BukspottkörteltumörerTumörerTumörer, cystiska, mucinösa och serösaHudtumörer: Cancer i huden.Tumörer, multipla primäraNjurtumörer: Cancer i njuren.Tumörer, sekundära primäraAdenokarcinom, mucinös: Ett adenokarcinom som producerar avsevärda mängder mucin.SköldkörteltumörerMyeloproliferativa sjukdomarTumör-DNA: DNA som finns i tumörvävnad.Lungtumörer: Cancersjukdom i lungorna.Parotid NeoplasmsCystadenom: En godartad tumör som uppstår ur körtelepitelvävnad, i vilken ansamlingar av cystisk vätska bildas. I vissa fall kan stora delar av, eller till och med hela, tumören bestå av cystisk massa.Tumörer, bindväv och mjukdelarPlasmacellsneoplasmerTumörer i blindtarmsbihangLevertumörer: Tumörsjukdom eller cancer i levern.Cystadenom, mucinöst: En multilokulär tumör med mucinutsöndrande epitel. Typen återfinns oftast i äggstockarna, men förekommer även i bukspottkörteln, blindtarmen och, sällan, retroperitonealt samt i urinblåsan. Den anses ha låg malignitet.Ovarian NeoplasmsHormonkörteltumörer: Ospecifiserade tumörer eller cancer i de endokrina körtlarna.Mag-tarmtumörer: Cancersjukdomar i mag-tarmsystemet, från munnen till ändtarmsmynningen.Pankreaskarcinom, duktaltTumörer, experimentellaKärlvävnadstumörer: Tumörer bestående av kärlvävnad. Termen avser inte tumörer i blodkärl.Eye Neoplasms: Cancersjukdom i ögonen.Immunhistokemi: Histokemiskt påvisande av immunreaktiva ämnen med hjälp av märkta antikroppar.NästumörerSpottkörteltumörerTumörer, strålningsframkalladeAdenokarcinom, papillärt: Ett adenokarcinom som bildar fingerliknande utskott av vaskulärt bindväv, täckt med neoplastiskt epitel, som skjuter in i cystor eller kaviteter i körtlar eller folliklar. Det uppträder oftast i äggst ock och sköldkörtel.Karcinom, papillärt: En elakartad cancerform kännetecknad av bildande av talrika, oregelbundna, fingerliknande utskott av fibröst stroma, täckta av ett lager neoplastiska epitelceller.TestikeltumörerMuskelvävnadstumörerTumörer, körtel och epitelCystadenokarcinom, mucinöst: En elakartad, cystisk eller medelhård tumör, som oftast uppträder i äggstockarna. I sällsynta fall kan en fast förekomma. Tumören kan uppkomma ur ett mucinöst cystadenom eller vara malign från början. Cystorna är klädda med cylinderepitelceller. Hos andra former består epitelvävnaden av flera lager med celler som helt förlorat sin normala struktur. Hos de mer odifferentierade tumörerna kan ses skikt eller öar av tumörceller som uppvisar mycket små likheter med ursprungsstrukturen.Körtelsvulst: Adenom. Godartad tumör, vars celler bildar tydligt körtelliknande strukturer eller härrör från körtelepitel.Mjukdelstumörer: Tumörer av alla typer och ursprung, som förekommer utanför skelettet i kroppens bindvävsstrukturer, inklusive rörelseorganen och deras olika delar, som t ex nerver, blodkärl, lymfsystemet osv.Blodtumörer: Tumörer i blodet eller i blodbildande vävnad (benmärg och lymfvävnad). De vanligaste formerna är de olika typerna av leukemi, lymfom och de fortskridande och livshotande formerna av myelodysplasisyndromen.TumörproteinerLivmodertumörer: Tumörsjukdomar eller cancer i livmodern.Tarmtumörer: Cancer i tarmarna.Tumörer, adnexa och hudbihangTumörstadieindelningKärltumörer: Tumörer belägna i kärlvävnad eller i specifika vener. De måste särskiljas från kärlvävnadstumörer, som är tumörer bestående av kärlvävnad, som t ex angiofibrom eller hemangiom.Tumörer i svettkörtlarLymfom: En allmän beteckning för olika tumörsjukdomar i lymfvävnad.Skelettumörer: Tumörer eller cancer i benvävnad eller i specifika ben.Gomtumörer: Cancer i gommen, omfattande den hårda gommen, den mjuka gommen och gomspenen.Tumörer, komplexa och blandadeTumörantigener: