'Blygdben' er en uformell betegnelse for det skjulte, smallere område som ligger overfor skamlæberne og under undermunden hos kvinder. Den medicinske betegnelse for blygden er 'mons pubis' eller 'pudendum'. Det er normalt dækket af pubisk hår.

Det er viktig å merke på at det ikke er en sykdom og at dette området har en normal variasjon i størrelse og form mellom forskjellige mennesker.

'Blygdbensfog', även känt som 'pubertal modesty' eller 'adolescent embarrassment', är ett fenomen som kan uppstå under puberteten. Det saknas dock en entydig medicinsk definition av begreppet, men det handlar ofta om en känsla av skam, besvär eller obehag i samband med att barnet närmar sig vuxen ålder och genomgår de fysiska förändringarna under puberteten.

Blygdbensfog kan yttra sig på olika sätt, beroende på individuella skillnader och kulturella kontext. Exempelvis kan det handla om en känsla av obehag vid diskussioner om sexuella ämnen eller när det gäller att ta del av aktiviteter som involverar nakna kroppsdelar, som exempelvis simundervisning.

Det är viktigt att notera att blygdbensfog inte är en patologisk tillstånd, utan snarare en normativ del av den psykosociala utvecklingen under puberteten. Men om det leder till onödigt lidande eller funktionsnedsättning kan det vara värt att söka professionell hjälp från en läkare, psykolog eller terapeut.

"Beniinflammation" är ett begrepp som används för att beskriva en kronisk inflammation orsakad av övervikt och fetma. Det uppstår när fettceller i kroppen, särskilt de i bukfetman, utsöndrar proinflammatoriska signalsubstanser som aktiverar immunsystemet. Denna typ av inflammation är en låggradig, kronisk process som kan pågå under många år och bidra till utvecklingen av insulinresistens, metabolisk syndrom, diabetes och hjärt-kärlsjukdomar.

"Ljumske" är ett adjektiv som används på svenska för att beskriva en smärta eller obehaglig känsla av köld i kroppen. Det finns inget direkt motsvarande medicinskt begrepp med ordet "ljumske", men det kan vara relaterat till saknad av termoreglering, perifert blodflöde eller neuropati. I en medicinsk kontext kan smärtan och obehaget beskrivas som "cold-induced pain" eller "cold-sensitive neuropathy".

"Cystostomy" är en medicinsk term som refererar till ett kirurgiskt ingrepp där en öppning skapas mellan urinblåsan och bukhinnan, vanligtvis för att underlätta urindränage hos en patient. Detta kan vara tillfälligt eller permanent beroende på underliggande medicinska orsaker såsom neurologiska sjukdomar, skador eller avancerad cancer.

Den permanenta formen av cystostomi kallas även för suprapubisk cystostomi (SPC) och innebär att en kateter placeras genom huden ovanpå urinblåsan för att dränera urinen kontinuerligt. Den tillfälliga formen av cystostomi kan användas under akuta situationer, såsom efter en operation på urinvägar eller när patienten har svårigheter att urinera självständigt.

I allmänhet utförs cystostomi under narkos och kräver kompetens från en erfaren kirurg. Efter operationen måste patienten få vård för att förebygga infektioner och andra komplikationer, såsom skador på urinvägar eller blödningar.

'Små cellssarkom' är en undergrupp av sarkomer, vilket är en benämning på en grupp av ovanliga cancerformer som utgör maligna tumörer i stödjevävnad (bindväv, muskler och kärl). Små cellssarkom kännetecknas av att cancercellerna är små, rundade till oregelbundna, med lite cytoplasma och en hög celldensitet. Dessa tumörer tenderar att växa snabbt och sprida sig tidigt till andra delar av kroppen. Små cellssarkom kan uppstå i olika delar av kroppen, men är vanligast i lungorna (där det kallas för små cellig lungcancer) och i huden (där det kallas för Merkelcellsk cancer).

Desmoplastic Small Round Cell Tumor (DSRCT) is a rare and aggressive type of sarcoma, a cancer that develops in the body's supportive tissues. It typically affects young adults, with a male predominance. DSRCT is characterized by the presence of small round tumor cells within a desmoplastic stroma, which is a dense fibrous or connective tissue.

