En sternotomi är ett kirurgiskt ingrepp där man skär igenom bröstbenet (sternum) för att kunna komma åt hjärtat och de stora blodkärlen som leder till och från hjärtat. Detta görs ofta under öppen hjärtkirurgi. Sternotomin är den vanligaste metoden för att öppna upp bröstet under dessa typer av operationer, eftersom det ger operatören god tillgång till hjärtat och de omkringliggande strukturerna. Efter ingreppet syras ofta bröstbenet ihop igen med metallklamrar som sedan tas bort efter några månader.
Ett revben är ett av de långa, smala benen som bildar människans bröstkorg och skyddar viktiga inre organ såsom hjärtat och lungorna. Revbenen är sammanväxta med ryggkotorna i ryggraden och är ihopslutna framåt i fronterna av kroppen, vilket skapar en kasseformad struktur som kallas bröstkorgen eller thorax. Det finns totalt 12 par revben, och deras huvudsakliga funktion är att ge stöd och skydd till de viktiga organen i bröstkorgen.
Manubrium är den övre, bredare delen av bröstbenet (sternum) där den articulerar med revbenen 1-2.
En form av missbildning där bröstbenet förskjutits bakåt och blivit konkavt, så att bröstkorgen blivit skålformad.
Patologisk process, bestående av partiell eller fullständig bristning av skikten i ett opeationssår.
"Wound closure techniques" refer to the various medical procedures used to close and repair wounds or incisions in the skin after surgery or trauma. The goal of these techniques is to promote healing, minimize scarring, and reduce the risk of infection. Common wound closure techniques include suturing (stitching), stapling, adhesive strips (Steri-Strips), and tissue adhesives (glue). The choice of technique depends on several factors, including the size and location of the wound, the patient's individual needs and medical history, and the surgeon's preference.
Inflammation i mediastinum, utrymmet mellan lungsäckarna.
"Sårbehandling med undertryck (debridement) är en procedur där död, skadat eller infekterat vävnad avlägsnas från ett sår för att främja läkning och förebygga komplikationer."
Den medicinska definitionen av 'toraxvägg' är den muskulösa, benartade och membranösa vävnad som omsluter och ger struktur till thoraxregionen (bröstkorgen) i kroppen, och som skyddar de vitala inre organen i hjärtat och lungorna.
En typ av bindväv utan kärl, bestående av kondrocyter (broskceller)i en grundsubstans av typ 2-kollagen och kondroitinsulfat. Det finns tre typer av broskvävnad: hyalint brosk, fibröst brosk och elastiskt (gult) brosk.
Revbensfraktur är ett medicinskt tillstånd som innebär att minst ett par av revbenen brutits eller skadats, ofta orsakat av trauma eller olyckor som trafik- eller arbetsskador. Det kan även inträffa vid våldsam behandling, fall eller sportrelaterade skador. Revbensfrakturer kan vara smärtsamma och kan i vissa fall leda till komplikationer såsom lunginflammation eller sårbarhet för lungkollaps. Behandlingen kan bestå av smärtlindring, andningstekniker och ibland även operationssätt som kirurgiskt stabiliserande av revbenen.
Ben- och benmärgsinflammation.
En ordning av fåglar (vadarfåglar) med mer än 300 arter som främst lever längs kuster och stränder. Hit hör t ex vadare, måsar och tärnor.
Tuberkulos i skelettben och leder.
"Bröstkorgstumörer" är en allmän term för olika typer av both cancerous och non-cancerous tumors som utvecklas i bröstkorgen, inklusive lungcancer, bröstcancer, matstrudstumörer och andra relaterade sjukdomar.
"Sternoklavikularled är ett led mellan sternum (bröstbenet) och klavicula (skulderbladets yttersta del), som tillåter rörelser mellan överarmsbenet och bröstkorgen."
Den del av ansiktet som är ovanför ögonen.
"Bröstkorg" (thorax) är inom medicinen den del av kroppen som omsluts av revbenen, bröstbenet och ryggkotorna, och innehåller lungorna, hjärtat och andra viktiga organ.
En långsamt växande elakartad tumörform med ursprung i broskceller, vanligast i bäckenets ben eller nära ändarna på långa benpipor, hos medelålders eller äldre människor. De flesta kondrosarkom uppkommer "de novo" (utan föregående förändringar), men några kan uppstå i en befintlig, godartad broskvävsförändring eller hos patienter med enkondromatos.
Ståltrådar, som ofta träds genom hud, mjuk vävnad och ben, för fixering av brutna ben. Kirschnertrådar eller Kirschnerapparat kan dessutom användas för anslutning till trådsträck.
"Bröstmuskler, eller pectoralis major och minor, är en par av skelettmuskler lokaliserade på framsidan av bröstkorgen, som ansvarar för att flexera, adducera och rotera armen inåt."
En "rak bukmuskel" (rectus sheath hematoma) är en ovanlig komplikation som orsaks av blödning inom bukmuskeln (rectus abdominis), oftast som ett resultat av trauma eller skada på muskeln, såsom under eller efter en operation, eller orsakad av en bukhinnaförlängning. Blödningen kan vara liten eller omfattande och leda till smärta, tumörbildning och i vissa fall komplikationer som intraabdominal blodansamling (hemoperitoneum) eller nedsatt blodcirkulation (kompartment syndrom).
Infektion i ett operationssår.
Andningsmuskler som sitter mellan revbenen, från underkanten av ett till ovansidan av nästa, och som drar sig samman vid andning.
Torakoplastik är en kirurgisk procedur som innebär att en del eller hela ett lungsegment eller en lob av lungan tas bort från brösthålan (torax). Detta kan göras av medicinska skäl, till exempel för att behandla lungsjukdomar såsom cancer, emfysem eller tuberkulos. I vissa fall kan torakoplastik också utföras för att korrigera en deformitet eller reparera skada i brösthålan.
En medicinsk definition av "kycklingembryo" är ett befruktat hönsägg som har börjat utvecklas, vanligtvis efter 5-6 dagar, då den primitiva hjärtaktiviteten kan ses. Detta stadium kallas också för gastrula-stadiet. Kycklingembryot fortsätter att utvecklas och blir allt mer differentierat över tiden, med bildning av olika organ och system.
"Höftbenet, eller acetabulum, är den bäckenbotten som utgör ledhuvudsfacket för höftleden och tar emot huvudet på lårbenet."
Kirurgiska ingrepp i hjärtat.
Patient Positioning refererer til den aktive proces af at placere og fastsætte en patient i en specifik stilling eller position under en medicinsk procedur, operation eller behandling. Den korrekte patientpositionering er vigtig for at sikre optimale betingelser for både patientsikkerhed, komfort, og effektivitet under proceduren, samt for at lette adgang til det område af kroppen, der skal behandles. Positionen kan variere alt efter proceduren, men inkluderer ofte positioner som sideposition, bugposition eller ryggposition.
Vävnadsflikar av hud eller underhud (ibland med muskelvävnad) som lossas från underliggande vävnad, men får sitta fast vid en ände. De bibehåller sin blodförsörjning under överföringen till sin nya plats. Lambåer används vid plastikkirurgi för att täcka en angränsande defekt. Flikarna kan vara av typen stjälkad lambå, rotationslambå, tublambå osv.
Ett trådbundet kollagen som vanligtvis är korslänkat till kollagen typ II-trådar. Det är en heterotrimer innehållande alfa1(IX)-, alfa2(IX)- och alfa3(IX)-enheter.
Något vävt material med öppen textur som används inom kirurgi för reparation, rekonstruktion eller som ersättning för vävnad. Nätet består oftast av syntetiskt material av olika polymerer. Metallnät förekommer också.
Rekonstruktivkirurgiska tekniker är metoder inom kirurgin som innebär att återställa, korrigera eller ersätta förlorade strukturer och funktioner i kroppen, ofta efter skada, sjukdom eller medfött missbildning, genom att använda sig av patientens egna vävnader eller konstruera implantat som efterliknar naturliga vävnader.
Cementoplasty är en medicinsk procedur där bencement används för att stötta och stabilisera skadat eller svagt benvävniva. Detta görs vanligtvis genom att cementen injiceras direkt in i benet under fluoroskopisk eller röntgen guidede förhållanden. Cementoplastin är en effektiv behandling för smärta och instabilitet orsakad av tumörer, metastaser, frakturer eller andra skador på benvävniva. Den kan också användas för att förbättra kvaliteten på livet för patienter med terminella sjukdomar.
Bristning i hjärtats väggar, i de inre förmaks- eller kammarskiljeväggarna, papillarmusklerna eller chordae tendinae (papillarmusklernas sensträngar), eller i någon av hjärtklaffarna. Sådana bristningar kan uppkomma till följd av en rad olika patologiska tillstånd, men oftast är de en följd av hjärtinfarkt.
Avlägsnande av främmande material och död eller förorenad vävnad från sår så att frisk vävnad blottas.
Enzymer som katalyserar elimineringen av delta-4,5-D-glukuronatrester från polysackarider innehållande 1,4-beta-hexosaminyl- och 1,3-beta-D-glukuronosyl- eller 1,3-alfa-L-iduronosyllänkar och som därmed åstadkommer en polymerisering. EC 4.2.2.4 verkar på kondroitinsulfat A och C, dermatansulfat och långsamt på hyaluronat. EC 4.2.2.5 verkar på kondroitinsulfat A och C.
'Ben och benvävnad' refererar till den strukturella och funktionella enheten hos ryggradsdjur, inklusive människor, som består av benmärg, benvävnad (som omfattar kompakt ben, spongiosa ben och brosk), ledbrosk, ledkapsel, ligament och senor, vilka alla tillsammans ger form, stöd och rörelseförmåga till kroppen.
Tumörer eller cancer i benvävnad eller i specifika ben.
Implanterbara fixeringsanordningar som fästs vid benfragment med skruvar för att hålla ihop fraktursprickor och avlasta brottstället under tiden för benläkningen.
En onormalt ökad konvex form på bröstryggraden, sett från sidan.
Torakotomi är ett chirurgiskt ingrepp där man öppnar thorax (brösthålan) genom att göra en incision (snitt) i den främre laterala delen av bröstet. Detta görs vanligen för att tillgängliggöra lungan eller andra strukturer inne i thorax för operation. Torakotomin kan användas för att behandla en rad olika patologiska tillstånd, såsom lungcancer, emfysem, pneumotorax, kirurgisk dränering av pleurahråvan och andra lungsjukdomar som kräver direkt tillgång till strukturerna inne i thorax. Efter torakotomin placeras ofta en dränerage tub inne i thorax för att förebygga komplikationer såsom pneumothorax eller hemotorax (luft- eller blodinsamlingar i pleurahråvan). Torakotomin utförs vanligen under allmänbedövning och kan
Tomografimetod som utnyttjar datorberäkning för framställning och återgivande av röntgenbilder.
Ett icke-fibröst kollagen som huvudsakligen påträffas i slutligt differentierade hypertrofa kondrocyter. Det är en homotrimer bestående av tre identiska alfa1(X)-enheter.
"Bröstkotor, eller mjölkkörtlar, är en del av det kvinnliga reproduktiva systemet som producerar och sekreterar moderkaka under graviditeten och modersmjölk efter förlossningen."
"En ryggrad, även känd som ryggmärgs canalen eller vertebral column, är en stapel av benartade strukturer (vertebrala kotor) som ger mekanisk stöd, skyddar ryggmärgen och faciliterar rörelser i kroppen."
Medfödda multipla missbildningar av organ och kroppsdelar.
Polymethylmethacrylate (PMMA) är ett syntetiskt, termoplastiskt material som används inom olika områden inom medicinen, såsom ortopedisk kirurgi och tandvård. I en mening kan PMMA definieras som:
"Ett bröstben, även känt som sternum, är ett platt, långt ben i mitten av fronter delar av det humanas skelett, som ger struktur och stöd till thorax (bröstkorgen) och skyddar de vitala organen i thorax, inklusive hjärtat och lungorna."
En "Reoperation" definieras som ett ytterligare kirurgiskt ingrepp som utförs efter att en patient redan har genomgått en operation för samma problemområde eller sjukdom. Det kan vara schemalagd eller oväntad, beroende på komplikationer, misslyckanden med den ursprungliga behandlingen eller förlopp av sjukdomen.
En suturtekniker är en kvalificerad hälso- och sjukvårdspersonal som specialiserat sig på att utföra precisionella syttningar av vävnader under operationer för att främja läkandet och återställa funktionen efter skada eller sjukdom.
Medicinsk definition: "Utrustningsdesign" refererar till den processen att skapa, utveckla och formge medicinska produkter och hjälpmedel med fokus på användbarhet, säkerhet, effektivitet och estetik. Det inkluderar ergonomi, materialval, funktionell design och interaktionsdesign för att möta användares behov och förbättra patienternas vårdutfall.
"Behandlingsresultat" refererer til den ændring eller effekt, en given behandling har på en patients sygdom, symptomer, funktion, kvalitet af liv eller overlevelse.
En medicinsk bristning definieras som en plötslig, ofrivillig och kraftfull kontraktion av musklerna i livmodern, vilket orsakar smärta och kan leda till förtida födsel.
I en enkel medicinsk definition är en sulfat ett salt eller estrar av svavelig syra (H2SO4). Sulfater innehåller ofta svavel i oxidationstillstånd +6 och kan ha diverse farmakologiska effekter beroende på vilket ämne de är bundna till. Exempel på läkemedel som innehåller sulfatgrupper är magnesiumsulfat och natriumsulacrylat.
En medicinsk definition av 'Benbrott' (bicepsbrachii sén ruptur) är när muskeln biceps brachii, som löper från skulderbladet ner till framsidan av överarmsbenet, delas itu eller avslutas. Detta orsakas vanligtvis av en plötslig kraftfull kontraktion eller slitet på muskeln, ofta i samband med idrott och äldre ålder. Symptomen kan inkludera smärta, svullnad, blåmärken och minskad rörlighet i den drabbade armen.
Lungskada, eller lungemboli, är ett tillstånd där blodet i en lunga blockeras av ett blodpropp som bildats någon annanstans i kroppen, ofta i benen. Proppen lossnar och transporteras med blodflödet till lungan, vilket kan orsaka andningssvårigheter, bröstsmärta, hosta och i värsta fall död.
Ett polypeptidämne som innehåller ungefär en tredjedel av allt protein i ett däggdjur. Det utgör huvudbeståndsdelen av hud och bindväv, och den organiska delen av ben- och tandsubstans. Olika former av kollagen produceras i kroppen, men alla består av tre alfapolypeptidkedjor ordnade i en trippelspiral. Kollagen skiljer sig från andra fibrösa proteiner, som t ex elastin, genom sitt innehåll av prolin, hydroxiprolin och hydroxilysin, avsaknad av tryptofan, samt särskilt genom sitt höga innehåll av polargrupper, ansvariga för proteinets svällande egenskaper.
Sårläkning är ett komplext fysiologiskt process där skadad vävnad repareras och restaureras till sin normala funktion och struktur med hjälp av koordinerade mekanismer som inkluderar hemostas, inflammation, cellproliferation och remodellering.
Varje förening innehållande ett socker, i vilket den hydroxylgrupp som är kopplad till det första kolet ersatts med en alkohol-, fenol- eller annan grupp. De benämns utifrån det socker de innehåller, som t ex glukosid (glukos), pentosid (pentos), fruktosid (fruktos) osv. Vid hydrolys bildas en sockerdel och en icke-sockerdel (aglykon).
En benvävsbildning är en abnorm growth eller multiplikation av celler inom benvävnaden, som kan vara godartad ( icke cancerbildande) eller elakartad (cancerbildande).
Ett aneurysm där hela kärlväggen är skadad och blödningen begränsas av omgivande vävnad, eventuellt med bildande av en säck som står i förbindelse med artär eller hjärta.
Morfologisk och fysiologisk utveckling och tillväxt av embryo eller foster hos däggdjur.
Broskbildande polymorfa celler.
Ofullkomligheter eller missbildningar hos hjärtat, vilka finns redan från födseln.
Avledande av blodflödet från höger förmaks öppning direkt till aortran (eller lårbensartären) via en oxygenator (syresättningsapparat), och därmed ledande det förbi såväl hjärtat som lungorna.
Kirurgiskt ingrepp för inplacering av syntetiskt material för reparation av skadade eller sjuka hjärtklaffar.
Andningsmekanik (eng. Respiratory mechanics) refererer til studiet af de mekaniske ændringer i lungernes volumen og tryk som resultat af åndedrætsmusklernes kontraktion og relaksation, samt andre faktorer såsom luftmodstand og kompliance (elastisk modstand) i de øvre luftveje og lungerne.
Proteoglykaner är glykoproteiner som består av en protein-kärna kovalent bundet till en eller flera långa, repeaterande disackaridkedjor, vanligen bestående av sockerarten glukosamin och galaktosamin. Dessa disackarider är ofta sulfaterade i olika mönster, vilket ger proteoglykanerna deras negativa laddning och vattenbindande kapacitet. Proteoglykaner utgör en viktig komponent i extracellulär matrisen (ECM) där de spelar roll för struktur, mekanisk buffring och signaltransduktion. De kan också vara involverade i cell-cell-kommunikation och bindning av tillväxtfaktorer och cytokiner. Proteoglykanernas specifika struktur och funktion varierar mellan olika typer och kan ha stor betydelse för hälsa och sjukdom, exempelvis vid artros och cancer.
"Tidsfaktorer" refererar inom medicinen till de aspekter av tiden som kan spela in på en persons hälsa, sjukdomsutveckling eller svar på behandling. Detta kan omfatta sådant som tidpunkt för exponering för en skada eller en infektion, tid som har gått sedan symtom uppstod, eller den tid det tar för en behandling att verka. Tidsfaktorer kan vara av avgörande betydelse för att ställa diagnoser, planera behandlingar och förutse prognoser.
Teknik för identifiering av specifika nukleinsyrasekvenser i intakta kromosomer, eukaryota celler eller bakterieceller med hjälp av specifika nukleinsyramärkta sonder.
Kirurgisk behandling av ischemisk kranskärlssjukdom genom transplantation av ett stycke av vena saphena (rosenådern), arteria mammaria eller annat ersättningsmaterial mellan aortan och den täppta kransartären, bortom den sjukliga förändringen.
Studier inriktade på att följa utvecklingen eller utfallet av t ex exponering, metoder, effekter av åtgärder, eller förekomst av någon sjukdom hos enskilda individer eller grupper.
"Biomechanical phenomena" refer to the mechanical laws and principles that govern the functioning of biological systems, such as the human body. These phenomena describe how forces and motion affect the structure and function of living tissues, organs, and organ systems. They are studied in the field of biomechanics, which applies engineering principles to understand and solve problems related to biological systems. Examples of biomechanical phenomena include the way bones and muscles work together to produce movement, the forces that act on the heart during a cardiac cycle, or the mechanics of breathing.
Den yttre framtoningen hos individen. Den är resultat av samspelet mellan generna och mellan genotypen och miljön.
De processer genom vilka cellkärnors, cytoplasmatiska eller intercellulära faktorer inverkar på differentieringsstyrningen av genaktiviteten under en organisms utvecklingsstadier.
Celler i benmärgen, inkluderande fettceller, stromaceller, megakaryocyter och prekursorceller till de flesta av blodcellerna.
"Postoperativa komplikationer" refererar till problem eller biverkningar som uppstår som en följd av en kirurgisk operation under eller efter ett operationsförlopp, och kan inkludera infektioner, blödning, emboli, lungsäteskomplikationer, reaktioner på anestesi, skador på nerver eller organ, trombos, ytlig eller djup venös trombos (DVT), och andra allvarliga hälsoproblem.
"Reproducibility of results" refererer til evnen til at gentage en eksperimentel eller observationel fremgangsmåde under lignende forsøgsbetingelser og få sammenlignelige eller ens resultater, støttende påstanden om en given hypotese eller effekt i medicinsk forskning.
Spädbarn som är högst 1 månad gammalt.
"Retrospective studies" are observational research designs that involve analyzing existing data or medical records to draw conclusions about prior events or exposures and their associated health outcomes.

