Svavel (S) är ett icke-metalliskt grundämne som förekommer naturligt i naturen och är en essentiell näringsämne för levande organismer. Det är ett giftigt, illaluktande, gulaktigt gas vid rumstemperatur och omvandlas till en fast, vit substans under lägre temperaturer. Svavel förekommer i proteiner och som svavelkväveföreningar i levande växter och djur. Det används också inom industrin för att producera svavelsyra, kemikalier, gummi, pesticider och som desinfektionsmedel.

Svavelföreningar är kemiska föreningar som innehåller svavelatomer, ofta i form av en- eller multipelbundna svavel-svavelbindningar, och kan variera i sin komplexitet från enkla diatomiska molekyler som vätesulfid (H2S) till större, mer organiska molekyler som proteiner, där svavelföreningar som cystein och metionin är essentiella byggstenar.

Svaveldioxid, SO2, är en gasartig förening av svavel och syre som är en viktig luftförorening och kan ha negativ effekt på människors hälsa och miljön.

Svavelisotoper är varianter av grundämnet svavel, som har olika antal neutroner i kärnan och därmed också olika atommassor. Svavels atomnummer är 16, vilket betyder att alla svavelisotoper har 16 protoner i kärnan. De flesta naturligt förekommande svavelatomer har 18 neutroner, vilket ger upphov till den vanligaste svavelisotopen med en atommassa på 32 (S-32). Andra svavelisotoper som förekommer naturligt är S-33, S-34 och S-36, men de är betydligt mindre vanliga. Det finns också ett stort antal instabila, syntetiska svavelisotoper som saknar naturlig förekomst.

Sulfonamider, eller sulfa-preparat, är en grupp antibiotika som verkar genom att hibita bakteriens förmåga att syntetisera en essentiell aminosyra, dihydrofolsyra. De gör detta genom att tävla ut med paraminobenzoat (PABA) om platsen i enzymkomplexet för syntesen av folsyra. Sulfonamiderna har varit väl använda sedan 1930-talet och är effektiva mot många bakterier, inklusive stafylokocker, streptokocker och E. coli. De kan ges oralt eller parenteralt och används ofta i kombination med andra antibiotika för att behandla olika infektioner, såsom urinvägsinfektioner, hud- och webbinfektioner samt ögoninfektioner.

Senapsgas är ett giftigt larmgaser som innehåller en väteklorid-donator, vanligtvis klorväte (HCl), och som orsakar irritation och skador på slemhinnor när det andas in. Det användes som stridsgas under första världskriget.

I en enkel medicinsk definition, är "sulfider" kemiska föreningar som innehåller svavelatomer (S) i sin molekylstruktur, vanligtvis bundna till kol (C) i organiska sulfider eller till metaller i metalloorganiska sulfider. Organiska sulfider kan också benämnas "tioeter" och förekommer naturligt i vissa livsmedel som exempelvis vitlök och lök. Vissa sulfider kan ha farmakologisk aktivitet och användas inom medicinen, medan andra kan vara skadliga eller toxiska i högre koncentrationer.

"Tiosulfater" är ett samlingsnamn för salter av tiosulfatjonen, S2O3 2-, som är en svagt reducerande agent och används inom medicinen som ett antidot vid till exempel cyanidförgiftning. Den reagerar med cyanid i kroppen och omvandlar det till den mindre giftiga thiocyanatjonen.

"Svaveloxider" är en sammanfattande beteckning på de oorganiska föreningar som bildas när svavel (S) oxideras, det vill säga kombineras med syre (O). Dessa föreningar innehåller svavel i oxidationstillstånd +2, +4, +6 och högre. Exempel på svaveloxider är svaveldioxid (SO2), svaveltrioxid (SO3) och sulfater (SO4^2-). Svaveloxider kan vara gasformiga, vätskeformiga eller fasta beroende på deras sammansättning och temperatur. De är viktiga i många industriella processer och har också betydelse för miljön, eftersom de kan bidra till surt regn och luftföroreningar.

I en enkel medicinsk definition är en sulfat ett salt eller estrar av svavelig syra (H2SO4). Sulfater innehåller ofta svavel i oxidationstillstånd +6 och kan ha diverse farmakologiska effekter beroende på vilket ämne de är bundna till. Exempel på läkemedel som innehåller sulfatgrupper är magnesiumsulfat och natriumsulacrylat.

