'Växtproteiner' är proteiner som härstammar från växter, och de utgör en viktig källa till näringsprotein för människor.
Växter vars genom ändrats genom genteknik, eller deras avkomma.
En växtblad är ett blad som hör till en växt, och är en flata, ofta brett utbredd struktur som har en viktig funktion för fotosyntesen genom att utgöra en stor yta för att ta emot solljus. Växtbladet innehåller också klorofyll och andra pigment, som gör att det kan absorbera ljusenergi och använda den till att producera näringsämnen genom fotosyntes. Dessutom har växtblad ofta en skyddande funktion för växten, och kan även ha en roll i växtens vattenförlustreglering. Slutligen kan växtblad ha en attraktiv funktion för att attrahera pollinerare till blommande växter.
Arvsmassan hos växter.
"En vegetabilisk röt som används som livsmedel, exempelvis morot, potatis och palsternacka."
Ett släkte blommande växter i den norra tempererade zonen. Arten A. thaliana används för växtgenetiska studier.
"Arabidopsis proteins" refer to the proteins that are encoded by the genes present in the genome of the model plant species Arabidopsis thaliana. These proteins play various roles in different cellular processes, such as metabolism, signaling, regulation, and defense responses, among others. The study of Arabidopsis proteins is crucial for understanding fundamental biological mechanisms and has broad implications for plant biology and agriculture.
Deoxiribonukleinsyra som utgör arvsmassan hos växter.
"Giftiga växter" är växter som innehåller naturligt förekommande toxiner eller skadliga ämnen, som kan vara farliga eller skadliga för människor och andra djur om de konsumeras, rörs mot eller kommer i kontakt med huden.
En växtextract är ett koncentrerat preparat som framställs genom att utvinna och separera aktiva ämnen från växtmaterial, vanligtvis med hjälp av metoder som inkluderar extraktion, filtrering och koncentrering.
"En växtskada orsakad av mekanisk skada, som resulterar i att vävnader delas upp och celldelning stimuleras, vilket kan leda till oregelbunden växt och förvrängning hos växten."
Växter vars rötter, blad, frön, bark eller andra beståndsdelar har terapeutisk, tonisk, renande eller annan farmakologisk verkan på högre djurarter.
Tobak är ett preparat som innehåller blad från plantan Nicotiana tabacum eller Nicotiana rustica, som ofta torkas och rullas till cigarrer, cigaretter eller pipor, eller som krossas till snus eller krut. Tobak innehåller den addiktiva substansen nikotin och används vanligtvis genom rökning, skvalpning eller sugit under kinden. Användandet av tobak kan leda till allvarliga hälsoeffekter, inklusive lungcancer, hjärtsjukdomar och kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL).
Vegetabiliska protein är proteiner som härstammar från växter, såsom bönor, nötter, frön, grönsaker och pseudogrönsaker.
"Plant development refers to the complex process of growth, differentiation, and morphogenesis that occurs from the fertilized egg (zygote) to the mature plant, including the formation of organs such as roots, stems, leaves, and flowers."
Aminosyrors ordningsföljd i en polypeptidkedja. Den utgör proteiners primärstruktur och är av avgörande betydelses för proteinkonfigurationen.
A plant cell is a type of eukaryotic cell that contains specialized organelles and structures, including a rigid cell wall, chloroplasts, and a large central vacuole. The cell wall, composed of cellulose, provides structural support and protection, while the chloroplasts contain chlorophyll and are responsible for carrying out photosynthesis, the process by which plants convert light energy into chemical energy. The central vacuole plays a role in maintaining the cell's turgor pressure and storing nutrients. Plant cells also contain a nucleus, which houses the genetic material of the cell, as well as other membrane-bound organelles such as mitochondria, endoplasmic reticulum, and golgi apparatus. These organelles perform various functions that are essential for the survival and growth of the plant.
Proteiner som fås med födan. De utgör den främsta källan för essentiella (livsviktiga) aminosyror.
"Gåshirsen (latin: musculus arrector pili) är en small muskel som fäster på hårfollikeln och kan dras samman för att resa håret rakt upp, ofta i samband med kyla, rädsla eller sexuell upphetsning."
Ribosome-inactivating proteins (RIPs) are a type of protein that inhibit the function of ribosomes, which are the cellular structures responsible for protein synthesis. RIPs are divided into two types: Type 1 and Type 2.
'Växtstammar' refererar till de grundläggande, genetiskt skilda enheterna inom växtvärlden, som utgör basen för artbildning och evolution. De är motsvarigheten till djurens arter och populationer, och kan bestå av en enda art eller en grupp närbesläktade arter. Växtstammar kännetecknas av sin unika genetiska sammansättning och reproducerar sig ofta asexuellt genom vegetativ förökning, även om de också kan fortplanta sig sexuellt.
Beskrivningar av specifika sekvenser av aminosyror, kolhydrater eller nukleotider som publicerats och/eller deponerats och hålls tillgängliga i databaser som t ex Genbank, EMBL, NBRF eller andra sekvensdataarkiv.
'Växter' är en botanisk term som definierar en grupp organismar som utmärks av celldelning genom vävnadsomslutande delning, kärndelning genom mitos och cellväggar byggda av cellulosa. De flesta växter har också klorofyll och kan därför producera sin egen näring genom fotosyntes.
Den fullständiga arvsmassan i en växts kromosomuppsättning.
'Edible plants' refer to types of vegetation that are safe and beneficial to consume as food, providing essential nutrients and health benefits.
I a medicinsk kontext kan "plant structures" referera till de olika delarna hos växter som har medicinsk relevans eller användning. Detta kan inkludera strukturer såsom blad, stjälkar, rötter, bark, blommor och frukter. Dessa strukturer kan innehålla olika aktiva ämnen som kan användas för medicinska ändamål, till exempel läkemedel eller näringsämnen. Det är värt att notera att termen "plant structures" inte är en etablerad medicinsk term, utan snarare en beskrivande term som används för att hänvisa till de olika delarna av växter som kan ha medicinsk relevans.
En växtart (tomat) inom familjen Solanaceae, ursprungligen från Sydamerika, som odlas allmänt för sin ätliga, köttiga, oftast rödaktiga frukt.
Ett högväxande sädesslag av släktet Zea och familjen Poaceae (Gramineae), som odlas som födoämne och djurfoder. Det har sitt ursprung i Amerika. Syn. majs.
"En växtlektin är ett protein som produceras naturligt av växter och frisätts vid skador på växtceller, med syfte att attrahera och aktivera försvarsceller för att bekämpa eventuella patogener eller skada."
Inkapslade embryon till blommande växter. De används för odling eller som djurföda, pga sitt koncentrerade innehåll av näringsämnen, som t ex stärkelse, proteiner och fettämnen. Raps, bomull och solros odlas för frönas oljeinnehålls skull.
"Pollen är en fine, pulverformig ämnesförening som produceras av växter och används för att befruкта andra växtindividers honorgan. Pollen består av mikroskopiska korn som innehåller spermieceller och är en viktig komponent i växternas reproduktionsprocess."