En sternotomi är ett ingrepp där man skär igenom bröstbenet (sternum) för att kunna komma åt hjärtat och de stora blodkärlen i området. Detta görs ofta under öppen hjärtkirurgi. Sternotomin är en vanlig ingreppsväg då den ger operatören god tillgång till hjärtat och de stora kärlen, men det innebär också en viss risk för komplikationer som infektioner, blödningar och skador på bröstbenet. Efter operationen behöver patienten ofta ha ett stort bandage eller en dräkt för att stabilisera bröstbenet under läkningen.

'Revben' (latin: Costa) är en benartad, flat och långsmal benstruktur i vårt kroppsskelett. Människan har tolv par revben som är förbunden med bröstkorgens (thorax) ryggsida via de rörliga lederna revbenskorgen (sternum). Revbenen skyddar också viktiga vitala organ såsom hjärtat och lungorna. De har också muskelanslutningar, särskilt mellanrevbenen (costae verae) som är viktiga för andningen genom att de hjälper till att expandera bröstkorgen när vi andas in.

Manubrium är den övre, bredare delen av bröstbenet (sternum) där den artulerar med revbenen 1-2. Det utgör tillsammans med det centrala korpus och den nedre delarna xifoidprocessen den totala strukturen av bröstbenet. Manubrium har en viktig funktion i att ge stöd till de övre delarna av bröstkorgen och hjälper till att skydda de stora blodkärlen och nerverna som går genom den thorakala hålan.

"Trattbröst" är ett medicinskt begrepp som används för att beskriva en abnormal utbuktning eller tillplattning av den främre delen av bröstet hos ett barn eller en vuxen. Detta tillstånd, även känt som pectus excavatum, uppstår vanligtvis under fostertiden och kan bli allt tydligare under tillväxtperioden.

I allmänhet orsakas trattbröst av en asymmetrisk utveckling av revbenen och bröstbenet, vilket får bröstkorgen att pressa inåt på det ena sidan eller båda sidorna av bröstet. Detta kan leda till andningssvårigheter, hjärtsvikt och andra komplikationer i vissa fall. Trattbröst behandlas ofta kirurgiskt, vanligtvis genom en procedure som kallas Nuss-proceduren eller med hjälp av en speciell tygskorst som trycker ut bukten. I mildare fall kan träning och fysisk terapi vara tillräckliga för att lindra symtomen.

En kirurgisk såröppning är den artificiella öppningen som skapas i huden och underliggande vävnader när ett kirurgiskt ingrepp har utförts. Detta innebär att det är en avsiktlig skada på kroppen, skapad för att möjliggöra behandling av en skada, sjukdom eller tillstånd som ligger djupt inne i kroppen.

Efter ett kirurgiskt ingrepp kommer såröppningen vanligtvis att stängas med hjälp av suturer, klister eller andra metoder för att underlätta läkning och minska risken för infektion. Under läkningsprocessen är det viktigt att såröppningen får tillräcklig syre, fukt och näring för att stödja cellernas tillväxt och återhämtning.

Sjukvårdspersonal kommer att övervaka såröppningen under hela läkningsprocessen för att se till att den läker korrekt och att inga komplikationer uppstår, såsom infektion eller avlakning. Patienter kan också ges instruktioner om hur de ska vårda sig själva efter operationen för att underlätta läkningen och minska risken för komplikationer.

'Wound Closure Techniques' refer to the various medical procedures and methods used to bring together the edges of a wound or incision in order to promote healing and minimize scarring. The goal is to approximate the wound edges accurately, creating a stable environment that reduces the risk of infection and promotes optimal tissue regeneration.

There are primarily two categories of wound closure techniques:

1. Primary Closure: This method is used for acute wounds that are clean and have minimal tissue loss. It involves approximating the wound edges directly using sutures (stitches), staples, or adhesive tapes. The choice of closure material depends on various factors such as wound location, tension, and patient characteristics.

2. Secondary Closure: This method is used for wounds with significant tissue loss, infection, or contamination. It involves allowing the wound to heal through a process called granulation, where new tissue forms from the base of the wound. Delayed primary closure may also be employed, in which the wound is cleaned and allowed to heal for a few days before undergoing primary closure.

Additional wound closure techniques include:

* Skin Adhesives: Also known as surgical glue or tissue adhesive, these are liquid substances that polymerize upon application, forming a flexible seal over the wound. They are often used for simple wounds and lacerations in areas with low tension.
* Tissue Adhesion: This method uses special glues to bond the wound edges together at the microscopic level, promoting healing while minimizing scarring.
* Mechanical Closure Devices: These include skin closure strips or staples that can be applied quickly and easily, often used for wounds under low tension.
* Flap Closure: This method involves moving a piece of tissue from an adjacent area to cover the wound, providing both coverage and vascular supply.
* Skin Grafting: In this technique, a thin layer of skin is taken from a donor site and attached to the wound, promoting healing and reducing scarring.

