En coordinationskomplex är en typ av kemisk sammansättning där en metallatom eller -ion är omgiven av molekyler eller joner, kallade ligander, som är bunden till metallcentrum genom koordinativ bindning. Koordinationskomplexen kan beskrivas med hjälp av en strukturformel, som visar antalet ligander och deras bindningssätt till metallcentret.

I en coordinationskomplex specificerar man ofta hur många koordinerande grupper (ligander) som är bundna till metallcentrat genom att ange dess koordinationstal. Koordinationstalet kan variera beroende på metallatomens storlek, laddning och formeringsförmåga.

Ett exempel på en coordinationskomplex är [Fe(CN)6]4-, där järnatomen (Fe2+) är omgiven av sex cyanid-ligander (CN-). Här har vi en oktaedrisk geometri och ett koordinationstal på 6.

Coordinationskomplexer har stor betydelse inom biologi, medicin och katalysatorer. De kan användas som läkemedel, där metallkomplexen binder till specifika proteiner eller enzym i kroppen och på så sätt modifierar deras funktion. Exempel på detta är cisplatin, ett läkemedel mot cancer, som innehåller en platinkomplex.

Kemisk teknologi definieras som den vetenskapliga disciplinen och praktiken som kombinerar kemi och teknik för att utforma, utveckla, skala upp och kontrollera kemiska processer och system. Detta inkluderar design av reaktorer och processer för syntes, separation, transformation och transport av kemiska ämnen, samt övervakning och styrning av dessa processer med hjälp av automation och datasteknik. Kemisk teknologi används inom en rad olika industrier, till exempel för att producera läkemedel, kemikalier, polymerer, papper, livsmedel och energilösningar.

Organometallföreningar är en kemisk term som definierar föreningar som innehåller en direkt bindning mellan kolatom (C) och ett metallatom (M). Dessa föreningar kan vara antingen organiska eller icke-organiska beroende på om de också innehåller kovalenta bindningar till väteatomer (H) eller inte. Exempel på vanliga organometallföreningar är grignardreagensen (RMgX), metallalkyler (R-M) och metallocener ([RM]2). Dessa föreningar har en rad användningsområden inom olika områden av kemin, såsom organisk syntes, katalys, materialvetenskap och farmakologi.

Pikolin syra är en organisk förening som tillhör familjen aromatiska karboxylsyror. Den har den kemiska formeln C6H5COOH och är relaterad till benzoesyra, men med en extra hydroxylgrupp (-OH) i molekylen. Pikolin syra förekommer naturligt i kolhydrathydrolysat från hirs (en sorts gräs). Den har flera användningsområden inom organisk syntes och kan användas som en sura katalysator. Det är också möjligt att finna pikolin syra i vissa livsmedel, men den anses vara ofarlig för människor i små mängder.

En Kelatkomplexbildare är ett läkemedel eller en biokemisk substans som kan bilda stabila komplex med vissa metallioner, vilket underlättar deras utschelningsprocess från kroppen. Detta är särskilt användbart vid förgiftningar orsakade av tungmetaller som bly, kvicksilver och kadmium, där kelatkomplexbildarna hjälper till att minska absorptionen och öka elimineringen av dessa toxiner. Exempel på kelatkomplexbildare inkluderar dimerkaprol (BAL), edetat (CaNa2EDTA) och pennicillamin.

I medicinen refererer "metaller" til en gruppe af kemiske elementer som inkluderer bl.a. jern, kobber, zink og bly. Disse metaller er ofte vigtige for legemets funktion, enten som strukturelle komponenter eller som kofaktorer i enzymer. Nogle metaller kan også være skadelige eller giftige i større mængder, såsom bly og kviksølv.

En konifer (latin: Coniferae) är en grupp av träd och buskar som tillhör divisionen av kärlväxter som kallas för nakensamiglade (Gymnospermae). Konifera är ett svenskt namn som kommer från latinets "conus" (kägla) och "ferre" (bära), vilket refererar till deras karaktäristiska kottar.

Koniferer är oftast evergröna och har långa, smala blad som kan vara nålformade eller skivformade. De flesta arter i gruppen producerar frön inuti kottar, även om det finns några undantag. Konifera-familjer inkluderar tallväxter (Pinaceae), cypresser (Cupressaceae) och enar (Sciadopityaceae).