Proteiner, glykoproteiner eller lipoproteinfraktioner på tumörcellers ytor, som vanligen kan identifieras med monoklonala antikroppar.Många av dessa har antingen embryonalt eller viralt ursprung.Underkäkstumörer: Tumörbildning i underkäken.Cystadenokarcinom: En elakartad tumörform som uppstår i körtelepitelvävnad, i vilken bildas ansamlingar av cystsekret. De neoplastiska cellerna visar olika grader av anaplasi och invasivt förlopp, och lokal utbredning och metastaser förekommer. Cystadenokarcinom utvecklas ofta i äggstockarna, där man känner igen pseudomucinösa och serösa typer.Gallgångstumörer: Cancersjukdom i gallgångarna.TumörinvasivitetTymustumörerMjälttumörer: Tumörsjukdomar i mjälten.HjärttumörerCystadenom, seröst: En cystisk tumör i äggstockarna, innehållande en tunn, klar, gulaktig serös vätska och varierande mängder fast vävnad, och som är många gånger mer elakartad än mucinöst cystadenom. Den kan uppträda som en enda isolerad tumör, parvilokulärt eller multilokulärt. Den är ofta dubbelsidig och papillär, och cystorna kan variera avsevärt i storlek.Tjocktarmstumörer: Cancer i grov- eller tjocktarmen.Maxillary Neoplasms: Cancer eller tumörer i överkäken.Tumörmarkörer, biologiskaHundsjukdomar: Sjukdomar hos tamhund (Canis familiaris). Hit hör inte sjukdomar hos vilda hundar, vargar, rävar eller andra Canidae, för vilka indexeringstermen Carnivora används.AnalkörteltumörerTumörer, germinalcells- och embryonalaBenmärgstumörer: Tumörer belägna i benmärgen. De skiljer sig från tumörer som består av benmärgsceller, så som myelom. Flertalet benmärgstumörer är metastaser.Fettvävnadstumörer: Tumörer bestående av fettvävnad eller bindväv av fettceller i areolär vävnad. Begreppet avser inte tumörer belägna i fettvävnad.Tjock- och ändtarmstumörer: Tumörer eller cancer i antingen tjocktarmen eller ändtarmen eller i båda. Den vanligaste elakartade cancerform i USA. Faktorer som ökar risken för tjock- och ändtarmscancer är kronisk, ulcerös kolit, familjär kolonpolypos, asbestexponering och bestrålning av cervix.Hjärnhinnetumörer: Godartade eller elakartade tumörer som uppkommer i eller sprider sig till hjärnans och ryggmärgens skyddshinnor.TolvfingertarmstumörerBinjurebarkstumörerMunhåletumörer: Tumörer eller cancer i munnen.Mediastinala tumörer: Tumörbildning i mediastinum (bindvävsutrymmet mellan lungorna).TungtumörerIleumtumörer: Cancersjukdomar i ileum (tunntarmens sista del).Magsäckstumörer: Tumörsjukdomar i magen.Urinblåsetumörer: Cancer i urinblåsan.Acinärcellskarcinom: En elakartad tumör som uppkommer i racemösa (druvklaseliknande) körtlars celler, särskilt spottkörtlarna. Acinärcellskarcinom (av lat. acinus, bär) är väl differentierade och står för ca 13 % av de ca ncerformer som uppkommer i öronspottkörteln (parotis). I ca 16 % av fallen följer lymfkörtelmetastaser. Det är inte ovanligt att tumörer och metastaser återkommer flera år efter behandlingen. Denna ca ncerform kan förekomma i alla åldersgrupper, och är vanligast hos kvinnor. Syn. acinär cancer.RyggmärgstumörerVaginaltumörerAdenom, oxyfilt: Ett vanligtvis godartat adenom bestående av onkocyter med - pga rikligt med mitokondrier - granulär, eosinofil cytoplasma. Det består ofta av Huerthleceller från sköldkörteln, och kan förekomma i njur e, spottkörtlar och endokrina körtlar.Tumörrecidiv, lokaltNervsystemets tumörerJanuskinas 2Metastaser: Spridning av en tumör från ett organ eller en kroppsdel till en annan på avstånd från den primära platsen.MuskeltumörerLevertumörer, experimentella: Experimentellt framkallade tumörer i levern.Hemangiosarkom: En sällsynt, elakartad tumörform som kännetecknas av snabbt tillväxande och infiltrerande, anaplastiska