VaccinerVacciner, avdödadeVirusvaccinerVacciner, syntetiskaDNA-vacciner: Antigenkodande bitar av rekombinant DNA,som ges som vaccin för förebyggande eller behandling av infektionssjukdom. Värdcellerna tar upp DNA:t, uttrycker antigenet och presenterar det för immunsystemet på ett sätt som liknar förloppet vid en naturlig infektion. Därmed framkallas ett humoralt och cellulärt immunsvar mot det producerade antigenet. Det rekombinanta DNA:t (DNA-vektorn) kallas naket DNA eftersom inga komplexa föreningar eller bärare behövs; plasmiden injiceras med saltlösning eller annan buffer.Vacciner, kombineradeBakteriella vacciner: Suspensionspreparat framställda av försvagade eller avdödade bakterier för förebyggande eller behandling av bakteriella infektionssjukdomar.AIDS-vacciner: Vacciner bestående av inaktiverat HIV eller några av dess komponentantigener, utvecklade för förebyggande av AIDS. Vacciner innehållande antigener är framställda med genetisk rekombination.PeptidvaccinerKonjugatvacciner: Halvsyntetiska vacciner bestående av polysackaridantigener från mikroorganismer fästa vid bärarproteinmolekyler. Bärarproteinet känns igen av makrofager och T-celler och förstärker därmed immunsvaret. Konjugatvacciner framkallar antikroppsbildning hos individer som inte reagerar på enbart polysackariden, höjer antikroppsnivåerna, och ger booster-svar vid förnyad vaccination.VaccinationMalariavacciner: Vacciner framställda av antigen från någon av de fyra arter av Plasmodium som orsakar malaria hos människor, eller från P. berghei, som ger upphov till malaria hos gnagare.PapillomvirusvaccinerMeningokockvacciner: Vacciner eller kandidatvacciner för förebyggande av infektioner med Neisseria meningitidis.Hepatit B-vacciner: Vacciner eller vaccinkandidater innehållande inaktiverat hepatit B-virus eller dess antigen och avsedda att förebygga hepatit B. Vissa vacciner framställs med rekombinantteknik.Mässlingsvaccin: Ett levande, försvagat virusvaccin, odlat i kycklingembryon, för massimmunisering av barn och för vaccinering av ungdomar och vuxna utan antikroppsskydd mot mässling. Barn vaccineras oftast med ett trippelvaccin mot mässling, påssjuka och röda hund.Kikhostevaccin: En uppslamning av avdödade Bordetella pertussis-bakterier som används för immunisering mot kikhosta (helcellsvaccin). Ofta används suspensionen i blandning med difteri- och stelkrampstoxoid, s k DTP-vaccin. Det finns även ett acellulärt kikhostevaccin, framställt av renade antigena beståndsdelar av kikhostebakterien, vilket ger färre biverkningar än helcellsvaccinet; också det används i kombination med difteri- och stelkrampstoxoid.Haemophilusvacciner: Vacciner eller vaccinkandidater med antigena polysackarider från Haemophilus influenzae, framställda för att förebygga infektionssjukdom. Vaccinet kan innehålla isolerade polysackarider eller polysackarider bundna till bärarmolekyler. Det kan även ingå i kombinationsvaccin tillsammans med difteri-, stelkramp- och påssjukevaccinkomponenter.Tuberkulosvaccin: Medel för aktiv immunisering, baserat på en försvagad stam av Mycobacterium tuberculosis var. bovis, och som framkallar immunitet mot mykobakterieinfektioner. Genom sin förmåga att framkalla ospecifik immunitet har vaccinet också användning vid immunterapi av tumörsjukdomar. Kallas även BCG-vaccin.Poliovaccin, avdödatRabiesvaccinerRotavirusvaccinerKoleravacciner: Vacciner eller kandidatvacciner för förebyggande av infektion med Vibrio cholerae. Det ursprungliga koleravaccinet bestod av avdödade bakterier, men nu finns andra vaccintyper.Tyfoid-paratyfoidvaccinerVirusantikroppar: Immunglobuliner producerade som svar på virala antigen; de omfattar alla klasser av immunglobuliner, framkallade av alla