Exempel på vanliga koniferer är gran, tall, ädelcypress, douglasgran, hemlock, leylandcypress, sequoia, thuja, västra jedeförvildad lärk och mammutträd. Konifera-arter producerar ofta harts eller terpentin och har traditionellt använts för att producera träprodukter som timmer, pappersmassa och träkol.

"Encyclopedias are comprehensive reference works containing information on a wide range of topics. They are typically organized in alphabetical order and provide concise summaries of facts, concepts, and knowledge in various fields such as science, history, literature, philosophy, and arts. The principles behind the creation of encyclopedias include accuracy, objectivity, and authority, with contributions from experts in their respective fields. Encyclopedias serve as a valuable resource for researchers, students, and general readers seeking reliable information on a wide array of subjects."

Aktinider är ett samlingsnamn för en grupp artificiellt framställda radioaktiva grundämnen som tillhör aktinidseries i periodiska systemet. De flesta aktiniderna är syntetiska och förekommer inte naturligt, undantaget är de äldsta och mest stabila isotoperna av uran och torium. Aktiniderna ligger under lantanoidserien i periodiska systemet och har liknande egenskaper som lantanoiderna, så kallad aktinoidcontraction. Exempel på aktinider är americium, curium, neptunium, plutonium och protactinium.

MedlinePlus är en webbplats som tillhandahålls och underhålls av US National Library of Medicine (NLM), som är en del av National Institutes of Health (NIH). MedlinePlus erbjuder information om sjukdomar, förhållanden, terapier, läkemedel och preventiva omsorgsmått på ett tillgängligt, opartiskt och trovärdigt sätt. Innehållet på webbplatsen är skrivet på enkel engelska och spanska och inkluderar artiklar, videor, illustrationer, hälsorelaterade nyheter och information om kliniska prövningar.

MedlinePlus sammanställer information från American National Institutes of Health och andra välrenommerade organisationer och har som mål att erbjuda en neutral och opartisk resurs för allmänheten, patienter, familjer och vårdpersonal. Innehållet på webbplatsen genomgår en granskning av experter för att säkerställa att den är korrekt, aktuell och tillförlitlig.

En algoritm är en serie steg eller instruktioner som tas för att lösa ett problem eller utföra en viss uppgift inom medicinen, liksom i andra sammanhang. Algoritmer används ofta inom klinisk praxis för att standardisera vården och förbättra patientresultaten.

Exempel på algoritmer inom medicin kan vara:

* En algoritm för att diagnostisera och behandla en specifik sjukdom, till exempel en algoritm för att hantera sepsis eller akut koronarsyndrom.
* En algoritm för att utvärdera och hantera smärta, som innehåller steg för att bedöma smärtintensiteten, identifiera orsaken till smärtan och välja lämplig behandling.
* En algoritm för att besluta om en patient ska opereras eller inte, som tar hänsyn till faktorer som allvarligheten av sjukdomen, patientens preferenser och komorbiditeter.

Algoritmer kan variera i komplexitet från enkla listor över steg att följa till mer sofistikerade system som innehåller avancerad matematik och artificiell intelligens. Viktigt är att algoritmer utformas med omsorg och testas noggrant för att säkerställa att de ger korrekta och säkra resultat i alla tillämpningar.

Influensa A-virus är ett subtyp av influensavirus som orsakar sjukdomen influensa (vanligen kallad för grip). Detta virus innehar en yttre membranskapsid, hemagglutinin (H) och neuraminidase (N), vilka kan variera i sina antigena egenskaper. Det finns 18 olika H-subtyper och 11 N-subtyper hos influensavirus A, vilket ger upphov till en stor mängd kombinationer som kan orsaka sjukdom hos både djur och människor.

Influensa A-virus är ansvarigt för de allvarligaste utbrotten av influensa, inklusive pandemier, eftersom det lättare än andra typer av influensavirus kan smitta över mellan olika arter och mutera snabbt. Detta gör att det kan uppstå nya stammar som människor inte har immunitet mot, vilket kan leda till stora epidemier eller pandemier.

Exempel på kända subtyper av Influensa A-virus är H1N1 (som orsakade den spanska sjukan 1918 och senare pandemier), H2N2 (som orsakade asiatiska influenzapandemin 1957) och H3N2 (som orsakade Hong Kong-influenza 1968).