VäxtproteinerGenmanipulerade växter: Växter vars genom ändrats genom genteknik, eller deras avkomma.VäxtbladVäxtgener: Arvsmassan hos växter.VäxtrötterArabidopsis: Ett släkte blommande växter i den norra tempererade zonen. Arten A. thaliana används för växtgenetiska studier.ArabidopsisproteinerVäxt-DNA: Deoxiribonukleinsyra som utgör arvsmassan hos växter.Växter, giftigaVäxtextraktVäxtskottMedicinalväxter: Växter vars rötter, blad, frön, bark eller andra beståndsdelar har terapeutisk, tonisk, renande eller annan farmakologisk verkan på högre djurarter.TobakVegetabiliska proteinerPlant DevelopmentAminosyrasekvens: Aminosyrors ordningsföljd i en polypeptidkedja. Den utgör proteiners primärstruktur och är av avgörande betydelses för proteinkonfigurationen.Plant CellsProteiner i kosten: Proteiner som fås med födan. De utgör den främsta källan för essentiella (livsviktiga) aminosyror.GåshirsRibosome Inactivating Proteins, Type 2VäxtstammarMolekylsekvensdata: Beskrivningar av specifika sekvenser av aminosyror, kolhydrater eller nukleotider som publicerats och/eller deponerats och hålls tillgängliga i databaser som t ex Genbank, EMBL, NBRF eller andra sekvensdataarkiv.VäxterGenom, växt: Den fullständiga arvsmassan i en växts kromosomuppsättning.Växter, ätbaraPlant StructuresLycopersicon esculentum: En växtart (tomat) inom familjen Solanaceae, ursprungligen från Sydamerika, som odlas allmänt för sin ätliga, köttiga, oftast rödaktiga frukt.Zea mays: Ett högväxande sädesslag av släktet Zea och familjen Poaceae (Gramineae), som odlas som födoämne och djurfoder. Det har sitt ursprung i Amerika. Syn. majs.VäxtlektinerFrön: Inkapslade embryon till blommande växter. De används för odling eller som djurföda, pga sitt koncentrerade innehåll av näringsämnen, som t ex stärkelse, proteiner och fettämnen. Raps, bomull och solros odlas för frönas oljeinnehålls skull.PollenTillväxtregulatorer, växterSekvenshomologi, aminosyraBassekvens: Purin- och pyrimidinföljden i nukleinsyror och polynukleotider. Kallas även nukleotid- eller nukleosidsekvens.Fylogenes: Släktskapsförhållanden mellan grupper av organismer, baserade på deras genuppsättningar.TriticumSekvensinpassningSojabönorReglering av genuttryck, växter: De processer genom vilka cellkärnors, cytoplasmatiska eller intercellulära faktorer inverkar på differentieringsstyrningen av genaktiviteten hos växter.Plant ImmunityVäxtantigenerPeasDNA, komplementärt: Enkelsträngat, komplementärt DNA som syntetiseras utifrån en RNA-mall genom verkan av RNA-beroende DNA-polymeras. cDNA (dvs komplementärt, "complementary", DNA, inte cirkulärt DNA och inte heller C-DNA) används i en rad olika molekylära kloningsstudier och som specifik hydridiseringssond.Oryza sativaVäxtepidermisLivsmedel, syntetiska: Speciella dietformer som omfattar kemiskt specificerad kost, syntetisk eller halvsyntetisk kost, kost för rymdfarare, bantningskost, kost för sondmatning, samt flytande eller fast kompletteringskost.Kloroplaster: Inklusionskroppar i växtceller som innehåller fotosyntespigmentet klorofyll, vilket hör samman med tylakoidmembranet. Kloroplaster finns i bladceller och unga stammar hos högre växter.SoyaproteinerTwo-Hybrid System TechniquesPlant StomataGömfröiga växter: Angiospermer. Den ena av fanerogamernas (fröväxternas) två huvudgrupper. Den andra utgörs av de nakenfröiga växterna (gymnospermer).Multigenfamilj: En uppsättning gener som genom mångfaldigande och variation härstammar från någon ursprunglig gen. Sådana gener kan sitta tillsammans på samma kromosom eller vara utspridda på olika kromosomer. Exempel på multigenfamiljer är de som kodar för hemoglobiner, immunglobuliner, histokompatibilitetsantigener, aktiner, tubuliner, keratiner, kollagener, stressproteiner, salivproteiner, korioproteiner, membranproteiner, ägguleproteiner