Tumörer som orsakas av strålning är abnorma massor av celler som har skadats och muterats till att växa och dela sig oregelbundet, främst på grund av exponering för joniserande strålning.
"Strålningsskador är skador på levande vävnad orsakade av exponering för joniserande strålning, vilket kan leda till cellskada, genetisk mutation och potentialen för onkogenesis beroende på dos, typ och tid över vilken exponeringen sker."
Elektromagnetisk, joniserande högenergistrålning med kortare våglängd än röntgenstrålar och med stor genomträngningsförmåga. Strålningen avges vid kärnsönderfall, vanligtvis mellan 0.01 och 10 MeV.
"Experimentelle Strahlenschäden beziehen sich auf die Schädigungen von Zellen, Gewebe oder Organismen, die durch kontrollierte Bestrahlungsexperimente in wissenschaftlichen Studien verursacht werden, mit dem Ziel, das Verständnis der biologischen Wirkungen ionisierender Strahlung zu verbessern und mögliche Auswirkungen auf menschliche Gesundheit abzuschätzen."
Strålskyddsmedel, även känt som radioskyddsmedel eller radioprotektiva medel, är en substans eller en agent som används för att minska exponeringen och skadan av levande vävnad från joniserande strålning.
Förhållandet mellan en given stråldos och organismens eller vävnadens gensvar på strålningen.
"Strålningstolerans refererar till den maximala exponeringen av joniserande strålning som anses säker för människor under specifika omständigheter, utan att det föreligger en signifikant risk för onkologiska eller icke-onkologiska hälsoproblem."
Joniserande strålning är en form av elektromagnetisk strålning eller subatomiska partikelstrålning som har tillräckligt hög energimängd för att frisätta elektroner från atomkärnor eller molekyler, vilket orsakar jonisering och kemiska reaktioner i livsviktiga biologiska material.
Radiation-induced leukemia is a form of cancer affecting the blood and bone marrow, characterized by an abnormal production of white blood cells due to previous radiation exposure, which can cause harmful effects on DNA and genomic stability, leading to malignant transformation and disrupted cell regulation.
Strålningspneumonit är en lungsjukdom orsakad av exponering för höga doser joniserande strålning, som kan leda till inflammation och skada på lungvävnaden, vanligtvis i de övre delarna av lungorna.
"Röntgenstrålning är en form av ioniserande elektromagnetisk strålning med korta våglängder, vanligtvis mellan 0,01 och 0,1 nanometer, använd i medicinen för att generera bilder av inre strukturer hos kroppen genom att passera igenom olika typer av vävnad med varierande densitet."
En stråldos är ett mått på den mängd ioniserande strålning som absorberas av ett material och uttrycks vanligtvis i grå (Gy), vilket är definierat som en energimängd på 1 Joule per kilogram.
"Strålbehandling, eller radioterapi, är användning av joniserande strålning för att eliminera, hämma eller störa celldelningen i sjukdomar, oftast cancer."
En tumör är en abnorm och ofta opålitlig vävnadsformation som uppstår då celltillväxten och celldelningen överstiger normal nivå eller fortsätter utan kontroll efter cellskada eller påverkan. Tumörer kan vara godartade (benigna) eller elakartade (maligna), beroende på om de är cancer-relaterade eller inte. De kan också variera i storlek och spridning, och deras uppkomst kan bero på en kombination av genetiska, miljömässiga och livsföstylett relaterade faktorer.
Bukspottkörteltumörer, också kända som levercancer eller hepatocellulära carcinom (HCC), är maligna neoplasier som utvecklas från hepatocyterna i bukspottkörteln.
Strålsensibiliserande medel är en farmakologisk term som refererar till en substans som, när den exponeras för joniserande strålning, ökar den efterföljande skadan eller effekten av strålningen på levande vävnad. Dessa medel kan antingen öka cellens sårbarhet genom att hindra reparationen av strålningsskador eller öka direkt skadan genom att producera ytterligare fria radikaler när de utsätts för strålning.
Läkemedels- eller strålningsframkallade skador på DNA som medför avvikelser från den normala dubbelspiralkonformationen. Till dessa hör strukturella förvrängningar som stör replikation och transkription, samt punktmutationer som splittrar baspar och ger skadliga effekter på efterföljande generationer genom ändringar i DNA-sekvensen. Om skadan är av mindre omfattning kan den repareras (DNA-reparation), men stor skada kan leda till apoptos (celldöd).
Bestrålning av hela kroppen med joniserande eller icke-joniserande strålning. Begreppet är tillämpligt på djur och människor, men ej mikroorganismer.
I en enda mening kan 'bystander-effekt' inom medicin definieras som ett fenomen där närvaron av oskyddade, oskadliga celler eller molekyler i närheten av skadliga stimuli påverkas negativt, vilket kan leda till skada eller död av de oskyddade cellerna. Detta fenomen har observerats inom flera områden inom medicinen, såsom strålbehandling och cancerterapi, där biverkningarna orsakas av att skyddade celler drabbas av behandlingens skadliga effekter.
Medfödda morfologiska förändringar av organ efter exponering för joniserande eller icke-joniserande strålning.
Cancer i huden.
Cystic tumors are abnormal growths that can be benign or malignant, characterized by the presence of one or more fluid-filled sacs called cysts, which can contain various materials such as mucin or serous fluids, and are classified based on the type of cells that line the cysts, including mucinous (producing mucin) or serous (producing serous fluid) types.
Stråldermatit är en hudreaktion orsakad av exponering för joniserande strålning, som kan manifestera sig som erytem (rödness), edem (svullnad), vesiklar (blåsor) eller nekros (död vävnad).
"Ultraviolett strålning (UV-strålning) är en form av elektromagnetisk strålning som har kortare våglängd än synligt ljus och längre våglängd än rent röntgenstrålning, vilket gör den osynlig för människan. UV-strålning delas in i tre typer: UVA, UVB och UVC, beroende på deras relativa våglängder och energier. Denna strålning produceras naturligt av solen, men kan också genereras syntetiskt genom artificiella källor. Överexponering av UV-strålning kan leda till skador på huden, ögonen och immunförsvaret, samt öka risken för hudcancer."
Strålning är en allmän term för energi som utsänds i form av elektromagnetisk strålning eller partikelstrålning, och kan vara naturligt förekommande eller skapad av mänsklig aktivitet.
En av de två formerna av celldöd. Till skillnad från den patologiska processen nekros är apoptos en biologiskt programmerad process, ansvarig för en fysiologisk likvidering av celler. Denna typ av cel ldöd tjänar som en motvikt mot mitos och utgör ett led i regleringen av vävnaders tillväxt och storlek.
