Krig som förs med bruk av kärnvapen.

Förhållandet mellan en given stråldos och organismens eller vävnadens gensvar på strålningen.

"Strålningsskador är skador på levande vävnad orsakade av exponering för joniserande strålning, vilket kan leda till cellskada, genetisk mutation och potentialen för onkogenesis beroende på dos, typ och tid över vilken exponeringen sker."

En stråldos är ett mått på den mängd ioniserande strålning som absorberas av ett material och uttrycks vanligtvis i grå (Gy), vilket är definierat som en energimängd på 1 Joule per kilogram.

"Strålningseffekter" refererer til de skader eller fysiologiske forstyrrelser, som kan opstå som følge af eksponering for ioniserende stråling, såsom røntgenstråling og radioaktivt nedfald. Disse effekter kan variere alt efter størrelsen og varigheden af stråle dosen, samt hvordan kroppen udsættes for strålingen. Strålningseffekter kan være akutte, med symptomer som opstår hurtigt efter eksponering, eller kroniske, med symptomer som udvikler sig over en længere periode. Akutte effekter kan inkludere hudskader, sygdomme i blodet og forstyrrelser af det centrale nervesystem, mens kroniske effekter kan inkludere øget risiko for kræft og arvelige skader.

Tumörer som orsakas av strålning är abnorma massor av celler som har skadats och muterats till att växa och dela sig oregelbundet, främst på grund av exponering för joniserande strålning.

Joniserande strålning är en form av elektromagnetisk strålning eller subatomiska partikelstrålning som har tillräckligt hög energimängd för att frisätta elektroner från atomkärnor eller molekyler, vilket orsakar jonisering och kemiska reaktioner i livsviktiga biologiska material.

"Experimentelle Strahlenschäden beziehen sich auf die Schädigungen von Zellen, Gewebe oder Organismen, die durch kontrollierte Bestrahlungsexperimente in wissenschaftlichen Studien verursacht werden, mit dem Ziel, das Verständnis der biologischen Wirkungen ionisierender Strahlung zu verbessern und mögliche Auswirkungen auf menschliche Gesundheit abzuschätzen."

Elektromagnetisk, joniserande högenergistrålning med kortare våglängd än röntgenstrålar och med stor genomträngningsförmåga. Strålningen avges vid kärnsönderfall, vanligtvis mellan 0.01 och 10 MeV.

Strålningsgenetik är ett område inom genetiken som studerar effekterna av joniserande strålning på arvsmassan, inklusive mutationsfrekvens, mutationstyp och mekanismer för DNA-skada och reparation.

En medicinsk definition av "kärnvapen" är: En typ av vapen som utnyttjar kärnreaktioner eller kedjereaktioner av kärnsplittning och/eller kärnfusion för att generera enorma mängder explosionell energi, ofta i samband med en mycket stark blastvåg, höga temperaturer och intensiv joniserande strålning. Kärnvapenexplosioner kan orsaka omfattande skador och dödlighet hos människor, samt allvarliga miljö- och hälsoproblem som radioaktivt nedfall och långsiktig strålningspåverkan.

Strålsensibiliserande medel är en farmakologisk term som refererar till en substans som, när den exponeras för joniserande strålning, ökar den efterföljande skadan eller effekten av strålningen på levande vävnad. Dessa medel kan antingen öka cellens sårbarhet genom att hindra reparationen av strålningsskador eller öka direkt skadan genom att producera ytterligare fria radikaler när de utsätts för strålning.

"Strålbehandling, eller radioterapi, är användning av joniserande strålning för att eliminera, hämma eller störa celldelningen i sjukdomar, oftast cancer."

Strålskyddsmedel, även känt som radioskyddsmedel eller radioprotektiva medel, är en substans eller en agent som används för att minska exponeringen och skadan av levande vävnad från joniserande strålning.

"Strålningstolerans refererar till den maximala exponeringen av joniserande strålning som anses säker för människor under specifika omständigheter, utan att det föreligger en signifikant risk för onkologiska eller icke-onkologiska hälsoproblem."

I en enda mening kan 'bystander-effekt' inom medicin definieras som ett fenomen där närvaron av oskyddade, oskadliga celler eller molekyler i närheten av skadliga stimuli påverkas negativt, vilket kan leda till skada eller död av de oskyddade cellerna. Detta fenomen har observerats inom flera områden inom medicinen, såsom strålbehandling och cancerterapi, där biverkningarna orsakas av att skyddade celler drabbas av behandlingens skadliga effekter.

"Röntgenstrålning är en form av ioniserande elektromagnetisk strålning med korta våglängder, vanligtvis mellan 0,01 och 0,1 nanometer, använd i medicinen för att generera bilder av inre strukturer hos kroppen genom att passera igenom olika typer av vävnad med varierande densitet."

