Uridindifosfatsocker
Uridindifosfatsugar (UDP-sugar) är ett nukleotidsocker som spelar en viktig roll i cellens metabolism, särskilt inom glykosyleringsprocesser där kolhydrater kopplas till proteiner och lipider. UDP-sugaren består av en uridinmonofosfat (UMP) del som är kopplad till en sockerdel, ofta glukos eller galaktos. Denna molekyl fungerar som en donator av sockergrupper under biosyntesen av olika glykosider och proteoglykaner.
Nukleosiddifosfatsocker
Nukleosiddifosfatsocker, även känt som nucleoside diphosphate sugars (NDPs), är en typ av organisk molekyl som består av en sockerdel (sugar) som är kovalent bundet till två fosfatgrupper och en nukleosid. Nukleosiden är i sin tur en basen (en kvävebas) som är kovalent bunden till en pentos, en fem carbongruppig sockertyp, ofta ribos eller deoxyribos.
UDPglukos 4-epimeras
Guanosindifosfatsocker
Adenosindifosfatsocker
Estrar som bildas mellan aldehydkol i socker och det terminala fosfatet i adenosindifosfat.
Uridindifosfat
Uridindifosfat (UDP) är ett nukleotid difosfat som innehåller den pentos sugar uridin kopplad till två fosfatgrupper. Det är en viktig molekyl i celld metabolism, speciellt involverad i syntesen av sockerarter och andra organiska compound. UDP fungerar som en donator av uridinmonofosfat (UMP) vid syntesen av DNA och RNA, och är också inblandat i glykosylering, ett process där socker kopplas till proteiner och lipider.
Uridindifosfatglukos
Uridindifosfatglukos (UDP-glukos) är ett nukleotidsugarsfosfat, som består av en molekyl uridinmonofosfat (UMP) kopplad till en sockermolekyl (glukos) via en fosfatgrupp. Det är en viktig biomolekyl inblandad i olika cellulära processer, särskilt i syntesen av glykosider och andra kolhydrater. UDP-glukos fungerar som en donator av glukosenheter under dessa reaktioner, vilket möjliggör för levande organismer att bygga upp komplexa kolhydratstrukturer i sina cellmembran och andra strukturer.
Uridindifosfat N-acetylglukosamin
Uridindifosfat N-acetylglukosamin (UDP-GlcNAc) är ett aktivt nucleotidsuger som spelar en central roll i processen med protein glykosylering, en posttranslationell modifikation av proteiner i cellen. Det utgör substrat för att överföra N-acetylglukosamin till asparaginrester på proteinkedjan, vilket är den första steget i syntesen av komplexa glykanstrukturer som katalyseras av enzymer i det endoplasmiska retiklet och Golgiapparaten. UDP-GlcNAc produceras från glukos-6-fosfat via flera steg som inkluderar acetylcoenzym A och uridintrifosfat som donorer av substrat.
Glukuronosyltransferas
En grupp enzymer med verkan på en rad olika substrat, inkl fenoler, alkoholer, aminer och fettsyror. De är läkemedelsmetaboliserande enzymer som katalyserar konjugering av UDP-glukuronsyra till ett antal olika endogena och exogena föreningar. 2.4.1.17.
Uracilnukleotider
"Uracilnukleotider" är en typ av nukleotider som innehåller den nucleobasen uracil. De förekommer naturligt i RNA, men inte i DNA där thymin används istället. Uracilnukleotider bygger upp strukturen hos enskilda nukleotider i en RNA-molekyl, tillsammans med en pentos (ribos) sockerstruktur och en fosfatgrupp.
Uridindifosfatxylos
Uridindifosfatxylos (UDP-glucose) är ett aktivt sockerderivat som spelar en viktig roll inom cellmetabolismen, särskilt inom glykosyleringsprocesser. Det bildas i cellsaften av två molekyler uridindifosfat (UDP) och en glukosmolekyl under katalys av enzymet UDP-glucose pyrophosphorylase. UDP-glucose används därefter som substrat för att syntetisera andra sockerderivat, till exempel glykogen och celulosa, eller för att koppla sockermolekyler till proteiner och lipider under processen kallad glykosylering.
