WSSV-1 (White Spot Syndrome Virus) är ett stort dsDNA-djurvirus som orsakar en dödlig sjukdom hos skaldjur, särskilt inom prawnodlarna globalt. Det är det viktigaste patogenet i prawnodlingar och kan leda till stor ekonomisk skada. Viruset angriper olika organ i värddjuret och orsakar nekros och vätskeansamlingar, vilket leder till döden inom 3-10 dagor efter infektion. Det finns inget känt botemedel eller vaccin mot WSSV-1 hittills.

Penaeidae är en familj av kräftdjur som tillhör gruppen räkor (Decapoda). De är vanligen kända som garnräkor och omfattar många kommersiellt viktiga arter, såsom kungsräka (*Penaeus monodon*) och vita västindiska garnräka (*Litopenaeus setiferus*). Dessa räkor är vanligen förekommande i varma, grunda havsområden över hela världen. De är ekonomiskt viktiga som en källa till mänsklig näring och utgör en betydande del av den globala skalldjursfisket.

Virusarter, vars nukleinsyra (arvsmassa) består av DNA (deoxiribonukleinsyra).

"Räka är ett krabbsdjur som tillhör klassen storkräftor (Astaco spp.) och är känd för sin hårt skalade bakkropp, ben och svans, vilket gör dem populära inom matindustrin. De lever i s sweetvattenmiljöer och har en betydande ekonomisk roll som en kommersiell och recreativ fiskeart."

Odling av vattenlevande djurarter.

En art av Arterivirus som orsakar fortplantningsstörningar och luftvägsinfektion hos grisar. Den europeiska stammen kallas Lelystadvirus. Luftburen smitta är vanlig. Viruset har hittills ej påvisats i Sverige (SVA 2001).

En familj olika sötvattenkräftor, påminnande om hummer, men vanligtvis mindre i storlek. Vanliga släkten är Astacus, Cambarus, Oronectes och Pacifastacus. Hit hör även kräftor som föda, av vilka de populäraste är flodkräfta (Astacus astacus) och signalkräfta (Pacifastacus leniusculus).

Alla typer av blodceller, särskilt hos ryggradslösa djur.

En primitiv form av matsmältningskörtel hos marina artropoder (leddjur), innehållande celler som liknar leverceller och bukspottkörtelceller hos däggdjur.

I en enda mening: 'Gälar' är ett medicinskt terminologi som refererar till de två strukturerna i halsen hos ryggradsdjur, inklusive människor, som spelar en central roll i andningsprocessen genom att tillåta syre- och kolmonoxidutbyte. De två gälarna hos människor kallas lungornas blodkärlsystem, där syrerik blod från kroppen cirkulerar för att fyllas på med syre och avge kolmonoxid innan det återförs tillbaka till hjärtat och cirkulerar i resten av kroppen.

Porcine Reproductive and Respiratory Syndrome (PRRS) är ett viralt sjukdomstillstånd hos grisar som orsakas av PRRS-virus. Det kännetecknas vanligtvis av respiratoriska problem hos unga grisar och reproduktiva problem hos sjuka gravida grisar, inklusive abort, död före förlossning och födsel av små, svaga ungar. PRRS-virusets genetiska variationer delas in i två huvudgrupper: Europa (EU) och Nordamerika (NA), med undergrupper inom varje grupp. Sjukdomen är globalt spridd och orsakar stora ekonomiska förluster inom grisnäringen.

En underfamilj DNA-virus, inom familjen Parvoviridae, som påträffas hos leddjur, bl a Dictyoptera, Diptera, Lepidoptera, Odonata och Orthoptera. Det finns tre släkten: Densovirus, Iteravirus och Brevidensovirus. Densovirusliknande virus infekterar också krabbor och räkor.

Anostraca är en ordning av kräftdjur som även kallas för sköldpaddsgråsuggor. Dessa kräftdjur lever fritt i vatten och kännetecknas av sina långa, flikiga antenner och att de saknar ett hårt skal till skillnad från andra kräftdjursgrupper. Anostraca innehåller cirka 250 kända arter världen över och många av dem lever i ephemera vattensamlingar som sjöar, dammar och våtmarker. De flesta arterna är filtrerare och livnär sig på små partiklar som alger och detritus. Anostraca har en global utbredning och många av arterna är viktiga för ekosystemen de lever i, samt en del används även inom akvariehobbyn.

Palaemonidae är en familj av decapod crustaceer, även kända som småskaldpaddor eller grässalmar. De flesta arterna lever i saltvatten, men några förekommer även i sötvatten. Familjen innehåller över 700 beskrivna arter och är världsvid utbredd. Palaemonidae-medlemmar har ofta en karakteristisk form med långsträckt, komprimerad kropp och långa antenner. De tenderar att vara allätare och kan leva upp till två år.

