Trimethylsilylcompounder är organiska föreningar som innehåller trimetylsilylgruppen (−Si(CH3)3), bunden till ett heteroatom, vanligtvis syre, kväve eller svavel. Dessa föreningar används ofta som skyddsgrupper inom organisk kemi och i analysmetoder såsom gaschromatografi och kärnmagnetisk resonans (NMR) för att underlätta analys av organiska molekyler genom att göra dem mer volatila eller förändra deras magnetiska egenskaper.

En mikroanalysteknik som kombinerar masspektrografi och gaskromatografi för såväl kvalitativ som kvantitativ bestämning av kemiska föreningar.

Fraktionering av ett förgasat prov genom avskiljning mellan en rörlig gasfas och en fast fas i kolonn. Det finns två typer: gas-fastfaskromatografi och gas-vätskekromatografi.

En medicinsk definition av "acetal" är en typ av organisk förening som bildas när två alcoholmolekyler reagerar med varandra under avsättning av vatten, i närvaro av en aldehyd. Det resulterande acetalmolekylen innehåller två eterbindningar och är ofta stabilare än den ursprungliga aldehyden. Acetaler saknar ofta reaktivitet hos aldehyder och kan därför användas som skyddsgrupper i organisk syntes.

I medicinsk kontext, används termen "silaner" sällan. Men i allmän kemi, är en silan en organisk förening som innehåller en kol-silicium-bindning. Den enklaste silanen är dimetylsilan, med formeln (CH3)2SiH2. Silaner kan användas i vissa tillämpningar inom tandmedicin och materialvetenskap, men det finns inga specifika medicinska definitioner av "silaner".

Organiska föreningar av kol och väte, där en eller flera väteatomer ersatts med jod.

Organiska syror innehållande karboxylgruppen -COOH, inklusive aminosyror och fettsyror. Karboxylsyra används både som klassbenämning och som suffix.

Mikrobiella, växt- eller djurceller som görs orörliga genom att fästas vid ett fast underlag, vanligen en colonnmatris. Inom bioteknologin används immobiliserade celler vanligen för biokonvertering av något substrat till en viss produkt.

Neutrala glykosfingolipider som innehåller en monosackarid, vanligen glukos eller galaktos, i 1-orto-betaglykosidbindning till den primära alkoholen i en N-acylsfingoid (ceramid). Hos växter är monosa ckariden vanligtvis glukos och sfingoiden fytosfingosin. Hos djur utgörs monosackariden normalt av galaktos (men kan variera med vävnadstyp), och sfingoiden utgörs av sfingosin eller dihydrosfingosin.

I en enkel medicinsk kontext kan 'silikon' definieras som ett syntetiskt, icke-reaktivt polymermaterial som ofta används inom medicinska tillämpningar, särskilt inom områdena ortopedi och estetisk kirurgi. Silikon har använts för att skapa proteser och fyllnadsämnen på grund av dess egenskaper som är mjuka, flexibla och långtidståliga. Det är viktigt att notera att det finns olika typer av silikonmaterial med varierande egenskaper och användningsområden inom medicinen.

Ketoner är en klass organiska ämnen som typiskt består av en karbonylgrupp och två kolvätegrupper. Vid reduktion bildas alkoholer.

Stereoisomerism är en form av isomeri, där två eller fler molekyler har samma kemiska formel och struktur, men differar i rumslig orientering av deras atomgrupper. Detta innebär att de har samma typ och antal atomer, men skiljer sig åt genom att vara speglar av varandra, liknande vänster- och högerhanden, vilket kallas att vara en form av "enantiomerer". Stereoisomeri är viktigt inom farmakologi eftersom olika stereoismoriska former av samma molekyl kan ha olika biologiska aktivitet och effekter på levande organismer.