celler som kan härledas från blodkärl och som bekläder blodfyllda eller knöliga hålrum.Karcinom: Elakartad tumör, bestående av epitelceller som infiltrerar omkringliggande vävnader och som ger upphov till metastaser. Det är en neoplasm av specifik vävnadstyp (histologisk typ), men betraktas ofta felaktigt som en synonym till begreppet "cancer".Adenokarcinom: Ett karcinom härrörande från körtelvävnad eller vars celler bildar tydliga körtelliknande strukturer. Adenokarcinom kan klassificeras i enlighet med de mönster cellerna bildar.Myelodysplastiska-myeloproliferativa syndromPankreatektomiPerifera nervsystemets tumörerHjärnventrikeltumörer: Tumörer belägna i hjärnans ventriklar, inklusive de båda sidoventriklarna, den tredje och den fjärde ventrikeln. De kan vara primära (t ex plexus choroideustumörer eller subependymalgliom (ependymom)) , metastaser från andra organ, eller utväxter från lokalt invasiva tumörer i intilliggande delar av hjärnan.BihåletumörerLungsäckstumörer: Tumörer i den tunna, serösa hinna som omger lungorna och bekläder brösthålans insida. Lungsäckstumörer är ytterst sällsynta och diagnosticeras oftast inte förrän i framskridet stadium, eftersom de i tidigt stadium inte ger några symtom.Brösttumörer: Cancer i bröstet.Datortomografi: Tomografimetod som utnyttjar datorberäkning för framställning och återgivande av röntgenbilder.Tumörer i gemensamma gallgången: Cancer i den gemensamma gallgången, inklusive Vaters ampull och Oddis sfinkter.Orbital NeoplasmsBuktumörer: Tumörer lokaliserade i bukhålan.Lillhjärnetumörer: Primära tumörer eller metastaser i lillhjärnan. Tumörer lokaliserade i lillhjärnan yttrar sig ofta i form av ataxi eller förhöjt intrakraniellt tryck pga obstruktion av den fjärde ventrikeln. Vanliga primära cerebellumtumörer inkluderar fibrillärt astrocytom och cerebellärt hemangioblastom. Lillhjärnan utgör ofta målorgan för metastaser från tumörer i lungor, bröst eller andra, avlägsna organ.Lipom: En godartad tumör som består av fettceller (adipocyter). Den kan vara omgiven/inkapslad av ett tunt lager bindväv eller diffus, utan inkapsling.Ansiktstumörer: Cancer i ansiktets vävnader.Retrospektiva studierTumörer, lokaliseringBronkialtumörer: Tumörer i luftrören.BukhinnetumörerHistiocytneoplasmer, maligna: Distinkta tumörsjukdomar i histiocyter. Hit hör akuta monocytiska leukemier, malign histiocytos och äkta histiocytlymfom.Urogenitala tumörerRyggradstumörerSkalltumörerVulvatumörerNeuroepiteltumörerEar Neoplasms: Tumörsjukdomar i ytter-, mellan- eller innerörat.Läpptumörer: Cancersjukdom i läppen.Fibrom: Godartad tumör bestående av fibrös vävnad eller bindväv.TumörtransplantationBinjuretumörerBäckentumörerTandköttstumörerGallblåsetumörer: Tumörer eller cancer i gallblåsan.TumörutsåddFibroepiteltumörerDödlig utgång: Döden som resultat av en sjukdom hos en individ, redovisad i en enskild fallbeskrivning eller i ett begränsat antal patienter. Begreppet får ej förväxlas med döden som livets fysiologiska upphörande eller med mortalitet (dödlighet), som är ett epidemiologiskt eller statistiskt begrepp.LuftvägstumörerBindvävstumörerNeuroendokrina tumörerNeoplasm GradingPrimär myelofibrosPolycytemia veraThrombocythemia, HemorrhagicRNA, tumörTrofoblasttumörerHemangiom: En ytterst vanlig, godartad tumörform, som oftast förekommer hos barn och som består av nybildade blodkärl. Tumörerna beror på missbildningar av angioblastvävnad under fosterlivet. De kan uppkomma varsomhelst i kroppen, men drabbar allra oftast huden och underhudsvävnader. Ungefär 75% finns redan vid födseln, och ca 60% finns i huvud- och nackregionen. De allra flesta i tidig barndom tillbakabildas spontant. Några