The choice of wound closure technique depends on various factors such as wound type, location, size, tension, contamination, patient characteristics, and surgeon preference. Proper wound care and follow-up are essential for optimal healing and minimizing complications.

Mediastinit är en infektion eller inflammation i det mediastinala området, som är den anatomiska regionen mellan lungornas bronsaker och bakom bröstbenet i thorax. Mediastinit kan delas in i tre olika typer baserat på orsaken:

1. Djup mediastinit: Orsakas vanligtvis av komplikationer efter en thoraskopi, biopsi eller annan kirurgisk procedure i bröstet. Den kan även uppstå till följd av att bakterier sprider sig från andra delar av kroppen, såsom från munhålan eller struphuvudet.
2. Superficial mediastinit: Orsakas vanligtvis av en infektion i huden som sprider sig till det mediastinala området. Detta kan inträffa efter att man har drabbats av skador, sår eller brännskador på thorax.
3. Desinfektionsrelaterad mediastinit: Orsakas av en infektion som uppstår till följd av användning av desinfektionsmedel under en kirurgisk procedure i bröstet.

Symptomen på mediastinit kan inkludera smärta i bröstet, feber, hosta, andningssvårigheter och svullnad i halsen eller ansiktet. Behandlingen av mediastinit består ofta av antibiotika för att bekämpa infektionen och möjligen kirurgiskt ingrepp för att dränera var eller abscesser som har bildats.

'Sårbehandling med undertryck' (eng. 'negative pressure wound therapy', NPWT) är en icke-våt behandlingsmetod för att främja läkning av sår, ofta använt för stora eller komplexa sår som har svårt att läka på egen hand.

Metoden innebär att ett vakuumsystem appliceras över sårfläcken, vilket skapar ett undertryck (negativ tryck) under det avloppsbara speciella sjukvårdsförband som används. Detta undertryck hjälper till att dränera vätska och smitta från sårfläcken, ökar blodflödet till området och stimulerar celltillväxten, vilket kan leda till en snabbare och mer effektiv läkning.

Undertrycksbehandling används ofta för att behandla sår som uppstått efter operationer, trauma, diabetes eller artärbrist, samt för patienter med svårartad cellulitis eller nekros. Det är viktigt att undertrycksbehandlingen sköts korrekt och under medicinsk övervakning för att undvika komplikationer som infektioner eller skador på huden runt sårfläcken.

Toraxvägg, även kallad bröstvägg, är en anatomisk term som refererar till den muskulösa och skeletetstrukturen som skiljer toraxhålan (där lungorna, hjärtat och andra vitala organ finns) från den övriga kroppen. Toraxväggen består av flera strukturer:

1. Revbenen: Två par revben (övre revben och nedre revben) skyddar de främre delarna av lungorna och hjärtat.
2. Bröstmuskler: Mellanrevbenens muskler (intercostalmuskler) fäster på revbenen och hjälper till att forma en muskulös vägg som möjliggör andning genom att expandera och komprimera toraxhålan.
3. Bröstbenet (sternum): Det långa, platta benet i mitten av bröstkorgen som förbinder de övre revbenen med varandra.
4. Ryggkotorna: De bakre delarna av toraxväggen består av ryggkotorna och musklerna i ryggen, inklusive ryggradsmusklerna (paraspinalmusklerna) och andra muskler som stödjer kroppens rörelser.

Sammanfattningsvis är toraxväggen en viktig struktur som skyddar de vitala organen i brösthålan och hjälper till att underlätta andning genom expansion och kompression av toraxhålan.

'Brosk' er en type væv som findes i dyreorganismers krops, herunder mennesker. Det består af et stort antal tynde og fjedrende fibre, der er ophobet i en geléagtig substans. Brosk er ikke så hårdt som knogler, men er mere stiv end muskler og slimhinder.

Broskvævet findes oftest i bevægelige dele af kroppen, hvor det fungerer som en slags amortisering mellem knoglerne og dermed mindsker slid og skader under bevægelse. Et eksempel på et sted, hvor brosk findes, er i knæet, hvor der er et lag brosk bag knæskånen (patella) kaldet det bagre knæbrosk (posterior cruciate ligament).

Brosk har også en vigtig rolle i at absorbere stød og fordele trykket jævnt over et areal. Dette gør det muligt for leddene at bevæge sig glidende og smidigt, uden at blive beskadiget af gentagne slitage.

I takt med alderen kan brosket blive mindre elastisk og forløsere sig, hvilket kan føre til ledbesvær og smerter. Desuden kan skader på brosket være smertefulde og svære at helbrede, da det har en begrænset evne til at regenerere sig selv.

En revbensfraktur är en skada eller ett brytning på ett eller flera revben. Det kan orsakas av direkt trauma, som vid ett slag eller en trafikolycka, eller indirekt trauma, som vid en kraftig hosta eller ett muskulärt spasm. Revbensfrakturer kan också uppstå som en komplikation till vissa sjukdomar, såsom cancer eller osteoporos. Symptomen på en revbensfraktur innefattar ofta smärta, svullnad och blåmärken i bröstkorgen, samt besvär vid djup andning eller hosta. Behandlingen av en revbensfraktur kan omfatta vila, smärtlindring, isbehandling och eventuellt slutna behandlingsmetoder som korsett eller operationsförfarande beroende på allvarligheten av frakturen.

Osteomyelitis är en infektion i ben- eller broskvävnaden, ofta orsakad av bakterier som når benet via blodomloppet eller direkt via ett sår eller skada på benet. Infektionen kan leda till att benvävnaden slås sönder och att benet till slut kan behöva amputeras ifall den inte behandlas tillräckligt snart och effektivt. Symptomen på osteomyelit kan inkludera smärta, rodnad, svullnad och varmtemperatur i det drabbade området, samt feber och allmän sjukdomskänsla. Behandlingen av osteomyelit består vanligen av antibiotika och ibland kirurgiskt avlägsnande av död vävnad.

Charadriiformes är en ordning av fåglar som inkluderar ett stort antal vattenvårdande och strandlevande arter, såsom måsar, trutar, tärnor, alkor, simsnäppor, skogssnäppor och pipare. De flesta av dessa fåglar har långa ben och en smal kropp, och de är ofta specialiserade för att leva vid kuster eller i våtmarker. Många arter inom Charadriiformes har anpassat sig till ett liv som dykare eller simmare, medan andra föredrar att jaga efter föda på land eller i luften.

Ledtuberkulos, eller artropatisk tuberkulose, är en sjukdom som orsakas av bakterien Mycobacterium tuberculosis och drabbar leden. Detta skiljer sig från den vanligare formen av tuberkulossjukan, som oftast drabbar lungorna.

Vid ledtuberkulos kan bakterierna sprida sig via blodomloppet eller lymfvätskan till en led, där de kan orsaka inflammation och skada. Detta kan leda till symptom som smärta, ömhet, svullnad och stelhet i den drabbade leden. I vissa fall kan även varaktiga skador på leden uppstå.

Det är viktigt att upptäcka och behandla ledtuberkulos så snart som möjligt för att förebygga komplikationer och minska risken för smittspridning till andra. Behandlingen av ledtuberkulos innefattar ofta långvarig antibiotisk behandling med flera olika läkemedel, samt möjligen även kirurgiska ingrepp i vissa fall.

"Bröstkorgstumörer" är ett samlingsbegrepp för olika typer av tillväxtar (tumörer) som kan utvecklas i bröstkorgen (torax). Detta inkluderar både godartade och elakartade tumörer, såväl som cystor och abscesser. Några exempel på olika typer av bröstkorgstumörer är:

1. Lungcancer: Elakartad tumör i lungorna som kan vara either non-small cell lung cancer (NSCLC) eller small cell lung cancer (SCLC).
2. Bröstcancer: Elakartad tumör i brösten som kan uppstå både hos kvinnor och män, även om det är mycket vanligare hos kvinnor.
3. Mesoteliom: Elakartad tumör i den serösa membranen som tapper lungorna och andra organ inne i bröstkorgen. Denna typ av cancer är ofta kopplad till asbestexponering.
4. Sarcom: Godartad eller elakartad tumör i mjuktissuen, benen eller annan stödjande vävnad inne i bröstkorgen.
5. Thoracic outlet syndrome (TOS): Kompression av nerver och blodkärl som passerar genom det smala utrymmet mellan nyckelbenet och första revbenet, vilket kan leda till smärta, svaghet och känselbortfall i arm och hand.
6. Mediastinal tumörer: Tumörer i mediastinet, det mittersta kompartmentet i bröstkorgen som innehåller hjärtat, lungornas stora blodkärl, thymus- och lymfkörtelvävnad.

Det är viktigt att notera att den specifika behandlingen och prognosen för en bröstkorgstumör varierar beroende på typ, storlek, läge och om tumören är godartad eller elakartad.

Sternoklavikulärt led (latin: Articulatio sternoclavicularis) är det led som förenar nyckelbenet (clavicula) med bröstbenet (sternum). Det är det enda ledet som hänger samman över skuldergördeln och förbinder armarna till resten av skelettet. Sternoklavikulärledet består av två delar: en synovial joint mellan den konkava ytan på bröstbenets manubrium och den konvexa änden av nyckelbenet, samt en diskus av bindväv mellan dem som ger stöd och absorberar stötar. Ledhuvudet för nyckelbenet är också förbundet med första revbenets ledbrosk via en stark ligamentstruktur.

'Panna' er en del av hjernen som oftest refererer til hypofysen, en liten endokrin gland som er beliggende i basefuren under forhøyet. Hypofysen har to dele: forhypofysen (adenohypophysis) og bakhypofysen (neurohypophysis). Forhypofysen produserer og secreterer hormoner som styre andre endokrine glands funksjon, mens bakhypofysen regulerer vann- og elektrolytbalanse samt muskel- og sekretmotorikk.

I medisinsk kontekst vil man derfor vanligvis referere til hypofysen når de bruker termen 'panna'.

Den medicinska definitionen av "bröstkorg" (thorax) är den del av kroppen som omsluts av bröstbenet (sternum), revbenen (costae) och ryggkotorna (vertebrae thoracicae). Bröstkorgen skyddar viktiga vitala organ såsom hjärtat, lungorna och stora blodkärlen.

Kondrosarkom är en sällsynt typ av cancer som utgår från broskvävnaden i kroppen. Det är en malign tumör som karaktäriseras av abnormt celldelning och växt i broskvävnaden, vanligtvis i leder eller ledpannor. Kondrosarkom kan vara av två typer: centralt (inuti brosket) eller yttre (vid broskets yta). Symptomen på kondrosarkom kan inkludera smärta, svullnad och stelhet i den drabbade regionen. Behandlingen består ofta av kirurgi för att avlägsna tumören, möjligen följt av strålbehandling eller cellgiftsbehandling (kemoterapi) beroende på typ och omfattning av cancern.

I medicinska sammanhang används begreppet "frakturtråd" för att beskriva smala, flexibla metallstavar som används under operationer för att stabilisera och hålla ben eller ledbrytningar (frakturer) på plats medan de läker. Frakturtrådar är ofta gjorda av bioabsorbabla material, såsom poly-L-laktid (PLLA), vilket innebär att de successivt bryts ned och absorberas av kroppen över tid. Detta undviker behovet av en separat operation för att ta bort trådarna efter läkningen är fullbordad.

"Bröstmuskler" refererar vanligtvis till två muskler i framsidan av överkroppen: stora bröstmuskeln (latin: "Musculus pectoralis major") och lilla bröstmuskeln (latin: "Musculus pectoralis minor").

Stora bröstmuskeln är en stor, platt muskel som täcker större delen av framsidan av bålen. Den har sitt ursprung från klaviklan (skulderbladet) och de främre delarna av revbenen, och fäster på överarmsbenets (humerus) laterala kant. Stora bröstmuskeln hjälper till att flexera, adducerar och roterar armen inåt.

Lilla bröstmuskeln är en mindre muskel som ligger under den stora bröstmuskeln. Den har sitt ursprung från de främre delarna av revbenen och fäster på skulderbladet (scapula). Lilla bröstmuskeln hjälper till att stabilisera skulderbladet och flexera och rotera armen inåt.

Det är värt att notera att det finns också en annan muskel som kallas "bröstmuskel", nämligen serratus anterior, men denna muskel ligger på sidan av bröstkorgen och hjälper till att röra skulderbladet borta från ryggen.

Rak bukmuskel, också känd som rectus sheath hematom, är en samling av blod i bukmuskeln (rectus abdominis) eller i dess fascia (den tunna, starka membran som omger muskeln). Detta kan orsakas av trauma eller skada till buken, såsom vid en stöt eller vid användning av antikoagulantia. Symptomen på en rak bukmuskel kan inkludera plötslig smärta i magen, muskelsvaghet och blåmärken eller svullnad i området. I allvarliga fall kan det orsaka yttre tryck på andra organ i buken och kräva akut medicinskt ingripande.

