Ett område inom biologin för utveckling och tillämpning av metoder att samla och bearbeta biologiska data, och för bruk av dessa data för upptäckter eller förutsägelser.
En (schematisk) beräkningsmetod bestående av en serie algebraiska formler och/eller logiska steg för lösning av ett givet problem.
"Systembiologi är ett multidisciplinärt forskningsfält som kombinerar systemteknik, datavetenskap och biologi för att studera och förstå komplexa biologiska system som celler, vävnader och organismer på en systemnivå. Det innebär att man ser på interaktionerna mellan olika delar av ett system, såsom gener, proteiner och metaboliter, för att få en helhetlig förståelse av systemets funktion och beteende."
Sociology is the scientific study of human social behavior, institutions, and societies as a whole, with an emphasis on patterns and systematic relationships among individuals, groups, and societies. It seeks to understand and explain how and why people are organized into various groups and social structures, how they interact and behave within these groups, and how their actions shape and are shaped by larger social forces and institutions such as culture, power, and social change.
Sekventiella instruktioner (programkod) för utförande av en speciell uppgift eller funktion i en dator.
Funktionerna hos levande organismer och deras kroppsdelar, samt de fysiska och kemiska faktorer som hör samman därmed.
Protein-sekvensanalys är en metod inom bioinformatik och proteomik som innebär att bestämma, jämföra och analysera sekvenser av aminosyror i proteinmolekyler, för att fastställa deras struktur, funktion, evolutionärt ursprung och relaterade egenskaper.
Datorbaserade, funktionella modeller av fysiska system och förlopp, som t ex kemiska processer.
Proteiner är komplexa biomolekyler, byggda av aminosyror som kedjas samman i en polymer. De utför viktiga funktioner inom levande organismers celler, såsom att fungera som strukturella komponenter, hormoner, enzymer och signalsubstanser. Proteinernas specifika aminosyrasekvens bestämmer deras tertiärstruktur och därmed också deras funktionella egenskaper.
Det systematiska studiet av organismers kompletta uppsättning av DNA-sekvenser.
A programming language is a formal, symbolic system of communication, consisting of a set of rules and instructions, used to express algorithms and create computer software applications, through the manipulation of symbols representing data, operations, and structures, that can be translated into executable code by a machine.
En biologisk vetenskapsgren som omfattar djurens, växternas och mikroorganismernas ursprung, struktur, utveckling, växt, funktion, genetik och fortplantning.
Datorbaserade system utvecklade för att utföra processer som normalt är förknippade med mänsklig intelligens, som t ex språkförståelse, inlärning, argumentering, problemlösning osv.
Strukturerade samlingar av mer eller mindre fullständiga faktauppgifter, ofta inom bestämda ämnesområden och med funktioner för automatisk hantering av informationen. De kan ha formen av uppslagsböcker, statistikdatabaser, samlingar av kemiska och fysikaliska data osv. Begreppet faktadatabas skall inte förväxlas med bibliografisk databas.
I medicinen, refererar "sekvensinpassning" till processen av matchning eller korrelerande en genetisk sekvens, vanligtvis en DNA- eller RNA-sekvens, med en specifik referenssekvens, för att fastställa dess position, orientering och eventuella variationer i förhållande till den referenssekvensen. Detta används ofta inom genetisk forskning och klinisk diagnostik för att identifiera gener, mutationer eller polymorfismer som kan vara associerade med sjukdomar eller andra hälsotillstånd.
I medicinsk kontext, betyder systemintegration integrationen av olika medicinska informationssystem för att skapa en sammanhängande och koordinerad vårdprocess. Det innebär att kombinera olika databaser, applikationer och tekniker till ett helhetligt system som möjliggör utbyte av information och samarbete mellan olika vårdenheter och aktörer. Systemintegration kan omfatta allt från elektroniska patientjournaler, laboratoriesystem, bildhanteringssystem, till medicinska enhetssystem som exempelvis sängplacerings- och observationssystem. Målet med systemintegration är att förbättra effektiviteten, kvaliteten och säkerheten i vården genom att underlätta informationsutbyte, undvika dataredundans och minimera risken för mänskliga misstag.
Teoretiska modeller som efterliknar förlopp hos biologiska processer eller sjukdomar. För sjukdomsmodeller hos levande djur
'Pattern recognition, automated' in medical terms refers to the ability of a system or technology to identify and analyze specific patterns or trends within medical data without human intervention, using algorithms and machine learning techniques to quickly and accurately make diagnoses, recommend treatments, or predict health outcomes.
Inom sannolikhetsteorin, speciellt teorin för stokastiska processer, modell för beskrivning av ett system som hoppar mellan olika tillstånd på så vis att framtiden beror av det förflutna endast genom nuet (2008-02-07 Källa Nationalencyklopedin http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=251446).
Specialdatabaser med information om proteiner, som t ex aminosyrasekvenser, proteinkonformation och andra egenskaper.
Ett löst samordnat, världsomfattande datornätverk. De nätverk som utgör Internet är sammankopplade via ett flertal stamnätverk. Internet har sitt ursprung i det amerikanska statliga ARPAnet-projektet, som utvecklades för att underlätta informationsutbyte.
A user-computer interface, also known as human-computer interaction or user interface, refers to the space where humans and computers interact, including both hardware and software components. This interface is designed to allow users to effectively and efficiently communicate with the computer system to accomplish tasks by inputting commands and receiving output in a intuitive and understandable manner.
Proteininteraktionskartläggning refererar till den systematiska undersökningen och visualiseringen av de interaktioner som sker mellan olika proteiner inom en cell, vilket hjälper forskare att förstå hur proteiners funktioner påverkar varandra och regulerar cellulära processer under normala och patologiska förhållanden.
En flerstegsprocess som omfattar DNA-kloning, mappning, subkloning, sekvensering och analys av data.
Tabeller, ritningar eller annan bildpresentation, framställda med hjälp av datorteknik.
Statistiska framställningar eller analyser som, när de tillämpas på data och visar sig passa, kan utnyttjas för att bekräfta de antaganden och parametrar som används i analysen. Exempel på statistiska modeller är den linjära, den binomiala, den polynomiala, dubbelparametermodellen osv.
En uppsättning statistiska metoder för gruppering av variabler eller observationer i undergrupper med starkt inbördes förhållande. Inom epidemiologin kan metodiken användas till at analysera en serie av nära sammanhörande händelser eller sjukdomsfall eller andra hälsorelaterade fenomen i förhållande till tid eller plats eller båda.
En gren av data- eller biblioteksvetenskap inriktad på lagring, sökning, återvinning och urval av information inom ett visst ämnesområde eller viss frågeställning.
Speciella databaser för fakta om gener och genprodukter.
"Regulatoriska genetiska nätverk refererar till sammanlänkade genregleringsprocesser som kontrollerar expressionen av gener och på så sätt koordinerar cellulära funktioner, med potentialen att påverka patofysiologiska tillstånd när de störs."
Bestämning av det mönster av gener som uttrycks vid den genetiska transkriptionen, såväl under specifika förhållanden som i en specifik cell.
Teoretiska framställningar som simulerar skeenden i genetiska processer eller fenomen. I modellerna ingår även matematiska beräkningar, datorer och annan elektronisk utrustning.
Experimentella eller teoretiska modeller för undersökning av molekylers form, elektroniska egenskaper eller interaktioner. Hit hör även analoga molekyler, datorframställd grafik och mekaniska strukturer.
Proteom refererar till det totala settet av proteiner som uttrycks eller förekommer i ett visst celltyp, vävnad, eller organism under specifika förhållanden och tidpunkter. Det inkluderar studiet av proteinfunktioner, interaktioner, struktur, och reglering på generell nivå samt särskilt i samband med olika sjukdomszustånd. Proteomet är en dynamisk disciplin som undersöker proteiner och deras roll i biologiska system.
En sannolikhetsteoretisk modell uppkallad efter Thomas Bayes (1702-1761). Inom epidemiologin används metoden för beräkning av sannolikheten för förekomsten av en viss sjukdom hos personer med något vi sst kännetecken, utifrån kännedom om sjukdomens prevalens och förekomsten av detta kännetecken hos friska och sjuka individer. I klinisk beslutsanalys används modellen för beräkning av sannolikheten f ör en viss diagnos, med givna symtom eller provresultat.
En vetenskapsgren inriktad på studier av biologiska fenomen i form av molekylers kemiska och fysiska interaktioner.
Den gren av biologin som ägnar sig åt organismers utveckling och differentiering.
Teoretiska framställningar som efterliknar hur system, processer eller fenomen uppför sig eller verkar. De kan omfatta bruk av matematiska beräkningar, datorer och andra elektroniska hjälpmedel.
Hybridisering av ett nukleinsyraprov med en stor uppsättning oligonukleotidsekvenser, som är fästa vid ett fast (och rutmönstrat) underlag, i syfte att bestämma en sekvens, ta reda på variationer i en gensekvens eller genetiskt uttryck, eller för genmappning.
Släktskapsförhållanden mellan grupper av organismer, baserade på deras genuppsättningar.
Beskrivningar av specifika sekvenser av aminosyror, kolhydrater eller nukleotider som publicerats och/eller deponerats och hålls tillgängliga i databaser som t ex Genbank, EMBL, NBRF eller andra sekvensdataarkiv.
Aminosyrors ordningsföljd i en polypeptidkedja. Den utgör proteiners primärstruktur och är av avgörande betydelses för proteinkonfigurationen.
Den kompletta arvsmassan i en människas kromosomuppsättning, antingen den haploida (från en förälder) eller diploida (från båda föräldrar). Den haploida uppsättningen innehåller 50 000 till 100 000 gener och ungefär 3 miljarder baspar.
Synthetic biology is a multidisciplinary field that combines science and engineering to design and construct new biological parts, devices, and systems, or to redesign existing ones for useful purposes. It often involves the use of synthetic DNA components to create novel genetic circuits, pathways, and organisms with desired functions and properties. Synthetic biology has applications in various areas such as medicine, agriculture, energy, and environmental conservation.
I enkelhet kan 'proteinkonfiguration' definieras som den specifika rymdstrukturen och orienteringen hos de aminosyror som utgör ett protein. Denna konfiguration bestäms av proteinkedjans primära struktur (sekvensen av aminosyror) samt hur dessa aminosyror är hopfogade och vevda i rummet, vilket kallas för sekundär, tertiär och kvartär struktur. Proteinkonfigurationen har en direkt betydelse för proteinets funktion och stabilitet.
Utveckling på molekylär nivå i DNA-sekvenser och proteiner.
Proteinveckning, eller proteinfoldning, är den process där ett proteinmolekyl plattar ut sig självt och bildar en tredimensionell struktur, som är nödvändig för dess funktion. Denna process sker spontant och är styrd av interaktionerna mellan de aminosyror som proteinets sekvens består av. Fel i proteinveckningen kan leda till att proteinet inte fungerar korrekt, vilket kan orsaka sjukdomar.
"Reproducibility of results" refererer til evnen til at gentage en eksperimentel eller observationel fremgangsmåde under lignende forsøgsbetingelser og få sammenlignelige eller ens resultater, støttende påstanden om en given hypotese eller effekt i medicinsk forskning.
I en enkel mening kan 'signalomvandling' inom medicin definieras som processen där celler konverterar inkommande signaler, ofta i form av hormoner, neurotransmittorer eller tillväxtfaktorer, till intracellulära svar genom en kaskad av biokemiska händelser. Detta kan leda till aktivering eller inhibitering av vissa cellulära funktioner och är en central mekanism i cellkommunikationen och regleringen av cellulär homeostas.
"Tertiär proteinstruktur refererar till den tresdimensionella formen och flexibiliteten hos ett protein, som resultat av specifika interaktioner mellan dess sekundära strukturelement, såsom alfa-helixar och beta-skikt."
Transkriptionsfaktorer är proteiner som binder till DNA-regulatoriska sekvenser och kontrollerar transkriptionen av gener, vilket påverkar syntesen av specifika proteinmolekyler i cellen.
De reaktiva områden på en makromolekyl som är direkt envolverade i dess specifika sammankoppling med en annan molekyl.