Tillväxtregulatorer hos växter är signalmolekyler som kontrollerar och koordinerar olika aspekter av växternas tillväxt och utveckling, inklusive celldelning, celltillväxt, differentiering och organformation, genom att påverka genuttryck och signaltransduktionsvägar.
Aminosyresekvenshomologi refererer til den grad af lighed i rækkefølgen af aminosyrerne, der udgør proteiner hos to eller flere organismer. Jo større antal identiske aminosyrer i samme position i de sammenlignede sekvenser, des højere er graden af homologi. Dette begreb anvendes ofte i molekylærbiologien for at fastslå evolutionæ forhold og funktionelle egenskaber hos proteiner.
Purin- och pyrimidinföljden i nukleinsyror och polynukleotider. Kallas även nukleotid- eller nukleosidsekvens.
Släktskapsförhållanden mellan grupper av organismer, baserade på deras genuppsättningar.
'Triticum' är ett släkte inom gräsfamiljen (Poaceae) och omfattar flera arter som vanligtvis kallas vetefgräs eller vete. Det mest odlade arten av Triticum är vetesläktet, Triticum aestivum, som är en allopolyploid art med tre olika arter som förfäder. Vete är en av de äldsta och viktigaste grödorna i världen och används till att producera mjöl för bröd och andra bakverk, pasta, matförädling och djurfoder.
I medicinen, refererar "sekvensinpassning" till processen av matchning eller korrelerande en genetisk sekvens, vanligtvis en DNA- eller RNA-sekvens, med en specifik referenssekvens, för att fastställa dess position, orientering och eventuella variationer i förhållande till den referenssekvensen. Detta används ofta inom genetisk forskning och klinisk diagnostik för att identifiera gener, mutationer eller polymorfismer som kan vara associerade med sjukdomar eller andra hälsotillstånd.
Soybeans, eller *Glycine max*, är en art av böna som odlas för sina nötter, som är rika på protein och fettsyror. De används ofta inom livsmedelsindustrin för att producera såväl mjölk- och köttsubstitut som olja.
De processer genom vilka cellkärnors, cytoplasmatiska eller intercellulära faktorer inverkar på differentieringsstyrningen av genaktiviteten hos växter.
'Plant immunity' refers to the inherent or acquired defense mechanisms in plants that protect against pathogen invasion and infection, involving a complex network of molecular and cellular responses to recognize and combat foreign threats, thus maintaining the overall health and survival of the plant.
"Växtantigener är proteiner eller koluterolerade strukturer hos växter som kan stimulera ett immunsvar hos djur, inklusive människor, när de exponeras för dem. Dessa antigener kan vara specifika för vissa växtarter och kan utlösa en hypersensitivitet eller allergisk reaktion hos vissa individer."
I en medicinsk kontext kan "PECS" stå för "Peripherally inserted central catheters," som är en typ av slangar eller katetrar som används för att administrera läkemedel och andra behandlingar till patienter. PECS-katetrarna skiljer sig från traditionella centrala venkatetrar genom att de införs i en perifer ven istället för en central ven. Detta gör det möjligt att placera katetern på ett mindre invasivt sätt, med lägre risk för komplikationer som pneumotorax och blodproppar. PECS-katetrarna används ofta när långvarig intravenös behandling är nödvändig, till exempel vid kemoterapi eller total parenteral nutrition (TPN).
Enkelsträngat, komplementärt DNA som syntetiseras utifrån en RNA-mall genom verkan av RNA-beroende DNA-polymeras. cDNA (dvs komplementärt, "complementary", DNA, inte cirkulärt DNA och inte heller C-DNA) används i en rad olika molekylära kloningsstudier och som specifik hydridiseringssond.
'Oryza sativa' är den botaniska termen för den vanligaste arten av ris, som odlas och används globalt som en viktig livsmedelskälla. Det är ettåriga gräs med upprätta stjälkar och långsträckta, smala blad. Risets frön, som är de ätliga delarna av växten, varierar i färg från vit till brun eller svart beroende på sorterna och används i en mängd olika maträtter över hela världen.
"Växtepidermis" refererar till den yttre celllagren hos växter som skyddar deras vävnader från uttorkning, mekanisk skada och infektion. Den består av en enda cellager som är täckt av ett vaxliknande material som kallas cutin, vilket hjälper till att försegla cellerna och minska vattenförlust. Specialiserade celler i växtepidermis, såsom stomatceller, kan också reglera växternas vattentvätt genom att öppna och stänga sig.
Speciella dietformer som omfattar kemiskt specificerad kost, syntetisk eller halvsyntetisk kost, kost för rymdfarare, bantningskost, kost för sondmatning, samt flytande eller fast kompletteringskost.
Inklusionskroppar i växtceller som innehåller fotosyntespigmentet klorofyll, vilket hör samman med tylakoidmembranet. Kloroplaster finns i bladceller och unga stammar hos högre växter.
Soyaproteiner är proteinextrakt från sojabönor, som är ett komplett protein med alla essentiella aminosyror. De används ofta som ett vegetariskt alternativ till djurprotein i kosttillskrivningar och matprodukter.
Two-hybrid system techniques are a group of genetic methods used in molecular biology to detect and study protein-protein interactions within living cells. These techniques are based on the modular nature of transcription factors, which consist of two separate domains: one for DNA binding and another for transcription activation. In a two-hybrid system, these two domains are split and linked to two proteins of interest (target proteins). When the target proteins interact, the functional transcription factor is reconstituted, leading to the expression of a reporter gene. The activity of the reporter gene serves as an indicator of protein-protein interaction, allowing researchers to identify and analyze specific interactions between proteins in a high-throughput manner.
Stomata (singular: stoma) are tiny pores found in the epidermis of plant leaves, stems, and other organs. They are essential for gas exchange between the plant and the environment, allowing carbon dioxide to enter for photosynthesis while releasing oxygen and water vapor during transpiration. Each stoma is surrounded by a pair of specialized cells called guard cells, which regulate its opening and closing in response to environmental factors such as light, humidity, and temperature.
Angiospermer. Den ena av fanerogamernas (fröväxternas) två huvudgrupper. Den andra utgörs av de nakenfröiga växterna (gymnospermer).
En uppsättning gener som genom mångfaldigande och variation härstammar från någon ursprunglig gen. Sådana gener kan sitta tillsammans på samma kromosom eller vara utspridda på olika kromosomer. Exempel på multigenfamiljer är de som kodar för hemoglobiner, immunglobuliner, histokompatibilitetsantigener, aktiner, tubuliner, keratiner, kollagener, stressproteiner, salivproteiner, korioproteiner, membranproteiner, ägguleproteiner och faseoliner, och även histoner, ribosom-RNA och tRNA-gener. De tre senare utgör exempel på upprepningsgener, av vilka det finns hundratals identiska i tandemformationer.
Rekombinanta fusionsproteiner är proteiner som skapats genom att kombinera genetiska sekvenser från två eller fler olika proteinmolekyler, vilket resulterar i en hybridprotein med unika funktionella egenskaper. Genetisk manipulation används för att fusionera generna på ett sådant sätt att de uttrycks som ett enda proteinskapsel i värdenorganismen. Dessa tekniker används ofta inom biomedicinsk forskning för att undersöka proteininteraktioner, skapa nya diagnostiska verktyg och utveckla terapeutiska läkemedel.