I medicinsk kontext kan "survival" ofta definieras som den tid från att en individ diagnostiserats med en viss sjukdom eller mottagit en viss behandling till att individen avlider eller slutar ingås i ett forskningsstudie. Detta uttrycks vanligtvis i tidsenheter som dagar, veckor, månader eller år. Survival kan också delas upp i "overall survival" (OS), som mäter tiden från diagnos till död av vilka cause som helst, och "disease-specific survival" (DSS), som mäter tiden från diagnos till död orsakad av den specifika sjukdomen.

Monarki i Ostasien, bestående av en öräcka mellan norra Stilla havet och Japanska sjön. Landets yta är 377 835 km2, och folkmängden är 127 417 244 invånare (juli 2005). Huvudstaden är Tokyo.

Strålning är en allmän term för energi som utsänds i form av elektromagnetisk strålning eller partikelstrålning, och kan vara naturligt förekommande eller skapad av mänsklig aktivitet.

Radiation protection, also known as radiological protection, is the science and practice of protecting people and the environment from harmful ionizing radiation exposure while allowing for the beneficial uses of radiation in medicine, industry, and research.

Radiation monitoring is the continuous or periodic measurement of radiation levels, typically in the environment or on individuals, to ensure compliance with exposure limits and to take appropriate protective actions when necessary.

"Tidsfaktorer" refererar inom medicinen till de aspekter av tiden som kan spela in på en persons hälsa, sjukdomsutveckling eller svar på behandling. Detta kan omfatta sådant som tidpunkt för exponering för en skada eller en infektion, tid som har gått sedan symtom uppstod, eller den tid det tar för en behandling att verka. Tidsfaktorer kan vara av avgörande betydelse för att ställa diagnoser, planera behandlingar och förutse prognoser.

Radiation oncology är en medicinsk specialitet som involverar användning av joniserande strålning för behandling av cancer och andra abnormiteter i kroppen.

Högenergistrålning eller partiklar från yttre rymden som träffar jorden, jordatmosfären eller rymdfarkoster och som kan ge upphov till sekundär strålning vid kollision med atmosfären eller rymdfarkoster.

Strålningspneumonit är en lungsjukdom orsakad av exponering för höga doser joniserande strålning, som kan leda till inflammation och skada på lungvävnaden, vanligtvis i de övre delarna av lungorna.

Strålning från andra källor än den specifikt undersökta. Bakgrundsstrålningen utgörs av kosmisk strålning och den naturliga radioaktiviten i omgivningen.

Radiometri är en teknik inom fysiken som mäter strålningens intensitet hos olika typer av elektromagnetisk strålning, till exempel gamma-, röntgen- och ultraviolett strålning. Radiometri används ofta inom områden som medicin, astronomi och miljöövervakning för att mäta strålningsnivåer och skydda mot onödvändig exponering av strålning.

En strålbehandlingsdos är det exponerade läkemedelsmängden, som mäts i grå (Gy), av joniserande strålning som absorberas av ett given volymelement i ett preparat eller en levande vävnad under en given tidsperiod under en strålbehandling.

"Ultraviolett strålning (UV-strålning) är en form av elektromagnetisk strålning som har kortare våglängd än synligt ljus och längre våglängd än rent röntgenstrålning, vilket gör den osynlig för människan. UV-strålning delas in i tre typer: UVA, UVB och UVC, beroende på deras relativa våglängder och energier. Denna strålning produceras naturligt av solen, men kan också genereras syntetiskt genom artificiella källor. Överexponering av UV-strålning kan leda till skador på huden, ögonen och immunförsvaret, samt öka risken för hudcancer."

Behandling av ett sjukdomstillstånd med flera olika åtgärder, samtidigt eller i följd. Kemoimmunterapi, radioimmunterapi, kemoradioterapi, kryokemoterapi och alternativa terapiåtgärder är de vanligaste, men inbördes kombinationer mellan dessa modeller och kombinationer med kirurgiska metoder används också.

"Akut strålningssyndrom (ARS) är en samling symtom som uppstår inom timmar eller dagar efter exponering för höga doser ioniserande strålning, ofta över 0,75 Gy, och kan leda till död om behandlingen inte ges inom några få dygn. Symtomen inkluderar amongrusning, illamående, kräkningar, diarré, feber och hematopoetisk suppression."

Spridning av radioaktivt material från en strålkälla genom olyckshändelse. Olyckor vid kärnreaktorer kan omfatta stora befolkningsgrupper genom utsläpp av radioaktivitet till omgivningen och genom ned fall, eller ett fåtal individer med höga, skadliga doser.

Instabila isotoper av grundämnet kobolt, vilka sönderfaller under avgivande av strålning. Koboltatomer med atomvikterna 54-64, med undantag för Co-59, är radioaktiva koboltisotoper.

