"Antiemetika" er ein medisinsk betegnelse på legemiddel som brukes for å forebygge eller behandle bause sickness og opkast, også kjent som emesis. Disse legemiddelen virker ved å påvirke det deler av hjernen som styrer søvn, appetitt, smertefølelser og emesis, kalt "hjerneens kreftsentrum for opkast".

Det finnes ulike typer av antiemetika som virker på ulik måte. Nogen antiemetika virker ved å blokkere signalene som fremkalder bause sickness, mens andre virker ved å styrke de kjemiske stoffene i kroppen som hjelper til å kontrollere søvn og appetitt.

Antiemetika kan være nyttige for en rekke medisinske tilstander, inkludert behandling av kræft og bivirkninger til anestesi under kirurgi. De kan også være nyttige i situasjoner der det er uønsket at en person får bause sickness, som for eksempel på reisebåter eller i transportmidler.

Kräkning definieras inom medicinen som den aktiva processen där det övre delen av mag-tarmkanalen (över oesofagus) rensas genom att snabba, ryckiga kontraktioner i matstrupen (oesofagus) och magmuskulaturen pressar upp maginnehållet genom munnen. Kräkningar orsakas ofta av en reaktion på oönskade substanser eller syreattacker på mag-tarmväggen, men kan även vara ett symtom till sjukdomar eller biverkningar till läkemedel.

Ondansetron är ett läkemedel som används för att behandla illamående och kräkningar orsakade av cancersjukdomar, strålbehandling eller kirurgi. Det verkar genom att blockera serotoninreceptorerna i mag-tarmkanalen och hjärnan. Ondansetron tillhör en grupp av läkemedel som kallas 5-HT3-receptorantagonister.

'Illamående' är ett samlingsbegrepp för oönskade kroppsliga känslor som ofta inkluderar illamående, kräkningar, svaghet och yrsel. Det kan orsakas av en rad olika faktorer, till exempel sjukdomar, infektioner, graviditet eller behandlingar som kemoterapi. Illamående kan vara ett tidigt tecken på en mag-tarmsjukdom och bör inte ignoreras. Om du upplever illamående som varar länge, är intensivt eller återkommande, rekommenderas du att söka medicinsk hjälp för att fastställa orsaken och få rätt behandling.

'Postoperativt illamående och kräkning' (POI) är en vanlig biverkan efter operationer under narkos. Illamående kan vara kännbar som yrsel, svansjuka eller magsmärtor, medan kräkningar innebär att maginnehållet tas upp genom munnen. POI orsakas av en kombination av faktorer, till exempel påverkan av anestesimedel, sänkt blodtryck under operationen och rörelser i buken under operationen. POI kan också bero på sjukdomen eller skadan som behandlats under operationen. POI kan vara obehagligt för patienten och kan försena den tidiga efteroperationella återhämtningen. Det finns flera metoder för att förebygga och behandla POI, till exempel genom att ge patienten läkemedel som motverkar illamående och kräkningar innan operationen eller efter operationen.

Proklorperazin är ett typiskt antipsykotiskt läkemedel som tillhör gruppen phenothiaziner. Det används främst för behandling av allvarliga psykoser, schizofreni och manisk depression samt för att behandla svår yrsel och illamående (så kallad kinetos eller sjössjuka).

Proklorperazin fungerar genom att blockera dopaminreceptorer i hjärnan, vilket hjälper att minska psykotiska symtom som hallucinationer och förvirring. Det kan också hjälpa att reducera illamående genom att påverka det del av nervsystemet som kontrollerar känslan av yrsel och illamående.

Läkemedlet ges vanligen peroral (som en tablett eller en läkemedelsflüssa) eller som en intramuskulär injektion. Några vanliga biverkningar inkluderar trötthet, yrsel, torr mun och förändringar i sömnen. Mer allvarliga biverkningar kan omfatta rörelseproblem, förhöjt puls, förändringar i blodtrycket och försämrad leverfunktion.

Det är viktigt att använda proklorperazin under kontroll av en läkare på grund av riskerna för allvarliga biverkningar och för att säkerställa att det används i rätt dos och för rätt tillstånd.

Metoclopramid är ett läkemedel som används för att behandla symptomen vid bland annat gastroesofageal reflux sjukdom (GERD), mag- och tarmsjuka, samt efter operationer för att hjälpa matsmältningssystemet att fungera normalt. Det är också vanligt som ett preventivmedel mot åksjuka.

