Subretinal fluid (SRF) refererar till en abnormal accumulering av vätska under retinal layer, det yttre skiktet av ögats näthinna. Detta fenomen kan orsakas av olika medicinska tillstånd, exempelvis åldersrelaterad makuladegeneration (AMD), diabetisk retinopati, central serös retinopati eller körtelfehlfunktionen i ögat. SRF kan påverka synfältet och skada synkvaliteten beroende på dess omfattning och plats.

En näthinneavlossning, även känd som detachering av näthinnan eller retina detachment, är ett tillstånd där näthinnan (den ljuskänsliga skiktet inuti ögat) lossnar från sin underliggande lagring i ögonbotten. Detta kan orsaka synförlust eller fläckar i synfältet och kräver ofta omedelbar medicinsk behandling för att undvika permanent skada på synen.

'Näthinna' refererar till den membranösa struktur som skiljer ögats främre och bakre kammare. Det består av två delar: en central, transparent del som kallas cornea, och en mer perifer del som kallas limbus. Näthinnans huvudsakliga funktion är att skydda ögat, hålla vätskan i ögats främre kammare inne, och hjälpa till att fokusera ljus på näthinnan bakom den, där synen sker.

Näthinnan (conjunctiva) är ett slimhinna som täcker ögats främre yta och insidan av ögonlocken. Näthinnepigmentepitelet är den del av näthinnan som innehåller pigmentceller, vilka ger ögat dess naturliga färg. Variationer i mängden och typen av pigment i näthinnepigmentepitelet kan resultera i individuella variationer i ögonfärg.

En näthinneblödning, även känd som vitreorhexis eller vitreal hemorrhage, är en ögonsjukdom där blod har läckt in i det klara, geléartade ämnet bakom linsen, kallat glaskroppen eller näthinnan (vitreus). Detta kan orsakas av olika faktorer som trauma, högt blodtryck, diabetes, åldrande, inflammation eller ögonsjukdomar. Näthinneblödningar kan vara allvarliga eftersom de kan blockera ljusets väg till näthinnan och därmed påverka synen negativt.

Oorganiska salter av jodsyra (HIO3).

Fluoresceinangiografi är en diagnostisk undersökningsmetod inom oftalmologi ( ögonsjukvård) där fluoresceinfärgämne injiceras intravenöst, för att studera blodflödet i näthinnan och kringliggande blodkärl. Färgämnet absorberas av retinas blodkärl och under ultraviolett ljus lyserar det upp, vilket gör att blodkärlen kan ses på ett mycket tydligt sätt. Detta används för att diagnosticera olika sjukdomstillstånd som drabbar näthinnan och dess blodkärl, såsom diabetesrelaterade ögonsjukdomar, åderförkalkning, ögoninflammationer och andra tillstånd.

"Skleral buckling" är ett kirurgiskt ingrepp som utförs för att behandla retinapatjer (delar av näthinnan) som har lossnat från sitt underlag, ofta orsakat av högt tryck i ögat eller skador. Proceduren innebär att en ringformad implantat av material som till exempel gummi eller metall fästs under konjunktivan (den vita, genomskinliga membranen som täcker ögonvitan) och pressar mot scleran (ögats vita, yttre vävnad). Detta skapar en buckling-effekt som hjälper till att fästa retinan på dess underlag igen. Skleral buckling är vanligen ett effektivt ingrepp för att behandla retinala detacheringssyndrom och förhindra fortsatt skada eller försämring av synen.

Den inre, konkava delen av ögat, bestående av näthinnan, åderhinnan, senhinnan, synnervspapillen och blodkärl, vilka kan ses med hjälp av oftalmoskop.

Den genomskinliga, geléartade massan som fyller utrymmet mellan ögonlinsen och näthinnan. Den är omsluten av en tunn hinna och utgör ungefär fyra femtedelar av ögongloben. Glaskroppen består till 99% av vatten.

Exsudat är vätskor, celler eller cellprodukter som långsamt utsöndras från blodkärl från oftast inflammerade vävnader. Transsudat är vätskor som passerar membran eller sipprar genom vävnad eller ut i vävnaders extracellulära utrymmen. Transsudat är tunnflytande och innehåller få celler eller proteiner.

Näthinneförtvining, eller 'Descemet's membrane detachment', är ett tillstånd där det tunna lagret av transparenta vävnader, näthinnan, separerar från underliggande skikt i ögat, vilket kan orsaka synnedsättning och i vissa fall leda till permanent synskada om inte behandling erhålls.

Sjuklig förändring, bestående av nybildning av blodkärl i ögats åderhinna (koroidea).

Celler som är specialiserade på att uppfatta och förmedla ljus. Stavar och tappar utgör fotoreceptorerna i näthinnorna hos ryggradsdjur.

Intraocular injection är en medicinsk procedur där en läkemedelslösning eller en biologisk substans tillförs direkt in i ögats inre kammare, vanligtvis glaskroppen eller gelvikshumoren. Detta görs oftast med hjälp av en smal, steril injiceringsnål som är insatt genom ögonlocket och ögats bindehuv (konjunktiva) under lokalbedövning. Intraoculära injektioner används vanligtvis för att behandla ögonförhållanden såsom åldersrelaterad makuladegeneration, diabetisk retinopati och andra former av ögonsjukdomar som kräver direkt läkemedelsutlämning till ögats inre delar.

Den tunna, kärlrika hinnan som täcker större delen av ögonbotten mellan näthinnan och senhinnan. Syn. koroidea.

En medicinsk definition av 'injektioner' är när en fluid eller en gas införs direkt in i ett kroppsdel eller ett intravenöst system med hjälp av en nål och en spruta.

Mätning av elektriska spänningsskillnader i näthinnan efter ljusstimulering.

Nedbrytningsförändringar i näthinnans gula fläck.

Näthinnan (conjunctiva) är ett slimhinna som täcker ögats främre yta och insidan av ögonlocken. Näthinnepigmentepitelet är den del av näthinnan som innehåller pigmentceller, vilka ger ögat dess naturliga färg. Variationer i mängden och typen av pigment i näthinnepigmentepitelet kan resultera i individuella variationer i ögonfärg.

Sjukdomstillstånd hos åderhinnan (koroidea), inklusive ärftliga koroidala sjukdomar, tumörer och andra abnormaliteter i druvhinnans (uvea) kärlskikt.

"Eye diseases" (näthinnesjukdomar) är ett samlingsbegrepp för olika sjukdomar och tillstånd som drabbar ögats strukturer och funktioner. Detta kan inkludera sjukdomar som påverkar hornhinnan, regnbågshinnan, linsen, glaskroppen, näthinnan och de omkringliggande musklerna och blodkärlen. Exempel på näthinnesjukdomar är grön starr (grön katarakt), åldersförändringar i synfältet (age-related macular degeneration), diabetisk retinopati, glaukom och ögonsjukdomar som orsakas av infektioner eller autoimmuna sjukdomar.

Formering av nya blodkärl utifrån näthinnevenerna och deras utbredning längs näthinnans inneryta.

Mutant rat strains refer to genetically modified rodents that have undergone intentional genetic alterations in a laboratory setting, resulting in heritable changes in their genetic material that differ from the original wild-type strain, often used in biomedical research to study various aspects of human diseases and potential therapeutic interventions.

Retinal telangiectasia refers to the dilation and irregularity of small blood vessels (capillaries) in the retina, which is the light-sensitive tissue that lines the inner surface of the eye. This condition can be associated with abnormal growth of new blood vessels and leakage of fluid or blood from these vessels, leading to potential complications such as retinal edema, hemorrhage, or even retinal detachment. Retinal telangiectasia can be an isolated finding or part of a systemic disease, such as Coats' disease or diabetic retinopathy. It is typically diagnosed through a comprehensive eye examination, including a dilated fundus exam and sometimes fluorescein angiography.