och faseoliner, och även histoner, ribosom-RNA och tRNA-gener. De tre senare utgör exempel på upprepningsgener, av vilka det finns hundratals identiska i tandemformationer.Rekombinanta fusionsproteinerKloning, molekylär: Tillförsel av molekyler av rekombinant DNA från prokaryota eller eukaryota källor till replikationsvektorer, så som plasmider eller virus, och införande av de härvid erhållna hybridmolekylerna i mottagarceller, utan att livsdugligheten hos dessa celler ändras.Bevarad sekvens: En aminosyrasekvens i en polypeptid eller en nukleotidsekvens i DNA eller RNA som är den samma hos flera arter. En känd uppsättning bevarade sekvenser representeras av en konsensussekvens. Aminosyramotiv består ofta av bevarade sekvenser.VäxtsjukdomarMutation: Varje påvisbar och ärftlig förändring i det genetiska materialet som medför ändrad genotyp och som överförs till dotterceller och efterföljande generationer.Evolution, molekylär: Utveckling på molekylär nivå i DNA-sekvenser och proteiner.SubstratspecificitetArtsspecificitetKaseiner: En blandning av fosfoproteiner i mjölk och ost. De hör till de allra näringsrikaste mjölkproteinerna, med alla de vanligaste aminosyrorna och många av de essentiella. Syn. ostämne.VäxtförgiftningVäxttranspirationProteinstruktur, tertiärBlommor: Växters fortplantningsorgan.Aminosyror: Organiska föreningar som generellt innehåller en aminogrupp (-NH2) och en karboxylgrupp (-COOH). Tjugo alfaaminosyror är de subenheter som polymeriseras till proteiner.Aminosyramönster: Vanliga proteinstrukturer, sammansatta av enkla kombinationer av angränsande, sekundära strukturer.NäringsbehovRekombinanta proteinerVäxttumörerVäxtkromosomerTest för genetisk komplementering: Ett test för att avgöra om komplementering (dominant kompensation) kommer att äga rum i en cell med en given mutantfenotyp när ett annat muterat genom, som kodar för samma fenotyp, förs in i cellen.Växtkomponenter, ovanför jordytaDNA-primrar: Korta DNA-sekvenser (vanligtvis ca 10 baspar) som är komplementära till sekvenser av budbärar-RNA och som tillåter omvänt transkriptas att påbörja kopiering av angränsande mRNA-sekvenser. Primrar har utbredd användning som verktyg vid genetiskt och molekylärbiologiskt arbete.VäxtberedningarSekvenshomologi, nukleinsyraProteinkinaserProteinbindningKolibakterie: En art gramnegativa, fakultativt anaeroba och stavformade bakterier som normalt förekommer i den nedre delen av tarmkanalen hos varmblodiga djur. Vanligtvis är den inte patogen, men vissa stammar kan ge upphov till diarré och variga infektioner. Syn. E. coli.Bakterieproteiner: Proteiner förekommande hos någon bakterieart.PlantaHerbivoryKraftverk: Anläggningar som omvandlar någon form av energi till elektricitet, som t ex vattenkraftverk, ånggeneratorer, dieselelektriska maskiner, kärnkraftverk eller vindkraftverk.ProteomikKost: Människors eller djurs normala intag av föda eller dricka. Hit hör inte kostterapi, som avser speciell kost för behandling av sjukdom.ProteomDatabaser, protein: Specialdatabaser med information om proteiner, som t ex aminosyrasekvenser, proteinkonformation och andra egenskaper.Biomassa: I vid bemärkelse den totala massan av allt levande; i mer specifik mening massan (i färskvikt eller torrvikt) av en viss organism eller växt inom ett bestämt geografiskt område eller avsedd för ett be stämt ändamål. Ett exempel på biomassa är s k energiskog, som odlas för energiändamål.FabaceaeSaccharomyces cerevisiaePlant NectarProteintransportBindningsplatser: De reaktiva områden på en makromolekyl som är direkt envolverade i dess specifika sammankoppling med en annan molekyl.Fosfoproteinfosfataser: En grupp enzymer som avskiljer serin- eller treoninbundna