Tillförsel av molekyler av rekombinant DNA från prokaryota eller eukaryota källor till replikationsvektorer, så som plasmider eller virus, och införande av de härvid erhållna hybridmolekylerna i mottagarceller, utan att livsdugligheten hos dessa celler ändras.
En aminosyrasekvens i en polypeptid eller en nukleotidsekvens i DNA eller RNA som är den samma hos flera arter. En känd uppsättning bevarade sekvenser representeras av en konsensussekvens. Aminosyramotiv består ofta av bevarade sekvenser.
"Växtsjukdomar" är en samlingsbeteckning för sjukdomar som drabbar växter och orsakas av diverse patogener, inklusive bakterier, svampar, virus och viroider, samt abiotiska faktorer som klimatförhållanden, näringsbrist och toxiner. Dessa sjukdomar kan påverka växternas tillväxt, utveckling och produktivitet, och i vissa fall leda till död av plantan.
Varje påvisbar och ärftlig förändring i det genetiska materialet som medför ändrad genotyp och som överförs till dotterceller och efterföljande generationer.
Utveckling på molekylär nivå i DNA-sekvenser och proteiner.
Substratspecificitet beteferrer sig inom farmakologi och enzymologi till den egenskap hos ett enzym eller en receptor där det endast binder till och katalyserar (eller påverkar) vissa specifika substanser, molekyler eller läkemedel, känt som substrat. Det innebär att en given enzymtyp endast är aktivt mot en begränsad grupp av kemiska föreningar som har en viss strukturell och kemisk likhet. Substratspecificiteten bestäms av enzymernas tredimensionella struktur och den del av substratmolekylen som interagerar med aktiva sitet på enzymet.
"Artsspecificitet" refererer til de unikke aspekter, karakteristika og kontekster, der er forbundet med kunstformer som teater, musik, maleri, litteratur osv. Det understreger, at hver kunstform har sine egne regler, historie, teoretiske perspektiver, teknikker og udtryksformer, som bør respekteres og forstås for at opnå en dybere forståelse af det pågældende værk eller frembringelse.
En blandning av fosfoproteiner i mjölk och ost. De hör till de allra näringsrikaste mjölkproteinerna, med alla de vanligaste aminosyrorna och många av de essentiella. Syn. ostämne.
"Växtförgiftning är en allmän term för en toxisk reaktion orsakad av konsumtion eller exponering för giftiga växter, deras delar eller ämnen de producerar, som stör livsviktiga funktioner hos människor eller djur."
Växttranspiration definieras som den vattenmängd som en växt avdunstar genom bladen under normala förhållanden. Det är en naturlig process där växter absorberar vatten från jorden via rötterna och transporterar det upp till bladen, där en del av vattnet avdunstar som fukt i luften. Denna process hjälper växten att kyla ner sig, transportera näringsämnen och upprätthålla struktur.
"Tertiär proteinstruktur refererar till den tresdimensionella formen och flexibiliteten hos ett protein, som resultat av specifika interaktioner mellan dess sekundära strukturelement, såsom alfa-helixar och beta-skikt."
Växters fortplantningsorgan.
Organiska föreningar som generellt innehåller en aminogrupp (-NH2) och en karboxylgrupp (-COOH). Tjugo alfaaminosyror är de subenheter som polymeriseras till proteiner.
Vanliga proteinstrukturer, sammansatta av enkla kombinationer av angränsande, sekundära strukturer.
"Näringsbehov är det totala intag av näringsämnen och energi som en individ behöver för att uppfylla sina kroppsliga funktioner, växa, utvecklas, reparera och möjliggöra fysisk aktivitet under olika livsfaser, i balance mellan intag och utslag."
Rekombinanta proteiner är proteiner som innehåller sekvenser från två eller flera olika källor, vanligtvis genom genetisk manipulation i laboratorium. Genom användning av rekombinant-DNA-teknik kan man kombinera gener från olika organismer för att skapa en ny gen som kodar för ett protein med önskade egenskaper. Detta är en viktig metod inom biomedicinsk forskning och används bland annat för produktion av läkemedel, diagnostiska verktyg och för studier av proteiner och deras funktioner.
"Växttumörer" är en allmän term för abnorma tillväxter som uppstår när celler i vävnader eller organ i en växt börjar att dela sig och växa oregelbundet, vilket kan leda till skadlig påverkan på växtens funktion och hälsa.
En växtkromosom är en struktur i cellkärnan hos växter som består av DNA, protein och nukleolusorganisatoriska regioner (NOR). Kromosomen innehåller genetisk information i form av gener och regulatoriska sekvenser. Växtkromosomer har ofta en lång och en kort arm, vilket ger upphov till deras typiska stavform. De är centrala för växternas arv och reproduktion, och undergår speciella förändringar under meiosen, som resulterar i att antalet kromosomer halveras inför bildandet av könsceller.
Ett test för att avgöra om komplementering (dominant kompensation) kommer att äga rum i en cell med en given mutantfenotyp när ett annat muterat genom, som kodar för samma fenotyp, förs in i cellen.
'Aerial plant parts' refer to the above-ground portions of a plant, including leaves, stems, flowers, and fruits, which can have various medicinal properties and uses.
Korta DNA-sekvenser (vanligtvis ca 10 baspar) som är komplementära till sekvenser av budbärar-RNA och som tillåter omvänt transkriptas att påbörja kopiering av angränsande mRNA-sekvenser. Primrar har utbredd användning som verktyg vid genetiskt och molekylärbiologiskt arbete.
'Växtberedningar' refererar till förberedelser och behandlingar av växter eller vävnader från växter, som används inom medicinska sammanhang, ofta för att utvinna aktiva substanser eller extrakter med potential therapeutisk verkan.
Sekvenshomologi hos nukleinsyror refererar till den grad av likhet mellan två eller flera nukleotidsekvenser, vanligtvis inom ett genetiskt sammanhang. Denna likhet kan bero på att sekvenserna har en gemensam evolutionär historia och därmed delar en gemensam förfader, vilket indikerar en evolutionär relation mellan dem. Sekvenshomologi används ofta för att undersöka evolutionära samband och funktionella egenskaper hos gener och andra genetiska element.
Proteinkinaser är en grupp enzymer som katalyserar additionen av fosfatgrupper till proteiner, vilket ofta resulterar i att proteinets funktion eller lokalisation i cellen ändras. Denna process, kallad fosforylering, är en central mekanism i cellsignalering och regulerar en mängd cellulära processer, inklusive celldelning, apoptos (programmerad celldöd) och metabolism. Proteinkinaser spelar därför en viktig roll i underhåll och kontroll av cellens homeostas.
"Proteinbindning refererar till den process där ett protein binder specifikt till ett annat molekylärt substance, såsom en liten molekyl, ett annat protein eller en jon, vanligtvis genom non-kovalenta interaktioner som hydrogenbindning, Van der Waals-kräfter och elektrostatiska attraktioner. Denna bindning kan regulera funktionen hos det bundna substanceet och är av central betydelse för många biologiska processer, inklusive signaltransduktion, enzymsk aktivitet och transport av molekyler inom cellen."