Cis-trans-isomeri är en form av stereoisomeri som kan förekomma inom oorganisk och organisk kemi, där två isomerer skiljer sig från varandra genom att dubbelbindningar i molekylen hindrar rotation. Cis- och trans-betecknar läget hos substituentgrupper på varsin sida av en dubbelbindning i en organisk molekyl. I cis-isomerer befinner sig grupperna på samma side, medan de i trans-isomerer befinner sig på motsatta sidor. Denna typ av isomeri är viktig inom områden som polymerer, färgämnen och läkemedel, då cis- och trans-isomerer kan ha olika egenskaper och funktioner.

Flytande beståndsdelar av levande organismer.

Ett släkte av familjen Parvoviridae, underfamiljen Parvovirinae, vars virus är beroende av dubbellinfektion med adenovirus eller herpesvirus för att kunna föröka sig. Typarten är Adenoassocierat virus 2.

Optisk koherens tomografi (OCT) är en icke-invasiv medicinsk bilddiagnostisk teknik som används för att erhålla högupplösta tvärsnittsbilder av det interna strukturella layern i ögon, främst i retinalan och optiska nervhuvudet. Tekniken bygger på principen med ljusinterferometri för att tolka reflekterat ljus från vävnaden, vilket ger information om dess struktur och skiktning. OCT används kliniskt för att diagnostisera, monitora och behandla en rad olika ögonrelaterade sjukdomar och tillstånd, inklusive åldersrelaterad makuladegeneration, diabetisk retinopati och papillödem.

Central serous chorioretinopathy (CSC) är en ögonsjukdom som drabbar den yttre delen av retinas nervcellsskikt ( neurosensitivt skikt), kallat centrala neurosensitiva retina. CSC kännetecknas av en accumulering av flytande vävnad under retinan, vilket orsakar en vesikel eller blåsa i det centrala synfältet. Denna accumulering av vätska leder till en skiljaktig nivå mellan den neurosensitiva retinan och den underliggande kloroiden, vilket orsakar en temporär nedsättning av synskärpan och kan även leda till förvrängda linjer eller andra synrubbningar.

Oftalmoskopi är en metod för att direkt och visuellt undersöka ögats bakre delar, inklusive pupillen, linsen, nätan och pannuskroppen, med hjälp av ett oftalmoskop. Detta är en medicinsk utrustning som lyser upp och förstorar ögats bakre segment för att möjliggöra en detaljerad undersökning av strukturerna och eventuella skador, sjukdomar eller abnormaliteter.

Inflammation i ögats åderhinna (koroidea). Syn. koroidit.

"Synskärpa (visual acuity) är ett mått på förmågan att uppfatta detaljer och skilja på små objekt, ofta uttryckt som antalet bokstäver eller linjer en individ kan urskilja på ett visst avstånd."

'Drusennäthinna' (drusen) refererar till patologiska utskott av extracellulär matrix och lipider som accumulerar under retinal pigmentepitelcellernas membran i nätihinnan i ögat. Dessa drusor är ofta förknippade med åldersrelaterad makuladegeneration (AMD), en av de vanligaste orsakerna till synnedsättning hos äldre vuxna.

Celler som känner av och släpper igenom ljus.

Proliferative Vitreoretinopathy (PVR) är en komplikation som kan uppstå efter behandling av retinala detacheringskirurgi eller andra skador på ögat. PVR karaktäriseras av abnormal tillväxt och multiplicering av celler (glialceller och/eller pigmentepitelceller) på ögats innersta lager (retina), vilket orsakar att dessa celler bildar membran som kan dra ihop sig och förvränga ögats form. I vissa fall kan det leda till nya retinala detacheringsreaktioner och/eller att retinan fastnar på ögonbotten, vilket kan orsaka synnedsättning eller blindhet. PVR är en allvarlig komplikation som kan vara svår att behandla och förebygga.

Eye proteins, also known as ocular proteins, refer to the various types of proteins that are present in the eye and play crucial roles in maintaining its function and health. These proteins can be found in different parts of the eye, including the cornea, iris, lens, retina, and optic nerve. They perform a range of functions, such as providing structural support, enabling vision by absorbing or filtering light, participating in signal transduction pathways, and protecting the eye from damage caused by external factors like ultraviolet (UV) radiation and oxidative stress. Examples of eye proteins include crystallins in the lens, opsins in the retina, and collagens in the cornea.

Wet macular degeneration, also known as neovascular age-related macular degeneration (nAMD), is a medical condition characterized by the abnormal growth of new blood vessels from the choroid layer into the macula, a small area in the center of the retina responsible for sharp, detailed vision. These new blood vessels are fragile and prone to leakage, leading to fluid accumulation and hemorrhage in the macula. This can result in rapid and severe central vision loss if left untreated. Immediate medical attention is necessary to manage this condition and slow down its progression.

En teknik för att få vävnad att koagulera med hjälp av kraftig ljusstråle, inkl laser (laserkoagulation). Metoden används i ögat, för behandling av näthinneavlossning, näthinnesår, aneurysmer, blödningar, och tumörer.

Cell transplantation refererar till en medicinsk behandlingsmetod där celler tas från en donator och placeras i mottagarens kropp med syfte att behandla eller bota en sjukdom, skada eller funktionsnedsättning. Detta kan involvera transplantation av olika typer av celler, till exempel stamceller, leverceller eller betaceller, beroende på vilket syfte behandlingen har. Cell transplantation används idag inom flera områden inom medicinen, bland annat vid behandling av lever- och njursjukdomar, diabetes och neurologiska sjukdomar.

Den vanligaste typen av intraokulära tumörer är koroidala maligna melanom. De uppkommer vanligtvis efter puberteten och ökar i incidens med stigande ålder. De flesta maligna melanom i ögats uveala omr åden utvecklas från godartade melanom (födelsemärken).

Vitrektomi är ett kirurgiskt ingrepp där den genomskinliga vätskan (glasytan) som fyller ögats bakre del, vitreus, tas bort med hjälp av en finborr, vitrektom. Detta görs vanligen för att behandla olika ögonåkommor såsom diabetesrelaterade ögonsjukdomar, blödningar inne i ögat eller skador på näthinnan. Under ingreppet kan även andra behandlingar utföras, till exempel läkemedelsinjektioner eller att lasera bort abnormt vävnad.

Specialiserade, icke-fönsterförsedda och tätt sammanfogade endotelceller som bildar en transportspärr för vissa ämnen mellan näthinnans kapillärkärl och näthinnevävnaden.

I en enda mening: 'Näthinnekärlet' (Cornea) är den transparenta, skålformade membranen som täcker framsidan av ögat och skyddar det från smuts, skador och infektioner, medan det också hjälper till att bryta upp ljus och fokusera det in i ögat.

Bruchs membrane är en tunn, skiktig struktur i ögat som skiljer det yttre och inre blodkärlet (coroiden) från näthinnan (retina). Det består av flera delar, inklusive en inner medial membran, ett collagen-rika mittskikt och en yttre basal laminat. Bruchs membrane hjälper till att ge stöd och integritet till ögats bakre delar och är vanligtvis inte synlig utan speciella tekniker som optisk koherens tomografi (OCT).

En näthinneperforation är ett hål eller en skada i näthinnan, den tunna membranen som skiljer ögats kammare fyllda med klar vätska (humor) från det yttre lagret av retina, där ljuset projiceras och omvandlas till nervsignaler som skickas till hjärnan för synsinnet. Näthinneperforationer kan orsakas av olika faktorer, såsom trauma, högt tryck i ögat (glaukom), diabetes, åldrande eller sjukdomar som affekterar små blodkärl. Symptomen på näthinneperforation kan inkludera smärta, rodnad, sänkt synskärpa, flytning i synfältet och ljusblixtar eller fladdrande syn. Behandlingen beror på orsaken till perforationen och kan omfatta läkemedel, kirurgi eller observation.

Intravitreal injektion är en procedur där ett läkemedel ges direkt in i ögats glaskropp, vilket är den geléartade vätskan som fyller ut mellan linsen och näthinnan. Denna metod används vanligtvis för att behandla ögonförhållanden såsom åldersrelaterad makuladegeneration (AMD), diabetisk retinopati och andra ögoninflammationer.

