"Ventrikulärm septaldefekt (VSD)" är en medicinsk term som refererar till ett hjärtfel orsakat av ett hål i det muskulära skiltet (septum) mellan kammaren (ventrikeln) på vänster och höger sida av hjärtat. Detta ledde vanligtvis till en blandning av syrefattigt (blå) blod från höger ventrikel och syresättat (rött) blod från vänster ventrikel, vilket kan orsaka cyanosi och andra symtom beroende på storleken och lokaliseringen av defekten.
En blodpropp (okklusjon) er en tilstand der et bloddeler forsterkes og forhindrer fritt blodgjennomstrømming i et blodkar. Dette kan føre til sirkulasjonsproblemer og skade vitale organer, beroende på hvor i kroppen proppen forekommer.
Tromboflebit, även känt som venös trombos och flebit, är ett medicinskt tillstånd där en blodpropp (trombos) bildas i en ven och den omgivande venerna blir inflammerade (flebit). Detta kan orsaka smärta, rodnad och ömhet längs med venen. Tromboflebit kan uppstå i vilken ven som helst i kroppen, men det är vanligast i benen. Det kan vara farligt om en blodpropp lossnar och färdas till lungorna, vilket kan orsaka lungsäcksinflammation eller i värsta fall dödsfall. Faktorer som ökar risken för tromboflebit inkluderar långvarig inaktivitet, operationer, trauma, cancer, graviditet och användning av hormonella preventivmedel.
Proppbildning av blodplättar och fibrin i en hjärnartär eller hjärnven, vilket kan leda till hjärninfarkt. Artärtrombos är förknippad med intrakraniell ateroskleros, men kan även bero på koaguleringsstörningar (se trombofili). Ventrombos i hjärnan kompliceras ofta av hjärnblödningar.
Intrakraniell sinus trombos (CVT) refererer til en blodprop som dannes i en af de venøse sinus i hjernen, inklusive de transversale, sigmoide, sagittale og caverneuse sinus. Dette kan føre til ødem, opblødning og eventuel nekrose i det omkringliggende hjernevæv, med potentiale for alvorlige neurologiske symptomer og komplikationer, såsom hovedpine, synslidelser, kramper, afvigelser i bevidstheden og endda død.
Röntgenbildteknik för åskådliggörande av blodkärl efter tillförsel av kontrastmedel.
En ven på båda sidor av kroppen som utgör föreningen av den yttre och inre höftvenen och löper uppåt tills den går samman med motsvarande ven från andra kroppshalvan och bildar nedre hålvenen.
Kärl som leder blod från hjärnan.
Venen som åtföljer lårpulsådern i samma skida. Den utgör fortsättningen på knävecksvenen och övergår i den yttre höftvenen.
Preparat som förhindrar blodproppsbildning. Naturligt förekommande ämnen i blodet räknas hit endast om de används som läkemedel.
Emboli i lungartären eller någon av dess grenar.
Trombofili refererer til et tilstand hvor der er en øget tendency eller dispositionsfaktor for at blive udsat for blodpropper (tromboser) som følge af forstyrrelser i koagulationssystemet. Dette kan skyldes genetiske mutationer, akviredte forhold eller en kombination heraf, der resulterer i en ændret balance mellem blodets tendens til at koagulere og dens evne til at opløse klumper af koaguleret blod. Trombofili kan have alvorlige konsekvenser, herunder større risiko for venøs tromboemboli (VTE), hjertinfarkt og stroke.
Värme- och lagringslabilt plasmaprotein som påskyndar omvandlingen av protrombin till trombin vid blodkoagulation. Detta åstadkoms genom att faktor V bildar komplex med faktor Xa, fosfolipid och kalcium (protrombinaskomplex). Brist på faktor V leder till Owrens sjukdom.
Proppbildning i någon av hjärtats kransartärer, vilket ofta leder till hjärtinfarkt.
Den ven som bildas genom föreningen av den främre och den bakre skenbensvenen. Den passerar knävecket och övergår i lårbensvenen.
Embolism eller trombos i blodkärl som försörjer vävnaderna innanför skallbenet. Orsaken till embolismen går att finna såväl utanför som innanför skallbenet. Trombos kan uppstå antingen i artärer eller vener.
Vener som för blod bort från inälvorna. Den nedre tarmkäxvenen mynnar i mjältvenen, och den övre tarmkäxvenen förenar sig med mjältvenen till att bilda portvenen.
Heparinfraktioner med molekylvikter mellan 4000 och 6000 kD. Dessa lågmolekylära fraktioner har god blodproppslösande effekt. De kan tillföras med liten blödningsrisk, har längre halveringstid och mindre inverkan på blodplättarna än ofraktionerat heparin. De förebygger även effektivt svårare, postoperativ lungemboli.
Blodproppsbildning i den gemensamma, den inre eller den yttre halspulsådern, som kan leda till förträngning eller tilltäppning av kärlen, med ischemi eller infarkt i kärlens försörjningsområde som föl jd. Blodpropp i den gemensamma halspulsådern eller i de inre halsartärerna kan ge övergående ischemianfall, hjärninfarkt eller flyktig amauros (synnedsättning).
En sagittal sinustrombos är en blodpropp (trombos) som bildas i den stora venösa hjärnd Williams's sagittala sutur, vilket kan leda till ökat tryck inom hjärnan och potentiellt allvarliga komplikationer såsom hjärnskada eller stroke.
Protein S-brist (Protein S deficiency) är ett medfött tillstånd där individen har nedsatt mängd eller funktion av protein S, ett protein som hjälper till att reglera blodets koaguleringssystem. Detta kan öka risken för blodproppar (tromboser) och embolier. Protein S-brist kan vara ärftligt eller aquired.
Protein C-deficit är ett genetiskt tillstånd där individen har nedsatt mängd eller funktionellt defekt protein C, som är ett protein involverat i blodets koagulationssystem. Protein C är en naturlig antikoagulant och hjälper till att förhindra överdrivet blodkoagulering. Protein C-deficit kan öka risken för blodproppar och tromboser, särskilt i venerna.
Prothrombin, också känt som faktor II, är ett protein involverat i blodets koagulationsprocess. Det produceras i levern och är enzymatisk aktivt när det omvandlas till sin aktiva form, trombin, av en annan koagulationsfaktor (Faktor Xa). Trombin spelar en central roll i koagulationskaskaden genom att konvertera fibrinogen till fibrin, vilket leder till bildningen av blodproppar och stoppar blödning.
Upper extremity deep vein thrombosis (UEDVT) refers to the formation of a blood clot (thrombus) in the deep veins of the upper limbs, including the arms, shoulders, and chest. This condition can occur as a result of various risk factors such as immobility, cancer, trauma, surgery, or the presence of a central venous catheter. UEDVT can lead to serious complications such as pulmonary embolism if the blood clot breaks off and travels to the lungs. Early diagnosis and treatment are crucial to prevent potential long-term consequences.
"Den nedre hålven, även kallad rectum, är den del av det stora intestinum som sträcker sig från sigmoideus till anus och är därmed den sista delen av kolon där fekalierna lagras innan elimination."