En art gramnegativa, fakultativt anaeroba och stavformade bakterier som normalt förekommer i den nedre delen av tarmkanalen hos varmblodiga djur. Vanligtvis är den inte patogen, men vissa stammar kan ge upphov till diarré och variga infektioner. Syn. E. coli.
Proteiner förekommande hos någon bakterieart.
I en enskild medicinsk betydelse kan "planta" referera till ett växtbaserat läkemedel eller en naturlig substans som utvunnits från en växt och används som en aktiv ingrediens i en medicinsk behandling. Detta är dock inte en vanlig användning av termen inom den medicinska sammanhangen på engelska, och det kan vara förvirrande om det inte specificeras vilken växt och i vilket sammanhang som "planta" används.
Herbivory är en typ av födointag där djur uteslutande äter växtmaterial, till exempel gräs, löv, skott, frukt, frön eller alger. Dessa djur kallas herbivorer och kan vara allt ifrån små insekter till stora däggdjur som kor och elefanter.
Anläggningar som omvandlar någon form av energi till elektricitet, som t ex vattenkraftverk, ånggeneratorer, dieselelektriska maskiner, kärnkraftverk eller vindkraftverk.
Proteomik är ett område inom biomedicin som handlar om studien av proteomer, det vill säga den totala mängden proteiner och deras interaktioner, funktioner och reglering i ett levande system, såsom en cell, vävnad eller organism. Proteomiken inkluderar identifiering och karakterisering av proteiner, deras struktur, funktion och interaktion med andra molekyler, samt förändringar i proteinuttryck och aktivitet under olika fysiologiska och patologiska tillstånd. Proteomiken använder sig ofta av högthroughput-tekniker såsom masspektrometri och proteinkromatografi.
Människors eller djurs normala intag av föda eller dricka. Hit hör inte kostterapi, som avser speciell kost för behandling av sjukdom.
Proteom refererar till det totala settet av proteiner som uttrycks eller förekommer i ett visst celltyp, vävnad, eller organism under specifika förhållanden och tidpunkter. Det inkluderar studiet av proteinfunktioner, interaktioner, struktur, och reglering på generell nivå samt särskilt i samband med olika sjukdomszustånd. Proteomet är en dynamisk disciplin som undersöker proteiner och deras roll i biologiska system.
Specialdatabaser med information om proteiner, som t ex aminosyrasekvenser, proteinkonformation och andra egenskaper.
I vid bemärkelse den totala massan av allt levande; i mer specifik mening massan (i färskvikt eller torrvikt) av en viss organism eller växt inom ett bestämt geografiskt område eller avsedd för ett be stämt ändamål. Ett exempel på biomassa är s k energiskog, som odlas för energiändamål.
Fabaceae, även känd som Leguminosae, är en familj av blommande växter som inkluderar bönor, ärtörter, lupiner och sötpotatis. Familjen är välkänd för sina karaktäristiska frukter, som är torra, uppsvällda och flersamiga, kända som baljfrukter. Fabaceae-familjen är ekonomiskt och ekologiskt viktig eftersom den innehåller många näringsrika grödor och fixerar kväve i marken genom symbios med bakterier, vilket underlättar tillväxten av andra växter.
'Saccharomyces cerevisiae' är en art av jästsvamp som tillhör kungariket svampar, och är vanligt förekommande i naturen på frukt, grönsaker och jord. Den är en enkelcellig eukaryot organism med en diameter på omkring 5-10 Mikrometer.
I medicinsk kontext kan "plant nectar" referera till en vätska som produceras av blommor för att attrahera pollinerare, såsom insekter och fåglar. Detta sekret innehåller ofta sockerarter, som får besökarna att dricka upp det och på så sätt hjälper till att sprida pollen från stamen till pistill i blomman, vilket är nödvändigt för växternas fortplantning. Ibland kan vissa människor använda nektar som ett naturligt sockerintag, men det är inte speciellt vanligt inom medicinsk praxis.
Proteintransport refererer til den proces, hvor proteiner bliver transporteret gennem cellemembraner for at nå deres destination indenfor eller udenfor cellen. Dette sker ved hjælp af specielle transportproteiner, som kender vej og kan genkende de forskellige typer proteiner. Proteintransport er en nødvendig proces for at sikre, at cellen fungerer korrekt og at proteinerne kan udføre deres biologiske funktioner på det rigtige sted i organismen.
De reaktiva områden på en makromolekyl som är direkt envolverade i dess specifika sammankoppling med en annan molekyl.
En grupp enzymer som avskiljer serin- eller treoninbundna fosfatgrupper från ett stort antal fosfoproteiner. Till gruppen hör även ett antal enzymer som fosforylerats genom verkan av ett kinas. EC 3.1.3.16.
Oxylipiner är signalmolekyler som bildas när cellmembranens fettsyror, särskilt omega-3 och omega-6 fettsyror, oxideras av enzymer eller fria radikaler. Denna process kan initieras i samband med celldamage eller inflammation och resulterar i bildning av en grupp biologiskt aktiva ämnen som har potential att påverka cellers funktion, till exempel genom att modulera immunresponsen, blodflöde och smärta. Oxylipiner delas vanligtvis in i två kategorier: eikosanoider (prostaglandiner, tromboxaner, leukotriener) och hydroxyliska fettsyror (HETEar, HODEar).
En typ av elektrofores där polyakrylamidgel används som diffusionsmedium.
I medicinsk kontext, betyder "bark" ofta huden eller yttre lagret av ett organ. Ett exempel är gastric mucosal bark, som refererar till den skyddande skikt av slemhinna som täcker magens inre yta.
I medicinsk kontext refererar "symbios" till ett förhållande mellan två eller flera organismer av olika art som lever tillsammans i nära kontakt och samverkar på ett sätt som är till gagn för båda partier. Detta skiljer sig från parasitism, där en organism drar nytta av en annan medan den andra skadas. Symbios kan vara obligatorisk eller fakultativ, beroende på om de involverade arterna måste ha varandra för att överleva eller inte. Ett exempel på symbios är den mutualistiska relationen mellan bakterien Escherichia coli och människan, där bakterien hjälper till med näringsomsättningen i tarmen medan värden får näring och skydd.
Experimentella eller teoretiska modeller för undersökning av molekylers form, elektroniska egenskaper eller interaktioner. Hit hör även analoga molekyler, datorframställd grafik och mekaniska strukturer.
Produktion av kolhydrater, med frigörande av molekylärt syre, utifrån koldioxid och vatten i klorofyllvävnad hos växter och blågröna alger under inverkan av ljus. Vid fotosyntes hos bakterier förbrukas svavelväte, molekylärt väte och andra reducerade föreningar i stället för vatten, varvid molekylärt syre inte frigörs.
Processer inom växtfysiologi refererar till de biokemiska och fysiska funktionerna som sker inne i växter, såsom näringsupptagande, vattentransport, fotosyntes, andning, transport av hormoner och andra signalsubstanser, tillväxt och utveckling, och respons på abiotiska och biotiska stressorer.
En grupp cykliska, alifatiska kolväten med den allmänna formeln R-C5H9.
Indolsyror är en klass av organiska syror som innehåller en indolstruktur, karakteriserad av en benzring fusionsväld till en piperidinring, med en karboxylgrupp bunden till en kolatom i den senare ringen.
