interaktionerna mellan levande organismers (djur, växter, svampar, etc.) förhållande till varandra och deras fysiska omgivning. Ekologi undersöker hur olika arter påverkar varandra och sin miljö genom att exempelvis leva i symbios, tävla om resurser eller påverka populationstrender.

En medicinsk definition av ekologi skulle dock snarare handla om den specifika grenen inom ekologin som studerar hur människors hälsa och sjukdomar påverkas av deras miljö och interaktioner med andra levande varelser. Detta kan exempelvis innefatta studier av smittspridning i olika populationer, förekomsten av allergier orsakade av växter eller djur, eller effekterna av luft- och vattenföroreningar på människors hälsa.

'Rävar' (Vulpes vulpes) är inget medicinskt begrepp, utan istället ett djur som tillhör familjen hunddjur (Canidae). Räven är världens vanligaste vildlevande rovdjur och återfinns på alla kontinenter utom Antarktis.

Ibland kan termen "rävar" användas metaforiskt inom medicinen för att beskriva en person som uppför sig listigt eller hemlighetsfullt, men detta är inte en etablerad medicinsk definition.

I medical terms, 'Tree' refererar vanligtvis till en benämning på ett vävnadsstrukturellt eller morfologiskt begrepp, snarare än en botanisk definition. En "tree" i medicinsk kontext är en struktur som har grenar och noder, vilket kan användas för att beskriva något som liknar ett träd, såsom:

1. En nervcell (neuron) med dess dendriter (grenarna) och axonen (stammen).
2. En arterioventrikulär (A-V) knut i hjärtat där blodkärlen delar sig (grenar) för att försörja olika delar av hjärtmuskeln.
3. En lungvägg med bronki (stammen) och bronkioler (grenarna).
4. Ett kärl i njuren som delar upp sig i mindre kärl (trädstruktur).

Det är viktigt att notera att den medicinska användningen av "tree" inte direkt syftar till en levande trädbild, utan snarare på något som har en liknande struktur med grenar och noder.

Fruktsamhet är ett medicinskt begrepp som refererar till förmågan hos en individ, vanligtvis en kvinna, att bli gravid och föda barn. Det inkluderar både fertilitet (den fysiska förmågan att producera och befrukta äggceller respektive spermier) och fekunditet (sannolikheten för en graviditet att leda till en levande födsel). Fruktsamhet kan påverkas av många olika faktorer, inklusive ålder, hälsostatus, genetiska faktorer och miljöfaktorer.

Cell differentiation är en process där en obefläckad stamcell eller en tidigare differentierad cell blir mer specialiserad och tar på sig en specifik funktion i ett organism. Under cell differentieringen ändras cellens morfologi, biokemi och genuttryck för att utforma den specifika celltypen, till exempel en levercell, ett nervcell eller en röd blodkropp. Denna process är kontrollerad av både genetiska och epigenetiska faktorer samt signalsubstanser från omgivningen. Cell differentiering är en nödvändig del i utvecklingen av flerslagiga organism och för att underhålla homeostasen i vuxna organismer.

I medicinen, sannolikhetsfunktioner (eller cumulative distribution functions, CDP) används inom statistisk analys för att beskriva sannolikheten för att en stokastisk variabel X kommer att vara mindre än eller lika med en viss värdesgräns. Sannolikhetsfunktionen representerar sålunda den kumulativa summan av sannolikheterna för alla värden som är mindre än eller lika med det specificerade värdet.

Formellt kan en sannolikhetsfunktion definieras som:

F(x) = P(X ≤ x)

där F(x) är sannolikhetsfunktionen för stokastisk variabel X, och P(X ≤ x) betecknar sannolikheten för att stokastisk variabel X antar ett värde som är mindre än eller lika med x.

Sannolikhetsfunktioner används ofta inom epidemiologi, klinisk forskning och biostatistik för att analysera data och dra slutsatser om samband mellan variabler och hälsoresultat. De är viktiga vid konstruktion av konfidensintervall, hypotesprövning och bedömning av risker och associationer i epidemiologiska studier.

Meios är en typ av celldelning som sker i könscellerna hos växter, djur och människor. Den har till syfte att producera könsceller, såsom ägg- och spermieceller, med halv den normala antalet kromosomer genom en reductionsteckning. Vid meiosen sker två omgångar av celldelning utan någon mellanliggande celldelning eller DNA-replikering.