Postflebitiskt syndrom är ett samlingsbegrepp för kroniska komplikationer efter en djup venös trombos (DVT). Det inkluderar symtom som svullnad, smärta, varmhet och/eller ödem i det drabbade området, samt potentialen till skleros eller förändringar i hudens utseende. I vissa fall kan postflebitiskt syndrom också leda till kronisk venös insufficiens. Det är viktigt att uppsöka vård om sådana symtom uppstår, eftersom behandling kan minska risken för komplikationer och förbättra livskvaliteten.
Nedsatt flöde i inälvscirkulationen pga ateroskleros, emboli, trombos, stenos, trauma eller kompression eller tryck från angränsande tumörer. Sällsyntare orsaker är läkemedel, inälvsparasiter och kärlinflammationssjukdomar, som t ex nekrotiserande polyarterit och thrombangiitis obliterans.
Blood clotting disorders, also known as coagulopathies, refer to a group of medical conditions that affect the body's ability to form blood clots or to regulate the formation of blood clots properly. These disorders can result in excessive bleeding or abnormal clotting, which can lead to serious complications such as stroke, heart attack, or organ damage.
En mycket sur mukopolysackarid, bestående av lika delar sulfaterad D-glukosamin och D-glukuronsyra med sulfaminbryggor. Molekylvikten kan variera från sex- till tjugotusen. Heparin finns och produceras i lever, lungor, mastceller osv hos ryggradsdjur. Dess funktion är inte klarlagd, men det används för att förhindra blodlevring in vivo och in vitro, i form av olika salter.
Ultraljudsteknik som utnyttjar Dopplereffekten i kombination med realtidsbildanalys. Realtidsbilden fås fram genom snabb förflyttning av ultraljudsstrålen. Fördelen med denna teknik är att Dopplerförändringen (frekvensskillnaden mellan utsänd och reflekterad ljudstråle) möjliggör mätning av flödeshastighet.
En hemostatisk rubbning som kännetecknas av svag antikoagulansrespons på aktiverat protein-C (APC). Den aktiverade formen av faktor V (faktor Va) bryts ned långsammare av APC. Faktor V-Leidenmutation (R506Q) är den vanligaste orsaken till APC-resistens.
Postthrombotisk syndrom (PTS) är ett samlingsbegrepp för kroniska komplikationer som kan uppstå efter djup ventrombulös trombos (DVT), vilket orsakar skada på venklaven och omgivande vävnad. Det primära kliniska tecknet på PTS är kronisk venöst obstruktionssyndrom, som yttrar sig i svullnad, smärta, varmhet, rödness och/eller klåda i det drabbade området. Andra symtom kan innefatta ulcerationer, stasis dermatitis och försämrad funktion i det drabbade extremiteten. PTS kan ha en negativ påverkan på patientens kvalité av liv och arbetskapacitet.
En vena cava-filter är ett medico-tekniskt implantat som används för att förebygga potentialt livshotande lungemboli hos patienter med djup venös trombos (DVT) eller andra riskfaktorer. Detta filter placeras vanligtvis i den nedre vena cava, en stor ven som returnerar blod från benen och buken till hjärtat, för att fånga upp blodproppar innan de når lungorna. Denna minimalinvasiva procedur rekommenderas ofta när antikoagulantbehandling (blodtunnande läkemedel) inte är möjlig eller har visat sig vara otillräcklig för att kontrollera patientens symtom.
Trombektomi är ett medicinskt ingrepp där en blodpropp (tromb) extraheras eller avlägsnas från ett blodkärl med hjälp av en speciell kirurgisk instrument, så kallad trombektomikateter. Detta görs vanligtvis för att återställa blodflödet och undvika komplikationer som cancrena eller andra permanenta skador på organ. Trombektomi kan utföras under öppen kirurgi eller med hjälp av mindre invasiva tekniker, såsom genom kateterisering av blodkärlen.
En medicinsk definition av 'riskfaktorer' är egenskaper, expositioner, eller behavor som ökar sannolikheten för att utveckla en viss sjukdom eller hälsoproblem. Riskfaktorer kan vara modifierbara, som rökning och brist på motion, eller icke-modifierbara, som genetiska faktorer eller ålder. Det är värt att notera att när en individ utsätts för en riskfaktor, innebär det inte automatiskt att personen kommer att utveckla sjukdomen, men risken blir högre än för den som saknar riskfaktorn.
Fibrinolysin eller ämnen som omvandlar plasminogen till fibrinolysin (plasmin).
Lösliga proteinfragment som bildas genom plasmins proteolytiska verkan på fibrin eller fibrinogen. FDP och dess komplexbildningar är till stor skada i den hemostatiska processen och en betydande orsak till blödning i samband med intravaskulär koagulation och fibrinolys.
"Venös tromboemboli (VTE) är en sammanfattande benämning på blodproppar (tromboser) i de djupa venerna, ofta i benen, och lungs slag (pulmonal emboli), som kan uppstå när en del av en blodpropp lossnar och transporteras med blodflödet till lungorna."
Vener i hals och nacke som tömmer blod från hjärnan, ansiktet och nacken i brakiocefal- eller nyckelbensvenerna.
"Nyckelbensven" (latin: "Vena subclavia") är en vene som transporterar blod från överkroppen till hjärtat. Den bildar en fortsättning på axillarven och passerar under nyckelbenet innan den mynnar i venerna i halsen (Vena brachiocephalica).
Förekomst av antikroppar mot fosfolipider (antifosfolipidantikroppar). Ett flertal sjukdomar har samband med detta tillstånd, däribland systemisk lupus erythematosus (SLE) och andra bindvävssjukdomar, trombopeni och artär- eller ventromboser. Vid graviditet kan det orsaka abort. Halterna av antikardiolipinantikroppar är påtagligt höga.
Den serie av processer som äger rum när blodets många koagulationsfaktorer samverkar och slutligen leder till bildandet av en olöslig fibrintromb. Förloppet kan indelas i tre steg: 1) aktivering av de n inre och yttre protrombinkonverteringsprocessen; 2) bildande av trombin; 3) bildande av stabila fibrinpolymerer.
Insättande av kateter i en perifer artär eller ven eller luftväg fäör diagnostiska eller terapeutiska ändamål.
"Kompressionsstrumpor är speciella strumpor eller strumpband som trycker på benen för att förbättra blodflödet och minska ödem, ofta används efter operationer, under graviditet eller vid kronisk venös insufficiens."
Armens huvudven. Den utgör fortsättningen på basilär- och armvenerna som löper från teres majormuskelns underkant till det första revbenet, där den övergår i subklavikulära venen.
Infektiös eller icke-infektiös blodproppsbildning i hjärnans lateralsinus. Sepsistrombos kan vara förknippad med öroninflammation eller mastoidit. Skallskada, hjärntumörer, kirurgiska ingrepp, trombofili eller andra tillstånd kan leda till icke-septisk trombos. Till de kliniska kännetecknen hör huvudvärk, yrsel och ökat inre skalltryck. Utbredning av blodproppen till angränsande vener kan ge hjärnblödningar eller krampanfall.
En portåder är ett blodkärl eller ett system av blodkärl där blodflödet normalt flödar från en högre tryckregion till en lägre tryckregion, ofta refererande till den deoxigerade blodflödet från mag-tarmkanalen som passerar genom levern för att filtreras och näringsämnen absorberas.