Metoclopramid är en dopaminreceptorantagonist och serotoninreceptoragonist, vilket betyder att det blockerar dopaminreceptorer och aktiverar serotoninreceptorer i mag-tarmkanalen. Detta ökar tonus och peristaltik (kontraktioner) i magmuskulaturen, öppnar ösophagussphinktern (en muskel som kontrollerar öppningen mellan matstrupen och magsäcken), och förhindrar återflöde av maginnehåll till matstrupen.

Läkemedlet ges vanligen peroralt (som en tablett eller en läkemedelslösning att dricka) men kan också ges som en injektion när snabb verkan behövs. Vanliga biverkningar inkluderar trötthet, yrsel, och känsla av rastlöshet. Allvarligare biverkningar kan vara extrapyramidala bieffekter (dystonier, akatisi, och tardiva dyskinesier) samt ökad prolaktinnivåer, vilket kan leda till symptom som galnorrhoe och amenorrhoe.

Droperidol är ett starkt neuroleptikum och antiemetikum, som tillhör gruppen bensamider. Det används vanligen för att behandla allvarliga illamående och kräkningar (emesis), samt vid bedövning och smärtlindring i samband med kirurgiska ingrepp. Droperidol fungerar genom att blockera dopaminreceptorer i hjärnan, vilket kan leda till sedering, dissociation och ibland även hallucinationer.

Läkemedlet kan ges via injektion eller som en tablett, men på grund av risk för allvarliga biverkningar, såsom QT-avstängning (förlängd hjärtcykel), rekommenderas det ofta att använda andra läkemedel istället. Droperidol skall endast ges under medicinskt övervakad situation och efter en noggrann vikning av patientens hälsotillstånd, mediciner och eventuella allergier.

Granisetron är ett läkemedel som används för att behandla illamående och kräkningar. Det är en selektiv serotoninreceptorantagonist (5-HT3-receptorantagonist) och fungerar genom att blockera 5-HT3-receptorer i mag-tarmsystemet och hjärnan. Dessa receptorer spelar en viktig roll i utlösandet av illamående och kräkningar, särskilt som ett resultat av kemoterapi eller strålbehandling vid cancerbehandling.

Granisetron ges vanligtvis som intravenös injektion eller som oralt intaget tabletform. Det är effektivt för att reducera akut och fördröjd kräkningar, och kan användas ensamt eller i kombination med andra antikräkmedel beroende på patientens behov.

Sidan som läkemedelsföretaget AstraZeneca har är en bra källa för mer information om Granisetron:

Fentiaziner är en klass av läkemedel som används huvudsakligen inom psykiatrin för behandling av sjukdomar såsom schizofreni och depression. De är typiska antipsykotika och agonister/antagonister till dopaminreceptorer. Fentiaziner innefattar en rad olika kemiska substanser, men de har alla en fentiazinring i sin struktur. Exempel på fentiazinder är klorpromazin, perphenazin och trifluoperazin.

Fentiaziner fungerar genom att blockera dopaminreceptorer i hjärnan, vilket kan hjälpa att reducera positiva symtom såsom hallucinationer och delirium samt negativa symtom som sociala tillbakadraganden och apati. Dessa läkemedel kan också ha en viss sedativ effekt och används ibland för behandling av aggressivt beteende eller sömnsvårigheter.

Det är viktigt att notera att fentiaziner kan ha en rad biverkningar, inklusive rörighet, torr mun, yrsel och lågt blodtryck. I vissa fall kan de också orsaka mer allvarliga biverkningar som tardiv dyskinesi (en rörelseorder) eller neuroleptisk mjukgörning (förlust av muskeltonus). Läkemedlen ska användas under kontroll av en läkare och patienten bör övervakas för eventuella biverkningar.

"Anticipatory vomiting" är en form av kräkning som inträffar i förväg av en behandling eller situation som vanligtvis orsakar kräkningar hos en individ. Detta fenomen uppstår ofta hos patienter som har genomgått kemoterapi och har lärt sig att associera behandlingsprocessen med illamående och kräkningar.

I medicinska sammanhang kan definitionen vara: "En reflexiv, ofta betingad akt av kräkning som föregår en känd stimulus, såsom en specifik behandling eller situation, vanligtvis på grund av tidigare negativa erfarenheter av denna stimulus."

Akupressur är en komplementär behandlingsform som innebär att tryck utövas på specifika punkter, akupunkturpunkter, på kroppen. Syftet är att stimulera energyflödet i kroppen och främja balans och välbefinnande. Akupressur bygger på samma teorier som den traditionella kinesiska medicinen (TCM) och akupunkturen, där det anses finnas en energilinje, eller mera, i kroppen som kallas meridianer.

