Adrenerga betablockerare
Karteolol
Betaxolol
Propranolol
beta-adrenerga receptorer
Adrenerga betastimulerare
Isoproterenol
Encyklopedier, principer
beta-2-adrenerga receptorer
Receptorer, adrenerga
beta-1-adrenerga receptorer
Alfaadrenerga receptorer
Alfa-2-adrenerga receptorer
Högt blodtryck
Lunghypertoni
Blodtryckssänkande medel
Hypertoni, renal
Adrenerga betablockerare är en grupp läkemedel som blockerar effekterna av adrenalin och noradrenalin på beta-receptorerna i kroppen. Dessa receptorer finns bland annat i hjärtat, lungorna, levern och blodkärlen.
När betablockerare binder till beta-receptorerna förhindrar de att adrenalin och noradrenalin stimulerar dem, vilket sänker pulsens hastighet, minskar blodtrycket och reducerar arbetet som hjärtat behöver göra. Betablockerare används ofta för att behandla olika typer av hjärt-kärlsjukdomar, såsom högt blodtryck, kärlkramp (angina pectoris) och hjärtsvikt. De kan också användas för att behandla rytmstörningar i hjärtat, migrän och vissa former av skakningar.
Det finns två typer av beta-receptorer i kroppen: beta-1 och beta-2. Beta-1-receptorerna finns främst i hjärtat och kontrollerar dess frekvens och kontraktionsstyrka, medan beta-2-receptorerna finns i bland annat lungorna, levern och blodkärlen och reglerar andningen, glukosomsättning och vasodilatation. Betablockerare kan vara selektiva eller icke-selektiva beroende på om de endast blockerar beta-1-receptorerna (selektiva) eller också blockerar både beta-1- och beta-2-receptorerna (icke-selektiva).
Exempel på vanligt använda betablockerare inkluderar atenolol, metoprolol, bisoprolol och propranolol.
Karteolol är ett läkemedel som tillhör kategorin betablockerare, som används för att behandla glaukom och högt blodtryck. Det fungerar genom att blockera effekterna av adrenalin (epinefrin) på hjärtat och andra delar av kroppen. När det används för att behandla glaukom, hjälper karteolol att minska ögats tryck genom att reducera produktionen av vätska inne i ögat.
Läkemedlet ges vanligen som ögontröppel och bör användas enligt den specifika instruktionen från läkaren eller apotekaren. Vanliga biverkningar kan inkludera irritation i ögat, trötta ögon och ljuskänslighet. I sällsynta fall kan allvarligare biverkningar uppstå, såsom andningssvårigheter, yrsel eller hjärtproblem. Om du upplever några av dessa symptom bör du kontakta din läkare omedelbart.
Det är viktigt att inte sluta använda karteolol utan första att prata med din läkare, eftersom abrupt avslutande kan leda till en ökning av ögats tryck och därmed öka risken för skada på synen. Dessutom bör du informera din läkare om alla andra mediciner du tar, inklusive över-den-tållande läkemedel, eftersom karteolol kan interagera med andra mediciner och orsaka allvarliga biverkningar.
Betaxolol är ett beta-blockerande läkemedel som används för att behandla glaukom och ögontryck. Det fungerar genom att minska produktionen av vätska i ögat, vilket hjälper att sänka ögontrycket. Betaxolol tillhör en grupp läkemedel som kallas selektiva beta-1 blockare, vilket betyder att de främst påverkar den del av det autonoma nervsystemet som kontrollerar hjärtat och blodkärlen. På så sätt har betaxolol mindre effekt på andningen jämfört med andra beta-blockerande läkemedel.
Läkemedlet ges vanligen som ögondroppar en till två gånger per dag, och det bör användas under en läkares övervakning eftersom det kan orsaka biverkningar som trötthet, yrsel, huvudvärk och förändringar i synen. Betaxolol är inte rekommenderat under graviditet eller amning, och det bör undvikas hos personer med särskilda hälsotillstånd som astma, diabetes och svår hjärtsjukdom.