Chlorobi, även kända som gröna svavelbakterier, är en grupp fotosyntetiserande batterier som utför anoxygenn fototrof syntes med hjälp av bacterieklorofyll b. De är unika eftersom de använder sig av ett slags klorofyll som absorberar ljus i det nära infraröda spektret och har en speciell typ av fotosyntes som involverar reduktion av svavel till svaveldioxid istället för vatten till syre. Chlorobi lever vanligtvis i sötvattensmiljöer med låg syrehalt, såsom sediment och skogssjöar, och spelar en viktig roll i kolcykeln i dessa ekosystem genom att bryta ned organiska ämnen och producera metan som en biprodukt.

'Oxidoreductases acting on sulfur group donors' är ett samlingsnamn för en grupp enzymer som katalyserar oxidationsreaktioner där svavelgruppen i en molekyl agerar som elektrondonator. Dessa enzymer delas in i underklasser baserat på vilka specifika svavelgrupper de agerar på, till exempel sulfid-, tiol- eller disulfidgrupper. Deras huvudsakliga funktion är att hjälpa till med cellens energiproduktion och detoxifiering av främmande ämnen genom att oxidera svavelgruppen i en molekyl, vilket ofta innebär att en svavelatom byts ut mot en syreatom.

Svavelhexafluorid är ett gasformigt, syntetiskt ämne som används inom flera industriella tillämpningar, däribland som kylmedel i kraftverk och som gaskretsager i halvledarindustrin. Its molekylära formel är SF6, vilket innebär att varje molekyl består av ett svavelatom omgivet av sex fluoratomer. Svavelhexafluorid är kemiskt inert, har en hög elektrisk brytning och är ett starkt växthusgas, vilket gör det till en påtaglig bidragsgivare till den globala uppvärmningen om det släpps ut i atmosfären.

Organismer som påträffas i anaeroba och sulfidförande vattenmiljöer.

Kemiska substanser som används i krig för att åstadkomma oreda, sjukdom eller död.

Svaveltransferaser är en grupp enzymer som katalyserar överföringen av svavel atomgruppen (S-gruppen) från ett donormolekyl till ett acceptormolekyl. Denna reaktion spelar en viktig roll i syntesen av två viktiga sulfurhaltiga aminosyror, metionin och cystein, i cellen.

'Svavelsyra' (H2SO4) är en stark mineral syndig sura, som till 100% dissoicieras i vatten till hydronium- (H3O+) och hydrogenbisulfat-joner (HSO4-).

En tiolhaltig, icke-essentiell aminosyra som vid oxidation bildar cystin.

Chlorobium är ett släkte av gröna svavelbakterier som utför fotosyntes med hjälp av bakterieklorofyll c och vit svavel. De lever vanligtvis i anoxiska (syrefria) miljöer med höga sulfidhalter, såsom sotvattensmangrovesumpar och sediment i sjöar och hav. Chlorobium-arterna kan oxidera svavel till svaveldioxid under fotosyntesen, vilket gör dem unika bland de flesta andra fotosyntetiserande organismer.

En brännbar, giftg gas med tydlig lukt av ruttet ägg. Den används inom kemisk industri och metallurgi, och som analytiskt reagensmedel.

"Oxidation-reduction, or redox, refers to a type of chemical reaction where there is a transfer of electrons between two molecules, leading to a change in their oxidation state."

Ett släkte fototrofa, gramnegativa, ägg- till stavformade bakterier. SAmtliga arter brukar ammoniak som kvävekälla. Några stammar lever uteslutande i sulfidförande sötvatten under goda ljusförhållande n, medan andra kan leva i andra vattenmiljöer.

Sulfiter är ett samlingsnamn för salter och estrar av svaveldioxid (SO2). I medicinsk kontext används sulfiter ofta som konserveringsmedel i livsmedel och läkemedel. Vissa individer kan ha allergisk reaktioner eller andningssvårigheter vid exponering för sulfiter, särskilt personer med astma.

En svavelhaltig, essentiell aminosyra av betydelse för många kroppsfunktioner. Den bildar tungmetallkelat.

'Acidithiobacillus' är ett släkte av bakterier som är specialiserade på att oxidera svavel och metalljoner i syrefattiga miljöer med lågt pH, till exempel gruvor och andra mineralkällor. De flesta arterna i släktet kan leva i extremt sura förhållanden (pH ≤ 3) och använder svavel som energikälla genom att oxidera det till svavelsyra, vilket sänker pH-värdet ytterligare. Deras förmåga att utvinna energi från metalljoner och svavel gör dem användbara inom biomining och andra biotekniska tillämpningar.