viruskomponenter.SmittkoppsvaccinTuberkulosvaccinerVattkoppsvaccin: Ett levande, försvagat varicellavirusvaccin för skydd mot vattkoppor. Det rekommenderas för barn mellan ett och tretton år.Trippelvaccin: Ett vaccin bestående av difteritoxoid, tetanustoxoid och helcellspertussisvaccin. Det skyddar mot difteri, stelkramp och kikhosta. Syn. DTP-vaccin; difteri-tetanus-pertussisvaccin; difteri-stelkramp-kikhostevaccin.Immunmodulerande medel: Substanser som förstärker, stimulerar, aktiverar eller modulerar såväl det cellulära som humorala immunsvaret. De klassiska medlen (Freunds adjuvans, BCG, Corynebacterium parvum m fl) innehåller bakteriella antigener. Några är endogena (t ex histamin, interferon, transfer factor, interleukin-1). De kan vara antingen ospecifika eller antigenspecifika.PåssjukevaccinHepatitit A-vacciner: Vacciner eller vaccinkandidater för förebyggande av infektion med hepatit A-virus.Immuniseringsschema: Tidsschema för optimala tidpunkter/intervall för primär och/eller sekundär immunisering.Immunisering, sekundär: Immunisering/vaccination som ges efter en primär immunisering med samma eller närbesläktat antigen.Vaccin mot mässling, påssjuka, röda hund: Ett kombinationsvaccin (trippelvaccin, mmr-vaccin), för förebyggande av mässling, påssjuka och röda hund.StreptokockvaccinerMjältbrandsvacciner: Vacciner eller kandidatvacciner för förebyggande av mjältbrand.Synthetic BiologyDenguevaccinerVirosomvaccinerImmunisering: Avsiktlig stimulering av värdens immunsvar. Aktiv immunisering innebär tillförsel av antigen eller immunologiska adjuvantia. Passiv immunisering innebär tillförsel av immunsera eller lymfocyter eller deras produkter (t ex transferfaktor, immun-RNA) eller transplantation av immuncellproducerande vävnad (tymus eller benmärg).Molekylsekvensdata: Beskrivningar av specifika sekvenser av aminosyror, kolhydrater eller nukleotider som publicerats och/eller deponerats och hålls tillgängliga i databaser som t ex Genbank, EMBL, NBRF eller andra sekvensdataarkiv.Bakteriella antikroppar: Immunglobuliner framkallade av bakteriella antigena komponenter.Hepatitvacciner: Vacciner mot varje virus eller viruspartikel som orsakar hepatit.Poliovaccin, oraltSyntetiska gener: Biologiskt fungerande DNA-sekvenser som framställts genom kemisk syntes in vitro.Vaccin mot gula febernPestvaccinMöss, inavlade BALB CVacciner mot svamp: Suspensioner (uppslamningar) av inaktiverade eller avdödade svampar för förebyggande eller behandling av svampinfektioner.RödahundvaccinAminosyrasekvens: Aminosyrors ordningsföljd i en polypeptidkedja. Den utgör proteiners primärstruktur och är av avgörande betydelses för proteinkonfigurationen.Vacciner, acelluläraSaidsvaccinerSalmonellavaccinerVaccines, Virus-Like ParticleEbolavacciner: Vacciner eller vaccinkandidater avsedda att förebygga ebola-hemorragisk feber.Influensa: Akut virusinfektion som drabbar andningsvägarna. Den kännetecknas av inflammation i nässlemhinnan, svalget och konjunktivan (ögats bindhinna), huvudvärk och, ofta, utbredd muskelvärk.Antibodies, NeutralizingStafylokockvaccinerDifteri-stelkramp-acellulära kikhostevacciner: Kombinationsvacciner bestående av difteritoxoid, tetanustoxoid och en cellfri form av pertussisvaccin. Cytomegalovirusvacciner: Vacciner eller vaccinkandidater för förebyggande av cytomegalovirusinfektion.Immunglobulin G: Det dominerande immunglobulinet i normalt humanserum.Injektioner, intramuskulära: Injicering under tryck av flytande läkemedel, näringslösning eller annan vätska genom en ihålig nål direkt in i muskelvävnaden.Immuniseringsprogram: Handlingsplaner för genomförande av immuniseringsåtgärder i syfte att förhindra olika smittsamma sjukdomar. Programmen kan avse en rad olika målgrupper: skolor, sjukhus, folkhälsoinrättningar, frivilligorganisationer inom hälsovård osv. De kan genomföras inom breda befolkningsgrupper eller på viss administrativ nivå: kommunal, landstings-, nationell eller internationell.AntikroppsbildningNeutralisationstesterLäkemedelstillförsel genom näsanDifteri-stelkrampsvaccin: Ett kombinationsvaccin mot difteri och stelkramp, bestående av difteri- och tetanustoxoid. Detta vaccin används istället för DTP-vaccin (difteri-tetanus-pertussis) när det t ex föreligger kontraindikation för kikhostevaccin. Syn. DT-vaccin; difteri-tetanusvaccin.PoliovaccinerEscherichia colivacciner: Vacciner eller vaccinkandidater för förebyggande eller behandling av enterotoxigena eller enteropatogena kolibakterieinfektioner.West Nile-virusvaccinerHemagglutinationsinhibitionstester: Serologiska tester där en given mängd antigen blandas med serum innan en lösning med röda blodkroppar tillsätts. Reaktionsresultatet uttrycks som den minsta mängd antigen som ger fullständig hemagglutinationshämning.ShigellavaccinerPeptiderPolysorbaterBältrosvaccinImmunity, HumoralEnzymkopplad immunadsorberande analys: En immunanalysmetod som utnyttjar en antikropp med enzymmarkör, t ex pepparrotsperoxidas. Då antingen enzymet eller antikroppen binds till ett adsorberande substrat behåller båda sin biologiska aktivitet. Förändringen i enzymaktivitet till följd av enzym-antikropp-antigenreaktionen är proportionell mot mängden antigen och kan mätas med spektrofotometri eller med blotta ögat. Det har utvecklats många varianter av metoden. Syn. ELISA.Brucellavaccin: Bakteriellt vaccin för förebyggande av brucellos hos människor och djur. Brucella abortusvaccin används för immunisering av nötkreatur, får och getter.Bakteriella antigenerStelkrampstoxoidAluminiumhydroxid: Hydrerat aluminium. En förening med många biomedicinska tillämpningar: som magsyraneutraliserande medel, som antiperspirant, i tandkräm, som emulgeringsmedel, som tillsats i bakteriologiska preparat o ch vacciner, för vattenrening osv.Herpesvirusvacciner: Vacciner eller vaccinkandidater för förebyggande av infektion med något virus i familjen HerpesviridaeInjektioner, intradermala: Injicering av flytande läkemedel, näringslösning eller annan vätska i huden via ihålig nål.Alumföreningar: Aluminiumsulfatföreningar som används medicinskt som kärlsammandragande medel och som har många tillämpningar inom industrin. De har också utbredd användning vid olika inflammatoriska tillstånd inom v eterinärmedicin.LeishmaniavaccinerInfluensa A-virus, subtyp H1N1Difteritoxoid: Formaldehydinaktiverat toxin från Corynebacterium diphtheriae. Det blandas ofta med tetanustoxoid och pertussisvaccin (DTP-vaccin) eller med enbart tetanustoxoid (DT-vaccin, för barnvaccinering, och Td-vaccin, med 5-10 gånger mindre difteritoxoid, för annat bruk). Difteritoxoid används för förebyggande vaccination mot difteri. Difteriantitoxin ("antiserum") är för behandling av infektionen.Genetiska vektorer: DNA-molekyler med förmåga till autonom replikation i en värdcell, och i vilka andra DNA-sekvenser kan infogas och därmed mångfaldigas. Många erhålls ur plasmider, bakteriofager eller virus. De används för att föra in främmande gener i mottagarceller. Genetiska vektorer har ett funktionsdugligt replikationsställe och innehåller genetiska markörer, som underlättar deras identifiering.SkvalenSimplexvirusvacciner: Vacciner eller kandidatvacciner avsedda att förebygga infektioner med virus av släktet Simplexvirus. Hit hör vacciner mot HSV-1 och HSV-2.RSV-vaccinerKorsreaktioner: Serologiska reaktioner som inträffar när ett antiserum mot ett antigen reagerar med ett annat, närbesläktat antigen.Cross ProtectionVacciner som preventivmedelVacciner mot Japansk hjärninflammation: Vacciner eller