Odontologisk informatik
Rättsantropologi
Vetenskaplig undersökning av mänskliga skelettdelar i den uttryckliga avsikten att åstadkomma identifikation. Häri ingår fastställande av personidentitet, skadeanalys, rekonstruktion av anletsdrag, fotografisk jämförelse, fastställande av tidpunkten för döden, samt brottsplatsundersökning. Rättsantropologer fastställer inte dödsorsaken, men tillhandahåller uppgifter som kan vara till hjälp för att fastställa den sannolika dödsorsaken. Detta är en gren av fysisk antropologi.
Tandläkarpraktik, organisation
En tandläkarpraktik, organization är en strukturerad enhet där odontologisk vård och behandling erbjuds under ledning av en auktoriserad tandläkare. Praktiken kan variera i storlek från en enskild praktiker till flera samverkande tandläkare, hygienister, administrativ personal och specialister, beroende på behov och resurs. Den organiserade strukturen innefattar standarder för vård, sterilitet, patientsäkerhet, dokumentation och regelbundna kvalitetskontroller för att garantera effektiv, komfortabel och säker odontologisk behandling.
Blankett- och journalhantering
Tandvård
Tandläkarhögskolor
"Tandläkarhögskolor är högre utbildningsinstitutioner som erbjuder akademisk och klinisk undervisning för att producera tandspecialister, såsom tandläkare och ortodontister, genom att ge dem kunskaper och färdigheter inom odontologi och muntida medicin."
Tandläkarstuderande
En individ som är i läroprocessen för att bli tandläkare, vanligtvis genom att studera odontologi på universitetsnivå.
Karies
Lokalt angrepp på tandytan, vilket inleds med urkalkning av emaljen, fortsätter med enzymatisk nedbrytning av organiska strukturer och slutar med att det bildas hålrum. Om inte angreppet hejdas kan urholkningen tränga igenom emaljen och tandbenet tills pulpan nås. De tre vanligaste teorierna om uppkomsten av karies är att syra från bakterier leder till urkalkning; att mikroorganismer bryter ned emaljprotein; eller att keratolytiska mikroorganismer producerar kelater som leder till urkalkning.
Tandvård för kroniskt sjuka
Tandvårdsåtgärder för patienter med kronisk sjukdom, så som kroniska hjärt-/kärlsjukdomar, endokrina sjukdomar, blodsjukdomar, immundefekter, tumörsjukdomar och njursjukdomar. Hit hör inte tandvård för utvecklingsstörda eller fysiskt handikappade, vilken beskrivs som "handikapptandvård".
Tandvårdskliniker
Inrättningar eller mottagningar för patienter i behov av tandvård.
Barntandvård
Tandpulpa
Tandhygienister
I Sverige: tandvårdspersonal med särskild högskoleutbildning (80/120 p) och legitimation, vars yrkesbehörighet regleras i lagen (1998:531) om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område. Legitimerad tandhygienist är behörig att arbeta inom offentlig tandvård (allmän-, specialist- och sjukhustandvård), privat tandvård eller i egen regi.
Fakultet, odontologisk
Avdelning för tandläkarutbildning vid universitet eller högskola, eller den personal med högre akademisk utbildning som ansvarar för avdelningen.
Handikapptandvård
Tandvård för känslomässigt, mentalt eller fysiskt handikappade patienter. Termen omfattar inte tandvård för kroniskt sjuka.
Tandvårdsrädsla
Tandvårdsrädsla, eller odontophobia, är en irrationell och bestående rädsla för tandvård som kan leda till undvikande av nödvändig dentalbehandling och därmed orsaka negativa konsekvenser för den drabbades muntliga hälsa och välbefinnande.
Tandvårdsförsäkring
Försäkring som täcker kostnader för tandvård.