Protein C är ett protein i blodplasm som fungerar som en naturlig antikoagulant, hämmer blodets tendency att koagulera eller bilda blodproppar. Det aktiveras av ett annat protein, thrombin, och när det aktiveras, tar det bort klistermolekyler från ytan av endotelceller (celler som liningar blodkärlen) och oskadade celler, vilket förhindrar att blodplättar adhererar till ytan och bildar klumpar. Protein C är viktigt för att hålla blodet i rörelse och undvika onödiga blodproppar.
Den process som spontant stoppar blodflödet från kärl som leder blod under tryck. Till den bidrar sammandragning av kärlen, hopklumpning av blodkroppar (t ex erytrocytaggregation) och blodkoagulering.
Trombolysbehandling, även kallat trombolys eller tromblys, är en behandlingsform som innebär att man med hjälp av läkemedel försöker upplösa blodproppar (tromboser) i kroppen. Behandlingen ges intravenöst och verkar genom att omvandla plasmaproteinet plasminogen till plasmin, ett enzym som bryter ner blodkoagelns beståndsdel fibrin och därmed upplöser blodproppen. Trombolysbehandling används främst vid akut behandling av allvarlig stroke orsakad av en blodpropp i hjärnan, men kan även ges vid andra typer av tromboser som till exempel lungemboli och mesenterialtrombos. Behandlingen bör ges så snart som möjligt efter symtomdebut för att minska risken för varaktiga skador orsakade av syrebrist i drabbade vävnader.
Warfarin är ett blodtunnande medel som används för att förebygga blodproppar och stroke hos patienter med flera olika former av sjukdomar, till exempel förebyggande behandling efter djup venös trombos (DVT) eller lungemboli, samt för patienter med rytmrubbningar som atrier fibrillation. Warfarin verkar genom att hämma enzymet vitamin K-epoxidreduktas, vilket minskar nivåerna av aktiva former av vitamin K och därmed påverkar koagulationsfaktorernas syntes i levern. Det tar vanligtvis några dagar innan warfarin når full verkan, och effekten måste övervakas genom regelbundna INR-mätningar (international normalized ratio) för att undvika ökad blödningsrisk. Warfarindoseringen är individerell och kan variera beroende på patientens ålder, vikt, leverfun
En medicinsk definition av 'njurvener' är den struktur i njuren som filtrerar blodet och producerar urin. Det består av små blodkärl (glomerulus) inneslutna av en dubbelväggad hölje (Bowmans kapsel). Njurven tar hand om att reglera vattnets, saltets och näringsämnenas balans i kroppen, samt att avlägsna skräp- och giftiga ämnen.
"Behandlingsresultat" refererer til den ændring eller effekt, en given behandling har på en patients sygdom, symptomer, funktion, kvalitet af liv eller overlevelse.
"Blodådror, eller venösa systemet, är ett nätverk av rörliga strukturer som transporterar blod till hjärtat från kroppens vävnader, oftast med lägre syre- och närings halter än arteriella systemet. De har tunnare muskel- och elastisk vävnad än artärer och innehåller valvular mekanismer för att förhindra återflödet av blod."
Protein S er en naturlig forekommande substans i kroppen som spiller en viktig rolle i blodets koagulasjonsprosess. Protein S fungerer som en antikoagulant, det vil si at det hjelper til a forhindre uønsket blodkoagulering. Det gjør dette ved å inaktivere bestemte enzymer som er involvert i koagulasjonen. Protein S forekommer naturligvis i to former: en bundet form og en fri form. Den frie formen er den aktive formen av protein S, og det er denne formen av protein S som har antikoagulant-egenskaper. Nedsatt funksjon eller mangel på Protein S kan øke risikoen for uønsket blodkoagulering og kan være forbundet med visse medisinske tilstander, inkludert blodpropp (trombose) og visse typer blødning.
Autoantikroppar riktade mot fosfolipider. Dessa antikroppar förekommer typiskt hos patienter med systemisk lupus erythematosus (SLE), antifosfolipidsyndromet, liknande autoimmuna sjukdomar och vissa i cke-autoimmuna sjukdomar. Också hos friska individer kan de förekomma.
Avsaknad av eller underskott på antitrombin III, vilket leder till ökad risk för trombos.
Den nedre extremiteten, ned till fotleden.
"Retrospective studies" are observational research designs that involve analyzing existing data or medical records to draw conclusions about prior events or exposures and their associated health outcomes.
En antikropp mot fosfolipider, påvisad i samband med systemisk lupus erythematosus, antifosfolipidsyndromet och ett antal andra sjukdomstillstånd, samt hos friska individer. In vitro stör antikroppen konverteringen av protrombin till trombin och förlänger tromboplastintiden. In vivo har den en koagulationsfrämjande effekt, som leder till blodproppar i huvudsakligen de stora blodkärlen. Den ger vidare upphov till graviditetskomplikationer som fosterdöd och spontan abort, samt ett antal olika hematologiska och neurologiska komplikationer.
Material för bandagering av någon kroppsdel.
Den naturliga, enzymatiska upplösningen av fibrin.
Tilltäppning av levervenerna pga av blodproppar eller fiberomvandling av venerna.
Insättande av intravenös kateter i subklavikulär- eller jugularvenen eller annan central ven för bestämning av ventrycket, för kemoterapi, hemodialys eller näringstillförsel.
Barnsängssjukdomar, även kända som puerperala infektioner, är infektioner som kan uppstå hos en kvinnlig individ inom 4-6 veckor efter förlossning eller abort. De kan drabba olika delar av reproduktionssystemet och orsakas av bakterier, virus eller parasiter. Exempel på barnsängssjukdomar är endometrit, mastit, parametrit, salpingo-ooforit och sepsis. Symptomen kan variera från milda till allvarliga och inkluderar feber, smärta, svullnad och utflöde från underlivet. Behandlingen består vanligtvis av antibiotika och i vissa fall kan kirurgi behövas. Barnsängssjukdomar är en viktig orsak till morbiditet och dödlighet hos kvinnor över hela världen, särskilt i låginkomstländer där tillgången till sjukvård kan vara
Studier inriktade på att följa utvecklingen eller utfallet av t ex exponering, metoder, effekter av åtgärder, eller förekomst av någon sjukdom hos enskilda individer eller grupper.
Kumarin som används som antikoagulant. Dess verkan och användningsområden liknar dem för warfarin.
Stora, endotelklädda venkanaler mellan den hårda hjärnhinnans två skikt; de innehåller inga klaffar.
'Arvade blodkoagulationsstörningar' refererar till ett samlingsbegrepp för genetiskt baserade medicinska tillstånd som påverkar den normalt stadda processen av blodkoagulation, eller blodets förmåga att koagulera och bilda blodproppar, genom att störa någon av de faktorer som är involverade i koagulationskaskaden, vilket kan resultera i en ökad risk för både blödning och/eller trombosbildning.
Mätning av förändringar i den elektriska impedansen mellan elektroder som placerats på var sin sida av en kroppsdel, för beräkninng av volymförändringar i strömmens väg.
"Prospektiva studier" är en typ av forskningsdesign inom epidemiologi och klinisk forskning där data insamlas prospektivt, det vill säga före ett visst utfall eller händelse har inträffat. Detta innebär att forskaren följer en grupp individer under en längre tidsperiod och samlar information om dem över tid. Syftet är ofta att undersöka samband mellan olika riskfaktorer och sjukdomar, eller behandlingens effekter på hälsoutgångar. Prospektiva studier anses vanligen ge starkare evidens än retrospektiva studier, eftersom de är mindre känsliga för minnesförvrängning och andra systematiska felkällor.