I enkelhet kan 'proteinkonfiguration' definieras som den specifika rymdstrukturen och orienteringen hos de aminosyror som utgör ett protein. Denna konfiguration bestäms av proteinkedjans primära struktur (sekvensen av aminosyror) samt hur dessa aminosyror är hopfogade och vevda i rummet, vilket kallas för sekundär, tertiär och kvartär struktur. Proteinkonfigurationen har en direkt betydelse för proteinets funktion och stabilitet.
'Solanum tuberosum' är den botaniska termen för potatis, ett viktigt jordbruksgrönsaksväxt som tillhör potatissläktet och är ursprungligen från Anderna i Sydamerika. Potatisar är kända för sina stärkelserika rotknölar som är rika på näringsämnen och används globalt inom matlagning, industri och odling.
Det lösa ytmaterialet på jorden som utgör grogrunden för växter.
Avföring, även känd som feces eller stolet, är den ultimata restprodukten efter att kroppen har bearbetat och absorberat näringsämnen från föda. Det består av vatten, icke-absorberade kolhydrater, proteiner, fett, slaggprodukter, bakterier och cellulärt material. Avföring är en naturlig och nödvändig utsöndring för att maintaINta en hälsosam tarmfunktion och balans i kroppen.
Läkekonst baserad på kulturella sedvänjor som går från generation till generation. Hit hör behandlingsritualer med mystik och magi, örtterapi och andra behandlingsformer som inte har någon förklaring i modern medicin.
Ett område inom biologin för utveckling och tillämpning av metoder att samla och bearbeta biologiska data, och för bruk av dessa data för upptäckter eller förutsägelser.
"Växtexudat är den klibbiga, vitaktiga eller gulaktiga vätska som produceras av vävnader i samband med inflammation och innehåller vita blodkroppar, proteiner och andra substanser som bidrar till immunförsvaret."
Ett funktionellt system omfattande organismerna i ett naturligt samfund och deras miljö.
Salicylsyra är en farmakologiskt aktiv organisk syra som är en naturligt förekommande substans i vissa växter, däribland vitklöver och pilkornslilja. Den används ofta som antiinflammatorisk, smärtstillande och febernedsättande läkemedel. Salicylsyra är också en grundkomponent i syntesen av acetylsalicylsyra, mer känt under varunamnet aspirin.
"Root nodules in plants are specialized structures formed through a symbiotic relationship between certain leguminous plants and nitrogen-fixing bacteria, typically of the genus Rhizobia. These nodules develop on the roots of the host plant, providing an environment for the bacteria to convert atmospheric nitrogen into ammonia, a form usable by the plant as a nutrient. This process, known as biological nitrogen fixation, benefits both the plant and the bacteria, enhancing the growth and productivity of the legume while also enriching the soil with bioavailable nitrogen."
"RNA (Ribonucleic acid) är ett ensträngat nucleotidmolekylt som fungerar som genetisk budbärare i celler, transportierande genetisk information från DNA till ribosomer under protein syntesprocessen."
I'm sorry for any confusion, but the term "Germ Cells" is typically used in the context of animals and humans, referring to the cells that give rise to gametes (sperm or eggs) through a process called meiosis. On the other hand, plants have a different reproductive system and do not have germ cells equivalent to those found in animals.
Mycorrhizae är ett symbiotiskt förhållande mellan svampar och rötter hos växter, där svampen hjälper till att öka näringsupptagandet av växten genom att utöka dess rotyta. Detta sker genom att svampens mycelvävnad växer in i och omkring växtens rötter, vilket möjliggör en effektivare upptagning av vatten och näringsämnen som fosfor, kväve och kalium från jorden. I gengäld får svampen organisk näring i form av kolriktiga föreningar från växten. Mycorrhizae är en viktig komponent i många ekosystem och bidrar till att underlätta växternas grothock och överlevnad, särskilt under stressade förhållanden som torka eller näringsbrist.
Behandling av sjukdomar eller smärta med växter eller örter.
En stor familj smalbladiga gräsarter tillhörande ordningen Cyperales (underklassen Commelinidae, klassen Liliopsida (monocotyledons)). Sädesslagen ingår i denna familj.
Den huvudsakliga sterolen hos alla högre djur, med utbredning i kroppsvävnaderna, särskilt i hjärnan och ryggmärgen, samt i animaliska fettarter och oljor.
Proteiner som transporterar specifika ämnen i blodet eller genom cellväggar.
In the context of plant biology, "plant sterility" refers to the inability of a plant to produce viable seeds or pollen due to genetic, environmental, or chemical factors that prevent fertilization and reproduction. This can occur naturally through various mechanisms such as self-incompatibility, where the plant's own pollen is prevented from growing tubes necessary for fertilization, or through induced sterility caused by external factors like exposure to radiation, chemicals, or extreme temperatures. Ultimately, plant sterility results in reduced reproductive success and can have significant implications for crop production and biodiversity conservation.
Ett stort släkte ätliga, korsblommiga växter med bl a den stora arten Brassica oleracea, som omfattar vitkål, blomkål, broccoli, brysselkål, kruskål och grönkål. Andra arter är rova (B. napa), kålrot (B. napobrassica), raps (B. napus) och senap (B. alba, B. junica, B. nigra).
Fröets första tillväxtstadium under utvecklingen till en fröplanta. Groddskott och groddrot framträder och växer uppåt resp. nedåt. Grodden hämtar sin näring ur fröets endospermvävnad och/eller frötäckbladen.
Summan av atomvikterna för de atomer som ingår i en molekyl. En modernare benämning är relativ molekylmassa.
Familjen korgblommiga växter. Den kallas även Compositae.
"Phytohormones are plant-derived hormones that regulate various physiological processes, including growth, development, and stress responses."
'Törst' är ett symptom som kännetecknas av en starkt ökad önskan att dricka, ofta orsakad av en volym- eller koncentrationsavvikelse av kroppsvätskor.
Vetenskapen om växterna.
Ett rike av eukaryota, heterotrofa organismer som lever som saprofyter eller parasiter, omfattande svampar, jästarter, mögel osv. De kan fortplanta sig sexuellt eller asexuellt och ha mer eller mindre komplexa livscykler. Trådsvampar bildar flercelliga kolonier.
Den yttre framtoningen hos individen. Den är resultat av samspelet mellan generna och mellan genotypen och miljön.
Abskissionspådrivande växthormon, isolerat ur t ex bomullsfrukten, björk, potatis, citron och avocado.
Införande av en fosforylgrupp i en förening genom bildande av en esterbindning mellan föreningen och en fosfordel.
Fytosteroler är ett samlingsnamn för de pflanliga steroler som förekommer naturligt i växter och har en kemisk struktur som liknar människans kolesterol. De flesta vanligt förekommande fytosterolerna inkluderar sitosterol, campesterol och stigmasterol. Fytosteroler är viktiga komponenter i växternas celmembraner och har visat sig ha potential som kolesterolsenkande medel hos människor när de konsumeras i form av en balanserad diet.