fosfatgrupper från ett stort antal fosfoproteiner. Till gruppen hör även ett antal enzymer som fosforylerats genom verkan av ett kinas. EC 3.1.3.16.OxylipinerPolyakrylamidgelelektrofores: En typ av elektrofores där polyakrylamidgel används som diffusionsmedium.BarkSymbiosModeller, molekylära: Experimentella eller teoretiska modeller för undersökning av molekylers form, elektroniska egenskaper eller interaktioner. Hit hör även analoga molekyler, datorframställd grafik och mekaniska strukturer.Fotosyntes: Produktion av kolhydrater, med frigörande av molekylärt syre, utifrån koldioxid och vatten i klorofyllvävnad hos växter och blågröna alger under inverkan av ljus. Vid fotosyntes hos bakterier förbrukas svavelväte, molekylärt väte och andra reducerade föreningar i stället för vatten, varvid molekylärt syre inte frigörs.Processer inom växtfysiologiCyklopentaner: En grupp cykliska, alifatiska kolväten med den allmänna formeln R-C5H9.IndolättiksyrorProteinkonfigurationSolanum tuberosumJord: Det lösa ytmaterialet på jorden som utgör grogrunden för växter.AvföringFolkmedicin: Läkekonst baserad på kulturella sedvänjor som går från generation till generation. Hit hör behandlingsritualer med mystik och magi, örtterapi och andra behandlingsformer som inte har någon förklaring i modern medicin.Bioinformatik: Ett område inom biologin för utveckling och tillämpning av metoder att samla och bearbeta biologiska data, och för bruk av dessa data för upptäckter eller förutsägelser. VäxtexudatEkosystem: Ett funktionellt system omfattande organismerna i ett naturligt samfund och deras miljö.SalicylsyraRoot Nodules, PlantRNA, budbärarGerm Cells, PlantMycorrhizaeFytoterapi: Behandling av sjukdomar eller smärta med växter eller örter.Poaceae: En stor familj smalbladiga gräsarter tillhörande ordningen Cyperales (underklassen Commelinidae, klassen Liliopsida (monocotyledons)). Sädesslagen ingår i denna familj.Kolesterol: Den huvudsakliga sterolen hos alla högre djur, med utbredning i kroppsvävnaderna, särskilt i hjärnan och ryggmärgen, samt i animaliska fettarter och oljor.Bärarproteiner: Proteiner som transporterar specifika ämnen i blodet eller genom cellväggar.Växternas sterilitetBrassica: Ett stort släkte ätliga, korsblommiga växter med bl a den stora arten Brassica oleracea, som omfattar vitkål, blomkål, broccoli, brysselkål, kruskål och grönkål. Andra arter är rova (B. napa), kålrot (B. napobrassica), raps (B. napus) och senap (B. alba, B. junica, B. nigra).Grodd: Fröets första tillväxtstadium under utvecklingen till en fröplanta. Groddskott och groddrot framträder och växer uppåt resp. nedåt. Grodden hämtar sin näring ur fröets endospermvävnad och/eller frötäckbladen.Molekylvikt: Summan av atomvikterna för de atomer som ingår i en molekyl. En modernare benämning är relativ molekylmassa.Asteraceae: Familjen korgblommiga växter. Den kallas även Compositae.VäxtoljorTorkaBotanik: Vetenskapen om växterna.Svampar: Ett rike av eukaryota, heterotrofa organismer som lever som saprofyter eller parasiter, omfattande svampar, jästarter, mögel osv. De kan fortplanta sig sexuellt eller asexuellt och ha mer eller mindre komplexa livscykler. Trådsvampar bildar flercelliga kolonier.Fenotyp: Den yttre framtoningen hos individen. Den är resultat av samspelet mellan generna och mellan genotypen och miljön.Abskisinsyra: Abskissionspådrivande växthormon, isolerat ur t ex bomullsfrukten, björk, potatis, citron och avocado.Fosforylering: Införande av en fosforylgrupp i en förening genom bildande av en esterbindning mellan föreningen och en fosfordel.FytosterolerKväve: Ett gasformigt grundämne med kemiskt tecken N, atomnummer 7 och atomvikt 14. Kvävemolekylen består av en dubbelatom, och gasen utgör ca 78 volymprocent av jordens atmosfär. Kväve