Uridindifosfatgalaktos
Uridindifosfatgalaktosa (UDP-galaktosa) är ett nukleotidsugarsalter som består av en molekyl uridindifosfat (UDP) kopplad till en galaktosrest. Det är en viktig aktiv form av galaktos som deltar i olika biokemiska processer, särskilt inom cellsammanhängande och sockermetabolismen. UDP-galaktosa används som substrat vid syntesen av vissa glykoproteiner och proteoglykaner genom att överföra galaktosen till en acceptormolekyl i en galaktosyleringsreaktion.
Uridindifosfatglukuronsyra
Uridindifosfatglukuronsyra (UDP-glukuronsyra) är en aktiv form av glukuronsyra, en syracenterad sockertyp som deltar i det enzymatiska processen kallad glukuronidation. Denna process innebär att en hydrofil glukuronsyre grupp kovalent binder till en hydrofob förening, vanligtvis en xenobiotisk förening (främmande för kroppen) eller ett endogen compound (naturligt i kroppen), för att underlätta dess exkretion från kroppen. UDP-glukuronsyra är en viktig koenzym i denna reaktion och bidrar till att aktivera glukuronsyran genom att foga en UDP-grupp (uridindifosfat) till dess molekyl.
Uridinfosforylas
Uridinfosforylas är ett enzym som katalyserar nedbrytningen av uridinmonofosfat (UMP) till föreningarna uracil och fosfat genom att avlägsna en fosfatgrupp. Detta enzym spelar därför en viktig roll i nucleotidmetabolismen hos levande organismer.
Uridindifosfatglukosdehydrogenas
Uridindiphosphat-glukose-dehydrogenas (UDP-glukosedehydrogenas) är ett enzym involverat i kulörstoffsmetabolismen, där det katalyserar oxidationen av UDP-glukos till UDP-glucuronsyra. Detta steg är viktigt för syntesen av glykosider och glukuronider, som exkreteras i kroppen och hjälper till att eliminera främmande ämnen såsom läkemedel och toxiner.
Uridinkinas
Uridinkinase (UK) är ett enzym som katalyserar fosforyleringen av nukleosiden uridin till uridinmonofosfat (UMP) under produktionen av nukleotider i cellmetabolismen. Det finns två isoformer av uridinkinas hos människor, UK1 och UK2, som båda spelar en viktig roll i celldelning och tillväxt.
Nitrofenoler
Nitrophenoler är en grupp organiska föreningar som innehåller en nitrogrupp (–NO2) och en fenolgrupp (–OH) i samma molekyl. De är vanligen röda till bruna kristaller med starkt sur smak, och är lösliga i vatten och etanol. Nitrophenoler förekommer naturligt i kol från stenkolstjärnor, men de flesta nitrophenoler som förekommer idag är syntetiska och används inom industrin som exempelvis som plasttillsatser, läkemedel och pesticider. Vissa nitrophenoler är skadliga för levande organismer och kan orsaka cancer och andra hälsoproblem.
Xylos
Xylos är ett kolhydrat som är en pentos, en monosackarid med fem kolatomer, och består av en pentosestruktur som innehåller en hydroxylgrupp (-OH) i position 5 istället för en Aldehydgrupp (-CHO), vilket gör att det är en sockeralkohol (en polyol). Xylos förekommer naturligt i vissa vegetabiliska material, såsom trä, spannmål och frukt. Det används också kommersiellt inom livsmedelsindustrin som en sockerersättning och som en råvara för framställning av andra kemikalier.
Papperskromatografi
En typ av kromatografi, där den fasta fasen består av filterpapper av speciell kvalitet. I övriga avseenden liknar den tunnskiktskromatografi.