"Sekundära primära tumörer definieras som nya, distinkta primära tumörer som utvecklas oberoende av varandra i två eller fler organsystem, vanligtvis som en följd av metastaserad cancer från en ursprunglig primärtumör."
Rekonstruktion av en sammanhängande, dubbelsträngad DNA-molekyl utan felparning utifrån en molekyl med skadade områden. De viktigaste typerna av reparationsmekanismer är: excisionsreparation, där defekta områden i en sträng tas ut och återsyntetiseras med hjälp av den information som de komplementära basparen i den hela strängen innehåller; ljusåteraktiveringsreparation, som innebär att de nedbrytande och mutagena effekterna av UV-strålning elimineras; samt postreplikationsreparation, där de primära skadorna inte repareras, men där gapen i en dotterdubbelsträng fylls med delar av den andra, oskadade duplexdottern. Excisionsreparation och postreplikationsreparation kallas ibland för "mörk reparation", eftersom de inte kräver ljus.
Graden av energispridning längs en laddad partikels bana. Inom radiobiologi och medicinsk fysik mäts exponeringen i kiloelektronvolt per mikrometer vävnad (keV/mikrometer T).
Merkaptoetylaminers är en grupp organiska sulfurhaltiga föreningar som innehåller en thiolgrupp (-SH) och en primär aminogrupp (-NH2). De är kända för deras förmåga att agera som reduktanter, vilket betyder att de kan ge ifrån sig elektroner och hjälpa till att bryta ned disulfidbinder i proteiner. Merkaptoetylaminers har potentialen att användas inom områden såsom medicin, kosmetik och livsmedelsindustri.
Instabila isotoper av cesium som sönderfaller under avgivande av strålning. Cesiumatomer med atomvikterna 123, 125-132 och 134-145 är radioaktiva cesiumisotoper. Radioisotoperna Cs-134, Cs-135 och Cs- 137 produceras i relativt stor mängd i kärnkraftsreaktorer.
Cancersjukdom i lungorna.
Sköldkörteltumörer är onkologiska tillstånd som kännetecknas av oregelbunden och excesiv celldelning i sköldkörteln, med potentialen att invadera omgivande vävnader eller sprida sig till andra delar av kroppen.
'Multipla primära tumörer' refererar till en situation där flera primära cancerer utvecklas oberoende av varandra, simultant eller sequentielt, i en och samma individ. Detta skiljer sig från metastaser, där cancerceller sprider sig från en primär tumör till andra delar av kroppen och bildar sekundära tumörer. Ibland kan multipela primära tumörer förekomma som en del av ärftliga syndrom eller i association med vissa genetiska mutationer, exponering för miljögifter eller åldrande.
Instabila isotoper av grundämnet kobolt, vilka sönderfaller under avgivande av strålning. Koboltatomer med atomvikterna 54-64, med undantag för Co-59, är radioaktiva koboltisotoper.
DNA som finns i tumörvävnad.
Tumörsuppressorproteinet p53 är ett protein som spelar en central roll i cellcykeln och DNA-reparationen, och som undertrycker oregelbunden celldelning och neoplasi (abnorm tumörväxt). Det gör detta genom att initiera apoptos eller celldelningsstopp vid skadad DNA eller påträngande onkogena signaler.
Tympanomastoid tumörer, även kända som akustikurina eller vestibularis schwannomer, är benigna nervcellstumörer som utvecklas från det balancesensoriska nervus VIII (nervus vestibulocochlearis) i inneröronet och kan komprimera kranialnerven och hjärnan om de växer tillräckligt stora.
Spridning av radioaktivt material från en strålkälla genom olyckshändelse. Olyckor vid kärnreaktorer kan omfatta stora befolkningsgrupper genom utsläpp av radioaktivitet till omgivningen och genom ned fall, eller ett fåtal individer med höga, skadliga doser.
Cancer i njuren.
'Experimentelle Tumoren' refererer til forskningsmodeller av voksende, abnormale celler, designet for å afterforske mekanismer og behandlingsmuligheter for kraftige, livstruende værtscellereguleringsovergrepene kreft. Disse modellene kan inkludere to-dimensjonale cellagre, tre-dimensjonale organoider eller levende dyr (f.eks. musmus) med inducerte tumorer.
Livsdugligheten hos en cell, kännetecknad av förmågan till vissa funktioner, så som ämnesomsättning, tillväxt, reproduktion, reaktion på stimuli och anpassning.
Muntorrhet definieras som ett tillstånd där slemhinnan i munnen är torr och obekväm, ofta orsakad av brist på nedsköljning eller syrebrist i kroppen.
En allmän beteckning för olika tumörsjukdomar i lymfvävnad.
En tumörcellinje refererar till en homogen grupp av cancerceller som delar gemensamma genetiska mutationer och beteenden, och som härstammar från samma ursprungscell. Denna celllinje kan behålla sin unika identitet och vårda sig lika under tumörts growth, metastas och respons på terapi. Detta är viktigt att ta hänsyn till när man utvecklar cancerbehandlingar, eftersom responsen på en viss typ av behandling kan variera mellan olika tumörcellinjer.
"C3H mice are a strain of laboratory mice that have been inbred for scientific research, characterized by their genetic makeup which includes the "C3H" histocompatibility complex."
2-((3-aminopropyl)amino)etanetioldivätefosfat(ester).Ett fosforotioat som föreslagits som strålskyddsmedel. Det har kärlutvidgande effekt i mjälten och kan blockera autonoma ganglier.
Histokemiskt påvisande av immunreaktiva ämnen med hjälp av märkta antikroppar.
Positivt laddade atomkärnor som förlorat sina elektroner. Partiklarna kan ha en eller fler laddningar och har en större massa än Helium 4-kärnan (en alfapartikel).
Ett adenokarcinom som producerar avsevärda mängder mucin.
Muninflammation, eller inflammatio oris som det kallas på latin, är en allmän medicinsk term som refererar till inflammation i munhålan. Det kan bero på olika orsaker, såsom infektioner, skador, allergier eller autoimmuna sjukdomar. Vanliga symptomen på muninflammation innefattar rödhet, svullnad, smärta och sår i munhålan. I vissa fall kan det även förekomma slemproduktion eller blödning. Behandlingen av muninflammation beror på dess orsak och kan innefatta antibiotika, antiinflammatoriska läkemedel eller smärtstillande medel.
