SympatomimetikaTyraminEfedrin: En alfa- och betaadrenerg agonist som även ökar utsöndringen av norepinefrin. Medlet har används för behandling av ett flertal sjukdomstillstånd, inklusive astma, hjärtsvikt, rinit och urininkontinens, samt för narkolepsi och depression, pga sina centralstimulerande effekter. Användningen har minskat i takt med att mer selektiva agonister tillkommit.SympatolytikaKarteolol: En betaadrenerg antagonist, som används mot arytmier, angina och högt blodtryck, samt grön starr.PindololReserpinFenylpropanolamin: Ett sympatomimetiskt medel vars främsta verkan är att frigöra norepinefrin, men som även har direkt agonistverkan vid adrenerga receptorer. Det används vanligtvis för kärlsammandragning i näsan och som aptitdämpande medel.Celiprolol: En kardioselektiv beta-1-adrenerg antagonist som på vissa adrenerga platser har partiell agonistverkan.SynefrinMefentermin: Ett sympatomimetiskt medel med i huvudsak indirekt effekt på adrenerga receptorer. Det används för att upprätthålla blodtrycket vid lågt blodtryck, t ex efter ryggmärgsbedövning. Trots att den centralstimulerande verkan av mefentermin är mycket svagare än amfetaminets, kan dess bruk leda till amfetaminlikande beroende.OximetazolinMetaproterenolAdrenerga betablockerare: Läkemedel som binder till men inte aktiverar betaadrenerga receptorer och därmed blockerar verkan av betaadrenerga agonister. Adrenerga betaantagonister används vid behandling av högt blodtryck, hjärt arytmi, kärlkramp, glaukom, migrän och ångest.Isoproterenol: En isopropylanalog av epinefrin som utgör ett beta-sympatomimetiskt medel som har verkan på hjärta, luftrör, skelettmuskulatur, matsmältningsapparaten osv. Preparatet används främst som luftrörsvidgande och hjärtstimulerande medel.Vaskulär huvudvärkTolazolinNoradrenalinAminoalkoholer: Föreningar med både en hydroxylgrupp (-OH) och en aminogrupp (-NH2).PropranololFarmakologi: Läran om läkemedels ursprung, natur, egenskaper och verkningsmekanismer, samt deras effekter på levande organismer.Fentolamin: En icke-selektiv alfaadrenerg antagonist (alfablockerare). Den används vid behandling av högt blodtryck och i akuta fall av högt blodtryck, vid feokromocytom, mot kärlkramp vid Raynauds sjukdom, frostskada, vid klonidinutsättande, impotens och perifera kärlsjukdomar.Adrenalin: Det aktiva, sympatomimetiska binjurebarkhormonet hos de flesta djurarter. Det stimulerar både de alfa- och betaadrenerga systemen, ger systemisk kärlsammandragning och mag-tarmavslappning, stimulerar hjärtverksamheten och vidgar luftrören och hjärnans kärl. Hormonet används vid astma och hjärtsvikt, och för att fördröja upptaget av lokalbedövningsmedel. Syn. epinefrin.Fenoxibensamin: En alfaadrenerg antagonist (alfablockerare) med lång verkningstid. Den har använts för behandling av högt blodtryck och som perifert kärlutvidgande medel.Fenylefrin: En alfaadrenerg agonist (alfastimulerare) som används som pupillvidgande, nässlemhinneavsvällande och hjärtstimulerande medel.Metaraminol: En adrenerg agonist som främst utövar verkan via alfaadrenerga receptorer och som stimulerar till frisättning av norepinefrin. Preparatet har oftast använts som kärlsammandragande medel vid behandling av lågt blodtryck.Iproniazid: En irreversibel hämmare av typ A- och typ B-monoaminoxidaser som används som antidepressivt medel. Preparatet har även använts mot tuberkulos, men dess giftighet begränsar användbarheten.Fenetylaminer: En grupp föreningar som utgör derivat av beta-aminoetylbensen, som strukturellt och farmakologiskt är besläktad med amfetamin.TranylcyprominMetoxamin: En alfaadrenerg agonist som ger långvarig, perifer kärlsammandragning. Medlet har liten eller ingen direktverkan på det centrala nervsystemet.PropanolaminerTerbutalinTretokinolBlinkmembranPrenalterolDextroamfetamin: D-formen av amfetamin. Det har centralstimulerande och sympatomimetisk effekt. Medlet har även använts för behandling av narkolepsi och koncentrationssvårigheter och hyperaktivitet hos barn. Dextroamfetamin har ett flertal verkningsmekanismer, bl a blockering av upptaget av adrenerga substanser och dopamin, stimulering av monoaminutsöndring och hämmande av monoaminoxidas. Det är också ett missbruksmedel och psykotomimetiskt medel.PseudoefedrinMonoaminoxidashämmare: En kemiskt heterogen grupp läkemedel med det gemensamt att de kan blockera oxidativ deaminering av naturligt förekommande monoaminer.Betaxolol: Selektiv beta-1-receptorblockerare utan agonistverkan. Används vid högt blodtryck, kärlkramp och grön starr.Receptorer, adrenergaAdrenerga alfastimulerare: Läkemedel som binder selektivt till och aktiverar alfaadrenerga receptorer.XamoterolDesipramin: En tricyklisk dibensazepinförening som förstärker nervsignalöverföringen. Desipramin blockerar selektivt återupptaget av norepinefrin från nervsynapsen och tycks även hämma serotonintransporten. Föreningen har dessutom en viss antikolinerg