En näthinneinflammation, även kallad uveit eller uveitis, är en inflammation i näthinnan (uvea) som linjer bakom irisen och framför retinalen i ögat. Det kan orsaka symtom som rodnad, smärta, känslighet för ljus och nedsatt syn. Orsaken till näthinneinflammation kan variera, inklusive infektioner, autoimmuna sjukdomar eller trauma. Behandlingen kan omfatta anti-inflammatoriska läkemedel som kortikosteroider för att reducera inflammationen och förhindra komplikationer.

DNA-molekyler med förmåga till autonom replikation i en värdcell, och i vilka andra DNA-sekvenser kan infogas och därmed mångfaldigas. Många erhålls ur plasmider, bakteriofager eller virus. De används för att föra in främmande gener i mottagarceller. Genetiska vektorer har ett funktionsdugligt replikationsställe och innehåller genetiska markörer, som underlättar deras identifiering.

En oval bildning i näthinnan, 3-5 mm i diameter, vanligen belägen temporalt om ögats bakre pol och något lägre än papillen. Den har en gulfärgning som diffust tränger igenom de inre skikten och innehåller centralgropen (fovea centralis), som är punkten för ögats skarpseende. Fläcken har endast blodkärl i periferin och får näring från åderhinnans kapillärer.

En immunfluorescensteknik som används allmänt för påvisande av serumantikroppar och immunkomplex i kroppsvävnad och mikroorganismer i prov från patienter med infektionssjukdomar. Tekniken innebär framställning av antigen-antikroppskomplex, som märks med fluoresceinkonjugerade antiimmunglobulinantikroppar.

Fostervävnadstransplantation (eng. "allogeneic fetal tissue transplantation") refererar till en medicinsk behandlingsform där vävnad från ett foster av samma art som patienten används för att ersätta eller reparera skadad eller funktionsnedsatt vävnad hos patienten. Denna typ av transplantation innebär att vävnaden kommer ifrån en annan individ (allogen) istället för från patienten själv (autolog). Fostervävnad används eftersom den kan ses som immunologiskt mindre reaktiv än vuxenvävnad, och därför minskar risken för avstötningsreaktioner. Behandlingen är kontroversiell och används endast i undantagsfall på grund av etiska, juridiska och medicinska aspekter.

Röda till svarta oregelbundna strimmor i ögonbotten; degenerativ näthinneskada vid bl a sjukdomen pseudoxanthoma elasticum. Skadorna tros bero på sprickor i Bruchs membran.

Eye diseases, or ocular diseases, refer to a broad range of conditions that affect the eye and its functioning. These conditions can impact various parts of the eye, including the cornea, iris, retina, optic nerve, and the vitreous humor. Examples of eye diseases include cataracts, glaucoma, age-related macular degeneration, diabetic retinopathy, and dry eye syndrome. Symptoms can vary widely depending on the specific condition but may include vision loss, pain, redness, double vision, or other changes in vision. Treatment options also depend on the type of eye disease and can range from medication to surgery.

Generell benämning på ett antal medfödda defekter i aminosyrametabolismen som innebär brist på eller avsaknad av pigment i ögon, hud eller hår.

Gnathostomiasis är en parasitär infektion som orsakas av att äta rå eller halvrå matvaror som innehåller larver av arter inom släktet Gnathostoma, främst Gnathostoma spinigerum. Larven penetrerar slemhinnan i mag-tarmkanalen och migrerar därefter genom kroppsvävnaderna, vilket kan resultera i olika symptom beroende på vilka organ som infekteras. Vanliga symtom inkluderar hudskador, ögoninflammation och svullnad, mag-tarmproblem och neurologiska symtom som yrsel, huvudvärk och domningar i kroppen. I allvarliga fall kan infektionen leda till livshotande komplikationer såsom hjärnhinneinflammation eller andningssvårigheter.

Användning av kryostat eller frysmikrotom, inställda på en temperatur av -20 grader C, för att erhålla ultratunna, frysta snitt av preparat för undersökning i mikroskop (vanligen elektronmikroskopering).

I medicinsk kontext refererar "eye" till det organ som uppfattar ljus, skuggor och bilder och ger oss synen. Ögat är ett komplext sensoriskt system som består av flera strukturer, inklusive cornea, iris, pupill, lins, glaskropp, näthinna och optisk nerv. Alla dessa strukturer arbetar tillsammans för att uppfatta och tolka det ljus som faller på näthinnan och skapa synsinnet. Ögat är ett av de viktigaste sinnena som ger oss möjlighet att interagera med vår omgivning och uppleva världen runt oss.

En visual prosthesis, även känd som en "artificiell syn", är ett medico-tekniskt hjälpmedel som syftar till att återställa synen delvis eller helt för personer med synskada eller blindhet. Detta uppnås genom att direkt stimulera den optiska nerven eller visuella cortex med hjälp av elektrisk signalering, ofta med hjälp av en implanterad apparat. Denna typ av teknik kan möjliggöra för personer med synskada att uppfatta ljus, kontrast och form, vilket i sin tur kan underlätta deras rörelse och interaktion med sin omgivning.

Genetic therapy, also known as gene therapy, is a medical discipline that involves the use of genetic material, such as DNA or RNA, to treat or prevent diseases. It typically involves introducing functional genes into cells in order to correct genetic defects or to provide a therapeutic benefit. This can be accomplished through various methods, including the use of viral vectors, naked DNA, or RNA interference techniques. The goal of genetic therapy is to restore normal function to cells or tissues that have been affected by genetic disorders or diseases, offering the potential to treat or cure conditions that are currently considered incurable.

Införande av funktionella (vanligen klonade) gener i celler. Olika sorters teknik och naturliga processer används för genöverföringen, som t ex cellhybridisering, liposomer eller mikrocellförmedlad genöverföring, elektroporering, kromosomförmedlad överföring, transfektion och genetisk transduktion. Genöverföring kan leda till såväl ombildade celler som organismer.

Leber Congenital Amaurosis (LCA) är en grupp med ärftliga sjukdomar som primärt påverkar det ljuskänsliga lagret (tapetum) i näthinnan och ger upphov till allvarlig synskada redan från födseln eller under de första levnadsåren. Sjukdomen orsakas vanligtvis av genetiska mutationer som stör produktionen eller funktionen hos proteiner som är viktiga för att fotoreceptorcellerna ska fungera korrekt. Symptomen på LCA kan inkludera nedsatt synskärpa, rörelseförändringar i ögat (nystagmus), överkänslighet för ljus (fotofobi) och oförmåga att följa föremål med blicken (oksynetisk sakad fiksation). I vissa fall kan LCA också leda till andra ögonproblem som katarakt, glaukom eller retinospongios.

Färgen på ögats iris (regnbågshinna).

Inflammation i koroidea (åderhinnan) med spridning till näthinnan, som blir svullen och opak. De inflammerade cellerna och exsudatet kan spränga igenom näthinnan och grumla glaskroppen.

Behandling med ljuskänslighetsalstrande preparat, invärtes eller utvärtres, och påföljande ljusexponering.

I en enkel mening kan 'protesimplantation' definieras som en medicinsk procedur där en konstgjord (konstruerad) protes utplaceras och fästes i kroppen för att ersätta eller stödja en defekt, skadad eller saknad del av kroppen. Detta kan gälla olika slags proteser såsom öronsnäckproteser, linsproteser, knä- eller höftproteser och så vidare. Protesimplantationen utförs vanligtvis under operation och syftet är att förbättra patientens funktion, rörelsefrihet och livskvalitet.

Mörkeradaptation är den fysiologiska process där ögat anpassar sig till mörka förhållanden, vilket leder till en ökad förmåga att uppfatta ljus och kontraster i lågljusmiljöer. Detta uppnås genom att pupillen dilateras (blir större) för att släppa in mer ljus, samt en kemisk process där det ljuskänsliga pigmentet rhodopsin i stavarna aktiveras och ökar sin respons på små mängder ljus.

Systematisk tömning av vätska eller var från sår, böld eller hålighet.

En trikarbocyaninfärg som används diagnostiskt för leverfunktionstester och vid mätning av blodvolym och hjärtkapacitet.