Enligt TCM flyter livsenergin, Qi, genom dessa meridianer och när denna flöde störs kan sjukdom uppstå. Genom att applicera tryck på de specifika akupunkturpunkterna längs med meridianerna kan energiflödet återställas och balans upprätthållas i kroppen.

Akupressur används ofta för att lindra smärta, stress, sömnsvårigheter, illamående och andra vanliga klagomål. Det är viktigt att notera att akupressur inte ska ersätta konventionell medicinsk behandling utan kan vara en komplementär metod till den.

'Serotonin 5-HT3 Receptor Antagonists' er en type av läkemedel som blockerar serotoninreceptorer av typen 5-HT3. Dessa läkemedel används främst för att behandla illamående och kräkningar, särskilt orsakade av kemoterapi vid cancersjukdomar eller efter operationer. De fungerar genom att blockera serotoninreceptorerna i mag-tarmkanalen, vilket reducerar impulserna som orsakar kräkningar och illamående. Exempel på läkemedel inom denna grupp är ondansetron (Zofran), granisetron (Kytril) och palonosetron (Aloxi).

En serotoninblockerare, även känd som serotoninantagonist, är ett läkemedel eller substans som blockerar effekterna av signalsubstancen serotonin i centrala nervsystemet (hjärnan och ryggmärgen). Serotonin är en signalsubstans som överför signaler mellan nervcellerna och spelar en viktig roll i stämningsreglering, sömn, aptit, smärta och impulskontroll.

Serotoninblockerare används ofta för att behandla psykiatriska tillstånd som depression, ångest, schizofreni och tvångssyndrom. De kan också användas för att behandla sjukdomar som ger upphov till illamående och kräkningar, såsom cancerbehandlingar och migrän.

Det finns olika typer av serotoninblockerare, inklusive typiska antipsykotiska läkemedel (till exempel haloperidol), atypiska antipsykotiska läkemedel (till exempel risperidon och olanzapin) och specifika serotoninreceptorantagonister (till exempel ondansetron och granisetron). Varje typ av serotoninblockerare har olika verkan på de olika typerna av serotoninreceptorer i hjärnan, vilket ger upphov till deras specifika läkemedelsverkningar.

Neurokinin-1 (NK-1) receptor antagonists are a class of drugs that block the action of substance P, a neuropeptide involved in pain transmission and inflammation. These drugs work by binding to NK-1 receptors found on nerve cells, preventing substance P from activating them and transmitting pain signals. NK-1 receptor antagonists have been studied for their potential use in treating various conditions associated with pain and inflammation, such as migraine headaches, depression, and irritable bowel syndrome. Some examples of NK-1 receptor antagonists include aprepitant, fosaprepitant, and rolapitant.

Akupunkturer är specifika punkter på kroppen som används inom akupunktur, en traditionell kinesisk medicinsk behandlingsmetod som inbegriper att sticka igennom huden med små nålar i syfte att stimulera dessa akupunkter. Enligt den traditionella kinesiska medicinen är akupunkterna kopplade till energilinjer, eller mer korrekt "meridianer", som löper genom kroppen och styr olika fysiologiska funktioner. Genom att stimulera specifika akupunkter kan denna energi (Qi) påstås balanceras och sjukdomar botas eller lindras.

I en modern medicinsk kontext är mekanismerna bakom akupunktur mindre klarlagda, men det finns evidens som stöder att den kan vara effektiv för vissa smärtbehandlingar och andra medicinska tillstånd. Det har föreslagits att akupunkturen verkar genom att påverka nervsystemet, muskler, benvävnad och kroppens egna opioider (smärtlindrande ämnen).

Det är viktigt att notera att det inte finns en allmänt accepterad anatomisk eller fysiologisk grund för akupunkturpunkterna i den västerländska medicinen, men de kan fortfarande vara effektiva som en del av en komplementär behandlingsmetod.

Dexametason är ett starkt syntetiskt kortikosteroid, som används för att behandla en rad olika medicinska tillstånd, såsom inflammatoriska sjukdomar, autoimmuna störningar och allergier. Det fungerar genom att minska aktiviteten hos immunsystemet och påverkar därmed kroppens inflammatoriska svar.

Dexametason har en stark verkan och används ofta i lägre doser än andra kortikosteroider, eftersom det behövs mindre för att uppnå den önskade effekten. Det kan ges oralt, intravenöst eller som topisk behandling beroende på tillståndet och patientens individuella behov.