hemangiom växer snabbt under livets första månader och kan inge oro, men så gott som alla försvinner före fem års ålder. De metastaserar inte, och de kan ofta avlägsnas med ett operativt ingrepp.Huvud- och halstumörer: Mjukvävnadstumörer eller cancer som uppkommer i slemhinnorna på läpparna, i munhålan, svalget, struphuvudet och matstrupens cervikala del. Andra områden som omfattas är näshålorna, spottkörtlarna, sköldkörteln, bisköldkörteln. Hit hör även såväl melanom som icke-melanomcancer i huden på huvud, hals och nacke.GnagarsjukdomarBröstkorgstumörerBlindtarmstumörer: Tumörer eller cancer i blindtarmen (cekum).B-cellsleukemiHemangioendoteliom: En tumörform med ursprung i blodkärl, kännetecknad av en mängd framträdande endotelceller som förekommer en och en eller i aggreget, och som beklädnad i ett gytter av kärlkanaler. Hemangioendoteliom är förhållandevis sällsynta och måttligt elakartade (mellan godartade hemangiom och vanliga angiosarkom). De förekommer i samma frekvens hos män och kvinnor och utvecklas sällan i barnaålder.Adenom, pleomorft: En godartad, långsamt växande spottkörteltumör. Yttrar sig som en liten, smärtfri och fast knuta, vanligen i öronspottkörteln. Drabbar oftast kvinnor över 40 år.Matsmältningssystemets tumörer: Tumörer eller cancer i matspjälkningssystemet.LuftstrupstumörerAdenokarcinom, follikulärt: Ett adenokarcinom i sköldkörteln, där tumörcellerna bildar folliklar.Jejunaltumörer: Tumörer eller cancersjukdomar i tunntarmens övre del, jejunum.Karcinom, neuroendokrint: En grupp karcinom med typisk morfologi, ofta bestående av aggregat eller trabekulära skikt av runda, blåaktiga celler, granulärt kromatin och uttunnat ytterskikt av svagt avgränsad cytoplasm. Neuroend okrina tumörer omfattar karcinoid cancer, småcelliga karcinom, medullära sköldkörtelkarcinom, Merkelcellstumörer, neuroendokrina hudkarcinom, öcellstumörer och feokromocytom. Tumörcellerna innehåller neurosekretoriska granuler.PrognosNeurilemmomFinnålsbiopsiCentrala nervsystemets tumörer: Godartade eller elakartade neoplasmer som uppstått primärt eller tillkommit sekundärt i hjärnan, ryggmärgen eller deras hinnor.SarkomKarcinosarkom: En elakartad cancer som innehåller en sådan omfattande blandning av karcinom- och sarkominslag att den antyder neoplasi i epitel och mesenkym.Cystvätska: Flytande innehåll i epitelklädda hålrum eller blåsor.Cancerframkallande ämnenLevercellsadenom: En godartad epiteltumör i levern.Hypofystumörer: Tumörer som primärt uppstår i eller bildas som metastaser i hypofysen. De flesta hypofystumörer är adenom, vilka indelas i icke hormonproducerande och hormonproducerande former. De hormonproducerande klassificeras vidare utifrån den hormontyp de utsöndrar. Hypofysadenom kan även beskrivas genom färgningsegenskaper (basofila adenom, acidofila adenom och kromofoba adenom). Hypofystumörer kan utöva tryck på angränsande vävnadsstrukturer, inkl. hypotalamus. flera kranialnerver och synnervskorsningen. I det senare fallet kan dubbelsidig, temporal halvsyn uppstå.Histiocytiskt sarkomKeratoakantom: En godartad, icke neoplastisk och oftast självbegränsande epitelvävnadsförändring, som kliniskt och histopatologiskt mycket liknar skivepitelkarcinom. Den uppträder enskilt, multipelt, eller i uppblossande form. De solitära och multipla formerna uppträder på solljusexponerade kroppsytor och är histologiskt identiska. Främst vita män drabbas. Den eruptiva formen drabbar båda könen och visar sig som ett utbrett uppblossande av blåsor.Pseudomyxoma peritoneiKarcinogenicitetstester: Tester avsedda för att experimentellt mäta ett ämnes tumörframkallande förmåga, genom att tillföra ämnet (t ex benzantracen) och mäta