Sulfoniumföreningar är organiska föreningar som innehåller en sulfoniumgrupp, vilket är en positivt laddad svavelatom bundet till tre organiska grupper, vanligtvis alkyl- eller arylgrupper.

Enzym som i mikroorganismer och växter katalyserar biosyntesen av cystein från O-acetyl-L-serin och vätesulfid. EC 4.2.99.8.

Sulfat-reducerande bakterier är en typ av anaeroba bakterier som kan reducera sulfat till hydrogen sulfid (H2S) under sin ämnesomsättning. Denna process sker vanligtvis i samband med nedbrytningen av organiska svavelhaltiga föreningar och är en viktig del av den anaeroba delen av sulfurcykeln. Sulfat-reducerande bakterier kan vara patogena och bidra till sjukdomar som exempelvis tarminfektioner och rotsvampangrepp på växter.

En grupp proteiner som har järn-svavelkomplexet som prostetisk grupp. Dessa proteiner deltar i alla viktigare elektrontransportförlopp: fotosyntes, andning, hydroxylering och bakteriell väte- och kvävefixering.

Tiosulfatsvaveltransferas är ett enzym som katalyserar överföringen av en svavelsulfanylgrupp (S2-) från tiosulfat till en acceptor, ofta en jodatom eller en annan sulfurylkomponent. Detta enzym har viktiga roller inom biologiska system, särskilt i det enzymatiska avkopplingssteget under biosyntesen av tiolgruppen i proteiner och i nedbrytningen av toxiska svavelkomponenter.

En hydrogensulfitreduktas är ett enzym som katalyserar reduktionen av hydrogenioner (protoner) och svaveldioxid till sulfiter i levande celler. Detta enzym spelar en viktig roll i det biologiska svavelföreningskretsloppet hos vissa bakterier, där det hjälper till att regenerera svavelkomponenter som kan användas för syntes av organisk svavel. Hydrogensulfitreduktaser innehåller ofta kobolt eller nickel i sin aktiva sida och är vanligt förekommande i sulfidoxiderande bakterier, vilka utnyttjar svavel som energikälla under anaeroba förhållanden.

Thiobacillus är ett släkte av svavelbakterier som utför oxidation av svavelväte (H2S) och sulfider till svavelsyra (H2SO4). Dessa bakterier lever i miljöer med låga pH-värden, till exempel i syrerika sjöar, mark och mineraler. De kan också orsaka korrosion av metaller genom att producera svavelsyra som en biprodukt under sin näringsupptagning.

Sulfhydrylgrupper, eller mer korrekt sulfhidrylgrupper, är en funktionell grupp inom kemi och biokemi som består av en svavelatom (S) bindd till ett väteatom (H) med en covalent enkelbindning. Den vanligaste förekomsten av denna grupp i levande system är när den är bunden till en kolatom i en organisk molekyl, och skrivs därför ofta som -SH. Sulfhydrylgrupper finns naturligt i vissa aminosyror, såsom cystein, och har betydelse för proteiners struktur och funktion genom att bilda disulfidbroar (-S-S-) med varandra eller binda till andra svavelhaltiga molekyler som koenzym A.

Sulfur Group Transferases are a group of enzymes that catalyze the transfer of a sulfur group from one molecule to another. These enzymes play a crucial role in various biological processes, including the metabolism of carbohydrates, amino acids, and lipids, as well as the detoxification of xenobiotics (foreign substances) in the body.

"Luftförorenande ämnen" refererar till föroreningar som består av luftburna partiklar eller gaser som har negativ inverkan på människors hälsa och/eller miljön, vilka ofta produceras av mänsklig aktivitet såsom industriell produktion, transporter och energiproduktion.

Beskrivningar av specifika sekvenser av aminosyror, kolhydrater eller nukleotider som publicerats och/eller deponerats och hålls tillgängliga i databaser som t ex Genbank, EMBL, NBRF eller andra sekvensdataarkiv.