Bioinformatik är en multidisciplinär forskningsgren som kombinerar biologi, datavetenskap och teknologi för att analysera och tolka stor datamängd biologisk information, särskilt inom genetik och genomik. Det inkluderar utvecklingen och användningen av databaser, algoritmer, statistiska metoder och artificiell intelligens för att lösa biologiska problem, såsom att förstå genstruktur och funktion, proteinstruktur och -funktion, genuttryck och reglering, evolutionära relationer mellan organismer och systembiologi.

En algoritm är en serie steg eller instruktioner som tas för att lösa ett problem eller utföra en viss uppgift inom medicinen, liksom i andra sammanhang. Algoritmer används ofta inom klinisk praxis för att standardisera vården och förbättra patientresultaten.

Exempel på algoritmer inom medicin kan vara:

* En algoritm för att diagnostisera och behandla en specifik sjukdom, till exempel en algoritm för att hantera sepsis eller akut koronarsyndrom.
* En algoritm för att utvärdera och hantera smärta, som innehåller steg för att bedöma smärtintensiteten, identifiera orsaken till smärtan och välja lämplig behandling.
* En algoritm för att besluta om en patient ska opereras eller inte, som tar hänsyn till faktorer som allvarligheten av sjukdomen, patientens preferenser och komorbiditeter.

Algoritmer kan variera i komplexitet från enkla listor över steg att följa till mer sofistikerade system som innehåller avancerad matematik och artificiell intelligens. Viktigt är att algoritmer utformas med omsorg och testas noggrant för att säkerställa att de ger korrekta och säkra resultat i alla tillämpningar.

'Systembiologi' (eller 'systems biology') är ett område inom bio- och medicinvetenskap som handlar om att studera levande system, till exempel celler eller organismar, på ett integrerat sätt. Det innebär att man ser på alla delarna av systemet samtidigt och hur de interagerar med varandra, istället för att isolera och studera enskilda delar. Systembiologi använder sig ofta av matematiska modeller och datorsimuleringar för att försöka förstå de komplexa interaktionerna mellan olika delar av systemet. Målet är ofta att få en bättre förståelse av hur systemet fungerar som helhet, vilket kan användas för att utveckla nya behandlingsmetoder eller för att förutse systemets beteende under olika förhållanden.

Sociologi är ett akademiskt ämne som studerar samhälle och sociala fenomen. Det inkluderar analyser av institutioner, maktstrukturer, sociala rörelser, sociala konflikter, sociala förändringar och individers beteende i sociala kontexter. Sociologin använder sig ofta av kvantitativa och kvalitativa metoder för att samla in och analysera data.

En medicinsk definition av sociologi skulle vara: "Sociologi är ett akademiskt ämne som studerar de sociala aspekterna av hälsa, sjukdom och vård. Det inkluderar analyser av sociala determinanter för hälsa, socialt stöd, patient-leverantörsrelationer, sociala konsekvenser av sjukdom och behandling, samhällets strukturering av vården och hur sociala faktorer påverkar individers hälsa och sjukdom."

'Mjukvara' (svenska) eller 'software' (engelska) är en samling instruktioner som tellas en dator att följa för att utföra specifika uppgifter. Det kan vara allt från operativsystem som styr datorn till programvaror som används för att skapa dokument, spela spel eller navigera på internet. Mjukvaran är inte en fysisk entitet utan snarare en samling data och information som lagras i minnet och på hårddisken i datorn.

"Fysiologiska fenomen" refererar till de naturliga och normativa fysiologiska processer eller händelser som sker inom ett levande organism's kropp. Dessa fenomen omfattar alla de funktioner som utförs av olika delar av kroppen, såsom andning, hjärtslag, matspjälkning, sömn och vakenhet, hormonell homeostas och nervsystemets aktivitet. Fysiologiska fenomen kan också inkludera specifika reaktioner på yttre stimuli, såsom smärta, temperaturförändringar eller stress. Sammanfattningsvis är fysiologiska fenomen de naturliga processerna och händelser som styr och underhåller livet och hälsan hos en levande organism.

Protein-sekvensanalys är en metod inom bioinformatik och proteomik som används för att undersöka, jämföra och analysera sekvenser av aminosyror i proteinmolekyler. Denna analys kan ge information om proteins struktur, funktion, evolutionärt ursprung och relaterade egenskaper. Metoden bygger ofta på databas-sökningar, flera-krångling (multiple sequence alignment) och prediktion av strukturella domäner och funktionella motiver i proteinsekvenserna.

"Datorsimulering" er en betegnelse for en metode der bruger en dators model for å afterbere, forutsi eller illustrere forløp og adferd hos et fysisk eller biologisk system, en samling av regler, en proces eller en enhet. Dette gjøres ved å lage en matematisk modell som beskriver systemet, og deretter kjøre denne modellen i en simuleringsmotor som kan beregne hvordan systemet vil oppfører seg under forskjellige tilstande og betingelser.

I medisinsk sammenhengg kan datorsimulering brukes på mange ulike områder, for eksempel:

* Fysiologisk simulering: Her brukes datorsimulering til å forstå og forutsi hvordan forskjellige fysiologiske systemer i kroppen fungerer, som for eksempel hjertets slag, lungens veksling av luft eller nyrefunksjonen.
* Farmakologisk simulering: Her brukes datorsimulering til å forstå og forutsi hvordan legemer reagerer på forskjellige lægemidler, slik at man kan optimere dosering og forebygge bivirkninger.
* Kirurgisk simulering: Her brukes datorsimulering til å planlegge og forberede kirurgiske ingreper, slik at kirurgen kan få en bedre forståelse av hvordan operasjonen vil gå, og eventuelt praktisere den første gang.
* Medicinsk undervisning: Datorsimuleringer kan også brukes som en del av medicinsk utdanning, slik at studenter kan lære om forskjellige sykdommer og behandlingsmuligheter ved å interagere med virtuelle pasienter.

Dette er bare noen eksempler på hvordan datorsimuleringer kan brukes innenfor medicinen, men det finnes mange andre muligheter også.

Proteiner (eller proteinmolekyler) är stora, komplexa molekyler som består av aminosyror som kedjas samman i en specifik sekvens. Proteiner bygger upp och utgör en väsentlig del av alla levande cellers struktur och funktion. De utför viktiga funktioner såsom att underlätta kroppens tillväxt och reparation, reglera processer i cellen, skydda organismen från främmande ämnen som t.ex. virus och bakterier samt hjälpa till vid transport av andra molekyler inom kroppen. Proteiner kan ha en mycket varierad struktur och form beroende på deras funktion, och de kan indelas i olika klasser baserat på deras specifika egenskaper och roller inom cellen.

'Genomik' (eller 'genomics' på engelska) är ett område inom molekylärbiologi och genetik som handlar om studiet av organismers genom, dvs. deras fullständiga arvsmassa. Genomen innehåller all information som behövs för att bygga och underhålla en levande organism, inklusive gener, regulatoriska sekvenser, icke-kodande DNA och andra strukturella element.