Propoxifen är ett starkt smärtstillande läkemedel som tillhör gruppen opioider och används för att lindra moderat till svår kronisk smärta. Det agerar genom att påverka centrala nervsystemet och minska sannolikheten för smärtimpulser att nå hjärnan. Propoxifen kan ges som tablett, injektion eller intravenös infusion och bör användas under en läkares övervakning på grund av riskerna för biverkningar och missbruk.

Salter och estrar av den med 10 kol försedda monokarboxylsyra-dekanosyran.

Cancersjukdom i ögonen.

Retinitis pigmentosa (RP) är en grupp genetiska sjukdomar som orsakas av skada på och förlust av fotopigmentceller (stavar och tappar) i näthinnan, vilket leder till nedsatt syn och eventuell blindhet. Symptomen kan inkludera nattblindhet, tunnel syn och en gradvis försämring av det centrala synfältet över tid. RP är vanligtvis ärvlig och finns i olika former med varierande symtom och svårighetsgrad.

Lindriga till svåra infektioner i ögat eller dess angränsande vävnader förorsakade av protozo- eller metazoparasiter.

Mätning av ljuset från fluorescein för undersökning av integriteten hos ögats olika gränsskikt. Metoden används för undersökning av blod-vätskebarriären, blod-näthinnebarriären, vätskeflöde, hornhinneepitelets genomsläpplighet och tårflödesdynamiken.

Djursjukdommar vars kliniska mekanismer är tillräckligt lika dem hos annan sjukdom hos människor för att de skall kunna tjäna som modell. Sjukdomen hos djuret kan antingen vara framkallad eller naturlig.

Oförmåga att se eller uppfatta synintryck. Tillståndet kan bero på ögonsjukdomar, synnervssjukdomar, defekt i synnervskorsningen, eller hjärnsjukdomar som påverkar synbanor eller nacklob.

I medicinsk kontext, betyder "opsiner" bakteriers förmåga att binda och svara på specifika molekyler i sin omgivning, som kallas opsinoner. Opsinoner är ofta proteiner eller peptider som utsöndras av värdorganismer (t.ex. människor) som en del av deras immunförsvar. När bakterierna binder till opsinonerna kan det leda till aktivering av specifika signaltransduktionsvägar inne i bakterien, vilket kan påverka bakteriens beteende och överlevnad. Exempel på sådana effekter kan vara att underlätta bakteriens förmåga att infektera värden eller att stimulera bakteriens produktion av toxiner.

"Telangiektasier är små, utdilaterade blodkärl med en diameter på upp till 1 mm, som ses vid ytan av huden eller slemhinnor. De orsakas av en abnormalt förgrenad kapillärvävnad och kan vara ett tecken på olika sjukdomar eller förekomma sporadiskt." (Läkartidningen)

Hereditary eye diseases, also known as genetic eye disorders, refer to conditions that affect the eyes and are passed down from parents to their offspring through changes (mutations) in their genes. These mutations can result in various abnormalities or dysfunctions in different parts of the eye, leading to visual impairment, discomfort, or even blindness.

Analoger och derivat av det grönfluorescerande proteinet från Aequorea victoria, vilka avger ljus (fluorescens) vid bestrålning med UV-ljus. De används i rapportgener i samband med genetisk teknik. Ett antal mutanter som avger ljus i andra färger eller är pH-känsliga har framställts.

En nål är ett smalt, spetsigt och skarp instrument, typiskt gjort av metall, som används för att injicera läkemedel eller dränera vätskor i kroppen under injektion eller infusion, att sticka igenom huden för att ta blodprov eller för att utföra akupunktur.

Hel eller partiell avsaknad av ögonlins i synfältet, av varje orsak utom efter kataraktextraktion. Afaki är vanligen medfödd eller ett resultat av linsförskjutning.

Rodopsin är ett ljuskänsligt protein i stavarna i näthinnan i ögat, som spelar en viktig roll i mörkerseendet. Det består av två delar: ett membranprotein vid namn opsin och ett kromofor, 11-cis-retinal, som är ljuskänsligt. När ljus absorberas av rodopsinet aktiveras det, vilket resulterar i en kaskad av händelser som slutligen leder till en nervimpuls som skickas till hjärnan och tolkas som syn. Rodopsin är ett exempel på ett G-proteinkopplat receptorprotein (GPCR).

Membran på näthinnans glaskroppsyta som uppkommer genom tillväxt hos en eller fler av tre näthinnebeståndsdelar: 1) fibrösa astrocyter, 2) fibrocyter och 3) näthinnans pigmentepitelceller. Lokalt avgränsade epiretinalmembran kan förekomma vid ögats bakre pol utan kliniska symtom eller med märkbar synförlust till följd av övertäckning, förvrängning eller avlossning av centralgropen. Epiretinalmembran kan orsaka kärlläckage och sekundära näthinneödem. Hos yngre individer tycks vissa membran höra till den normala utvecklingen. De flesta uppträder i samband med näthinnehål, tryckskador, näthinneinflammation eller efter ögonoperation. Syn. epiretinal glios.

Koagulering av vävnader med hjälp av laser. Denna typ av laser ger ett synligt ljus inom det gröna våglängdsområdet som absorberas selektivt av hemoglobin, vilket sålunda möjliggör tillslutning av blödande blodkärl.

Ett område med ca 1,5 millimeters diameter i den gula fläcken, där näthinnan är mycket tunn pga avtrappningen av alla skikt utom färgepitelskiktet. Det omfattar gropens sluttande sidor och ett fåtal perifera stavar. I mitten finns de koner som ger skärpeseendet och som var och en är förbunden med endast en gangliecell.

Material vars elektriska ledningsförmåga ligger mellan ledares och isolatorers. (Nationalencyklopedin)

Djurarten Oryctolagus cuniculus, av familjen Leporidae och ordningen Lagomorpha. Kaniner föds i hålor, utan päls, och med slutna ögon och öron. Kaniner har 22 kromosompar, medan harar har 24.

'Purinergic P2X Receptor Antagonists' are a class of pharmaceutical compounds that block the activation of P2X receptors, which are ligand-gated ion channels found in various tissues throughout the body. These receptors are activated by purinergic signaling molecules such as ATP and ADP, and play important roles in a variety of physiological processes, including neurotransmission, inflammation, and pain perception.

Retinal dystrophies are a group of genetic eye conditions that affect the retina, which is the light-sensitive tissue at the back of the eye. These conditions are characterized by progressive degeneration and death of photoreceptor cells in the retina, resulting in vision loss. The severity and progression of the condition can vary widely depending on the specific type of retinal dystrophy and the individual.

Utrymmet mellan celler, fyllt av vätska och amorfa och fibrösa ämnen.

Medel som härmar nervsignalöverföring genom att stimulera nikotinreceptorerna på autonoma postganglienervceller. Hit hör inte läkemedel som indirekt förstärker ganglieöverföringen genom att öka frisättandet eller bromsa nedbrytningen av acetylkolin eller genom icke-nikotineffekter på postganglienervceller, och heller inte ospecifika kolinerga agonister.

"Experimentelle Strahlenschäden beziehen sich auf die Schädigungen von Zellen, Gewebe oder Organismen, die durch kontrollierte Bestrahlungsexperimente in wissenschaftlichen Studien verursacht werden, mit dem Ziel, das Verständnis der biologischen Wirkungen ionisierender Strahlung zu verbessern und mögliche Auswirkungen auf menschliche Gesundheit abzuschätzen."

En av de två ljusmottagande celltyperna i näthinnan hos ryggradsdjur. I tapparna finns fotopigmentet i inbuktningar i det yttre cellsegmentets membran. Tapparna är mindre ljuskänsliga än stavar, men de ger synförmåga med bättre rymd- och tidsskärpa, och sammansättningen av signaler från tappar med olika pigment tillåter färgseende.

Ett släkte parasitära nematoder som kan förekomma hos däggdjur, inklusive människan. Människor infekteras antingen av larver som tränger genom huden eller genom förtäring av okokt fisk.

Kirurgiskt avlägsnande av ögongloben.