Thiotrichaceae är en familj av proteobakterier som utmärks byggandet av svavelbaserade biomolekyler och förekommer ofta i miljöer med höga svavelkoncentrationer, såsom soptippar, varmvattenflöden och sulfidrika mineralvatten. Dessa bakterier spelar en viktig roll i den globala svavelcykeln genom att oxidera reducerad svavel till elementärt svavel eller svavelsyra.

En dimerisk, icke-essentiell aminosyra med kovalent bindning som bildas genom oxidation av cystein. Två cysteinmolekyler kopplas ihop med en disulfidbrygga, varvid cystin bildas.

En grupp proteobaktrier bestående av kemoorganotrofa organismar som vanligtvis hör hemma i matsmältningsapparaten hos människor och djur.

Sulfatadenylyltransferase är ett enzym som katalyserar den första steget i sulfationen av glykosaminoglykaner (GAG) och andra svavelhaltiga biomolekyler, genom att överföra en svavelgrupp från 3'-fosfoadenylat till en acceptormolekyl. Detta enzym är viktigt för regleringen av diverse fysiologiska processer som cellsignalering, extracellulär matrixremodelering och neurotransmission.

Ett pyridoxalfosfatenzym med flera funktioner. I det sista steget i cysteinbiosyntesen katalyserar det klyvningen av cystationin till cystein, ammoniak och 2-ketobutyrat. EC 4.4.1.1.

En grupp proteobakterier bestående av fakultativt anaeroba och fermenterande, gramnegativa bakterier.

I en enda mening kan 'Acidianus' definieras som ett genus av extremofila arkéer som tillhör den termofila och acidofila gruppen sulfurales. Dessa organismer förekommer naturligt i heta källor med lågt pH, ofta över 70°C och vid mycket låga pH-värden, ned till pH 2. De är också autotrofa, vilket betyder att de kan producera sin egen mat genom att oxidera svavelväte (H2S) till svavel (S) och vatten (H2O).

'Saltvatten' är en medicinsk term som refererar till vatten med en högre koncentration av salt än vad som finns i vanligt dricksvatten, vilket normalt är mellan 0,5 och 3,5%. Detta är oftast ett ökat innehåll av natriumklorid (NaCl), men kan också innefatta andra slag av salter. Saltvatten kan användas terapeutiskt för att behandla vissa medicinska tillstånd, såsom hudinflammationer och mag-tarmsjukdomar.

Närvaro av föroreningar i luften som inverkar på människors hälsa och välmående eller framkallar andra skadliga effekter i miljön. Föroreningarna kan bestå av gaser, partiklar eller flyktiga organiska ämnen.

I en enkel medicinsk kontext kan 'fototropa processer' referera till de biologiska processerna hos levande organismer, särskilt växter, där växtdelarna vänder sig mot eller följer ljuset. Ordet 'fototrop' kommer från grekiskans 'photos' som betyder ljus och 'tropos' som betyder vändning. Sålunda betyder 'fototrop' ungefär 'att vända sig mot ljuset'.

Ett gasformigt grundämne med kemiskt tecken N, atomnummer 7 och atomvikt 14. Kvävemolekylen består av en dubbelatom, och gasen utgör ca 78 volymprocent av jordens atmosfär. Kväve är en beståndsdel av proteiner och nukleinsyror, och ingår i alla levande celler.

Ett metalliskt grundämne med kemiskt tecken Mo, atomnummer 42 och atomvikt 95,94. Molybden är en viktig legeringsmetall, som i naturen förekommer i form av molybdensulfid (MoS2). Det är även ett essentiellt spårämne, som beståndsdel i enzymen xantinoxidas, aldehydoxidas och nitratreduktas.

Avlagringar på land eller i vatten av fragmenterat, fast, oorganiskt material, som lösgörs genom vittring eller nötning av berggrunden eller genom vulkanisk verksamhet, och som transporteras av luft, vatten eller is.

16S RNA er en typ av ribosomalt RNA (rRNA) som finnes i prokaryote ribosomer og har en viktig rolle i translasjonen av genetisk informasjon til proteinsyntese. 16S rRNA-molekylen er en del av den lille ribosomale subuniten og inneholder konserverte sekvensregioner som kan brukes til identifisering og klassifisering av forskjellige arter av bakterier og archaea.

Släktskapsförhållanden mellan grupper av organismer, baserade på deras genuppsättningar.

En klass av enzymer som katalyserar klyningen av C-C, C-O och C-N, och andra bindningen på andra sätt än genom hydrolys eller oxidation. EC 4.