Den första omgången av meios (meios I) innebär en crossing over-händelse där kromosompar i diploida celler byter material med varandra, vilket leder till en rekombination av genetisk information och skapar unika kombinationer av gener. Därefter skiljs de homologa kromosomparen åt och delas upp så att varje dottercell får halva antalet kromosomer.

Den andra omgången av meios (meios II) liknar en mitos, där de resterande kromosomerna i varje dottercell från meios I delas upp igen, vilket resulterar i fyra haploida dotterceller med halva antalet kromosomer jämfört med den ursprungliga diploida cellen.

Meiosen är en nödvändig process för sexuell reproduktion och säkerställer att könscellerna har en unik kombination av genetisk information, vilket leder till mångfald i arternas populationer.

En zoonose definieras som en infektionssjukdom som kan överföras naturligt mellan djur och människor. Det betyder att sjukdomen kan spridas från djur till människa, eller tvärtom, ofta genom kontakt med djursaliva, urin, avföring eller blod. Många zoonoser orsakas av virus, men de kan också orsakas av bakterier, parasiter och svampar.

Exempel på vanliga zoonoser inkluderar:

* Fästingburen borrelia (Lyme-borrelios)
* Hantavirusinfektion
* Kattklövsjuka
* Ornitologisk kryptokockerjos (påfågelsjuksjuka)
* Q-feber
* Rävens rabies
* Salmonellos
* Toxoplasmos
* Västnilska febersjukan

Det är viktigt att vara medveten om zoonoser och ta försiktighetsåtgärder när man hanterar djur eller exponeras för deras kroppsvätskor, särskilt om man tillhör en riskgrupp som inkluderar barn, äldre, gravida kvinnor och personer med nedsatt immunförsvar.

'Ovarier' är en anatomisk term som refererar till de två äggstockarna hos däggdjur, inklusive människan. De är ungefär lika stora som mandlar och sitter i buken, nära slutet av äggledarna. Ovarierna har flera funktioner, men deras huvudsakliga uppgift är att producera äggceller (ägg) och de hormoner som kontrollerar kvinnors menstruationscykel och reproduktiva system. Varje månad mognar ett antal äggceller i ovarierna, och den mogna ägget lämnar sedan ena av ovarierna under ägglossningen (ovulationen) för att möjliggöra befruktning. Ovarierna producerar även de kvinnliga könshormonerna östrogen och progesteron, som spelar en viktig roll i att reglera menstruationscykeln, underhålla graviditeten och utveckla sekundära könskaraktärer hos kvinnor.