Genomik kan delas upp i flera underområden, såsom komparativ genomik (jämförande studier av genomer mellan olika arter), funktionell genomik (studier av geners funktioner och interaktioner) och strukturell genomik (bestämning av DNA-sekvenser och deras tredimensionella struktur). Genomik använder sig ofta av högthroughput-tekniker, såsom nästgenerationssekvensering och DNA-mikroarrayer, för att samla in stora mängder data om genomer. Dessa data kan sedan analyseras med hjälp av bioinformatiska metoder för att besvara biologiska frågor och få insikt i hur levande organismar fungerar på molekylär nivå.

'Programmeringsspråk' är ett formellt språk som används för att skriva datorprogram. Det består av en uppsättning syntaxregler och semantik som specificerar hur programinstruktioner ska skrivas och tolkas av en dator. Programmeringsspråket översätts sedan till maskinkod som kan köras direkt på datorns processor.

Det finns många olika typer av programmeringsspråk, såsom imperativa språk (till exempel C, Java), deklarativa språk (till exempel SQL, Prolog), funktionella språk (till exempel Haskell, Lisp) och objektorienterade språk (till exempel C++, Python). Varje språk har sina egna unika egenskaper och användningsområden.

Programmeringsspråken är designade för att underlätta kommunikationen mellan människor och datorer, och de gör det möjligt för oss att skapa komplexa system som kan lösa olika typer av problem.

Biologi är en gren inom naturvetenskapen som handlar om levande organismers struktur, funktion, evolution och interaktion med varandra och sin omgivning. Biologi kan definieras medicinskt som läran om levande vävnader, celler, molekyler och deras funktioner i relation till hälsa och sjukdom. Medicinsk biologi undersöker bland annat de biologiska mekanismerna bakom sjukdomar, utveckling av nya terapier och diagnostiska tester samt effekterna av olika behandlingsformer på kroppens celler och system.

Artificiell intelligens (AI) definieras vanligtvis som förmågan för en dator eller ett datorprogram att simulera mänsklig intelligens i olika grader. Detta kan innebära att programmet har kapaciteten att lära sig från erfarenheter, anpassa sitt beteende baserat på omgivningen och göra beslut som en människa skulle göra i samma situation. AI-system kan vara specialdesignade för att lösa specifika problem eller ha generell intelligens som är mer lik mänsklig intelligens.

En annan definition av AI är "en dator eller ett datorprogrammedvetande som har förmågan att förstå, lära sig och använda kunskap i sitt arbete, såsom att tolka data från sin omgivning, lösa problem och göra beslut."

Det är värt att notera att det inte finns en allmänt accepterad definition av AI, och olika experter kan ha olika uppfattningar om vad som innefattas i begreppet.

En faktadatabas (ofte skrevet fact database) er en databas som inneholder fakta og informasjon som ikke endres ofte eller overordnet sett er upåvirkelig for ytre faktorer. Disse databasene brukes ofte i medisinske sammenhenger for å lagre og gi tilgang til informasjon som er relevant for klients or patienters behandling, diagnose eller forståelse av sykdommer og helseforhold.

Faktadatabaser kan inneholde informasjon som er almenlertidig og gjelder for alle mennesker, som f.eksso generell informasjon om kroppens anatomoi, fysiologi og vanlige sykdommer. De kan også inneholde mer spesifikk informasjon som er relatert til enklere medisinske forhold, som f.eksso informasjon om medisinske behandlinger, medisinske begreper og terminologi, eller informasjon om medisinske studier og forskning.

I tillegg kan faktadatabaser også inneholde informasjon som er relatert til enklere pasienter, som f.eksso allergi, medisinsk historie og laboratoriestudier. Disse opplysningene kan være viktige for å sikre at pasienten mottar riktig behandling og for å unngå unødvendige komplikasjoner.

I allianse med andre kilder som f.eksso lærebøker, videnskapelige artikler og eksperter i feltet, kan faktadatabaser være en viktig ressurs for medisinske fagpersoner og andre som jobber med helse og sykdom.

'Sequencing' är ett begrepp inom genetiken som refererar till metoder för bestämandet av raka rader (sekvenser) av nukleotider, de grundläggande byggstenarna i DNA och RNA. 'Sequencing' används ofta för att undersöka gener och andra delar av DNA för att få information om deras struktur, funktion och evolutionära utveckling.

'Sekvensinpassning' (engelska: sequence alignment) är en metod inom bioinformatiken som används för att jämföra två eller flera DNA- eller proteinsekvenser för att hitta likheter och skillnader mellan dem. Genom att jämföra sekvenser kan forskare identifiera konserverade regioner, mutationer, evolutionära relationer och möjliga funktionella roller.

Sekvensinpassning kan användas för att undersöka olika aspekter av DNA- eller proteinsekvenser, till exempel struktur, funktion, evolutionärt ursprung och släktskap. Det är en viktig metod inom komparativ genetik, molekylär evolution och strukturell biologi.

I sekvensinpassning jämförs två eller flera sekvenser med varandra genom att lägga till luckor (gaps) i sekvenserna för att matcha upp dem så bra som möjligt. Det finns två huvudtyper av sekvensinpassning: global och lokal. Global inpassning jämför hela sekvenserna med varandra, medan lokal inpassning endast jämför delar av sekvenserna där likheter finns.

Sekvensinpassning kan användas för att hitta homologa sekvenser (sekvenser som har gemensam evolutionärt ursprung), identifiera mutationer och andra variationer, och studera evolutionära relationer mellan olika arter eller populationer. Det kan även användas för att förutsäga struktur och funktion hos okända sekvenser genom att jämföra dem med kända sekvenser med liknande egenskaper.

'Systemintegration' är ett begrepp inom medicinen som refererar till sammanlänkningen och koordinationen av olika tekniska system, enheter och applikationer för att skapa en helhetlig, sammanhållen lösning för att stödja kliniska arbetsflöden och patientvården. Det kan innebära integration av elektroniska hälsor ekordsystem (EHR), laboratoriesystem, bildbehandlingssystem, medicinska enheter som monitorerar vitala tecken, och andra relaterade system för att möjliggöra samlad informationsdelning, analys och insikter. Systemintegration kan också inkludera integration av externa data källor såsom biokemiska tester, genetisk information och personliga fitnessdata för att stödja beslutsstödjande processer och personligat utformad vård.

Biological models är matematiska eller datorbaserade representationer av biologiska system, processer eller fenomen. De används inom forskning för att simulera, analysera och förutsäga beteendet hos komplexa biologiska system, som exempelvis celler, organ, populationer eller ekosystem. Biological models kan vara mekanistiska (baserade på förståelse av underliggande mekanismer) eller empiriska (baserade på experimentella observationer och korrelationer). Exempel på biologiska modeller inkluderar systemdynamikmodeller, differentiall equations-modeller, agentbaserade modeller och neuronala nätverksmodeller.

Medicinskt sett betyder "mönsterigenkännande, automatiserat" att ett datorbaserat system har kapaciteten att urskilja mönster i stor volym av medicinska data, som exempelvis elektroniska hälsorapporter eller bilddiagnostiska data, och att göra detta utan direkt användarinteraktion. Genom att träna på stora mängder data kan djupinlärningsalgoritmer automatisera mönsterigenkännandet och hjälpa till med att ställa diagnoser, förutsäga sjukdomsförlopp eller rekommendera behandlingar. Detta kan underlätta för vården och göra den mer effektiv, men det är också viktigt att vara medveten om möjliga begränsningar och risker, såsom bias i data eller algoritmer som kan påverka kliniska beslut.

En Markov-kedja är ett slags stokastiskt process där framtida tillstånd beror endast av det aktuella tillståndet och inte på hur den kom dit. Det innebär att sannolikheten för en viss händelse är oberoende av tidigare händelser, förutsatt att nuvarande tillstånd är känt. Denna egenskap kallas Markovegenskap och gör att man kan förutsäga sannolikheten för framtida tillstånd genom att bara ta hänsyn till nuvarande tillstånd istället för alla tidigare tillstånd.

Markov-kedjor är uppkallade efter den ryske matematikern Andrey Markov, som introducerade konceptet under tidigt 1900-tal. De har många tillämpningar inom olika områden, såsom ekonomi, fysik, datavetenskap och biologi.

A protein database is a type of biological database that contains information about proteins and their structures, functions, sequences, and interactions with other molecules. These databases can include experimentally determined data, such as protein sequences derived from DNA sequencing or mass spectrometry, as well as predicted data based on computational methods.

Some examples of protein databases include:

1. UniProtKB: a comprehensive protein database that provides information about protein sequences, functions, and structures, as well as links to other related resources.
2. PDB (Protein Data Bank): a database of three-dimensional structural data for proteins and nucleic acids, obtained through experimental methods such as X-ray crystallography and nuclear magnetic resonance (NMR) spectroscopy.
3. Pfam: a protein family database that provides information about the evolutionary relationships between different protein sequences and domains.
4. InterPro: a database of protein families, domains, and functional sites, which integrates data from multiple sources, including Pfam, PROSITE, and HAMAP.
5. MINT, IntAct, and STRING: databases that provide information about protein-protein interactions, based on experimental data or computational predictions.

Protein databases are essential tools for researchers in fields such as structural biology, proteomics, systems biology, and drug discovery. They enable scientists to analyze and compare protein sequences and structures, identify functional domains and motifs, predict protein-protein interactions, and design experiments to study protein function and regulation.