Ett gasformigt grundämne med kemiskt tecken N, atomnummer 7 och atomvikt 14. Kvävemolekylen består av en dubbelatom, och gasen utgör ca 78 volymprocent av jordens atmosfär. Kväve är en beståndsdel av proteiner och nukleinsyror, och ingår i alla levande celler.
Ett släkte ettårigt gräs som utgör sädesslaget korn, en viktig gröda som odlas både som livsmedelsväxt och som foderväxt. Korn används t ex för malt- och etanolframställning.
'Pseudomonas syringae' är en art av grampositiva, aeroba stavformade bakterier som förekommer i naturen, särskilt i vatten och jordmån. Den är känd för sin förmåga att orsaka sjukdomar hos växter, till exempel bladfläcksjuka hos tobaks- och potatisväxter. Bakterien producerar en biofilm som hjälper den att klara av olika miljöförhållanden och skyddar den mot attacker från både värdens immunförsvar och antibiotika. Vissa stammar av 'Pseudomonas syringae' kan även orsaka infektioner hos djur och människor, men detta är ovanligt.
'Bryopsida' är en klass inom mossgruppen och omfattar de flesta arter av levermossor. De kännetecknas bland annat av att ha en tydlig stjälk (seta) som håller ett sporgömse (sporogonium), där sporer bildas. Sporogoniet är ofta skyddat av en kapsel (theca) och kan ha en lång smal näbb (collumella). Bryopsida-mossorna har också vanligen flera cellagren i bladet och ett komplext vattenledningssystem.
Det område av det elektromagnetiska spektret som det mänskliga ögat är känsligt för. Ljusets våglängd ligger mellan 400 och 800 nanometer, dvs mellan de ultravioletta och infraröda frekvenserna.
'Disease resistance' refererar till förmågan hos en organism, vanligtvis en växt eller ett djur, att motstå infektion eller skada från en patogen, såsom en bakterie, virus eller parasit. Detta kan uppnås genom olika mekanismer, till exempel genom att ha ett starkt immunförsvar, producera kemiska substanser som dödar patogener eller ha fysiologiska barriärer som förhindrar inträngande av patogener. Organismer med högre grad av sjukdomsbekämpning är mindre sannolika att insjukna eller drabbas av allvarliga symptom när de exponeras för en patogen jämfört med organismer som har lägre grad av sjukdomsbekämpning.
En flerstegsprocess som omfattar DNA-kloning, mappning, subkloning, sekvensering och analys av data.
I medicinen refererer "protoplasma" til cytoplasmatisk (cellemateriale uden kerne) indhold i en celle. Det er en gammelbetegnelse for det samlede indhold af organeller, proteiner, kulhydrater og andre molekyler inde i cellen bortset fra celkernen. Protoplasma inkluderer alle de levende bestanddele i en celle undtaget kerne-DNA.
Porfyrinderivat med magnesium som deltar i omvandlingen av ljusenergi i organismer med fotosyntes.
En grupp växtceller som kan dela sig oändligt och vars främsta funktion är att ombesörja tillväxten i den yttersta spetsen av en rot eller en stjälk.
"Agrobacterium tumefaciens" är ett gramnegativt, stavformigt bakteriesläkte som orsakar växtsjukdomen kroniska skvamosa infektion hos örter och träd. Det är speciellt känt för sin förmåga att överföra en liten plasmid, Ti-plasmiden, till värdväxternas celler genom en naturligt förekommande genetisk transformationsprocess. Denna process resulterar i oönskad växtcelltillväxt och bildandet av tumörliknande gallringar, därav bakteriens namn "tumefaciens", som latin för "galls formation".
Plastider är membranomslutna organeller som förekommer hos växter, alger och vissa protister. De innehåller fettlösliga pigment och är huvudsakligen involverade i fotosyntesen, ett process där solljusenergi omvandlas till kemisk energi i form av ATP (adenosintrifosfat) och NADPH (nikotinamidadenindinukleotidfosfat). Plastider kan också fungera som lagringsplats för näringsmolekyler, till exempel stärkelse och oljor. De kan utvecklas från protoplastider, som är små sfäroidiska organeller som finns i cytoplasman hos celler som genomgår en process som kallas endosymbiontteorin. Plastider kan vara gröna (kloroplast), röda (rhodoplast) eller färglösa (leukoplast, etioplast).
En familj (Aphididae) små insekter, tillhörande underordningen Sternorrhyncha, som lever på växtsaft. Viktiga arter är Schizaphis och Myzus. Den senare sprider mer än 100 växtvirussjukdomar.
Rhizobium är ett släkte av gramnegativa, aeroba stavformade bakterier som lever i symbios med vissa växter, främst inom familjen Fabaceae (bönväxter). Dessa bakterier har förmågan att fixera atmosfärisk kväve till ammoniak, vilket kan användas av växten som näringsämne. I utbyte får bakterien en livsmiljö och energriktig kolhydratkälla från växten. Denna symbiotiska relation är viktig för att underhålla markens kvävehalt och för ökad produktion av proteinrika grödor, som till exempel bönor, lupiner och klövrar.
I medicinsk kontext kan "Träd" referera till en struktur i kroppen som liknar ett träd i sin form och funktion. Ett exempel är bronkialltar i lungsystemet, där de yttre grenarna delar sig successivt till allt mindre grenar, slutligen ledande till de små luftvägarna (bronkioler) som fylls med luft under inandning.
"Genetisk transformation refererer til den proces, hvor DNA fra en organisme overføres til en anden organisme for at ændre dens genetiske makeup og dermed dens fysiologi eller egenskaber. Dette opnås ofte ved brug af en vektor, typisk en plasmid eller virus, der indeholder det ønskede DNA. Den resulterende ændring i genomet kaldes for en genetisk transformation."
Flyktiga organiska föreningar (VOCs) är en grupp kemiska verbindingar som innefattar kol, har en lägre vätskedensitet än vatten och tenderar att avdunsta eller förångas vid rumstemperatur, vilket gör dem luktbara och möjliga att andas in.
Cucumis sativus (växthusgurka) är en art av kryp- eller klängväxter av familjen Cucurbitaceae (gurkväxter). De är ettåriga örtväxter med ganska grov och saftig, krypande stam och ludna eller håriga, tre- till femflikiga blad.
Växthormoner som befrämjar avskiljandet av dotterceller efter mitotisk delning av en modercell. De utgörs i många fall av purinderivat.
En teknik för växtodling i odlingslösning i stället för i jord, rötterna är nedsänkta i en luftad lösning med de rätta halterna av näringssalter.
Ett flertal arter av Brassicaceae som allmänt kallas senap. Sinapis alba är vitsenap, Brassica juncea är sareptasenap, brunsenap eller kinesisk senap, Brassica nigra är svartsenap. Sinapis arvensis är den vanliga åkersenapen. Senap odlas både för frönas skull och som foderväxt. Växterna användes tidigare som kräkmedel och mot gasbildning. Senap har inget samband med senapsföreningar (alkylerande, toxiska ämnen).
Fysiologisk stress är ett svar på en real or perceived threat till homeostasen, orsakad av aktivering av det autonoma nervsystemet och hypotalamus-hypofys-binjure axeln, vilket leder till en ökning av hormoner som katekolaminer och glukokortikoider för att möjliggöra en anpassad fysisk respons.