... (Mammalia) är en klass inom ryggradsdjuren. Däggdjur har endoterm termoreglering, ger sina ungar di och alla utom ... Hur förhistoriska däggdjur skall definieras råder det oenighet om, Carl von Linnés ursprungliga definition av däggdjur som djur ... Trots denna variation är de flesta däggdjur av råttstorlek. Nästan alla däggdjur har sju halskotor, undantag är sirendjur och ... Pälsen som består av hår tillhör det mest distinkta kännetecknet för däggdjur. Även om vissa däggdjur, till exempel valar ...
... (Eutheria), ibland kallade placentadäggdjur eller moderkaksdäggdjur, är en infraklass i klassen däggdjur. ... Passiv flygförmåga finns även hos en del högre däggdjur som pälsfladdrare och flygekorrar. Högre däggdjur har en världsvid ... Högre däggdjur skiljer sig från pungdjur genom avsaknaden av benen som håller pungen. Dessa ben (Ossa epubica) ansluter hos ... Till högre däggdjur hör cirka 94 procent av alla nu levande däggdjursarter. Av däggdjurens 1 229 släkten tillhör 1 135 detta ...
... , ibland kallade havsdäggdjur, är däggdjur som vistas större delen av sitt liv i hav, eller i större sötvatten. ... Landlevande däggdjur har vanligtvis päls som isolerar kroppen men den saknas hos flera marina däggdjur. De har istället ... Däggdjur kännetecknas av en nästan konstant kroppsvärme varför marina däggdjur behöver bra isolering för att hålla värmen. ... Dagens marina däggdjur tillhör en av tre ordningar: Cetacea, Sirenia, eller Carnivora. Representanterna för marina däggdjur ...
... är däggdjur som lever hela sitt liv i hav, floder eller sjöar, eller däggdjur som är starkt knutna till ... Säldjur Valar Delfiner Späckhuggare Blåval Sirendjur Marina däggdjur (Däggdjur). ... är däggdjur påtagligt anpassade för ett liv nära och i vatten). Samtliga dessa djur andas med lungor precis som landlevande ... däggdjur, och måste regelbundet komma upp till ytan för att hämta luft. Många som tillbringar hela livet i vatten har dock en ...
I denna lista över däggdjur i Europa förtecknas ursprungliga arter samt introducerade arter men inga exotiska däggdjur som ... Johns Hopkins University Press, Baltimore 2005, ISBN 0-8018-8221-4. ^ Sällsynt fladdermus upptäckt i Sverige (Dewp, Däggdjur, ...
Curry-Lindahl, Kai (1982). Däggdjur i färg. Stockholm: AWE/Geber. ISBN 91-20-06724-0 Bjärvall, Anders; Ullström, Staffan (1995 ... Däggdjur. Stockholm: Wahlström & Widstrand. ISBN 91-46-16576-2 Wikimedia Commons har media som rör Saigaantilop. Bilder & media ...
ISBN 978-91-89232-21-1. (Däggdjur). ...
läst 2015-03-26 ^ [a b c d e f] Nordens däggdjur (2004) s. 100-105 ^ [a b c] Djur i Sveriges natur (1997) s. 86-89 ^ [a b c] ... 1951 B. Jensen (2004) Nordens däggdjur, andra upplaga, Prisma förlag, ISBN 91-518-4432-X S. Ulfstrand & T. Ebenhard (redaktion ... 1997) Djur i Sveriges natur - Däggdjur, Bertmarks förlag, ISBN 91-973632-5-1 Wikimedia Commons har media som rör Ekorre. Bilder ... "Däggdjur". Stockholms stad Miljöbarometern. 29 september 2021. https://miljobarometern.stockholm.se/natur/arter-och-artgrupper/ ...
Däggdjur i etiopiska regionen, Däggdjur i nearktiska regionen, Däggdjur i neotropiska regionen, Däggdjur i oceaniska regionen, ... Nordens däggdjur. ISBN 91-46-16576-2 Anders Bjärvall och Staffan Ullström (1995). Däggdjur. ISBN 91-46-16576-2 Ulf Johansson ( ... Däggdjur i orientaliska regionen, Däggdjur i palearktiska regionen, Modellorganismer). ... ISBN 91-7030-333-9 Juha Valste (red.) (1997). Däggdjur - Djur i Sveriges natur. Bertmarks förlag,. ISBN 91-973632-5-1 Brunråtta ...
Nordens däggdjur. Stockholm: Norstedts. sid. 96-100. ISBN 91-1-933262-9 ^ Bjärvall, Anders; Ullström, Staffan (1995). Däggdjur ... ISBN 91-46-16576-2 ^ [a b c d e] Curry-Lindahl, Kai (1988). Däggdjur, groddjur & kräldjur. Stockholm: Norstedts. sid. 253-254. ...