Det finns ingen officiell medicinsk definition av "Internet", eftersom det är ett allmänt begrepp som inte är specifikt relaterat till medicinen. Men för att ge dig en bred förståelse av vad Internet är:

Internet är ett globalt nätverk av datorer och andra enheter, som är sammanlänkade för att möjliggöra kommunikation och informationsutbyte mellan dem. Det bygger på standardiserade protokoll och består av en rad olika tjänster och tekniker, såsom webb, e-post, filuppladdning/-nedladdning, chatt, videokonferenser och sociala medier. Internet ger användarna möjlighet att snabbt och enkelt komma i kontakt med information, kunskaper och andra människor över hela världen.

Medicinsk definition av "Användare-datorgränssnitt" (User-Computer Interface) är inte vanligt förekommande, eftersom detta oftast faller under området datavetenskap och ingenjörsvetenskap. Men alltså, ett användar-datorgränssnitt (UI) är den plats där människa och dator möts, vilket innebär det visuella designade miljö där en användare kan interagera med en dator, webbplats, program eller applikation via hårdvara och/eller mjukvara.

UI:s är viktiga för att underlätta och förbättra användarupplevelsen (UX) genom att skapa enkelhet, tydlighet och tillgänglighet i interaktionen mellan människa och dator. Detta kan inkludera allt från grafiska användarmiljöer (GUI), kommandoradsgränssnitt (CLI) eller virtuella realitetsmiljöer (VR).

Inom medicinsk kontext kan ett användar-datorgränssnitt vara till exempel en webbplats där patienter kan boka termin, ett program för att övervaka vitala tecken eller en applikation för att skriva och spara elektroniska journalposter.

Proteininteraktionskartläggning (PPI, Protein-Protein Interaction mapping) är ett samlingsbegrepp för de metoder och tekniker som används för att undersöka och beskriva hur proteiner interagerar med varandra i cellulära system. Detta är en viktig del av molekylärbiologi och cellulär biokemi, eftersom proteininteraktioner spelar en central roll i nästan alla cellulära processer, inklusive signaltransduktion, reglering av genuttryck, DNA-replikering, och cellcykelkontroll.

Genom att kartlägga dessa interaktioner kan forskare få en bättre förståelse för hur proteiner fungerar tillsammans i nätverk och hur de styr cellulära processer. Detta kan hjälpa till att identifiera potentiala terapeutiska mål och utveckla nyare och effektivare behandlingsmetoder för sjukdomar som cancer, neurodegenerativa sjukdomar och infektionssjukdomar.

Det finns olika tekniker och metoder för att kartlägga proteininteraktioner, inklusive two-hybrid screening, affinitetschromatografi, masspektrometri, fluorescensresonansenergitransfer (FRET), bioluminiscensresonansenergiöverföring (BRET) och krosskärmstekniker. Varje metod har sina egna fördelar och begränsningar, och ofta används flera tekniker i kombination för att verifiera och validera resultaten.

DNA-sekvensanalys är en metod inom genetiken och bioinformatiken som används för att bestämma den exakta ordningsföljden (sekvensen) av nukleotider (baser) i en DNA-molekyl. Genom att undersöka och jämföra dessa sekvenser kan man få information om individens genetiska make-up, evolutionära härstamning och samband med olika arvsbundna sjukdomar eller andra genetiska egenskaper. DNA-sekvensanalys används också för att identifiera mikroorganismer såsom bakterier och virus genom att jämföra deras genetiska sekvenser med kända exemplar i databaser.

Computer graphics, eller datorgrafik, är en gren inom datavetenskap där man använder datorer för att skapa, manipulera och visuaellt presentera information. Detta kan omfatta allt från stilla bilder till rörliga animationer och interaktiva 3D-miljöer.

Computer graphics kan delas in i två huvudkategorier: rastergrafik och vektorgrafik. Rastergrafik består av en samling pixel (bildpunkter) med olika färger och genomskinlighet, medan vektorgrafik bygger på geometriska former som linjer, kurvor och fyllningar.

Inom computer graphics används diverse tekniker och algoritmer för att skapa realistiska och övertygande visuella effekter, till exempel belysnings- och skuggeffekter, texturering, antialiasing och kompositing. Dessa tekniker används inom en rad olika applikationer, från datorspel och film till vetenskapliga visualiseringar och tekniska illustrationer.

Statistiska modeller är matematiska uttryck eller formler som används för att beskriva och analysera data i en viss kontext. De bygger på antaganden om hur variablerna i studien relaterar till varandra, och syftet är ofta att förutsäga ett utfall baserat på given information.

I statistisk modellering används metoder från sannolikhetsteori och inferensstatistik för att uppskatta parametrar i modellen, som representerar de okända kvantiteter som ska beräknas. Genom att jämföra modeller med olika antaganden kan man välja den bästa modellen baserat på kvaliteten hos passningen till data och enkelheten i tolkningen av resultaten.

Exempel på vanliga statistiska modeller är linjär regression, logistisk regression, Cox-proportionell hazardsmodellen och överlevnadsanalys. Dessa modeller används inom många olika områden som epidemiologi, medicin, ekonomi, psykologi och teknik.

'Klusteranalys' är en typ av statistisk analys som används för att identifiera grupper (kluster) med hög similaritet inom en datauppsättning. Syftet är att hitta naturliga grupperingar eller mönster i data utan att ha några förutfattade idéer om vilka de skulle vara. Varje grupp består av observationer som är mer lika varandra än de är till observationer i andra grupper.

I en medicinsk kontext kan klusteranalys användas för att undersöka olika typer av data, såsom demografiska data, kliniska data eller genetiska data. Exempel på användningsområden inom medicinen är:

1. Identifiering av subtyper av en sjukdom baserat på symptom, genetisk information eller andra relevanta variabler.
2. Studier av epidemiologi och spridning av infektionssjukdomar genom att klustra tillsammans fall med liknande spridningsmönster.
3. Utveckling av personligat vård baserat på individuella patientegenskaper och behandlingsrespons.
4. Farmakogenetik, för att undersöka genetiska variationer som kan påverka effekten eller biverkningarna av läkemedel.
5. Utveckling av riskmodeller för att förutse sjukdomsutveckling, respons på behandling eller andra relevanta utfall.

I allmänhet är klusteranalys ett kraftfullt verktyg inom medicinsk forskning och praktisk vård, då det möjliggör en djupare förståelse av komplexa mönster och relationer i stora datamängder.

'Informationslagring och -återvinning' refererar till processen att ta emot, behandla, lagra och sedan återvinna information för framtida användning. Denna term används ofta inom områden som medicinsk IT, datalagring och datorsäkerhet.

I en medicinsk kontext kan informationslagring och -återvinning handla om att samla in patientdata från olika källor, till exempel elektroniska journaler, bildstudier och laboratorieresultat, och lagra dem på ett säkert sätt. Sedan kan informationen behandlas och analyseras för att stödja kliniska beslut, forskning eller övervakning av patientens hälsostatus.

Återvinningen av information innebär att informationen görs tillgänglig och användbar på ett effektivt sätt när den behövs. Det kan ske genom att söka efter specifika uppgifter i databasen, visualisera data i grafer eller diagram, eller använda artificiell intelligens för att hitta mönster och insikter i de lagrade data.

I allmänhet handlar informationslagring och -återvinning om att hantera, tolka och använda information på ett sätt som är säkert, effektivt och användarvänligt. Det är en viktig del av modern medicinsk vård och forskning, eftersom det möjliggör att samla in, analysera och dela upp stor mängder data för att stödja bättre beslut och patientresultat.

"Genetic databases" er en samling av data relatert til gener og arvemasse. Disse databasene kan inneholde informasjon om forskjellige typer genetisk materiale, som kan være brukt i forskning, medisinsk behandling eller annen type av anvendelser.

Det kan eksempelvis være databaser som inneholder sekvensdata for gener og andre dele av DNA, strukturdata for proteiner, informasjon om varianter i genetisk materiale som er relatert til bestemte sykdommer eller egenskaper, familjehistorikk og annen slags klinisk informasjon.

Genetic databases kan være offentlige eller private, og de kan være tilgjengelige for forskere, medisinske fagpersoner, industri og andre interessenter. Anvendelsen av genetiske databaser er omstridt på grunn av etiske, lovmessige og privatsspersmal, derfor er det viktig å ha god kjennskap til reglene og retningslinjene for bruk av slike databaser.

Regulatoriska genetiska nätverk (RGN) är inom genetiken och systembiologin de interaktioner som sker mellan olika gener på ett sådant sätt att de reglerar varandras uttryck och funktion. Detta kan ske genom att en gen kodar för ett protein som binder till DNA-sequensen hos en annan gen och påverkar dess transkription, eller genom att en gen påverkar den signalsubstans som styr en annan genes aktivitet.

RGN inkluderar ofta flera olika typer av regulatoriska mekanismer, till exempel transkriptionsfaktorer, miRNA, epigenetiska modifieringar och andra signalsubstanser som påverkar genuttryck. Dessa nätverk är viktiga för att koordinera cellulära processer såsom celldifferentiering, cellcykelkontroll, apoptos och responser på stress- och signalsubstanser.

Förändringar i regulatoriska genetiska nätverk kan leda till olika sjukdomszustånd, inklusive cancer, neurodegenerativa sjukdomar och kardiovaskulära sjukdomar. Därför är studiet av RGN viktigt för att förstå sjukdomsprocesser och utveckla nya terapeutiska strategier.

"Genetiskt uttrycks mönster" refererar till hur och när gener i ett individuellt genomi expressar sig, det vill säga hur de producerar specifika proteiner eller RNA-molekyler. Detta kan variera mellan olika celltyper, till exempel leverceller jämfört med hjärnceller, och under olika livscykel-faserna, som fostertillstånd jämfört med vuxen ålder. Genuttrycksmönster kan påverkas av både genetiska och miljömässiga faktorer.