En omfattande ordning (halvvingar; skinnbaggar) av insekter med stickande eller sugande mundelar. Den utgörs av fem underordningar: Heteroptera, Homoptera, Auchenorrhyncha, Sternorrhyncha och Coleorrhyncha. De två förstnämnda räknas ibland som egna ordningar.
I en medicinsk kontext kan 'vatten' referera till vattendricket i kroppen, även kallat kroppsvatten. Detta är allt det vätska som finns inuti och utanpå celler i kroppen. Kroppsvatten består av två huvudsakliga kompartment: intracellulärt vatten, som befinner sig inne i cellerna, och extracellulärt vatten, som befinner sig utanför cellerna. Extracellulärt vatten kan delas upp i vätska i blodkärlen (plasma) och interstitialvätska, som är vätskan mellan celler.
I en mening kan endophyter definieras som mikroorganismer, vanligtvis svampar eller bakterier, som lever asymptomatiskt (dvs. utan att orsaka sjukdom) inuti växter och etablerar ett symbiotiskt förhållande med sina värdväxter. De kan kolonisera alla delar av växten, inklusive rötter, stjälkar och blad, och har potentialen att påverka växtens tillväxt, utveckling och resistens mot biotiska och abiotiska stressorer. Endophyternas roll i ekosystem och deras möjliga användning inom områden som bioteknologi och medicin är forskningsområden av intresse.
"Biologisk mångfald" refererar till den genetiska, arterliga och ekologiska variationen som finns bland levande organismer, inklusive alla deras interaktioner med varandra och deras fysiska omgivning.
Solanaceae, även känt som potatisfamiljen, är en familj av tvåhjärtbladiga växter som innehåller ett stort antal viktiga medicinska och näringsvärda arter, såsom potatis (*Solanum tuberosum*), tomater (*Solanum lycopersicum*), paprika (*Capsicum annuum*) och aubergine/äggplanta (*Solanum melongena*). Många av dessa växter innehåller alkaloider, som kan användas inom farmakologi för sin medicinska verkan. Exempel på detta är atropin från belladonna (*Atropa belladonna*) och scopolamin från druvhyssop (*Hyoscyamus niger*), vilka båda kan användas som muskelrelaxerande, smärtstillande och lugnande medel. Det är dock viktigt att notera att de flesta alkaloider också har en toxic verkan i högre doser och därför måste använd
Fysiologisk anpassning (eng. physiological adaptation) refererar till de förändringar och anpassningar som sker inom levande organismers fysiologiska system, såsom andnings-, kardiovaskulära och endokrina system, i respons till långvariga eller plötsliga förändringar i deras inre och yttre miljö. Detta hjälper organismen att upprätthålla homeostas, en jämvikt av kroppens interna processer, och öka dess överlevnadschans under påverkande faktorer som exempelvis klimatförändringar, höga eller låga temperaturer, syrgasyttrekt orörda miljöer eller förändrade näringsriktningar. Fysiologisk anpassning kan ske på genetisk nivå genom naturligt urval eller på kortare sikt genom reversibla fysiologiska justeringar som exempelvis ökad hjärtfrekvens under fysisk
Teoretiska modeller som efterliknar förlopp hos biologiska processer eller sjukdomar. För sjukdomsmodeller hos levande djur
Bryophyta er en botanisk betegnelse for en gruppe af planter, der inkluderer mosser, levermosser og hornblade. Disse planter er karakteriseret ved at have en simplificeret, ikke-vaskulær opbygning, hvilket betyder, at de mangler rigtige ledningssystemer til transport af vand og næringsstoffer. Bryophyta har også en unik livscyklus, der inkluderer en alternerende generation mellem et haploidt gametofytstadie og et diploidt sporofytstadie. Gametofyten er den dominerende generation og producerer små mobiliske sædceller (antherozoider) og større, immobile ægceller (arkegonier). Når en sædcelle befrugtet et æg, dannes der et sporofyt, som består af en fotosyntetiserende seta (stilk) og en sporehus med sporer
Icke-fröiga, icke-blommande växter i familjen Polypodiaceae, divisionen Pteridophyta. Förökningen sker via sporer som bildas i sporangierna på de starkt flikiga bladens undersida. Det finns ca 9000 arter, från örtliknande till trädliknande.
'Plant dispersal' refererar till den naturliga processen där frön, frukter eller andra reproduktiva strukturer transporteras från en morfot (moderplantan) till en ny lokalitet, där de kan gro och etablera en ny individ. Detta är en viktig strategi för växters överlevnad och spridning i naturen, och kan ske genom olika mekanismer som vind, vatten, djur (zoochori), mänsklig aktivitet eller självständigt (autochori).
Ett fylum av svampar (sporsäcksvampar) med skiljeväggar i mycelet, vilka bildar sporangier av säckliknande celler (asci) som innehåller ascosporer. De flesta patogena svampar med sådant sexualstadium tillhör detta fylet.
I en enda mening kan xylem medicinskt definieras som det vaskulära (ledande) vävnadssystemet hos kärlväxter, som transporterar vatten och näringsämnen uppåt från rötterna till bladen. Xylemet består av döda celler och är huvudsakligen uppbyggt av lignin och cellulosa. Det är ett oförgrenat system med trattformade celler som bildar rör, xylendr tuber, för vattentransporten.
En grupp växthormoner som isolerats från odlingar av Gibberella fujikuroi, en svamp som ger Bakanaesjuka hos ris. Gruppen har många olika medlemmar och blandningar av dessa. De är alla diterpensyror.
En europeisk baljväxt ("alfalfa") av familjen Fabaceae som odlas i stor omfattning som foderväxt. Aminosyran L-canavanin i alfalfa har satts i samband med uppkomsten av systemisk lupus erythematosus (SLE).
De nakenfröiga växterna är en grupp kärlväxter vars frön inte är omgivna av ett fruktskikt, till skillnad från angiospermer (gömfröiga växter), vars frön är inneslutna i en fruktkropp. I stället kan fröna sitta i t ex kottar. Idag delar man in gymnospermerna i fyra divisioner: Coniferophyta (barrväxter), Cycadophyta, Ginkgophyta och Gnetophyta.
Anläggningar som omvandlar någon form av energi till elektricitet, som t ex vattenkraftverk, ånggeneratorer, dieselelektriska maskiner, kärnkraftverk eller vindkraftverk.
Den mogna, köttiga eller torra frökapseln hos växter.
Hos de flesta alger, bakterier och svampar är cellväggen en vanligtvis fast struktur som bildar ett skikt utanför cellhinnan och som ger organismen dess form och skyddar den mot mekanisk skada, osmotisk påverkan osv. Cellväggen fungerar också som en genomsläpplighetsbarriär mot t ex antibiotika och andra substanser.
'Plantago' är ett släkte av växter, även kända som fjällsiljor, som innehåller flera medicinskt använda arter, såsom Plantago major (stor fjällsilja) och Plantago lanceolata (spjutkaveldun). Dessa växter har traditionellt använts till behandling av olika hälsoproblem, som hudinflammationer, sår, hosta och diarré. Extrakt från deras blad och frön innehåller mucilager, iridoider, fenoliska verbiter och flavonoider, vilka tros ha anti-inflammatoriska, antibakteriella, antioxidativa och immunmodulerande egenskaper.
