TymustumörerBrässTymushyperplasiBukspottkörteltumörerTumörerTimjanörtTumörer, cystiska, mucinösa och serösaTymusextraktTymushormonerHudtumörer: Cancer i huden.TymektomiTumörer, multipla primäraT-lymfocyterNjurtumörer: Cancer i njuren.Tumörer, sekundära primäraMjälte: Ett organ i övre delen av bukhålan, rikt på blodkärl.SköldkörteltumörerAdenokarcinom, mucinös: Ett adenokarcinom som producerar avsevärda mängder mucin.Myeloproliferativa sjukdomarImmunhistokemi: Histokemiskt påvisande av immunreaktiva ämnen med hjälp av märkta antikroppar.Tumör-DNA: DNA som finns i tumörvävnad.Lungtumörer: Cancersjukdom i lungorna.Parotid NeoplasmsCystadenom: En godartad tumör som uppstår ur körtelepitelvävnad, i vilken ansamlingar av cystisk vätska bildas. I vissa fall kan stora delar av, eller till och med hela, tumören bestå av cystisk massa.Tumörer, experimentellaTumörer, bindväv och mjukdelarLevertumörer: Tumörsjukdom eller cancer i levern.PlasmacellsneoplasmerTumörer i blindtarmsbihangLymfom: En allmän beteckning för olika tumörsjukdomar i lymfvävnad.Cystadenom, mucinöst: En multilokulär tumör med mucinutsöndrande epitel. Typen återfinns oftast i äggstockarna, men förekommer även i bukspottkörteln, blindtarmen och, sällan, retroperitonealt samt i urinblåsan. Den anses ha låg malignitet.Ovarian NeoplasmsHormonkörteltumörer: Ospecifiserade tumörer eller cancer i de endokrina körtlarna.TymomMag-tarmtumörer: Cancersjukdomar i mag-tarmsystemet, från munnen till ändtarmsmynningen.Tumörer, strålningsframkalladePankreaskarcinom, duktaltKärlvävnadstumörer: Tumörer bestående av kärlvävnad. Termen avser inte tumörer i blodkärl.Eye Neoplasms: Cancersjukdom i ögonen.NästumörerSpottkörteltumörerMöss, inavlade C57BLAdenokarcinom, papillärt: Ett adenokarcinom som bildar fingerliknande utskott av vaskulärt bindväv, täckt med neoplastiskt epitel, som skjuter in i cystor eller kaviteter i körtlar eller folliklar. Det uppträder oftast i äggst ock och sköldkörtel.Karcinom, papillärt: En elakartad cancerform kännetecknad av bildande av talrika, oregelbundna, fingerliknande utskott av fibröst stroma, täckta av ett lager neoplastiska epitelceller.TumörproteinerLymfvävnad: Specialiserade vävnader som utgör delar av det lymfatiska systemet. De är belägna på bestämda platser i kroppen där en rad olika lymfocyter kan bildas, mogna och mångfaldigas. Lymfvävnaderna är förbundna med ett nätverk av lymfkärl.TestikeltumörerMuskelvävnadstumörerTumörer, körtel och epitelThymocytesTumörantigener: Proteiner, glykoproteiner eller lipoproteinfraktioner på tumörcellers ytor, som vanligen kan identifieras med monoklonala antikroppar.Många av dessa har antingen embryonalt eller viralt ursprung.Körtelsvulst: Adenom. Godartad tumör, vars celler bildar tydligt körtelliknande strukturer eller härrör från körtelepitel.Cystadenokarcinom, mucinöst: En elakartad, cystisk eller medelhård tumör, som oftast uppträder i äggstockarna. I sällsynta fall kan en fast förekomma. Tumören kan uppkomma ur ett mucinöst cystadenom eller vara malign från början. Cystorna är klädda med cylinderepitelceller. Hos andra former består epitelvävnaden av flera lager med celler som helt förlorat sin normala struktur. Hos de mer odifferentierade tumörerna kan ses skikt eller öar av tumörceller som uppvisar mycket små likheter med ursprungsstrukturen.Mjukdelstumörer: Tumörer av alla typer och ursprung, som förekommer utanför skelettet i kroppens bindvävsstrukturer, inklusive rörelseorganen och deras olika delar, som t ex nerver, blodkärl, lymfsystemet osv.Blodtumörer: Tumörer i blodet eller i blodbildande vävnad (benmärg och lymfvävnad). De vanligaste formerna är de olika typerna av leukemi, lymfom och de fortskridande och livshotande formerna av myelodysplasisyndromen.Livmodertumörer: Tumörsjukdomar eller cancer i livmodern.Tarmtumörer: Cancer i tarmarna.Tumörer, adnexa och hudbihangTumörstadieindelningKärltumörer: Tumörer belägna i kärlvävnad eller i specifika vener. De måste särskiljas från kärlvävnadstumörer, som är tumörer bestående av kärlvävnad, som t ex angiofibrom eller hemangiom.Celldifferentiering: Fortskridande begränsning av utvecklingsförmågan och tilltagande specialisering av funktioner som sker under embryots utveckling och som leder till bildandet av specialiserade celler, vävnader och org an.Tumörer i svettkörtlarSkelettumörer: Tumörer