Den medicinska termen för "blod i bukhålan" är "hemoperitoneum". Hemoperitoneum innebär att det finns blod i bukhålan, som är den rumsliga cavitet som omger de flesta av de abdominella organen. Orsaken till hemoperitoneum kan vara skada på ett blodkärl eller en organ, såsom lever, mjälte, tarmar eller fortplantningsorgan. Symptomen på hemoperitoneum kan inkludera plötslig och stark buksmärta, ymnig blödning från underlivet, illamående, kräkningar och ett chocktillstånd. Behandlingen av hemoperitoneum beror på orsaken till blodet i bukhålan och kan innebära kirurgisk behandling eller andra terapeutiska åtgärder.

'Spontanbristning' är ett medicinskt begrepp som refererar till att en vävnad eller en organs mekaniska integritet plötsligt förloras utan någon uppenbar orsak. Detta kan inträffa på grund av en underliggande sjukdom eller störning i kroppens normala funktioner, såsom nedsatt kollagennivå, vaskulär skada eller infektion.

Ett exempel på spontanbristning är när huden eller slemhinnor bryts samman och bildar ett sår utan att det har varit någon yttre trauma. Spontanbristning kan också inträffa i hjärtklaffar, blodkärl eller andra organ, vilket kan leda till allvarliga komplikationer som blödning, infektion eller organskada.

Medicinskt kan "mjältbristning" (i medicinska sammanhang ofta benämnt "splenomegali") definieras som ett tillstånd där mjälten har blivit uppsvälld och har ökat i storlek. Mjälten, som är en organ i vänster överdel av buken, har som en normal funktion att hjälpa kroppen att bekämpa infektioner genom att filtrera och eliminera skadliga substanser från blodet.

När mjälten blir uppsvälld kan det vara ett tecken på olika sjukdomar eller tillstånd, såsom infektioner, inflammation, cancer, leverförändringar eller blodsjukdomar som exempelvis sickle cell anemia. I vissa fall kan mjältbristning vara asymptomatisk och upptäckas av en slump under en rutinmässig undersökning. I andra fall kan det orsaka buksmärtor, fullhet i magen, trötthet eller andningssvårigheter.

Det är viktigt att söka medicinsk hjälp om man upplever tecken på mjältbristning eller annan oväntad buksvullnad, särskilt om detta kombineras med andra symtom som feber, trötthet, viktminskning eller blödningsrubbningar.

'Fibrinskum' er en medisinsk betegnelse for et tykt, klæbrigt lag af fibrin, et protein som spiller en vigtig rolle i blodets koagulation. Fibrinskum dannes når et stort antal blodplader aktiveres og begynder at klumper sig sammen for at stoppe blødning ved en skade. Dette resulterer i dannelse af et netværk af tråde dannet af fibrin, som samler sig om de aggregerede blodplader og koaguleret plasma for at danne et fast lag over skaden. Fibrinskum kan også dannes ved visse sygdomstilstande, såsom infektioner eller inflammation, hvor der er forstyrrelser i koagulationssystemet.

Paracentes är ett medicinskt ingrepp där en tunn nål eller tub sätts in i bukhölen för att dränera ascites, det vill säga ödematös vätska som har accumulerats i bukhålan. Detta görs vanligtvis när patienten har en stor mängd ascites och det orsakar obehag eller andningssvårigheter. Under proceduren kan provtagning av ascites göras för att analysera vätskan och hjälpa till att fastställa diagnosen på underliggande sjukdom.

Den motsvarande medicinska termen för "bukskador" är "abdominal trauma". Det handlar om en skada eller skada på bukhålan eller de organ som ligger inne i buken. Abdominal trauma kan orsakas av olika faktorer, till exempel trafikolyckor, våld, fall eller arbetsskador. Skadan kan vara öppen eller stängd och kan påverka olika organ i buken, såsom levern, mjälten, tarmarna, urinvägarna och fortplantningsorganen. Symptomen på abdominal trauma kan variera beroende på typen och svårhetsgraden av skadan, men kan inkludera smärta, blod i urinen eller avföringen, illamående, kräkningar och chocktillstånd. Behandlingen av abdominal trauma beror på typen och svårhetsgraden av skadan och kan omfatta kirurgi, läkemedel och andra behandlingsmetoder.

'Massiv levernekros' refererer til en betydelig og omfattende størrelse af nekrose (død af cellsamfund) i leveren. Nekrosen kan være forårsaget af forskellige faktorer, herunder kraftig infektion, skade ved toxicologiske stoffer, iskemi (mangel på ilt til væv), eller andre alvorlige sygdomme. Ved massiv levernekros kan store dele af leveren dø og blive erstattet af cicatriciel væv, hvilket kan resultere i leverinsufficiens og muligvis død, hvis ikke behandlet effektivt.