En kirurgisk sårinfektion är en infektion som uppstår i samband med ett kirurgiskt ingrepp. Den kan drabba såväl det opererade området som omgivande vävnad och uppstår vanligen inom 30 dagar efter operationen. Symptomen på en kirurgisk sårinfektion kan vara rödhet, svullnad, smärta, varme och utflöde från såret. Andra symtom kan vara feber och allmän sjukdomskänsla. Infektionen kan orsakas av olika bakterier eller andra mikroorganismer som tränger in i såret under operationen eller via blodomloppet. Behandlingen av en kirurgisk sårinfektion består ofta av antibiotika och eventuellt ytterligare kirurgiska ingrepp för att rengöra och dränera infektionen.

Interkostalmuskler är en typ av skelettmuskler som breder ut sig över revbenen (costae) och förbinder dem med varandra. De finns i två skikt: det yttre och det inre interkostalmuskelskiktet. Dessa muskler hjälper till att stabilisera och röra bröstkorgen, vilket är viktigt vid andning och hostning.

Det yttre interkostalmuskelskiktet består av muskler som löper diagonalt nedåt och bakåt från ett revben till nästa, under det överliggande revbenets utskjutande del (processus costalis). Dessa muskler hjälper till att dra revbenen närmare varandra och komprimerar bröstkorgen.

Det inre interkostalmuskelskiktet består av muskler som löper diagonalt nedåt och framåt från ett revben till nästa, ovanför det underliggande revbenets utskjutande del. Dessa muskler hjälper till att lyfta revbenen och öka bröstkorgens volym under inandning.

Interkostalmusklerna kan bli smärtsamma eller skadade på grund av olika orsaker, såsom överansträngning, trauman eller sjukdomar som till exempel interkostalneuralgi.

Torakoplastik är en kirurgisk procedur där en del eller hela ett av bröstkorgens (torax) revben och den muskel som täcker det, interkostalmuskeln, removeduers. Detta görs oftast för att ge bättre tillgång till strukturer inuti brösthålan under andra kirurgiska ingrepp, såsom tumörresektioner eller dränering av empyem. I vissa fall kan en torakoplastik också användas för att korrigera en deformitet eller skada på revbenen.

Ett kycklingembryo är den tidiga utvecklingen av ett kycklingägg, vanligtvis från fertilisation till dagen 20-21. Under den här perioden sker snabb celltillväxt och differentiering, ledande till bildandet av olika delar av en fullvuxen kyckling, inklusive hjärtat, hjärnan, ryggraden, muskler, och organ. Kycklingembryot är beläget inuti ägget och är omgivet av två membran, amnion och allantois, som ger skydd och näring. Det är viktigt att notera att användning av kycklingembryon i forskning är kontroversiellt på grund av etiska överväganden.

Höftbenet, eller acetabulum, är i människans kropp den del av bäckenet där lårbenets höjd articulerar med bäckenet. Det bildar en sockel som har formen av en bikupa och täcks av ledhuvudet på lårbenet, forming ett kulformigt ledarticulationsområde som tillåter en stor rörlighet i höftleden. Höftbenet består av tre ben, ischium, ilium och pubis, som fuseras tillsammans under utvecklingen för att bilda bäckenringen.

Hjärtkirurgiska tekniker är metoder och procedurer som används under kirurgiska ingrepp på hjärtat och de kringliggande blodkärlen. Detta kan innefatta direkt reparation eller ersättning av skadade strukturer i hjärtat, såsom hjärtklaffar eller koronara artärer. Hjärtkirurgiska tekniker kan också involvera att stödja hjärtfunktionen med hjälp av maskiner under operationen, till exempel hjärtlungmaskinen. Andra tekniker kan omfatta att skapa en ny blodförsörjning till hjärtat från en annan del av kroppen, så kallad koronar bypass-kirurgi. Hjärtkirurgin utförs vanligtvis av en specialistutbildad kirurg som kallas hjärtkirurg.

'Patient Positioning' refererar till att placera patienten i en specifik och komfortabel läge under en medicinsk undersökning, operation eller behandling. Detta görs ofta för att ge läkarpersonal bättre tillgång till den del av kroppen som ska behandlas, för att minska risken for komplikationer och för att patienten ska ha det så bekvämt som möjligt under proceduren.

Exempel på olika positioner inkluderar:

* Supine (liggande på ryggen)
* Prone (liggande på mage)
* Lateral decubitus (liggande på sidan)
* Lithotomy (med benen i stolarposition)
* Trendelenburg (med huvudet lägre än kroppen)
* Reverse Trendelenburg (med huvudet högre än kroppen)

Patient Positioning kan ha stor betydelse för patientens välbefinnande och säkerhet under en operation eller behandling, och det är därför viktigt att det görs korrekt.

'Lambåer' er ikke en medisinsk term eller begrep som jeg kjenner til. Det kan være at du har tatt feil på stavemåten, og det du egentlig vil spørre om er 'lommelegen'?

En lommelege er en type lege som tilbyr mindre ytre medisinske behandlinger, som f.eks. å sutte vevsår eller fjerne håret fra en sårflate. De fleste lommeleger har en uddannelse som praktiserende sykepleier og har gått en ekstra utdanning for å bli autorisert som lommelege.

Jeg håper dette besvarer spørsmålet ditt! Hvis du har ytterligere spørsmål, vennligst ikke hesiter å spørre igjen.

Kollagen typ IX är ett nedsatt vanligt förekommande typ av kollagen som hör till den grupp av kollagener som kallas för fibrillära mikrofibriller. Detta specifika kollagen förekommer i extracellulära matrisen, särskilt i hyalintartyden och i artropodernas extracellulära matrix. Kollagen typ IX spelar en viktig roll för att koppla samman kolllagen typ II och XI, vilket bidrar till stabiliteten hos kollagenfibrillerna. Mutationer i genen som kodar för kollagen typ IX kan leda till olika arftagande skelettsjukdomar, såsom Sticklers syndrom och Marshall syndrom.

'Kirurgiskt nät' är ett medicinskt instrument som används under kirurgiska ingrepp, främst inom områdena kardiovaskulär och thoraxkirurgi. Det består av ett vävnadsneutralt material, ofta gjort av syntetiska fiber, som skapar en nätstruktur.

Kirurgiska nät används vanligen för att stödja svag eller skadad vävnad, underlätta hälning och minska komplikationer efter operationer. I vissa fall kan de också användas för att återställa funktionen hos en defekt vävnad.

Exempel på tillämpningar inkluderar:

1. Reparation av aortaaneurysm: Kirurgiskt nät placeras runt den skadade artärväggen för att ge stöd under reparationen och minska risken för komplikationer som ruptur eller återfallsrisk.
2. Stabilisering av bröstkorgsvävnaden: Ett nät kan användas för att stödja bröstkorgsvävnaden efter partiell lungresektion eller för att behandla emfysem.
3. Reparation av bukhinnan: Vid stora bukhåleoperationer kan ett nät användas för att stödja och förstärka den reparerade bukhinnan, särskilt när patienten har en hög risk för återfallsrisk eller vid svår vävnadsskada.
4. Reparation av muskler: Vid behandling av hernior (exempelvis inguinalhernier) kan ett nät användas för att stödja den reparerade muskelväven och minska risken för återfallsrisk.

I allmänhet ska kirurgiska nät placeras så att de inte kommer i kontakt med organ eller vävnader som kan orsaka irritation, inflammation eller adherensbildning. Dessutom bör de anpassas till patientens individuella behov och anatomiska förhållanden för att uppnå optimal effektivitet och säkerhet.

Rekonstruktivkirurgi är en gren inom kirurgin som fokuserar på att restaurera funktion och form på kroppen efter sjukdom, trauma eller medfött defect. Rekonstruktivkirurgiska tekniker är de metoder och procedurer som används för att uppnå detta. Det kan innebära att återskapa en normal struktur och funktion på hud, muskler, senor, nerver, kärl och ben. Rekonstruktivkirurgiska tekniker kan användas för att behandla en rad olika medicinska problem, inklusive cancersjukdomar, trauma, brännskador, medfödda missbildningar och åldersrelaterade skador. Exempel på rekonstruktivkirurgiska tekniker är hudtransplantation, flapsyddikation, lederproteser och benrekonstruktion.

Cementoplasty är en medicinsk procedur där bencement, oftast i form av polymetylmetakrylat (PMMA), används för att stötta och stabilisera skadade eller svaga benstrukturer. Proceduren innebär att cementen injiceras direkt in i benväven, vanligtvis efter en föregående procedure där hål har borits in i benet för att möjliggöra injektionen.

Cementoplastin används ofta vid behandling av cancerrelaterade benbrott eller tillstånd som orsakar svaghet och smärta i benen, såsom tumörer, cystor eller nekros. Den kan också användas för att stötta benstrukturer före operationer eller för att behandla smärtsamma frakturer hos äldre patienter med svagt benväv.

Det är viktigt att notera att cementoplasti är en invasiv procedur som bör utföras av en kvalificerad läkare i en kontrollerad miljö, såsom ett operationsrum. Liksom med alla medicinska procedurer kan det finnas risker och komplikationer associerade med cementoplasti, inklusive infektion, skada på blodkärl eller nerver, och fraktur av benstrukturen.

Hjärtbristning, även känd som hjärtsvikt, är ett tillstånd där hjärtat inte kan pumpa blod effektivt till kroppen. Detta leder till syrgasbrist i kroppens celler och kan orsaka allvarliga symptom som andnöd, trötthet, ödem och irreguljära hjärtslag. Hjärtbristning kan delas in i olika typer beroende på vilken del av hjärtat som är skadad eller inte fungerar korrekt. Till exempel kan det råda problem med hjärtats kamrar, kärl eller muskulatur. Vid allvarlig hjärtbristning kan det vara nödvändigt med behandling som mediciner, operationer eller mekaniska hjälpmedel för att stödja hjärtat och förbättra blodflödet.

'Rensning' (eller 'diuresis') är inom medicinen ett tillstånd där kroppen producerar och eliminerar större än normalt urinvolym. Detta kan orsakas av olika faktorer, såsom vissa läkemedel, sjukdomar eller förhöjt vätskeintag. Rensningen kan användas som ett sätt att diagnostisera och behandla vissa medicinska tillstånd, till exempel när läkaren vill öka utsöndringen av kroppens ämnen för att minska deras koncentration i blodet. Rensning kan också användas som en term för att beskriva effekten av vissa diuretiska läkemedel, som ökar urinproduktionen och hjälper till att reducera vätskeansamlingar i kroppen.

Kondroitinlyaser är en typ av enzymer som bryter ned kondroitinsulfat, ett slags proteoglikan som förekommer i extracellulär matris i vävnader hos djur. Kondroitinsulfat består av en repeaterenhet av sockermolekyler som inkluderar glukoronsyra och N-acetylgalaktosamin, som kan variera i längd och modifieringar.

Kondroitinlyaser katalyserar specifikt hydrolysen av den glykosidiska bindningen mellan dessa sockermolekyler, vilket resulterar i att de små fragmenten som frigörs kan användas för att analysera strukturen och sammansättningen av kondroitinsulfat i olika biologiska prover. Dessa enzymer har potentialen att användas inom forskning och medicin, till exempel för att behandla sjukdomar som beror på felaktigheter i extracellulär matris, såsom vissa former av artros.

"Ben" refererar anatomiskt till den del av extremiteten som är belägen under knäet, medan "benvävnad" (i medicinska sammanhang) ofta refererar till all vävnad som utgör benet, inklusive benmärg, benvävnad, brosk, senor, muskler och hud. Benvävnaden består huvudsakligen av kollagen och mineralsalter, vilket ger benen styrka och styvhet. Benmärgen inne i benen producerar röda och vita blodkroppar.

Skelettumörer är abnorma tillväxt eller förändring av ben- och ledceller som leder till att oönskade vävnader bildas i skelettet. Dessa tumörer kan vara godartade ( icke cancertumörer) eller elakartade (cancertumörer). Godartade skelettumörer är vanligtvis mindre allvarliga och tenderar att växa långsamt, medan elakartade skelettumörer kan vara aggressiva, invadera omgivande vävnader och sprida sig till andra delar av kroppen.