Det är värt att notera att termen 'genetiskt uttrycks mönster' ofta används i samband med studier av epigenetik, som undersöker hur miljöfaktorer kan påverka genuttryck genom mekanismer som DNA-metylering och histonmodifiering. Dessa förändringar kan vara reversibla och är ofta specifika för en viss celltyp eller tillstånd, vilket leder till unika genuttrycks mönster.

Genetic models är matematiska eller konceptuella representationer av genetiska system, processer eller fenomen. De används för att simulera och förutsäga hur gener och arvsbetingade egenskaper fungerar och interagerar på molekylär, cellulär och organismnivå. Genetic models kan hjälpa forskare att förstå genetisk variation, arvsregler, evolution, sjukdomsgenetik och andra aspekter av genetiken.

Det finns olika typer av genetic models, beroende på vilka egenskaper de beskriver och hur de representerar informationen. Några exempel är:

1. Populationsgenetiska modeller: används för att studera genetisk variation och selektion i populationer. Dessa modeller kan vara statistiska, simuleringsbaserade eller matematiska.
2. Quantitativ genetiska modeller: används för att undersöka kontinuerliga fenotypiska drag som påverkas av flera gener och miljöfaktorer. Dessa modeller kan vara polynomiella, strukturella ekvationer eller multivariata.
3. Molekylära genetiska modeller: används för att studera interaktioner mellan DNA, RNA och protein i celler. Dessa modeller kan vara strukturella, funktionella eller systembiologiska.
4. Systemgenetiska modeller: använder sig av data från höghtrognhetsgenomik och andra tekniker för att bygga nätverk av gen-gen-interaktioner och -reguleringar i celler. Dessa modeller kan vara grafbaserade, matematiska eller simuleringsbaserade.

Genetic models är viktiga verktyg inom genetisk forskning, eftersom de möjliggör systematiskt studium av komplexa genetiska system och hjälper till att generera hypoteser som kan testas experimentellt.

Molekylära modeller är matematiska och grafiska representationer av molekyler och deras interaktioner på en molekylär nivå. Dessa modeller används inom flera områden inom naturvetenskapen, till exempel inom biologi, kemi och fysik, för att förutsäga hur olika molekyler beter sig och interagerar med varandra.

En molekylär modell kan bestå av en tredimensionell struktur av en molekyl, som visar var varje atom finns placerad och hur de är bundna till varandra. Den kan också inkludera information om elektronmolntopologi, laddning och andra fysikaliska egenskaper hos molekylen.

Molekylära modeller kan användas för att simulera kemiska reaktioner, studera proteiners struktur och funktion, utveckla läkemedel och förstå komplexa biologiska system på en molekylär nivå. Genom att visualisera och analysera molekylära modeller kan forskare få en bättre förståelse för de grundläggande principerna som styr molekyler och deras interaktioner, vilket kan leda till nya insikter och innovationer inom många olika områden.

Proteom refererar till den totala uppsättningen proteiner som produceras eller finns i ett levande cellsystem, såsom en celldel, cell, vävnad eller organism, under specifika förhållanden och tidpunkter. Proteomet består av alla de olika typerna av proteiner som uttrycks av generna i genomet, deras interaktioner med varandra och andra molekyler, och hur de är modifierade och regleras under olika fysiologiska tillstånd eller sjukdomszustånd. Studiet av proteom innefattar identifiering och karakterisering av proteiner, deras funktioner, interaktioner och roll i cellulära processer och sjukdomar. Proteomstudier kan användas för att förstå hur proteiner arbetar tillsammans för att utföra specifika uppgifter inne i cellen, och hur dessa processer störs vid sjukdom.

Bayes' teorem är en matematisk sats inom sannolikhetslära som beskriver hur man kan uppdatera sin förväntning om sannolikheten för en given hypotes, efter att ha mottagit ny information. Teoremet är uppkallat efter Thomas Bayes, en brittisk statistiker och präst.

Bayes' teorem kan formuleras som följer:

P(A|B) = [P(B|A) * P(A)] / P(B)

där:
- P(A|B) är sannolikheten för att hypotes A är sann, givet att B har inträffat.
- P(B|A) är sannolikheten för att B har inträffat, givet att A är sann.
- P(A) är a priori sannolikheten för hypotes A (dvs. sannolikheten för A före insamlandet av någon ny information).
- P(B) är marginal sannolikheten för B (dvs. summan av sannolikheterna för alla möjliga värden på A, multiplicerat med sannolikheten för B givet det specifika värdet på A).

Teoremet kan användas inom medicinsk diagnostik för att uppdatera sannolikheten för en given diagnos, baserat på resultaten av olika tester eller symtom. Det är även viktigt inom maskininlärning och konstgjord intelligens.

Molekylærbiologi er en interdisciplinær videnskab, der undersøger de biokemiske processer, der styrer informationsfluksen i levende organismer. Disciplinen omfatter studiet af DNA, RNA og proteiner og hvordan de interagerer for at regulere cellulære funktioner. Molekylærbiologi anvender metoder fra biokemi, genetik, bioteknologi og andre naturvidenskaber for at forstå molekylære mekanismer i bakterier, svampe, planter og dyr, herunder mennesker.

Molekylærbiologien har haft en stor betydning for udviklingen af moderne medicin, særligt inden for genetisk rådgivning, diagnostik og terapi. Fx er det muligt at analysere en persons genetisk makeup for at identificere genetiske faktorer, der kan øge risikoen for sygdomme som kræft, hjertesygdomme og neurologiske lidelser. På den basis kan præventive eller tidlige indgreb planlægges for at reducere sygdommens alvor eller forebygge den fuldstændigt.

Molekylærbiologi anvendes også til at udvikle nye terapeutiske strategier, herunder gentherapi og RNA-interferens, der kan modulere genudtryksniveauer eller direkte inaktivere skadelige gener. Disse teknologier har potentialet for at transformere behandlingen af mange alvorlige sygdomme, herunder arvelige sygdomme, infektionssygdomme og kræft.

Utvecklingsbiologi är ett forskningsområde inom biologin som undersöker hur levande organismers struktur och funktion bildas, utvecklas och förändras över tid. Detta innefattar studier av celldifferentiering, embryonalutveckling, morfogenes och genetiska regulatoriska mekanismer som styr dessa processer. Utvecklingsbiologi kan även omfatta studier av evolutionärt relaterade förändringar i utvecklingen hos olika arter.

Teoretiska modeller inom medicinen är abstrakta representationer av biologiska system, fenomen eller processer. De är konstruerade för att förenkla och förutsäga beteendet hos komplexa system, såsom cellulärt fungerande, organsystemsfunktion och sjukdomsutveckling.

Teoretiska modeller kan vara matematiskt baserade, använda dator simuleringar eller vara konceptuella. De hjälper forskare att undersöka hur system fungerar under olika förhållanden och hjälper till att generera hypoteser som kan testas genom experiment. Dessa modeller är viktiga verktyg inom translational medicin, klinisk forskning och epidemiologi.

DNA-mikroarrayanalyser, även känd som DNA-chip eller genexpressionsprofilering, är en teknik inom genomik och proteomik som används för att simultant undersöka aktiviteten hos tusentals gener i ett enda experiment. Denna metod bygger på hybridisering av fluorescentmärkta DNA-prover till komplementära DNA-prober som är fysiskt fäst på en glasslid eller en silikonplatta.

I en DNA-mikroarrayanalys används ofta prover från två olika biologiska tillstånd, exempelvis frisk och sjuk, för att jämföra deras genuttrycksmönster. Genom att mäta intensiteten av fluorescensen på varje punkt i arrayet kan forskaren fastställa relativa nivåer av genaktivitet för varje gener i de två proverna. Detta kan hjälpa till att identifiera olikheter i genuttryck som kan vara associerade med en viss sjukdom eller biologisk process.

DNA-mikroarrayanalys är ett kraftfullt verktyg inom forskning och har använts för att studera allt från cancer till neurovetenskap, immunologi och utvecklingsbiologi. Den kan också användas för att undersöka genuttrycket hos patogener såsom bakterier och virus, vilket kan hjälpa till att identifiera nya mål för läkemedelutveckling.

"Fylogenetik" (förekommande stavning inom biologi på engelska: 'phylogenetics') är ett område inom biologin som handlar om att studera evolutionära relationer mellan olika arter eller andra taxonomiska grupper. Genom att jämföra morfologiska, genetiska och/eller fossila data kan forskare konstruera ett fylogenetiskt träd som visar hur olika arter tros ha utvecklats från gemensamma förfäder över tid.

Termen "fylogen" (på engelska: 'phylogeny') refererar till den evolutionära historien och relationerna mellan olika taxa, det vill säga en grupp organismer som är relaterade genom gemensam härstamning. En fylogeni kan representeras av ett diagramatiskt träd där varje gren representerar en klad, det vill säga en monofyletisk grupp med alla dess ättlingar inkluderat och utan inslag av äldre gemensamma förfäder.

I medicinsk kontext kan fylogenetiska analyser användas för att studera evolutionära relationer mellan patogena mikroorganismer, vilket kan vara viktigt för att förstå hur sjukdomar sprids och utvecklas, och hur vacciner och andra behandlingsmetoder kan utformas.

Molekylsekvensdata (molecular sequencing data) refererer til de resultater som bliver genereret når man secvenserer DNA, RNA eller proteiner i molekylærbiologien. Det innebærer typisk en række af nukleotider (i DNA- og RNA-sekvensering) eller aminosyrer (i proteinsekvensering), der repræsenterer den specifikke sekvens af gener, genetiske varianter eller andre molekyler i et biologisk prøve.

