Den medicinska termen för avkomma av en flerbördsgraviditet är "multipler födslor" eller "flercentsfödsel". Detta innebär att en kvinna föder flera barn samtidigt, oftast tvillingar, trillingar eller fyrlingar. Orsaken till en flerbördsgraviditet kan vara genetisk, men den är ofta relaterad till behandlingar som fertilitetsstimulerande mediciner eller in vitro-fertilisering (IVF). Flerbördsgraviditeter medföljer en högre risk för komplikationer under graviditeten och vid förlossningen, jämfört med singelt graviditeter.

En flerbördsgraviditet, även känd som multipel graviditet, är en medicinsk term som används när en kvinna är gravid med två eller flera foster samtidigt. Det kan delas in i två kategorier: tvillinggraviditet (två foster), och tretalig graviditet eller trillinggraviditet (tre foster) och så vidare.

Flerbördsgraviditeter kan inträffa på naturlig väg, men är också vanligare som komplikation till fertilitetsbehandlingar som exempelvis in vitro-fertilisering (IVF). Risken för flerbördsgraviditet ökar med åldern och kan även vara genetiskt betingad.

Flerbördsgraviditeter kan vara högrisksituationer både för moder och foster, och kräver därför extra uppmärksamhet och vård under graviditeten. Vanliga komplikationer inkluderar födelseskador, låg födelsevikt, för tidig födsel och ökad risk för fosterdöd.

'Trillingar' är en term inom medicinen som används för att beskriva tre ofödda eller nyfödda barn som delar samma fosterpappa och fostermor, och har utvecklats från samma befruktade ägg. Trillingar kan vara eni-, två- eller tretuiga, beroende på hur många placentor och fettkakor de har delat under sin utveckling i moderkakan. Eni-tuiga trillingar delar allt, inklusive placentan, fettkakan och fostersäcken, medan två-tuiga trillingar kan ha separata placentor men dela en fettkaka och fostersäck, eller ha separata placentor och fostersäckar. Tretuiga trillingar har varsin placenta, fettkaka och fostersäck. Förekomsten av spontana (icke-assisterade) trillingar är relativt ovanlig och uppskattas till omkring 1 på 250 levande födslar.

Födelsetal är ett epidemiologiskt mått som används för att beskriva antalet levande födda barn per 1000 invånare i en population under en given tidsperiod, oftast per år. Det kan även kallas fertilitetsmått och ger en indikation på den reproduktiva livsföringen hos en population. Ett högt födelsetal kan vara ett tecken på en ung population eller en hög grad av barnbördsvilja, medan ett lågt födelsetal istället kan tyda på en äldre population eller en lägre grad av barnbördsvilja.

"Graviditet" är ett medicinskt begrepp som refererar till den period då en befruktad äggcell har implanterats i livmodern och utvecklas till ett foster. Denna process innebär att en kvinnas kropp genomgår en rad fysiologiska förändringar för att underhålla fostrets tillväxt och utveckling. Graviditeten räknas vanligtvis från den dag då den sista menstruationen började, och varar i ungefär 40 veckor, delad in i tre trimestrar.

I medicska sammanhang kan "fyrlingar" (på engelska "quinsies") vara ett slags komplikation till en vanlig tonsillit (sjukdom i mandlarna). Fyrlingar innebär att infektionen har spridits från mandeln och orsakat abscesser (samlingar av pus) i de djupare strukturerna runt mandeln. Detta kan leda till allvarliga komplikationer om det inte behandlas akut, ofta med dränering och antibiotika.

Notera att termen "fyrlingar" inte används i alla länder eller språk och att den kan ha andra betydelser inom medicinen.

Födelsevikt definieras som den vikt som ett nyfött barn har vid födelsen. Det är en vikt som vanligtvis mäts inom de första 24 timmorna efter födseln och anges i gram (g) eller kilogram (kg). En genomsnittlig födelsevikt för fullt utvecklade, termina spädbarn är cirka 3,5 kg. Födelsevikten används ofta som ett indikator på barnets tillväxt och hälsa under graviditeten och kan ge information om risken för vissa hälsoproblem både under barndomen och senare i livet.

