Värd-patogenförhållanden
'Värd-patogenförhållanden' refererar till det komplexa interaktionsmönstret mellan en patogen (en mikroorganism som kan orsaka sjukdom) och dess värd (vanligtvis ett djur, inklusive människor), inbegripet värdens immunrespons, patogens infektionsstrategier och sjukdomsmekanismer, samt eventuella påverkan av värden på patogenens virulens och överlevnad.
Sjukdomsalstrande förmåga
Värd-parasitförhållanden
Mycobacterium marinum
"Mycobacterium marinum" är ett sakulärt, fakultativt filamentöst, aerobt, svagt patogent, envittat grampositivt bakterium som tillhör mycobakteriesläktet. Det förekommer naturligt i sötvatten och marina miljöer och kan orsaka hudinfektioner hos människor, vanligtvis efter skada eller skärsår under kontakt med infektiös vatten, såsom akvarier eller simbassänger. Infektionen kallas ofta "fiskfotsjuka".
Virulensfaktorer
"Virulensfaktorer" refererar till de specifika egenskaperna eller strukturer hos en patogen (en mikroorganism som orsakar sjukdom) som bidrar till dess förmåga att orsaka skada eller infektion i värden. Dessa faktorer kan vara exotoxiner, endotoxiner, kapsel, fimbrier, flageller och enzymer som hjälper patogenen att invadera, överleva och replikera inne i värden. Virulensfaktorer är avgörande för patogenens virulens, det vill säga dess förmåga att orsaka sjukdom, och varierar mellan olika arter och stammar av mikroorganismer.
Växtsjukdomar
"Växtsjukdomar" är en samlingsbeteckning för sjukdomar som drabbar växter och orsakas av diverse patogener, inklusive bakterier, svampar, virus och viroider, samt abiotiska faktorer som klimatförhållanden, näringsbrist och toxiner. Dessa sjukdomar kan påverka växternas tillväxt, utveckling och produktivitet, och i vissa fall leda till död av plantan.
Chytridiomycota
Immunity, Natural
Natural immunity, also known as innate immunity, is the inherent ability of an individual’s immune system to resist or fight off infections naturally, without the need for external intervention such as vaccines. This type of immunity is present from birth and provides general protection against a wide range of pathogens. It involves various mechanisms such as physical barriers (e.g., skin and mucous membranes), chemical barriers (e.g., stomach acid and enzymes), and cellular responses (e.g., phagocytosis and inflammation). Natural immunity is non-specific, meaning it does not target particular pathogens but rather provides broad protection against various microorganisms.
Streptococcus pyogenes
'Streptococcus pyogenes' är en gram-positiv, beta-hemolytisk bakteriestam som orsakar diverse infektionssjukdomar hos människor, till exempel halsfluss, impetigo, cellulitis och rheumatisk feber. Den kan också vara involverad i allvarligare komplikationer som sepsis, toxic shock-syndrom och akuta reumatiska febersjukdomar. Särskilt känd är bakterien för att producera en toxin som kan orsaka skinn- och blodförgiftning samt Scarlet Fever.
Reglering av genuttryck, bakterier
De processer genom vilka cytoplasmatiska eller intercellulära faktorer inverkar på differentieringsstyrningen av genaktiviteten hos bakterier.
Bakteriell vidhäftning
Adhesionsförmåga är en kemisk egenskap hos bakterier såväl med som utan fimbrier ("cellhår") att kunna fästa vid andra celler, vävnader eller icke-levande ytor. Denna egenskap är av betydelse för kolo nibildning och sjukdomsalstrande förmåga.
Candida albicans
Encellig, knoppande svamp som är den huvudsakliga orsaken till kandidos (candidiasis).
Bakterier
Encelliga, prokaryota mikroorganismer som i allmänhet har fast cellvägg, som förökar sig genom celldelning och som uppvisar i huvudsak tre former: rund, avlång eller stavliknande, och spiralform. Någr a arter har särskilda rörelseorgan, flageller.
Molekylsekvensdata
Leptospira interrogans
En art spiroketer (spiralformade bakterier) formade som frågetecken som förekommer i sötvatten, förorenat av djururin. Den orsakar leptospiros.
Genuttrycksmönster
Bakteriefysiologi
Fysiologisk aktivitet hos bakterier.