Liksom med andra kortikosteroider kan långvarig användning av dexametason leda till biverkningar, såsom ökad risk för infektioner, ökad svaghet i musklerna och benen, försämrad ämnesomsättning, höjd blodtryck och förhöjda blodsockernivåer. Därför bör användningen av dexametason övervakas noga och avbrytas så snart som möjligt för att undvika långvariga komplikationer.

"Cellular engraftment" refers to the process by which cells or tissues are transplanted into a patient's body and establish themselves within the recipient's tissue. This is an important concept in regenerative medicine, where cells such as stem cells may be used to replace or repair damaged or diseased tissues.

During cellular engraftment, the donor cells must migrate to the site of injury or damage, adhere to the extracellular matrix, and differentiate into the appropriate cell type. They must also establish a blood supply to receive nutrients and oxygen, and evade the recipient's immune system to avoid rejection.

The success of cellular engraftment depends on various factors, including the type and quality of the donor cells, the method of delivery, and the condition of the recipient's tissue. Efficient and safe cellular engraftment is a critical challenge in regenerative medicine, as it can have significant implications for the treatment of various diseases and conditions, such as cancer, diabetes, heart disease, and neurological disorders.

"Dubbelblindmetod" er en forskningsmetode brukt i kliniske prøver og eksperimenter, der begge parter involvert - forsøkspersonen og forskeren/undersøkeren - ikke kjenner til hvilken behandling eller kontrollgruppe forsøkspersonen er tildelt. Dette gjør det mulig å unngå subjektive fordommer og forventninger som kan påvirke resultatene av eksperimentet.

I en dobbelblind studie, blir identiteten til den behandling eller placebo som er tildelt hver deltaker skjult både fra deltakeren og undersøkelsesleder. En uavhengig tredje part forvarer koden til behandlingsgruppen før studien starter, og denne koden blir ikke avslørt før analysen av dataene er fullført. På denne måten sikres at forskeren ikke kan påvirkes av noen forventninger de har til hvorvidt en bestemt behandling vil være mer effektiv enn en annen, og at deltakeren ikke blir beinflusert i sin opplevelse eller beskrivelse av symptomer eller sider ved å kjenne til om de får en egentlig behandling eller en placebo.

Dobbelblindmetoden er en viktig metode for å redusere risikoen for bias og forsikre at resultatene av en undersøkelse er pålitelige og reproducerbare.

En tumör är en abnorm och oftast ocontrollerad tillväxt av celler i eller på kroppen. Tumörer kan vara godartade (benigna) eller elakartade (maligna). Godartade tumörer växer lokalt och tenderar att inte sprida sig till andra delar av kroppen, medan elakartade tumörer kan infiltrera omgivande vävnad och metastasera, det vill säga sprida sig via blod- eller lymfkärlen till andra delar av kroppen.

Elakartade tumörer kan vara cancer i olika former, såsom carcinom, sarcom, leukemi och lymfom. Dessa typer av tumörer har olika orsaker, behandlingsmetoder och prognoser beroende på vilken typ av cell som är involverad och hur aggressivt tumören växer.

Det är viktigt att upptäcka och behandla elakartade tumörer i tid för att öka chanserna till fullständig bot eller förlängt överlevnad.

Postoperativ smärta definieras som smärta som uppstår eller förvärras i samband med kirurgiska ingrepp och varar under de efterföljande dagarna. Det kan variera i intensitet från mild till stark, beroende på typen av operation och individuella skillnader hos patienter. Postoperativ smärta kan ha negativa effekter på patientens rehabilitering, lungfunktion, sömn, humör och allmänt välbefinnande. Rätt behandling och smärtbehandling är därför viktigt för att underlätta patientens återhämtning efter operationen.

Cisplatin är ett läkemedel som används för att behandla cancer. Det är en platinakomplex, vilket betyder att det innehåller en atom av metallen platinum. Cisplatin fungerar genom att skada DNA i cancerceller, vilket stoppar celldelningen och dödar cellerna.

Läkemedlet ges vanligtvis som intravenös infusion (dropp) och används ofta tillsammans med andra cancerläkemedel som del av en kombinerad behandling. Cisplatin kan användas för att behandla flera olika typer av cancer, till exempel testikelcancer, livmoderhalscancer, äggstockscancer och huvud- och halscancer.

Samtliga läkemedel har biverkningar och cisplatin är inget undantag. Några vanliga biverkningar av cisplatin inkluderar illamående, kräkningar, hörselförlust, nefropati (skada på njurarna) och nervskador. Dessa biverkningar kan vara allvarliga och behöver i allmänhet hanteras aktivt under behandlingen.