Radiobiologi är ett forskningsfält där man studerar effekterna av joniserande strålning på levande vävnader och celler. Det inkluderar studier av hur strålningen orsakar skador på DNA, proteiner och andra cellulära strukturer, samt hur celler och vävnader reparerar sig efter strålningsexponering. Radiobiologin har viktiga tillämpningar inom radiationsteknik, strålbehandling av cancer och rymdfart.

Conformal radiotherapy är en strålbehandlingsmetod som syftar till att formge stråldosan så att den exakt matchar tumörformen och dess utbredning, med minimal påverkan på omgivande frisk vävnad. Det uppnås genom användning av avancerade teknologier som tre dimensionalt bildbehandlingsplaneringssystem (3D-CRT) och flervägsbehandling (IMRT), vilka möjliggör justeringar av stråldosens form, storlek och intensitet. Syftet är att minska biverkningarna och förbättra precisionen i strålbehandlingen av cancer.

Radiation hybrid (RH) mapping är en teknik inom genetisk forskning som används för att kartlägga positionen och ordningen av gener och andra sekvenser på ett chromosom. Denna metod bygger på att man exponerar celler för joniserande strålning, vilket orsakar slumpmässiga brytningar i DNA-strängarna. Därefter fusimeras de skadade cellerna med en stabil celllinje, vanligtvis en hamstercell, för att bilda en hybridcell.

Uppdelning av den totala strålbehandlingsdosen (stråldosering) på ett antal behandlingstillfällen (fraktioner) vid bestämda tidsintervaller.

"Radiotherapy, dose-modulating" refers to the use of advanced techniques in radiation therapy that allow for precise modulation of the radiation dose within a tumor and surrounding tissues. This approach aims to increase the dose to the tumor while minimizing exposure to healthy tissue, potentially improving treatment outcomes and reducing side effects. Examples of dose-modulating techniques include intensity-modulated radiotherapy (IMRT), volumetric modulated arc therapy (VMAT), and stereotactic body radiation therapy (SBRT).

Ett samlingsbegrepp för radioterapi interstitiellt, i hålrum och på kroppsytor. Strålningskällorna är helt eller delvis avskärmade och placeras på eller nära kroppsytan eller i en naturlig kroppshåla. De kan också inneslutas direkt i kroppsvävnader.

Läkemedels- eller strålningsframkallade skador på DNA som medför avvikelser från den normala dubbelspiralkonformationen. Till dessa hör strukturella förvrängningar som stör replikation och transkription, samt punktmutationer som splittrar baspar och ger skadliga effekter på efterföljande generationer genom ändringar i DNA-sekvensen. Om skadan är av mindre omfattning kan den repareras (DNA-reparation), men stor skada kan leda till apoptos (celldöd).

Graden av energispridning längs en laddad partikels bana. Inom radiobiologi och medicinsk fysik mäts exponeringen i kiloelektronvolt per mikrometer vävnad (keV/mikrometer T).

Stråldermatit är en hudreaktion orsakad av exponering för joniserande strålning, som kan manifestera sig som erytem (rödness), edem (svullnad), vesiklar (blåsor) eller nekros (död vävnad).

"Strålbehandlingsplanering, datorstödd" refererar till användandet av datorbaserade system och algoritmer för att optimera och individualisera strålbehandling vid cancerbehandling, genom simulering av stråldosens interaktion med patientens anatomiska bilder och tumör, för att maximera skada på tumören med minimal skada på omgivande vävnad.

"Understödjande strålbehandling, även kallad palliativ strålbehandling, är en form av cancerbehandling som används för att lindra symtom och förbättra kvaliteten på livet hos patienter med obotlig cancer, istället för att kurera sjukdomen."

Radiation-induced leukemia is a form of cancer affecting the blood and bone marrow, characterized by an abnormal production of white blood cells due to previous radiation exposure, which can cause harmful effects on DNA and genomic stability, leading to malignant transformation and disrupted cell regulation.

Den totala mängden kemiska substanser, metaller eller radioaktiva ämnen vid någon tidpunkt efter upptag i kroppen hos människa eller djur.

I en enkel mening är en synchrotron en typ av partikelaccelerator som accelererar elektroner till mycket höga hastigheter, nästan lika snabbt som ljuset, och håller dem i banor med hjälp av magneter. När dessa accelererade elektroner passerar genom speciella typer av magnetiska strukturer, kallas de undulators eller wigglers, produceras intensiva strålar av synkrotronstrålning över ett brett spektrum, från infraröd till röntgen- och gammastrålning. Synchrotronstrålningen är mycket stark, samt kollimerad och polariserad, vilket gör den användbar för en rad olika tillämpningar inom forskning och industri, såsom strukturbestämning av material, kemiska reaktioner och studier av biologiska makromolekyler.

"Icke-joniserande strålning är en form av elektromagnetisk strålning som saknar tillräckligt med energimängd för att kunna frigöra elektroner från atomer eller molekyler, vilket skiljer den från joniserande strålning. Exempel på icke-joniserande strålning inkluderar radiovågor, mikrovågor, infraröd strålning och synligt ljus."