En 'tekniker för fertilitetsbehandling' (engelska: 'fertililty technician') är en individ som är utbildad och certifierad att arbeta med assisted reproductive technologies (ART) inom medicinsk behandling av ofrivillig barnlöshet. Deras huvudsakliga uppgifter innefattar att hantera, preparera och bevara gameter (ägg och/eller spermier), utför ultraljud under oocyte retrieval ( ägg-punktion) procedurer, och utföra laboratorieprocedurer såsom insemination, intracytoplasmisk spermieinjektion (ICSI) och embryokultur. De arbetar vanligtvis under läkares övervakning i en fertilitetsklinik eller ett reproduktionsmedicinskt centrum.

I medicinsk kontext, betecknar "moderna tiden" eller "den moderna eran" ofta perioden från 1500-talet till nutid. Detta är en relativt bred definition och kan inkludera många olika aspekter av medicinsk utveckling och förändring.

Under den moderna tiden har det skett enorma framsteg inom medicinen, bland annat tack vare utvecklingen av mikroskopi, bakteriologi, immunologi, genetik och molekylärbiologi. Detta har lett till en bättre förståelse av sjukdomar och deras orsaker, vilket i sin tur har möjliggjort utvecklingen av effektiva behandlingsmetoder och preventiv åtgärder.

Exempel på viktiga medicinska framsteg under den moderna tiden innefattar upptäckten av antibiotika, vaccinering mot smittosamma sjukdomar som smittkoppor och mässling, utvecklingen av kirurgiska tekniker och anestesi, samt framsteg inom diagnostik med hjälp av bildtekniker som röntgen, ultraljud, datortomografi (CT) och magnetresonanstomografi (MRI).

Det är värt att notera att definitionen av "modern tid" kan variera beroende på sammanhang och perspektiv. Inom vissa akademiska discipliner kan den moderna tiden definieras på ett annat sätt än inom medicinen.

Medicinskt sett betecknar man med "tvillingar" två barn som delat samma fostret och därmed har samma moder. Tvillingarna kan vara enkla tvillingar (svenska: enslingstvillingar), vilket innebär att de utvecklats från två skilda ägg som blir befruktade samtidigt, eller de kan vara tvislingar (svenska: dubbelgångare), vilket innebär att de utvecklas från samma befruktade ägg som delat sig i två separata fostrar. Enkla tvillingar är genetiskt sett lika varandra som vanliga syskon, medan tvislingar har en högre grad av genetisk likhet eftersom de delar en stor del av sina gener.

Enligt medicinskt perspektiv är en nyfödd ett barn som har nyligen fötts och fortfarande befinner sig inom sitt första levnadsår. Detta omfattar oftast spädbarn som är yngre än 28 dagar, även kända som "fullborna", men kan fortsätta att gälla under de första 12 månaderna av barnets liv. Under denna tidsperiod genomgår barnet snabba fysiska och utvecklingsmässiga förändringar, vilket gör det viktigt att övervaka dess tillstånd noga för att säkerställa en hälsosam utveckling.

En för tidig födelse definieras som ett intrfall innan de 37 kompletta veckorna av graviditet. För tidiga fosters utveckling och tillväxt kan variera beroende på hur tidigt de föds, och det är vanligt med komplikationer relaterade till för tidig födelse. Dessa komplikationer kan inkludera andningssvårigheter, hjärtproblem, svårigheter med att reglera kroppstemperaturen och svälja, ökad risk för infektion samt långsammare neurologisk utveckling.

Enligt Världshälsoorganisationen (WHO) definieras barn med låg födelsevikt som nyfödda barn som väger mindre än 2500 gram vid födseln. Detta kan delas upp i tre kategorier:

1. Mellanväldiga låga födelsevikter (1500-2499 gram)
2. Svaga låga födelsevikter (1000-1499 gram)
3. Mycket svaga låga födelsevikter (under 1000 gram)

Låg födelsevikt är en viktig hälsomässig faktor eftersom det kan öka risken för allvarliga hälsoproblem och dödsfall hos barnen. De flesta barn med låg födelsevikt föds i länder med låga och medelinkomster, där tillgången till god hälsovård är begränsad.