Ett intermediärt filamentprotein som endast förekommer i gliaceller eller celler av gliaursprung. Molekylvikten är 51 000.

Panoftalmit är en allvarlig infektion som drabbar alla delar av ögat, inklusive ögonvitan (konjunktiva), hornhinnan (cornea) och ögonvätskan (kamara). Den orsakas vanligtvis av bakterier eller svampar och kan leda till synnedsättning eller blindhet om den inte behandlas omedelbart. Symptomen på panoftalmit innefattar rödhet, smärta, ökad känslighet för ljus, sårbarhet, svullnad och nedsatt syn. Behandlingen består vanligtvis av intravenös antibiotika eller antimykotika, samt eventuellt kirurgiskt avlägsnande av död vävnad.

Skador på ögonen till följd av våld eller annan yttre påverkan. Hit hör både ytliga skador och inre ögonskador.

Små, sfäriska partiklar av enhetlig, mikrometerstor storlek, som ofta ofta används som bärare av radioisotoper eller olika sorters reagenter som markörer.

Vitelliform Macular Dystrophy är en genetisk sjukdom som orsakar nedsatt syn eller blindhet i central seende område (makulan) i ögat. Sjukdomen beror på en defekt i genen som kodar för ett protein som behövs för att underhålla normal funktion hos celler i gula fläcken, en del av retinan i ögat.

"C57BL mice" är en specifik stam av möss som används inom forskning. De är så kallade inbredda möss, vilket betyder att de har en mycket konsekvent genetisk bakgrund eftersom de härstammar från en enda individ och har förökat sig genom systerskötsel under många generationer. Detta gör att deras egenskaper är väldigt repeterbara, vilket är användbart inom experimentell forskning. C57BL-stammen är känd för sin robusta hälsa och långa livslängd jämfört med andra mössstammar. De används ofta inom olika områden av biomedicinsk forskning, till exempel cancer-, neurologi- och immunologiforskning.

Medel och endogena substanser som motverkar nybildning av blodkärl.

Geografisk atrofi (GA) är en progressiv ögonsjukdom som orsakas av åldersrelaterad makuladegeneration (AMD). Det kännetecknas av en tydlig, cirkulär eller oregelbunden förtunning av centrala retinan i ögat, vanligen med en diameter större än 175 mumler. GA drabbar det yttre av näthinnan (retinan) och leder till en alltmer uttalad förstörelse av fotoreceptorcellerna och den underliggande pigmentepitelcellen i ögats makula, som är ansvarig för central synen.

"BN råttor, även kända som Biomedical Research Modification of NIH Swiss Strains, är en inavlad musstock som används inom biomedicinsk forskning. Denna specifika strain har selektivt avlats för att underhålla en relativt konstant genetisk bakgrund och minska individuella variationer, vilket gör dem till ett pålitligt forskningsdjur."

En vätskefylld del av ögat som framtill gränsar mot hornhinnan och en del av sklera, baktill mot en del av strålkroppen, iris och den genom pupillen synliga delen av ögonlinsen.

Näthinneneuroner, även kända som ganglionceller, är neuron i det retinala ganglioncellskiktet i ögat som samlar information från fotoreceptorcellerna via bipolära celler och skickar visuell information till hjärnan via optisk nerv. De är involverade i första steget av synsinnet och svarar på specifika aspekter av synfältet, såsom rörelse, kontraster och form.

Inflammation i hela eller del av druvhinnan, ögats mellersta, kärlförande hinna, vanligtvis med spridning till de övriga hinnorna (senhinnan, hornhinnan och näthinnan).

Gentransduktion är ett genetiskt fenomen där en defekt sammanblandas med en fungerande gen genom infektion med en bakteriofag (ett virus som infekterar bakterier). Detta sker när bakteriofagen integrerar sin egen DNA i bakteriens kromosom, vilket följs av ett överföring av den fungerande genen till den defekta genen under en efterföljande cykel av celldelning. Detta kan resultera i att den tidigare defekta cellen nu innehåller en fungerande kopia av genen.

Phaeohyphomycosis är en infektionssjukdom orsakad av svampar som innehåller melanin, ett pigment som ger svamparna deras bruna till svarta färg. Infektionen kan drabba huden, slemhinnor eller inre organ och uppstår vanligen vid nedsatt immunförsvar. Symptomen varierar beroende på vilket organ som är infekterat, men kan inkludera rodnad, svullnad, smärta och sårbildning. Behandlingen består av antimykotiska läkemedel och i vissa fall kirurgiskt avlägsnande av infektionen.

Utsippring av diagnosmedel eller terapeutiska preparat från det kärl de tillförts till omgivande vävnader eller hålrum.

Det område av det elektromagnetiska spektret som det mänskliga ögat är känsligt för. Ljusets våglängd ligger mellan 400 och 800 nanometer, dvs mellan de ultravioletta och infraröda frekvenserna.

I medicinsk kontext, betyder "transgener" att en persons genderidentitet eller genderuttryck inte stämmer överens med deras biologiska kön vid födseln. Termen används ofta för att beskriva personer som är transsexuella eller transgendera. Det är viktigt att notera att det finns en mängd olika sätt att vara transgender och att alla transpersoner inte identifierar sig som transsexuella.

En optisk källa som sänder ut fotoner i en sammanhållen stråle. "Light Amplification by Stimulated Emission of Radiation" (LASER) åstadkoms med hjälp av apparater som omformar ljus av olika våglängder till en enda intensiv och nästan icke-divergerande stråle av monokromatiskt ljus. Lasrar verkar inom det synliga, infraröda eller ultravioletta, frekvensområdet. De kan utveckla enorm hetta och energi vid korta fokallängder och används inom kirurgi, för diagnos och i fysiologiska studier. Lågenergilasrar, som avger ljus och inte hetta, har kommit till användning för sårläkning och smärtbehandling.

"Proteaser und implantat är två olika typer av medically inserted or surgically placed devices, where proteaser är en grupp enzymer som bryter ner proteiner i kroppen, medan ett implantat är en främmande substans eller enhet som placeras kirurgiskt in i kroppen för att ersätta eller stödja en struktur eller funktion."

Cytosinnukleotider som har deoxiribos som sockerdel.

Osteom är en benign (godartad) tumör som utgår från benvävnaden. Den består av vävnad som liknar den normala benvävnaden och kan vara av varying storlek. Osteomer tenderar att växa långsamt och orsakar vanligtvis inga smärtor eller andra symtom, men om de växer tillräckligt stora kan de leda till funktionshinder eller kännetecken som en utbuktning under huden. Osteomer är oftast asymptomatiska och upptäcks ofta av slump genom röntgenundersökningar som görs av andra anledningar. Behandlingen för osteom innebär vanligtvis observation eller kirurgiskt avlägsnande om tumören orsakar symtom eller är estetiskt störande.

Long-Evans rats are a specific strain of outbred albino laboratory rats, commonly used in biomedical research due to their docile and friendly nature, as well as their relatively large size and ease of handling compared to other rat strains. They were originally developed in the 1940s by William Long and Grace Evans at the University of Wisconsin-Madison. The Long-Evans rat strain is often used in studies related to neuroscience, psychology, pharmacology, toxicology, and nutrition, among others.

"Vaskulär endotelcellstillväxtfaktor A (VEGF-A) är ett protein som stimulerar angiogenes, det vill säga tillväxten och differentieringen av nya blodkärl, genom att verka på vaskulära endotelceller. Det uttrycks i högre grad under fysiologiska och patologiska tillstånd som kräver ökat blodflöde, såsom embryonal utveckling, wound healing och cancer."

Framställning av föremål i starkt förminskad skala.

Läkardefinition: Laserterapi är användning av laserstrålar för att behandla olika medicinska tillstånd, genom att fokusera energin från laserljuset på ett specifikt mål i kroppen. Detta kan hjälpa till att stimulera celltillväxt och regeneration, reducera inflammation och smärta samt eliminera skadade vävnader eller patogener. Exempel på användningsområden inkluderar hudbehandlingar, ögonkirurgi, smärtlindring och cancerbehandling.