Läkekonst baserad på traditionell praxis hos afrikanska folk. Häri ingår bruk av medicinalväxter och annan "materia medica" och behandling utövad av spåmän, medicinmän, häxdoktorer och trollkarlar.
Ett växtsläkte (Asparagus) av familjen Asparagaceae som innehåller ekdysteroider och används som ingrediens i örtpreparatet sioton. De underjordiska stjälkskotten av sparris (Asparagus officinalis) används som grönsak och rötterna används inom folkmedicin. Syn. sparrisört.
Det första bladet eller de första bladen hos en fröväxt, närvarande redan i fröembryot. Antalet hjärtblad utgör en viktig grund för klassificering av växter. De lagrar näring, nödvändig för fröet att gro. Hos en del växter utgör de plantans första fotosyntesblad, hos andra förblir de under jordytan. Syn. kotyledon.
Familjen plisterväxter. Växterna är aromatiska och många odlas som kryddväxter eller för sina oljor. De flesta har fyrkantiga stjälkar, korsvis motsatta blad, tvåläppiga foder, fyra eller två ståndare och ett stift. Till familjen hör välkända kryddörter som timjam, salvia, basilika, rosmarin, mynta osv.
Läran om bruk och effekter av läkemedel, ffa växtmediciner, som är speciella för en viss folkgrupp eller etnisk grupp.
Närvaron av bakterier, virus och svampar i jord. Termen är inte begränsad till att gälla sjukdomsalstrande organismer.
'Cucurbita' är ett släkte i familjen gurkväxter (Cucurbitaceae) som innehåller flera arter som odlas för sina ätliga frukter, såsom pumpor, squash och zucchini. Frukterna har en härdig, tjock skal och ett mjukt, köttigt innanlidat som innehåller många frön. De är rika på näringsämnen som vitaminer, mineraler och antioxidanter. Cucurbita-arterna är ursprungliga i varmare klimatzoner, men odlas numera över hela världen.
Ett släkte högväxta örtväxter (solrosor) tillhörande Compositae. Fröna ger olja och används som föda och djurfoder. Rötterna av H. tuberosum (jordärtskocka) är ätliga.
Den del av växtembryot som utgör stammen mellan groddbladens stjälk och den späda roten. Den växer snabbt hos växter med epigeisk tillväxt och lyfter upp kotyledonerna ovanför markytan. I den här sektionen övergår rotens växtkärl i stjälkens.
I en enkel mening kan 'signalomvandling' inom medicin definieras som processen där celler konverterar inkommande signaler, ofta i form av hormoner, neurotransmittorer eller tillväxtfaktorer, till intracellulära svar genom en kaskad av biokemiska händelser. Detta kan leda till aktivering eller inhibitering av vissa cellulära funktioner och är en central mekanism i cellkommunikationen och regleringen av cellulär homeostas.
Agrobacterium är ett genus gramnegativa, stavformade bakterier som tillhör familjen Rhizobiaceae. Dessa bakterier är kända för sin förmåga att överföra främmande DNA till växtceller genom en naturlig genetisk transformationsprocess. Detta sker genom ett plasmid (ett cirkulärt DNA-molekyl) som kallas Ti-plasmid (Tumor-inducerande plasmid). Genen för denna förmåga finns inom en sektion av plasmiden som kallas T-DNA (Transfer-DNA), vilket kan integreras i växtcellens genetiska material och orsaka oönskade tillväxthinder eller tumörer. Denna egenskap hos Agrobacterium har blivit användbar inom molekylärbiologi och genteknik för att skapa transgena växter med önskvärda egenskaper, exempelvis resistens mot sjukdomar eller bättre avkastning.
'Phaseolus' är ett släkte av ärtväxter som innehåller flera vanligt förekommande grönsaker, till exempel bönor. Det mest kända arten inom släktet är jordböna (*Phaseolus vulgaris*). Släktet *Phaseolus* innefattar även andra ekonomiskt viktiga grönsaker som mungböna (*Phaseolus aureus*) och sojaböna (*Phaseolus lunatus*). Dessa arter odlas över hela världen för sina proteinrika frön, som är en viktig källa till näringsrikt föda i många länder.
En grupp växtvirus som sprids med bladlöss på ett halvpersisterande sätt.
'Brassica napus' är en botanisk term som refererar till den gula senapsväxten, även känd som rapss eller colzaseed. Det är en two-year plant that is widely cultivated for its oil-rich seeds and used in the production of biodiesel, animal feed, and various industrial products. In a medical context, the seeds and oil of Brassica napus may have potential health benefits due to their high levels of omega-3 fatty acids and antioxidants, but more research is needed to confirm these effects and establish safe and effective dosages.
En växtart (lusern) i familjen Fabaceae (ärtväxter) som används för genetikstudier, eftersom den är diploid, självbefruktande och har korta förökningstider.
Samverkan mellan två organismer, av vilka den ena lever på den andras bekostnad.
'Värd-patogenförhållanden' refererar till det komplexa interaktionsmönstret mellan en patogen (en mikroorganism som kan orsaka sjukdom) och dess värd (vanligtvis ett djur, inklusive människor), inbegripet värdens immunrespons, patogens infektionsstrategier och sjukdomsmekanismer, samt eventuella påverkan av värden på patogenens virulens och överlevnad.
Ett icke-metalliskt grundämne med kemiskt tecken C, atomnummer 6 och atomvikt 12,011. Kol kan förekomma i olika allotropa former, som t ex diamant, kol och grafit.
Svampsläkte med arter som är växtpatogener. Gråmögel, t ex, är en vanlig sjukdom hos ffa oljeväxter, orsakad av B. cinerea, som dock också ger "ädelröta" hos vissa vindruvor.
'Embryophyta' är ett vetenskapligt samlingsnamn för landväxter, vilket inkluderar alla embryonala kärlväxter som lever på land istället för i vatten. Detta omfattar alla typer av fröväxter (såsom blommor, barrträd och nejlikrotväxter) samt ormbunksväxter, levermossor och många andra primitiva växtgrupper.
b-D-glukuronosidglukuronosohydrolas. Enzymet katalyserar reaktionen H2O + b-D-glukuronosid = D-glukuronat + en alkohol. EC 3.2.1.31.
Olika växter av släktet Lactuca, särskilt L. sativa, vilka odlas för de ätliga bladens skull.
Oomyceter, även kända som vattenvampar, är en grupp organismar som traditionellt har klassificerats som svampar på grund av deras jästliknande reproduktiva strukturer och förmåga att orsaka sjukdomar hos växter. Emellertid har senare forskning visat att de istället är relaterade till brunalgerna (Phaeophyceae) och bör därför placeras i en egen rike, Heterokonta. Oomyceter producerar ofta sporer som kan simma med hjälp av två flageller, vilket är ett drag som de delar med brunalgerna men inte med svamparna. Många oomyceter orsakar sjukdomar hos växter och deras infektioner kan leda till stora skador på grödor och ekosystem. Ett exempel på en välkänd oomycet är den patogen som orsakar potatisbladmögel (*Phytophthora infestans