Propranolol är ett beta-blockerande läkemedel, vilket betyder att det blockerar effekterna av adrenalin och noradrenalin i kroppen. Det gör så genom att binda till beta-receptorerna i hjärtat och blodkärlen, vilket sänker pulsen, minskar blodtrycket och förhindrar certaina hjärtarytmier. Propranolol används vanligen för behandling av olika typer av hjärtsjukdomar, hypertension (högt blodtryck), sjuka fingrar eller tår på grund av dålig cirkulation (Raynauds sjukdom) och vissa former av migrän. Det kan även användas för att behandla oro och ångest, eftersom det minskar hjärtslaget och andningsfrekvensen, vilket kan ha en lugnande effekt.
Beta-adrenergiska receptorer är en typ av G-proteinkopplade receptor som aktiveras av katekolaminer, neurotransmittorer och hormoner såsom adrenalin och noradrenalin. Dessa receptorer delas in i tre huvudgrupper: beta-1, beta-2 och beta-3.
Beta-1-receptorerna finns främst i hjärtat och stimulering av dessa receptorer ökar hjärtats frekvens och kontraktionsstyrka. Beta-2-receptorerna återfinns huvudsakligen i lungorna, musklerna, levern och blodkärlen och deras aktivering orsakar relaxation av glatt muskulatur och ökat bronkiodilatation. Beta-3-receptorerna finns främst i fettvävnad och stimulering av dessa receptorer ökar lipolysen, vilket leder till att kroppen bryter ner fett för energi.
Beta-adrenerga receptorer är viktiga mål för läkemedel som används för behandling av olika sjukdomar såsom astma, hjärt failure och övervikt.
"Adrenergic beta-stimulators" är en grupp läkemedel som aktiverar betareceptorerna i det sympatiska nervsystemet, vilket leder till en ökad produktion och release av katolaminer (t.ex. adrenalin och noradrenalin). Detta resulterar i en varierande effekt beroende på vilken subtyp av betareceptor som aktiveras.
Generellt kan sägas att betastimulerare har effekter som inkluderar ökad hjärtrytmsfrekvens, ökad kontraktilitet hos hjärtmuskulaturen, bronkiodilatation (vid aktivering av bet2-receptorer), och lipolys (fettnedbrytning). Dessa läkemedel används ofta för att behandla astma, kronisk obstruktiv lungsjukdom (COPD), bradykardi (långsam hjärtrytm) och hypotension (lågt blodtryck).
Exempel på betastimulerande läkemedel inkluderar:
* Albuterol (Salbutamol)
* Terbutalin
* Metaproterenol
* Fenoterol
* Isoprenaline
Det är viktigt att notera att överaktivering av betareceptorerna kan leda till biverkningar som tremor, nervositet, sömnlöshet, och i extrema fall kardiovaskulära komplikationer såsom förhöjt hjärtfrekvens, högt blodtryck och i värsta fall hjärt rytm rubbningar.
Isoproterenol är ett syntetiskt läkemedel som tillhör kategorin beta-2-adrenergika. Det verkar genom att aktivera beta-2-adrenerga receptorer, vilket orsakar en ökning av intracellulärt cyklisk AMP (cAMP) och i sin tur leder till en relaxering av glatt muskulatur och en ökad kronisk hjärtfrekvens.
Isoproterenol används vanligtvis för att behandla bradykardi (långsam hjärtslag), bronkiell astma och andra lungsjukdomar som orsakas av bronkiell spasm. Det kan också användas för att diagnostisera och behandla certaina typer av hjärtblock.
Sidan effekterna av isoproterenol är starka, bör det endast användas under kontrollerade medicinska omständigheter och under nära övervakning av en läkare.
"Encyclopedias are comprehensive reference works containing information on a wide range of topics. They are typically organized in alphabetical order and provide concise summaries of facts, concepts, and knowledge in various fields such as science, history, literature, philosophy, and arts. The principles behind the creation of encyclopedias include accuracy, objectivity, and authority, with contributions from experts in their respective fields. Encyclopedias serve as a valuable resource for researchers, students, and general readers seeking reliable information on a wide array of subjects."