Däggdjur 2. Bokorama. sid. 37-39. ISBN 91-7024-051-5 ^ [a b c] Family Dasyproctidae på Animal Diversity Web (engelska), besökt ...
a b c d e f] Hovdjuren (Jordens djur) s. 50-57 ^ [a b c d e] Däggdjur 6 (Djurens underbara värld) s.124-125 ^ "What is a ... Till skillnad från horn hos parigt behornade däggdjur består det helt och hållet av keratin (hornämne) och har ingen kärna av ... a b] Nationalencyklopedin multimedia plus, 2000 (uppslagsord noshörningar) ^ Däggdjur 6 (Djurens underbara värld) s. 120 ^ " ... Däggdjur 6. Djurens underbara värld. Bokorama Förlags AB. ISBN 91-7024-055-8 Wikimedia Commons har media som rör Noshörningar. ...
ISBN 91-34-50353-6 Kai Curry-Lindahl (1984). Afrikas däggdjur. Stockholm: Norstedt. ISBN 91-1-834122-5 ^ Oreotragus oreotragus ...
Curry-Lindahl, Kai (1984) [1983]. Afrikas däggdjur. Uppsala: Almqvist & Wiksell. sid. 269. ISBN 91-1-834122-5 Wikimedia Commons ...
Däggdjur i etiopiska regionen, Däggdjur i palearktiska regionen). ... ISBN 91-34-50353-6 Kai Curry-Lindahl (1984). Afrikas däggdjur. Stockholm: Norstedt. ISBN 91-1-834122-5 ^ Gazella dorcas på IUCN ...
Dessa däggdjur är vanligen aktiva mellan skymningen och gryningen men kan även vara aktiva på dagen. Arter som lever på marken ... Huvudet är litet, har formen av en kon och dess uppbyggnad är en av de enklaste hos däggdjur. Ögonen är små med tjocka ögonlock ... Myrkottar (Pholidota) är en ordning i djurklassen däggdjur. Ordningen utgörs av en enda familj Manidae som består av det enda ... Däggdjur 4. Bokorama Förlag. sid. 141-144. ISBN 91-7024-053-1 ^ Kinesiska forskare: Myrkottar kan ligga bakom coronautbrottet, ...
a b c] Curry-Lindahl, Kai (1988). Däggdjur, groddjur & kräldjur. Stockholm: Norstedts. sid. 323-324. ISBN 91-1-864142-3 ^ [a b ... ISBN 91-46-16576-2 ^ [a b] Jensen, Birger (1993). Nordens däggdjur. Stockholm: Norstedts. sid. 182-187. ISBN 91-1-933262-9 ^ " ... Däggdjur: alla Europas arter. Stockholm: Wahlström & Widstrand. sid. 148-151. ...
a b c d e f g] Curry-Lindahl, Kai (1988). Däggdjur, groddjur & kräldjur. Stockholm: Norstedts. sid. 285-286. ISBN 91-1-864142-3 ... a b c d e] Jensen, Birger (1993). Nordens däggdjur. Stockholm: Norstedts. sid. 126-130. ISBN 91-1-933262-9 ^ [a b] "mindre ...
ISBN 91-34-50353-6 Kai Curry-Lindahl (1984). Afrikas däggdjur. Stockholm: Norstedt. ISBN 91-1-834122-5 ^ Raphicerus campestris ...
a b c d e f g h] Jensen, Birger (1993). Nordens däggdjur. Stockholm: Norstedts. sid. 152-155. ISBN 91-1-933262-9 ^ [a b c d e] ...
ISBN 91-34-50353-6 Kai Curry-Lindahl (1984). Afrikas däggdjur. Stockholm: Norstedt. ISBN 91-1-834122-5 ^ Neotragus pygmaeus på ...
ISBN 91-34-50353-6 Kai Curry-Lindahl (1984). Afrikas däggdjur. Stockholm: Norstedt. ISBN 91-1-834122-5 ^ Lewison, R. & Oliver, ...
ISBN 978-84-16728-04-6 ^ [a b c d e f] Jensen, Birger (1993). Nordens däggdjur. Stockholm: Norstedts. sid. 148-152. ISBN 91-1- ...
ISBN 91-34-50353-6 Kai Curry-Lindahl (1984). Afrikas däggdjur. Stockholm: Norstedt. ISBN 91-1-834122-5 ^ Ourebia ourebi på IUCN ...
Själva tarmen är mycket lång (hos hästdjur upp till 26 meter). Dessa däggdjur tillgodogör sig bara en liten del av den föda de ... Den mellersta tån motsvarar den tredje tån hos ursprungliga däggdjur och är alltid den kraftigaste (eller enda) tån. Fötterna ... Vid slutet av pleistocen ägde ett massutdöende av stora däggdjur rum, vilket blev slutet för vissa uddatåiga hovdjur. Bland ... Uddatåiga hovdjur (Perissodactyla) är en ordning i klassen däggdjur. De kännetecknas av att deras extremiteters huvudaxel går ...
ISBN 91-34-50353-6 Kai Curry-Lindahl (1984). Afrikas däggdjur. Stockholm: Norstedt. ISBN 91-1-834122-5 ^ Madoqua kirkii på IUCN ...
ISBN 91-34-50353-6 Kai Curry-Lindahl (1984). Afrikas däggdjur. Stockholm: Norstedt. ISBN 91-1-834122-5 Wikimedia Commons har ...
Orrell T. (custodian), 2011-04-26 ^ Curry-Lindahl, Kai (1984). Afrikas däggdjur. Stockholm: Almqvist & Wiksell. sid. 170. ISBN ...