Skelettumörer kan uppstå som en följd av genetiska mutationer eller på grund av exponering för cancerframkallande substanser. Symptomen på skelettumörer kan variera beroende på tumörtyp, storlek och plats, men de vanligaste symptomen inkluderar smärta, svullnad, rörelsebegränsning och benstelhet.

Det finns många olika typer av skelettumörer, bland annat:

* Osteosarkom: En elakartad tumör som vanligtvis drabbar unga personer och bildas i långbenen eller bäckenet.
* Chondrosarkom: En elakartad tumör som bildas i broskvävnaden och ofta upptäcks i ben, skallen eller revbenen.
* Ewing's sarcoma: En elakartad tumör som vanligtvis drabbar barn och unga vuxna och bildas i långbenen, bäckenet eller kraniet.
* Giant cell tumor of bone: En godartad till elakartad tumör som ofta upptäcks i lårbenet eller överarmsbenet hos yngre vuxna.
* Osteochondroma: Den vanligaste ben- och ledtumören, den är godartad och tenderar att växa långsamt över tid.

Diagnosen av skelettumörer ställs ofta genom röntgen, magnetresonanstomografi (MRT) eller datortomografi (CT). Biopsi kan också användas för att fastställa tumörtyp och grad. Behandlingen inkluderar vanligtvis kirurgi, strålbehandling och kemoterapi.

'Benplattor' er en medisinsk terminologi som refererer til en type skade på knoklene i underbenet, særligt i skankelen og/eller spolebenet. Denne skade opstår oftest som en komplikation til benbrud eller benoperationer, hvor en del af benknoget ikke får nogen tilstrækkelig blodforsyning og derfor dør. Dødt knoglevæv kaldes nekrose, så betegnelsen 'benplattor' refererer til de døde plader af knoglevæv.

Den mest almindelige årsag til benplattor er trauma, som fører til en fraktur, hvor blodforsyning til knoglefragmenterne afbrydes. Andre mulige årsager kan være infektion, kronisk alkoholisme, rygning og forskellige sygdomme, der påvirker blodcirkulationen, som f.eks. lægemiddelinduceret akroosteoporose eller sickle cell anemia.

Behandling af benplattor kan variere alt efter størrelsen og beliggenheden af det døde knoglevæv, men den typiske behandlingsmetode er enten at vente på, at plattet naturligt opløses og erstattes med nyt, levende knoglevæv over tid, eller at fjerne dem kirurgisk. I mange tilfælde vil patienten også have behov for rehabilitering for at hjælpe med at opretholde mobilitet og styrke i det påvirkede ben.

'Kyfos' är ett medicinskt begrepp som används för att beskriva en ovanligt stor krökning i ryggens mitt, även känd som oaxial kyfos. Normalt sett har en vuxen persons thorakal ryggkota en curvature på mellan 20 och 40 grader. En person med kyfos har en curvature på mer än 50 grader.

Det vanligaste tecknet på kyfos är en synlig, rundad eller böjd rygg, som ofta kallas "hunchback". Andra symtom kan inkludera smärta i ryggen, trötthet, andningssvårigheter och en förkortad andning.

Kyfos kan vara antingen medfödd eller aquired. Medfödd kyfos kan orsakas av en genetisk defekt eller en skada under fostertiden. Aquired kyfos kan uppstå till följd av olika sjukdomar, skador eller dåliga vanor som slouching.

Behandlingen för kyfos beror på dess orsak och svårighetsgrad. I milda fall kan behandlingen innebära att man arbetar med att förbättra posturen och styrkan i ryggmusklerna. I mer allvarliga fall kan kirurgi vara nödvändig för att rätta ryggkotorna och förhindra ytterligare skada på ryggraden.

Torakotomi är en kirurgisk procedur där man öppnar bröstkorgen genom att göra en incision (snitt) i den främre laterala delen av thorax (bröstkorgen). Detta görs vanligtvis för att ge bättre tillgång till de strukturer som befinner sig inne i bröstkorgen, såsom lungor, hjärta och mediastinum (det centrala området i thorax där stora blodkärl och luftstrupar passerar).

Torakotomi kan användas för en rad olika syften, inklusive:

1. Lungresektioner: Om man behöver ta bort en del eller hela en lunga på grund av sjukdom eller skada.
2. Biopsier: Om man behöver ta prover från lungor, lymfknutar eller andra strukturer inne i bröstkorgen för att ställa en diagnos.
3. Dränering: Om det behövs dränera vätska eller luft som har accumulerat inne i bröstkorgen.
4. Reparation av hjärtklaffar: I vissa fall kan torakotomi användas för att reparera skadade hjärtklaffar.
5. Tumörresektioner: Om det behövs ta bort tumörer eller cancer i bröstkorgen.

Torakotomin utförs vanligtvis under allmänt anestesi och kräver en vårdgivare med erfarenhet inom thoraxkirurgi. Efter operationen kan patienten behöva stanna på intensivvårdsavdelningen för att övervakas noga, och det kan ta tid för patienten att helt återhämta sig.

"Datortomografi" er en medisinsk undersøkelsesmetode som bruker stråling for å oppnå detaljerede, tvidimensjonale skanninger av kroppen. Metoden kalles også "computertomografi" eller blot "CT".

I en CT-skanning passerer en fin strålebunde gjennom kroppen i mange forskjellige vinkler, mens en datamaskin registrerer de resulterende skråkkryssene av skinnene. Disse dataene brukes deretter for å generere tvidimensjonale bildekserieser av det undersøkte området.

CT-skanning gir ofte mer detaljert og skarp informasjon enn tradisjonelle røntgenundersøkelser, særlig når det gjelder å avdekke skader, tumorer eller andre abnormaliteter i viktige strukturer som hjernen, hjertet, lungene og karsystemet.

Noe av fordelene med CT-skanning inkluderer:

* Høy grad av detaljeringsgrad og skarphet
* Snarlighet i utførelsen
* Mulighet for å identifisere en bred vifte av medisinske tilstander

Noe av ulemperne inkluderer:

* Bruk av ioniserende stråling, som kan øke risikoen for kreft i lengre sikt
* Relativt høy dosis stråling j rentforhold til tradisjonelle røntgenundersøkelser
* Mulighet for allergiske reaksjoner på kontrastmidlene som ofte brukes under skanningen.

Collagen type X är ett specifikt typs av collagen som primärt produceras av kondrocyter i hyalina brosk, särskilt under ossificeringen av växande broskvävnad. Det spelar en viktig roll i att underlätta mineraliseringen av brosket och omvandlas till benvävnad. Collagen typ X har också visat sig vara involverat i skelettrelaterade sjukdomar, såsom osteoartrit och andra ledsjukdomar.

"Bröstkotor" refererar till de lymfkörtlarna (lymph nodes) som finns i brösten hos människor. De är en del av det immunförsvar som hjälper kroppen att bekämpa infektioner och sjukdomar. Bröstkotorna kan delas in i två grupper: de axillära (underarmen) och de mediastinala (i mitten av bröstet). De axillära bröstkotorna är de mest välkända och de som oftast undersöks under en mammografi eller när en läkare utför en kroppsundersökning.

Ryggraden, även känd som ryggkotpelaren eller vertebralpelaren, är den centrala strukturen i ryggradsdjurs (däggdjur, fåglar, reptiler och fiskar) axialskelett. Den består av en serie av benartade strukturer som kallas ryggkotor, som är sammanlänkade med diskar av broskvävnad. Ryggkotorna skyddar ryggradens nervtrådar och hjälper till att stödja huvudet och kroppen samt möjliggör rörelse i ryggraden. Den övre delen av ryggraden, kallad halsryggen, innehåller de sju översta ryggkotorna som är involverade i att stödja huvudet.

Medicinskt sett betyder "missbildningar, multiple" att en individ har flera missbildningar i kroppen. Missbildningar är avvikelser från den normala utvecklingen och strukturen hos kroppsdelar eller organ. De kan vara medfötta (congenital) eller uppstå senare under livet.

Multiple missbildningar kan vara relaterade till varandra eller orelaterade, och de kan påverka olika delar av kroppen. Exempel på orsaker till multiple missbildningar inkluderar genetiska faktorer, exponering för teratogener (substanser som kan orsaka fetal skada) under graviditeten och andra sjukdomsförlopp.

Multiple missbildningar kan vara ett tecken på en underliggande medicinsk störning eller syndrom, så det är viktigt att diagnostisera och behandla orsaken om möjligt. Behandlingen av multiple missbildningar beror på vilka delar av kroppen som är drabbade och hur allvarliga avvikelserna är.

Polymetylmetakrylat (PMMA) är ett syntetiskt, transparent, termoplastiskt material som används inom många olika industrier, inklusive medicinsk teknik. Det är känt under varumärken som Plexiglas, Acrylite och Lucite.

I en medicinsk kontext är PMMA ofta associerat med biokompatibla implantat, såsom linsimplantat för ögonsjukvård och benrekonstruktionsmaterial. Det används också som bärarmaterial för kontaktlinser och tandfyllningar.

PMMA är en polymer av metylmetakrylat (MMA) och bildas genom polymerisation av MMA-monomeren. Den har goda mekaniska egenskaper, som hög hållfasthet, styvhet och slitstyrka, samt är kemiskt inert och motstår åldrande. Dess transparenta och ofärgade egenskaper gör det lämpligt för användning i optiska tillämpningar.

"Bröstben" refererar till det par benartade strukturer som sträcker sig över bröstkorgen, också kända som sternum eller bröstbenet på latin. Det består av tre delar: manubrium, corpus och extremitas. Bröstbenet skyddar hjärtat och lungorna, och är anslutningspunkt för revbenen och musklerna i thoraxväggen.

Reoperation, även kallat "omopereration", är en term inom medicinen som refererar till att en patient behöver genomgå en ny operation för samma sjukdom eller skada efter att ha genomgått en tidigare operation. Det kan bero på att den första operationen inte löst problemet fullt ut, att komplikationer har uppstått eller att patientens tillstånd har försämrats. Orsaken och typen av reoperation varierar beroende på diagnosen och individuella faktorer hos patienten.

En suturtekniker (også kendt som suture technician eller surgical suturing technician) er en sundhedsfaglig medarbejder, der har specialiseret sig i at udføre suturer og andre slutningsmetoder på patienter efter operationer eller andre invasive procedurer. Deres hovedopgave er at sikre at sårene bliver lukket på en sikker og æstetisk måde for at mindske risikoen for infektioner, komplikationer og at forbedre helingprocessen.

Suturteknikere arbejder ofte under overvågning af kirurger eller andre lægefaglige medarbejdere i operationssale, men de kan også arbejde i andre sundhedsfaglige områder som f.eks. notfaldrum, klinikker og sygehuse. Deres ansvarsområder kan inkludere:

* At vurdere sårenes størrelse, form, dybde og lokation for at bestemme den bedste slutningsmetode
* At foretage suturer med forskellige typer nåle og tråd alt efter patientens behov
* At fjerne suturer eller klips et vist antal dage efter operationen
* At dokumentere procedurerne korrekt i patientjournalen
* At opbevare og forberede instrumenter, nåle og tråd til brug under operationer

For at blive suturtekniker skal man normalt have en relevant sundhedsfaglig uddannelse og gennemgå en specifik on-the-job training eller et kurssystem for at lære de nødvendige færdigheder. Derudover kan det være påkrævet at have certificering fra en relevant fagorganisation for at kunne arbejde som suturtekniker i visse lande eller regioner.

'Utrustningsdesign' (engelska: 'Medical Device Design') är ett område inom produktutveckling som fokuserar på att skapa, utforma och ta fram medicinska enheter och tillbehör. Enligt FDA (US Food and Drug Administration) är en medicinsk enhet något som:

1. är avsett för användning i människor diagnostiskt eller terapeutiskt, och
2. inte åstadkommer sin verkan genom kemiska aktivitet eller metabolism i eller på kroppen och som inte är en farmakologisk, immunologisk eller genetisk produkt.

Exempel på medicinska enheter inkluderar pacemakers, defibrillatorer, proteser, ortopediska instrument, katetrar, operationsbord och annan sjukvårdsutrustning.

Utrustningsdesign innefattar ett brett spektrum av aktiviteter, från behovsanalys, konceptutveckling, detaljerad design, prototypning, tillverkning och verifiering/validering enligt medicinska enhetsregleringsmyndigheters krav. Utrustningsdesigner måste ha kunskap inom områden som biokompatibilitet, användarcentrerad design, riskhantering, materialval och systemintegrering för att skapa säkra, effektiva och tillförlitliga medicinska enheter.