Adhesiner, bakteriella
Bakteriella ytkomponenter som underlättar för bakterien att fästa vid andra celler eller icke-biologiska ytor. De flesta fimbrier på gramnegativa bakterier fungerar som adhesiner, men ofta är det ett underordnat protein ute i änden av fimbrierna som är det verkliga adhesinet. Hos grampositiva bakterier är det ett protein- eller polysaccharidskikt på ytan som tjänar som adhesin.
Mycobacterium tuberculosis
'Mycobacterium tuberculosis' är en speciell sorts bakterie som orsakar sjukdomen tuberkulos (TB). Detta är en långsam växande infektion som främst angriper lungorna, men kan även spridas till andra delar av kroppen. Bakterien har en speciell cellvägg som gör den resistent mot vanliga desinfektionsmedel och antibiotika, vilket gör sjukdomen svår att behandla ifall den inte upptäcks och behandlas i tid.
Ascomycota
Immune Evasion
Kartläggning av proteininteraktion
Proteininteraktionskartläggning refererar till den systematiska undersökningen och visualiseringen av de interaktioner som sker mellan olika proteiner inom en cell, vilket hjälper forskare att förstå hur proteiners funktioner påverkar varandra och regulerar cellulära processer under normala och patologiska förhållanden.
Kandidos
Infektionssjukdom orsakad av svampar av släktet Candida, vanligen Candida albicans. Infektionen uppträder oftast ytligt på fuktiga kroppsdelar.
Magnaporthe
Bakteriella infektioner
Infektioner orsakade av olika bakterier.
Hyfer
Mikroskopiska, protoplasmafyllda rottrådar hos svampar. Hyferna bildar omfattande nätverk (mycel), som kan bestå av kilometervis med trådar.
Svampar
Ett rike av eukaryota, heterotrofa organismer som lever som saprofyter eller parasiter, omfattande svampar, jästarter, mögel osv. De kan fortplanta sig sexuellt eller asexuellt och ha mer eller mindre komplexa livscykler. Trådsvampar bildar flercelliga kolonier.
Proteom
Proteom refererar till det totala settet av proteiner som uttrycks eller förekommer i ett visst celltyp, vävnad, eller organism under specifika förhållanden och tidpunkter. Det inkluderar studiet av proteinfunktioner, interaktioner, struktur, och reglering på generell nivå samt särskilt i samband med olika sjukdomszustånd. Proteomet är en dynamisk disciplin som undersöker proteiner och deras roll i biologiska system.
Svampinfektioner
"Svampinfektioner" refererer til en type infektion som skyves på af svampe, som er en type mikroskopisk organismer. Disse organismer kan kolonisere og invadere både planter og dyr, herunder mennesker, og forårsage en række forskellige sygdomme alt efter hvilken type svamp der er tale om og hvor i kroppen infektionen opstår. Svampeinfektioner kan variere fra overfladiske infektioner på huden til alvorlige livstruende sygdomme i indre organer, alt efter den inficerede persons immunforsvar.
Systembiologi
"Systembiologi är ett multidisciplinärt forskningsfält som kombinerar systemteknik, datavetenskap och biologi för att studera och förstå komplexa biologiska system som celler, vävnader och organismer på en systemnivå. Det innebär att man ser på interaktionerna mellan olika delar av ett system, såsom gener, proteiner och metaboliter, för att få en helhetlig förståelse av systemets funktion och beteende."
Salmonella enterica
'Salmonella enterica' är en gramnegativ bakteriestam som orsakar infektionssjukdomar hos människor och djur, vanligtvis känd som salmonellos. Bakterien kan påträffas i värmeälskande djurs mag-tarmkanal och avföring, och kan sprida sig via kontaminerad mat och vatten. Infektionen kan orsaka symptom som diarré, feber, buksmärtor och kräkningar. Det finns över 2500 serotyper av Salmonella enterica, varav några är mer vanliga än andra när det gäller att orsaka sjukdom hos människor.
Sjukdomsmodeller, djur
Streptokockinfektioner
Streptococcus-infektioner är infektioner orsakade av bakterier ur streptokocker-gruppen, som kan kolonisera olika slags vävnader och leda till en rad olika sjukdomar, såsom halsfluss, öroninflammation, lunghoit, hudinfektioner och allvarliga systemiska infektioner som blodförgiftning (sepsis) och reumatisk feber.