vaccinkandidater för förebyggande av infektion med japansk B-encefalitvirus.CD8-positiva T-lymfocyter: En kritisk subpopulation av regulator-T-celler, inblandade i MHC klass-I funktioner. De omfattar både cytotoxiska T-lymfocyter och T-suppressorceller.Mass VaccinationImmunitet, cellulär: De immunreaktioner som förmedlas av antigenaktiverade T-lymfocyter via lymfokiner eller direkt celltoxicitet. Detta sker utan förekomst av cirkulerande antikroppar eller i fall där antikroppar spelar en underordnad roll.PeptidfragmentVacciner, oralaMöss, inavlade C57BLBassekvens: Purin- och pyrimidinföljden i nukleinsyror och polynukleotider. Kallas även nukleotid- eller nukleosidsekvens.Protozoiska antigener: Alla delar av någon protozo som kan framkalla immunitet. De vanligast förekommande är antigener från Plasmodium (malaria) och trypanosomer.Immunterapi, aktiv: Aktiv immunisering med vaccin i terapeutiskt eller förebyggande syfte. Vaccinet kan bestå av immunförstärkande medel, som t ex BCG-vaccin och Corynebacterium parvum, eller biologiska reglerämnen som interferoner, interleukiner och kolonistimulerande faktorer, vilka ges för att direkt stimulera immunsystemet.Interferon Type IIKikhosta: Infektion i andningsvägarna orsakad av Bordetella pertussis och kännetecknad av återkommande hostattacker som slutar med en kippande andhämtning.CellinjeT-lymfocyterT-lymfocyter, cytotoxiskaVaccine PotencyVirusantigener: Virusprodukter som har antigen effekt.Mässling: En mycket smittsam infektionssjukdom som orsakas av Morbillivirus och som är vanlig hos barn, men även hos icke-immuna av alla åldrar. Virus kommer in i andningsvägarna via droppsmitta och förökar sig i epitelcellerna, och sprider sig till hela systemet av mononukleära fagocyter.RickettsiavaccinerSmittkopporSlemhinneimmunitet: Oemottaglighet för patogena effekter av främmande mikroorganismer eller antigena ämnen tack vare utsöndring av antikroppar från slemhinnorna. Slemhinneepitelet i mag-tarmkanalen, luftvägarna och fortplantningsorganen bildar en form av IgA (sekretoriskt immunglobulin A) som skyddar dessa inkörsportar till kroppen.ParainfluensavaccinerEpitoper, T-lymfocyt: Antigena determinanter som känns igen av och binds till T-cellreceptorn. Epitoper som känns igen av T-cellreceptorer sitter ofta inuti antigenet och blir tillgängliga för receptorerna först sedan antigenet luckrats upp genom proteolys.Vacciniavirus: Typarten av Orthopoxvirus, och besläktad med kokoppsvirus, men med okänt ursprung. Viruset har använts för levande vaccin mot smittkoppor. Det används också som vektor för tillförsel av främmande DNA till djur. Kaninkoppsvirus är en underart av Vacciniavirus.Rekombinanta proteinerHemagglutininglykoproteiner hos influensavirus: Ytglykoproteiner på influensavirus som ger hemagglutinationsreaktioner, vidhäftning och höljesammansmältning. Fjorton distinkta subtyper av HA-glykoproteiner och nio av NA-glykoproteiner har identifierats hos Influensa A-virus, men inga hos Influensa B- eller Influensa C-virus.Macaca mulatta: En art apor av släktet Macaca som lever i Indien, Kina och andra delar av Asien. Aporna används i stor utstreckning i biomedicinsk forskning och anpassar sig väl till vistelse bland människor.Influensa A-virus, subtyp H5N1Influensa A-virus, subtyp H3N2CD4-positiva T-lymfocyter: En kritisk subpopulation av regulator-T-celler, delaktiga i igångsättandet av de flesta immunologiska funktioner. HIV-viruset har selektiv tropism för den T4-cell som uttrycker CD4-fenotypmarkören, en HIV-receptor. Det är just utslagningen av denna subpopulation, innehållande såväl T-hjälparceller som T-suppressorceller, som är den främsta orsaken till den omfattande immunsuppression som ses vid H IV-infektion.ProtozoproteinerTidsfaktorerInfluensa