En DNA-dubbelsträngsbrott (double-stranded DNA break, DSDB) är skada på båda strängarna i den tvåsträngade DNA-molekylen, vilket kan orsaka genetisk instabilitet och potentialen för kromosomala abnormaliteter om det inte repareras korrekt.
Myeloproliferativa sjukdomar (MPD) är en grupp av sällsyna blodsjukdomar som karaktäriseras av överdriven produktion och nedsatt differentiering av stamceller i benmärgen, vilket leder till ökad mängd vita blodkroppar, röda blodkroppar och/eller blodplättar i kroppen. Dessa sjukdomar innefattar bland annat polycytemia vera, essentiell trombocytemia och myelofibros, och kan potentiellt leda till komplikationer som blåsbetennar, blödningar, infektioner och blodproppar. Behandlingen kan omfatta observation, farmakologisk behandling, kemoterapi eller benmärgstransplantation beroende på sjukdomens typ och svårighetsgrad.
'Ataxia Telangiectasia Mutated (ATM) proteins are a type of serine/threonine kinase that play a critical role in maintaining genomic stability through the regulation of DNA damage response and repair, cell cycle checkpoints, and apoptosis.'
Tumörsjukdom eller cancer i levern.
"Tidsfaktorer" refererar inom medicinen till de aspekter av tiden som kan spela in på en persons hälsa, sjukdomsutveckling eller svar på behandling. Detta kan omfatta sådant som tidpunkt för exponering för en skada eller en infektion, tid som har gått sedan symtom uppstod, eller den tid det tar för en behandling att verka. Tidsfaktorer kan vara av avgörande betydelse för att ställa diagnoser, planera behandlingar och förutse prognoser.
Positivt laddade partiklar bestående av två protoner och två neutroner (dvs heliumkärnor), som avges vid tunga isotopers sönderfall; alfastrålning är starkt joniserande, men har svag genomträngningsfö rmåga.
Cancersjukdom i ögonen.
G2-fas, även känd som G2-fasen eller den andra gapfasen, är en del av cellcykelns interfas och föregår den mitotiska delen av cellcykeln. Under G2-fasen sker ytterligare DNA-reparation och proteinsyntes för att säkerställa att cellynukleotiden är korrekt och fullständig innan celldelningen inleds. Det är också en kontrollpunkt i cellcykeln där cellen kontrollerar om allt är redo för celldelning genom att undersöka om DNA-skadorna har reparerats korrekt och om det finns tillräckligt med resurser för att stödja celldelningen. Om alla kraven inte uppfylls kommer cellcykeln att stoppas eller fördröjas tills de är det.
Tumor proteins are abnormal or altered proteins produced by the genetic changes that occur within cancer cells, contributing to tumor growth, progression, and resistance to therapy.
Ett sarkom med ursprung i djup, fibrös vävnad, som kännetecknas av anhopningar av prolifererande fibroblaster med varierande kollagenbildning, vilken brukar invadera lokal vävnad och ge upphov till metastaser via blodcirkulationen.
I can't find a widely accepted medical definition for "Ukraine" as it is the name of a country and not a medical concept or term. If you meant to ask about a specific medical treatment, product, or concept related to Ukraine, please provide more context so I can give you a relevant answer.
En elakartad cancerform kännetecknad av bildande av talrika, oregelbundna, fingerliknande utskott av fibröst stroma, täckta av ett lager neoplastiska epitelceller.
Mjukvävnadstumörer eller cancer som uppkommer i slemhinnorna på läpparna, i munhålan, svalget, struphuvudet och matstrupens cervikala del. Andra områden som omfattas är näshålorna, spottkörtlarna, sköldkörteln, bisköldkörteln. Hit hör även såväl melanom som icke-melanomcancer i huden på huvud, hals och nacke.
"C57BL mice" är en specifik stam av möss som används inom forskning. De är så kallade inbredda möss, vilket betyder att de har en mycket konsekvent genetisk bakgrund eftersom de härstammar från en enda individ och har förökat sig genom systerskötsel under många generationer. Detta gör att deras egenskaper är väldigt repeterbara, vilket är användbart inom experimentell forskning. C57BL-stammen är känd för sin robusta hälsa och långa livslängd jämfört med andra mössstammar. De används ofta inom olika områden av biomedicinsk forskning, till exempel cancer-, neurologi- och immunologiforskning.
Cancer eller tumörer i överkäken.
Parotid neoplasms refer to abnormal growths or tumors in the parotid gland, which is the largest of the salivary glands located in the neck near the ear. These neoplasms can be benign (non-cancerous) or malignant (cancerous), and their symptoms may vary depending on their type and size.
'Ovarian neoplasms' refererar till abnormala tillväxtformer eller tumörer i äggstockarna, som kan vara godartade (benigna) eller elakartade (maligna). Dessa tillväxtformer kan uppstå från olika typer av celler i äggstockarna, inklusive epitelceller, germceller och stromaceller. Ovarialtumörer är en av de vanligaste gynekologiska cancerformerna hos kvinnor och kan orsaka symtom som buksmärta, magsmärta, trötthet och onormal utflöde. Dess orsaker är inte fullständigt kända, men vissa faktorer som ålder, genetisk predisposition och hormonella faktorer kan öka risken för att utveckla ovarialtumörer.
En komplex följd av händelser, som inträffar mellan slutet av en celldelning och slutet av nästa, varigenom cellmaterial delas upp mellan dottercellerna.
Cancer i bröstet.
En godartad tumör som uppstår ur körtelepitelvävnad, i vilken ansamlingar av cystisk vätska bildas. I vissa fall kan stora delar av, eller till och med hela, tumören bestå av cystisk massa.
Varje påvisbar och ärftlig förändring i det genetiska materialet som medför ändrad genotyp och som överförs till dotterceller och efterföljande generationer.
En tumör är en abnorm odling av celler som kan växa in i eller förstöra omgivande vävnad, medan bindväv är ett sammanhållande och stödjande vävnadssystem som består av celler som producerar extracellulär matrix, och mjukdelar är en allmän term för icke-benig vävnad i kroppen, inklusive muskler, fett, slemhinnor och andra icke-beniga vävnader.
Radiation protection, also known as radiological protection, is the science and practice of protecting people and the environment from harmful ionizing radiation exposure while allowing for the beneficial uses of radiation in medicine, industry, and research.
Plasmacellsnéoplasmer är en grupp av ovanliga cancerformer som karaktäriseras av abnormalt växande plasmaceller, en typ av vita blodkroppar som producerar antikroppar. De två vanligaste typerna av plasmacellsnéoplasmer är multipla myelom och immunocyttmalignitet av odefinerad celltyp (ICD-10: D46.4). Plasmacellsnéoplasmer kan leda till komplikationer som benförstöring, njurarskador och försämrad immunfunktion.