"Relativ biologisk effekt" (RBE) är ett mått på hur kraftfull en strålning är jämfört med en referensstrålning, ofta gamma-strålning från cobalt-60. RBE används för att beskriva den skada eller effekt som en given dos av en viss typ av strålning kan orsaka jämfört med samma dos av en annan typ av strålning. Det är ett dimensionslöst tal och beräknas genom att dividera den biologiska effekten av en given stråldos med referensstrålningens effekt vid samma dos. RBE används inom strålbehandling och strålskydd för att bedöma risker och värdera olika typer av strålning.

Electromagnetic radiation (EMR) refers to the propagation of energy through space or a material medium in the form of self-sustaining, transverse waves of electric and magnetic fields. These waves oscillate perpendicular to each other and to the direction of energy transfer, and they can travel at the speed of light in a vacuum, which is approximately 299,792 kilometers per second or 186,282 miles per second.

En partikelaccelerator är en anordning som används inom fysiken för att accelerera laddade partiklar till höga hastigheter, vanligtvis nära ljusets hastighet, så att deras kinetiska energi blir mycket hög. Dessa accelererade partiklar kan användas för att studera de grundläggande egenskaperna hos materia och strålning genom att krocka dem med fasta mål, vilket skapar nya partiklar som kan analyseras. Partikelacceleratorer används också inom medicinen för att behandla cancer genom att fokusera strålar av hög-energi protoner eller andra laddade partiklar på tumörer, vilket minimerar skadan på omkringliggande frisk vävnad.

Instabila isotoper av cesium som sönderfaller under avgivande av strålning. Cesiumatomer med atomvikterna 123, 125-132 och 134-145 är radioaktiva cesiumisotoper. Radioisotoperna Cs-134, Cs-135 och Cs- 137 produceras i relativt stor mängd i kärnkraftsreaktorer.

Bildframställning genom röntgenbestrålning av en fluorescerande skärm.

Medfödda morfologiska förändringar av organ efter exponering för joniserande eller icke-joniserande strålning.

Bestrålning av hela kroppen med joniserande eller icke-joniserande strålning. Begreppet är tillämpligt på djur och människor, men ej mikroorganismer.

I en enda mening kan "solljus" definieras som den elektromagnetiska strålningen från solen som innefattar ultraviolett, synligt och infrarött ljus. Dessa olika våglängder av ljus har olika effekter på levande vävnad och kan orsaka skador eller skyddas beroende på styrka och exponeringstid. Solljus är en naturlig källa till vit men också UV-strålning, som har visat sig ha negativa hälsoeffekter vid överexponering, såsom solbränna och ökat risktagande för hudcancer. Samtidigt är solljus en viktig källa till viktiga näringsämnen såsom vitamin D.

Termoluminiscensdosimetri (TLD) är en metod för dosimetrisk mätning, vilken bygger på förmågan hos vissa material att lagra energirika joniserande strålning i form av defekter i kristallstrukturen. När materialet upphettas kan den akkumulerade energin frigöras och avges som ljus, ett fenomen benämnt termoluminiscens. Genom att kalibrera materialets respons för olika stråldoser kan man relatera det uppmätta ljuset till en viss dos och på så sätt bestämma den mottagna strålningen. TLD används inom områden som medicinsk stråldosimetri, industriell strålkontroll och miljöövervakning av joniserande strålning.

Beta particles, often denoted as β-, are a type of ionizing radiation released during the process of radioactive decay in certain unstable atomic nuclei. Beta particles consist of high-speed electrons that are ejected from an atom's nucleus when a neutron decays into a proton, an electron, and an anti-neutrino. This transformation results in an overall decrease of one unit in the atomic number (Z) while keeping the mass number (A) constant for the daughter nucleus. Beta particles possess kinetic energy that can vary, and their path through matter is typically straight with some degree of deflection due to collisions with other atoms' electrons.

Rekonstruktion av en sammanhängande, dubbelsträngad DNA-molekyl utan felparning utifrån en molekyl med skadade områden. De viktigaste typerna av reparationsmekanismer är: excisionsreparation, där defekta områden i en sträng tas ut och återsyntetiseras med hjälp av den information som de komplementära basparen i den hela strängen innehåller; ljusåteraktiveringsreparation, som innebär att de nedbrytande och mutagena effekterna av UV-strålning elimineras; samt postreplikationsreparation, där de primära skadorna inte repareras, men där gapen i en dotterdubbelsträng fylls med delar av den andra, oskadade duplexdottern. Excisionsreparation och postreplikationsreparation kallas ibland för "mörk reparation", eftersom de inte kräver ljus.