Makrofager
Förhållandevis långlivade fagocytiska däggdjursceller som härrör från blodmonocyter. Huvudtyperna utgörs av peritoneala makrofager, alveolarmakrofager, histiocyter, leverns Kupfferceller och osteoklaster. Vid kroniska inflammatoriska förändringar kan de differentiera vidare till epitelioida celler eller smälta ihop till främmande jätteceller eller Langhans-jätteceller.
Modeller, biologiska
Cellvägg
Hos de flesta alger, bakterier och svampar är cellväggen en vanligtvis fast struktur som bildar ett skikt utanför cellhinnan och som ger organismen dess form och skyddar den mot mekanisk skada, osmotisk påverkan osv. Cellväggen fungerar också som en genomsläpplighetsbarriär mot t ex antibiotika och andra substanser.
DNA-sekvensanalys
Svampproteiner
Alla proteiner som förekommer i svampar.
Aminosyrasekvens
DNA-mikromatrisanalys
Virussjukdomar
En virussjukdom är en infektionssjukdom som orsakas av ett virus, vilket är en mycket liten obligat parasitisk partikel som består av genetiskt material (DNA eller RNA) inneslutet i en proteinhölja. Virus kan inte reproducera sig själva utan behöver invadera en värdcell för att kunna föröka sig, vilket ofta orsakar skada på värdorganismen. Symptomen på en virussjukdom varierar beroende på vilken typ av virus som orsakar sjukdomen och kan inkludera feber, hosta, diarré, sår i munhörnen eller utslag. Exempel på vanliga virussjukdomar är influensa, förkylning, vattkoppor och HIV/AIDS.
Salmonellainfektioner, djur
Leptospiros
Infektioner orsakade av bakterier tillhörande släktet Leptospira.
High-Throughput Screening Assays
High-throughput screening (HTS) assays are a class of biochemical or cellular assays that are performed in a high-throughput format, allowing for the rapid and efficient testing of large libraries of chemicals or biological molecules. These assays are typically automated and miniaturized, enabling the simultaneous testing of thousands to millions of compounds in a single experiment. The goal of HTS assays is to identify hit compounds that modulate a specific biomolecular target or pathway, which can then be further optimized and developed into lead compounds for drug discovery and development.
Salmonella tymphimurium
Salmonella Typhimurium är en specifik stam av bakterien Salmonella enterica, som orsakar sjukdom hos människor och djur. Denna bakteriestam är vanlig förekommande i naturen och kan påträffas hos djur och i miljön. Sjukdomen som orsakas av Salmonella Typhimurium kallas ofta för salmonellos eller matförgiftning, och de vanligaste symptomen inkluderar diarré, magkramper, feber och illamående. Bakterien sprids främst via kontaminereda livsmedel och vatten, men kan även överföras från djur till människor.
Fagocyter
Bakteriella antigener
Bakteriella antigener definieras som molekyler på eller från bakterier som kan identifieras och stimulera ett immunsvar hos värden. Dessa antigener kan vara proteiner, polysackarider eller andra strukturer som är unika för en specifik bakteriestam eller gemensamma för en hel grupp av bakterier. När bakteriella antigener introduceras i kroppen aktiveras immunförsvaret och producerar specifika antikroppar för att bekämpa infektionen.
Bakteriegener
Den genetiska massan hos bakterier.
Bioinformatik
Selection, Genetic
"Genetic selection" refererar till processen där individers genetiska makeup används för att välja ut de som är mest lämpade för ett visst ändamål, ofta inom avel och reproduktion. Det innebär att man aktivt väljer att föda fram individer med specifika genetiska egenskaper, medan man undviker att föda upp individer med mindre önskvärda eller skadliga gener. Genetic selection kan användas för att öka populationens resistance mot sjukdomar, förbättra produktionsresultat inom jordbruk och djurhållning, eller för att minska risken för ärftliga sjukdomar hos människor.
Proteinbindning
"Proteinbindning refererar till den process där ett protein binder specifikt till ett annat molekylärt substance, såsom en liten molekyl, ett annat protein eller en jon, vanligtvis genom non-kovalenta interaktioner som hydrogenbindning, Van der Waals-kräfter och elektrostatiska attraktioner. Denna bindning kan regulera funktionen hos det bundna substanceet och är av central betydelse för många biologiska processer, inklusive signaltransduktion, enzymsk aktivitet och transport av molekyler inom cellen."