En tumör i blindtarmsbihanget, också känd som appendix eller vermiform appendix, är en abnorm vävnadsväxt som kan vara godartad (benign) eller elakartad (malig). Dessa tumörer kan orsaka smärta, inflammation och i vissa fall komplikationer som blindtarmscancer.
Kroppens yttersta hölje, och dess skyddsbarriär mot omgivningen. Huden består av dermis (läderhuden) och epidermis (överhuden).
Adenom. Godartad tumör, vars celler bildar tydligt körtelliknande strukturer eller härrör från körtelepitel.
Högenergistrålning eller partiklar från yttre rymden som träffar jorden, jordatmosfären eller rymdfarkoster och som kan ge upphov till sekundär strålning vid kollision med atmosfären eller rymdfarkoster.
Proteiner som binder till DNA. Till denna familj hör proteiner som binder till såväl dubbelsträngat som enkelsträngat DNA, och den omfattar även specifika DNA-bindande proteiner i serum som kan användas som markörer för tumörsjukdomar.
'Tumörceller, också kända som cancerceller, är celler som odlas oupphörligt och inte svarar på de regleringssignaler som normalt styr celldelning och tillväxt, vilket leder till en abnorm tumörformation.'
Avvikelser från det normala antalet kromosomer eller från den normala strukturen, vilka inte alla nödvändigtvis är förknippade med sjukdom (kromosomrubbningar).
Cancer i tarmarna.
En multilokulär tumör med mucinutsöndrande epitel. Typen återfinns oftast i äggstockarna, men förekommer även i bukspottkörteln, blindtarmen och, sällan, retroperitonealt samt i urinblåsan. Den anses ha låg malignitet.
En sällsynt, elakartad tumörform som kännetecknas av snabbt tillväxande och infiltrerande, anaplastiska celler som kan härledas från blodkärl och som bekläder blodfyllda eller knöliga hålrum.
En testikel tumör är en neoplasi som utvecklas i testikeln och kan vara maligna eller godartade, med olika histologiska typer och potential till spridning till andra kroppsdelar beroende på typen av tumör.
Uppdelning av den totala strålbehandlingsdosen (stråldosering) på ett antal behandlingstillfällen (fraktioner) vid bestämda tidsintervaller.
En DNA-aktiverad protein kinas (DNAPK) är ett enzym som aktiveras av skador på DNA och spelar en viktig roll i reparationen av dessa skador genom en process som kallas non-homologous end joining (NHEJ). DNAPK fosforylerar andra proteiner involverade i NHEJ, vilket hjälper till att ställa in de skadade DNA-ändarna och återställa integriteten i genomet.
En strålbehandlingsdos är det exponerade läkemedelsmängden, som mäts i grå (Gy), av joniserande strålning som absorberas av ett given volymelement i ett preparat eller en levande vävnad under en given tidsperiod under en strålbehandling.
Ospecifiserade tumörer eller cancer i de endokrina körtlarna.
Proteiner, glykoproteiner eller lipoproteinfraktioner på tumörcellers ytor, som vanligen kan identifieras med monoklonala antikroppar.Många av dessa har antingen embryonalt eller viralt ursprung.
Strålningsgenetik är ett område inom genetiken som studerar effekterna av joniserande strålning på arvsmassan, inklusive mutationsfrekvens, mutationstyp och mekanismer för DNA-skada och reparation.
Cancersjukdomar i mag-tarmsystemet, från munnen till ändtarmsmynningen.
Tumörer eller cancer i benvävnad eller i specifika ben.
Kvantitiv mätning av kromosomskador som leder till bildande av mikrokärnor i celler som utsatts för gentoxiska ämnen eller joniserande strålning.
Pankreaskarcinom, duktalt, definieras som malign tumör i den huvudsakliga producenten av pankreassaft, det duktala pankreasekretoriska systemet, även känt som exokrin pankreascancer. Det utgör cirka 90% av alla pankreascancer och har vanligtvis en mycket dålig prognos på grund av sin aggressiva tumörtillväxt och svåra symtom, ofta i ett sen skede av sjukdomen.
Godartade eller elakartade tumörer som uppkommer i eller sprider sig till hjärnans och ryggmärgens skyddshinnor.
I en enkel mening kan 'signalomvandling' inom medicin definieras som processen där celler konverterar inkommande signaler, ofta i form av hormoner, neurotransmittorer eller tillväxtfaktorer, till intracellulära svar genom en kaskad av biokemiska händelser. Detta kan leda till aktivering eller inhibitering av vissa cellulära funktioner och är en central mekanism i cellkommunikationen och regleringen av cellulär homeostas.
Tumörer bestående av kärlvävnad. Termen avser inte tumörer i blodkärl.
Protein-serin-treonin kinases are a type of enzyme that plays a crucial role in various cellular processes by adding phosphate groups to serine and threonine residues on target proteins. This post-translational modification can activate or inhibit the function of these proteins, thereby regulating signal transduction pathways involved in cell growth, differentiation, metabolism, and survival. Dysregulation of protein-serin-treonin kinases has been implicated in numerous diseases, including cancer, diabetes, and neurodegenerative disorders.
Nästumörer, eller "recurrent tumors," är cancer som återvänder efter att ha behandlats och initialt togs bort genom kirurgi. De kan uppträda i samma plats som den ursprungliga cancern eller i en annan del av kroppen som spridits via metastaser.
Cancer i grov- eller tjocktarmen.
"Tumörstadieindelning" (tumor staging) är en medicinsk term som beskriver hur långt cancer har spridit sig inom kroppen när den diagnostiserats, vanligtvis baserat på storleken och omfattningen av primärtumören samt om det finns belägg för att cancercellerna har metastaserat till andra delar av kroppen. Detta hjälper läkare att bedöma prognosen och välja behandling som är mest lämplig för patienten.
En spottkörteltumör, även känd som salivglandstumör, är en oskulär neoplasmi som utvecklas från celler inom ett av de majora eller minora salivglanden i huvudet och halsen.
I medicine refererer "cellinje" til en gruppe af celler med ensartet funktion og opbygning, der samarbejder for at udføre en specifik biologisk proces eller opgave i et levende organisme. Celliner er ofte specialiserede i deres struktur og funktion for at udføre deres rolle effektivt, og de kan findes i alle levende organismer, fra encellet bakterie til komplekse flercellede dyr og planter.