Intagning eller uppsugning av gasformiga eller flytande ämnen, ljus eller värme. Metabolisk absorption av näringsämnen, kemikalier och läkemedel i mikroorganismer, vävnader och organ.

De främsta delen av ögats druvhinna (uvea), vilken skiljer den främre ögonkammaren från den bakre. Den består av två skikt: stromat (bindvävsskikt) och färgepitelet. Färgen på regnbågshinnan beror på mängden melanin i bindvävsskiktet vid reflektion från det färgade epitelskiktet

Näthinnetumörer är onkologiska tillstånd som kännetecknas av abnormalt celldelning och vävnadsutveckling i näthinnan, den tunna skiva som bildar baksidan av ögat och innehåller ljuskänsliga celler som uppfattar synintryck. Dessa tumörer kan vara godartade (benigna) eller elakartade (maligna), och deras orsaker kan variera från genetiska störningar till exponering för vissa miljöfaktorer. Symptomen på näthinnetumörer kan inkludera synförändringar, flytande eller fasta synfel, skuggor i synfältet och smärta i ögat. Behandlingen beror på typen och storleken på tumören, men kan omfatta kirurgi, strålbehandling och systemisk medicinsk behandling.

Mikroskopering av prov färgade med fluorescent färgämne (vanligen fluoresceinisotiocyanat) eller av naturligt fluorescerande material, vilka avger ljus vid belysning med UV- eller blått ljus. Vid immunfluorescensmikroskopi utnyttjas antikroppar märkta med fluorescent färg.

En art apor av släktet Macaca som lever kustnära vid åar och i mangroveträsk på främst öarna kring Malackahalvön.

Nedfrysning som kirurgisk teknik för att förstöra eller avlägsna vävnad.

Ett 48-Kd-protein i den yttre delen av näthinnestavarna och en av komponenterna i ljusöverföringen. Det undertrycker aktivering av G-protein genom att binda till fosforylerat fotolyserat rodopsin. Arr estin kan framkalla experimentell autoimmun uveit efter injektion i laboratoriedjur.

Bestämning av antalet celler av en viss sort, vanligen mätt per enhetsvolym av ett prov.

Elektriska ledare, genom vilka elektrisk ström tillförs eller lämnar ett medium. Elektroder som anbringas kirurgiskt kallas implanterade eller implanterbara.

Monoclonal humanized antibodies are laboratory-produced proteins that mimic the immune system's ability to detect and neutralize foreign substances like bacteria and viruses. They are called "monoclonal" because they are identical copies of a single parent cell, and "humanized" because they incorporate elements of human immunity into their structure. These antibodies are engineered to bind specifically to a particular target, or antigen, making them valuable tools in the diagnosis and treatment of various diseases, including cancer and autoimmune disorders.

En medicinsk definition av en 'pupill' är den cirkulära, svarta öppningen i mitten av regnbågshinnan (iris) i ett öga, som regulerar mängden ljus som kommer in i ögat.

Stamcellstransplantation (SCT) är en medicinsk behandlingsmetod som innebär att man överför stamceller från en donator till en mottagare, med syfte att ersätta skadade eller funktionshindrade celler i mottagarens kropp. Stamceller är grundläggande celler som har potentialen att utvecklas och differensieras till olika typer av celler i kroppen, såsom blodceller, leverceller, hjärnceller med mera.

Metoder och förfaringssätt för diagnostisering av ögonsjukdomar och synstörningar.

I en enskild medicinsk betydelse refererar "syn" till förmågan att se och tolka visuella stimuli, vilket är möjligt genom samverkan mellan ögats optiska system och hjärnans visuala cortex. Syn innebär att tolka ljus och skuggor som bilder och ger oss information om vår omgivning, såsom form, storlek, färg och rörelse av objekt.

Fluorescerande markör som kan binda till vävnader och proteiner och som används vid fluorescerande antikroppsfärgning och i protein- och aminosyrabindningsteknik.

En in situ-metod för att upptäcka DNA-områden som stubbats vid apoptos. Terminalt deoxinukleotidyltransferas används för att binda märkt dUTP, på ett malloberoende sätt, till 3-prim OH-ändarna på enkel- eller dubbelsträngat DNA. Denna s k TUNEL-metoden markerar apoptos i enskilda celler, vilket gör den känsligare än agarosgelelektrofores för analys av DNA-fragmentering.

Proteiner som är delaktiga i ljusalstringsfenomen hos livsformer, vari ingår bl a enzymatiska och icke-enzymatiska system, med eller utan närvaro av syre eller kofaktorer.

Enstaka uppträdande, elakartade tumörer som består av atypiska och patologiska mastceller utan sytemiskt engagemang. Tumören orsakar lokal, destruktiv tillväxt i andra organ än hud och benmärg.

Den tredje typen gliaceller, jämte astrocyter och oligodendrocyter (som tillsammans bildar makroglia). Mikroglia varierar i utseende, beroende på utvecklingsstadium, funktionssätt och anatomiskt läge. Till subtyper hör förgrenade, perivaskulära, amöboida, vilande och aktiverade. Mikroglia har en uppenbar förmåga till fagocytos och spelar en viktig roll i det breda spektret av nervsjukdomar. De antas även ha andra roller, t ex en sekretorisk roll (utsöndring av cytokiner och nervtillväxtfaktorer); i immunnologiska processer (presentation av antigener), samt i utveckling och omformning av det centrala nervsystemet.

En patologisk process som utgörs av tillväxt av blodkärl i onormal vävnad eller på onormala platser.

Neuroglia, eller neurogliaceller, är stödjevävnad i centrala nervsystemet (hjärnan och ryggmärgen) och perifera nervsystemet. De utgör ungefär hälften av volymen i centrala nervsystemet och har flera viktiga funktioner, såsom att ge strukturellt stöd till neuronerna, skydda dem från skada, reglera ionbalansen, underhålla homeostasen i extracellulärt utrymme, och bidra till signaltransduktion genom att modulera elektriska impulser och utöva synaptisk plasticitet. Det finns olika typer av neuroglia, inklusive astrocyter, oligodendrocyter, ependymceller och mikrogliaceller, som alla har specifika funktioner och egenskaper.

Mätning av medelamplituden för den vilopotential som uppstår mellan hornhinna och näthinna vid ljus- och mörkeranpassning medan ögonen vrids en standardvinkel mot höger och vänster. Spänningsökningen vid ljusanpassning används för bedömning av tillståndet hos näthinnepigmentepitelet.

Retinopati (näthinnesjukdom) som har samband med diabetes mellitus och som kan vara antingen av bakgrundstyp, kännetecknad av fortskridande mikroaneurysm, punktformiga makulaödem i näthinnan, eller av proliferativ typ, med nybildning av blodkärl i näthinnan och papillen vilka kan nå in i glaskroppen, utbredning av fibrös vävnad, glaskroppsblödning och närhinneavlossning.

Porphyriner är en grupp sjukdomar som orsakas av störningar i produktionen av porfyriner, organiska molekyler som ingår i vissa biologiskt viktiga ämnen, till exempel hemgruppen i hemoglobin. Porfyri kan ge upphov till symtom som hudskador, mag-tarmproblem och neurologiska symptom som svaga muskler, sömnsjuka och psykiatriska besvär. Sjukdomen kan vara ärftlig eller utlösas av vissa miljöfaktorer, till exempel alkohol och vissa läkemedel.

Retinoblastom är en ovanlig cancerform som utvecklas i det del av ögat som kallas näthinnan (retina). Den drabbar främst barn under 5 års ålder och är den vanligaste ögoncancerformen hos barn. Symptomen på Retinoblastom kan inkludera en oförklarlig pupillförändring, där pupillen ser vit ut i mitten istället för svart, en oförklarlig ögonenfladnad eller rörelse, eller en oförklarlig rodnad eller inflammation kring ögat. Retinoblastom behandlas vanligen med kirurgi, strålbehandling och/eller systemisk behandling med kemoterapi beroende på cancerutbredning och allvarlighetsgrad.