eller cancer i benvävnad eller i specifika ben.Gomtumörer: Cancer i gommen, omfattande den hårda gommen, den mjuka gommen och gomspenen.Tumörer, komplexa och blandadeUnderkäkstumörer: Tumörbildning i underkäken.Cystadenokarcinom: En elakartad tumörform som uppstår i körtelepitelvävnad, i vilken bildas ansamlingar av cystsekret. De neoplastiska cellerna visar olika grader av anaplasi och invasivt förlopp, och lokal utbredning och metastaser förekommer. Cystadenokarcinom utvecklas ofta i äggstockarna, där man känner igen pseudomucinösa och serösa typer.Möss, inavlade stammar: Genetiskt identiska individer framavlade genom syskonparning i tjugo eller fler generationer, eller genom parning mellan föräldrar och avkomma med vissa restriktioner. Alla djur inom en inavlad stam kan spåras tillbaka till en gemensam anfader till den tjugonde generationen.Gallgångstumörer: Cancersjukdom i gallgångarna.TumörinvasivitetMjälttumörer: Tumörsjukdomar i mjälten.Hundsjukdomar: Sjukdomar hos tamhund (Canis familiaris). Hit hör inte sjukdomar hos vilda hundar, vargar, rävar eller andra Canidae, för vilka indexeringstermen Carnivora används.HjärttumörerCystadenom, seröst: En cystisk tumör i äggstockarna, innehållande en tunn, klar, gulaktig serös vätska och varierande mängder fast vävnad, och som är många gånger mer elakartad än mucinöst cystadenom. Den kan uppträda som en enda isolerad tumör, parvilokulärt eller multilokulärt. Den är ofta dubbelsidig och papillär, och cystorna kan variera avsevärt i storlek.Tumörmarkörer, biologiskaTjocktarmstumörer: Cancer i grov- eller tjocktarmen.Maxillary Neoplasms: Cancer eller tumörer i överkäken.Nötkreatur: Tamboskap som vanligtvis hålls på någon form av lantgård för produktion av kött eller mjölkprodukter eller som arbetsdjur.T-lymfocytsubsetAnalkörteltumörerMediastinala tumörer: Tumörbildning i mediastinum (bindvävsutrymmet mellan lungorna).Tumörer, germinalcells- och embryonalaBenmärgstumörer: Tumörer belägna i benmärgen. De skiljer sig från tumörer som består av benmärgsceller, så som myelom. Flertalet benmärgstumörer är metastaser.Lymfocyter: Vita blodkroppar som bildas i kroppens lymfvävnad. Cellkärnan är rund eller äggformad, med oregelbundet hopklumpat kromatin, medan cytoplasman är typiskt blekblå med azurofila (om befintliga) korn. De flesta lymfocyter kan klassificeras som T- eller B-celler (inklusive undergrupper). De som inte passar in någon av de två huvudgrupperna kallas nollceller.Möss, genetiskt förändrade: Laboratoriemöss som framställts från ett genmanipulerat ägg eller däggdjursembryo.Fettvävnadstumörer: Tumörer bestående av fettvävnad eller bindväv av fettceller i areolär vävnad. Begreppet avser inte tumörer belägna i fettvävnad.Tjock- och ändtarmstumörer: Tumörer eller cancer i antingen tjocktarmen eller ändtarmen eller i båda. Den vanligaste elakartade cancerform i USA. Faktorer som ökar risken för tjock- och ändtarmscancer är kronisk, ulcerös kolit, familjär kolonpolypos, asbestexponering och bestrålning av cervix.Hjärnhinnetumörer: Godartade eller elakartade tumörer som uppkommer i eller sprider sig till hjärnans och ryggmärgens skyddshinnor.Lymfkörtlar: Ovala eller bönformade knutor (1 - 30 mm i diameter) belägna längs lymfsystemets kärl.TolvfingertarmstumörerMyasthenia gravisFlödescytometri: En mätteknik som utnyttjar en maskin för att göra, bearbeta och presentera en eller fler mätningar på enstaka celler ur en cellsuspension. Cellerna färgas vanligen med något fluorescent färgämne som är specifikt för de cellkomponenter som undersöks, t ex DNA, och fluorescensen hos varje cell mäts då den snabbt passerar aktiveringsstrålen (laser eller kvicksilverlampa). Fluorescensen ger ett kvantitativt mått på olika biokemiska och biofysiska egenskaper hos cellen, och utgör även en grund för cellsortering. Andra mätbara optiska parametrar är bl a ljusabsorption och ljusspridning, varav den senare kan användas för mätning av cellstorlek, form, täthet, kornighet och färgupptagning.BinjurebarkstumörerMunhåletumörer: Tumörer eller cancer i munnen.Receptorer, antigen, T-cellerTungtumörerMöss, inavlade AKRCD8-antigener: Differentieringsantigener på tymocyter och på cytotoxiska T-lymfocyter och suppressorceller. CD8-antigener är en del av Ig-supergenfamiljen och är igenkänningselement i MHC klass I-begränsade interakt ioner.Ileumtumörer: Cancersjukdomar i ileum (tunntarmens sista del).Magsäckstumörer: Tumörsjukdomar i magen.Levertumörer, experimentella: Experimentellt framkallade tumörer i levern.Foster: Den ofödda avkomman hos däggdjur som föder levande ungar. Fostertiden sträcker sig från embryonalstadiet, då de huvudsakliga organen tagit form, till födseln. Hos människan motsvaras det av tiden från och med den 9 graviditetsveckan. Foster skall särskiljas från embryo.Immunfenotypbestämning: Klassificering av immunsystemets celler utifrån strukturella och funktionella skillnader. Denna bestämning används allmänt för analys och sortering av olika underklasser av T-lymfocyter, baserad på CD-antigen och med hjälp av flödescytometri.Urinblåsetumörer: Cancer i urinblåsan.Acinärcellskarcinom: En elakartad tumör som uppkommer i racemösa (druvklaseliknande) körtlars celler, särskilt spottkörtlarna. Acinärcellskarcinom (av lat. acinus, bär) är väl differentierade och står för ca 13 % av de ca ncerformer som uppkommer i öronspottkörteln (parotis). I ca 16 % av fallen följer lymfkörtelmetastaser. Det är inte ovanligt att tumörer och metastaser återkommer flera år efter behandlingen. Denna ca ncerform kan förekomma i alla åldersgrupper, och är vanligast hos kvinnor. Syn. acinär cancer.Karcinom: Elakartad tumör, bestående av epitelceller som infiltrerar omkringliggande vävnader och som ger upphov till metastaser. Det är en neoplasm av specifik vävnadstyp (histologisk typ), men betraktas ofta felaktigt som en synonym till begreppet "cancer".RyggmärgstumörerVaginaltumörerBenmärg: Den mjuka vävnaden i skelettbenens håligheter. Det finns två typer: gul och röd. Den gula finns i de stora benen och består huvudsakligen av fettceller och ett fåtal primitiva blodceller. Den röda är blodbildande vävnad som producerar erytrocyter och leukocyter. Benmärgen byggs upp av ett fackverk av bindeväv med förgrenade fibrer, där märgcellerna fyller facken.Metastaser: Spridning av en tumör från ett organ eller en kroppsdel till en annan på avstånd från den primära platsen.Adenom, oxyfilt: Ett vanligtvis godartat adenom bestående av onkocyter med - pga rikligt med mitokondrier - granulär, eosinofil cytoplasma. Det består ofta av Huerthleceller från sköldkörteln, och kan förekomma i njur e, spottkörtlar och endokrina körtlar.Tumörrecidiv, lokaltNervsystemets tumörerAdenokarcinom: Ett karcinom härrörande från körtelvävnad eller vars celler bildar tydliga körtelliknande strukturer. Adenokarcinom kan klassificeras i enlighet med de mönster cellerna bildar.Datortomografi: Tomografimetod som utnyttjar datorberäkning för framställning och återgivande av röntgenbilder.Möss, inavlade BALB CJanuskinas 2MuskeltumörerHemangiosarkom: En sällsynt, elakartad tumörform som kännetecknas av snabbt tillväxande och infiltrerande, anaplastiska celler som kan härledas från blodkärl och som bekläder blodfyllda eller knöliga hålrum.DNA: En deoxiribonukleotidpolymer som utgör den grundläggande genetiska substansen i alla celler. Eukaryota och prokaryota organismer har normalt sitt DNA ordnat i dubbelsträngade strukturer, men i många viktiga biologiska processer ingår under vissa skeden enkla strängar. DNA, som består av en flersockerarts-fosfatstam med utskott av puriner (adenin och guanin) och pyrimidiner (tymin och cytosin), bildar en dubbelspiral som hålls ihop med vätebindningar mellan purinerna och pyrimidinerna (adenin mot tymin (AT) och guanin mot cytosin (GC)).B-lymfocyter: Lymfoida celler, även kallade B-celler, verksamma i det humorala immunförsvaret. B-cellerna är kortlivade och bildas i stora mängder i människokroppen. De har fått sitt namn pga likheten med celler fr ån fåglarnas bursa. Vid stimulering producerar B-cellerna antikroppar, dock endast av en sort, som sprids i kroppsvätskorna.Myelodysplastiska-myeloproliferativa syndromPankreatektomiLymfopoes: Bildande av lymfocyter och plasmaceller från de lymfoida stamceller som utvecklas ur de pluripotenta hematopoetiska stamcellerna i benmärgen. De lymfoida stamcellerna differentierar till T-lymfocyter, B-lymfocyter, plasmaceller eller NK-celler (naturliga mördarceller), beroende på vilka organ eller vävnader de vandrar till.Perifera nervsystemets tumörerLipom: En godartad tumör som består av fettceller (adipocyter). Den kan vara omgiven/inkapslad av ett tunt lager bindväv eller diffus, utan inkapsling.