B-virus: Arter av släktet Influenzavirus B som ger upphov till influensa och andra sjukdomar hos framförallt människor. Antigenvariationer är mindre vanligt förekommande än hos influensa A-virus, och följaktligen saknas förutsättningar för indelning i undertyper och varianter. Sannolikheten för epidemier är mindre än med influensa A-virus, och inga pandemier har förekommit. Viruset var tidigare endast känt hos människor, men har påvisats även hos sälar, som kan utgöra smittkällan för spridning till människor.RotavirusinfektionerPseudorabiesvaccinerDos-responskurva, immunologisk: Det specifika immunsvar som utlöses av en specifik dos av ett immunologiskt aktivt ämne eller immunologiskt aktiv cell hos en organism, vävnad eller cell.Kliniska prövningar, principer: Förplanerade studier av säkerhet, effektivitet eller optimal dosering (om tillämpligt) för ett eller fler diagnostiska, terapeutiska eller profylaktiska läkemedel, en eller fler apparater eller tekniker, utvalda enligt förutbestämda kriterier och studerade med avseende på fördefinierade indikationer på gynnsamma och ogynnsamma effekter.Antikroppsspecificitet: Egenskap som gör att antikroppar kan reagera med vissa antigena determinanter och inte med andra. Specificiteten beror på kemisk sammansättning, fysikaliska krafter och bindningsplatsens molekylära st ruktur.PapillomvirusinfektionerInfluensa A-virus: Typarten av släktet Influenzavirus A som ger upphov till influensa och andra sjukdomar hos människor och djur. Antigenvariationer förekommer ofta bland stammarna, vilket möjliggör klassificering i undertyper och varianter. Bakterieproteiner: Proteiner förekommande hos någon bakterieart.Sjukdomsmodeller, djur: Djursjukdommar vars kliniska mekanismer är tillräckligt lika dem hos annan sjukdom hos människor för att de skall kunna tjäna som modell. Sjukdomen hos djuret kan antingen vara framkallad eller naturlig.OrthomyxoviridaeinfektionerPolioLäkemedelsförvaringKaniner: Djurarten Oryctolagus cuniculus, av familjen Leporidae och ordningen Lagomorpha. Kaniner föds i hålor, utan päls, och med slutna ögon och öron. Kaniner har 22 kromosompar, medan harar har 24.RabiesHIV-1: Typarten för Lentivirus och orsaken till immunbristsyndromet AIDS. Virusets kännetecken är dess cytopatiska effekt och affinitet för T4-lymfocyter.PlasmiderVirushöljets proteinerHaemophilus influenzae typ b: En typ av H. influenzae som oftast återfinns i biotyp I-isolat. Innan vaccin var tillgängligt, var denna bakterie en av de främsta orsakerna till hjärnhinneinflammation hos barn.Dendritiska celler: Immunkompetenta celler i lymfsystemet och det blodbildande (hemopoietiska) systemet och i huden. De kallas även interdigiterande, retikulära eller beslöjade. Deras morfologiska och fenotypiska funktion består i att bearbeta antigen eller presentera dem för T-celler, och därmed stimulera den cellulära immuniteten.Genmanipulation: Riktad modifiering av genuppsättningen hos en levande organism genom ändring av DNA, utbyte av genetiskt material med hjälp av t ex virus, transplantation av cellkärnor, transplantation av cellhybrider osv.Meningokockinfektioner: Infektioner orsakade av bakterier av arten Neisseria meningitidis.Markörvacciner: Vacciner som används i diagnostiska tester för att skilja vaccinerade djur från smittbärare. Markörvacciner kan antingen vara underenheter eller genreducerade.SerotypningImmunterapi: Manipulering av en individs immunsystem i syfte att behandla sjukdom. Hit hör såväl aktiv som passiv immunisering och immundämpande behandling för att förhindra avstötning av transplantat.OligopeptiderEpitoper, B-lymfocyt: Antigena determinanter som känns igen av och binds till B-cellreceptorn. Epitoper som känns igen