"Behandlingsresultat" er en betegnelse for hvordan en pasient reagerer på en behandling. Det kan inkludere forbedringer i symptomer, funksjon og kvalitet av liv, men også potentiale bivirkninger eller komplikasjoner til behandlingen. Behandlingsresultatet må ofte evalueres over tid for å kunne avgjøre om behandlingen er effektiv og om det er behov for justeringer i terapeutisk strategi.

"Bristning" er en medisinsk betegnelse for den s situation der oppstår når livmoderen ("matrisa") ikke korrekt formes seg rundt barnet under graviditeten. Dette kan føre til at livmoderen brister, hvilket kan være livstruende for both mor og barn. Bristninger kan skje sent i graviditeten, ofte i slutten av den tredje trimesteren eller under fødselen.

Det er viktig å søke akutt medisinsk hjelp hvis du tror du har en bristning. Symptomene kan inkludere plutselige bukpiner, blodgir, trykk i underlivet og/eller smerter i skjenken. Behandlingen vil typisk involvere kirurgiske ingrep som f.eks. en cesarean-fødsel for å redusere risikoen for komplikasjoner.

'Sulfater' är ett medicinskt begrepp som refererar till en grupp enzymer som hjälper till att bryta ned (metabolisera) specifika substanser i kroppen. Dessa enzymer är involverade i sulfatering, en process där en svavelgrupp (SO42-) adderas till en molekyl.

Sulfater deltar i en rad olika biologiska processer, inklusive nedbrytningen av vissa hormoner, neurotransmittorer och giftiga substanser. Dysfunktion eller nedsatt aktivitet hos sulfater kan vara associerat med olika sjukdomstillstånd, såsom certainarvliga metaboliska störningar och neurologiska förhållanden.

"Benbrott" er en norsk betegnelse som direkte kan oversattes til "broken bone" eller "fracture" på engelsk. I medisinsk sammenhenging refererer det til en skade på skelettet der en eller flere deler av et ben har blitt revnet eller knust.

Fracturer kan oppstå som følge av uhell, direkte trauma, overbelastning, sykdomme som svækkjer benstrukturen eller bruk av visse medisiner. Symptomer på en fractur inkluderer smerte, utsving i funksjonen av det berørte leddet, synlig deformitet, svelling og blåhet i området rundt skaden.

Det finnes forskjellige typer av benfracturer, som kan klassifiseres basert på stedet, retningen, artens grad og mekanismen til skaden. Behandlingen av en fractur kan innebære reduksjon (realigering), immobilisering ved hjelp av en slags støtte som en gips- eller splint, operasjon og rehabilitering for å fremme heling og å gi tilbake funksjonen.

'Lungskada' er en allmenterm for skader på lungene, som kan være årsaket av mange forskjellige faktorer. Det kan for eksempel bero på infeksjoner, luftforurening, eksponering for toxiske stoffer eller sykdommer som røyke, kjemisk pneumonitt, aspiraionspneumonitt og andre. Symptomene kan inkludere hoste, produktiv hoste, trang til å respirere, brann i brystet, feber og andre generelle symptomer som træthed og muskelvondt. Behandlingen avhanger av årsaken til skaden og kan inneholde antibiotika, steroider, ilttiltak og andre terapier.

Kollagen är ett protein som finns i djurs och människors kroppar. Det är ett strukturprotein som utgör en viktig del av bindväv, ben, hud, senor och leder. Kollagen ger styrka och elasticitet åt dessa vävnader. Det är det mest förekommande proteinet i djurriket och utgör upp till 30% av allt protein i en människokropp.

Det finns flera olika typer av kollagen, men de vanligaste är typ I, II och III. Typ I kollagen är det starkaste och mest vanliga och hittas bland annat i huden, benen och senorna. Typ II kollagen hittas främst i brosk och leder och ger dem deras elasticitet. Typ III kollagen finns i blodkärl, hud och andra mjuka vävnader.

Kollagens molekyler är uppbyggda av tre polypeptidkedjor som spirals samman till en tresnöring. Dessa tresnörningar sitter sedan ihop med varandra i långa fibriller som ger kroppsvävnaderna deras mekaniska styrka och flexibilitet.

'Sårläkning' (engelska: 'Wound healing') är ett komplext fysiologiskt process som sker efter att kroppen har skadats och en vävnadsbarriär har brutits. Det innebär återställandet av strukturellt och funktionellt integritet i den skadade vävnaden genom en koordinerad serie händelser som involverar olika celltyper, tillväxtfaktorer, cytokiner och extracellulära matrixproteiner.

Sårläkning kan delas in i tre faser:

1. Hemostasis-fasen: Den första fasen av sårläkning innebär hemostas, där skadan orsakar blodflödesförlust och kroppen svarar med att koagulera blodet för att stoppa blödningen. Detta leder till bildandet av en blodpropp (trombus) som innehåller bland annat blodplättar (trombocyter), fibrin och andra koagulationsfaktorer. Samtidigt släpper aktiverade blodplättar ut growth factors som lockar till sig celler till skadan för att påbörja reparationsprocessen.

2. Inflammatorisk fas: Den andra fasen av sårläkning kallas inflammatorisk fas och innebär en intensiv immunrespons där celler som neutrofiler, monocyter/makrofager rekryteras till skadan för att neutralisera eventuella patogener och börja reparationsprocessen. Dessa celler frisätter cytokiner, growth factors och matrixmetalloproteinas (MMP) som bidrar till att koordinera den efterföljande regenerationen av vävnaden.

3. Proliferativ fas: Den tredje fasen av sårläkning kallas proliferativ fas och innebär en aktiv neovaskularisering (bildning av nya blodkärl) och produktion av extracellulär matrix (ECM). Fibroblaster producerar kollagen och andra ECM-proteiner som bildar en ny grund för den regenererande vävnaden. Epitelceller migrerar till skadan och bildar ett nytt epitelegdämnande över den regenererade vävnaden.

4. Remodellering: Den fjärde och sista fasen av sårläkning kallas remodellering och innebär en återbildning av vävnaden till dess ursprungliga form och funktion. Detta sker genom en kontinuerlig process där ECM-proteiner bryts ned och nyproduceras, samt att blodkärlen mognar och differensieras.

Sårläkning är en komplex process som involverar ett stort antal celler, signalsubstanser och molekyler. Förståelsen av de underliggande mekanismerna bakom sårläkningen är viktigt för att utveckla effektiva behandlingsmetoder för sårläkningsrubbningar som drabbar många patienter världen över.

Glykosider är en typ av organisk förening som bildas när en socker (en monosackarid) kovalent binds till en sekundär amin eller en fenolgrupp i ett protein eller en lipid. Denna process kallas glykosylering och kan påverka proteins egenskaper, såsom stabilitet, lokalisation och funktion. Glykosider förekommer naturligt i många levande organismer, inklusive människan, och har en rad biologiska funktioner, till exempel som energikälla, strukturell komponent och signalmolekyler.

"Benvävsbildning" är en medicinsk term som refererar till att kroppen bildar ett överflödigt eller oönskat vävnadsmassa som består av benvävnad. Detta kan ske på flera ställen i kroppen, men är vanligast i leder och ledhinnor. Benvävsbildning kallas även för "osteofytoser" eller "osteoartrit".

Det finns olika orsaker till benvävsbildning, men den vanligaste orsaken är åldrande och slitage på leder och ledhinnor. Andra orsaker kan vara skador, infektioner, tumörer eller sjukdomar som exempelvis reumatoid artrit.

Benvävsbildning kan orsaka smärta, stelhet, svullnad och nedsatt rörelseförmåga i de berörda områdena. Behandlingen av benvävsbildning kan innebära mediciner som lindrar smärtan och inflammationen, fysisk terapi för att öka rörligheten och styrkan, eller i vissa fall kirurgi för att avlägsna överflödiga benvävnadsmassor.

Ett falskt aneurysm (även kallat en pseudoaneurysm) är en oregelbunden utbuktning av blodkärlsväggen, vanligtvis orsakad av en skada eller svaghet i arterialväggen. I kontrast till ett sann aneurysm, där alla lagren av kärlväggen är inblandade, består falskt aneurysm endast av ett lager av blodomslutet fibrin och blodceller som bildar en pseudo-kapsel runt den aktiva blödningen. Detta kan leda till en hög risk för ruptur och allvarliga komplikationer om det inte behandlas i tid. Falska aneurysm kan uppstå som en komplikation efter invasiva medicinska procedurer, trauma eller infektion.

Enligt medicinskt perspektiv är embryots och fostrets utveckling en process som sträcker sig från befruktningen av ägget till födelsen. Denna process kan delas in i olika faser:

1. Fertilisation (befruktning): Den första steget i embryots och fostrets utveckling är fertilisationen, då en spermie tränger in i ägget och deras arvsmassor kombineras. Det resulterande äggcellen kallas zygot.
2. Cell division and blastulation: Zygoten börjar dela sig genom mitos och bildar en klump av celler som kallas morula. Morulan fortsätter att expandera och differensiera, vilket resulterar i en hålighet i mitten av cellklumpen som kallas blastocyst.
3. Implantation: Blastocysten fäster sig till livmoderhalsens slemhinna och börjar ta upp näring från moderns kropp. Detta är den första kontakten mellan embryot och modern, och inträffar ungefär 6-10 dagar efter befruktningen.
4. Organogenes: Embryots celler differensieras till olika typer av celler som bildar de grundläggande organen i kroppen, såsom hjärtat, lungorna och levern. Denna fas varar från ungefär vecka 3 till vecka 8 efter befruktningen.
5. Fetal development: Efter att de grundläggande organen har bildats fortsätter fostret att växa och utvecklas. Under denna fas blir fostret allt mer likt ett spädbarn, med hud, hår och fungerande sensoriska system.
6. Birth: När fostret är tillräckligt stor och utvecklad för att överleva utanför moderns kropp, börjar den gå in i arbetsfasen och födas.

Under hela graviditeten genomgår embryot och sedan fostret en rad olika faser av utveckling och tillväxt. Varje fas är viktig för att säkerställa ett friskt och normalt foster vid födseln.

'Broskceller' (chondrocytes) är celler som finns i broskvävnad. Brosk är en elastisk, gegrof typ av bindväv som huvudsakligen består av ett stort antal extracellulära matrisproteiner, bland annat kollagen och proteoglykaner. Broskcellerna producerar och underhåller denna matris genom att sekretera dessa proteiner. De är specialiserade celler som är anpassade för att fungera i de mekaniska belastningarna som brosk utsätts för, särskilt i ledvävnader. Broskcellerna har förmågan att expandera och producera mer matris när brosket utsätts för påfrestningar eller skador, vilket gör att det kan repareras och återhämta sig.

Medfödda hjärtfel, även kända som congenitala hjärtsjukdomar, är abnormaliteter eller defekter i strukturen eller funktionen av hjärtat eller de stora blodkärlen som existerar vid födelsen. Dessa avvikelser kan variera från milda till allvarliga och kan påverka hjärtats förmåga att pumpa blod effektivt genom kroppen. Medfödda hjärtfel kan orsakas av genetiska faktorer, infektioner under graviditeten, exponering för vissa läkemedel eller toxiner under graviditeten, eller kombinationer av dessa faktorer. Vissa medfödda hjärtfel kan behandlas med mediciner, kateterbaserade procedurer eller kirurgi, medan andra kan kräva livslång övervakning och behandling.

'Hjärt-lung-bypass' (engelska: 'heart-lung bypass') är en teknik inom kirurgi där blodet leds bort från hjärtat och lungorna under operationen, för att underhålla blodcirkulationen och syresättning av blodet. Detta görs med hjälp av ett maskineriskt system som består av en pump och ett syrefilter.

Under operationen kopplas patienten an till systemet genom att leda bort blodet från höger kammare i hjärtat via en slang till maskinen, där det pumpas igenom ett syrefilter som tar bort koldioxid och tillför syre. Därefter pompas maskinen tillbaka blodet till patienten via en annan slang till en artär i halsen eller benet, där det leds tillbaka in i cirkulationen. På så sätt kan kirurgen operera på hjärtat och lungorna utan att de är i funktion.

Hjärt-lung-bypass används ofta under komplexa hjärtkirurgiska operationer, till exempel vid behandling av hjärtklaffar problem, koronarartärsjukdom eller för att reparera strukturella defekter i hjärtat. Det kan också användas under lungkirurgi och transplantation.

Hjärtklaffprotesimplantation är en medicinsk procedur där en konstgjord hjärtklaff placeras in i hjärtat för att ersätta en defekt eller skadad hjärtklaff. Detta görs vanligtvis för att behandla allvarliga hjärtsjukdomar som kan orsaka problem med hjärtfunktionen, syrgasbrist eller andra komplikationer.