Tumörsuppressorproteiner är proteiner som reglerar celldelningen och skyddar mot oregelbunden celldelning och cancertillväxt genom att hämma onkogena signaler och främja reparation av skadad DNA.
Proteiner som kontrollerar celldelningscykeln. Denna proteinfamilj omfattar ett stort antal klasser, inklusive cyklinberoende kinaser, mitogenaktiverade kinaser, cykliner och fosfoproteinfosfataser, s amt deras förmodade substrat, så som kromatinassocierade proteiner, cytoskelettproteiner och transkriptionsfaktorer.
Inbred HRS mice, also known as HRS/J strain, are a specific type of laboratory mice that are genetically identical to each other due to repeated brother-sister matings for many generations. The HRS strain was developed at the Jackson Laboratory and is named after the initials of its developers, Haldan Keffer Hartline, Ralph Lyman Rounds, and Hugo Snell. These mice are often used in biomedical research because their genetic uniformity reduces variability in experimental results, making it easier to detect subtle differences between control and experimental groups. Additionally, the complete genome sequence of the HRS strain has been determined, providing a valuable resource for researchers studying gene function and regulation.
Ett adenokarcinom som bildar fingerliknande utskott av vaskulärt bindväv, täckt med neoplastiskt epitel, som skjuter in i cystor eller kaviteter i körtlar eller folliklar. Det uppträder oftast i äggst ock och sköldkörtel.
En sarkom är en ovanlig typ av cancer som utvecklas i bindväv, såsom skelettmuskler, ben, sarkelemeter och blodkärl.
Bindvävsceller som utsöndrar en extracellulär massa rik på kollagen och andra makromolekyler.
Muskelvävnadstumörer är abnorma, oönskade vävnadsformationer som uppstår i muskulatur och kan vara either benigna (godartade) eller maligna (ontartade), beroende på deras potential till lokal infiltration och metastasering.
En tumör är en abnorm grownth or mass of tissue that can be benign (non-cancerous) or malignant (cancerous), and can develop in any part of the body, including glands and epithelial tissues; glands are specialized organs that produce and release substances for bodily functions, such as hormones and enzymes, and are composed of epithelial cells, which form the lining or covering of various body structures, including the skin and internal organs.
Tumörsuppressorgener som är belägna på den korta armen på människans kromosom 17 och som kodar för fosfoprotein p53.
Ataxi-telangiektasisyndromet kännetecknas av koreoatetos (danssjuka; ofrivilliga, rytmiska, återkommande rörelser) som börjar i barndomen, fortskridande cerebellär ataxi, telangiektasi i bindhinnor oc h hud, långsam mental försämring och degenerering av lillhjärnan.
"Akut strålningssyndrom (ARS) är en samling symtom som uppstår inom timmar eller dagar efter exponering för höga doser ioniserande strålning, ofta över 0,75 Gy, och kan leda till död om behandlingen inte ges inom några få dygn. Symtomen inkluderar amongrusning, illamående, kräkningar, diarré, feber och hematopoetisk suppression."
Tumörtransplantation refererar till en teknik inom forskning där tumörceller från en individ transplanteras till en annan individ, ofta en mus, för att studera cancerutvecklingen och testa olika behandlingsstrategier. Detta skapar en standardiserad modell för att undersöka cancerbiologi och kan ge insikter om tumörväxternas beteende på cellulär nivå.
En elakartad, cystisk eller medelhård tumör, som oftast uppträder i äggstockarna. I sällsynta fall kan en fast förekomma. Tumören kan uppkomma ur ett mucinöst cystadenom eller vara malign från början. Cystorna är klädda med cylinderepitelceller. Hos andra former består epitelvävnaden av flera lager med celler som helt förlorat sin normala struktur. Hos de mer odifferentierade tumörerna kan ses skikt eller öar av tumörceller som uppvisar mycket små likheter med ursprungsstrukturen.
"Tumörinvasion" refererar till när cancerceller invaderar och skadar vävnaden runt omkring tumören genom att penetrera och förstöra den normalt byggda barriären av celler och matrix. Detta kan leda till spridning av cancer till närliggande eller fjärrbelägna kroppsdelar, även kallat metastaser. Mått på tumörinvasion inkluderar graden av invasion, omfattningen av invasion och hur djupt cancercellerna har penetrerat vävnaden.
Elakartad tumör, bestående av epitelceller som infiltrerar omkringliggande vävnader och som ger upphov till metastaser. Det är en neoplasm av specifik vävnadstyp (histologisk typ), men betraktas ofta felaktigt som en synonym till begreppet "cancer".
Biological tumor markers are substances, such as proteins or genetic material, that are produced by cancer cells or by other cells in the body in response to cancer, which can be measured in body fluids like blood or urine to help detect, diagnose, monitor treatment response, and assess prognosis of malignancies.
Tumörer av alla typer och ursprung, som förekommer utanför skelettet i kroppens bindvävsstrukturer, inklusive rörelseorganen och deras olika delar, som t ex nerver, blodkärl, lymfsystemet osv.
Tumörer i blodet eller i blodbildande vävnad (benmärg och lymfvävnad). De vanligaste formerna är de olika typerna av leukemi, lymfom och de fortskridande och livshotande formerna av myelodysplasisyndromen.
Behandling av ett sjukdomstillstånd med flera olika åtgärder, samtidigt eller i följd. Kemoimmunterapi, radioimmunterapi, kemoradioterapi, kryokemoterapi och alternativa terapiåtgärder är de vanligaste, men inbördes kombinationer mellan dessa modeller och kombinationer med kirurgiska metoder används också.
Defekta kärnor som bildas under telefasen av mitos eller meios av kvarblivna kromosomer eller kromosomfragment efter spontana eller experimentella kromosomstrukturförändringar.
Krig som förs med bruk av kärnvapen.
Ett karcinom härrörande från körtelvävnad eller vars celler bildar tydliga körtelliknande strukturer. Adenokarcinom kan klassificeras i enlighet med de mönster cellerna bildar.
Tumörsjukdomar eller cancer i livmodern.
'Tumörer, adnexa och hudbihang' refererar till abnorma vävnads- eller cellväxten som uppstår i de accessära delarna (adnexa) av det kvinnliga reproduktionssystemet, inklusive äggstockarna, äggledare och livmodersäckarna, samt hudens tillhörande strukturer, såsom svettkörtlar och hårfolliklar.
Radiometri är en teknik inom fysiken som mäter strålningens intensitet hos olika typer av elektromagnetisk strålning, till exempel gamma-, röntgen- och ultraviolett strålning. Radiometri används ofta inom områden som medicin, astronomi och miljöövervakning för att mäta strålningsnivåer och skydda mot onödvändig exponering av strålning.