Beta-2-adrenergiska receptorer är en typ av G-proteinkopplade receptor som aktiveras av katekolaminer, framför allt adrenalin och noradrenalin. När agonist (till exempel adrenalin) binds till beta-2-adrenerga receptorer aktiveras en signalkaskad som leder till ökad intracellulär cAMP, vilket i sin tur aktiverar proteinkinas A, som får effekter på celldelen.
Beta-2-adrenerga receptorer finns främst i muskelceller (bronkioler, hjärta och blodkärl), lever, bukspottkörtel, och fettvävnad. De är involverade i en rad fysiologiska processer som bronkiodilatation, ökat myokardkontraktilitet, ökad hjärtfrekvens, lipolys, glukoneogenes och glykogenolyse.
Dessa receptorer är också målet för flera läkemedel som används för att behandla astma, kronisk obstruktiv lungsjukdom (COPD), hjärt-lungsjukdom och andra medicinska tillstånd. Exempel på sådana läkemedel är salbutamol, terbutalin, formoterol och indacaterol.
Adrenergiska receptorer är proteiner i cellmembranet hos däggdjur som binder till signalsubstanser kända som catekolaminer, vilka inkluderar neurotransmittorn noradrenalin och hormonet adrenalin (epinefrin). Adrenergiska receptorer är viktiga i regleringen av en rad fysiologiska processer, såsom hjärt-kärlsystemet, andningssystemet, metabolismen och det centrala nervsystemet.
Det finns två huvudsakliga typer av adrenergiska receptorer: alfa-adrenergiska receptorer (α-AR) och beta-adrenergiska receptorer (β-AR). Varje typ kan delas upp i flera undertyper med olika funktioner.
* Alfa-1-adrenergiska receptorer är involverade i kontraktion av glatt muskulatur, ökat blodtryck och pupillvidgning.
* Alfa-2-adrenergiska receptorer reglerar bland annat releasen av noradrenalin från sympatiska nervändar och har en inhibiterande effekt på insulinsekreteringen från bukspottkörteln.
* Beta-1-adrenergiska receptorer stimulerar hjärtverksamheten, ökar frekvensen och styrkan av hjärtslaget samt ökar reninsekretionen från njurarna.
* Beta-2-adrenergiska receptorer orsakar relaxation av glatt muskulatur i bronker, blodkärl och gallgångar, samt stimulerar glykogenolysen i levern.
Läkemedel som påverkar adrenergiska receptorer används för att behandla en rad medicinska tillstånd, såsom astma, hjärtsvikt, hypotension och glaukom.
Beta-1-adrenergiska receptorer är en typ av G-proteinkopplade receptor som aktiveras av katekolaminer, specifikt adrenalin och noradrenalin. När dessa hormoner binder till beta-1-adrenergiska receptorer i hjärtmuskulaturen ledar det till en ökning av frekvensen och styrkan på hjärtslaget, samt en ökad kontraktilitet (styrka) hos hjärtat. Dessa effekter är viktiga för att reglera kroppens svar på stress och fysisk aktivitet.
Läkemedel som blockerar beta-1-adrenergiska receptorer, så kallade betablockerare, används vanligen för behandling av olika hjärtsjukdomar, till exempel högt blodtryck, hjärtklappning och efter en hjärtinfarkt.
Alpha-adrenergic receptors are a type of adrenergic receptor that bind to the neurotransmitter noradrenaline (norepinephrine) and the hormone adrenaline (epinephrine). These receptors are found in the nervous system and other tissues throughout the body. There are two main subtypes of alpha-adrenergic receptors, known as alpha-1 and alpha-2.
Alpha-1 adrenergic receptors are found in various tissues, including blood vessels, the heart, the liver, and the genitourinary system. When activated, they cause vasoconstriction (the narrowing of blood vessels), an increase in heart rate and contractility, and relaxation of the detrusor muscle in the bladder.