är en beståndsdel av proteiner och nukleinsyror, och ingår i alla levande celler.Hordeum: Ett släkte ettårigt gräs som utgör sädesslaget korn, en viktig gröda som odlas både som livsmedelsväxt och som foderväxt. Korn används t ex för malt- och etanolframställning.Pseudomonas syringaeBryopsidaLjus: Det område av det elektromagnetiska spektret som det mänskliga ögat är känsligt för. Ljusets våglängd ligger mellan 400 och 800 nanometer, dvs mellan de ultravioletta och infraröda frekvenserna.Disease ResistanceDNA-sekvensanalys: En flerstegsprocess som omfattar DNA-kloning, mappning, subkloning, sekvensering och analys av data.ProtoplasterKlorofyll: Porfyrinderivat med magnesium som deltar i omvandlingen av ljusenergi i organismer med fotosyntes.Meristem: En grupp växtceller som kan dela sig oändligt och vars främsta funktion är att ombesörja tillväxten i den yttersta spetsen av en rot eller en stjälk.Agrobacterium tumefaciensPlastiderBladlöss: En familj (Aphididae) små insekter, tillhörande underordningen Sternorrhyncha, som lever på växtsaft. Viktiga arter är Schizaphis och Myzus. Den senare sprider mer än 100 växtvirussjukdomar.RhizobiumTrädTransformation, genetiskFlyktiga organiska föreningarCucumis sativus: Cucumis sativus (växthusgurka) är en art av kryp- eller klängväxter av familjen Cucurbitaceae (gurkväxter). De är ettåriga örtväxter med ganska grov och saftig, krypande stam och ludna eller håriga, tre- till femflikiga blad.Cytokininer: Växthormoner som befrämjar avskiljandet av dotterceller efter mitotisk delning av en modercell. De utgörs i många fall av purinderivat.Hydrokultur: En teknik för växtodling i odlingslösning i stället för i jord, rötterna är nedsänkta i en luftad lösning med de rätta halterna av näringssalter.Senapsväxt: Ett flertal arter av Brassicaceae som allmänt kallas senap. Sinapis alba är vitsenap, Brassica juncea är sareptasenap, brunsenap eller kinesisk senap, Brassica nigra är svartsenap. Sinapis arvensis är den vanliga åkersenapen. Senap odlas både för frönas skull och som foderväxt. Växterna användes tidigare som kräkmedel och mot gasbildning. Senap har inget samband med senapsföreningar (alkylerande, toxiska ämnen).Stress, fysiologiskHemiptera: En omfattande ordning (halvvingar; skinnbaggar) av insekter med stickande eller sugande mundelar. Den utgörs av fem underordningar: Heteroptera, Homoptera, Auchenorrhyncha, Sternorrhyncha och Coleorrhyncha. De två förstnämnda räknas ibland som egna ordningar.VattenEndophytesBiologisk mångfaldSolanaceaeAnpassning, fysiologiskModeller, biologiska: Teoretiska modeller som efterliknar förlopp hos biologiska processer eller sjukdomar. För sjukdomsmodeller hos levande djurBryophytaOrmbunkar: Icke-fröiga, icke-blommande växter i familjen Polypodiaceae, divisionen Pteridophyta. Förökningen sker via sporer som bildas i sporangierna på de starkt flikiga bladens undersida. Det finns ca 9000 arter, från örtliknande till trädliknande.Plant DispersalAscomycota: Ett fylum av svampar (sporsäcksvampar) med skiljeväggar i mycelet, vilka bildar sporangier av säckliknande celler (asci) som innehåller ascosporer. De flesta patogena svampar med sådant sexualstadium tillhör detta fylet.XylemGibberelliner: En grupp växthormoner som isolerats från odlingar av Gibberella fujikuroi, en svamp som ger Bakanaesjuka hos ris. Gruppen har många olika medlemmar och blandningar av dessa. De är alla diterpensyror.Medicago sativa: En europeisk baljväxt ("alfalfa") av familjen Fabaceae som odlas i stor omfattning som foderväxt. Aminosyran L-canavanin i alfalfa har satts i samband med uppkomsten av systemisk lupus erythematosus (SLE).Nakenfröiga växter: De nakenfröiga växterna är en grupp kärlväxter vars frön inte är omgivna av ett fruktskikt, till