I en enkel medicinsk definition kan "recurrence" definieras som återkomsten av en sjukdom eller ett symptom efter en period av förbättring eller remission. Detta innebär att en patient som tidigare diagnosticerats med och behandlats för en viss sjukdom kan uppleva en återförekomst av samma sjukdom eller symptom, även om de previöst hade visat på förbättring. Recurrens bör inte förväxlas med reaktivation, som är användbar inom infektionssjukdomar och avser en återupplivning av en latent infektion.
Laboratoriemetoder för utvärdering av blodlevringsmekanismen hos en person.
"Partiell tromboplastinidtid" (PTT) är ett laboratoriemedicinskt mått på blodets tendens att koagulera, eller blöda. Det mäts genom en coagulationsprovet som mäter tiden det tar för en del av blodet att koagulera efter att en reagent som kallas partiell tromboplastin (tillsammans med calciumjoner) har lagts till.
Antifosfolipidantikroppar som påträffas i samband med systemisk lupus erythematosus, antifosfolipidsyndromet och ett flertal andra sjukdomar, men även hos friska individer. Antikropparna påvisas i imm untest med kardiolipin.
Ett fragment av heparin med låg molekylvikt och med 4-enopyranosuronatnatriumstruktur vid den icke-reducerande änden av kedjan. Det framställs genom depolymerisering av bensylestern i slemhinneheparin från gris. Medlet används terapeutiskt mot trombos.
"Tidsfaktorer" refererar inom medicinen till de aspekter av tiden som kan spela in på en persons hälsa, sjukdomsutveckling eller svar på behandling. Detta kan omfatta sådant som tidpunkt för exponering för en skada eller en infektion, tid som har gått sedan symtom uppstod, eller den tid det tar för en behandling att verka. Tidsfaktorer kan vara av avgörande betydelse för att ställa diagnoser, planera behandlingar och förutse prognoser.
Läckage av blod från blodkärl.
Studier som utgår från en grupp individer med en viss, fastställd sjukdom och en kontrollgrupp (jämförelsegrupp, referensgrupp) utan denna sjukdom. Sambandet mellan ett kännetecken och sjukdomen under söks genom jämförelse mellan personer med sjukdomen och personer utan med hänsyn till förekomstfrekvens eller nivåer av kännetecknet i de båda grupperna.
Plasmaglykoprotein som koagulerar av trombin och som består av en dimer av tre icke identiska par av polypeptidkedjor (alfa, beta och gamma), hoplänkade med disulfidbindningar. Fibrinogenlevring är en sol-gelförändring som utgörs av en komplex molekylär process. Medan fibrinogen spjälkas av trombin och bildar polypeptid A och B, ger andra enzymers proteolytiska verkan olika nedbrytningsprodukter av fibrinogen.
"Färgultraljud" är en ultraljudsundersökning där flödet av blod i kroppens blodkärl visualiseras genom användning av dopplereffekten och färgkodning, hjälpande till att diagnosticera och bedöma olika medicinska tillstånd så som blodflödesrubbningar och strukturella hjärtsjukdomar.
"Venös insufficiens" är ett medicinskt tillstånd där det förekommer felaktig funktion i de deep venösa valven, vilket orsakar att blod har svårare att flöda tillbaka till hjärtat. Detta kan leda till ödem och andra komplikationer som till exempel störningar i hudens näringstillförsel och eventuella sårbildning (ulcus cruris).
Tomografimetod som utnyttjar datorberäkning för framställning och återgivande av röntgenbilder.
Blödnings- och trombostillstånd till följd av onormala blodkoagulationsförhållanden, vilka i sin tur kan bero på koagulationsproteinrubbningar, trombocytrubbningar, blodproteinrubbningar eller närings brister.
Nadroparin är ett läkemedel som tillhör gruppen låglösliga hepariner och används som blodtunnande medel. Det verkar genom att hämma koagulationsfaktorer i blodet, vilket minskar risken för blodproppar (tromboser) och lungemboli. Nadroparin ges vanligen som subkutan injektion en eller två gånger dagligen beroende på indiceringen.
Blödningsvaraktigheten efter hudstick. En testmetod för mätning av funktionen hos kapillärer och blodplättar.
Antalet nya fall av en given sjukdom under en given tidsperiod i en viss population. Begreppet används även för ökningstakten av nya fall i en given population. Det måste särskiljas från prevalens, som avser samtliga sjukdomsfall, gamla och nya, hos en population vid en given tidpunkt.
En endogen familj av proteiner tillhörande serpinsuperfamiljen som neutraliserar effekterna av trombin. Sex naturligt förekommande antitrombiner har identifierats och betecknas med de romerska siffror na I - VI. Antitrombin I och III tycks vara de med störst betydelse.
Republik i sydöstra Europa, gränsande till Serbien i norr, Bulgarien i öster, Grekland i söder och Albanien i väster. Landets yta är 25 333 km2, och folkmängden uppgår till ca 2 miljoner invånare. Huvudstad är Skopje.
Sällsynt kronisk inflammation som omfattar de små blodkärlen. Orsaken är okänd, och den kännetecknas av slemhinne- och hudsår i munnen och på könsorganen och uveit med hypopyon (varbildning). Den neur ookulära formen kan leda till blindhet och döden. Också synovit, tromboflebit, magsår, näthinnevaskulit och optisk atrofi kan uppträda.
Samtidig graviditet och hjärt-kärlsjukdom. Sjukdomen kan föregå eller ha tillstött efter befruktningen, och den kan ha eller inte ha skadlig verkan på den gravida kvinnan eller fostret.
Apparatur som alstrar intermittenta kraftstötar, enhetliga eller graderade, för att underlätta ventömning. Apparaterna används för att minska ödem i lemmarna och förhindra venös tromboembolism, som t ex djupa ventromboser i benen.
Preparat, vanligtvis hormonpreparat, för oralt bruk, avsedda att hindra ägglossning och förebygga graviditet. Hormonerna är östrogen eller progesteron eller båda.
Tromboplastin, även känt som tissue factor (TF), är ett protein som utlöser blodets koagulationskaskad och orsakar bildning av blodproppar (tvärt stopp i blodflödet). Tromboplastin finns naturligt i celler som ligger utanför blodomloppet, såsom fibroblaster och endotelceller. När kroppen skadas och dessa celler skadas, kommer tromboplastinet frisläppas och aktivera koagulationskaskaden, vilket leder till bildning av blodproppar för att stoppa blödningen. Tromboplastin kan också användas i laboratoriet för att diagnostisera koagulationsrubbningar och påskynda koagulationen under vissa medicinska procedurer.
Trombocytaggregationshämmare är ett samlingsnamn för läkemedel som hindrar blodplättarnas (trombocyternas) förmåga att klumpa eller aggregera tillsammans, vilket minskar risken för blodproppar (tromboser).
"Venösa klaffar" är en medicinsk term som refererar till abnormiteter eller defekter i venösa valvularsystemet, vilket orsakar att blod flödar baklänges in i de väderbräckta venerna istället för att fortsätta röra sig mot hjärtat, vanligtvis under påverkan av stående eller uppåtpekande tryck.