Alpha-2 adrenergic receptors are found in the brain, the heart, and the sympathetic nervous system. When activated, they cause vasoconstriction, inhibition of insulin secretion, and decreased release of norepinephrine from nerve terminals. They also play a role in regulating the release of certain hormones and neurotransmitters.
Both alpha-1 and alpha-2 adrenergic receptors are important targets for the treatment of various medical conditions, including hypertension, benign prostatic hyperplasia, and anxiety disorders.
Alpha-2-adrenergiska receptorer är en typ av G-proteinkopplade receptor som aktiveras av noradrenalin och adrenalin. När dessa hormoner binder till alpha-2-adrenergiska receptorer i cellytan, ledde detta till en inhibition av adenylatcyklasaktiviteten och minskning av intracellulära cAMP-nivåer. Detta resulterar i en varierande effekt beroende på vilken typ av cell alpha-2-adrenergiska receptorer finns på, men kan innebära vasokonstriktion, minskad neurotransmission och nedsatt insulinsekretion.
I medicinskt hänseende är alpha-2-adrenerga receptorer viktiga mål för läkemedel som används för att behandla olika sjukdomar, till exempel blodtryckssänkande medel och smärtstillande medel.
'Högt blodtryck' (hypertension) definieras som en varaktig ökning av systoliskt blodtryck över 140 mmHg och/eller diastoliskt blodtryck över 90 mmHg. Det är värt att notera att dessa gränser kan variera något beroende på individuella faktorer och ålder. I alla fall rekommenderas åtgärder för att minska blodtrycket om det uppmätts över 130/80 mmHg vid flera tillfällen. Högt blodtryck kan vara ett potentialt livshotande tillstånd eftersom det ökar risken för allvarliga hälsoeffekter som stroke, hjärtinfarkt och njursvikt.
'Blodtryck' är ett medicinskt begrepp som refererar till den kraft som utövas av blodet mot kärlväggarna i de artärer som försörjer kroppen med syre- och näringsriktigt blod. Blodtrycket mäts vanligtvis i millimeter kvicksilver (mmHg) och består av två värden: systoliskt blodtryck och diastoliskt blodtryck.
Systoliskt blodtryck är det högsta trycket som uppnås under hjärtats slag, när kamrarna kontraherar och pumpar ut blodet i kroppen. Detta inträffar vanligtvis vid ungefär 120 mmHg under normala förhållanden.
Diastoliskt blodtryck är det lägsta trycket som uppnås under hjärtats slag, när kamrarna vilar och fylls på med blod. Detta inträffar vanligtvis vid ungefär 80 mmHg under normala förhållanden.
Dessa två värden tas tillsammans som ett totalblodtryck, till exempel 120/80 mmHg, och ger en indikation på individens kardiovaskulära hälsa. Högt blodtryck, även kallat hypertension, kan öka risken för allvarliga hälsoproblem som hjärtinfarkt, stroke och njursvikt.
Lunghypertoni, også kjent som pulmonale hypertoni, er en tilstand der artæriene i lungene har forhøydt trykk. Det vil si at det er for stort motstand i de blodkarrene som fører blodet fra hjertet og ut til lungene. Dette kan føre til at hjertet må arbeide hardere for å pumpe blodet rundt, og kan med tiden føre til hjertesvikt.
Lunghypertoni kan være primær eller sekundær. Primær lunghypertoni betyr at det ikke finnes en klar årsak til sykdommen, mens sekundær lunghypertoni betyr at det er en underliggende medisinsk tilstand som forårsaker trykkets øking.
Symptomer på lunghypertoni kan inkludere tranghet ved aktivitet, hoste, trøkkende brystpine, utmattelse og benøvendhet. Diagnosen stilles vanligvis ved hjelp av en røntgenundersøkelse, lungfunksjonstest, EKG eller hjertulsound. Behandlingen vil typisk inkludere medisinsk behandling, men kan også omfatte operasjon i vanskefulle tilfeller.