Pandalidae är en familj av decapoda kräftdjur, mer specifikt humrar, som kännetecknas byggnaden på deras antenner och simben. De flesta arterna inom denna familj lever i marina miljöer och är vanligt förekommande i djuphavsregionerna över hela världen.

En stor klass leddjur, omfattande bl a humrar, krabbor, räkor, gråsuggor, vattenloppor och långhalsar.

I en enkel medicinsk definition kan man säga att ett nukleokapsid är den proteinaktiga komponenten i ett virus, som omger och skyddar virusets genetiska material, det vill säga antingen RNA eller DNA. Nukleokapsiden är vanligen sammanfogad med virionens lipidbilaga, eller membranhölje, för att bilda viruspartikeln i sin helhet.

Nukleokapsidproteiner (N-proteiner) är proteiner som hjälper till att bilda den strukturella komponenten hos virus, känd som nukleokapsiden. Nukleokapsiden är ett skyddande skal som omger virala genetiska material, vanligtvis RNA eller DNA. N-proteinerna interagerar med viralt genetiskt material och hjälper till att packa det in i en kompakt konformation. De spelar också roller i reglering av virusreplikationen och transkriptionen.

Huvudsakligen marina och köttätande kräftdjur omfattande släktena Cancer, Uca och Callinectes.

"Virushöljet proteiner är de proteinmolekyler som bildar den yttre kapseln eller membranen runt ett virus, vilka kan vara involverade i dess bindning till värddelarna och infektionsprocessen."

Niobium är ett metalliskt grundämne som inte har någon direkt medicinsk användning. Det kan dock ingå i legeringar som används inom medicinen, till exempel i implantat och medicinsk utrustning, på grund av dess goda korrosionsbeständighet och biokompatibilitet.

Beskrivningar av specifika sekvenser av aminosyror, kolhydrater eller nukleotider som publicerats och/eller deponerats och hålls tillgängliga i databaser som t ex Genbank, EMBL, NBRF eller andra sekvensdataarkiv.

Arthropod proteins refer to the proteins that are found in arthropods, which make up the phylum Arthropoda and include insects, crustaceans, spiders, scorpions, mites, and centipedes, among others. These proteins are essential for the structure, function, and regulation of various cellular processes within these organisms. They play crucial roles in the immune system, muscle contraction, nerve impulse transmission, and other biological functions. Arthropod proteins can also have potential applications in medicine, agriculture, and industry, such as in the development of new drugs, diagnostic tools, and biomaterials. However, it is important to note that some arthropod proteins may cause allergic reactions or other adverse effects in humans, particularly in individuals who are sensitive to insect venoms, dust mites, or certain types of seafood.

Den näringsdistribuerande, blod/lymfliknande vätskan hos några ryggradslösa djur.

En polymerase chain reaction (PCR) är en laboratorieteknik som verkar genom att kopiera en specifik DNA-sekvens i ett exponentiellt tempo, vilket möjliggör detaljerad analys av mycket små mängder av ursprungligt DNA. PCR utförs genom att upprepade gånger höja temperaturen och sänka den igen, vilket låter enzymet polymeras skapa kopior av DNA-sekvensen med hjälp av två specifika primers. Detta möjliggör identifiering och analys av specifika DNA-sekvenser i forskning, diagnostik och forensiska tillämpningar.

I en mening kan "Open Reading Frames" (ORF) definieras som en sekvens av DNA eller RNA som har potentialen att koda för ett protein. ORF börjar med en startkodon, vanligtvis AUG, och fortsätter till nästa stoppkodon (UAG, UAA eller UGA). Den resulterande aminosyrasekvensen kan potentiellt vara kapabel till att bilda ett protein om den översätts korrekt. Det är värt att notera att inte alla ORF:er leder nödvändigtvis till produktionen av ett funktionellt protein, eftersom det kan finnas flera skäl till varför translationen kan misslyckas eller ge upphov till en icke-funktionell peptid.

Undersökning i elektronmikroskop av prover som först färgats på immunocytokemisk väg. Tekniken används i stor utsträckning vid virologisk diagnostik som en del av mycket känsliga immunologiska tester.

Purin- och pyrimidinföljden i nukleinsyror och polynukleotider. Kallas även nukleotid- eller nukleosidsekvens.

Deoxiribonukleinsyra som utgör arvsmassan hos virus.