Hastigt påkommen och relativt kortvarig sjukdom.
Katetrar avsedda att lämnas kvar i ett organ eller kärl för en längre tidsperiod.
"Ultraljudsdoppler" är en medicinsk undersökningsmetod som använder ultraljud för att visualisera och mäta riktning, hastighet och volymen av blodflöde i kroppens blodkärl genom att utnyttja det så kallade Dopplereffekten.
Preventivmedel för oralt bruk, vars effekt beror på hormonell verkan.
Ven som vid mjältporten förenar ett flertal små vener från magen, bukspottkörteln, mjälten och tarmkäxet.
Endogena ämnen, vanligen proteiner, som ingår i blodkoagulationsprocessen.
I en enkel medicinsk definition, betyder "stentara" att placera en liten, rörlig eller fast tubformad inläggning (en stent) inne i ett kärl, till exempel ett hjärtkranskärl eller en artär, för att hålla lumen (kärlets öppna passage) vidmakthållen och underlätta blodflödet. Stentar används ofta för att behandla åderförträngningar orsakade av ateroskleros eller andra tillstånd som kan orsaka skador på kärlen.
Trombocytaggregering refererar till den process där blodplättar (trombocyter) i kroppen sammanlänkas med varandra för att bilda en blodpropp (trombus) i ett blodkärl. Denna process är en del av normala koaguleringsprocessen och hjälper till att stoppa blödningar vid skada. Trombocytaggregering aktiveras när blodplättarna kommer i kontakt med collagen i subendotelcellerna (celler som bildar en del av kärlväggen) eller när proteiner som kallas "koagulationsfaktorer" blir aktiva. När trombocyterna är aktiverade, utsöndrar de granula som innehåller substanser som gör att fler blodplättar attraheras och sammanlänkas med varandra, vilket resulterar i bildandet av en blodpropp.
Graden av öppenhet i blodkärl.
Beta-2-glykoprotein I, också känt som apolipoprotein H, är ett plasma protein som binder till fosfolipider och har en viktig roll i hemostasen och koagulationsprocessen. Det består av fem domäner och har förmåga att undergå konformationsförändringar när det binds till fosfolipider, vilket exponerar hidrofoba ytor som kan attrahera andra proteiner involverade i koagulationen. Beta-2-glykoprotein I har också visat sig ha en roll i immunförsvaret och är associerat med autoimmuna sjukdomar, såsom antifosfolipid syndrom (APS).
Bakbensområdet hos djur, vilket sträcker sig från sätesregionen till foten och omfattar skinkor, höft och ben.
Samtidig graviditet och blodsjukdom. Den hematologiska åkomman kan avse blodets celler eller koagulationsfaktorer, men inte brist eller överskott på olika ämnen i blodet, som t ex hyperkalcemi eller hypokalcemi. Sjukdomen kan föregå eller ha tillstött efter befruktningen, och den kan ha eller inte ha skadlig verkan på den gravida kvinnan eller fostret.
Ett protein som erhålls från fibrinogen i närvaro av trombin och som utgör en del av blodproppen.
Oftast endogena ämnen, som hämmar blodkoagulationen. De kan påverka ett eller flera enzym i koagulationsprocessen. Sammantaget kan de också hämma enzymer i andra processer än blodkoagulationen, som t ex enzymer i komplementsystemet, i fibrinolysenzymsystemet, i blodcellerna, samt i bakterier.
Blodproppsbildning av trombocyter och fibrin i hjärnans sinus cavernosus. Denna kan ha samband med infektion i och kring näshålorna, skallskada eller trombofili. Kliniska tecken omfattar bristande fun ktion i hjärnnerverna III, IV, V och VI, svullnad kring ögonhålorna, kemos, feber och synförlust.
Trombocyter. Kärnfria, små och skivformiga celler som bildas i megakaryocyterna och finns i blodet hos alla däggdjur. De är av betydelse för blodets koagulation.
Brist på koagulationsfaktor V (proaccelerin, acceleratorglobulin eller labil faktor), vilket leder till en sällsynt blödningsbenägenhet kallad Owrens sjukdom eller parahemofili. Sjukdomen varierar kraftigt i svårighetsgrad. Faktor V-brist är ett autosomalt recessivt ärftlighetsdrag.
"Riskbedömning är ett systematisk process för att utvärdera och analysera risker relaterade till hälsa eller sjukvård, inklusive sannolikheten för skadliga händelser och deras potentiella konsekvenser, med syfte att underlätta beslut om preventiva åtgärder och behandlingar."
Ett flavoproteinaminoxidoreduktas som katalyserar den reversibla omvandlingen av 5-metyltetrahydrofolat till 5,10-metylentetrahydrofolat. EC 1.5.1.20.
I en enda mening kan "G-dräkter" i ett medicinskt sammanhang referera till speciella tyger eller klädesplagg som används under medicinska undersökningar eller behandlingar, där patienten är utsatt för höga accelerationskrafter, såsom under en G-simulator eller i rymdfarkoster. Dessa dräkter hjälper till att fördela trycket jämnt över kroppen och förhindrar skador på innerorganen.
"Vävnadsplasminogenaktivator (t-PA) är ett enzym som produceras naturligt i kroppen och speler en viktig roll i upplösningen av blodproppar genom att omvandla plasminogent till plasmin, vilket i sin tur bryter ner fibrin till mindre beståndsdelar."
'Varicose veins' are gnarled, swollen, and twisting veins that most often occur in the legs and feet. They happen when the valves inside the veins stop working properly, causing blood to pool rather than flow back up toward the heart. This can lead to symptoms such as aching, cramping, or burning sensations in the legs, as well as visible, bulging veins under the skin. In some cases, varicose veins may also pose a risk for more serious complications like ulcers and blood clots if left untreated.
"Postoperativa komplikationer" refererar till problem eller biverkningar som uppstår som en följd av en kirurgisk operation under eller efter ett operationsförlopp, och kan inkludera infektioner, blödning, emboli, lungsäteskomplikationer, reaktioner på anestesi, skador på nerver eller organ, trombos, ytlig eller djup venös trombos (DVT), och andra allvarliga hälsoproblem.
I en mening kan 'ektosom' definieras som en cellulär struktur som sticker ut ifrån cellytan och innehåller membranbundna proteiner och andra molekyler. Ektosomer är också kända som "membranmicrovesiklar" eller "utskjutningar" och kan ha en rad olika funktioner, beroende på celltyp och kontext. De kan vara involverade i cellytors kommunikation, avfallsbortskickande, signaltransduktion och mer. Ett exempel på en specifik typ av ektosom är mikrovesikeln, som bildas genom inbuktningar i cellytan följt av budskning och avskiljning av den inbuktade delen av membranet.
En ultraljudsundersökning, även känd som sonografi, är en icke-invasiv medicinsk undersökningsmetod som använder högfrekventa ljudvågor för att producera bilder av inre strukturer och organ i kroppen, såsom hjärta, lever, sköldkörtel, blodkärl, muskler och ben.