Cellinje
I medicine refererer "cellinje" til en gruppe af celler med ensartet funktion og opbygning, der samarbejder for at udføre en specifik biologisk proces eller opgave i et levende organisme. Celliner er ofte specialiserede i deres struktur og funktion for at udføre deres rolle effektivt, og de kan findes i alle levende organismer, fra encellet bakterie til komplekse flercellede dyr og planter.
Sporer, svamp
En "spor" hos en svamp är en liten, ofta enkelcellig struktur som produceras av svampen för reproduktion och spridning. Sporer kan vara mycket resistanta mot extrema miljöförhållanden och kan överleva under lång tid utan värd. När de exponeras för gynnsamma förhållanden kan de gro och utvecklas till en fullvuxen svamp.
Salmonellainfektioner
En Salmonella-infektion är en infektionssjukdom orsakad av gramnegativa bakterier av släktet Salmonella, som ofta leder till diarré, buksmärtor och feber. Sjukdomen sprids vanligtvis via kontaminerad mat eller vatten och drabbar främst tarmsystemet, men kan i vissa fall leda till systemiska infektioner.
Mutation
Tuberkulos
Tuberkulose (TB) är en infektionssjukdom som orsakas av bakterien Mycobacterium tuberculosis. Den vanligaste formen av sjukdomen drabbar lungorna, men den kan även spridas till andra delar av kroppen. Symptomen på TB inkluderar hosta som varar länge, feber, viktminskning och trötthet. Sjukdomen överförs vanligtvis via luften när en smittad person nyser eller hostar ut bakterierna. Behandlingen för TB består av en kombination av antibiotika som vanligtvis varar i sex till nio månader.
Fagocytos
Sekvensinpassning
I medicinen, refererar "sekvensinpassning" till processen av matchning eller korrelerande en genetisk sekvens, vanligtvis en DNA- eller RNA-sekvens, med en specifik referenssekvens, för att fastställa dess position, orientering och eventuella variationer i förhållande till den referenssekvensen. Detta används ofta inom genetisk forskning och klinisk diagnostik för att identifiera gener, mutationer eller polymorfismer som kan vara associerade med sjukdomar eller andra hälsotillstånd.
Toxoplasma
*Toxoplasma* är ett släkte inom protozoer som innehåller en enda art som kan infektera människor, *Toxoplasma gondii*. Detta är en parasit som orsakar sjukdomen toxoplasmos och kan infektera ett brett spektrum av varmblodiga djur, inklusive människor. Infektionen sprids vanligtvis genom kontakt med kattavföring eller infekterat rått kött. *Toxoplasma gondii* kan orsaka allvarliga symptom hos immunbräckta individer, men i de flesta fall är sjukdomen asymptomatisk hos friska vuxna.
Listeria monocytogenes
En art grampositiva, stavformade bakterier med stor utbredning i naturen. Bakterierna har påträffats i avloppsystem, jord, ensilage och faeces hos friska människor och djur. Infektion med denna bakterie leder till hjärninflammation, hjärnhinneinflammation, endokardit och aborter.
Cryptococcus neoformans
Multigenfamilj
En uppsättning gener som genom mångfaldigande och variation härstammar från någon ursprunglig gen. Sådana gener kan sitta tillsammans på samma kromosom eller vara utspridda på olika kromosomer. Exempel på multigenfamiljer är de som kodar för hemoglobiner, immunglobuliner, histokompatibilitetsantigener, aktiner, tubuliner, keratiner, kollagener, stressproteiner, salivproteiner, korioproteiner, membranproteiner, ägguleproteiner och faseoliner, och även histoner, ribosom-RNA och tRNA-gener. De tre senare utgör exempel på upprepningsgener, av vilka det finns hundratals identiska i tandemformationer.
Staphylococcus aureus
Staphylococcus aureus är en grampositiv, sfärisk (koagulasnegativ) bakterie som förekommer hos många däggdjur, inklusive människor. Den kan kolonisera olika kroppsregioner, särskilt hud och slemhukar, utan att orsaka sjukdom. Men S. aureus kan även vara patogen och orsaka en rad infektionssjukdomar, från lokala infektioner som impetigo, abscesser och celullit till systemiska infektioner som blodförgiftning (sepsis), endokardit, lunginflammation (pneumonia) och osteomyelit. Vissa S. aureus-stammar är multiresistenta mot antibiotika, vilket gör dem svåra att behandla.