'Psidium' är ett botaniskt släkte inom familjen myrtenväxter (*Myrtaceae*). Det omfattar cirka 100 arter, men den mest välkända och kommersiellt använda arten är guavaträdet (*Psidium guajava*), ursprungligen från Central- och Sydamerika. Guavan är en städsegrön buske eller litet träd som kan bli upp till 10 meter högt. Frukterna är rundliga, gröna till gula när de mognar och innehåller många små frön i en geléartig massa. Guavan fruktkött används bland annat för att göra sylt, marmelad, juice och desserter, medan bladen och barken har medicinska användningsområden inom traditionell medicin. Extrakt från guavabladen har visat sig ha antibakteriella, antioxidativa och antiinflammatoriska egenskaper.

In the medical context, body fluids or "jonvätskor" refer to the various liquids present within the human body, including blood, urine, saliva, sweat, and cerebrospinal fluid, which contain ions (electrolytes) that play a crucial role in maintaining homeostasis, regulating physiological processes, and supporting overall health.

En analysmetod som används för att bestämma ett kemiskt ämne utifrån dess massa med hjälp av någon form av masspekrometer.

I medicinsk kontext, refererar "etrar" till de små hål eller öppningar som finns i bukhinnan (peritoneum) genom vilka tarmlösa strukturer som tarmar och bloodvessels passerar in och ut från bukhålan. Dessa öppningar kallas också för mesenteriala foramen eller peritoneala förbindelser. Det är viktigt att notera att begreppet "etrar" kan ha andra betydelser inom andra medicinska specialiteter.

Kromatografi på tunna lager av adsorbenter i stället för i kolonn. Det adsorberande medlet kan vara aluminiumoxid, kiselgel, silikater, träkol eller cellulosa.

Den inbördes placeringen av atomer, atomgrupper eller joner i en molekyl, samt antal, typ av och plats för kovalenta bindningar.

Pyrolys av organiskt material vid temperaturen för en väte-luftlåga så att jonmellanleden kan samlas, och det uppkomna jonflödet mätas med gaskromatografi.

Alkylföreningar med en hydroxylgrupp. De klassificeras efter kolatomens förhållande: primära alkoholer (R-CH2OH), sekundära (R2-CHOH), tertiära (R3-COH).

Omvandling av en öppen kolvätekedja till en sluten ring. Syn. cyklisering.

Analoger eller derivat av morfin.

Kolestener med en eller flera dubbelbindningar och med något antal ketogrupper som substitut.

Inom medicinen, är indikatorer mätvärden eller symtom som används för att bedöma ett patients hälsotillstånd och behandlingsbehov, medan reagens är substanser som används i laboratorietester för att upptäcka eller mäta specifika molekyler eller ämnen i kroppen, som kan vara ett tecken på en viss sjukdom eller tillstånd.

Salter och estrar av bensoesyra med antibakteriella och svampdödande egenskaper. De används som konserveringsmedel i farmaceutiska preparat, kosmetika och livsmedel.

Spektroskopimetod för mätning av det magnetiska momentet hos elementärpartiklar, så som atomkärnor, protoner eller elektroner. Tekniken har kliniska tillämpningar i form av NMR-tomografi (magnetisk resonanstomografi).

Påvisande av droger eller läkemedel, såväl lagliga som olagliga, som missbrukats på något sätt. Urinprov är den vanligaste metoden.

I en enkel medicinsk kontext kan 'kemi' definieras som studiet och användandet av kemiska substance och deras reaktioner för att förstå, behandla eller förebygga sjukdomar. Detta inkluderar bland annat utvecklingen av läkemedel, toxikologi och farmakokinetik. Kemi är en grundläggande vetenskap som är intimt förknippad med många aspekter av medicinen.

I en medicinsk kontext kan 'metoder' defineras som de tekniker, procedurer eller processer som används för att diagnostisera, behandla eller forska kring sjukdomar, skador eller andra hälsoproblem. Detta kan inkludera både kliniska metoder som undersökningar, terapier och operationer, samt forskningsmetoder som experiment, observationer och statistisk analys.

"Kemiska fenomen" refererar till de observationer och händelser som sker när materia bestående av atomer och molekyler interagerar på ett sätt som resulterar i förändringar orsakade av kemiska reaktioner, inklusive bildning och brytande av kemiska bindningar, förskjutningar i elektronfördelning och energiflyt.