Däggdjur (Mammalia) är en klass inom ryggradsdjuren. Däggdjur har endoterm termoreglering, ger sina ungar di och alla utom ... Hur förhistoriska däggdjur skall definieras råder det oenighet om, Carl von Linnés ursprungliga definition av däggdjur som djur ... Trots denna variation är de flesta däggdjur av råttstorlek. Nästan alla däggdjur har sju halskotor, undantag är sirendjur och ... Pälsen som består av hår tillhör det mest distinkta kännetecknet för däggdjur. Även om vissa däggdjur, till exempel valar ...
Finnar (sälar och sjölejon), havsuttrar och sjökor är några av de andra vackra och spännande marina däggdjur som man kan se när ...
Längs hela Sveriges kust återfinns flera arter av marina däggdjur. Dessa tillbringar hela eller merparten av sina liv i vattnet ...
Ett av världens minsta däggdjur, väger cirka 2 gram. Arten är sällsynt i Sverige och har påträffats på endast sju platser i ... Tillsammans med åkersork och skogssork tillhör den våra tre vanligaste däggdjur. Den finns i hela landet med undantag av ... Rävar och katter, liksom andra däggdjur med välutvecklat luktsinne, äter vanligtvis inte upp näbbmöss trots att de fångar dem. ... Vattennäbbmusen tillhör sålunda den exklusiva skaran av giftiga däggdjur. Det finns bara fem i hela världen, varav två är ...
Vi har också svenska däggdjur som järv, lo, varg och ren. ... I djurparken hittar du stora och små däggdjur. Vi har allt från ... Det finns däggdjur som nästan hela livet lever ensamma och andra som lever i stora flockar. Hos vissa däggdjur finns en tydlig ... De flesta däggdjur föder färdigutvecklade ungar och föräldrarna tar aktivt hand om ungarna under många år. Hos alla däggdjur ... Vi har också svenska däggdjur som järv, lo och ren.. Däggdjuren finns över hela jorden och har anpassat sig till de flesta ...
Se även kategorierna: ← Kategoristartsida, Svenska/Däggdjur, Azerbajdzjanska/Alla uppslag, Azerbajdzjanska, Däggdjur, ... Denna kategori innehåller samtliga uppslag där minst en av definitionerna har taggats som "Däggdjur". Orden kan även tillhöra ... Artiklar i kategori "Azerbajdzjanska/Däggdjur". Följande 15 sidor (av totalt 15) finns i denna kategori. ... Hämtad från "https://sv.wiktionary.org/w/index.php?title=Kategori:Azerbajdzjanska/Däggdjur&oldid=2981400" ...
Se även kategorierna: ← Kategoristartsida, Svenska/Däggdjur, Occitanska/Alla uppslag, Occitanska, Däggdjur, Occitanska/Djur ... Denna kategori innehåller samtliga uppslag där minst en av definitionerna har taggats som "Däggdjur". Orden kan även tillhöra ... Artiklar i kategori "Occitanska/Däggdjur". Följande 8 sidor (av totalt 8) finns i denna kategori. ... Hämtad från "https://sv.wiktionary.org/w/index.php?title=Kategori:Occitanska/Däggdjur&oldid=2983558" ...
Förhöjda metallhalter i inre organ hos smågnagare, samt dessutom effekter på fortplantningen hos svartvit flugsnappare och pärluggla rapporteras från undersökningar i tungmetallförorenade områden omkring Rönnskärsverken. Efter hittillsvarande undersökningar framstår svartvita flugsnapparen som utmärkt, praktiskt användbar, indikatorart på tungmetallutsläpp.
Efter ett decennium av detektivarbete har amerikanska forskare lyckats identifiera ett tidigare okänt däggdjur - olinguito - ... Efter ett decennium av detektivarbete har amerikanska forskare lyckats identifiera ett tidigare okänt däggdjur - olinguito - ... Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/nyheter/vetenskap/nytt-daggdjur-upptackt-i-anderna/ ...
AfrikaAnsikteDäggdjurDjurElefantEnormGråHuvudNärbildögaRynkorSafariSkalorStorTexturUtrotningshotadVildVilda Djur Och Växter. ...
BetselDäggdjurHästLågvinkelfotoLövManMiljöModeNaturRyttareTäckaTittar På KameranTrädUtomhusVäg. ...
På vintern kan det vara svårt att hitta föda. Rådjuren rör sig då i flock och försöker gräva efter ris. Men om snön är djup, måste de äta kvistar och skott. Hannen kallas bock, honan get och den lilla ungen kid. Geten kan föda tom. fyra kid. ...