Artsspecificitet
"Artsspecificitet" refererer til de unikke aspekter, karakteristika og kontekster, der er forbundet med kunstformer som teater, musik, maleri, litteratur osv. Det understreger, at hver kunstform har sine egne regler, historie, teoretiske perspektiver, teknikker og udtryksformer, som bør respekteres og forstås for at opnå en dybere forståelse af det pågældende værk eller frembringelse.
Biofilm
Tunna skikt av bakterier eller andra mikroorganismer på ytor i vatten eller andra våta miljöer där organismerna kan leva, t ex på medicinska implantat, på tandytor eller på båtbottnar i sjövatten. I r eningsverk används biofilm för vissa processer. Biofilmen består av flera lager celler i ett skyddande slem av polymerer, som cellerna själva producerar, och som bildar en barriär mot såväl fagocyter som antibiotika.
Bakteriella yttermembranproteiner
Proteiner förekommande i det yttre membranet hos bakterier.
Bassekvens
Möss, inavlade BALB C
Lin
Signalomvandling
I en enkel mening kan 'signalomvandling' inom medicin definieras som processen där celler konverterar inkommande signaler, ofta i form av hormoner, neurotransmittorer eller tillväxtfaktorer, till intracellulära svar genom en kaskad av biokemiska händelser. Detta kan leda till aktivering eller inhibitering av vissa cellulära funktioner och är en central mekanism i cellkommunikationen och regleringen av cellulär homeostas.
Reglering av genuttryck, svampar
De processer genom vilka cellkärnors, cytoplasmatiska eller intercellulära faktorer inverkar på differentieringsstyrningen av genaktiviteten hos svampar.
Mycobacterium
'Mycobacterium' är ett släkte av strikt aeroba, grampositiva, icke-flytande kocker som orsakar många olika infektionssjukdomar hos människor och djur. De mest kända arterna inkluderar Mycobacterium tuberculosis, som orsakar tuberkulos, och Mycobacterium leprae, som orsakar lepra eller Hansens sjukdom. Dessa bakterier är unika på grund av deras cellväggars sammansättning, som innehåller en hög andel lipider, vilket gör dem motståndskraftiga mot vanliga desinfektionsmedel och antibiotika. De kan vara svåra att behandla på grund av detta, men effektiv behandling är möjlig med långvarig användning av flera olika typer av antibiotika som tas samtidigt.
Transcriptome
Transcriptom är det samlade mängden RNA-molekyler som produceras från allt aktivt genuttryck i en viss celltyp, vävnad eller organism vid en given tidpunkt. Det inkluderar både protein kodande RNA (mRNA) och icke-kodande RNA, såsom rRNA, tRNA och snRNA. Transkriptomet ger information om vilka gener som är aktiva, hur aktiva de är och på vilket sätt deras uttryck förändras under olika förhållanden eller vid sjukdomar. Studier av transkriptom kan hjälpa forskare att förstå biologiska processer och identifiera potentiala terapeutiska mål.
Toll-liknande receptorer
Sjukdomsmottaglighet
Proteinstruktur, tertiär
Växtblad
En växtblad är ett blad som hör till en växt, och är en flata, ofta brett utbredd struktur som har en viktig funktion för fotosyntesen genom att utgöra en stor yta för att ta emot solljus. Växtbladet innehåller också klorofyll och andra pigment, som gör att det kan absorbera ljusenergi och använda den till att producera näringsämnen genom fotosyntes. Dessutom har växtblad ofta en skyddande funktion för växten, och kan även ha en roll i växtens vattenförlustreglering. Slutligen kan växtblad ha en attraktiv funktion för att attrahera pollinerare till blommande växter.
Proteomik
Proteomik är ett område inom biomedicin som handlar om studien av proteomer, det vill säga den totala mängden proteiner och deras interaktioner, funktioner och reglering i ett levande system, såsom en cell, vävnad eller organism. Proteomiken inkluderar identifiering och karakterisering av proteiner, deras struktur, funktion och interaktion med andra molekyler, samt förändringar i proteinuttryck och aktivitet under olika fysiologiska och patologiska tillstånd. Proteomiken använder sig ofta av högthroughput-tekniker såsom masspektrometri och proteinkromatografi.