skillnad från angiospermer (gömfröiga växter), vars frön är inneslutna i en fruktkropp. I stället kan fröna sitta i t ex kottar. Idag delar man in gymnospermerna i fyra divisioner: Coniferophyta (barrväxter), Cycadophyta, Ginkgophyta och Gnetophyta.Kraftverk: Anläggningar som omvandlar någon form av energi till elektricitet, som t ex vattenkraftverk, ånggeneratorer, dieselelektriska maskiner, kärnkraftverk eller vindkraftverk.Frukt: Den mogna, köttiga eller torra frökapseln hos växter.Cellvägg: Hos de flesta alger, bakterier och svampar är cellväggen en vanligtvis fast struktur som bildar ett skikt utanför cellhinnan och som ger organismen dess form och skyddar den mot mekanisk skada, osmotisk påverkan osv. Cellväggen fungerar också som en genomsläpplighetsbarriär mot t ex antibiotika och andra substanser.PlantagoAfrikansk medicin, traditionell: Läkekonst baserad på traditionell praxis hos afrikanska folk. Häri ingår bruk av medicinalväxter och annan "materia medica" och behandling utövad av spåmän, medicinmän, häxdoktorer och trollkarlar.Sparris: Ett växtsläkte (Asparagus) av familjen Asparagaceae som innehåller ekdysteroider och används som ingrediens i örtpreparatet sioton. De underjordiska stjälkskotten av sparris (Asparagus officinalis) används som grönsak och rötterna används inom folkmedicin. Syn. sparrisört.Hjärtblad: Det första bladet eller de första bladen hos en fröväxt, närvarande redan i fröembryot. Antalet hjärtblad utgör en viktig grund för klassificering av växter. De lagrar näring, nödvändig för fröet att gro. Hos en del växter utgör de plantans första fotosyntesblad, hos andra förblir de under jordytan. Syn. kotyledon.Lamiaceae: Familjen plisterväxter. Växterna är aromatiska och många odlas som kryddväxter eller för sina oljor. De flesta har fyrkantiga stjälkar, korsvis motsatta blad, tvåläppiga foder, fyra eller två ståndare och ett stift. Till familjen hör välkända kryddörter som timjam, salvia, basilika, rosmarin, mynta osv.Etnofarmakologi: Läran om bruk och effekter av läkemedel, ffa växtmediciner, som är speciella för en viss folkgrupp eller etnisk grupp.Jordmikrobiologi: Närvaron av bakterier, virus och svampar i jord. Termen är inte begränsad till att gälla sjukdomsalstrande organismer.CucurbitaHelianthus: Ett släkte högväxta örtväxter (solrosor) tillhörande Compositae. Fröna ger olja och används som föda och djurfoder. Rötterna av H. tuberosum (jordärtskocka) är ätliga.Hypocotyl: Den del av växtembryot som utgör stammen mellan groddbladens stjälk och den späda roten. Den växer snabbt hos växter med epigeisk tillväxt och lyfter upp kotyledonerna ovanför markytan. I den här sektionen övergår rotens växtkärl i stjälkens.SignalomvandlingAgrobacteriumPhaseolusCaulimovirus: En grupp växtvirus som sprids med bladlöss på ett halvpersisterande sätt. Brassica napusMedicago truncatula: En växtart (lusern) i familjen Fabaceae (ärtväxter) som används för genetikstudier, eftersom den är diploid, självbefruktande och har korta förökningstider.Värd-parasitförhållanden: Samverkan mellan två organismer, av vilka den ena lever på den andras bekostnad.Värd-patogenförhållandenKol: Ett icke-metalliskt grundämne med kemiskt tecken C, atomnummer 6 och atomvikt 12,011. Kol kan förekomma i olika allotropa former, som t ex diamant, kol och grafit.Botrytis: Svampsläkte med arter som är växtpatogener. Gråmögel, t ex, är en vanlig sjukdom hos ffa oljeväxter, orsakad av B. cinerea, som dock också ger "ädelröta" hos vissa vindruvor.EmbryophytaGlukuronidas: b-D-glukuronosidglukuronosohydrolas. Enzymet katalyserar reaktionen H2O + b-D-glukuronosid = D-glukuronat + en alkohol. EC 3.2.1.31.Sallad: Olika växter av släktet Lactuca, särskilt L. sativa, vilka odlas för de ätliga bladens skull.Oomyceter