This page is managed with DPMS DigitalPhoto Management System 3:0 ...
Igelkotten beskrivs ofta som ett av våra mest omhuldade vilda däggdjur, som sprider lite av trivsel kring sig och är nyttig.. ...
Många däggdjur föder levande ungar, dessa är oftas små och hjälplösa, mjölken producerars för att föda upp dem. Det gör att de ... Däggdjur är väl den djurart vi känner mest samhörighet med. Det kanske inte är så konstigt då vi också tillhör den arten ... Dessa däggdjur har hår och producera mjölk, men de lägger ägg. Äggen är läderartade, liknande reptilägg. Ungarna som kläckes är ... Placentala däggdjur är absolut största gruppen, dessa ungar utvecklas inne i sin mammas kropp, där dom är anslutna till ...
I denna sektion lär du dig om däggdjur av alla former och storlekar, var de lever, hur de reproducerar sig och vilka deras ... Däggdjur är varmblodiga ryggradsdjur. De allra flesta av dem är vivipara, vilket innebär att de börjar utvecklas som ett embryo ... Däggdjur. Däggdjur är varmblodiga ryggradsdjur. De allra flesta av dem är vivipara, vilket innebär att de börjar utvecklas som ... I denna sektion lär du dig om däggdjur av alla former och storlekar, var de lever, hur de reproducerar sig och vilka deras ...
Motsatsen till Däggdjur. Motsatsen. till Däggdjur. Volvo kurssi. Motsats till talar : 13: Rösta moderat : 14: Flera personer i ... Däggdjur föder levande unga (i motsats till äggläggning) och ammar sina ungar. Däggdjur är en klass inom ryggradsdjuren. ... 35 syntes däggdjur och insekter. ler motsatsen det vill säga skogsåtgärder.. Inlägg om däggdjur skrivna av zenzajannen. I ... Engelska; cow [ däggdjur ]. Latin; bos par, insekter, däggdjur och klimatrelaterade skador får läsaren en inblick i I motsats ...
This page is managed with DPMS DigitalPhoto Management System 3:0 ...
Bröstmjölk är vad vår mamma producerar till oss för att vi ska dricka det när vi är små, det gäller alla däggdjur. Blåvalen ...
OEKO-TEX certifierat vinyltryck som värms fast på textil eller trä Fyller du inte i någon egen storlek skickas trycket i den maxstorlek som står
Andreas Modess från Malmö fotograferar och publicerar mest gatufoto, landskapsbilder, naturfoto och bilder från vardagen. Ta del av tankar, bilder, tips och idéer på fotobloggen ...
"Svenska däggdjur" har det som krävs för att väcka nyfikenhet och habegär i bokaffären och för att tända åtskilliga ... En kul aspekt med både "Svenska däggdjur" och "Svenska fåglar" är att de, möjligen lite otippat, lägger ganska stor tyngdvikt ... Dels blir upplägget ännu mer logiskt i slutet av boken, där Sveriges alla däggdjur listas bredvid varandra nästan som en ... Uppföljaren till "Svenska fåglar" handlade inte om fler svenska fåglarna utan om "Svenska däggdjur". Resultatet är lika lyckat ...
Himalayasalt är från saltgruvorna i Himalaya, där det bryts från bergsväggarna för att sedan krossas och siktas.. Himalayasalt är alltså utvunna mineraler från deponerade bergarter. Det är ett naturligt mineralrikt och obearbetat salt som innehåller spårämnen och mineraler. Det är speciellt rikt på magnesium. Saltet har en lätt rosa färg vilket beror på järnhalten i de berg där det bryts.. Saltet utvinns från platser där det tidigare funnits vatten och har torkats i solen. Himalayasalt är fritt från föroreningar och kemikalier.. Himalayasaltet består av ungefär 98 procent natriumklorid och två procent andra mineraler. Det innehåller makromineraler som till exempel kalcium och fosfor samt spårämnen som zink och selen.. Genomsnittligt mineralinnehåll / kg himalayasalt: Natriumklorid 970 g/kg, Kalcium 2290 mg/kg, Kalium 2140 mg/kg, Magnesium 998 mg/kg, Kisel 183 mg/kg, Järn 33,4 mg/kg, Zink 4,46 mg/kg, Mangan 1,52 mg/kg, Fosfor 1,49 mg/kg. Torkad Brännässla - ...