Elektroder med ytterst tunn spets, som används i en elklämma eller annan apparat för att stimulera eller mäta bioelektriska potentialer hos enstaka celler, antingen i cellern eller utanför.

Preparat som är farmakologiskt inaktiva, men som vid exponering för ultraviolett strålning eller solljus omvandlas till en aktiv metabolit, som ger en för den sjuka vävnaden gynnsam reaktion. Dessa medel kan ges lokalt eller systemiskt och har använts för behandling av psoriasis och olika typer av tumörer.

Rhodopsin, även känt som det visuella purpurproteinet, är ett ljuskänsligt protein i stavarna i näthinnan i djurs ögon, som möjliggör mörkerseende genom att underlätta nattvila och skuggbildning. Det är en typ av G-kopplad receptor som aktiveras vid exponering för ljus och initierar en signaltransduktionsväg som leder till en elektrokemisk respons i ögat. Rodopsinet består av två huvudkomponenter: ett protein, opsin, och ett kromofor, retinal, som är bunden till opsinet. När ljus absorberas av retinalet sker en konformationsförändring som orsakar aktivering av rhodopsinet och startar en biokemisk kaskad som leder till synen.

Livsdugligheten hos en cell, kännetecknad av förmågan till vissa funktioner, så som ämnesomsättning, tillväxt, reproduktion, reaktion på stimuli och anpassning.

En ljusmikroskopteknik där endast en punkt belyses och undersöks åt gången. En bild byggs upp genom att objektet skannas punkt för punkt. Ljuskällan kan vara av konventionell typ, eller laser eller UV-ljus.

I medicinen refererar "adhesivitet" till den förmågan hos ett material, vanligtvis ett särskilt band eller lim, att hålla fast vid ett underlag och behålla sin integritet när det utsätts för mekanisk påfrestning. Det används ofta i kirurgiska procedurer för att fästa tygvävnader eller läkemedelsdoseringar på specifika platser i kroppen.

A Retinal Photoreceptor Cell Outer Segment (OS) refers to the part of the photoreceptor cell in the retina of the eye that is responsible for absorbing light and initiating the process of vision. The OS contains stacks of disc-shaped membranes filled with the visual pigment, which undergoes a chemical change when struck by light, triggering electrical signals that are transmitted to the brain via the optic nerve. These signals ultimately result in the perception of visual images. Damage or degeneration of the photoreceptor OS can lead to vision loss and various retinal diseases, such as age-related macular degeneration and retinitis pigmentosa.

Purinergic P2Y2 receptors are a type of G-protein coupled receptor that bind to and are activated by extracellular nucleotides such as ATP and UTP. They play a role in various physiological processes, including regulation of inflammation, wound healing, and fluid secretion. These receptors have been found to be widely expressed in various tissues, including the respiratory, gastrointestinal, and urinary tracts, as well as the skin and central nervous system. They are also known to be involved in the development of certain diseases such as cancer and fibrosis.

I en enda mening kan sclera definieras som den vita, bakre, opaka delen av ögat hos däggdjur, inklusive människor, som skyddar det inre ögat och ger struktur till det.

Slemhinnan som täcker ögonlockens insida och den främre delen av ögonglobens senhinna (sklera).

Retinolbindande protein (RBP) är ett specifikt transportprotein som binder sig till och transporterar retinol, också känt som vitamin A-aldehyd, i kroppen. Retinol är en form av vitamin A som är viktigt för synen, celltillväxten och hudens hälsa. RBP är syntetiserat i levern och transporteras sedan via blodomloppet till målceller i olika delar av kroppen.

Den fenotyp som en gen eller gener uttrycker genom de processer som kallas gentranskription och gentranslation.

N-(1-oxobutyl)-cykliskt 3',5'-(vätefosfat)-2'-butanoatguanosin. Ett derivat av cykliskt GMP. Det har större motstånd mot extracellulärt och intracellulärt fosfodiesteras än cykliskt GMP.

Behandling med elektrisk ström utan att märkbar hetta utvecklas. Hit hör elektrisk stimulering av nerver och muskler, ström genom kroppen eller stötvis behandling med svag ström för att höja smärttröskeln i huden.

'Synstörningar' är ett samlingsbegrepp för varierande problem med synen som kan orsakas av olika faktorer, inklusive åldrande, skador, sjukdomar eller genetiska störningar, och som kan resultera i nedsatt förmåga att uppfatta, tolka och agera på visuell information.

Musstammar, hos vars individer vissa gener inaktiverats, eller slagits ut. Utslagningen åstadkoms genom att man med hjälp av rekombinant DNA-teknik ändrar den normala DNA-sekvensen hos den gen som är föremål för studier, för att förhindra syntes av normala genprodukter. Klonade celler med lyckad DNA-förändring injiceras sedan i musembryon för framställning av chimärer. De chimära mössen avlas därefter för att ge en stam där alla celler i varje mus innehåller den brutna genen. Knockout-möss används i experimentella djurmodeller av sjukdomar och för att klarlägga geners funktioner.

Flytande, perfluorinerade kolföreningar som kan innehålla en heteroatom, som t ex kväve, syre eller svavel, men inte annan halogen eller väte. Hit hör fluorkarbonemulsioner och blodersättningsprodukter av fluorkarboner.

En familj av icke-höljeförsedda virus som infekterar däggdjur (Mastadenovirus) och fåglar (Aviadenovirus). Infektionerna kan vara symtomfria eller ge upphov till en rad sjukdomar.

Vätskeansamling i ytterskiktet av gula fläcken mitt på näthinnan. Cystliknande blåsor bildas, vilka kan orsaka makulär depression eller hål.

En omvänd transkriptaspolymerasekedjereaktion (RT-PCR) är en molekylärbiologisk metod som används för att kopiera komplementär DNA (cDNA) från ett given RNA-molekyl, vilket möjliggör dess detektering och analys.

Studier inriktade på att följa utvecklingen eller utfallet av t ex exponering, metoder, effekter av åtgärder, eller förekomst av någon sjukdom hos enskilda individer eller grupper.

Histokemiskt påvisande av immunreaktiva ämnen med hjälp av märkta antikroppar.

"Tidsfaktorer" refererar inom medicinen till de aspekter av tiden som kan spela in på en persons hälsa, sjukdomsutveckling eller svar på behandling. Detta kan omfatta sådant som tidpunkt för exponering för en skada eller en infektion, tid som har gått sedan symtom uppstod, eller den tid det tar för en behandling att verka. Tidsfaktorer kan vara av avgörande betydelse för att ställa diagnoser, planera behandlingar och förutse prognoser.

Kemiska ämnen som används för färgning av andra material. Färgningen kan vara tillfällig eller permanent. Färger kan också användas i läkemedel och som reagentia eller reaktionsindikatorer inom medicin och forskning.

"Vimentin är ett typiskt intermediärt filamentprotein som uttrycks i mesenchymala celler, inklusive fibroblaster, endotelceller och glatta muskelceller. Det spelar en viktig roll i att ge struktur och integritet till cellens cytoskelett."

Blot-metod för identifiering av proteiner eller peptider som separerats med elektrofores och överförts till nitrocellulosastrimlor och sedan påvisas med hjälp av radioistopmärkta antikroppar.

Enskilda preparat som innehåller ett eller flera aktiva medel för samtidig administrering som fast dosblandning. Begreppet skall särskiljas från kombinationsterapi, som innebär att två eller flera läkemedel ges var för sig för att en kombinerad effekt skall erhållas.

Celler som drivs fram in vitro i odlingsmedia som främjar deras tillväxt. Odlade celler används bl a för studier av utveckling, morfologi, metaboliska, fysiologiska och genetiska processer.

G-protein-coupled receptor kinase 1 (GRK1) är ett enzym som desensiterar G-protein-kopplade receptorer genom att fosforylera deras aktiveringslösa former. Detta leder till att bindningen av arrestiner sker, vilket förhindrar ytterligare signalering och möjliggör internalisering av receptorerna. GRK1 är specifikt involverat i synprocessen genom att reglera rhodopsins aktivitet i retinan i ögat.

"Retrospective studies" are observational research designs that involve analyzing existing data or medical records to draw conclusions about prior events or exposures and their associated health outcomes.