Radiologisk teknologi definieras som den vetenskapliga och tekniska aspekten av användandet av joniserande strålning och andra bildgivande metoder inom medicinen. En radiologisk teknolog är en individ som är utbildad och certifierad för att hantera, administrera och övervaka användningen av joniserande strålning och andra bildgivande tekniker under läkares tillsyn. De arbetar ofta i sjukhus, kliniker eller diagnostiska centrum och är ansvariga för att producera klara, skarpa och noggranna medicinska avbildningar som används för att ställa diagnoser, planera behandlingar och bedöma effekterna av behandlingar. Radiologisk teknologi innefattar också kännedom om strålskydd och säkerhetsförfaranden för att minimera patientens och personalens exponering för joniserande strålning.

En röntgenundersökning är en typ av bilddiagnostisk undersökning som använder små mängder radiation för att producera detaljerade bilder av inre strukturer i kroppen, såsom ben, lungor och tänder.

Strålkirurgi är användning av hög doser av ioniserande strålning för att eliminera eller reducera tumörväxten, utan att behöva operativt ta bort den.

Neoplasmer i de intrakraniella delarna av det centrala nervsystemet, omfattande hjärnhalvorna, de basala ganglierna, hypotalamus, talamus, hjärnstammen och lillhjärnan. Hjärntumörer delas in i primära , som uppstår ur hjärnvävnad, och sekundära, som är metastaser. De primära kan i sin tur delas in i godartade och elakartade former. Hjärntumörer kan också klassificeras utifrån den drabbades ålder, v ävnadstyp eller läge i hjärnan.

"Radioactive decay" refers to the process where an unstable atomic nucleus emits radiation and transforms into a different nucleus, typically with a lower energy state. This process continues until the nucleus reaches stability, resulting in a series of decays called a decay chain.

"Solaktivitet" refererer til den mængde UV-stråling, som solen udsender og som når ned til jordens overflade. Denne stråling kan have både positive (dannelsen af vitamin D) og negative effekter (solskoldesyge, hudkræft m.m.) på levende organismer, herunder mennesker.

Tomografimetod som utnyttjar datorberäkning för framställning och återgivande av röntgenbilder.

"Behandlingsresultat" refererer til den ændring eller effekt, en given behandling har på en patients sygdom, symptomer, funktion, kvalitet af liv eller overlevelse.

Högenergisk radioterapi är en form av cancerbehandling som använder högenergetiska strålar, vanligtvis fotonstrålar eller protoner, för att eliminera cancerceller och minska tumörstorleken. Denna behandlingsmetod kan användas för att eliminera rester av cancer efter kirurgi, för att kontrollera cancersymtom eller för att försöka bota cancer. Högenergisk radioterapi är ofta mer precis än traditionell radioterapi och kan därför minska behandlingsrelaterade biverkningar.

Olycka som inträffade den 25-26 april 1986 i kärnkraftverket i Tjernobyl i Ukraina, ca 100 km norr om huvudstaden Kiev.

Livsdugligheten hos en cell, kännetecknad av förmågan till vissa funktioner, så som ämnesomsättning, tillväxt, reproduktion, reaktion på stimuli och anpassning.

Mjukvävnadstumörer eller cancer som uppkommer i slemhinnorna på läpparna, i munhålan, svalget, struphuvudet och matstrupens cervikala del. Andra områden som omfattas är näshålorna, spottkörtlarna, sköldkörteln, bisköldkörteln. Hit hör även såväl melanom som icke-melanomcancer i huden på huvud, hals och nacke.

En tumör är en abnorm och ofta opålitlig vävnadsformation som uppstår då celltillväxten och celldelningen överstiger normal nivå eller fortsätter utan kontroll efter cellskada eller påverkan. Tumörer kan vara godartade (benigna) eller elakartade (maligna), beroende på om de är cancer-relaterade eller inte. De kan också variera i storlek och spridning, och deras uppkomst kan bero på en kombination av genetiska, miljömässiga och livsföstylett relaterade faktorer.

Strålbehandling av huvudet i behandlings- eller förebyggande syfte.

Positivt laddade atomkärnor som förlorat sina elektroner. Partiklarna kan ha en eller fler laddningar och har en större massa än Helium 4-kärnan (en alfapartikel).

Det band i det elektromagnetiska spektret som vanligtvis upplevs som värme. De infraröda strålarna har längre våglängder än det synliga ljuset och når in i mikrovågsfrekvenserna. Infrarött ljus används för värmebehandling och för uppvärmning av mat.

Bruk av en bärbar, personlig anordning (bricka) för mätning av strålningsexponering. Den består oftast av en metall-, plast- eller pappershållare, laddad med en eller fler bitar av röntgenfilm.

Interventionell radiografi är en subspecialitet inom radiodiagnostik som innebär att radiologiska procedurer används för att behandla sjukdomar och skador i kroppen, istället för att endast göra diagnoser. Detta kan involvera att läkare injicerar kontrasteringsmedel eller läkemedel, placerar stents eller katetrar, eller använder termisk ablation (till exempel radiofrekvensablation) för att behandla patienter under fluoroskopi, CT eller MRI-guide. Syftet är att ge patienter minnläkarvård och förebygga, lindra eller bota sjukdomar och skador på ett säkert och effektivt sätt.