Kolhydratepimeraser
Crigler-Najjars syndrom
Uridintrifosfat
Galaktosemier
En grupp ärftliga enzymbristtillstånd med förhöjda värden av galaktos i blodet som typiskt symtom. Tillståndet kan förknippas med brist på galaktokinas, UDP-glukos-hexos-1-fosfaturidylyltransferas eller UDP-glukos-4-epimeras. Den klassiska formen beror på brist på UDP-glukos-hexos-1-fosfaturidylyltransferas och yttrar sig hos barn som hämmad tillväxt, kräkningar och förhöjt intrakraniellt tryck. Individer med sjukdomen kan även drabbas av förståndshandikapp, gulsot, förstorad lever och mjälte, ovarialsvikt och katarakt (starr).
Glukosyltransferaser
Enzymer som katalyserar överföringen av glukos från nukleosiddifosfatglukos till en acceptormolekyl som ofta är ett annat kolhydrat. EC 2.4.1.-.
Fenolftaleiner
Galaktos
En aldohexos som uppträder naturligt i D-form i laktos, cerebrosider, gangliosider och mukoproteiner. Brist på galaktosyl-1-fosfaturidyltransferas ger upphov till felaktig galaktosomsättning, galaktosemi, som leder till höjda halter av galaktos i blodet.
Laktossyntas
Ett enzym av transferastyp som katalyserar överföringen av galaktos från UDPgalaktos till glukos, varvid bildas laktos. Enzymet består av ett komplex av enzymet N-acetyllaktosaminsyntas och alfa-laktalbumin. Detta protein finns i mjölkproducerande mjölkkörtelceller, där det ändrar enzymets vanliga specificitet till att prioritera laktossyntes. EC 2.4.1.22.
Levermikrosomer
Polyisoprenylfosfater
Polyisoprenylfosfater är en typ av organisk förening som innehåller en lång, icke-ramifierad polymer av isoprenenheter som är kovalent bunden till en fosfatgrupp. De förekommer naturligt i celler och är involverade i olika cellulära processer, såsom proteinsyntes och modifikation. Exempel på polyisoprenylfosfater inkluderar dolicholfosfater och undekaprenylfosfat.
Alkyl- och aryltransferaser
Hyperbilirubinemi, ärftlig
Uridindifosfat N-acetylgalaktosamin
Uridindifosfat N-acetylgalaktosamin (UDP-GalNAc) är ett aktivt nucleotidmonofosfat som fungerar som donator av GalNAc-residuer under proteoglykan-syntesen i Golgiapparaten hos eukaryota celler. Det spelar en viktig roll i den första steget av O-glykosylering, där det kovalent binder N-acetylgalaktosamin till serin eller threonin-residyer på proteiner.
Adenosindifosfat
Bilirubin
Nukleosiddifosfatkinas
Kolisotoper
Uridinmonofosfat
Glukos
Hemiterpener
Hexosaminer
Hexosaminers är en grupp av aminosocker som innehåller en aminogrupp (−NH2) och sex kolatomer (hexos). De förekommer naturligt i kroppen och har viktiga funktioner, till exempel som en del av strukturella komponenter i cellmembranet och som signalmolekyler. Hexosamin är också en del av vissa proteoglykaner och glykoproteiner.
Tunnskiktskromatografi
Mangan
Metalliskt grundämne med kemiskt tecken Mn, atomnummer 25 och atomvikt 54,94. Det är anrikat i cellmitokondrier, främst i hypofysen, levern, bukspottkörteln, njurarna och skelettvävnaden. Det påverkar syntesen av mukopolysackarider, stimulerar produktionen av kolesterol och fettsyror i levern, och utgör en kofaktor för många enzymer, bl a arginas och alkalinfosfatas i levern.
Elektrofores
Digitonin
En glykosid från den tvååriga örten Digitalis purpurea (fingerborgsblomma). Aglykonet är digitogenin bundet till fem sockerdelar. Digitonin är fettlösande, särskilt verksamt i membran, och används som verktyg i cellbiokemi, och som reagens för utfällning av kolesterol.