Enzym som katalyserar hydrolys av fenolsulfat till fenol och sulfat. Det finns arylsulfatas A, B och C. Arylsulfatasdefekt är en av orsakerna till metakromatisk leukodystrofi. EC 3.1.6.1.

"Oxidoreduktaser är ett enzym som katalyserar oxidation-reduktionreaktioner, där elektroner överförs från ett molekylärt substrat, det reducerade substratet, till en acceptor, det oxiderade substratet."

En livsmiljö utan syrgas.

Ett i jordskorpan allmänt utbrett metalliskt grundämne. Kemiskt tecken är Fe, atomnummer 26 och atomvikt 55,85. Järn är en väsentlig beståndsdel i hemoglobin, cytokrom och andra komponenter i respiratoriska enzymsystem. Dess främsta funktioner är att transportera syre till vävnader (hemoglobin) och att ingå i cellulära oxidationsförlopp. Uttömning av järnförråden kan leda till järnbristanemi. Järn används för att återuppbygga blodet vid anemi.

Själva benämningen "svavelsyra" används sällan inom medicinen, men syftar vanligtvis på den kemiska föreningen H2SO4. Ibland kan termen användas i överförd bemärkelse för att beskriva en patofysiologisk process där svavelväte (H2S) är involverat, men detta är ovanligt. I denna kontext skulle "svavelsyra" inte vara en korrekt medicinsk term.

Encelliga, prokaryota mikroorganismer som i allmänhet har fast cellvägg, som förökar sig genom celldelning och som uppvisar i huvudsak tre former: rund, avlång eller stavliknande, och spiralform. Någr a arter har särskilda rörelseorgan, flageller.

Svavelradioisotoper är atomkärnor av grundämnet svavel (symbol: S), som har förändrat kärnstruktur jämfört med den stabilaste isotopen, och därför är radioaktiva. Det vill säga, de sänder ut ioniserande strålning under sitt sönderfall till en mer stabilt tillstånd. Exempel på svavelradioisotoper inkluderar ^35^S, som har 16 neutroner istället för den vanligaste isotopens 14, och har en halveringstid på 87,4 dagar.

Tiouridin är ett derivat av pyrimidin, som är en grundläggande byggsten i nukleotider och därmed också i nukleinsyraer som DNA och RNA. Tiouridin förekommer naturligt i vissa RNA-molekyler, där det vanligen ersätter en uracilgrupp. Det har visat sig spela en viktig roll i olika cellulära processer, såsom RNA-modifiering och proteinsyntes.

Cystatin C är ett protein som produceras av nästan alla celler i kroppen och används som ett markör för njurfunktionen. Det filtreras genom njurarna och återabsorberas sedan i proximala tubuli, så att normalt sett mycket lite cystatin C påträffas i urinen. Aktiviteten hos cystatin C kan mätas i blodprover och används som en indikator på glomerulär filtrationsfrekvens (GFR), ett mått på njurens förmåga att rena blodet från avfall. Högre nivåer cystatin C kan indikera sämre njurfunktion.

'Acidithiobacillus thiooxidans' är en gramnegativ, strikt aerob bakterie som oxiderar svavel till svavelsyra och spelar därför en viktig roll i den biologiska svavelkretsloppet. Denna bakterie trivs optimalt i sura miljöer med ett pH runt 3-4 och kan hittas i mineralförekomster som gruvor, mineralhaltiga vatten och mark. 'Acidithiobacillus thiooxidans' används också inom bioteknik för att bryta ned svavelinnehållande mineraler och metallurgiska processer.

Fotosyntespigment där pyrrolring II är mindre än hos växtklorofyll. Olika fotosyntetiska bakterier har olika arter av bakterieklorofyll.

Tetrationsyra, även känt som tetrafosforsyrlig syra eller HFPA (förkortning för "hexafluorophosphoric acid"), är en stark svavelsyra-liknande superacid med formeln H[PF6]. Det är en olöslig, färglös kristallinsk substans som främst används inom organisk syntes och som en katalysator i olika kemiska reaktioner.

En mycket giftig gas med kemisk formel NO2. Exponering för gasen orsakar lunginflammation som kan ge smärta eller vara obemärkt, men det flera dagar senare följande ödemet kan leda till döden. Kvävedioxid en en vanlig luftförorening med förmåga att absorbera UV-strålning, som därmed inte når jordens yta.