Tumörer belägna i kärlvävnad eller i specifika vener. De måste särskiljas från kärlvävnadstumörer, som är tumörer bestående av kärlvävnad, som t ex angiofibrom eller hemangiom.
F344 är en specificerad stam (strain) av laboratorieratte (inbred albino granpruta), som används främst inom forskning och biomedicinska studier, känt för sin relativt låga genetiska variationen och prediktiliteten i att utveckla tumörer jämfört med vissa andra vanliga laboratoriestammar.
En tumör i svettkörtlar, också känd som svettkörteltumör eller hyperplasi av eccrina svettkörtlar, är en ovanlig tillväxt av abnormt cellvävnad i ett eller flera svettkörtlar, vanligtvis i armhålor eller på handflator och plantar. Dessa tumörer kan vara godartade (icke cancerbildande) eller maligna (cancerbildande).
Tumörer eller cancer i antingen tjocktarmen eller ändtarmen eller i båda. Den vanligaste elakartade cancerform i USA. Faktorer som ökar risken för tjock- och ändtarmscancer är kronisk, ulcerös kolit, familjär kolonpolypos, asbestexponering och bestrålning av cervix.
"Strålningseffekter" refererer til de skader eller fysiologiske forstyrrelser, som kan opstå som følge af eksponering for ioniserende stråling, såsom røntgenstråling og radioaktivt nedfald. Disse effekter kan variere alt efter størrelsen og varigheden af stråle dosen, samt hvordan kroppen udsættes for strålingen. Strålningseffekter kan være akutte, med symptomer som opstår hurtigt efter eksponering, eller kroniske, med symptomer som udvikler sig over en længere periode. Akutte effekter kan inkludere hudskader, sygdomme i blodet og forstyrrelser af det centrale nervesystem, mens kroniske effekter kan inkludere øget risiko for kræft og arvelige skader.
Cancer i gommen, omfattande den hårda gommen, den mjuka gommen och gomspenen.
En deoxiribonukleotidpolymer som utgör den grundläggande genetiska substansen i alla celler. Eukaryota och prokaryota organismer har normalt sitt DNA ordnat i dubbelsträngade strukturer, men i många viktiga biologiska processer ingår under vissa skeden enkla strängar. DNA, som består av en flersockerarts-fosfatstam med utskott av puriner (adenin och guanin) och pyrimidiner (tymin och cytosin), bildar en dubbelspiral som hålls ihop med vätebindningar mellan purinerna och pyrimidinerna (adenin mot tymin (AT) och guanin mot cytosin (GC)).
En tumör som är komplex och blandad innebär en neoplastisk tillväxt bestående av två eller flera olika histologiska typer av cancerceller, vilket kan försvåra prognosen och behandlingen på grund av den ökade biologiska heterogeniteten hos tumören.
Näs-svalgtumörer är ovanliga, men ofta aggressiva cancerformer som utgår från skiktarna i slemhinnan i näsan och/eller svalget, och kan vara både maligna (cancer) och benigna (godartade).
Olycka som inträffade den 25-26 april 1986 i kärnkraftverket i Tjernobyl i Ukraina, ca 100 km norr om huvudstaden Kiev.
Tumörbildning i underkäken.
Ett karcinom som uppkommer i skivigt, fjällbildande epitel. Det kan också uppträda på platser där det finns körtel- eller pelarepitel.
En elakartad tumörform som uppstår i körtelepitelvävnad, i vilken bildas ansamlingar av cystsekret. De neoplastiska cellerna visar olika grader av anaplasi och invasivt förlopp, och lokal utbredning och metastaser förekommer. Cystadenokarcinom utvecklas ofta i äggstockarna, där man känner igen pseudomucinösa och serösa typer.
Införande av en fosforylgrupp i en förening genom bildande av en esterbindning mellan föreningen och en fosfordel.
En lokal tumörrecidiv refererar till när cancer återvänder efter behandling, och nya cancerceller bildas vid samma ställe som den ursprungliga cancertumören.
Cancersjukdom i gallgångarna.
Cellförändringar som visar tecken på att kontrollmekanismer satts ur spel, ökad tillväxt, ändringar på cellytan, karyotypa abnormaliteter, morfologiska och biokemiska avvikelser och andra egenskaper s om medför förmåga att invadera, metastasera och döda.
En förhållandevis vanlig tumörform i det centrala nervsystemet som uppstår i spindelvävsceller. De allra flesta är väldifferentierade, vaskulära tumörer som växer långsamt och har dålig invasiv förmåga, men elakartade typer förekommer. Meningiom uppkommer företrädesvis i det parasagittala området, hjärnans konvexitet, sfenoidalkammen, luktfåran och ryggradskanalen.
Tomografimetod som utnyttjar datorberäkning för framställning och återgivande av röntgenbilder.
Muterade möss som är homozygota för den recessiva "nakengenen" och inte utvecklar någon tymus (bräss). De är värdefulla för tumörstudier och undersökning av immunsvar.
Godartade eller elakartade tumörer i det centrala nervsystemet med sitt ursprung i gliaceller (dvs astrocyter, oligodendrocyter och ependymocyter). Astrocyter kan ge upphov till astrocytom eller glioblastom. Oligodendrocyter ger upphov till oligodendrogliom, och ependymocyter kan förvandlas till ependymom, plexus choroideustumörer eller kolloida tumörer i den tredje ventrikeln.
"Behandlingsresultat" refererer til den ændring eller effekt, en given behandling har på en patients sygdom, symptomer, funktion, kvalitet af liv eller overlevelse.
Primära tumörer eller metastaser i lillhjärnan. Tumörer lokaliserade i lillhjärnan yttrar sig ofta i form av ataxi eller förhöjt intrakraniellt tryck pga obstruktion av den fjärde ventrikeln. Vanliga primära cerebellumtumörer inkluderar fibrillärt astrocytom och cerebellärt hemangioblastom. Lillhjärnan utgör ofta målorgan för metastaser från tumörer i lungor, bröst eller andra, avlägsna organ.
Vita blodkroppar som bildas i kroppens lymfvävnad. Cellkärnan är rund eller äggformad, med oregelbundet hopklumpat kromatin, medan cytoplasman är typiskt blekblå med azurofila (om befintliga) korn. De flesta lymfocyter kan klassificeras som T- eller B-celler (inklusive undergrupper). De som inte passar in någon av de två huvudgrupperna kallas nollceller.