... än 26 olika däggdjur som förekommer i Sverige och deras namn på svenska. Teckningarna är gjorda av Lars Klinting. ... 26 däggdjur är avbildade på denna affisch. Du hittar det svenska namnet under varje djur. De vackra och detaljerade ...
Könsbestämning däggdjur. Hos däggdjur som till exempel och människa kallas könskromosomerna för X och Y. Hanar har vanligen en ... Genetisk könsbestämning förekommer hos bland annat däggdjur, fåglar och vissa växter. Hos andra arter bestäms könet av ...
Däggdjur i svensk folklig tradition. / Sandgren, Patrik. I: Rig, Nr. 4, 2008, s. 247-247.. Forskningsoutput: Tidskriftsbidrag ... Däggdjur i svensk folklig tradition. I: Rig. 2008 ; Nr. 4. s. 247-247. ... Sandgren, P 2008, Däggdjur i svensk folklig tradition, Rig, nr. 4, s. 247-247. ... Sandgren, P. (2008). Däggdjur i svensk folklig tradition. Rig, (4), 247-247. ...
Puls hos däggdjur i allmänhet[redigera , redigera wikitext]. Däggdjurs hjärtpuls har att göra med deras storlek. Till exempel ...
E4, Västerbotten, faunabroar stora däggdjur Trafikverket har byggt två planfria passager i form av faunabroar över E4 i ...
Nytt däggdjur hittat i Storbritannien - första på hundra år Riskerar att konkurrera ut inhemsk art: "Angeläget att effekt ...
  • Hur förhistoriska däggdjur skall definieras råder det oenighet om, Carl von Linnés ursprungliga definition av däggdjur som djur med mjölkkörtlar är problematisk eftersom mjölkkörtlar bevaras dåligt i fossil. (wikipedia.org)
  • För 55 miljoner år sedan lyckades några djur ta sig över, Igelkotten beskrivs ofta som ett av våra mest omhuldade vilda däggdjur, som sprider lite av trivsel kring sig och är nyttig. (netlify.app)
  • Vissa djurförsök på däggdjur kan ersättas med försök på djur med mindre komplext nervsystem, till exempel insekter. (djurforsok.info)
  • Däggdjur (Mammalia) är en klass inom ryggradsdjuren. (wikipedia.org)
  • Längs hela Sveriges kust återfinns flera arter av marina däggdjur. (sva.se)
  • Man uppskattar att det finns över fyratusen arter av däggdjur, det minsta däggdjuret är Kittis Hog-nosed bat Craseonycteridae thonglongyai som endast har en vikt på 1,4 gram! (ifokus.se)
  • taxonomisk Däggdjur har endoterm termoreglering, ger sina ungar di och alla utom De flesta däggdjuren lever på land men flera arter förekommer i vattnet eller i luften. (netlify.app)
  • Även om vissa däggdjur, till exempel valar saknar hår, så har de utvecklats ur hårbärande förfäder och de har åtminstone som embryon hår på kroppen. (wikipedia.org)
  • Vissa däggdjur, till exempel skogshare och fjällräv, ändrar därför pälsens färg under årets lopp. (wikipedia.org)
  • Exempelvis kan vissa däggdjur, som varg och grävling resa ragg när de blir rädda eller aggressiva vilket gör att de ser större ut. (wikipedia.org)
  • Genetisk könsbestämning förekommer hos bland annat däggdjur, fåglar och vissa växter. (malmo.se)
  • Exempelvis hade förekomsten av vissa däggdjur såsom stora gnagare ökat. (lu.se)
  • Däggdjur har endoterm termoreglering, ger sina ungar di och alla utom kloakdjuren föder levande ungar (till skillnad från att lägga ägg). (wikipedia.org)
  • Nu levande däggdjur kännetecknas av förekomsten av mjölkkörtlar, hårsäckar, svettkörtlar, att käken består av ett överkäksben och underkäksben, och att de tre tidigare benen i käkleden blivit hörselben i mellanörat. (wikipedia.org)
  • Många däggdjur föder levande ungar, dessa är oftas små och hjälplösa, mjölken producerars för att föda upp dem. (ifokus.se)
  • Däggdjur föder levande unga (i motsats till äggläggning) och ammar sina ungar. (netlify.app)
  • Däggdjur föder, med undantag av kloakdjur, levande ungar. (netlify.app)
  • Vi har också svenska däggdjur som järv, lo och ren. (nordensark.se)
  • En kul aspekt med både "Svenska däggdjur" och "Svenska fåglar" är att de, möjligen lite otippat, lägger ganska stor tyngdvikt på arternas släktträd. (natursidan.se)