En vulkanutbrott är ett plötsligt och ofta explosivt fenomen som inträffar när magma, gaser och sediment tvingas ut genom jordskorpan från en vulkans magmakammare.

Motbjudande andedräkt med flera tänkbara orsaker: dålig munhygien, infektioner i tänder eller munhåla, eller vissa födoämnen.

En tripeptid som spelar många roller i celler. Den konjugerar med läkemedel så att dessa kan göras mer lösliga för utsöndring, verkar som koenzym, deltar i ändringar i proteindisulfidbindningar och reducerar peroxider.

Proteiner som har en eller fler hårt bundna metalljoner i sin struktur.

Ett icke-metalliskt grundämne med kemiskt tecken C, atomnummer 6 och atomvikt 12,011. Kol kan förekomma i olika allotropa former, som t ex diamant, kol och grafit.

DNA-sekvenser som innehåller kod för ribosom-RNA och de DNA-segment som separerar enskilda ribosom-RNA-gener, och som benämns ribosomseparations-DNA (ribosomalt spacer-DNA). Syn. rDNA.

Proteiner förekommande hos någon bakterieart.

'Vitamin U' är ett äldre, icke officiellt och missvisande namn för en substans som kallas S-metylmetionin. Detta ämne är inte ett vitamin alls, utan snarare en förening av aminosyran metionin. Den har visat sig ha viss skyddande effekt på sårbar slemhinna och används ibland i behandlingen av mag-tarm-sjukdomar. Men det bör inte kallas för ett vitamin, eftersom det inte uppfyller de kriterier som krävs för att klassificeras som ett sådant.

Taurin är ett sulfonerat β-aminosyra som finns naturligt i kroppen och kan hittas i höga koncentrationer i vissa delar av centrala nervsystemet och muskulaturen. Det utövar flera fysiologiska funktioner, till exempel reglering av elektrolytbalans, neurotransmission och antioxidativ stressrespons. Taurin kan också tas in som dietary supplement för att möjligen stödja vissa hälsorelaterade funktioner, såsom ökad utökningskapacitet och celldefens under stressförhållanden.

Selenium compounds refer to chemical combinations in which the element selenium is bonded with other elements, and they can be found in various forms such as inorganic salts or organic compounds. These compounds are naturally occurring and can also be produced synthetically. Selenium is an essential trace element for human health, playing crucial roles in antioxidant defense systems, thyroid hormone metabolism, and DNA synthesis. However, excessive intake of selenium compounds can lead to toxicity, causing symptoms such as hair loss, nail brittleness, nausea, and neurological damage.

"Vattenmikrobiologi" är ett område inom mikrobiologin som handlar om studiet av mikroskopiska livsformer, såsom bakterier, archaea, alger, svampar och protozoer, i vattenmiljöer. Detta inkluderar såväl sötvatten som saltvatten, och kan omfatta studier av mikroorganismernas förekomst, aktivitet, interaktion med varandra och med miljön, samt deras roll i vattnets ekosystem och globala näringscykel. Vattenmikrobiologi har betydelse för att förstå och lösa problem relaterade till vattenkvalitet, hälsan hos vattenlevande organismer och människor, och klimatförändringar.

Surt vatten med pH 2.5 till 4.5, som förgiftar ekosystemet och inverkar negativt på växter, fiskar och däggdjur. Det förorsakas av industriella föroreningar, huvudsakligen svavel- och kväveoxider, som släpps ut i atmosfären och återvänder till jorden i form av surt regn.

I en enkel medicinsk kontext, kan autotrofa processer definieras som metaboliska processer där organismer producerar sin egen föda med hjälp av kemiska eller solenergi. Detta innebär att de kan syntetisera organiska molekyler från antingen oorganiska källor (som i kemiautotrofi) eller genom fotosyntes, där de använder solljus som energikälla för att omvandla koldioxid och vatten till syre och glukos. Autotrofa processer är av central betydelse för primärproduktionen i ekosystem, eftersom de autotrofa organismerna, som huvudsakligen utgörs av växter, alger och visst batterium, bildar grunden för näringskedjan.