Graviditetsutfall, även känt som abort eller spontan abortion, är en komplikation under graviditeten som innebär att fostret dör och utdrives spontant från livmodern under de första 20 veckorna. Det kan delas in i tidiga (upp till 8 veckor), medel (mellan 9 och 16 veckor) och sent graviditetsutfall (efter 17 veckor). Orsakerna kan vara många, bland annat kromosomavvikelser, anatomiska avvikelser eller infektioner. Graviditetsutfall är relativt vanligt och uppskattas inträffa hos cirka 10-20 procent av alla graviditeter.

Spädbarnsdödlighet definieras som antalet dödsfall hos barn under ett år gånger 1000, dividerat med det totala antalet levande födda under samma tidsperiod. Det är ett viktigt mått på en nations hälsostatus och socioekonomiska förhållanden. En lägre spädbarnsdödlighet visar på bättre hälsa, social ekonomisk utveckling och effektiva hälsovårdsinsatser i ett samhälle.

Födelseordningsföljd, eller 'birth order' på engelska, refererar till var i en familjs syskonordning en given individ förekommer. Det är den sekvens eller positionen som en person har i förhållande till sina syskon när de rankas efter födelseår.

Exempelvis är en äldsta barnet den första födda i syskonordningen, ett mittbarn det barn som föds efter ett eller flera äldre syskon och före yngre syskon, och ett yngst fött barn det sist födda barnet i syskonskaran.

Det är värt att notera att födelseordningsföljd ofta används inom forskning för att undersöka eventuella samband mellan en persons position i syskonskaran och olika aspekter av deras utveckling, beteende och psykologiska egenskaper. Dock bör man vara försiktig när man drar slutsatser baserade på födelseordningsföljd, eftersom det finns många andra faktorer som kan påverka en persons utveckling och egenskaper.

'Fosterdöd' är ett medicinskt begrepp som används när ett foster dör inne i livmodern, vanligtvis före den 20:e veckan av graviditeten. Det kan också kallas för intrauterint fosterförlust eller missfall. Orsakerna till fosterdöd kan variera, men de kan inkludera genetiska avvikelser, infektioner, problem med moderkakan eller livmodern, eller komplikationer under graviditeten. I vissa fall kan orsaken aldrig fastställas. Fosterdöd är en tragisk händelse och kan vara mycket traumatiskt för de drabbade föräldrarna.

'Embryoöverföring' är en medicinsk term som refererar till processen då ett eller flera embryon placeras i livmodern hos en kvinnlig mottagare, med syfte att uppnå en graviditet. Detta är en del av infertilitetsbehandlingar såsom in vitro fertilisation (IVF) och intracytoplasmatisk spermieinjectering (ICSI).

Embryona skapas vanligtvis genom att befrukta äggceller med spermier i laboratoriemiljö, varefter de utvecklas under några dagar. När embryonerna har nått en viss utvecklingsgrad väljs de ut för överföring till moderslivmodern. Antalet embryon som överförs kan variera och bestäms ofta i samråd mellan läkare och patient. Överflödiga embryon kan frynas och lagras för framtida användning.

I medicinsk kontext betyder "fosterålder" den tid som ett foster lever och växer inuti moderns livmoder, mätt i veckor eller månader. Den genomsnittliga fosteråldern är 40 veckor (ungefär 9-10 månader) från konception till förlossning. Förlossning före den 37:e veckan räknas som för tidig fosterdöd (preterm fetal dödfödd), och efter den 42:a vecka räknas som postmature fosterdöd.

Fosteråldern är en viktig faktor att ta hänsyn till när man bedömer ett fosters hälsa, utveckling och risk för komplikationer under graviditeten och vid förlossningen.

'Medfödda missbildningar' (congenital anomalies/birth defects) är en medicinsk term som refererar till strukturella eller funktionella avvikelser som förekommer vid eller strax efter fostrets bildande. Dessa avvikelser kan vara relaterade till kromosomala abnormaliteter, genetiska faktorer, miljöfaktorer under graviditeten eller en kombination av dessa. De kan påverka alla delar av kroppen och variera från milda till allvarliga, ibland med livslånga konsekvenser. Exempel på medfödda missbildningar inkluderar hjärtfel, neuralrörsdefekter, njurfel och navelsträngbråck.