Immunologiska analysmetoder baserade på bruk av: 1) enzym-antikroppkonjugat; 2) enzym-antigenkonjugat; 3) antienzymantikroppar med efterföljande homologt enzym; 4) enzym-antienzymkomplex. Dessa används i histologiskt arbete för att synliggöra eller märka vävnadsprov.

Ytantigener som uttrycks på myeloidceller tillhörande granulocyt-monocyt-histiocytserien under differentieringen. Deras reaktioner i normala och elakartade myelomonocytiska celler kan användas för att identifiera och klassificera leukemier och lymfom hos människa.

Ett urindrivande medel och ett hjälpmedel för njurfunktionsdiagnos som är besläktat med sorbitol. Det har lågt energivärde, då det elimineras från kroppen innan det hunnit metaboliseras. Det kan användas för behandling av oliguri i samband med njursvikt eller andra fall av otillräcklig njurfunktion, och har använts för bestämning av glomerulär filtrationshastighet. Mannitol används även ofta som verktyg i cellbiologiska studier, för att reglera osmolaritet.

En enkelkedjad polypeptidtillväxtfaktor som spelar en betydande roll i sårläkningsprocessen och som sätter igång angiogenes (kärlbildning). Hos människa finns det flera olika typer av proteinet, varierande i storlek från 18 - 24 kD, beroende på olika startpunkter inom fgf-2-genen. Det har 55% aminosyrarestöverensstämmelse med fibroblasttillväxtfaktor 1 och en starkt heparinbindande effekt. Tillväxtfaktorn är en mycket kraftfull inducerare av DNA-syntes i en mångfald celltyper av mesoderm- och neuroektodermursprung. Den kallades från början basisk fibroblasttillväxtfaktor pga sina kemiska egenskaper och för at skiljas från sur fibroblasttillväxtfaktor (fibroblasttillväxtfaktor 1). Syn. fibroblasttillväxtfaktor, basisk.

Retinal ganglion cells are a type of neuron located in the inner layer of the retina, the light-sensitive tissue that lines the back of the eye. These cells receive visual information from other cells in the retina and transmit it to the brain via the optic nerve. They play a critical role in processing and transmitting visual signals, including detecting contrast, motion, and color. Damage to retinal ganglion cells can lead to vision loss or impairment, as seen in conditions such as glaucoma and optic neuritis.

Visuell eller fotografisk mikroskopi, där elektronstrålar (med våglängder tusentals gånger kortare än synligt ljus) används i stället för ljus, vilket ger avsevärt större förstoring. Elektronernas interaktion med preparaten ger upplysning om preparatens finstruktur. Vid transmissionselektronmikroskopi ger elektronernas reaktioner under passage genom ett mycket tunt preparat upphov till en bild. Vid svepelektronmikroskopi faller en elektronstråle snett mot preparatytan, och av reaktionerna ovan ytan alstras en bild. Elektronmikroskopi förkortas ofta EM.

En teknik för att med hjälp av elektriska stötar, med en intensitet av flera kilovolt per cm och mikrosekunders till millisekunders varaktighet, åstadkomma tillfällig förlust av cellmembraners semipermeabilitet. Därvid uppstår jonläckage och utflöde av metaboliter, samt ökat upptag i cellen av t ex läkemedel, sondmolekyler och DNA. Speciella tillämpningar av elektroporteknik kan gälla införande av plasmider eller främmande DNA i levande celler för transfektion, sammansmältning av celler för hybridomutveckling, samt implantering av proteiner i cellmembran.

Vaskuläre endotelcellstillväxtfaktorer (VEGF) är en grupp signalsubstanser som stimulerar angiogenes, det vill säga tillväxten av nya blodkärl från befintliga. De verkar främst på vaskulära endotelceller och spelar därför en central roll i patofysiologiska processer som exempelvis tumörväxt, diabetesrelaterade komplikationer och åderbrist.

En medicinsk definition av 'synnerv' (optisk nerv) är: Den nerv som för transporterar synsinnet från ögat till hjärnan, bestående av ganglioncellernas axoner inbundna i en nerversträng.

Huskatten Felis catus, tillhörande rovdjursfamiljen Felidae, med mer än 30 stammar. Huskatten härstammar i första hand från vildkatten i Afrika och Sydvästasien. Katter anses ha funnits i palestinska samhällen så tidigt som för 7 000 år sedan, men det var i Egypten för ca 4 000 år sedan som tamkatten blev en mer allmän företeelse.

"Den övre kullen", en upphöjning på baksidan mitthjärnan som har en viktig funktion i synbanan.

Teknik för bevarande eller odling av djurceller in vitro. Den avser cellkulturer av dispergerade celler hämtade från ursprungsvävnad, från primär odling, eller från någon cellinje eller cellstam genom enzymatiskt, mekaniskt eller kemiskt avskiljande.

Egenskapen hos ett ämne att lysa under bestrålning. Den avgivna strålningen är vanligtvis av längre våglängd än den infallande (eller absorberade), t ex kan ett ämne som bestrålas med osynligt ljus avge synligt ljus. Röntgenfluorescens används för diagnostiska ändamål.

'Purinergic P2 receptor agonists' are substances that bind and activate purinergic P2 receptors, which are a type of cell surface receptor that respond to extracellular nucleotides such as ATP and ADP. These agents are used in medical research and therapy to stimulate various physiological responses, including smooth muscle contraction, platelet aggregation, and neurotransmission, depending on the specific P2 receptor subtype they target.

Proteiner som transporterar specifika ämnen i blodet eller genom cellväggar.

Dessa är lösliga mitogen som utsöndras från ett flertal organ. Faktorerna utgörs av en blandning av två polypeptidenkelkedjor med heparinaffinitet.. Molekylvikten är organ- och artberoende. De har mitogena och kemotaktiska effekter och stimulerar endotelceller till att växa och syntetisera DNA. De är besläktade med såväl basiska som sura fibroblastväxtfaktorer, men har andra aminosyrasekvenser.

En klass fibrösa proteiner eller skleroproteiner av betydelse både som strukturproteiner och för studiet av proteinsammansättning. Denna proteintyp utgör huvudbeståndsdelen av epidermis, hår, naglar, hornvävnad och den organiska grundmassan i tandemalj. Två huvudformer har beskrivits: alfakeratin, vars peptidstomme bildar en alfahelix (högerspiral), och betakeratin, vars stomme har en sicksack- eller veckad struktur.

Möss med muterade gener som uttrycks som phenotyper hos djuren.

A "Rod Cell Outer Segment" is a specialized structure in the retina of the eye that contains stacks of disc-shaped membranes filled with photopigments, specifically rhodopsin. This region is primarily responsible for capturing and processing light, enabling vision in low-light conditions or at night.

Motståndskraft mot främmande mikroorganismers intrång eller patogena effekter, eller mot giftverkan av antigena ämnen.

"RNA (Ribonucleic acid) är ett ensträngat nucleotidmolekylt som fungerar som genetisk budbärare i celler, transportierande genetisk information från DNA till ribosomer under protein syntesprocessen."

Genetisk enhet bestående av tre strukturella gener, en operator och en reglergen. Reglergenen styr syntesen av de tre strukturella generna för beta-galaktosidas, beta-galaktosidpermeas (som medverkar till laktosomsättningen) och beta-tiogalaktosidacetyltransferas.

"Apoptosis-inducing factor (AIF) is a protein that, when released from the mitochondria, plays a role in programmed cell death, or apoptosis. AIF contributes to the DNA fragmentation and chromatin condensation that are characteristic of apoptotic cells."

En immunanalysmetod som utnyttjar en antikropp med enzymmarkör, t ex pepparrotsperoxidas. Då antingen enzymet eller antikroppen binds till ett adsorberande substrat behåller båda sin biologiska aktivitet. Förändringen i enzymaktivitet till följd av enzym-antikropp-antigenreaktionen är proportionell mot mängden antigen och kan mätas med spektrofotometri eller med blotta ögat. Det har utvecklats många varianter av metoden. Syn. ELISA.