Det finns två typer av konstgjorda hjärtklaffar som används i dessa procedurer: mekaniska och biologiska. Mekaniska klaffproteser är ofta långvarigare, men kan kräva livslång antikoagulantbehandling för att förebygga blodproppar. Biologiska klaffproteser har ofta en kortare livslängd än mekaniska klaffproteser, men de behöver inte kräva livslång antikoagulantbehandling.

Hjärtklaffprotesimplantation kan utföras som en öppen hjärtkirurgisk procedur eller med hjälp av minimalinvasiva tekniker, beroende på patientens allmänna hälsotillstånd och typen av hjärtsjukdom. Efter operationen kommer patienten att behöva vila och återhämta sig under en tid, och kan få följeslagande behandlingar som mediciner eller rehabilitering för att stödja hjärtfunktionen och förebygga komplikationer.

Andningsmekaniken (respiratory mechanics) är det område inom fysiologi som handlar om de mekaniska processerna involverade i andningen. Det inkluderar studiet av de krafter och mekanismer som påverkar rörelserna hos lungorna och bröstkorgen under andning, samt hur dessa påverkar respirationsvolymer och luftflöden.

De viktigaste komponenterna i andningsmekaniken innefattar:

1. Kompliance (deformabilitet) av lungorna och bröstkorgen, som bestämmer hur mycket de kan expandera under tryckförändringar.
2. Resistans i luftvägarna, som påverkar hur lätt eller svårt det är att andas in och ut luft.
3. Olika muskelgrupper, såsom interkostalmusklerna, diafragen och hals- och bröstkorgsmuskulaturen, som arbetar tillsammans för att generera de nödvändiga tryckförändringarna för att möjliggöra andning.

Andningsmekaniken kan påverkas av en rad olika faktorer, inklusive ålder, kön, lungvolym, luftvägsdiameter och muskelstyrka. Dysfunktion i andningsmekaniken kan leda till andningssvårigheter och respiratoriska komplikationer, vilket gör det viktigt att förstå dessa processer för att kunna diagnostisera och behandla andningsrelaterade sjukdomar.

Proteoglykaner är en typ av glykoproteiner som förekommer i extracellulära matrix (ECM) hos djur. De består av en protein-kärna som är kovalent bundet till en eller flera långa, upprepade disackaridkedjor, vanligtvis bestående av kolhydraten chondroitinsulfat eller keratansulfat. Dessa kolhydrater ger proteoglykanerna deras negativa laddning och förmåga att binda vattenmolekyler, vilket gör dem viktiga för strukturellt stöd och buffring av tryck i vävnader som brosk, hälar och blodkärl. Proteoglykaner deltar också i cellsignalering och regulering av diverse biologiska processer som tillväxtfaktorernas aktivitet och celladhesion.

I en medicinsk kontext refererer tidsfaktorer ofte til forhold der har med tiden at gøre, når det kommer til sygdomme, behandlinger eller sundhedsforhold. Det kan eksempelvis være:

1. Akutte vs. kroniske tilstande: Hvor akutte tilstande kræver øjeblikkelig medicinsk indgriben, kan kroniske tilstande udvikle sig over en længere periode.
2. Tidspunktet for diagnose og behandling: Hvor hurtigt en sygdom identificeres og behandles, kan have væsentlig indvirkning på prognosen.
3. Forløb og progression af en sygdom: Hvor lang tid en sygdom tager at udvikle sig eller forværres, kan have indvirkning på valget af behandling og dens effektivitet.
4. Tidligere eksponeringer eller længerevarende sundhedsproblemer: Tidsfaktoren spiller også en rolle i forhold til tidligere eksponeringer for miljøfaktorer, infektioner eller livsstilsvalg, der kan have indvirkning på senere helbredsudvikling.
5. Alder: Alderen kan have indvirkning på risikoen for visse sygdomme, svarende til at visse sygdomme er mere almindelige hos ældre end yngre mennesker.
6. Længerevarende virkninger af behandling: Tidsfaktoren spiller også en rolle i forhold til mulige bivirkninger eller komplikationer, der kan opstå som følge af længerevarende medicinske behandlinger.

I alle disse tilfælde er tidsfaktoren en vigtig overvejelse i forbindelse med forebyggelse, diagnostisk og terapeutisk beslutningstagen.

In situ-hybridisering (ISH) är en teknik inom molekylärbiologi som används för att detektera och lokalisera specifika DNA- eller RNA-sekvenser i celler eller vävnader. Tekniken bygger på hybridisering av komplementära sequensemolekyler, vanligtvis små fluorescerande eller radioaktivt märkta probar (eller sonder), till målsekvensen in situ i den fysiska positionen där de finns i cellen eller vävnaden.

Denna metod används ofta för att undersöka genuttryck, genernas aktivitet och lokalisering samt för att detektera specifika virus eller patogener inom diagnostiska tillämpningar. In situ-hybridisering kan utföras som en manuell process eller med hjälp av automatiserade system, och det finns också olika varianter av tekniken, såsom FISH (Fluorescens in situ-hybridisering) och CISH (Chromogenisk in situ-hybridisering).

Koronar-bypass är ett medicinskt ingrepp där man skapar en ny blodförsörjning till hjärtmuskulaturen, när de befintliga koronärartärerna är blockerade eller förträngda. Detta görs genom att använda en frisk blodkärl från ett annat ställe i kroppen (till exempel en liten gren av lungartären eller en armartär) och koppla den till koronärartären, både uppströms och nedströms blockaden. På så sätt återställs blodflödet till det delar av hjärtat som varit utsatt för syrebrist. Detta kan förbättra patientens symptom som kärlkramp (angina pectoris) och minska risken för allvarliga komplikationer som hjärtinfarkt eller död.

"Uppföljningsstudier" (engelska: "follow-up studies") är en typ av longitudinell forskningsdesign inom medicinen där man studerar en grupp individer under en längre tidsperiod. Dessa studier kan vara observationella eller interventionsbaserade, och syftet är ofta att undersöka hur olika faktorer påverkar hälsan, sjukdomsutvecklingen eller behandlingsresultaten över tid.

I en uppföljningsstudie kan forskarna exempelvis samla in data om deltagarnas levnadsvanor, miljöfaktorer och medicinska historik, och sedan följa upp dem regelbundet för att se hur de utvecklas. Detta kan ge värdefull information om riskfaktorer, skyddsfaktorer och möjliga orsaker till olika hälsotillstånd.

Uppföljningsstudier kan vara av olika slag, beroende på hur länge de pågår och hur ofta data samlas in. De kan vara kohortstudier, där en grupp individer följs över tid, eller fallföljningsstudier, där man följer upp en specifik diagnos eller behandling hos en grupp patienter.

Biomechanics is the application of mechanical principles to living organisms, and biomechanical phenomena refer to the observable events or characteristics that result from the interaction of biological structures and mechanical forces. These phenomena can occur at various levels of organization within the body, including the molecular, cellular, tissue, and whole-body levels.

Examples of biomechanical phenomena include:

1. The way that muscles and tendons work together to generate force and movement in joints.
2. The mechanical properties of bones, such as their strength, stiffness, and toughness, which allow them to withstand loads and stresses.
3. The fluid dynamics of blood flow through the cardiovascular system, including the effects of pressure, resistance, and viscosity on circulation.
4. The mechanics of respiration, including the movement of the diaphragm and chest wall during breathing.
5. The biomechanics of locomotion, such as the gait cycle in walking or running, and the forces that act on the body during these activities.

Understanding biomechanical phenomena is essential for understanding how the human body functions and for developing effective strategies for preventing and treating injuries and diseases.

'Fenotyp' är ett begrepp inom genetiken och betecknar de observerbara egenskaper, drag eller karaktärer hos en individ som resulterar från den specifika kombinationen av arv (genotyp) och miljöpåverkan. Fenotypen kan vara fysiska egenskaper såsom ögonfärg, storlek och form, men även beteendemässiga drag som intelligens och personlighet. Fenotypen uttrycks genom interaktionen mellan genotypen och olika miljöfaktorer som livsstil, näringsintag, sjukdomar med mera.

"Genuttrycksreglering, också känd som epigenetik, refererar till de mekanismer som kontrollerar aktiveringen eller stängningen av gener utan att ändra den underliggande DNA-sekvensen. Detta inkluderar processer som DNA-metylering, histonmodifiering och nukleosomposition, vilka kan påverka cellens funktion och dess svar på miljöfaktorer. Genuttrycksregleringen spelar en viktig roll under utvecklingen, då det kontrollerar när och var gener ska aktiveras eller stängas av för att ge upphov till de specifika egenskaper hos olika celltyper."

Benmärgsceller, även kallade hematopoetiska stamceller, är celler som har förmågan att utvecklas till olika typer av blodceller. De kan delas in i två grunder: myeloida och lymfatiska benmärgsceller. Myeloida benmärgsceller kan utvecklas till röda blodceller, vita blodceller som granulocyter, monocyter och makrofager samt blodplättar. Lymfatiska benmärgsceller kan utvecklas till olika sorters vita blodceller som lymfocyter, B-celler, T-celler och naturliga killer (NK-celler). Benmärgscellerna återfinns i ryggradens mjukvävnad och är viktiga för att producera de celler som utgör blodet.

Postoperativa komplikationer refererer til uventede eller abnorme begivenheder, der opstår som følge af en kirurgisk indgreb. Disse kan optræde under, umiddelbart efter eller op til flere uger efter operationen. Postoperative komplikationer kan have forskellige årsager, herunder patientens alment tilstand, foreliggende sygdomme, operationskomplikationer og lægebehandling.

Typiske postoperative komplikationer omfatter:

1. Infektioner: Disse kan opstå i såvel operationssår som andre dele af kroppen. Symptomer inkluderer rødme, smerte, varme og udflåd ved operationssår samt feber og almelt ubehag.
2. Blødninger: Disse kan være svære at opdage, men symptomer som blålige eller sorte øjne, smerte, hævede områder ved operationssår eller en pludselig forringelse af patientens tilstand kan indikere en blødning.
3. Tromboemboli: Blodprop i dyb venen (dybvenetrombose) eller lungeemboli kan opstå som følge af koagulation og blodets langsomme strøm under operationen. Symptomer på en dybvenetrombose omfatter smerte, varme og rødme i benet, mens lungeemboli kan vise sig ved pludselig åndedrætsbesvær, brystsmerter eller kramper.
4. Lungekomplikationer: Pneumoni, atelektaser (sammentrækning af lungerne) og pleurisy kan opstå som følge af indånding af maveindhold under operationen eller forringet lungefunktion efter operation. Symptomer inkluder åndedrætsbesvær, hoste og feber.
5. Infektion: Bakterielle infektioner kan opstå i operationssår, urinveje, lungerne eller blodet. Symptomer som rødme, smerte, varme, svulst ved operationssår, hoste, feber og forringelse af patientens tilstand kan indikere en infektion.
6. Anæmi: Blodtab under operation kan føre til anæmi. Symptomer som træthed, hovedpine, svimmelhed og blåfarvethed i huden kan indikere anæmi.
7. Hjerneskader: Forringet blodtilførsel til hjernen under operation kan føre til hjernebskader. Symptomer som forvirring, svimmelhed, smerte og lammelse i ansigt eller lemmer kan indikere en hjernebskade.
8. Psykologiske problemer: Depression, angst og posttraumatisk belastningsreaktion kan opstå efter operation. Symptomer som søvnløshed, manglende appetit, træthed, irritabilitet, forvirring og svimmelhed kan indikere psykologiske problemer.
9. Smerter: Akutte og kroniske smerter kan opstå efter operation. Symptomer som smerte i lemmer, rygsøjle eller brystkasse kan indikere smerter.
10. Funktionsnedsættelse: Nedsat lungekapacitet, nedsat muskelkraft og nedsat mobilitet kan opstå efter operation. Symptomer som svimmelhed, træthed, hoste, åndedrætsbesvær og smerte i lemmer kan indikere funktionsnedsættelse.

Det er vigtigt at have en løbende dialog med lægerne og sygeplejerskerne for at opdage tidligt enhver komplikation og behandle den hurtigst muligt.

"Resultatens reproducerbarhet" är ett begrepp inom forskning och medicin som refererar till förmågan att upprepa en experimentell studie eller ett försök och få liknande eller identiska resultat. Detta är viktigt eftersom det stärker den vetenskapliga evidensen för ett visst fynd eller en viss slutsats.

En studie som har hög reproducerbarhet innebär att andra forskare kan upprepa experimentet och få samma resultat, även om de använder olika metoder eller prover. Detta är ett fundamentalt koncept inom vetenskapen eftersom det understryker vikten av objektivitet och pålitlighet i forskningsprocessen.