"Radiotherapy, computer-assisted" refers to the use of computer technology to plan and deliver precise and targeted radiation therapy treatments to cancer patients, with the aim of maximizing damage to cancer cells while minimizing harm to healthy tissue.

Radioisotoper, även kända som radionuklider, är atomkärnor med instabila isotopsammansättningar som saknar jämvikt. Dessa isotoper avser att förlora energirik radiation i form av alfastrålning, betastrålning eller gammastrålning för att nå en stabilare konfiguration och bli en annan isotop av samma element (i vissa fall ett helt annat element) genom en process som kallas radioaktiv decay. Radioisotoper används inom många områden, bland annat medicin, forskning, industri och energiproduktion.

En vetenskapsgren inriktad på problem i samband med strålskydd, minskande eller förebyggande av strålningsexponering, samt verkan av joniserande strålning på människor och deras omgivning.

Chemoradiotherapy, även känt som kombinerad radiokemoterapi, är en behandlingsform inom cancervård som kombinerar strålbehandling och cellgift (kemoterapi) för att eliminera tumörceller. Denna terapeutiska strategi utnyttjar de komplementära verkan av båda behandlingarna för att öka effektiviteten och/eller minska potentiala biverkningar jämfört med användningen av varje metod separat.

"Strålningsspridning" refererar till utbredningen eller spridningen av joniserande strålning från en källa till omgivande miljö, vilket kan orsaka fysisk skada på levande vävnad och öka risken för genetiska mutationer och cancer.

Anläggningar innehållande klyvbart material i tillräckliga mängder och så ordnat att de kan upprätthålla en kontrollerad, självgående kärnklyvningsreaktion. De kallas även atomreaktorer, fissionsreaktorer, nukleära reaktorer m m.

Stabila koboltatomer med samma atomnummer som grundämnet kobolt, men med annan atomvikt. Co-59 är en stabil koboltisotop.

En lokal tumörrecidiv refererar till när cancer återvänder efter behandling, och nya cancerceller bildas vid samma ställe som den ursprungliga cancertumören.

En medicinsk definition av 'Röntgenfantom' är när ett objekt eller struktur skapar en skugga på ett röntgenbild, ofta orsakad av att röntgenstrålningen absorberas olika mycket av olika material. Detta kan användas för att undersöka och diagnosticera olika medicinska tillstånd.

I can't find a widely accepted medical definition for "Ukraine" as it is the name of a country and not a medical concept or term. If you meant to ask about a specific medical treatment, product, or concept related to Ukraine, please provide more context so I can give you a relevant answer.

Ett karcinom som uppkommer i skivigt, fjällbildande epitel. Det kan också uppträda på platser där det finns körtel- eller pelarepitel.

"Retrospective studies" are observational research designs that involve analyzing existing data or medical records to draw conclusions about prior events or exposures and their associated health outcomes.

Radioaktivt förorenade ämnen är substance som innehåller nivåer av radioaktiva isotoper över naturliga bakgrundsnivåer, vilket gör dem potentiellt farliga för människors hälsa och miljön.

En tumörcellinje refererar till en homogen grupp av cancerceller som delar gemensamma genetiska mutationer och beteenden, och som härstammar från samma ursprungscell. Denna celllinje kan behålla sin unika identitet och vårda sig lika under tumörts growth, metastas och respons på terapi. Detta är viktigt att ta hänsyn till när man utvecklar cancerbehandlingar, eftersom responsen på en viss typ av behandling kan variera mellan olika tumörcellinjer.

Mätning av radioaktivitet i hela människokroppen.

Image-guided radiotherapy (IGRT) är en form av strålbehandling där medicinska bilder används under behandlingsprocessen för att säkerställa exakt placeringsorientering och positionering av tumören, vilket möjliggör för högre doser strålning att levereras till tumören med mindre skada på omkringliggande frisk vävnad. Detta når man genom att upprepade gånger ta bilder innan och under varje behandling, jämföra dem med de ursprungliga planeringsbilderna och göra justeringar såsom att flytta patienten eller strålkäglarna för att säkerställa en korrekt dos. IGRT har visat sig förbättra precisionen i strålbehandling, vilket kan leda till bättre behandlingsresultat och mindre biverkningar.

Cancer i bröstet.

En av de två formerna av celldöd. Till skillnad från den patologiska processen nekros är apoptos en biologiskt programmerad process, ansvarig för en fysiologisk likvidering av celler. Denna typ av cel ldöd tjänar som en motvikt mot mitos och utgör ett led i regleringen av vävnaders tillväxt och storlek.