En punktmutation är en typ av genetisk mutation där endast en enskild nukleotid (en building block av DNA) byts ut, infrias eller tas bort i ett DNA-molekyl. Denna förändring kan leda till att aminosyrasekvensen i det resulterande protein som kodas för av genen ändras, vilket kan ha varierande effekter på proteinets funktion, beroende på var mutationen finns och huruvida den leder till en substitution av en liknande aminosyra eller en helt annan. Punktmutationer kan vara ärftliga eller spontana och kan orsaka genetiska sjukdomar eller öka risken för cancer.
Hemorrhagic thrombocythemia refers to a medical condition characterized by an excessively high platelet count (thrombocythemia) in the blood, which can lead to abnormal bleeding tendencies (hemorrhagic). This condition is often associated with various myeloproliferative neoplasms, such as essential thrombocythemia or polycythemia vera. The increased platelet count may result in abnormal blood clotting and/or bleeding due to impaired platelet function and aggregation. Hemorrhagic thrombocythemia can manifest as bruising, nosebleeds, or more severe bleeding complications, requiring careful medical management.
Ett alfa-2-glykoprotein som står för huvuddelen av antitrombinverkan i normal plasma och som även hämmar flera andra enzym. Det kallades tidigare antitrombin II (AT II), vilket visat sig vara identisk t med AT III. Antitrombin III-defekt leder till tromboemboli. Det ingår i serpinfamiljen.
Stora vener på båda sidor av halsroten, bildade genom föreningen av de inre jugular- och subklavikulärvenerna. De för bort blod från huvud, hals och armar och löper samman i den övre hålvenen.
"Vena saphena" refererer til to store venøse blodårer i det subkutane veneriske system, der tømmer blod fra benene til bækkenet. Den store safenusvene (Vena saphena magna) begynder som en forlængelse af dorsalvenen på foden og løber op ad medial siden af underbenet og lårbenet, inden den munder ud i femoralvenen. Den lille safenusvene (Vena saphena parva) begynder ved knæskålen og løber op ad lateral siden af underbenet, inden den munder ud i ydre sartoriusvenen eller direkte i femoralvenen. Disse vener er vigtige for kredsløbet i benene og kan være involveret i patofysiologiske tilstande som varikositeter og dyb venøs trombose.
Sjukdomstillstånd med helt eller delvis tilltäppta artärer, så att blodflödet genom dem hindras.
'Urinary Plasminogen Activator' (u-PA) refers to a specific type of enzyme found in urine that is capable of activating plasminogen, a zymogen, into the proteolytic enzyme plasmin. Plasmin plays a crucial role in the breakdown of blood clots and the degradation of the extracellular matrix, making u-PA an essential component in processes such as fibrinolysis, tissue remodeling, and cell migration.
Ett patologiskt förlopp med plötsligt inträdande brist på blodförsörjning till något område i kroppen, vilket leder till nekros. Orsaken är oftast blodpropp, embolus eller kärlvred.
Röntgenundersökning av hjärnans kärlsystem efter injektion av kontrastmedel.
Brännskador uppkomna till följd av kontakt med elektrisk ström eller kraftiga elektriska urladdningar.
Radiografi av blodkärl efter tillförsel av kontrastmedel.
Icke-invasiv metod för kärlavbildning och bestämning av den inre anatomin utan bruk av kontrastmedel eller strålning. Tekniken används speciellt vid cerebral angiografi, och för studier av andra kärlstrukturer.
"Läkemedelsavgivande stentar är medisinska implantat som placeras inuti kärl för att behandla hjärt- och kärlsjukdomar, där stenten långsamt avger en läkemedelssubstans över tiden för att förebygga kärlväxters (neointima) oönskade tillväxt och nya obstruktioner i det behandlade kärlet."
Blodkoagulationsfaktor VIII, en antihemofilifaktor som utgör en del av faktor VIII/von Willebrandfaktorkomplexet. Faktor VIII produceras i levern och har sin verkan i den inre koagulationsprocessen. Den tjänar som kofaktor vid faktor X-aktivering, vilken påtagligt förstärks genom små mängder trombin.
Trombocytopeni definieras som ett lägre än normalt antal blodplättar (trombocyter) i blodet, vanligtvis under 150 000 till 450 000 plattar per mikroliter. Trombocytopeni kan orsaka en ökad risk för blödningar eftersom blodplättarna är viktiga för att stänga av blodflödet vid skador på kroppens små blodkärl.
Pletysmografi är en icke-invasiv medicinsk undersökningsmetod som mäter volymförändringar i olika kroppsdelar, vanligtvis i armar eller ben, för att utvärdera hjärt- och kretsloppsfunktionen. Den använder sig av ett tryckmätinstrument som registrerar expansionen och kontraktionen i blodkärlen under olika förhållanden, till exempel vid vila eller vid stimulans med varma eller kalla komprimerande bandage. Resultaten används för att diagnostisera och övervaka sjukdomar som angina pectoris, lungembolier, krampa i benen och ödem.
Kärlmissbildningar är abnormiteter eller defekter i blodkärlen som kan vara presenta från födseln eller uppstå senare under livet, orsakade av genetiska faktorer, infektioner, toxiner eller andra skador på fostret under graviditeten. Dessa missbildningar kan vara strukturella, funktionella eller båda, och kan påverka blodkärlen i hjärtat, hjärnan, lungorna, levern, mag-tarmkanalen eller extremiteterna, vilket kan leda till komplikationer som organskador, funktionsnedsättningar eller död.
Trombomodulin är ett protein som finns på ytan av endotelceller, det vill säga cellerna som bildar kärlens innerväggar. Det har en viktig roll i regleringen av blodets koagulering genom att aktivera proteinkinase-C och därmed oskadliggöra trombin, vilket är ett enzym som annars bidrar till blodkoaguleringen. Trombomodulin bidrar även till att aktivera protein C, vilket är ett naturligt antikoaguleringsmedel i kroppen. Dessutom har trombomodulin visat sig ha antiinflammatoriska egenskaper.
En individ med olika alleler (genvarianter) på en eller flera platser i homologa kromosomsegment.
Preventivmedel för oralt bruk, bestående av kombinationspreparat.
Onormal hopsnörning av en anatomisk struktur.
Smärta i huvudet som kan uppträda som ett enstaka godartat symtom, eller som ett tecken på en rad olika tillstånd, som hjärnblödning, skallskada, infektioner i det centrala nervsystemet, högt, intrakraniellt blodtryck eller andra sjukdomstillstånd.
P-selektin är ett protein som deltas upp i två isoformer, P-selektin och E-selektin, som båda spelar en viktig roll inom immunsystemet. I denna definition kommer vi att fokusera på P-selektinet.
Icke-invasiv metod för undersökning av inre anatomistrukturer som bygger på principen att atomkärnor i ett starkt magnetfält absorberar strålningsenergipulser och avger dem som radiovågor, vilka med datateknik kan bearbetas till bilder. Till tekniken räknas även protonspinntomografi.
Polycythemia vera (PV) är en sällsynt, kronisk blodsjukdom som orsakas av en genetisk mutation i en stamcell i benmärgen. Denna mutation leder till överproduktion av alla typer av blodceller, framförallt röda blodkroppar (erytrocyter), men även vita blodkroppar (leukocyter) och blodplättar (trombocyter).
Prototypsubstansen för behandling av milda till medelsvåra smärtor. Den utgör den verksamma beståndsdelen i smärtstillande läkemedel som aspirin, albyl, magnecyl m fl och har antiinflammatoriska och f ebernedsättande egenskaper. Genom att hämma cyklooxygenas hämmar den också prostaglandinbiosyntesen. Acetylsalicylsyra hindrar dessutom blodproppsbildning och används för att förebygga tromboser.