av B-cellreceptorer sitter på antigenets yta.Läkemedelsdesign: Den molekylära utformningen av läkemedel för specifika ändamål (såsom DNA-bindning, enzymhämning, verkan mot tumörer osv), baserad på kännedom om molekylära egenskaper, som t ex funktionella gruppers aktivitet, molekylgeometri, elektronstruktur och information om analoga molekyler. Läkemedelsdesign bygger på datorstödd molekylär modelleringsteknik och omfattar inte farmakokinetik, dosanalys eller analys av läkemedelsadministrering.Läkemedelstillförsel genom munnen: Tillförsel av läkemedel eller andra substanser genom munnen.Immunitet: Motståndskraft mot främmande mikroorganismers intrång eller patogena effekter, eller mot giftverkan av antigena ämnen.Lymfocytaktivering: Morfologisk förändring av små lymfocyter i odling till stora, blast-liknande celler med förmåga att syntetisera DNA och RNA och till mitos. Aktivering säts igång av interleukiner, mitogener (som t ex fytohemagglutininer) och pecifika antigen. Aktivering kan även ske in vivo, så som vid vävnadsavstötning och kronisk myeloid leukemi.PseudomonasvaccinerGula febernvirus: Typarten hos släktet Flavivirus. Det överförs till människa av olika arter av framförallt myggsläktet Aedes.Sjukdomsutbrott: Plötslig ökning i en sjukdoms incidens. Hit räknas även epidemier.Neisseria meningitidis, serogrupp BHIV-antikroppar: Antikroppar mot antigen från immunbristviruset HIV, tidigare benämnt HTLV-III/LAV.Gruppimmunitet: Motståndskraft mot infektionssjukdom i en stor grupp individer i en population. En rad olika faktorer kan ligga bakom gruppimmuniteten, och detta återspeglas i olika definitioner i litteraturen. Oftast avses fallet där infektion hos en enda individ i en population inte ger någon epidemi, då populationen iövrigt är immun. I en sådan immun population är det heller inte sannolikt att en enskild mottaglig individ blir smittad. Gruppimmunitet kan även avse det fall då oskyddade individer inte ådrar sig smitta eftersom smittämnet utrotats i populationen.Borreliavacciner: Vacciner eller kandidatvacciner för förebyggande av Lyme-sjukdom.PåssjukaPlasmodium falciparumNötkreatur: Tamboskap som vanligtvis hålls på någon form av lantgård för produktion av kött eller mjölkprodukter eller som arbetsdjur.Bakteriella yttermembranproteiner: Proteiner förekommande i det yttre membranet hos bakterier.StelkrampVirus SheddingPandemicsRekombinanta fusionsproteinerHepatit B-antikroppar: Antikroppar mot hepatit B-antigen, inklusive antikroppar mot ytantigen (Australienantigen) och kärnantigen hos Dane-partikeln, samt mot e-antigen.Cercopithecus aethiops: En art av Cercopithecus med tre underarter: C. tantalus, C. pygerythrus och C. sabeus. De lever i skogs- och savannområden i Afrika. Den afrikanska grönapan, C. pygerythrus, är den naturliga värden fö r SIV och används i AIDS-forskningen.Kolibakterie: En art gramnegativa, fakultativt anaeroba och stavformade bakterier som normalt förekommer i den nedre delen av tarmkanalen hos varmblodiga djur. Vanligtvis är den inte patogen, men vissa stammar kan ge upphov till diarré och variga infektioner. Syn. E. coli.Hjärnhinneinflammation, meningokock: En hastigt uppkommande infektion i hjärnhinnorna och subaraknoidalvätskan genom bakterien Neisseria meningitidis, med diffus inflammation och proppbildning i venerna kring hjärnhinnan. Kliniska tecken är feber, nackstelhet, kramper, svår huvudvärk, petekialrodnad, stelhet, lokal nervsvikt, hydrocefalus och koma. Bakterierna sprids oftast via nasofaryngealsekret och är det vanligaste orsaken till hjärnhinneinflammation hos barn och ungdomar. Serogrupperna A, B, C, Y och W-135 av Neisseria meningitidis har rapporterats ge meningit.Förenta StaternaTumörantigener: Proteiner, glykoproteiner