Proctitis är inflammation i rektum, den nedre delen av colon (tjocktarm) som mynnar ut i analöppningen. Den kan orsakas av olika faktorer, till exempel infektioner, irritanta substanser eller sjukdomar som Crohns sjukdom eller ulcerös kolit. Symptomen på proctitis kan inkludera smärta, blödning, sår i analöppningen och en behov av att tömma tjocktarmen ofta. Behandlingen beror på orsaken till inflammationen men kan innefatta mediciner som antiinflammatoriska läkemedel eller antibiotika.
Celler som drivs fram in vitro i odlingsmedia som främjar deras tillväxt. Odlade celler används bl a för studier av utveckling, morfologi, metaboliska, fysiologiska och genetiska processer.
Conformal radiotherapy är en strålbehandlingsmetod som syftar till att formge stråldosan så att den exakt matchar tumörformen och dess utbredning, med minimal påverkan på omgivande frisk vävnad. Det uppnås genom användning av avancerade teknologier som tre dimensionalt bildbehandlingsplaneringssystem (3D-CRT) och flervägsbehandling (IMRT), vilka möjliggör justeringar av stråldosens form, storlek och intensitet. Syftet är att minska biverkningarna och förbättra precisionen i strålbehandlingen av cancer.
Tumörsjukdomar i mjälten.
De processer genom vilka cellkärnors, cytoplasmatiska eller intercellulära faktorer inverkar på differentieringsstyrningen av genaktiviteten i tumörvävnad.
Hjärttumörer är ovanliga, abnormala tillväxtor av cellsamlingar i hjärtmuskulaturen eller hjärtklaffarna, som kan vara godartade (benigne) eller elakartade (maligna), och potentiellt livshotande beroende på deras storlek, placering och omfattning av invasiv växt in i omgivande strukturer.
En cystisk tumör i äggstockarna, innehållande en tunn, klar, gulaktig serös vätska och varierande mängder fast vävnad, och som är många gånger mer elakartad än mucinöst cystadenom. Den kan uppträda som en enda isolerad tumör, parvilokulärt eller multilokulärt. Den är ofta dubbelsidig och papillär, och cystorna kan variera avsevärt i storlek.
"Relativ biologisk effekt" (RBE) är ett mått på hur kraftfull en strålning är jämfört med en referensstrålning, ofta gamma-strålning från cobalt-60. RBE används för att beskriva den skada eller effekt som en given dos av en viss typ av strålning kan orsaka jämfört med samma dos av en annan typ av strålning. Det är ett dimensionslöst tal och beräknas genom att dividera den biologiska effekten av en given stråldos med referensstrålningens effekt vid samma dos. RBE används inom strålbehandling och strålskydd för att bedöma risker och värdera olika typer av strålning.
Spottkörtlar, även kända som salivary glanders, är en typ av exokrin körtlar som producerar och sekreterer saliv in i munhålan för att underlätta sväljning, smakperception och skydd mot infektion.
"Retrospective studies" are observational research designs that involve analyzing existing data or medical records to draw conclusions about prior events or exposures and their associated health outcomes.
Upphörande av cellens förmåga att upprätthålla sådana livsnödvändiga funktioner som metabolism, tillväxt, förökning, reaktioner på stimuli och anpassning.
Sjukdomar hos tamhund (Canis familiaris). Hit hör inte sjukdomar hos vilda hundar, vargar, rävar eller andra Canidae, för vilka indexeringstermen Carnivora används.
Cellkärneproteiner är proteiner som lokaliseras till cellkärnan och utövar strukturella, regulatoriska eller katabola/anabola funktioner inom cellkärnans olika kompartment, såsom kromosomer, karyolymfa och kärnmembran.
Analcancer är en sammanfattande benämning på olika typer av cancer som kan utvecklas i anus och anal canal, där analcancertumörer (analcancertumörer) är den mest vanliga formen. Detta innebär att cancerceller har bildats i de celler som linjer epitelet i analkanalen. De flesta analcancertumörerna är epidermoidcancer (platt cellsquamous cell carcinoma), men andra typer såsom adenocarcinom, basalcellskancer och sarkom kan också förekomma.
Spridning av en tumör från ett organ eller en kroppsdel till en annan på avstånd från den primära platsen.
Genetiskt identiska individer framavlade genom syskonparning i tjugo eller fler generationer, eller genom parning mellan föräldrar och avkomma med vissa restriktioner. Alla djur inom en inavlad stam kan spåras tillbaka till en gemensam anfader till den tjugonde generationen.
Stabila koboltatomer med samma atomnummer som grundämnet kobolt, men med annan atomvikt. Co-59 är en stabil koboltisotop.
'Tumörer, germinalcells- och embryonala' refererar till neoplastiska tillväxtsprocesser som utgår från de tidiga undifferensierade cellerna i det reproduktiva systemet (germinala celler) eller från embrionala stamceller. Dessa tumörer kan vara benigna eller maligna och kan uppstå i alla delar av kroppen, men är vanligast i gonaderna (testiklar och äggstockar). Germinalcellstumörer kan innefatta olika subtyper som seminom, non-seminom, dysgerminom, yolk sac tumör med mera. Embryonala tumörer är sällsyntare än germinalcellstumörer och inkluderar exempelvis teratom, yolk sac tumör och choriocarcinom.
Tumörer belägna i benmärgen. De skiljer sig från tumörer som består av benmärgsceller, så som myelom. Flertalet benmärgstumörer är metastaser.
Blot-metod för identifiering av proteiner eller peptider som separerats med elektrofores och överförts till nitrocellulosastrimlor och sedan påvisas med hjälp av radioistopmärkta antikroppar.
En ökad benägenhet hos genomet att drabbas av mutationer när olika reparations- eller replikationsförlopp inte fortlöper normalt.
Tumörer bestående av fettvävnad eller bindväv av fettceller i areolär vävnad. Begreppet avser inte tumörer belägna i fettvävnad.
Neoplasmer i de intrakraniella delarna av det centrala nervsystemet, omfattande hjärnhalvorna, de basala ganglierna, hypotalamus, talamus, hjärnstammen och lillhjärnan. Hjärntumörer delas in i primära , som uppstår ur hjärnvävnad, och sekundära, som är metastaser. De primära kan i sin tur delas in i godartade och elakartade former. Hjärntumörer kan också klassificeras utifrån den drabbades ålder, v ävnadstyp eller läge i hjärnan.
Tolvfingertarmstumörer, även kända som duodenumtumörer, är sällsyna cancerartade tillväxtar som utvecklas i tolvfingertarmen (duodenum), en del av det smala tarmsystemet (tjocktarm, tunntarm och tolvfingertarm) i mag-tarmsystemet.