"Blodtryckssänkande medel" är en benämning på läkemedel som används för att sänka ett patient's blodtryck. Detta görs vanligtvis genom att vidga blodkärlen, minska hjärtans arbetsbelastning eller påverka salt- och vattenbalansen i kroppen. Exempel på sådana läkemedel inkluderar ACE-hämmare, ARB:s, kalciumkanalblockerare, diuretika och betablockare. Genom att sänka blodtrycket kan dessa mediciner hjälpa till att förebygga eller behandla sjukdomar som hypertension (högt blodtryck), hjärtinfarkt, stroke och njurförsämring.
Renal hypertoni, även känt som sköldkörtelhypertoni, är ett tillstånd där njurarna producerar urin med högre koncentration av salt (natrium) än normalt. Detta leder till en ökad mängd vätska som absorberas tillbaka till kroppen och en ökning av blodvolymen, vilket i sin tur kan leda till högt blodtryck (hypertoni).
Det är värt att notera att renal hypertoni inte ska förväxlas med primärt högt blodtryck eller essentiell hypertoni, som orsakas av en kombination av genetiska och miljömässiga faktorer. I stället är renal hypertoni ett sekundärt tillstånd som orsakas av någon underliggande sjukdom eller skada, såsom njursjukdomar, vissa läkemedel eller hormonella rubbningar.
För att diagnostisera renal hypertoni behövs vanligen en kombination av kliniska tester och undersökningar, inklusive blod- och urinprov, bilddiagnostik och ibland speciella funktionstester på njurarna. Behandlingen av renal hypertoni beror på underliggande orsaken till tillståndet, men kan innefatta förändringar i livsstilen, ändringar i medicinering och i vissa fall specifika behandlingsmetoder för den underliggande sjukdomen.
En blodtrycksmätning är en medicinsk undersökning där man mäter det tryck som blodet utövar på kärlväggarna i artärerna, vanligtvis i de stora blodkärlen i armarna. Detta ger två värden: systoliskt blodtryck (det högsta trycket under hjärtats slag) och diastoliskt blodtryck (det lägsta trycket mellan hjärtslag). Blodtrycksmätning används ofta som ett screeningverktyg för att upptäcka högt blodtryck, som kan leda till allvarliga hälsoproblem om det inte behandlas.
Adrenerga receptorer
Hypertoni
Betablockerare
Propranolol
Kronotrop
Trijodtyronin
Giftstruma
Adrenerga receptorer - Wikipedia
Hypertoni - Wikipedia
Äldres läkemedelsanvändning - hur kan den förbättras?
Betablockerare - Wikipedia
Neurologi - Region Blekinge
Levothyroxine Biverkningar - STEROID SENTER
Tyroxin för viktminskning: applicering och recensioner - Jod
Propranolol Accord, Filmdragerad tablett 40 mg (Vit till benvit rund, bikonvex, filmdragerad tablett märkt "AL" på den ena...