DNA-sekvensdata kan f.eks. anvendes til at identificere genetiske varianter, undersøge evolutionæ forhold og designe PCR-primerer. RNA-sekvensdata kan bruges til at studere genudtryk, splicevarianter og andre transkriptionelle reguleringsmekanismer. Proteinsekvensdata er vigtige for at forstå proteinstruktur, funktion og interaktioner.

Molekylsekvensdata kan genereres ved hjælp af forskellige metoder, herunder Sanger-sekvensering, pyrosekvensering (454), ion torrent-teknikker, single molecule real-time (SMRT) sekvensering og nanopore-sekvensering. Hver metode har sine styrker og svagheder, og valget af metode afhænger ofte af forskningens specifikke behov og ønskede udbytte.

En aminosyrasekvens är en rad av sammanfogade aminosyror som bildar ett protein. Varje protein har sin unika aminosyrasekvens, som bestäms av genetisk information i DNA-molekylen. Den genetiska koden specificerar exakt vilka aminosyror som ska ingå i sekvensen och i vilken ordning de ska vara placerade.

Aminosyrorna i en sekvens är sammanbundna med peptidbindningar, vilket bildar en polymer som kallas ett peptid. När antalet aminosyror i en peptid överstiger cirka 50-100 talar man istället om ett protein.

Aminosyrasekvensen innehåller information om proteinet och dess funktion, eftersom den bestämmer proteins tertiärstruktur (hur aminosyrorna är hopfogade i rymden) och kvartärstruktur (hur olika peptidkedjor är sammansatta till ett komplext protein). Dessa strukturer påverkar proteinet funktion, eftersom de avgör hur proteinet interagerar med andra molekyler i cellen.

'Human genome' refererer til det totale sæt af genetisk information, der er indeholdt i hvert menneskes celler. Det består af DNA-molekyler, der indeholder næsten 20.000 gener og andre sekvenssekvenser, der koder for proteiner og regulerer cellernes funktioner.

Den Humane Genome Project (HGP) var en internationalt samarbejde, der blev iværksat i 1990 med det formål at bestemme den komplette sekvens af det humane genom. I 2003 blev det offentliggjort, at HGP havde fuldført sit mål, og at de fleste menneskelige gener var identificeret og sekventeret.

Kendskabet til den humane genome har haft en stor betydning for vores forståelse af menneskelig genetisk variation, arvelige sygdomme, evolution, og potentialet for personlig medicin og genteknologi.

Synthetic biology er en forskningsgren som kombinerer principper fra molekylærbiologi og ingeniørvidenskab for å designe og bygge nye biologiske systemer med ønsket funksjon. Dette inkluderer design og konstruksjon av genetiske koblinger, reguleringssystemer, metaboliske sti, og hele cellulære systemer fra standardiserede biologiske deler. Synthetic biology har potentialen for å løse mange praktiske problemer innen områder som miljø, sundhet, energi og teknologisk utvikling.

Proteinkonfiguration refererar till den unika sekvensen av aminosyror som bildar ett proteinmolekyls tredimensionella struktur. Denna konfiguration bestäms av proteinkodande gener och påverkas av posttranslationella modifikationer. Proteinkonfigurationen är viktig för proteinets funktion, stabilitet och interaktion med andra molekyler inom cellen.

Molekylær evolution refererer til studiet af de molekylære mekanismer og processer som driver ændringer i DNA-sequencer over tid, hvilket resulterer i den biologiske evolution. Dette inkluderer studiet af mutationer, genetisk drift, genflow og naturlig selektion på molekylær niveau. Molekylær evolution anvender ofte sekvensdata fra DNA, RNA eller protein for at konstruere filogenetiske træer, der viser de evolutionære forhold mellem organismer.

Proteinveckning, eller proteinföldning, är ett biokemiskt fenomen där en proteinmolekyl får en naturlig, tresidig struktur genom att vecka sig i en specifik konformation. Detta sker genom att de olika delarna av proteinmolekylen, som består av aminosyror, interagerar med varandra och bildar sekundär-, terciär- och kvartärstruktur. Proteinveckning är en nödvändig process för att proteiner ska kunna utföra sina funktioner korrekt inuti eller utanför cellen. Felet i proteinveckningsprocessen kan leda till sjukdomar som exempelvis Alzheimers, Parkinsons och kreft.

"Resultatens reproducerbarhet" är ett begrepp inom forskning och medicin som refererar till förmågan att upprepa en experimentell studie eller ett försök och få liknande eller identiska resultat. Detta är viktigt eftersom det stärker den vetenskapliga evidensen för ett visst fynd eller en viss slutsats.

En studie som har hög reproducerbarhet innebär att andra forskare kan upprepa experimentet och få samma resultat, även om de använder olika metoder eller prover. Detta är ett fundamentalt koncept inom vetenskapen eftersom det understryker vikten av objektivitet och pålitlighet i forskningsprocessen.

I medicinsk forskning kan reproducerbarhet vara särskilt viktig när det gäller studier som undersöker effekterna av olika behandlingsmetoder eller läkemedel. Om en studie inte har hög reproducerbarhet, kan det ifrågasättas hur tillförlitliga dess resultat är och om de verkligen kan appliceras i klinisk praktik.

I medicinen kan "signalomvandling" definieras som den process där celler eller molekyler omvandlar inkommande signaler till en biologisk respons. Detta sker ofta genom en kaskad av reaktioner, där en initial signal aktiverar en receptor, som sedan aktiverar andra molekyler i en signalkedja. Den slutliga responsen kan vara en genetisk aktivering eller enzymatisk aktivitet, beroende på vilken typ av cell och signal som är inblandad. Signalomvandling är en central mekanism för cellkommunikation och koordinering av cellulära processer som tillväxt, differentiering och apoptos (programmerad celldöd).

Tertiär proteinstruktur refererar till den tresdimensionella formen och flexibiliteten hos ett proteinmolekyl som resulterar från de specifika interaktionerna mellan dess sekundära strukturelement, såsom alfa-helixar och beta-flakor. Den tertiära strukturen av ett protein bestäms av den sekvensordningen (primär struktur) av aminosyror som utgör proteinet och de krafter som verkar mellan dem, såsom vätebindningar, dispersion-krafter och elektrostatiska attraktioner. Den tertiära strukturen är viktig för ett proteins funktionella aktivitet och kan vara stabil eller dynamisk beroende på proteinets roll i cellen.

Transkriptionsfaktorer är proteiner som binder till DNA-sekvenser och hjälper till att initiera transkriptionen av gener till mRNA. De aktiverar eller stänger av genuttryck genom att interagera med cis-regulatoriska element i promotorregionerna eller enhancerregionerna av gener. Transkriptionsfaktorer kan också hjälpa till att koordinera och integrera signaler från olika cellulära signaltransduktionsvägar för att kontrollera genuttrycket i olika typer av celler under olika fysiologiska eller patologiska tillstånd.

"Bindningsplatser" är ett begrepp inom strukturell biokemi och molekylärbiologi som refererar till de specifika områdena på en molekyl där den binder till en annan. Dessa bindningsplatser kan finnas på proteiner, DNA, RNA eller andra biomolekyler. De består ofta av aminosyrorsekvenser eller nukleotidsekvenser som har förmågan att känna igen och binda till specifika strukturella egenskaper hos en annan molekyl.

I proteiner kan bindningsplatser vara exponerade på proteinytan eller inbäddade i proteinets tredimensionella struktur. De kan vara specialiserade för att binde till små molekyler, joner, andra proteiner, DNA eller RNA. I DNA och RNA kan bindningsplatser bestå av komplementära baspar som möjliggör specifik bindning mellan två komplementära strängar.

Kännedom om bindningsplatser är viktigt inom forskning och medicinsk applikation, eftersom det kan användas för att utveckla läkemedel som binder till specifika proteiner eller andra molekyler i kroppen. Det kan också hjälpa till att förstå hur genuttryck regleras och hur signaleringsvägar fungerar inom celler.