Tarmar
Reglering av genuttryck
Caenorhabditis elegans
Pseudomonasinfektioner
En Pseudomonasinfektion är en infektion orsakad av grampositiva stavbakterier av släktet Pseudomonas, vanligtvis Pseudomonas aeruginosa, som kan kolonisera och infektera skilda typer av vävnad i människokroppen. Dessa bakterier är vanligen förekommande i vatten, jord och vegetation, men de kan även kolonisera miljöer som sjukhus och utveckla resistens mot antibiotika. Infektionerna kan vara livshotande, särskilt för personer med nedsatt immunförsvar, såsom patienter med cystisk fibros eller AIDS, samt för äldre och kroniskt sjuka patienter.
Pseudomonas aeruginosa
Fenotyp
Hypocreales
En svampordning i fylet Ascomycota som omfattar ett antal arter och lever som parasiter på högre växter, insekter eller svampar. Andra arter är saprofyter.
Växter
'Växter' är en botanisk term som definierar en grupp organismar som utmärks av celldelning genom vävnadsomslutande delning, kärndelning genom mitos och cellväggar byggda av cellulosa. De flesta växter har också klorofyll och kan därför producera sin egen näring genom fotosyntes.
Membranproteiner
Gendeletion
Omfördelning av gener till följd av bortfall av DNA- eller RNA-segment, vilket leder till att sekvenser som normalt befinner sig på avstånd från varandra hamnar nära varandra. Bortfallet kan påvisas med hjälp av cytogenetiska metoder, och man kan även sluta sig till det från fenotypen, antydande bortfall på en bestämd plats.
Konfokal mikroskopi
Transkription, genetisk
Mjukvara
Holosporaceae
En familj bakterier som lever i endosymbios med protozoer.
Lunga
Basidiomycota
Basidiomycota är ett svamparik (division) som inkluderar alla slags skålsvampar, klubbhavsvampor och soppar. Dessa svampar har alla gemensamt att de bildar en basidie, en speciell typ av sporbildande struktur där deras sexuella sporer bildas. Basidiesporerna är ofta knutna till ett gemensamt bär, som kallas en basidiumskaft, och kan vara fästade i grupper på den yttre ytan av en fruktkropp eller innesluten i en luktsäck. När sporerna mognar spricker de loss från basidiet och sprids med vinden eller vattnet för att infektera nya värdar och starta nya svampindivider.
Möss, inavlade C57BL
"C57BL mice" är en specifik stam av möss som används inom forskning. De är så kallade inbredda möss, vilket betyder att de har en mycket konsekvent genetisk bakgrund eftersom de härstammar från en enda individ och har förökat sig genom systerskötsel under många generationer. Detta gör att deras egenskaper är väldigt repeterbara, vilket är användbart inom experimentell forskning. C57BL-stammen är känd för sin robusta hälsa och långa livslängd jämfört med andra mössstammar. De används ofta inom olika områden av biomedicinsk forskning, till exempel cancer-, neurologi- och immunologiforskning.
Omvänt transkriptaspolymeraskedjereaktion
Bakteriegifter
Giftiga ämnen producerade av bakterier. Toxinerna består huvudsakligen av proteiner med hög molekylvikt och starka antigena egenskaper. Några används som antibiotika och för vaccinframställning, eller för diagnostiska hudtester.
Virusförökning
Cytokiner
Proteiner utan antikroppsfunktion som utsöndras av inflammatoriska leukocyter och vissa icke-leukocytiska celler och som verkar som intercellulära mediatorer. De skiljer sig från vanliga hormoner genom att de produceras av ett flertal vävnads- eller celltyper snarare än av specialiserade körtlar. Vanligtvis har de lokal parakrin eller autokrin funktion istället för endokrin.
Kolibakterie
En art gramnegativa, fakultativt anaeroba och stavformade bakterier som normalt förekommer i den nedre delen av tarmkanalen hos varmblodiga djur. Vanligtvis är den inte patogen, men vissa stammar kan ge upphov till diarré och variga infektioner. Syn. E. coli.
RNA, bakteriellt
Bakterie-DNA
Deoxiribonukleinsyra (arvsmassa) hos bakterier.