"Organs at Risk" (OAR) er en betegnelse indenfor medicinsk strålebehandling, der refererer til vitale, sensitive organer og strukturer i kroppen, som bør undgås eller beskyttes mod unødig stråleeksponering for at begrænse risikoen for skader og komplikationer under behandlingen. Dette kan eksempelvis inkludere hjernen, øjne, øre, lunge, hjerte, lever, bugspytkirtlen, tarmsystemet, kønsorganer og nervesystemet mm.

"Tumörstadieindelning" (tumor staging) är en medicinsk term som beskriver hur långt cancer har spridit sig inom kroppen när den diagnostiserats, vanligtvis baserat på storleken och omfattningen av primärtumören samt om det finns belägg för att cancercellerna har metastaserat till andra delar av kroppen. Detta hjälper läkare att bedöma prognosen och välja behandling som är mest lämplig för patienten.

Positivt laddade partiklar bestående av två protoner och två neutroner (dvs heliumkärnor), som avges vid tunga isotopers sönderfall; alfastrålning är starkt joniserande, men har svag genomträngningsfö rmåga.

En specialitet inom radiologin som är inriktad på diagnostiskt, terapeutiskt och forskningsbruk av radioaktiva föreningar i form av farmaceutiska preparat.

Kroppens yttersta hölje, och dess skyddsbarriär mot omgivningen. Huden består av dermis (läderhuden) och epidermis (överhuden).

"Yrkesmässig exponering" refererar till den repetitiva eller långvariga kontakten med ett ämne eller en aktivitet i en arbetsmiljö, som kan öka risken för skada eller sjukdom hos en individ.

En strålningschimär är en genetisk mutation som uppstår som ett resultat av exponering för joniserande strålning, där två eller fler distinkta celllinjer med olika gener inkorporeras i samma organism eller del av en organism.

Släktskapsförhållanden mellan grupper av organismer, baserade på deras genuppsättningar.

Medel som hämmar eller hindrar tumörtillväxt, genom att stoppa mogningsprocessen och proliferationen hos elakartade celler.

Anläggningar som omvandlar någon form av energi till elektricitet, som t ex vattenkraftverk, ånggeneratorer, dieselelektriska maskiner, kärnkraftverk eller vindkraftverk.

Studier inriktade på att följa utvecklingen eller utfallet av t ex exponering, metoder, effekter av åtgärder, eller förekomst av någon sjukdom hos enskilda individer eller grupper.

Proctitis är inflammation i rektum, den nedre delen av colon (tjocktarm) som mynnar ut i analöppningen. Den kan orsakas av olika faktorer, till exempel infektioner, irritanta substanser eller sjukdomar som Crohns sjukdom eller ulcerös kolit. Symptomen på proctitis kan inkludera smärta, blödning, sår i analöppningen och en behov av att tömma tjocktarmen ofta. Behandlingen beror på orsaken till inflammationen men kan innefatta mediciner som antiinflammatoriska läkemedel eller antibiotika.

Användning av två eller fler preparat samtidigt eller i följd vid cancerterapi. Medlen behöver inte administreras i samma form.

Yttriumradioisotoper refererar till en variant av grundämnet yttrium som har ett instabilt kärnnummer och sönderfaller genom emission av ioniserande strålning. Dessa isotoper används inom medicinen, speciellt inom nuklearmedicin, för att diagnostisera eller behandla vissa sjukdomar. Exempel på en vanligt använd yttriumradioisotop är Yttrium-90.

Radioimmuntherapie (RIT) är en form av behandling där en radioaktiv isotop kopplas till en monoklonal antikropp, som är designad för att binda specifikt till en tumörcells yta. När denna konjugat injiceras i kroppen kommer den att leta reda på och binda till måltumören, varpå den avger joniserande strålning som skadar tumörcellens DNA och orsakar celldöd. Denna metod utnyttjar både immunsystemets förmåga att känna igen och särskilja främmande celler samt den skadliga effekten av joniserande strålning på cancerceller, med minimal onkologisk effekt på omgivande vävnader.

Som en enkel och medicinskt relaterad definition kan solenergi definieras som den elektromagnetiska strålning som kommer från solen och som kan absorberas eller reflekteras av kroppen. Denna strålning inkluderar ultravioletta (UV), synliga och icke-synliga ljus, samt infraröda strålningar. Överexponering av UV-strålning kan leda till solskador som rodnad, solbrand, förändringar i huden och ökad risk for cancer.

Bestrålning av livsmedel för förbättrad hållbarhet.

2-((3-aminopropyl)amino)etanetioldivätefosfat(ester).Ett fosforotioat som föreslagits som strålskyddsmedel. Det har kärlutvidgande effekt i mjälten och kan blockera autonoma ganglier.

Survival analysis är en statistisk metod för att analysera och förutsäga tiden till ett specifikt händelseutfall, vanligtvis relaterat till dödlighet eller rekurrens av en sjukdom, baserat på tidskorrelerade data.