Utomkvedshavandeskap, även känt som extraúterin graviditet eller ektopisk graviditet, är en komplikation under graviditeten där befruktade ägget (zigen) implanteras och utvecklas utanför livmodern, oftast i ett av de båda Eileiterna. Detta kan orsaka allvarliga komplikationer, inklusive inre blödningar och skador på reproduktiva organ, om det inte behandlas i tid.

Det vanligaste tecknet på utomkvedshavandeskap är stark och plötslig buksmärta, ofta tillsammans med vaginal blödning eller spotting. Andra tecken kan inkludera svaghet, yrsel, orkar inte stå upp, eller smärtor när man urinerar. Om du tror att du har tecken på utomkvedshavandeskap behöver du omedelbart söka vård på ett sjukhus.

En bukoperation, också känd som abdominell kirurgi, är en operation där en kirurg gör en incision (snitt) i buken för att diagnostisera eller behandla diverse medicinska tillstånd. Det finns många olika typer av bukoperationer beroende på vilket område av buken som ska opereras och vad som är orsaken till operationen. Några exempel på bukoperationer inkluderar appendektomi (borttagande av appendix), kolonresektion (borttagande av en del av tjocktarmen), gastrektyomi (minskning av magsäcken) och cholecystektomi (borttagande av gallblåsan).

En granulocytärt cellstumör (GCS) är en typ av blodcancer som utgår från granulocyter, en sorts vita blodkroppar. Det finns olika subtyper av GCS, men de två vanligaste är myeloid leukemi och monocytärt leukemi. Dessa tumörer orsakas av genetiska mutationer som får cellerna att växa och dela sig snabbare än normalt, vilket leder till en överväxt av abnormala celler i benmärgen och blodet.

Myeloid leukemi kallas även för akut myeloisk leukemi (AML) och drabbar främst vuxna. Symptomen inkluderar trötthet, infektioner, blåmärken, ben- och muskelsmärtor samt blödningar.

Monocytärt leukemi kallas även för akut monocytisk leukemi (AMoL) eller monoblastisk leukemi och är också en aggressiv form av cancer som snabbt sprider sig till andra delar av kroppen. Symptomen kan vara liknande dem hos myeloid leukemi, men patienter med AMoL kan också drabbas av lymfkörtelförstoringar och hudförändringar.

Behandlingen för GCS inkluderar kemoterapi, stamcellstransplantation och ibland även målgerichtad terapi med monoklonala antikroppar eller tyrosinkinas inhibitorer. Prognosen varierar beroende på subtyp, ålder och allmänt hälsotillstånd, men i allmänhet är prognosen sämre för äldre patienter och de med högre riskklassering.

'Portatryck' är ett medicinskt begrepp som refererar till den mängd syre som en persons blod kan transportera per varje pumpcykel av hjärtat, vanligtvis uttrycks som ett tryck. Det är ett sätt att mäta hur väl lungorna fungerar och hur bra de kan förse kroppen med syre. Ett normalt portatryck ligger vanligen mellan 80 och 100 mmHg (millimeter kvicksilver). Lågt portatryck kan vara ett tecken på andningssvikt eller andra lungrelaterade problem, medan högt portatryck kan indikera hjärtsjukdomar eller andra allvarliga hälsoproblem.

'Buktumör' är en benämning på en tumör eller neoplasi som bildas i buken, även känd som intraperitoneal rummet. Buktumörer kan vara maligna (cancer) eller benigna (godartade). De kan uppstå från olika typer av vävnader inne i buken, till exempel tarm, lever, gallblåsa, äggstock eller livmoder. Symptomen på en buktumör kan variera beroende på tumörtyp, storlek och plats, men kan inkludera smärta, viktminskning, illamående, kräkningar och förstoppning. Behandlingen av en buktumör kan bestå av kirurgi, strålbehandling, cellgiftsbehandling eller kombinationer av dessa.

"Icke-penetrerande sår" är en medicinsk term som används för att beskriva en typ av skada på huden eller vävnaden som inte involverar någon genomträngning eller öppning av skinnet. Detta skiljer sig från penetrerande sår, där ett objekt tränger igenom huden och orsakar en inre skada.

Icke-penetrerande sår kan vara olika slag, till exempel:

1. Abrasioner: Detta är ytor på huden där det har skrapats bort ett lager av död hud. De kan vara små och superficiala eller stora och djupare, beroende på orsaken till skadan.
2. Kontusioner: Detta är en typ av blåmärke som uppstår när det blir en kraftig påverkan på ett område utan att huden penetreras. Det kan vara små punkteringar i kapillärerna under huden som orsakar den blå färgen.
3. Skivsår: Detta är en typ av sår som uppstår när det finns ett för litet blodflöde till en del av kroppen, vilket gör att huden och vävnaden dör. Skivsår kan vara små eller stora och kan vara mycket smärtsamma.

Icke-penetrerande sår behandlas vanligen genom rengöring, desinfektion och vila för att ge huden möjlighet att läka sig själv. I vissa fall kan det behövas ytterligare behandlingar som bandage, kompression eller smärtstillande medel.