'Provrörsbefruktning' eller 'in vitro-befruktning' (IVF) är en metod för konstlig befruktning där ägg och spermier blandas utanför kroppen, i ett provrör eller en petriplatta i ett laboratorium. När ägget blir befruktat och cellerna börjar dela sig, överförs det till livmodern på den väntande kvinnan, där det fortsätter att utvecklas.

Denna metod används ofta när andra former av behandling inte har varit framgångsrika, eller när det finns en speciell medicinsk anledning till att använda sig av den, som exempelvis vid problem med spermiernas rörlighet eller äggstockens funktion. Provrörsbefruktning kan också användas i kombination med tekniker som intracytoplasmatisk spermieinjektion (ICSI), där en enskild spermie placeras direkt in i ett ägg för att öka chansen till befruktning.

En födelseattest är ett officiellt dokument som bekräftar födelsen av en individ. Det innehåller vanligtvis information såsom barnets namn, datum och plats för födseln, samt identiteten på barnets föräldrar. Födelseattester utfärdas vanligen av myndigheter som är ansvariga för registreringen av födelser i det land där barnet föddes. I vissa länder kan födelseattester även innehålla ytterligare information, såsom barnets kön, vikt och längd vid födseln. Födelseattester används ofta som ett officiellt bevis på en persons identitet och är vanligen ett nödvändigt krav för att kunna få tillgång till vissa tjänster eller rättigheter, såsom skolskrivningar, passansökningar och sociala förmåner.

Graviditetskomplikationer refererer til unormale eller farlige tilstande, som kan opstå under graviditeten og true morens sundhed eller fostrets udvikling. Disse komplikationer kan variere i alvorlighed og kan være forbundet med bestemte medicinske tilstande, livsstilsfaktorer eller genetiske faktorer. Nogle almindelige typer af graviditetskomplikationer omfatter:

1. Præeklampsi/Eklampsi: Et hypertensivt syndrom, der opstår under graviditeten og karakteriseres ved højt blodtryk og protein i urinen. I værste fald kan det udvikle sig til eklampsi med konvulsioner og muligvis koma.
2. Diabetes i graviditeten: En form for sukkersyge, der opstår under graviditeten hos kvinder, som ikke havde diabetes før graviditeten.
3. For tidlig fødsel: Fødslen af barnet før 37 uger graviditet.
4. Fejlplacering af placentan: Hvor placentan vokser inde i livmodermuskulaturen i stedet for at dække modermunden, hvilket kan medføre alvorlig blødning under graviditeten eller ved fødslen.
5. Intrauterin vækstrestriktion (IUGR): En tilstand, hvor fostret ikke vokser tilstrækkeligt i moders livmoder.
6. Infektioner: Graviditet kan øge risikoen for infektioner, herunder bakterielle og virale infektioner som f.eks. listeriose, toksoplasmose og zika-virusinfektion.
7. Præmature ruptur af membranerne (PROM): En tilstand, hvor modermunden brister før graviditeten er fuldt udviklet.
8. Blodtryksforhøjelse: Graviditet kan forårsage eller forværre blodtryksforhøjelse hos nogle kvinder.
9. Preeklampsi: En alvorlig tilstand, der rammer gravide kvinder og er karakteriseret ved pludselig opstået højt blodtryk og skader på organer som lever, nyre eller hjerne.
10. Fejlformede fostre: Graviditeten kan resultere i fostre med fysiske afvigelser, herunder kromosomale anomalier som Downs syndrom.

Prenatal exposure with late effects refererar till att ett barn har varit utsatt för en faktor under sin fostertid som sedan lett till skador eller komplikationer efter födseln. Det kan handla om exponering för olika typer av miljögifter, infektioner, läkemedel eller droger. Sen effekterna kan variera beroende på vilken faktor barnet har varit utsatt för och hur länge exponeringen pågått. Några exempel på sena effekter av prenatal exponering är neurologiska skador, läggningsstörningar, kognitiva funktionsnedsättningar, fysiska missbildningar och ökad risk för vissa sjukdomar. Det är viktigt att notera att inte alla barn som har varit utsatta för en faktor under sin fostertid kommer att drabbas av sen effekter, men det finns alltid en risk som bör tas i beaktande.