Ett syndrom är en samling av symtom och fysiska tecken som tillsammans utgör en specifik sjukdomsbild eller medicinskt tillstånd. Syndromet kan bero på olika orsaker, inklusive genetiska faktorer, infektioner, miljöfaktorer eller kombinationen av flera faktorer. I vissa fall kan syndromet vara ett förstadium till en specifik diagnos, medan det i andra fall kan representera en slutgiltig diagnos. Exempel på välkända syndrom inkluderar Downs syndrom, Kussmauls andning och Metaboliskt syndrom.

Aminosyrors ordningsföljd i en polypeptidkedja. Den utgör proteiners primärstruktur och är av avgörande betydelses för proteinkonfigurationen.

"Specifically pathogen-free (SPF) organisms" refer to living beings, such as animals or plants, that have been raised in a controlled environment and screened to be free from specific pathogens that are known to cause disease in those organisms. This designation is often used in research and laboratory settings to ensure that the organisms being studied are not unintentionally infected with harmful agents that could compromise experimental results or animal health. The specific panel of pathogens excluded may vary depending on the needs and requirements of the particular study or facility.

"Virala structurproteiner" är proteiner som utgör den strukturella skal eller kapsiden runt ett virus. Dessa proteiner är nödvändiga för att virus ska kunna invadera och infektera värdkällen, och de hjälper till att skydda virala genetiska material under överföring och infektion. Virala structurproteiner kan variera mycket mellan olika virusstammar och kan ha en rad olika funktioner, inklusive bindning till värdceller, penetrering av cellmembran och sammansättning av den virala partikeln.

De processer genom vilka cytoplasmatiska faktorer inverkar på differentieringsstyrningen av genaktiviteten hos virus.

Spodoptera är ett släkte av nattflyn som innefattar arter såsom Spodoptera exigua (gröna gräshoppspannan) och Spodoptera frugiperda (majsvärmare). Dessa insekter är viktiga skadedjur inom jordbruket eftersom de kan orsaka omfattande skador på grödor som majs, sockerrör, tobak och grönsaker. Larverna lever av att äta bladvävnad och kan i stora populationer ge upphov till betydande ekonomisk skada.

Korta DNA-sekvenser (vanligtvis ca 10 baspar) som är komplementära till sekvenser av budbärar-RNA och som tillåter omvänt transkriptas att påbörja kopiering av angränsande mRNA-sekvenser. Primrar har utbredd användning som verktyg vid genetiskt och molekylärbiologiskt arbete.

'Värd-patogenförhållanden' refererar till det komplexa interaktionsmönstret mellan en patogen (en mikroorganism som kan orsaka sjukdom) och dess värd (vanligtvis ett djur, inklusive människor), inbegripet värdens immunrespons, patogens infektionsstrategier och sjukdomsmekanismer, samt eventuella påverkan av värden på patogenens virulens och överlevnad.

Republik i södra Asien, mellan Burma och Pakistan. Landets yta är 3 287 590 km2, och folkmängden är knappt 1,1 miljard invånare (juli 2005). Huvudstad är New Delhi.

Ett virion är den infectiva delen av ett virus, bestående av genetiskt material (DNA eller RNA) inneslutet i ett proteinhölje som kan skydda och hjälpa till vid infektion av en värdcell.

En flerstegsprocess som omfattar DNA-kloning, mappning, subkloning, sekvensering och analys av data.

Arvsmassan hos virus, som hos alla DNA- och vissa RNA-virus består av en enda nukleinsyramolekyl, och hos några RNA-virus av flera separata RNA-bitar.

"Virusproteiner" refererer til proteiner som produceres af et virus for å fullføre sin infeksjonsprosess og reproducerer seg i værtsorganismen. Disse proteinet kan ha ulike funksjoner, såsom å binde til værtscellene for å fremme infeksjonen, å beskytte virusgenomet under overføringen mellom værter eller å hjelpe med replikasjonen av viruset.

"Skaldjur är en samlingsbeteckning inom näringslära och kokkonst för olika evertebrater, som vanligtvis konsumeras av människor, till exempel bläckfiskar, kräftdjur och snäckor."

"Virusförökning är ett biologiskt process där en infekterad värdcell tvingas producera flera kopior av det virala genomet och dess proteiner, vilket resulterar i att den cellen till slut bursts och frisätter de nya viruspartiklarna för att infektera andra oskyddade celler."

Alla djur som ingår i familjen Suidae, knubbiga, kortbenta och allätande däggdjur med tjock hud och borstliknande pälshår, förhållandevis lång nos och liten svans. Hit hör släktena Babyrousa, Phacochoerus (vårtsvin) och Sus, till vilket hör det vanliga tamsvinet (Sus scrofa).

Släktskapsförhållanden mellan grupper av organismer, baserade på deras genuppsättningar.