Läkemedelstillförsel, även kallat medicineringsschema eller medicinsk behandling, är en individuell plan för intaget av läkemedel. Det inkluderar information om vilka läkemedel som ska tas, doseringen, taktdelningen (hur ofta per dag), varaktigheten och eventuella speciella instruktioner eller varningar.

Läkemedelstillförselscheman är viktiga för att säkerställa att patienten får rätt läkemedel i rätt dos och till rätt tid, för att uppnå den terapeutiska effekten och undvika biverkningar eller komplikationer. De kan vara skrivna av läkare, apotekare eller sjuksköterskor och delas ut till patienten tillsammans med ett recept eller vid en kontrollbesök.

Det är viktigt att följa läkemedelstillförselschemat noga och inte avvika från instruktionerna utan att först diskutera det med vården, eftersom det kan ha allvarliga konsekvenser för patientens hälsa.

"Behandlingsresultat" er en betegnelse for hvordan en pasient reagerer på en behandling. Det kan inkludere forbedringer i symptomer, funksjon og kvalitet av liv, men også potentiale bivirkninger eller komplikasjoner til behandlingen. Behandlingsresultatet må ofte evalueres over tid for å kunne avgjøre om behandlingen er effektiv og om det er behov for justeringer i terapeutisk strategi.

Kombinationstherapie mit Zelltherapeutika bezieht sich auf die Anwendung von zwei oder mehr Arten von Zelltherapeutika, die zusammen verwendet werden, um eine Krankheit oder Erkrankung zu behandeln. Zelltherapeutika sind medizinische Produkte, die lebende Zellen enthalten und dazu bestimmt sind, bei, in oder mit dem menschlichen Körper angewendet zu werden, um eine therapeutische Wirkung zu erzielen.

Die Kombinationstherapie mit Zelltherapeutika kann auf verschiedene Arten durchgeführt werden, wie zum Beispiel:

* Die Kombination von Stammzellen und genetisch modifizierten Zellen, um eine spezifische therapeutische Wirkung zu erzielen.
* Die Kombination von zwei oder mehr Arten von Stammzellen, um die Vorteile jeder Art von Stammzelle zu nutzen und eine verbesserte therapeutische Wirkung zu erzielen.
* Die Kombination von Zelltherapeutika mit anderen Arten von Therapien, wie zum Beispiel Chemotherapie oder Strahlentherapie, um die Wirksamkeit der Behandlung zu erhöhen und gleichzeitig Nebenwirkungen zu minimieren.

Die Kombinationstherapie mit Zelltherapeutika ist ein aktives Forschungsgebiet in der Medizin, insbesondere in Bereichen wie Onkologie, Neurologie und degenerative Erkrankungen. Es gibt bereits einige zugelassene Produkte, die auf dieser Art von Therapie basieren, und es wird erwartet, dass in den kommenden Jahren weitere Produkte auf den Markt kommen werden.

En dos-respons kurva är en grafisk representation av hur effekten av ett läkemedel varierar beroende på dosen. Kurvan visar den önskvärda effekten som ökar med ökande dos, tills en toppnivå nås där ytterligare ökning av dosen inte ger någon extra effekt. Vid högre doser kan läkemedlet bli skadligt och orsaka biverkningar, vilket resulterar i att kurvan börjar dalande.

Den optimala dosen av ett läkemedel är ofta den lägsta effektiva dosen som ger önskad terapeutisk effekt med minsta möjliga risk för biverkningar. Dos-respons kurvor används ofta vid utformning och planering av kliniska prövningar för att fastställa läkemedels säkerhet, effektivitet och optimal dosering.

"Prospektiva studier" är en typ av forskningsdesign inom epidemiologi och klinisk forskning. Den innebär att data insamlas prospektivt, det vill säga efter ett bestämt datum och framåt, medan deltagarna fortfarande är i livet och studeras över en viss tidsperiod. Detta står i kontrast till retrospektiva studier, där data insamlas genom att granska redan existerande data eller dokument från tidigare händelser.

Prospektiva studier kan vara antingen kohortstudier eller longitudinella studier. I en kohortstudie följs två eller flera grupper med deltagare som har olika exponeringar för en viss riskfaktor över tid, och man jämför huruvida de utvecklar en viss sjukdom eller inte. I en longitudinell studie följs en population under en längre tidsperiod för att undersöka hur förändringar i olika variabler relaterar till hälsoutfall eller andra utgångar.

Prospektiva studier anses ofta ge starkare bevis som stöd för orsakssamband än retrospektiva studier, eftersom de minskar risken för återblickars bias och ger möjlighet att kontrollera för konfoundingare. Dock kan de vara tidskrävande och dyra att genomföra.