Perinatal vård definieras som den specialiserade vården som erbjuds under graviditeten, under förlossningen och under den neonatala perioden, vanligtvis de första 28 dagarna efter födseln. Den perinatala vården inkluderar preventiva, diagnostiska och terapeutiska insatser som är riktade till att förbättra utkomsten för både den obefruktade fostret och den nyfödda.

Den perinatala vården kan delas in i tre olika faser:

1. Prekonceptionell vård: Denna fas av perinatal vård fokuserar på att förbättra hälsan hos den blivande mamman och den potentiella fadern innan de blir gravida, för att minska risken för komplikationer under graviditeten och under förlossningen.

2. Gravid vård: Denna fas av perinatal vård fokuserar på att ge regelbunden vård och övervakning under graviditeten, inklusive screening för fosterskador och andra komplikationer, samt att erbjuda råd om livsstilsförändringar som kan förbättra utkomsten för både modern och barnet.

3. Neonatal vård: Denna fas av perinatal vård fokuserar på att ge vård och stöd till den nyfödda direkt efter födseln, inklusive att övervaka andningen, puls, temperatur och blodtryck, att ge näring och att behandla eventuella sjukdomar eller komplikationer.

Perinatal vård är en viktig del av den totala hälsovården, särskilt för de kvinnor och barn som har högre risk för komplikationer under graviditeten och under förlossningen. Genom att erbjuda specialiserad vård och stöd kan perinatal vård hjälpa till att förbättra utkomsten för modern och barn, och att säkerställa en hälsosam start på livet.

'Barnlöshet' kan definieras som ett tillstånd där en kvinna inte kan bli gravid och föda barn, vanligtvis på grund av att hon saknar fungerande äggstockar, äggledare eller livmoder. Detta kan orsakas av olika faktorer som genetiska avvikelser, sjukdomar, operationer eller ålder. I medicinsk terminologi kallas barnlöshet ofta 'infertilitet'.

"Multifetal pregnancy reduction" (MPR) är en medicinsk term som refererar till en procedur där antalet fostrar minskas i en graviditet med flera foster, oftast tvillingar eller trillingar. Proceduren innebär att en specialist i fostervård, ofta en fetomedicinare, använder ultraljud för att identifiera och avbryta en eller flera av de mindre välutvecklade fostren i ett tidigt stadium av graviditeten, vanligtvis mellan 9 och 13 veckor. Detta görs med hjälp av en injektion som stoppar fostrets hjärtslag och hjälper att förebygga komplikationer som kan uppstå vid en fortsatt multipelgraviditet, såsom förtidig födsel, lägre vikt vid födseln och potentialt högre risk för handikapp hos de överlevande fostren.

En förlossning, även känd som fosterdistriktion eller födelse, är den process då ett befruktat ägg (blastocyst) eller ett foster i livmodern fullständigt separeras från moderns kropp. Detta inträffar vanligtvis efter en graviditet på ungefär 40 veckor och innebär att barnet, moderkakan och placenta levererats ut ur livmodern.

Förlossningen kan ske naturligt eller med hjälp av medicinska ingrepp, såsom induktion av förlossning eller kejsarsnitt. Under förlossningsprocessen utvidgas livmodern och cervix (livmoderhalsen) öppnas gradvis för att möjliggöra passage av barnet genom vaginala kanalen.

Det är viktigt att få rätt medicinsk vård under förlossningen för att minimera komplikationer och säkerställa bästa möjliga utfall för modern och barn.

Enligt Världshälsoorganisationen (WHO) definieras en levande födelse som "den fullständiga utdelningen eller extraktionen av en fetus, som, efter separationen från modern, visar tecken på liv, oavsett tiden levde utanför moderns kropp, även om fetusen dör senare."

Detta innebär att ett barn anses vara fött levande om det andas, hostar, urinerar, grimaserar, har hjärtslag eller en annan tydlig tecken på liv efter att ha skiljts från modern. Det är viktigt att notera att en fetus som inte visar några tecken på liv efter födelsen räknas inte som en levande födelse, utan snarare som en död födsel eller en missfall.