I medicinsk forskning kan reproducerbarhet vara särskilt viktig när det gäller studier som undersöker effekterna av olika behandlingsmetoder eller läkemedel. Om en studie inte har hög reproducerbarhet, kan det ifrågasättas hur tillförlitliga dess resultat är och om de verkligen kan appliceras i klinisk praktik.

Enligt medicinskt perspektiv är en nyfödd ett barn som har nyligen fötts och fortfarande befinner sig inom sitt första levnadsår. Detta omfattar oftast spädbarn som är yngre än 28 dagar, även kända som "fullborna", men kan fortsätta att gälla under de första 12 månaderna av barnets liv. Under denna tidsperiod genomgår barnet snabba fysiska och utvecklingsmässiga förändringar, vilket gör det viktigt att övervaka dess tillstånd noga för att säkerställa en hälsosam utveckling.

Retrospective studies, på svenska retroaktiva studier, är en typ av observational study där forskare analyserar data som har samlats in före studiens början. Dessa studier undersöker ofta associationer mellan utsatta faktorer och utfall i en population under en given tidsperiod.

Retrospektiva studier kan vara antingen fall-kontrollstudier eller kohortstudier. I en fall-kontrollstudie väljer forskaren ut individer med ett specifikt utfall (fall) och jämför dem med en kontrollgrupp som inte har detta utfall. I en kohortstudie följs två eller flera grupper av individer över tid, där den ena gruppen är exponerad för en viss riskfaktor och den andra inte är det.

Retrospektiva studier kan vara användbara när det finns redan tillgängliga data som kan användas för att besvara ett forskningsfrågor, men de har också nackdelar. Dessa studier kan vara såriga för bias eftersom de är beroende av att data har samlats in på ett korrekt och konsistent sätt före studiens början. Det kan också vara svårt att etablera orsakssamband mellan exponeringar och utfall i retroaktiva studier eftersom det kan finnas okända eller outtalade variabler som påverkar resultaten.

... (latin: sternum, av grekiskans στέρνον, "bröst") är, i människans kropp, ett avlångt och platt ben centralt placerat ... Arm Skuldergördelns muskler Övre extremitetens skelett "Sternum - bröstben". Svensk MeSH. Karolinska Institutet. https://mesh. ...
De saknar bäcken, skuldergördel och bröstben. På grund av att käken och benen i gommen bara är sammanlänkade med band kan de ...
Medlemmarnas bröstben var smal och lite böjd. Ett liknande släkte är Homalocephale. Enligt uppskattningar gick arterna på två ...
De möts mitt på bröstet där de bildar ett bröstben. Celler som ska bli muskler färdas mellan revbenen och i kroppsväggen ...
De möts mitt på bröstet där de bildar ett bröstben. Celler som ska bli muskler färdas mellan revbenen och i kroppsväggen ...
Bröstben samt bäcken är reducerade och nyckelben samt blygdben saknas helt. Djurets handlovsben har en tendens att växa ihop. ...
Det som först togs för ett benigt bröstben skulle senare visa sig vara delen av axelleden, och därmed är det troligt att den ... önskebenet, det runda coracoid-benet eller möjligtvis vid ett broskartat bröstben. Sammansättningen av axelleden hos ... framåtpekande tänder och möjligen ett bröstben. Dessa skillnader är större än de skillnader som förekommer mellan olika åldrar ... kan ha haft ett bröstben av brosk. Annars är fossilet mycket välbevarat, bara främre delen av ansiktet saknas. Många tycker att ...
På kroppens buksida når de oftast fram till ett bröstben, som dock saknas hos t. ex. fiskar och ormar. Hos däggdjur varierar ...
Kvinnan hade först misshandlats, vilket resulterade i att hennes bröstben och elva av hennes revben knäcktes. Mördaren ströp ...
Något bröstben har inte hittats, men storleksförhållanden mellan andra ben gör det troligt att den var flygoförmögen. Arten ...
... en är en rätt stor (24-25 cm) och långstjärtad skriktrast med brunfläckad gulbrun strupe och bröst. Ben och ...
Utgångspunkten är oftast att slaktkroppen hänger i sina bakhasor, flådd med sågat bröstben, öppen hals med försluten matstrupe ...
I motsats till andra marsvin som har ett brett och avplattat bröstben är arternas bröstben smalt och avrundat. Hos Kerodon är ...
Kennys skador inkluderade bland annat brutet bröstben, krossad ryggkota, brutet lårben och två krossade fotleder, nervskador ...
Dess tillbakabildade bröstben antyder att den hade svaga vingmuskler och var därför troligen flygoförmögen, liksom den ...
Produktionen av röda blodkroppar (erytrocyter) kallas erytropoes och sker i den röda benmärgen som återfinns i bröstben, revben ...
Avsaknaden av ett stort bröstben som förankrar de korresponderande stora bröstmusklerna (pectoralis) indikerar att de främst är ...
Om vita tecken förekommer, ska det finnas endast på nospartiet, som bläs på huvudet, på svanstippen, bröst, ben och tassar. ...
Fåglar som simmar mycket har ett brett bröstben medan flygande fåglar har ett bröstben som ofta är lika brett som högt. På ... och ett bröstben med bröstbenskam. Kammen på bröstbenet fungerar som en fästpunkt för flygmuskulaturen, eller för simmuskulatur ...
De har korta vingar i förhållande till sin kroppsstorlek och saknar det framträdande bröstben som håller fast flygmusklerna hos ...
På kotor och bröstben fanns vissa spår av sjukliga förändringar, och han bör ha varit i 25-årsåldern då han avled 1275. Rolf ...
Långa och muskulösa lår, raka bogar, framträdande bröstben, rundade revben, mycket kraftiga leder, breda och öppna hovar som är ...
... revbensliknande benstycken som ligger i bukhålans undre vägg mellan bröstben och bäcken. Hos nu levande djur anträffas ett ...
ISBN 91-47-04884-0 Människans skelett Bröstben (Skelettet, Bröstkorgen). ...
Morfologiskt klassas den som flygoförmögen eftersom dess bröstben och vingar är tillbakabildade som hos andra flygoförmögna ...
Bröstben (latin: sternum, av grekiskans στέρνον, "bröst") är, i människans kropp, ett avlångt och platt ben centralt placerat ... Arm Skuldergördelns muskler Övre extremitetens skelett "Sternum - bröstben". Svensk MeSH. Karolinska Institutet. https://mesh. ...
Etikett: bröstben. * En titanplatta fastskruvad i bröstbenet, hur går det ens ihop?. Hejsan, idag tänkte jag berätta om en lite ...
Spelade med brutet bröstben Tränaren: "Han klädde inte på sig själv". Sport ...
Lägg två fingrar längs med bröstbenet mitt mellan bröstvårtorna precis nedanför den tänkta linjen på barnets bröstben. Tryck ... Gör 15 bröstkompressioner: Placera din hand över barnets bröstben. Sätt ditt långfinger på bröstbenspetsen och placera ...
Kennys skador inkluderade bland annat brutet bröstben, krossad ryggkota, brutet lårben och två krossade fotleder, nervskador ...
Nyckelbenen fungerar normalt som en tvärslå mellan skulderblad och bröstben och stabiliserar därigenom axelleden. ...
Förskoleklass till årskurs 2. Här tränar vi på vattenvana, bröstsimsteknik, ryggsim med bröstben, dyk från kant, flyta och ...
Även bröstben- och ryggrad skyddas av ett tåligt kompressionsformat HD-skum med ventilationshål för behaglig luftcirkulation ...
Oönskat hår på rygg, bröst, ben och under armar kan vara generande. Veet for Men hårborttagningsgel tar bort generande ...
Sedan en tid tillbaks så knakar det och värker i mitt bröstben bl a när jag sträcker armar fram eller bak. Är det någon som ...
Om du vill (och det ville jag) kan du sedan vända på kycklingen och skära loss bröstben och bröstkorg också, så blir kycklingen ...
Förändringar i form av bröstben och revben. Klumpar på testiklarna och övervinner dem förutom operation utebliven förflyttning ...
Det fanns sprickor i käke, bröstben och bäcken. Ena ögat skadades och en lunga var punkterad. Och så en svår, traumatisk ...
Sen i somras har jag haft en inflammation i brosket mellan bröstben och bröstkorg. Tietzes, kallas det enligt farbror doktorn. ...
skinn ung pungbjörn , stjärt af lyrfågel och 2 ormar från Queensland . stenfalk , 31 st . bröstben af svenska fåglar , en mängd ...
alltför kort bröstben. tillr vinklar fram. ngt brant kors. rör sig trångt bak. tillr steglängd mkt hård och bra päls. trevligt ...
Till höger ses skuldergördeln hos en häst: S, skulderblad; R, främsta revbenet; B, bröstben; Ö, överarmsben. Nyckelbenet saknas ...
... som bröst, ben, halva eller hela.. .kommer att bli perfekt! Ägg (omeletter, äggröra, äggmuffins....) Till och med rostat bröd ...
LITE KORT BRÖSTBEN LITE UPPDRAGEN BUKLINJE, PÄLSKVALITE OCH SVANS OK, ÄR I VITASTE LAGET. RÖR SIG MED BRA STEGLÄNGD FRAM, ... LITE KORT BRÖSTBEN, UPPDRAGEN BUKLINJE. PÄLS, FÄRG OCH SVANS UA. RÖR SIG MED BRA STEGLÄNGD FRAM, LITE BEGRÄNSAD I ... KORT BRÖSTBEN SOM GER UPPDRAGEN BUKLINJE. PÄLS, FÄRG OCH SVANS UA. RÖR SIG MED TILLRÄCKLIG STEGLÄNGD. ...
Förbening sker av bröstben, bogblad och revben. Fosterblåsorna har nu också blivit så stora att de fyller ut hela livmodern så ...
Förbeningen sker av bröstben, bogblad och revben. Fosterblåsorna har blivit så stora att de fyller ut hela livmodern så att ...
Bröstben - sternum. Revben Bäckengördeln. Bäckengördeln (höftbenet - ilium, sittbenet -ischium, blygdbenet - pubis). Bakre ...
Välvinklad bak, framskjuten skuldra, långt sluttande kors, kort bröstben. Kunde vara starkare i fronten. Rör sig bra från sidan ...
De översta sju paren sitter nämligen fast i vårt bröstben. De följande tre paren fäster i varandra och i benen ovanför. De ...
Att behandla infektioner inklusive bröst, ben, gastrointestinala och urinvägsinfektioner hos vuxna Komplicerade infektioner i ...
Kan även appliceras på bröst, ben eller var du vill ha en solkysst lyster! ...
Bröstkompressioner: Du placerar dina händer ovanpå varandra, mitt på personens bröstben, mellan bröstvårtorna. Du bör trycka ...
Med RespiHearts lösning behövs nu bara en liten, trådlös kapsel som placeras på patientens bröstben. ...
Symtomen manifesteras genom deformation av bröstben och rygg, komplicerade frakturer, nedsatt minne, benförlamning, magsår i ...
Skalet är nämligen en del av deras skelett och revben, bröstben och ryggrad är sammanvuxna med skalet. Skölden är däremot ett ...
  • Förändringar i form av bröstben och revben. (web.app)
  • Förbeningen sker av bröstben, bogblad och revben. (kennelexcellentgold.net)
  • Skalet är nämligen en del av deras skelett och revben, bröstben och ryggrad är sammanvuxna med skalet. (skansen-akvariet.com)
  • skallens ben ryggradens kotor revben bröstben-sternum nyckelben-clavikel skulderblad-scapula överarmsben-humerus radius ulna handens ben sacrum ileum. (web.app)
  • Även bröstben- och ryggrad skyddas av ett tåligt kompressionsformat HD-skum med ventilationshål för behaglig luftcirkulation och optimalt skydd. (intersport.se)
  • Bröstkompressioner: Du placerar dina händer ovanpå varandra, mitt på personens bröstben, mellan bröstvårtorna. (basicfitness.nu)
  • Bröstben (latin: sternum, av grekiskans στέρνον, "bröst") är, i människans kropp, ett avlångt och platt ben centralt placerat på bröstkorgens (thorax) framsida (ventralt) och utgör dess främre vägg. (wikipedia.org)
  • Sternum - Bröstben Rygg (latin: dorsum) är den delen av människans kropp som utgör dess baksida. (netlify.app)
  • Gjorden är designad för att fördela trycket bättre över hästen bröstben (sternum). (bettbutiken.se)