Studier som identifierar grupper i en avgränsad population. Dessa grupper antingen kan eller kan inte vara utsatta för faktorer som antas inverka på sannolikheten för förekomsten av någon bestämd sjukdom eller annat fenomen. Kohorter är definierade populationer, som i sin helhet följs i ett försök att hos undergrupper fastställa särskiljande kännetecken.
Medfödd störning i metiononomsättningen som leder till överskott av homocystein i blodet. Den beror oftast på brist på enzymet cystationinbeta-syntas och utgör en risk för kranskärlsjukdom.
Norgestrel är ett syntetiskt gestagen, ett hormon som används i flera typer av preventivmedel, såsom p-piller och hormonspiraler, för att hindra befruktning genom att hämma ägglossningen och förändra slemhinnan i livmodern.
Enzym som katalyserar dehydrogeneringen av sekundära aminer och ger upphov till en C=N dubbelbindning som primär reaktion. I vissa fall hydrolyseras denna senare.
Plasminogenaktivatorer är en grupp enzymer som aktiverar plasminogent till plasmin, vilket orsakar nedbrytning av fibrin i blodet och bidrar till lösning av blodproppar och återupplösning av blodkoagulerade klumpar.
I medicinen refererer oddsquot (odds ratio) til et mål for den relative forekomstforskjellen av et utfall mellom to grupper. Det er beregnes ved å dividere sannsynligheten for at et utfall skjer i den ene gruppen med sannsynligheten for at det samme utfallet skjer i den andre gruppen. Dette gir en kvot som kan tolkes som den relative økningen eller minskingen av risikoen for et utfall i den ene gruppen i forhold til den andre.
Djursjukdommar vars kliniska mekanismer är tillräckligt lika dem hos annan sjukdom hos människor för att de skall kunna tjäna som modell. Sjukdomen hos djuret kan antingen vara framkallad eller naturlig.
Ett brett spektrum av störningar förknippade med försämrat blodflöde i hjärnans artärer och vener. Hit hör hjärninfarkt, hjärnischemi, anoxi (syrebrist) i hjärnan, hjärnembolism och trombos, arteriove nösa missbildningar och vaskulit i centrala nervsystemet. Termen är inte begränsad till att definiera sjukdomstillstånd i cerebrum, utan omfattar kärltillstånd i hela hjärnan, inklusive diencefalon, h järnstammen och lillhjärnan.
En genetiskt bunden, latent sjukdomsbenägenhet, som kan aktiveras under vissa förhållanden.
Plasminogenaktivatorhämmare 1, även känt som PAI-1, är ett protein som inhibiterar trombolys eller fibrinolys, det vill säga nedbrytningen av blodproppar. Det gör så genom att hämma plasminogena aktivatorer, till exempel t-PA och u-PA, vilka annars skulle omvandla inaktivt plasminogen till aktivt plasmin, som är den primära enzymet bakom fibrinolysen. Höga nivåer av PAI-1 har visats korrelera med ett ökat risk för trombos och tromboemboli.
Övre hålven, eller superiora vena cava (SVC), är den stora ven som returnerar deoxygenerat blod från överkroppen till höger atrium i hjärtat.
Trombocytaktivering refererer til den proces, hvor blodplader (trombocyter) ændrer deres form og funktion for at hjælpe med at stoppe blødning ved at danne blodpropper (tromboser). Denne proces involverer aktivering af receptorer på overfladen af trombocyttene, hvilket får dem til at klumpe sig sammen og udskille stoffer, der hjælper med at koagulere blodet. Trombocytaktivering kan udløses af forskellige stimuli, herunder skade på endotelcellerne (cellerne, der danner indersiden af blodkarrene), fremmedlegemer i blodet eller kemiske stoffer. Overdreven trombocytaktivering kan medføre en forhøjet risiko for at udvikle blodpropper, som kan medføre komplikationer som hjerteinfarkt og slagtilfælde
Kirurgiska förfaringssätt för behandling av kärlsjukdomar.
"Benigne intrakraniellt tryckökning, även känt som idiopatisk intrakraniell hypertension, är ett tillstånd där cerebrospinalvätskan (CSF) trycket i hjärnan ökar utan någon underliggande sjukdom eller skada."
Metalliskt grundämne med kemiskt tecken In. Atomnumret är 49, och atomvikten 114,82. Det har fått sitt namn för sin blå spektrumlinje. Naturligt förekommer två isotoper, 113 och 115. Indium är en viktig komponent i halvledare.
En tiolbärande aminosyra som bildas genom demetylering av metionin.
En transdermal patch är ett medicinskt tillämpningssätt som innebär att ett läkemedel levereras genom huden, med hjälp av ett adhesivt patch som fästes på huden. Denna metod gör det möjligt för läkemedlet att penetrera huden och diffundera in i blodomloppet, vilket ger upphov till en systemisk effekt. Transdermal patches är vanliga för att ge konstant och kontrollerad dosering av olika läkemedel, till exempel smärtstillande medel, hormonersättning och nikotinersättning.
Trombin är ett enzym som spjälkar fibrinogent till fibrin, vilket är en viktig process i blodets koaguleringskaskad och bildandet av blodproppar (tromber).
Införande av en rörformig anordning i någon kanal, blodkärl, ihåligt organ eller kroppshåla för tillförsel eller tömning av vätskor för diagnostiska eller terapeutiska ändamål. Förfarandet skiljer sig från intubation, vars syfte är att upprätthålla en öppen förbindelse i tilltäppta kanaler eller kärl.
Syntetiska preventivmedel för oralt bruk.
May-Thurner Syndrome (MTS) är ett relativt sällsynt tillstånd där den vänstra common iliacvenen komprimerar iliakalartären, vilket kan orsaka stenos (nedsättning i lumens storlek) eller blodflödesbortfall. Detta inträffar oftast till höger om den ryggradsfasta strukturen kallas för iliolumbalartikeln, där venen är belägen lateralt (utåt) i förhållande till artären.
Ett fibrinstabiliserande plasmaenzym (i gruppen transglutaminaser) som aktiveras av trombin och kalcium till att bilda faktor XIIIa. Det har en viktig, stabiliserande roll vid bildandet av den fibrinpolymer (blodkrusta) som utgör ändledet i hela koagulationsprocessen.
Statistisk kalkyl, där en variabel är fördelad som summan av kvadraten på givna, oberoende och slumpmässiga variabler, som var och en har en normalfördelning med medelvärde noll och varians ett. Syn. chi-kvadratfördelning.
Dalteparin är ett låglösligt heparin, ett slags antikoagulant (blodtunnande medel), som används för att förebygga och behandla blodproppar (tromboser) och lungemboli. Det verkar genom att hämma enzymet thrombin, vilket är involverat i blodkoaguleringen.
Ett system utvecklat av Världshälsoorganisationen och International Committee on Thrombosis and Hemostasis för att kunna övervaka och rapportera om blodkoagulationstest. I detta system standardiseras resultaten i enlighet med International Sensitivity Index för just den kombination av testreagens och instrumentering som används.