Instabila isotoper av grundämnet iridium som sönderfaller under avgivande av strålning. Ir-isotoper med atomvikter mellan 182 och 190, 192 och 194-198 är radioaktiva isotoper.

'Survival Rate' refererer til sandsynligheden for, at patienter overlever en bestemt sygdom eller tilstand over en given periode. Den kan beregnes på forskellige måder alt efter konteksten, men oftest angives den som den procentuelle andel af patienter, der er i live et år (eller flere) efter diagnosen. Survival rate kan være et vigtigt mål for effektiviteten af behandlinger og for at forstå udfaldet for forskellige sygdomme.

En elakartad form av astrocytom som kännetecknas av pleomorfa celler, atypiska cellkärnor, mikroblödning och nekros. De kan uppkomma var som helst i det centrala nervsystemet, men med förkärlek för hjärnhalvorna, de basala ganglierna och kommisurstråken. Den kliniska bilden visar sig oftast i 50- till 60-årsåldern som fokala yttringar eller krampanfall.

Ett karcinom härrörande från körtelvävnad eller vars celler bildar tydliga körtelliknande strukturer. Adenokarcinom kan klassificeras i enlighet med de mönster cellerna bildar.

'Ataxia Telangiectasia Mutated (ATM) proteins are a type of serine/threonine kinase that play a critical role in maintaining genomic stability through the regulation of DNA damage response and repair, cell cycle checkpoints, and apoptosis.'

"Artförgrening" (eng. species divergence) är inom evolutionsbiologi och genetik ett begrepp som refererar till den process där två populationer av en art genomgår genetiska förändringar över tid, vilket leder till att de blir reproduktivt isolerade och utvecklar distinkta egenskaper, varvid de kan betraktas som skilda arter.

Godartade eller elakartade tumörer i det centrala nervsystemet med sitt ursprung i gliaceller (dvs astrocyter, oligodendrocyter och ependymocyter). Astrocyter kan ge upphov till astrocytom eller glioblastom. Oligodendrocyter ger upphov till oligodendrogliom, och ependymocyter kan förvandlas till ependymom, plexus choroideustumörer eller kolloida tumörer i den tredje ventrikeln.

Tumörsuppressorproteinet p53 är ett protein som spelar en central roll i cellcykeln och DNA-reparationen, och som undertrycker oregelbunden celldelning och neoplasi (abnorm tumörväxt). Det gör detta genom att initiera apoptos eller celldelningsstopp vid skadad DNA eller påträngande onkogena signaler.

En oorganisk och vattenlöslig platinaförening. Efter hydrolys reagerar ämnet med DNA så att det bildas korslänkar både inom och mellan strängarna. Dessa länkar tycks hämma replikation och transkriptio n av DNA. Cytotoxiciteten hos cisplatin visar sig i att cellcykelprocessen stannar i G2-fasen.

Den del av det elektromagnetiska spektret som ligger mellan UHF-radiovågor och de infraröda frekvenserna.

Radiofarmaka är substance som innehåller radionuklider och används inom medicinen för att diagnostisera eller behandla sjukdomar. De används ofta inom områden som nuclearmedicin och radioterapi, där de kan hjälpa till att undersöka organ och vävnader i kroppen eller att behandla cancer och andra sjukdomar genom att påverka celler med hjälp av strålning.

RadLV står för "Radiologisk Längdmätning och Volymberäkning" (Radiologic Length Measurement and Volume Calculation). Det är en termin inom medicinsk radiologi som refererar till metoder för att mäta längder och beräkna volymer av olika anatomiska strukturer eller patologiska tillstånd i kroppen, vanligtvis med hjälp av bilddiagnostiska verktyg såsom datortomografi (CT) eller magnetresonanstomografi (MRT).

Instabila isotoper av jod som sönderfaller och avger strålning. Jodatomer med atomvikter mellan 117 och 139, med undantag av I-127, är radioaktiva jodisotoper.

En rymdfärd är en resa utanför jordens atmosfär, vanligtvis till omloppsbana runt jorden eller till andra himlakroppar som månen eller Mars, med hjälp av en rymdfarkost som rymdfärja, rymdraket eller en annan typ av rymdfartyg.

I medicinsk kontext, är neutroner en form av subatomar partikel som främst är relevant inom strålbehandling och strålsäkerhet. Neutronstrålning kan användas i behandlingen av vissa typer av cancer, då neutronerna orsakar skada på cellkärnan hos cancerceller när de absorberas. Men definitionen av neutroner per sé är en grundläggande fysikalisk term och kan definieras som en sorts subatomär partikel utan elektrisk laddning, med ungefär samma massa som en proton.

Perioden efter en framgångsrik behandling, under vilken inga symtom eller sjukdomstecken syns.

Bruk av läkemedel i syfte att förstärka eller stimulera annan form av behandling, som t ex operativ eller strålbehandling. Adjuvant kemoterapi är vanlig i samband med cancerbehandling och kan ges före eller efter den primära behandlingen.