Thiocapsa är ett släkte av svavelbakterier som tillhör proteobacteria. Dessa bakterier är fototrofa, vilket betyder att de kan producera sin egen föda genom att använda ljusenergi i en process som kallas fotosyntes. Unikt för Thiocapsa-släktet är deras förmåga att utföra anoxygen fototrofisk fotosyntes, vilket innebär att de använder svavel istället för vatten som elektrondonator under fotosyntesen. Detta resulterar i produktionen av svavelsyra istället för syre som en biprodukt. Thiocapsa-släktet innehåller flera arter, varav många är termofila, vilket betyder att de trivs vid höga temperaturer.

En flerstegsprocess som omfattar DNA-kloning, mappning, subkloning, sekvensering och analys av data.

Gasskikt eller gashölje som omger en planet eller annan himlakropp.

Det första grundämnet i det periodiska systemet. Väte har kemiskt tecken H (Hydrogen), atomnummer 1 och atomvikt 1. Det förekommer normalt i form av en färglös, luktfri och smaklös gas, vätgas, med formeln H2. Vätejoner är protoner. Förutom den vanliga isotopen H1 finns den stabila isotopen deuterium (D) och den instabila radioisotopen tritium (T).

Hydrothermal vents are fissures on the ocean floor that release geothermally heated water into the ocean. They are often found near volcanically active areas, where seawater seeps into the ocean crust and is heated by magma, causing it to rise back to the surface due to its lower density. The water emerging from these vents can reach temperatures up to 400°C (752°F), although it cools rapidly upon contact with the cold ocean water. Hydrothermal vents create unique ecosystems that are home to various extremophile organisms, many of which rely on chemosynthesis rather than photosynthesis for energy production.

'Paracoccus pantotrophus' är en gramnegativ, aerob bakterie som förekommer i vattenmiljöer och kan orsaka infektioner hos människor, särskilt hos immunsupprimerade individer. Den är känd för sin förmåga att metabolisera en mångfald av organiska och anorganiska substrat, vilket har gett den dess namn, där 'pantotrophus' kommer från grekiskan och betyder "matare av allt".

Spectral analysis är en teknik inom signalbehandling och fysik som används för att bestämma frekvenskomponenterna i en given signal. Det innebär att man tar en tidsvariabel signal, vanligen en kontinuerlig funktion av tiden, och omvandlar den till frekvensdomänen med hjälp av Fouriertransformen eller en annan liknande metod. På så sätt kan man studera amplitud och fas för de olika frekvenser som ingår i signalen, vilket kan vara mycket användbart inom flera områden som till exempel elektroteknik, akustik och optik. I en enda mening:

Enzymer som katalyserar klyvningen av kol-syrebindningar på annat sätt än genom hydrolys eller oxidation. EC 4.2.

Påvisande och kvantitativ mätning av grundämnen utifrån det faktum att den röntgenstrålning som avges av ett grundämne som aktiveras av en elektronstråle har en för ämnet karakteristisk våglängd och mängdintensitet. Tekniken kan utnyttjas i elektronmikrosond, mikroanalyselektronmikroskop, eller elektronmikroskop eller svepelektronmikroskop utrustade med röntgenspektrometer.

Vattenflöden, uppvärmda genom geotermisk påverkan. Varma källor i dagen har använts för balneoterapi.

Varje flytande eller fast preparat som är specifikt avsett för odling, lagring eller transport av mikroorganismer eller andra sorters celler. Olika typer av media, såsom differentierande substrat, selektiva substrat, testsubstrat och definierade substrat, tillåter odling av bestämda mikroorganismer och celltyper. Fasta medier erhålls genom tillsats av agar eller gelatin till flytande substrat.

Aminosyrors ordningsföljd i en polypeptidkedja. Den utgör proteiners primärstruktur och är av avgörande betydelses för proteinkonfigurationen.

Sulfitoxidase är ett enzym som finns naturligt i kroppen och har hand om att bryta ned svaveldioxid (SO2) till svavelsyra (H2SO4). Detta enzym förekommer huvudsakligen i levern, men även i lungorna, hjärnan och tarmarna. Sulfitoxidas är viktigt för att bryta ned sulfiter som kan finnas i vissa livsmedel och drycker, såsom vin, torr frukt och grönsaker. Vid brist på detta enzym kan individen drabbas av allergiska reaktioner när de konsumerar livsmedel med höga halter av sulfiter.

5´-adenylsyra, monoanhydrid med svavelsyra. Den först bildade föreningen när ATP-sulfurylas verkar på sulfatjoner efter sulfatupptag. Synonymer är adenosinsulfatofosfat och APS.