eller lipoproteinfraktioner på tumörcellers ytor, som vanligen kan identifieras med monoklonala antikroppar.Många av dessa har antingen embryonalt eller viralt ursprung.Immunologiskt minne: Den förändring i immunitetstillståndet som följer på det första mötet med antigen och som gör det möjligt för individen att producera antikroppar snabbare och i större mängd vid förnyad kontakt med antigenet.Vero-cellerCytokiner: Proteiner utan antikroppsfunktion som utsöndras av inflammatoriska leukocyter och vissa icke-leukocytiska celler och som verkar som intercellulära mediatorer. De skiljer sig från vanliga hormoner genom att de produceras av ett flertal vävnads- eller celltyper snarare än av specialiserade körtlar. Vanligtvis har de lokal parakrin eller autokrin funktion istället för endokrin.Enzyme-Linked Immunospot AssayBordetella pertussis: En art av gramnegativa, aeroba bakterier som orsakar kikhosta. Bacillerna består av små stavar omgivna av ett slemskikt.Difteri: En infektionssjukdom mer eller mindre begränsad till slemhinnor och hud och orsakad av stammar av Corynebacterium diphtheriae. Den kännetecknas av förekomst av pseudomembran vid infektionsstället. Det gift, difteritoxin, som produceras av bakterien, kan ge upphov till hjärtmuskelinflammation, polyneurit och andra systemiska förgiftningseffekter.Celler, odlade: Celler som drivs fram in vitro i odlingsmedia som främjar deras tillväxt. Odlade celler används bl a för studier av utveckling, morfologi, metaboliska, fysiologiska och genetiska processer.Antikroppar: Immunglobulinmolekyler (proteiner), vars specifika aminosyrasekvenser får dem att reagera endast med de antigen som utlöste deras syntetisering i celler i lymfocytserien (i sht plasmaceller), eller me d närbesläktade antigen. Antikroppar klassificeras efter sitt sätt att verka: agglutininer, hemolysiner, opsoniner, precipitiner m fl.Monoklonala antikroppar: Antikroppar som produceras av cellfamiljer (kloner) av identiskt lika celler, framställda genom hybridisering av aktiverade B-lymfocyter och tumörceller. Sådana hybrider benämns ofta hybridom.Injektioner, subkutana: Injicering under tryck av flytande läkemedel, näringslösning eller annan vätska under huden genom en ihålig nål.Rabiesvirus: Typarten av Lyssavirus som orsakar rabies hos människor och djur. Kinetik: Läran om förloppsdynamik i kemiska och fysikaliska system.Geninjektion: Teknik för att överföra DNA direkt till organeller genom att skjuta med DNA-klädda mikrokulor av guld eller volfram från en gaspistol ("gene gun") med helium som drivgas. Tekniken används bl a vid DNA -vaccinering, för att injicera guldpartiklar med DNA i epidermis.RotavirusHIV-infektioner: Det spektrum av HIV-infektioner som sträcker sig från asymtomatiska seropositiva tillstånd över AIDS-relaterade komplex (ARC) till AIDS.ReassortantvirusDubbelblindmetod: Undersökningsmetod för t ex klinisk prövning av ett läkemedel eller behandling som innebär att varken deltagare/patienter eller försöksledare känner till vem som faktiskt får den specifika behandlingen.Molekylstruktur: Den inbördes placeringen av atomer, atomgrupper eller joner i en molekyl, samt antal, typ av och plats för kovalenta bindningar.Immunitet, aktiv: Motstånd mot ett smittämne till följd av produktion av specifika antikroppar hos en värdorganism, antingen efter exponering för smittan eller efter vaccination.Sjukdomsalstrande förmågaFarmaceutisk teknologi: Tillämpning av teknologisk kunskap i farmaci, farmakologi och i läkemedelsindustrin. Hit hör metoder, teknik och instrumentering för framställning, sammansättning, dispensering, paketering och lagring av läkemedel och andra preparat för diagnostiskt och analytiskt bruk, och för behandling av patienter.