Apathy is a lack of emotion, interest, or concern about something, often used in the context of mental health to describe a lack of motivation or interest in everyday activities. In medical terms, apathy can be a symptom of various neurological and psychiatric conditions, such as:

* Dementia (including Alzheimer's disease)
* Parkinson's disease
* Brain injury
* Depression
* Schizophrenia
* Bipolar disorder

Apathy can also be a side effect of certain medications. It is important to note that apathy is different from depression, although the two conditions can co-occur. Apathy is characterized by a lack of motivation and interest, while depression is often accompanied by feelings of sadness, hopelessness, and worthlessness.

"Beteendesymtom" er en betegnelse som ofte brukes innen psykiatri og medicin for å beskrive usædvanlige, abnorme eller uønskede adferdsmønster eller handlinger hos en person. Disse symptomer kan være vilkårlige, repetitive eller stereotypiske, og de kan være forbundet med mange forskjellige psykiatriske lidelser, neurologiske forstyrrelser eller fysiologiske tilstander.

Eksempler på beteendesymptomer innebærer:

* Å være overdrevent redselsslagen eller angstensik (f.eks. å undveie sosial interaksjon)
* At vere aggressiv, voldelig eller selvskadende
* Å ha abnorme tics eller stammende
* At være ufokuserte, hyperaktive eller impulsive
* Å ha forstyrret søvnmønstre (f.eks. insomni eller hypersomni)
* Å ha forstyrret appetitt eller spisevaner (f.eks. anoreksi eller bulimi)
* At være apatisk, avdelt eller uinteressert i sin omgivelse
* Å ha abnorme seksuelle interesser eller adferd
* Å ha hallucineringer eller illusioner
* At oppbevare abnorme overbevisninger eller tankegangsmønster (f.eks. paranoia eller vanvidstanker)

Det er viktig å undersøke beteendesymptomer i sammenheng med andre symptomer og faktorer for å kunne stille en korrekt diagnose og planlegge en effektiv behandling.

Piribedil är ett läkemedel som tillhör gruppen dopaminreceptoragonister. Det används främst för behandling av Parkinson sjukdom och symtom relaterade till sviktande blodförsörjning till hjärnan (cerebrell vaskulär insufficiens). Piribedil verkar genom att aktivera olika dopaminreceptorer i hjärnan, vilket kan hjälpa att förbättra rörelsekoordination och symtom relaterade till sänkt blodflöde i hjärnan. Läkemedlet ges vanligen som tablett.

Parkinson's disease is a progressive neurodegenerative disorder that affects movement. It is caused by the death of dopamine-producing cells in the brain, specifically in an area called the substantia nigra. The loss of these cells leads to a decrease in dopamine levels, which in turn causes abnormal functioning of the brain and results in the symptoms of Parkinson's disease.

The symptoms of Parkinson's disease typically include:

* Tremors or shaking of the hands, arms, legs, jaw, or face
* Rigidity or stiffness of the limbs and trunk
* Bradykinesia or slowness of movement
* Postural instability or impaired balance and coordination
* Changes in speech and writing

As the disease progresses, people with Parkinson's may also experience cognitive decline, mood changes, sleep disturbances, and other non-motor symptoms. There is currently no cure for Parkinson's disease, but medications and therapies can help manage the symptoms and improve quality of life.

Neuropsychological tests are a type of psychological assessment that measures various aspects of cognition, such as memory, attention, language, visuospatial skills, and executive functions. These tests are often used to help diagnose and evaluate neurological conditions, such as dementia, traumatic brain injury, stroke, and neurodevelopmental disorders. They can also be used to track the progression of a condition over time or to evaluate the effectiveness of treatment. The results of neuropsychological tests can provide valuable information about an individual's cognitive strengths and weaknesses, which can be useful in developing interventions and accommodations to help them function better in daily life.

It is important to note that neuropsychological testing should be conducted by a qualified professional with specific training in this area, such as a neuropsychologist. The tests are standardized and norm-referenced, meaning they have been administered to large groups of people in order to establish typical performance at different ages and levels of education. This allows the examiner to compare an individual's performance to that of similar individuals and identify any areas of weakness or impairment.

In summary, neuropsychological tests are a type of psychological assessment used to measure various aspects of cognition in order to help diagnose, evaluate, and track neurological conditions. They should be conducted by a qualified professional and the results interpreted in the context of the individual's age, education, and other relevant factors.

'Affektiva symtom' refererar till emotionella symptom inom psykiatrisk terminologi. De affektiva symptomen är relaterade till humör och känslolivet, och kan vara positiva eller negativa beroende på om de involverar överdrivna, underdrivna eller olägena känslor.

Positiva affektiva symtom innefattar:

1. Eufori: En excesivt glad, uppiggad och optimistisk stämning som kan vara patologisk om den är överdrivet stark eller långvarig.
2. Mani: En psykiska tillstånd med eufori, ökat energilevel, tankeflöde och ibland grandiositet eller irritabilitet. Manier kan förekomma i bipolär sjukdom.