  • Svenska däggdjur" har det som krävs för att väcka nyfikenhet och habegär i bokaffären och för att tända åtskilliga naturintressen under läslampans sken. (natursidan.se)
  • Det kan tyckas märkligt att ha detta fokus på indelningar, men det blir dels logiskt på grund av böckernas lite pokemon-liknande upplägg där man blir sugen att se alla däggdjur inom en viss ordning. (natursidan.se)
  • Därför har röda blommor fåglar som exempelvis kolibrier eller däggdjur som exempelvis fladdermöss som pollenerare. (lu.se)
  • Hos alla däggdjur utsöndrar honan mjölk som föda åt ungarna, honorna diar sina ungar. (nordensark.se)
  • Placentala däggdjur är absolut största gruppen, dessa ungar utvecklas inne i sin mammas kropp, där dom är anslutna till moderkakan. (ifokus.se)
  • 3 feb 2017 Annika Norlin Däggdjur. (netlify.app)
  • Pressrelease för Däggdjur 2017: en låt och jobba i ett halvår med en låt och sociala medier-kampanjer och att vad det än blev så skulle det bli motsatsen till det. (netlify.app)
  • alternativ (politik) process för att avgöra vem som ska utses till en speciell post (ålderdomligt) ett antal om 80 stycken Däggdjur 1: Fackförening : 2: Gör glad + fick mat hos Emil : 3: Hår prydnad som ger stötar : 4: Klarad skrivning + siffra : 5: Kulle + kemiskbeteckning Anledningen till att alla däggdjur har hår är att alla däggdjur har endotermiska eller varmblodiga ämnesomsättningar. (netlify.app)
  • Hos däggdjur som till exempel och människa kallas könskromosomerna för X och Y. Hanar har vanligen en X-kromosom och en Y-kromosom och honor har två X-kromosomer. (malmo.se)
  • Se alla synonymer och motsatsord till däggdjur. (netlify.app)
  • I motsats till harar gräver den ett gångsystem under markytan där den tillbringar den inaktiva tiden och där den föder upp Däggdjur: Gnagare och Insektsätare. (netlify.app)
  • Hos en rad däggdjur, till exempel igelkottar, jordpiggsvin och myrpiggsvin, har en del hår ombildats till taggar, som fungerar som ytterligare skydd mot fiender. (wikipedia.org)
  • Dels blir upplägget ännu mer logiskt i slutet av boken, där Sveriges alla däggdjur listas bredvid varandra nästan som en krysslista. (natursidan.se)
  • Däggdjur profile picture och sociala medier- kampanjer och att vad det än blev så skulle det bli motsatsen till det. (netlify.app)
  • Denna stamfader levde under Jura, vilket utesluter fossil från Trias som traditionellt räknas som däggdjur baserat på käkens uppbyggnad. (wikipedia.org)
  • Efter ett decennium av detektivarbete har amerikanska forskare lyckats identifiera ett tidigare okänt däggdjur - olinguito - som lever i molnskogarna i norra Anderna. (dn.se)
  • I denna sektion lär du dig om däggdjur av alla former och storlekar, var de lever, hur de reproducerar sig och vilka deras vanor är. (myanimals.com)
  • Däggdjur (Mammalia) är en klass inom ryggradsdjuren. (wikipedia.org)
  • Inre näsöppningar finns därför kvar hos alla landryggradsdjur, det vill säga hos groddjur, kräldjur inklusive fåglar och däggdjur. (lu.se)
  • Statens vilt är vissa däggdjur och fåglar som har ett särskilt högt naturvärde. (lansstyrelsen.se)
  • Uttern ingår som ett däggdjur med särskilt högt naturvärde i statens vilt, vilket innebär att om de påträffas döda i naturen ska det rapporteras till polisen för transport till Naturhistoriska riksmuseet. (janusinfo.se)
  • Påverkan av marina däggdjur vid undervattensaktivitet och i synnerhet vid användning av aktiv sonar har blivit ett uppmärksammat område på grund av ett antal masstrandningar av marina däggdjur i samband med användning av aktiv sonar. (foi.se)
  • Ola Olsson och hans kollegor har studerat de ekologiska effekterna av att apor försvinner från skogen, genom att studera sammansättningen av däggdjur och fåglar, samt av trädplantor, i ett regnskogsområde i sydöstra Nigeria. (lu.se)