mängden tumörceller som utvecklas under ett givet tidsintervall. K arcinogenicitetsvärdet anges som regel med milligram per tillväxtmängd av tumör. Trots att denna metod skiljer sig från mutagenicitetstester, försöker forskare ofta att korrelera mätvärdena från karci nogenicitetstester med resultaten från mutagenicitetstester.Blodcancer: En fortskridande, elakartad sjukdom i de blodbildande organen, med onormal tillväxt och utveckling av leukocyter och deras prekursorceller i blod och benmärg. Sjukdomen klassificeras utifrån celldifferentieringsgrad som akut eller kronisk, och beroende på dominerande celltyp som myelogen eller lymfocytisk.Genitala tumörer hos män: Tumörsjukdomar i mannens fortplantningsorgan.Infratentoriella tumörer: Skalltumörer med uppkomst i den del av hjärnan som ligger under tentorium cerebelli (lillhjärnstältet) och som omfattar lillhjärnan, den fjärde ventrikeln, cerebellopontinvinkeln, hjärnstammen och därtill hörande strukturer. Primära tumörer i detta område är vanligare hos barn och kan åtföljas av ataxi, hjärnnervsjukdomar, kräkningar, huvudvärk, vattenskalle och andra tecken på neurologiska funktionsstörningar. Förhållandevis vanliga histologiska subtyper är teratom, medulloblastom, glioblastom, astrocytom, ependymom, kraniofaryngiom och plexus choroidei-papillom.Gallvägstumörer: Cancersjukdom i gallvägarna, inklusive gallgångarna och gallblåsan.Iristumörer: Tumörer i regnbågshinnan kännetecknade av ökad melanocytpigmentering. Nevus i iris består av förökade melanocyter och är associerade med neurofibromatos och malignt melanom i åderhinnan och strålkroppen. Malignt melanom i regnbågshinnan utgår ofta från redan existerande nevus.CancerförstadierUrinrörstumörerStruphuvudtumörer: Cancer i struphuvudet eller i någon del av det: röstspringan, struplocket, struphuvudbrosken, struphuvudets muskler och stämbanden.Granulosacellstumör: En äggstockstumör med ursprung i cellerna till membrana granulosa i Graafs follikel. Den kan vara förknippad med överproduktion av östrogen.Brösttumörer hos djur: Tumörer i bröstkörtlarna (mammarcancer) hos djur.PEComaRåttor, inavlade F344Karcinom, adenocystiskt: Karcinom kännetecknat av band eller cylindrar av hyalint eller slemhinnebindväv omväxlande med aggregat eller band av små epitelceller. När "cylindrarna" uppträder i massor av epitelceller ger de vävn aden ett perforerat eller sålliknande utseende. Denna tumörtyp förekommer i mjölkkörtlarna, andningsvägarnas slemkörtlar och spottkörtlarna. De är elakartade, men växer långsamt, och de tycks sprida s ig lokalt via nerverna.Vävnadsprov: Avlägsnande och undersökning av små prov från levande vävnad.Nålbiopsi: Metod för provtagning av vävnad genom att sticka en nål i den vävnad som skall undersökas och suga upp (aspirera) en provmängd.Enzymimmunologiska metoder: Immunologiska analysmetoder baserade på bruk av: 1) enzym-antikroppkonjugat; 2) enzym-antigenkonjugat; 3) antienzymantikroppar med efterföljande homologt enzym; 4) enzym-antienzymkomplex. Dessa används i histologiskt arbete för att synliggöra eller märka vävnadsprov.Astrocytom: En väl differentierad gliomform bestående av tumörceller av astrocyttyp, med varierande mängd fibrillärt stroma. Ett vanligt klassificeringssystem för dessa tumörer bygger på graden av malignitet (gra d I-IV). Hos personer yngre än 20 år uppkommer astrocytom vanligen i lillhjärnan; hos vuxna uppstår tumörerna oftast i cerebrum, ibland med snabb och utbredd tillväxt.Mutation: Varje påvisbar och ärftlig förändring i det genetiska materialet som medför ändrad genotyp och som överförs till dotterceller och efterföljande generationer.Mesenkymom: En mesenkymal