Virusfysiologi
Virusfysiologi är ett område inom virologi och cellbiologi som handlar om studiet av virus’ inverkan på värdkroppens fysiologiska processer. Det inkluderar förståelsen för hur virus interagerar med värdcellernas strukturer och funktioner, hur de manipulerar cellulära signaltransduktionsvägar för sin egen replikation och överlevnad, samt vilka effekter virala infektioner har på olika organ och system i kroppen. Syftet är att öka kunskapen om virusens livscykel och patogenes, vilket kan leda till utveckling av nya strategier för prevention, diagnos och behandling av virussjukdomar.
Ranavirus
Ranaviruses are a group of double-stranded DNA viruses that belong to the family Iridoviridae and can infect a wide range of ectothermic vertebrates, including amphibians, fish, and reptiles. These viruses can cause serious diseases, such as hemorrhagic septicemia and multi-organ failure, leading to high mortality rates in infected populations. Ranaviruses are transmitted through various routes, including water, direct contact with infected animals or contaminated surfaces, and ingestion of contaminated food. They can have significant impacts on wildlife conservation and aquaculture industries.
Celler, odlade
Nötkreatur
Sekvenshomologi, aminosyra
Aminosyresekvenshomologi refererer til den grad af lighed i rækkefølgen af aminosyrerne, der udgør proteiner hos to eller flere organismer. Jo større antal identiske aminosyrer i samme position i de sammenlignede sekvenser, des højere er graden af homologi. Dette begreb anvendes ofte i molekylærbiologien for at fastslå evolutionæ forhold og funktionelle egenskaber hos proteiner.
DNA-primrar
Disease Resistance
'Disease resistance' refererar till förmågan hos en organism, vanligtvis en växt eller ett djur, att motstå infektion eller skada från en patogen, såsom en bakterie, virus eller parasit. Detta kan uppnås genom olika mekanismer, till exempel genom att ha ett starkt immunförsvar, producera kemiska substanser som dödar patogener eller ha fysiologiska barriärer som förhindrar inträngande av patogener. Organismer med högre grad av sjukdomsbekämpning är mindre sannolika att insjukna eller drabbas av allvarliga symptom när de exponeras för en patogen jämfört med organismer som har lägre grad av sjukdomsbekämpning.
Cricetinae
Modeller, molekylära
Genuttryck
Den fenotyp som en gen eller gener uttrycker genom de processer som kallas gentranskription och gentranslation.
Virus
Tidsfaktorer
"Tidsfaktorer" refererar inom medicinen till de aspekter av tiden som kan spela in på en persons hälsa, sjukdomsutveckling eller svar på behandling. Detta kan omfatta sådant som tidpunkt för exponering för en skada eller en infektion, tid som har gått sedan symtom uppstod, eller den tid det tar för en behandling att verka. Tidsfaktorer kan vara av avgörande betydelse för att ställa diagnoser, planera behandlingar och förutse prognoser.
Biological Evolution
"Biological evolution" refers to the gradual change and diversification of species over time through processes such as mutation, selection, gene flow, and genetic drift. This results in the development of new characteristics and traits in populations, leading to the emergence of new species and the extinction of others. It is a fundamental concept in biology that explains the diversity of life on Earth.
Amfibier
Uropathogenic Escherichia coli
'Uropathogenic Escherichia coli' (UPEC) refers to strains of E. coli bacteria that have developed the ability to cause urinary tract infections (UTIs) in humans. These infections can affect any part of the urinary system, including the kidneys, ureters, bladder, and urethra. UPEC is responsible for the majority of uncomplicated UTIs and is estimated to cause up to 90% of community-acquired UTIs in young women. These bacteria are typically found in the intestines but can spread to the urinary tract through contamination during sexual activity, poor personal hygiene, or use of a catheter. Once in the urinary tract, UPEC can attach to and invade the lining of the bladder, causing inflammation and infection.
Rekombinanta proteiner
Rekombinanta proteiner är proteiner som innehåller sekvenser från två eller flera olika källor, vanligtvis genom genetisk manipulation i laboratorium. Genom användning av rekombinant-DNA-teknik kan man kombinera gener från olika organismer för att skapa en ny gen som kodar för ett protein med önskade egenskaper. Detta är en viktig metod inom biomedicinsk forskning och används bland annat för produktion av läkemedel, diagnostiska verktyg och för studier av proteiner och deras funktioner.