Forskning inom bioinformatik bedrivs idag vid de flesta svenska universitet och även en del högskolor, exempelvis Högskolan i ... Bioinformatik är en tvärvetenskaplig disciplin där algoritmer för analys av biologiska (särskilt molekylärbiologi) data ... Bioinformatiken inbegriper vitt skilda delområden, till exempel: Hantering och strukturering av mycket stora datamängder. ... Den svenska infrastrukturen för bioinformatik (Molekylärbiologi, Beräkningsbiologi, Matematisk biologi, Biostatistik). ...
För fler betydelser, se Galaxy. Galaxy är en mjukvara avsedd för användning inom beräkningsbiologi. Det är en vetenskaplig analysplattform, som är avsedd att göra vetenskapliga datorberäkningar mer robusta och återupprepningsbara, genom att bland annat lagra information om alla parametrar och versioner av verktyg som körts vid en analys. Samtidigt har den syftet att vara lätt att använda för användare utan programmeringskunskap, genom ett lättanvänt webbgränssnitt. Galaxyprojektets hemsida Publik Galaxy-instans (Artiklar som behöver källor 2020-01, Alla artiklar märkta med mallen källor, Alla artiklar som behöver källor, Beräkningsbiologi, Bioinformatik ...
... är en del av det generella forskningsområdet bioinformatik, men som har ett specifikt fokus på att ... Medan traditionell bioinformatik är ett brett ämne främst med fokus på molekylär biologi, så har farmaceutisk bioinformatik ett ... Ett av de viktigaste områdena inom farmaceutisk bioinformatik är in silico prediktion av metabolism för kemiska substanser. ...
Genomik Genom DNA-sekvensering E-DNA Bioinformatik ^ Garrido-Cardenas, Jose Antonio; Manzano-Agugliaro, Francisco (2017-04-11 ...
... men liknar bioinformatik, vilket är en tvärvetenskap som använder datorer för att lagra och bearbeta biologiska data. ^ "NIH ...
Informatics, Health informatics?, Healthcare informatics?) är: Bioinformatik (en. Computational Biology, Clinical ...
Enwp, Bioinformatik, Neurovetenskap). ...
Inom verksamheten finns spetskompetens för bioinformatik. Verksamheten har en omfattande huvuduppgift, att förse beslutsfattare ...
Wikipedia:Projekt översätta källmallar, Genomik, Bioinformatik). ...
KEGG används för bioinformatik och utbildning, inkluderande dataanalys inom genomik, metagenomik, metabolomik och andra -omiker ...
Enwp, Science fiction-genrer, Biopunk, Bioinformatik, Bioteknik). ...
CGB står för "Centrum för Genomik och Bioinformatik". Sedan maj 2019 har det tyska läkemedelsföretaget Bayer AG sitt svenska ...
Wikipedia:Projekt översätta källmallar, Enwp, IT, Biofysik, Bioinformatik). ... home-nätverket som ett ramverk för att testa nya metoder i strukturell bioinformatik. Efter att dessa nya metoder blivit ...
FASTA är inom bioinformatik och biokemi ett textbaserat format för att representera antingen nukleotidsekvenser eller ... Artiklar med mall:enwp utan permalänk, Enwp, Bioinformatik). ...
Nerz studerade bioinformatik vid Eberhard Karls universitet i Tübingen. ^ "6. Bundesvorstand". Piratenpartei Deutschland. ...
Enheten är uppdelad på tre grupper: bioinformatik, DNA-laboratoriet och forskning. Enheten förvaltar Naturhistoriska ...
... (bioinformatik) - en web-baserad vetenskaplig analysplattform med fokus på bioinformatik. Samsung Galaxy - en ...
Hans forskargrupp studerar evolutionsbiologiska frågor med metoder från genomik och bioinformatik. Ellegren är ledamot av Kungl ...
Idag finns ämnesområdena fysik, astronomi, bioteknik, bioinformatik, strukturbiokemi, med flera, representerade i Albanova. ...
Horvitz har forskat inom bl.a. artificiell intelligens, e-handel, maskininlärning och bioinformatik. Den här artikeln är helt ...
Markovkedjor har många tillämpningsområden, bland annat för att beskriva befolkningsprocesser och inom bioinformatik. ...
Bioinformatik Genteknik Metagenomik Pyrosekvensering ^ [a b c d e] "Fosterdiagnostik med Next-generation sequencing (NGS)". www ...
Bioinformatik Gen Genom Metagenomik ^ Sveriges lantbruksuniversitet Arkiverad 24 juni 2015 hämtat från the Wayback Machine. ...
Metodik, algoritmer och hantering av linjeringar är ett viktigt område inom bioinformatiken. Parvis linjering är en linjering ...
Under tiden var hon mellan 1999 och 2002 chef för Linnécentret för bioinformatik vid Uppsala universitet. Hon är även sedan ...
2008 var han verksam vid Umeå universitet för att bygga upp en forskargrupp inom bioinformatik och infektionsforskning. Hans ...
... informationssökning och bioinformatik. Tekniken skiljer sig från klassificering genom att klasserna inte är kända på förhand. ...
Sedan 2015 är han professor i evolutionär genetik vid Enheten för bioinformatik och genetik vid Naturhistoriska riksmuseet. Han ...
... professor i bioinformatik i Oxford och Hugo Piet Hein (född 1963). Han är i rakt nedstigande led ättling till den holländske ...
Forskning inom bioinformatik bedrivs idag vid de flesta svenska universitet och även en del högskolor, exempelvis Högskolan i ... Bioinformatik är en tvärvetenskaplig disciplin där algoritmer för analys av biologiska (särskilt molekylärbiologi) data ... Bioinformatiken inbegriper vitt skilda delområden, till exempel: Hantering och strukturering av mycket stora datamängder. ... Den svenska infrastrukturen för bioinformatik (Molekylärbiologi, Beräkningsbiologi, Matematisk biologi, Biostatistik). ...
Kursplan för Tillämpad bioinformatik. Kursplanen är giltig från och med höstterminen 2021. ... Statistisk slutledning för bioinformatik, Kunskapsbaserade system inom bioinformatik, Molekylär evolution, ... Bioinformatik A1F, Teknik A1F. Betygsskala. Underkänd (U), godkänd (G). Fastställd av. Teknisk-naturvetenskapliga ...
... åren stärker Högskolan i Skövde upp området bioinformatik genom en ny internationell gästprofessor. ... Hur kom det sig att du blev intresserad av bioinformatik?. - Jag började som en helt vanlig datanörd och hamnade i ... I Kroatien fokuserar Kristians forskargrupp på två olika områden; det första är att med hjälp av bioinformatik studera hur djur ... Högskolan i Skövde har under flera år samarbetat med universitetet i Zagreb, Kroatien, inom området bioinformatik, och har nu ...
Ytterligare information om Bioinformatik: DNA-sekvenseringsinformatik II på fakultetens eller institutionens webbplats ... För tillträde till kursen krävs BINP11 Bioinformatik och sekvensanalys, 7,5 hp och kunskaper motsvarande BINP16 Programmering i ...
Line Kofod Møller, Master i biomedicin og bioinformatik "Faktisk er der rigtig mange af mine klassekammerater, som heller ikke ... Jeg startede på biomedicin i efteråret 2015, og så søgte jeg ind på bioinformatik i stedet for, og det læser jeg nu. Men ...
Bioinformatik är viktig för att förstå molekylära interaktioner mellan ligander och receptorer. Här spelar strukturella ...
... - Under tillsättning eller tillsatt, ej sökbar. Denna annons är inte längre tillgänglig! ... Vi söker dig som har avlagt, eller snart ska avlägga Masterexamen i bioinformatik eller molekulärbiologi. ...
Beskrivning av arbetsplatsen Proteinstruktur och bioinformatik-gruppen forskar på genetiska och andra varianter samt deras ... Proteinstruktur och bioinformatik-gruppen forskar på genetiska och andra varianter samt deras effekt i DNA, RNA och protein, i ... Postdoktor inom bioinformatik - Under tillsättning eller tillsatt, ej sökbar. Denna annons är inte tillgänglig! ...
Webbsida där du kan analysera sekvenser i FASTA-format, eller ladda upp filer med sekvensdata (t.ex. format *.txt) och välja om analysen ska göras på protein- eller DNA-sekvensdata ...
Bioinformatik. Ämnesdefinition. Bioinformatik definieras som vetenskapen om utveckling och tillämpning av datorbaserade metoder ...
Kursen behandlar praktiska principer för design och implementering av moderna biologiska databassystem inom bioinformatik samt ... Databaser och informationssäkerhet för bioinformatik, 6 hp. Databases and information security for bioinformatics, 6 credits ...
Kurser inom NGS och bioinformatik. Folkhälsomyndigheten erbjuder kurser inom NGS och bioinformatik. Dessa kurser är riktade mot ... NGS bioinformatik. Bioinformatikerna vid Folkhälsomyndigheten har en central roll inom Avdelningen för Mikrobiologi genom att ...
Bioinformatik: Bioinformatik och sekvensanalys 7.5 högskolepoäng *. Bioinformatik: DNA-sekvenseringsinformatik II 7.5 ...
Algoritmisk bioinformatik, 4p. 2D1450. En introduktion till den datalogiska delen av bioinformatik. ... Kursens m l r att ge en introduktion till de algoritmer som anv nds inom bioinformatik samt de som studeras inom bioinformatisk ...
Wikipedias text är tillgänglig under licensen Creative Commons Erkännande-dela-lika 4.0 Unported. För bilder, se respektive bildsida (klicka på bilden). Se vidare Wikipedia:Upphovsrätt och användarvillkor ...
Forskningsområde: Glykobiologi, maskininlärning, bioinformatik. Boman Johan. Atmosfärsvetenskap. Forskningsområden: Spårämnen, ...
Bioinformatik A1N, Industriell teknik A1N, Teknik A1N. * Beräkningsvetenskap för dataanalys, 5 hp (1TD352). Obligatorisk* ...
Kurspaket Bioinformatik * Examensarbeten Visa navigeringlänkar för Examensarbeten Tillbaka till Utbildning * Listning ... Doktorand vid Institutionen för husdjursgenetik (HGEN); Institutionen för husdjursgenetik, Bioinformatik E-post: renaud.van. ... Bioinformatiker vid Institutionen för husdjursgenetik (HGEN); Institutionen för husdjursgenetik, Bioinformatik E-post: amrei. ... Universitetslektor vid Institutionen för husdjursgenetik (HGEN); Institutionen för husdjursgenetik, Bioinformatik E-post: ...