Negativa affektiva symtom innefattar:

1. Depression: En sänkt, nedstämd och negativ stämning som varar under en längre period. Det kännetecknas av trötthet, sömnproblem, förlorad aptit, koncentrationssvårigheter, dåliga minnen och i vissa fall självmords tankar.
2. Dystymi: En mildare form av depression som varar under en längre tid (minst två år) men inte är lika invalidiserande som en major depression.
3. Ångest: En känsla av oro, rädsla eller oro som kan vara specifik eller obesvarad.
4. Apati: Brist på motivation, intresse och engagemang i livet. Det kan leda till försummelse av personlig hygien, socialt isolering och brist på energi.

Affektiva symtom kan variera från milda till allvarliga och kan ha en betydande inverkan på individens vardagliga funktioner och kvalitet på livet.

"Psykiatrisk status" är ett sammanfattande begrepp för en individuals mentala hälsa och psykiatriska symptom. Det kan bedömas och graderas med olika skattningsskalor. Några vanliga skattningsskalor inkluderar:

1. Clinical Global Impression (CGI): Denna skala används för att snabbt bedöma allvarlighetsgraden av en patients mentala ohälsa. Skalan har två delar: CGI-Severity och CGI-Improvement. CGI-Severity bedöms från 1 (normalt) till 7 (mycket allvarligt sjukt), medan CGI-Improvement bedöms från 1 (mycket förbättrad) till 7 (mycket försämrad).

2. Positive and Negative Syndrome Scale (PANSS): Denna skala används för att mäta psykotiska symptom, såsom hallucinationer och desorganiserat tänkande, samt negativa symptom, såsom avflackning och socialt tillbakadragande. Skalan innehåller 30 objektiva kliniska observationer som bedöms från 1 (ingen symtomatologi) till 7 (extrem symptomatologi).

3. Hamilton Depression Rating Scale (HDRS): Denna skala används för att mäta allvarlighetsgraden av depression. Skalan innehåller 17 eller 21 objektiva kliniska observationer som bedöms från 0 till 4 eller 0 till 2, beroende på frågan. Högre poäng indikerar allvarligare depression.

4. Young Mania Rating Scale (YMRS): Denna skala används för att mäta allvarlighetsgraden av mani. Skalan innehåller 11 objektiva kliniska observationer som bedöms från 0 till 4 eller 0 till 8, beroende på frågan. Högre poäng indikerar allvarligare mani.

Dessa är några exempel på skalor som används för att mäta psykiatriska symptom och deras allvarlighetsgrad. Det finns också andra skalor som mäter andra aspekter av mentala hälsoproblem, såsom ångest, trauman och personlighetsstörningar.

Nedstämdhet är ett subjektivt och multidimensionellt begrepp som kan omfatta både kroppsliga och psykiska aspekter. Det saknas en entydig medicinsk definition, men nedstämdhet kan definieras som ett tillstånd av minskad mental och fysisk energi, minskat intresse och motivation, trötthet, koncentrationssvårigheter, lättretlighet, sömnproblem och känslomässig negativt stämning. Det kan också vara förknippat med kroppsliga symtom som muskelvärk, smärtor och mag-tarmbesvär.

Nedstämdhet kan vara ett tecken på en underliggande medicinsk eller psykiatrisk sjukdom, såsom depression, utmattningssyndrom (burnout), stressrelaterade tillstånd, sömnbrist, anemi, hypotyreos, diabetes osv. Det kan också vara en reaktion på livets händelser och stresser eller vara relaterat till livsstilsfaktorer som brist på motion, usel kost och drog-/alkoholmissbruk.

Om nedstämdhet är lindrigt och tidsbegränsat kan det behöva ingen medicinsk behandling. Om det dock är allvarligt eller varaktigt kan det behövas en medicinsk utvärdering för att fastställa eventuell underliggande orsak och ge lämplig behandling.

Infratentoriella tumörer är en typ av hjärntumörer som bildas under det tentorium cerebelli, ett membran som delar hjärnbalken i två delar. Dessa tumörer kan vara maligna eller benigna och kan uppstå från olika typer av celler i det infratentorielle området, såsom nervceller, glialceller eller blodkärl. Exempel på infratentoriella tumörer är cerebellar astrocytomer, medulloblastomer och ependymomer. Symptomen på dessa tumörer kan variera beroende på var i det infratentorielle området tumören finns och hur stor den är, men de vanligaste symtommen innefattar huvudvärk, kräkningar, balansstörningar och problem med synen. Behandlingen kan bestå av kirurgi, strålbehandling och/eller cellgiftsbehandling beroende på tumörtyp och grad.

Demens är en medicinsk term som används för att beskriva en nedgång i kognitiv funktion och förmåga till tänkande, minne, uppmärksamhet, räknekapacitet, språk och visuell perception, som är så allvarlig att den påverkar en persons vardagliga funktioner och aktiviteter. Demens kan vara orsakad av olika sjukdomar eller skador på hjärnan, exempelvis Alzheimers sjukdom, vaskulär demens eller demens som följd av en traumatisk hjärnskada. Symptomen tenderar att förvärras över tiden och kan leda till betydande funktionsnedsättning och behov av stöd i vardagliga aktiviteter.