The cells in DSRCT typically test positive for several types of markers, including epithelial, mesenchymal, and neural markers, which makes it difficult to classify this tumor into a specific category. The most common site of origin is the serosal surfaces of the abdominal cavity, particularly the peritoneum, but DSRCT can also occur in other locations such as the retroperitoneum, pleura, and tunica vaginalis.

DSRCT tends to spread widely throughout the abdomen and pelvis, often involving the liver, spleen, and lymph nodes. It is a highly aggressive tumor with a poor prognosis, and treatment typically involves a multimodal approach that includes surgery, chemotherapy, and radiation therapy. Despite these treatments, DSRCT has a high recurrence rate and a low survival rate, with most patients surviving less than two years after diagnosis.

"Ben" refererar anatomiskt till den del av extremiteten som är belägen under knäet, medan "benvävnad" (i medicinska sammanhang) ofta refererar till all vävnad som utgör benet, inklusive benmärg, benvävnad, brosk, senor, muskler och hud. Benvävnaden består huvudsakligen av kollagen och mineralsalter, vilket ger benen styrka och styvhet. Benmärgen inne i benen producerar röda och vita blodkroppar.

"Bäcken" är ett medicinskt begrepp som refererar till den del av skelettet som utgör den bakre, nedre delen av kroppen och bildar en ringformad struktur. Bäckenet består av fyra ben, två sidoben (ilia, ischium) och ett blygdben (pubis) på varje sida som är sammanvuxna med varandra i det främre, nedre hörnet (symfysen).

Bäckenet har flera viktiga funktioner, bland annat att bilda en kraftig struktur för att skydda de inre organen och som en fästanordning för muskler och ligament. Det är också den del av kroppen där benen är fogade till resten av kroppen och möjliggör rörelser som gång, spring, sitt och stå.

Bäckenet är också viktigt för kvinnors fortplantning, eftersom det bildar en passageväg för fosterutvecklingen under graviditeten och hjälper till att stödja livmodern och andra reproduktiva organ.

Den medicinska termen "benomning" (engelska: "nerve blocking") refererar till en metod där man tillfälligt stoppar nervimpulsernas transmission i en specifik nerv, vanligen för att lindra smärta. Det kan åstadkommas genom att injicera ett läkemedel, oftast en lokalbedövningsmedel eller en kemisk substans som stör nervsignaleringen, direkt in i nerven eller i närheten av den.

Benomning används ofta inom smärreoperativa ingrepp, som exempelvis under skönhetsoperationer eller vid behandling av kronisk smärta. Effekten är tillfällig och varar vanligen från en timme upp till ett par veckor, beroende på vilket läkemedel som används och hur mycket som injiceras.

Ibland kan benomning också användas för att underlätta diagnostiska procedurer eller vid behandling av muskelspasmer.

"Bentäthet" är inget medicinskt begrepp som används inom den medicinska terminologin. Det kan dock vara en förvrängning av det medicinska begreppet "bensjuklighet", som refererar till någons sannolikhet att insjukna i viss typ av sjukdom under en given tidsperiod.

Jag rekommenderar därför att ni ser efter rätt stavning och begrepp när ni letar efter medicinska informationer, för att undvika missförstånd eller felaktig information.

'Bensresorption' er en medisinsk betegnelse for den proces, hvor kroppen absorberer (tager op) bensen fra det miljø, den udsættes for. Bensen er en type hydrokarbon, der findes naturligt i olie og gas, men som også kan frigives under forskellige industrielle processer og forureningsepisoder.

Lange tids udsættelse for høje niveauer af bensresorption kan være skadeligt for helbredet, især for centralnervesystemet, reproduktionssystemet og immunsystemet. Derfor er det vigtigt at mindske eksponeringen for bensen så meget som muligt, særligt for arbejdere i industrier med høj risiko for bensudlægning, såsom olie- og gasindustrien.

"Benmärg" er en direkte oversatt betegnelse for "bone marrow", som er den bløde, fedet væv som findes i midten af store knogler i kroppen. Benmærket producerer forskellige typer celler, herunder røde blodceller (erythrocyter), hvide blodceller (leukocytter) og blodplader (trombocyter). Disse celler er vigtige for at transportere ilt rundt i kroppen, bekæmpe infektioner og stoppe blødninger. Benmærket er også en del af det immunsystem, da det producerer hvide blodceller, som hjælper med at forsvare kroppen mod sygdomme og infektioner.