Ämnesord: Bioinformatik, Farmaci Förkunskapskrav 150 hp inklusive kunskaper motsvarande minst 60 hp inom ämnena kemi, biologi, ...
Darwin var väldigt framsynt när det gällde studiet av människans utveckling. På den tiden som han arbetade med sin bok, ett arbete som pågick under flera decennier, så visste man nästan ingenting om människans förfäder.. Det var inte förrän 1856 som man hittade det första fossilet av någonting som de flesta accepterade inte var en nutida människa, nämligen Neandertalmänniskan som hittades i Tyskland.. Darwin hade naturligtvis åsikter om detta, precis som han hade åsikter om det mesta som gällde evolution och urval och hur det hade gått till. Men 1859, i samband med att Om arternas uppkomst kom ut, valde han att inte säga så mycket om det här. Han sa bara ungefär: detta kommer att diskuteras i framtiden, och mina teorier kommer att ha betydelse för det här.. Anledningen till att han valde att inte säga mer då har naturligtvis att göra med den känsliga frågan om evolution kontra religion. Darwin visste att hans teorier, och särskilt de som gällde människan, ...
Kurspaket Bioinformatik * Examensarbeten Visa navigeringlänkar för Examensarbeten Tillbaka till Utbildning * Färdiga ... Du kan också läsa vårt kurspaket i bioinformatik.. Examensarbeten. Många studenter gör sitt exjobb på Hgen. Är du intresserad? ... Vill du lära dig mer om husdjursgenetik, avel eller bioinformatik? Då kan du läsa någon eller några av våra fristående kurser. ...
... bioinformatik, bioelektronik, bioavkänning, biomedicinsk teknik, mänsklig neurovetenskap och neuroteknik, biomaterialteknik och ... fysik, bioinformatik, datavetenskap) och studerande kan välja att betona analys av beräkningsdata, teori eller ... Bioinformatics and Digital Health täcker ett brett urval av teman inom bioinformatik och beräkningsbiologi. För att bättre ... bioinformatik, bioelektronik, bioavkänning, biomedicinsk teknik, mänsklig neurovetenskap och neuroteknik, biomaterialteknik och ...
bioteknik, bioinformatik och miljöteknik med anknytning till ovan nämnda områden. *övrig forskning med anknytning till ...
Paret fick sönerna Jotun Hein, (född 1956), professor i bioinformatik i Oxford och Hugo Piet Hein (född 1963). Han är i rakt ...
... bioinformatik och livsmedelskunskap. Läs mer i studieplanen. ...
IBG har fyra masterprogram: Biologi, Bioinformatik, Tillämpad bioteknik och Erasmus Mundus-master i Evolutionsbiologi (MEME). ...
Ett ramverk baserat på helgenomsekvensering och bioinformatik på häst Sofia Mikko, Sveriges lantbruksuniversitet Projektnummer ...
Har ett stort utbud av biologikurser på engelska såsom ekologi, evolution, växtbiologi, bioinformatik samt cell- och ...
En välskriven avhandling som vilar på formell teoretisk grund, med en tydlig tillämpning inom bioinformatik och artiklar med ...
  • Programmet fokuserar starkt på de tekniska aspekterna av biovetenskap och har stark anknytning till forskningen i världsklass vid Aalto-universitetet inom analys och modellering av biologiska data, bioinformatik, bioelektronik, bioavkänning, biomedicinsk teknik, mänsklig neurovetenskap och neuroteknik, biomaterialteknik och syntetisk biologi. (aalto.fi)
  • Du får även utveckla dina kunskaper inom kommunikation och hur det tillämpas inom biologi, bioteknik, biomedicin, bioinformatik och livsmedelskunskap. (chalmers.se)
  • IBG har fyra masterprogram: Biologi, Bioinformatik, Tillämpad bioteknik och Erasmus Mundus-master i Evolutionsbiologi (MEME). (uu.se)
  • Inom områdena utbildning och forskarutbildning var John Skår drivande i flera projekt, bland annat i etableringen av nya områden inom forskning och utbildning, såsom bioinformatik, bioentreprenörskap, hälsoinformatik, bioteknik och samt införandet av ämnet Medical Management (medicinsk innovations- och organisationskunskap). (ki.se)
  • Bioinformatik är en tvärvetenskaplig disciplin där algoritmer för analys av biologiska (särskilt molekylärbiologi) data utvecklas. (wikipedia.org)
  • Bioinformatik definieras som vetenskapen om utveckling och tillämpning av datorbaserade metoder, algoritmer och verktyg, med fokus på biologiska frågeställningar. (his.se)
  • Kursen behandlar praktiska principer för design och implementering av moderna biologiska databassystem inom bioinformatik samt ger en baskunskap inom databassäkerhet. (liu.se)
  • Bioinformatik är ett tvärvetenskapligt ämne där datavetenskap och matematik möter biologin. (genteknik.se)
  • 120 hp samt 30 hp från kurserna Proteomik och metabolomik, Skriptprogrammering eller Programmering i Python, Statistisk slutledning för bioinformatik, Kunskapsbaserade system inom bioinformatik, Molekylär evolution, Informationshanteringssystem, Big Data i biovetenskap, Genomanalys, Automatiserad prediktiv modellering. (uu.se)
  • Har ett stort utbud av biologikurser på engelska såsom ekologi, evolution, växtbiologi, bioinformatik samt cell- och molekylärbiologi. (uu.se)
  • Proteinstruktur och bioinformatik-gruppen forskar på genetiska och andra varianter samt deras effekt i DNA, RNA och protein, i struktur, funktion och andra nivåer. (varbi.com)
  • Centrala metoder som ingår är bl.a. preparativa metoder, proteinrening genom jonbytes- adsorptions- och affinitetskromatografi, reningskriterier och SDS-PAGE, isoelektrisk fokusering samt 2D-elektrofores, masspektroskopimasspektrometri, studier av protein interaktioner och analys av posttransionella modifieringar, spektroskopi med inriktning på proteindynamik och sekundärstruktur, bioinformatik samt en genomgång av biokemisk litteratur och databaser. (lu.se)
  • RCC definierar precisionsdiagnostik som ny och innovativ diagnostik baserad på analys av biologisk information med hjälp av molekylära biovetenskaper, bioinformatik samt kombinationer av biomarkörer och högupplösande avbildningstekniker. (cancercentrum.se)
  • Vad är farmaceutisk bioinformatik? (pharmbio.org)
  • Farmaceutisk bioinformatik är ett nytt område inom den genomiska revolutionen. (pharmbio.org)
  • Forskning inom bioinformatik bedrivs idag vid de flesta svenska universitet och även en del högskolor, exempelvis Högskolan i Skövde. (wikipedia.org)
  • Erfarenhet av programmering i R, storskalig sekvensanalys och bioinformatik. (varbi.com)
  • En välskriven avhandling som vilar på formell teoretisk grund, med en tydlig tillämpning inom bioinformatik och artiklar med mycket god internationell exponering. (su.se)
  • Gruppen i sig är väldigt blandad, med forskare från områden som epidemiologi, ekonomisk historia, bioinformatik och matematik. (lu.se)
  • Vi söker dig som har avlagt, eller snart ska avlägga Masterexamen i bioinformatik eller molekulärbiologi. (varbi.com)
  • Användande av biokemisk litteratur, databaser och bioinformatik är en utgångspunkt. (lu.se)
  • Exempel är kurser inom nationalekonomi, molekylärbiologi och bioinformatik. (lu.se)
  • det första är att med hjälp av bioinformatik studera hur djur utvecklas från en enda cell till en multicellulära organismer. (his.se)
  • Inriktningen inom vetenskapsområdet bioinformatik omfattar matematik, matematisk statistik, datavetenskap, molekylärbiologi, genetik och genomik samt deras tekniska tillämpningar i forskning och utveckling. (uu.se)
  • Vårt team består av ca 50 medarbetare med bred kompetens inom genomik, bioinformatik, mjukvaruutveckling, IT och kvalitetssäkring. (varbi.com)
  • Utbildningskommittén för biovetenskap ansvarar för kvalitet i utbildning inom följande ämnen: bioinformatik, biovetenskap, kognitiv neurovetenskap och systembiologi (huvudområden) samt filosofi och kemi (resursämnen). (his.se)
  • Vi söker dig som har erfarenhet av bioinformatik, för att arbeta med avancerade genomikanalyser inom området precisionsmedicin. (varbi.com)
  • Vi erbjuder också kurserna i farmaceutisk bioinformatik som uppdragsutbildningar till institutioner, organisationer och företag. (pharmbio.org)
  • Forskning inom bioinformatik bedrivs idag vid de flesta svenska universitet och även en del högskolor, exempelvis Högskolan i Skövde. (wikipedia.org)
  • Dessa valdes Centrala metoder som ingår är bl.a. preparativa metoder, proteinrening genom jonbytes- adsorptions- och affinitetskromatografi, reningskriterier och SDS-PAGE, isoelektrisk fokusering samt 2D-elektrofores, masspektroskopimasspektrometri, studier av protein interaktioner och analys av posttransionella modifieringar, spektroskopi med inriktning på proteindynamik och sekundärstruktur, bioinformatik … Fractions containing the 13 kDa cytochrome c were analyzed with 2D electrophoresis but the protein could not be detected on the gel. (firebaseapp.com)
  • reningskriterier och SDS-PAGE, isoelektrisk fokusering samt 2D-elektrofores, masspektroskopimasspektrometri, studier av protein interaktioner och analys av posttransionella modifieringar, spektroskopi med inriktning på proteindynamik och sekundärstruktur, bioinformatik samt en genomgång av biokemisk litteratur och databaser. (firebaseapp.com)
  • De djupaste grenarna hos livets träd utforskas med hjälp av bioinformatik och experimentella studier. (uu.se)
  • Björn Wallner leder en forskargrupp som arbetar med strukturell bioinformatik, som ingår i det stora forskningsfältet data-driven life science. (liu.se)
  • I denna kurs lär vi oss om databaser och verktyg som används inom bioinformatik för att svara på spännande frågor om allt från släktskap, genetiska sjukdomar till smittspårning. (uu.se)
  • I samband med föreläsningar ingår datorövningar och ämnesdidaktiska diskussioner som lyfter kopplingen mellan bioinformatik och undervisning i skolan, inklusive etiska frågor. (uu.se)