Selektiva betablockerare3
- De är målet för s.k. selektiva betablockerare. (wikipedia.org)
- De kan delas upp i selektiva betablockerare och generella. (wikipedia.org)
- Selektiva betablockerare binder enbart till betaadrenerga receptorer i hjärta och blodkärl . (wikipedia.org)
Receptorer15
- Adrenerga receptorer (AR) eller adrenoceptorer är en grupp proteiner på cellytorna i flera kroppsvävnader, vilka adrenalin och noradrenalin binder sig till så att dessa kan verka i sina målceller. (wikipedia.org)
- Alla adrenerga receptorer verkar på den glatta muskulaturen och kardiovaskulära systemet, inklusive hjärtat. (wikipedia.org)
- Alfa-1-adrenerga receptorer använder GQ- och G11-proteiner som ligand, vilka när de binder till sig katekolaminer fungerar sammandragande på den glatta muskulaturen. (wikipedia.org)
- Alfa-2-adrenerga receptorer använder Gi- och Go-proteiner som ligander. (wikipedia.org)
- Det finns tre former av alfa-2-adrenerga receptorer: α2AAR, α2BAR och α2CAR. (wikipedia.org)
- Beta-adrenerga receptorer indelas i tre grupper. (wikipedia.org)
- Så kallade betablockerare är antagonister eller omvända agonister till beta-adrenerga receptorer. (wikipedia.org)
- Beta-1-adrenerga receptorer finns i hjärtat, juxtaglomerulära apparaten, centrala nervsystemet och perifera nervsystemet, och är lika känsliga för adrenalin som för noradrenalin. (wikipedia.org)
- Beta-2-adrenerga receptorer är mer känsliga för adrenalin än noradrenalin, och finns mer utbrett i kroppen än beta-1, däribland i skelettmuskler, andningssystemet, kardiovaskulära systemet och urogenitala systemet. (wikipedia.org)
- Generella betablockerare har både beta-2- och beta-1-adrenerga receptorer som mål. (wikipedia.org)
- Beta-3-adrenerga receptorer finns i fettvävnaden där de framför allt binder till sig adrenalin, som påverkar fettomsättningen. (wikipedia.org)
- Vid giftstruma ökar antalet beta-adrenerga receptorer i hjärtat och hjärnan, men vid hypotyreos ökar antalet i levern. (wikipedia.org)
- Noradrenalinet verkar via adrenerga receptorer i amygdala under stress, där det påverkar bildningen av Det förekommer en intensiv forskning på hur betablockerare påverkar Se även: ATC-kod C07: Betareceptorblockerande medel. (web.app)
- betareceptorblockerare, β-receptorblockerare, betablockerare, som är i bruk som läkemedel verkar endera via både beta-1-receptorer och beta-2-receptorer. (web.app)
- Noradrenalinet verkar via adrenerga receptorer i amygdala under stress , där det påverkar bildningen av känslomässiga minnen genom att överföra impulser till hippocampus . (wikipedia.org)
Bruk2
- I vissa fall av hyperkortisolism sänker betablockerare kortisolnivåerna, [ 13 ] under långvarigt bruk. (wikipedia.org)
- Reboundfenomen: Om man abrupt avslutar behandling med betablockerare efter långvarigt bruk kan så kallat "reboundfenomen" uppstå. (wikipedia.org)
Blodtryck2
- Betablockerare används för behandling av en rad sjukdomar, bland annat högt blodtryck , hjärtarytmier , kärlkramp , glaukom , migrän och ångest . (wikipedia.org)
- Betablockerare kan ge motsatta symtom till vad de behandlar, dvs lågt blodtryck och försvagad hjärtverksamhet. (wikipedia.org)
Giftstruma2
- Det är vanligt med behandling med betablockerare vid upptäckt av giftstruma . (wikipedia.org)
- [ 11 ] Hos patienter med giftstruma, har betablockerare visat sig sänka nivåerna av trijodtyronin (T3). (wikipedia.org)
Verkar2
Nervsystemet1
- I alla sammanhang där sympatiska nervsystemet är hyperaktivt kan betablockerare användas. (wikipedia.org)
Adrenalin1
- Betablockerare är en receptorantagonist och blockerar adrenerga betareceptorer från att binda sin naturliga ligand , som är antingen adrenalin eller noradrenalin . (wikipedia.org)
Intensiv2
- Det förekommer en intensiv forskning på hur betablockerare påverkar minnesbildningen, med något motstridiga resultat, allt från att betablockerare försämrar minnet och kognitionen till att minnet förbättras. (wikipedia.org)
- [ 1 ] Kortvarigt och under intensiv stress sänker betablockerare minnesbildningen, men det är också möjligt att det skyddar minnesfunktionerna under långvarig, lågintensiv stress. (wikipedia.org)
Stress1
- [ 2 ] Betablockerare har på försök getts till personer med posttraumatisk stress , för att dämpa flashbacks och därigenom förbättra den medföljande nedsatta kognitionen , vilket är ett kontroversiellt användningsområde för betablockerare. (wikipedia.org)