verkan, genom sin affinitet till muskarinreceptorer.Fenelzin: En monoaminoxidashämmare som används för behandling av depression, fobier och panikkänslor.PraktololOxprenololHjärtfrekvens: Antalet sammandragningar av hjärtkamrarna per tidsenhet, vanligtvis per minut.Pupillsammandragande medel: Medel som får ögonpupillen att dra sig samman. Eftersom pupillens storlek regleras av såväl sympatiska som parasympatiska system, kan medel som påverkar någotdera orsaka mios (pupillsammandragning). Läkemedel som härmar eller förstärker den parasympatiska signalen till pupillens ringmuskel, och läkemedel som blockerar den sympatiska signalen till pupillens öppningsmuskel verkar dra samman pupillerna. I vissa källor används termen miotika endast om parasympatomimetika, men här avses alla medel som ger upphov till mios.Etanolaminer: Aminalkoholer innehållande etanolamingruppen (-NH2CH2CHOH) och derivat därav.Adrenerga betastimulerare: Läkemedel som binder selektivt till och aktiverar betaadrenerga receptorer.Adrenergic beta-1 Receptor AntagonistsPupillMetamfetamin: Ett centralstimulerande och sympatomimetiskt ämne (C10H15N) med verkan och användning liknande dem hos dextroamfetamin. Det är en missbruksdrog som kan rökas, snortas, injiceras eller drickas, och som går under namn som crank, crystal, crystal meth, is och speed.Fenoterol: En adrenerg beta-2-agonist med luftrörsvidgande egenskaper.Kokain: En alkaloid ester som utvinns ur bladen av kokaväxter. Den har lokalbedövande och kärlsammandragande egenskaper och används kliniskt för dessa ändamål, särskilt i ögon, öron, näsa och hals. Hjärta: Det ihåliga, muskulära organ som upprätthåller blodcirkulationen.Amfetamin: Ett krafigt centralstimulerande och sympatomimetiskt medel. Amfetamin har flera verkningsmekanismer, inkluderande blockering av upptag av adrenerga substanser och dopamin, frigörande av monaminer och hämmande av monaminoxidas. Amfetamin är också en missbruksdrog och ett psykotomimetiskt medel. l- och d,l-formerna räknas hit. l-formen har lägre CNS-aktivitet, men starkare kardiovaskulära effekter. d-formen är dextroamfetamin.Atenolol: 4-(2-hydroxi-3-((1-metyletyl)amino)propoxi)bensenacetamid. En kardioselektiv betaadrenoblockerare med egenskaper liknande dem hos propranolol, men utan någon negativ inotrop effekt.Metoprolol: En selektiv adrenerg beta 1-blockerare utan stimulerande verkan. Den har svagare bindning till plasmaalbumin än alprenolol, och kan vara användbar vid angina pectoris, högt blodtryck och hjärtarytmier.Katekolaminer: En allmän klass ortodihydroxifenylalkylaminer härstammande från tyrosin.Marsvin: Allmän benämning på medlemmar av familjen Caviidae. Den vanligaste arten är Cavia porcellus, som är det tammarsvin som används som husdjur och i biomedicinsk forskning.SädesledareAlbuterol: Ett direktverkande sympatomimetiskt medel med ganska selektiv verkan på beta-2-receptorer. Det används mest vid behandling av astma.Aminer: En grupp föreningar erhållna ur ammoniak genom utbyte av väte mot organiska radikaler.Kemisk stimuleringKlenbuterol: En fenylaminoetanol med substitutioner, som vid låga doser har beta-2-adrenomimetiska egenskaper. Den används som bronkutvidgande medel vid astma.Monoaminoxidas: Ett enzym som katalyserar den oxidativa deamineringen av naturligt förekommande monoaminer.Det är ett flavinhaltigt enzym, hemmahörande i mitokondriemembran, antingen i nervändar, levern eller andra organ. Monoaminoxidas är viktigt för regleringen av den metaboliska nedbrytningen av katekolaminer och serotonin i nervvävnader eller målvävnader. Levermonoaminoxidas har en avgörande försvarsroll för inaktivering av cirkulerande monoaminer eller sådana, som tyramin, som kommer från tarmen och absorberas i portaomloppet. EC 1.4.3.4.Bronkvidgande medel: Medel som får luftrören att utvidga sig.Blodtryck: Det tryck som det cirkulerande blodet utövar på kärlväggarna.Katter: Huskatten Felis catus, tillhörande rovdjursfamiljen Felidae, med mer än 30 stammar. Huskatten härstammar i första hand från vildkatten i Afrika och Sydvästasien. Katter anses ha funnits i palestinska samhällen så tidigt som för 7 000 år sedan, men det var i Egypten för ca 4 000 år sedan som tamkatten blev en mer allmän företeelse.Muskelsammandragning: Ett förlopp som leder till sammandragning och/eller spänning i muskelvävnad. Muskelsammandragning åstadkoms via en glidmekanism, där aktintrådar glider in bland myosintrådarna.Sympatiska nervsystemetForskning: Kritisk och genomträngande undersökning, även experimentell, med syftet att ådagalägga och tolka nya fakta, att revidera tidigare vedertagna slutledningar, teorier eller lagar i ljuset av nya fakta, eller att i praktiken tillämpa sådana nya eller omprövade slutsatser.Kaniner: Djurarten Oryctolagus cuniculus, av familjen Leporidae och ordningen Lagomorpha. Kaniner föds i hålor, utan päls, och med slutna ögon och öron. Kaniner har 22 kromosompar, medan harar har 24.