Anläggningar som omvandlar någon form av energi till elektricitet, som t ex vattenkraftverk, ånggeneratorer, dieselelektriska maskiner, kärnkraftverk eller vindkraftverk.
"Experimental sarcoma" refers to a type of cancer that is being studied in clinical trials or research experiments. Sarcomas are rare cancers that develop in the body's connective tissues, such as muscles, tendons, cartilage, and bones. In an experimental setting, researchers may be testing new treatments, drugs, or therapies to determine their safety and effectiveness in treating sarcoma. This could include investigating novel surgical techniques, radiation therapy approaches, or immunotherapies, among others. It is important to note that while these treatments may show promise in the lab or early-stage clinical trials, they have not yet been proven to be safe and effective in larger patient populations.
Alla de händelser som tillsammans leder till ökat antal celler. Häri ingår fler processer än celldelning, som utgör en del av cellcykeln.
Förhållandet mellan läkemedelsdos och kroppens/organismens gensvar på medlet.
En cells förökning genom delning.
En prostata tumör är en abnormell och ocontrollerad tillväxt av cancerceller i prostata-glanden hos mannen, som kan vara lokaliserad eller ha spridit sig till omkringliggande vävnader och andra kroppsdelar.
Sjukliga förändringar i någon del av tarmsystemet, från tolvfingertarmen till ändtarmen.
En gentoxikologisk teknik för mätning av DNA-skada i en enskild cell genom encells-gelelektrofores. Vid elektroforesen formar DNA-fragmenten sig som en komet med svans och upptäcks med hjälp av ett bildanalyssystem. Alkalina testförhållanden medger större känslighet vid påvisande av skada på enkelsträngat DNA.
Rodnader i huden till följd av kapillärstas. Orsakerna till detta tillstånd kan vara många.
"Cyklinberoendekinashämmare p21" refererar till ett protein som kallas CDKN1A eller p21, som hämmar cyklinberoende kinaser (CDK), en grupp enzymer involverade i celldelningen och cellcykelregleringen.
Små kromosomproteiner (ca 12-20 kD) med öppen, oveckad struktur och kopplade till cellkärnors DNA med jonbindning. Klassificeringen i olika typer (histon I, histon II osv) är baserad på mängdförhållandet mellan arginin och lysin i var och en av typerna.
"Bröstkorgstumörer" är en allmän term för olika typer av both cancerous och non-cancerous tumors som utvecklas i bröstkorgen, inklusive lungcancer, bröstcancer, matstrudstumörer och andra relaterade sjukdomar.
Radiobiologi är ett forskningsfält där man studerar effekterna av joniserande strålning på levande vävnader och celler. Det inkluderar studier av hur strålningen orsakar skador på DNA, proteiner och andra cellulära strukturer, samt hur celler och vävnader reparerar sig efter strålningsexponering. Radiobiologin har viktiga tillämpningar inom radiationsteknik, strålbehandling av cancer och rymdfart.
Den mjuka vävnaden i skelettbenens håligheter. Det finns två typer: gul och röd. Den gula finns i de stora benen och består huvudsakligen av fettceller och ett fåtal primitiva blodceller. Den röda är blodbildande vävnad som producerar erytrocyter och leukocyter. Benmärgen byggs upp av ett fackverk av bindeväv med förgrenade fibrer, där märgcellerna fyller facken.
'Binjurebarkstumörer' är en allmän term för olika typer av godartade eller elakartade tumörer som utvecklas i binjurebarken, en del av binjuren som producerar hormoner.
Tumörer eller cancer i munnen.
"Tumörstamcellsanalys" refererar till den vetenskapliga metoden att undersöka och analysera specifika celler, som kallas tumörstammceller, som tros spela en viktig roll i cancerutveckling, progression och resistens mot behandling. Denna analys kan inkludera utvärdering av antal, läge, markörer och funktion hos tumörstammceller, vilket kan hjälpa till att förbättra diagnos, prognos och behandlingsval för cancerpatienter.
Musstammar, hos vars individer vissa gener inaktiverats, eller slagits ut. Utslagningen åstadkoms genom att man med hjälp av rekombinant DNA-teknik ändrar den normala DNA-sekvensen hos den gen som är föremål för studier, för att förhindra syntes av normala genprodukter. Klonade celler med lyckad DNA-förändring injiceras sedan i musembryon för framställning av chimärer. De chimära mössen avlas därefter för att ge en stam där alla celler i varje mus innehåller den brutna genen. Knockout-möss används i experimentella djurmodeller av sjukdomar och för att klarlägga geners funktioner.
Syntetiska eller naturliga ämnen som används som tillsatser för att förhindra eller fördröja oxidationsprocesser. Inom biokemi och medicin utgörs antioxidanter av enzym eller andra organiska ämnen, so m t ex E-vitamin eller betakaroten, som förmår motverka de skadliga effekterna av oxidation i kroppsvävnader.
I en enkel medicinsk definition kan 'Pyrimidindimer' beskrivas som två sammanlänkade pyrimidinbaser, vilka är en typ av nukleotidbas som ofta förekommer i DNA och RNA. Pyrimidindimrar kan uppstå naturligt under celldelning eller som ett resultat av mutationer, och de kan ha negativa effekter på cellens funktion och överlevnad. Vissa cancerbehandlingar, såsom chemo- och strålterapi, kan öka antalet pyrimidindimrar i celler, men det är fortfarande oklart om dessa förändringar bidrar till eller skyddar mot cancersjukdomen.
Spottkörtelsjukdomar är sjukdomar som drabbar de exokrina spottkörtlarna, vilka producerar och secretionerar slem och enzymer som hjälper till att bryta ned näringsämnen i maten för att underlätta dess absorption.
Strålkirurgi är användning av hög doser av ioniserande strålning för att eliminera eller reducera tumörväxten, utan att behöva operativt ta bort den.
Tumörbildning i mediastinum (bindvävsutrymmet mellan lungorna).
Tungtumörer, även kända som maligna neoplasmer eller cancers of the head and neck, är en samlingsbeteckning för elakartade tumörer i huvud och hals, inklusive mun, näsa, svalg, öron, glandulae salivariae, larynx och struphuvud. Dessa tumörer kan vara mycket aggressiva och invasiva, med potentialen att metastasera till andra delar av kroppen. Behandling inkluderar ofta kirurgi, strålbehandling och/eller kemoterapi beroende på typ, storlek och läge av tumören.