'Postoperativ blödning' refererar till en komplikation efter en kirurgisk procedure, där det uppstår fortsatt eller excesivt blodflöde från operationsstället, vilket kan leda till sjuklighet och potential behov av ytterligare ingrepp för att kontrollera blödningen.
"Sensitivitet och specificitet är två viktiga begrepp inom diagnostisk medicin, där sensitivitet definieras som sannolikheten för ett positivt testresultat bland de individer som har sjukdomen, medan specificitet definieras som sannolikheten för ett negativt testresultat bland de individer som inte har sjukdomen."
Spontan remission refererar till en situation där en persons sjukdom eller symptom förbättras eller helt försvinner utan någon tydlig orsak eller behandling. Detta fenomen är ovanligt och kan vara svårt att förutsäga eller förklara. I vissa fall kan det bero på att sjukdomen spontant går in i en remissionsfas, där symptomen avtar eller försvinner under en period av tid. Detta ses ofta i vissa autoimmuna sjukdomar och cancer. Emellertid bör man vara försiktig med att använda termen "spontan remission", eftersom det kan finnas obekanta eller outredda faktorer som bidrar till förbättringen av patientens tillstånd.
Tillståndet som följer på föreningen av en äggcell och en sädescell, då ett embryo eller foster växer i kroppen.
Rehabiliteringsplan med kortare sjukhusvistelse eller sängliggande eller snabbare återgång i rörelse än vad som är normal praktik.
En autosomalt recessiv defekt i metioninmetabolismen som oftast orsakas av brist på cystationin-betasyntas och leder till höjda halter av homocystein i plasma och urin. Kliniska särdrag är lång och smal kroppsform, skolios, araknodaktyli (spindelfingrar), muskelsvaghet, hjulbenthet, tunt, ljust hår, kindrodnad, linsförskjutning, ökad risk för utvecklingsstörning och tendens till fibros i artärerna, vilken ofta följs av slaganfall och hjärtinfarkt.
Varje påvisbar och ärftlig förändring i det genetiska materialet som medför ändrad genotyp och som överförs till dotterceller och efterföljande generationer.
Farkost för transport i luften som hålls uppe antingen av sin egen lyftförmåga eller av luftdynamiskt tryck mot farkostens ytor.
Den aktiverade formen av faktor X som ingår i såväl den inre som yttre blodkoagulationsprocessen. Den katalyserar omvandlingen av protrombin till trombin tillsammans med andra kofaktorer.
Ett tioxanten med terapeutisk verkan liknande den hos antipsykotika av fenotiazintyp. Det är en D1- och D2-dopaminreceptorantagonist.
Sjukdomstillstånd med intravaskulär hemolys och hemoglobinuri. Vissa fall uppstår vid exponering för kyla och beror på att det finns autohemolysin i serum. Andra fall ses under eller omedelbart efter sömn och anses bero på en förvärvad intrakorpuskulär defekt.
"Prediktivt värde av tester" refererar till en medicinsk term som beskriver förmågan hos ett diagnostiskt test att förutsäga sannolikheten för en specifik framtida hälsoutgång eller sjukdomsutveckling hos en individ, baserat på resultaten av testet. Det uttrycks ofta som ett kvalitativt och kvantitativt mått på sannolikheten för en positiv eller negativ utfallsprediktion, och kan användas för att stödja kliniska beslut om preventiva åtgärder, behandlingar eller fortsatt övervakning.
I en enda mening: 'Bäcken' (latin: pelvis) är en bensköld-liknande struktur bestående av tre ben, sakrum och de två sidobenen, som skyddar bukhålan och underlivet samt bildar en fästpunkt för muskler och ligament som möjliggör rörelser i kroppen.
I medicinsk kontext kan 'risk' definieras som sannolikheten för att en viss händelse eller skada skall inträffa under en given tidsperiod. Risken beräknas ofta genom att dividera antalet observerade händelser med antalet möjliga tillfällen, och uttrycks vanligen som ett förhållande (t.ex. 1/100 eller 1%). Risken kan också uttryckas som en absolut frekvens (t.ex. 2 av 100 personer). Det är viktigt att ta hänsyn till både storleken och kvaliteten på det studiomaterial som används för att uppskatta risker, eftersom olika studier kan ge olika resultat.
En individ vars båda alleler på en given genplats är identiska.
Injicering under tryck av flytande läkemedel, näringslösning eller annan vätska under huden genom en ihålig nål.
Oorganiska eller organiska föreningar med trevärt järn.
Blödningar och trombotiska störningar till följd av felaktiga eller saknade koagulationsproteiner.
Tillförsel av läkemedel eller andra substanser genom munnen.
Blockering av en systemisk artär med en (blod)propp som uppkommit i en systemisk ven och som genom en defekt i hjärtskiljeväggen passerat direkt från höger till vänster sida av hjärtat. Syn. korsad emboli.
Borttagning av implantat eller protes.
Döden som resultat av en sjukdom hos en individ, redovisad i en enskild fallbeskrivning eller i ett begränsat antal patienter. Begreppet får ej förväxlas med döden som livets fysiologiska upphörande eller med mortalitet (dödlighet), som är ett epidemiologiskt eller statistiskt begrepp.
Svår nekros i hjärtmuskulaturen till följd av hämmat blodflöde till vävnaden.
Blockering av flödet i biologiska eller konstgjorda kärltransplantat.
Ett sällsynt sjukdomstillstånd som oftast drabbar en lem och som kännetecknas av hypertrofi hos skelettbenet och tillhörande mjukvävnader, stora hemangiom i huden, ihållande nevus flammeus (eldsmärke) och hudvaricer.
"Interventionell ultraljudsundersökning" refererar till användning av ultraljud (ekodoppler) som en del av en medicinsk procedur där målet är att behandla ett visst tillstånd eller sjukdom, istället för bara att diagnostisera det. Ultraljudsavbildningen används som riktnings- och vägvisningshjälpmedel under proceduren, exempelvis vid injektion av läkemedel eller andra substanser i en specifik position i kroppen, såsom att behandla en smärtsam leder med hjälp av ultraljud guided injection (UGI).
En tumör är en abnorm och ofta opålitlig vävnadsformation som uppstår då celltillväxten och celldelningen överstiger normal nivå eller fortsätter utan kontroll efter cellskada eller påverkan. Tumörer kan vara godartade (benigna) eller elakartade (maligna), beroende på om de är cancer-relaterade eller inte. De kan också variera i storlek och spridning, och deras uppkomst kan bero på en kombination av genetiska, miljömässiga och livsföstylett relaterade faktorer.
Cardiovascular diseases (Kärlsjukdomar) refer to a class of medical conditions that involve the heart or blood vessels, including arteries, capillaries, and veins. These diseases can range from mild to severe and may include conditions such as coronary artery disease, heart failure, valvular heart disease, peripheral artery disease, and cerebrovascular disease. Common symptoms of cardiovascular diseases may include chest pain, shortness of breath, fatigue, irregular heartbeat, and swelling in the legs or abdomen. Risk factors for developing cardiovascular diseases include age, family history, smoking, high blood pressure, high cholesterol, obesity, diabetes, and physical inactivity.
'Venae cavae' är ett par blodkärl som transporterar deoxygenerat (syrefattigt) blod från kroppen till hjärtat. De består av två delar: vena cava superior och vena cava inferior.