blandtumör, bestående av två eller fler mesenkymala celltyper som normalt inte förekommer tillsammans, fibrös vävnad ej inräknad. Mesenkymom har stor spridning i kroppen, och ungefär 75% är elakartade.Rectal NeoplasmsT-cellslymfom: En grupp heterogena, lymfoida tumörer som utgörs av malignt omvandlade T-lymfocyter.Matstrupstumörer: Cancer i matstrupen.Kattsjukdomar: Sjukdomar hos huskatt (Felis catus; F. domesticus). Termen omfattar inte sjukdomar hos de stora kattdjuren, så som lejon, tiger osv.Gynekologiska tumörer: Tumörsjukdomar i kvinnans fortplantningsorgan.Spottkörteltumörer, underkäkePapillomReglering av genuttryck, tumörer: De processer genom vilka cellkärnors, cytoplasmatiska eller intercellulära faktorer inverkar på differentieringsstyrningen av genaktiviteten i tumörvävnad.MyoepiteliomProstatatumörerEyelid Neoplasms: Cancer i ögonlocken.Keratin-7Hypotalamustumörer: Godartade eller elakartade tumörer i hypotalamus. Histologiskt relativt vanliga typer är pilocytastrocytom och hamartom. Tumörer i hypotalamus uppkommer ofta i angränsande vävnader, som t ex synnervskorsningen, synnerven och hypofysen. Förhållandevis vanliga kliniska symtom är synförlust, fördröjd utveckling, makrocefali och förtidig pubertet.OligodendrogliomHistiocytom, benignt fibröst: En tumörform som helt eller till större delen består av celler med histiocytens morfologi och vissa fibroblastkomponenter. Det finns många varianter och många benämningar. Ytligt belägna tumörer uppför sig godartat, men djupt belägna, och godartade, histiocytom kan lokalt invadera omgivande vävnad. Fibrösa histiocytom kan visa sig var som helst i kroppen. Ytliga former kan alltid avlägsnas med enkel excision, medan en större vävnadsmarginal behövs för djupa, godartade typer. Lokal återkomst är ovanlig.Meningiom: En förhållandevis vanlig tumörform i det centrala nervsystemet som uppstår i spindelvävsceller. De allra flesta är väldifferentierade, vaskulära tumörer som växer långsamt och har dålig invasiv förmåga, men elakartade typer förekommer. Meningiom uppkommer företrädesvis i det parasagittala området, hjärnans konvexitet, sfenoidalkammen, luktfåran och ryggradskanalen.Hornämnen: En klass fibrösa proteiner eller skleroproteiner av betydelse både som strukturproteiner och för studiet av proteinsammansättning. Denna proteintyp utgör huvudbeståndsdelen av epidermis, hår, naglar, hornvävnad och den organiska grundmassan i tandemalj. Två huvudformer har beskrivits: alfakeratin, vars peptidstomme bildar en alfahelix (högerspiral), och betakeratin, vars stomme har en sicksack- eller veckad struktur.Karcinoidtumör: Vanligtvis liten, långsamt växande neoplasm bestående av öar av runda, oxyfila eller spindelformade, medelstora celler med ganska små, vesikulära kärnor, och täckt av en slemhinna med gul, fårad yta. Tumören kan uppträda var som helst i mag-tarmkanalen (men även i lungorna eller på andra platser); ungefär 90 % uppkommer i appendix. Dessa tumörer har neuroendokrint ursprung och härstammar från en p rimitiv stamcell.B-cellslymfom: En grupp heterogena lymftumörer som vanligtvis uttrycker ett eller fler B-cellsantigen eller representerar elakartade omvandlingar av B-lymfocyter.Magnetisk resonanstomografi: Icke-invasiv metod för undersökning av inre anatomistrukturer som bygger på principen att atomkärnor i ett starkt magnetfält absorberar strålningsenergipulser och avger dem som radiovågor, vilka med datateknik kan bearbetas till bilder. Till tekniken räknas även protonspinntomografi.Käkhåletumörer: Cancer eller tumörer i käkhålan. De flesta tumörer i bihålorna uppkommer här. De utvecklas obemärkt i hålrummen och ger symtom när de tränger genom väggarna.