Nukleotider
Nukleotider är de grundläggande byggstenarna i DNA och RNA, molekyler som lagrar genetisk information och kodar för proteiner. En nukleotid består av en pentos-socker (ribosa eller deoxyribosa), en fosfatgrupp och en nitrogenbas. Nitrogenbaserna kan vara adenin, guanin, cytosin och uracil i RNA eller thymin i DNA. Nukleotider kopplas samman med varandra genom fosfatbrückor mellan sockerstrukturerna och bildar på så sätt långa polymerkedjor.
Nukleotidyltransferaser
Nukleotidyltransferaser är en grupp enzymer som katalyserar överföringen av nukleotider från nucleosidtriphosphat till en acceptor, ofta en annan nukleotid eller en nukleinsyra. Detta process involverar att enzymet hydrolyserar en fosfatbindning i det donerade nukleosidtriphosphatet och etablerar en ny bindning mellan den frigjorda fosfatgruppen och acceptorn, vilket resulterar i en längre polymer. Nukleotidyltransferaser spelar därför en viktig roll i syntesen av nukleinsyror, såsom DNA och RNA.
Enterobacter
Glukosamin
Substratspecificitet
Substratspecificitet beteferrer sig inom farmakologi och enzymologi till den egenskap hos ett enzym eller en receptor där det endast binder till och katalyserar (eller påverkar) vissa specifika substanser, molekyler eller läkemedel, känt som substrat. Det innebär att en given enzymtyp endast är aktivt mot en begränsad grupp av kemiska föreningar som har en viss strukturell och kemisk likhet. Substratspecificiteten bestäms av enzymernas tredimensionella struktur och den del av substratmolekylen som interagerar med aktiva sitet på enzymet.
Galaktosyltransferaser
Enzymer som katalyserar överföringen av galaktos från en nukleosid-difosfatgalaktos till en annan acceptormolekyl, som oftast är ett annat kolhydrat. EC 2.4.1.-.
NM23 Nucleoside Diphosphate Kinases
NM23 nucleoside diphosphate kinases are a group of enzymes that play a role in regulating the intracellular concentrations of nucleoside tri- and diphosphates, which are important for various cellular processes including DNA replication, repair, and translation. The NM23 protein was originally identified as a potential metastasis suppressor gene, but its exact function in cancer biology is still not fully understood. There are several isoforms of the NM23 protein, with NM23-H1 being the most well-studied. In addition to its enzymatic activity, NM23 has been shown to have non-enzymatic functions, such as acting as a transcriptional regulator and modulating cell adhesion and motility.
Fenoler
Alkoholoxidoreduktaser
En underklass av enzymer omfattande alla dehydrogenaser med verkan på primära och sekundära alkoholer samt hemiacetaler. Enzymerna kan klassificeras beroende på acceptor, som kan vara NAD+ eller NADP+ (underklass 1.1.1), cytokrom (1.1.2), syre (1.1.3), kinon (1.1.5) eller någon annan acceptor (1.1.99).
Kamptotecin
Magnesium
Ett lätt, silverfärgat, metalliskt grundämne. Det har kemiskt tecken Mg, atomnummer 12 och atomvikt 24,31. Dess salter är nödvändiga i näringskedjan, då de behövs för många enzymers verkan, särskilt för sådana som deltar i oxidativ fosforylering. Magnesium ingår i såväl intra- som extracellulära vätskor och utsöndras via urin och avföring. Brist på ämnet ger upphov till nervretning, med stelkramp, kärlvidgning, kramper, darrningar, depression och psykotiska beteenden.
Fosfolipaser
Dimetylallyltranstransferas
Ett enzym som under kolesterolbiosyntesen katalyserar kondenseringen av isopentenylpyrofosfat och dimetylallylpyrofosfat till pyrofosfat och geranylpyrofosfat. Därefter katalyserar enzymet kondenseringen av sistnämnda förening med ytterligare isopentenylpyrofosfat till pyrofosfat och farnesylpyrofosfat. EC 2.5.1.1.