"Sociala villkor" refererar till de ekonomiska, sociala och kulturella faktorerna som påverkar individers hälsa och välbefinnande, inklusive arbets- och utbildningsmöjligheter, boendeförhållanden, inkomstfördelning, diskriminering och socialt stöd. Dessa faktorer kan ha en betydande inverkan på individers hälsa och sjukdomar, oavsett deras genetiska predispositioner eller livsstilsval.

"Social isolering refererar till ett tillstånd där en individ saknar socialt kontakt och deltagande med andra människor på ett regelbundet basis, vilket kan ha negativa konsekvenser för deras mentala och fysiska hälsa."

"Socialt beteende" refererar till de handlande, kommunicerande och interaktiva sätt som en individ agerar i sociala situationer eller sammanhang, med avseende på sociala normer, roller, regler och konventioner. Det inkluderar förmågan att bygga och underhålla sociala relationer, tolka nonverbala signaler, förstå sociala kontexter och delta i samarbete och kommunikation med andra individer.

"Social miljö" refererar till de sociala faktorerna och omgivningarna som påverkar en individuals fysiska, psykiska och socioekonomiska välbefinnande. Detta kan inkludera deras sociala relationer, samhällsstruktur, kultur, gemensamma värderingar och normer, samt tillgång till resurser som utbildning, hälsa och boende. Social miljö kan också påverka beteenden, attityder och individuella val genom sociala konstruktioner och institutioner som familjer, skolor, arbetsplatser och gemenskaper.

"Hälsoojämlikhet" betecknar ett tillstånd där alla individuer, oavsett bakgrund eller social status, har lika möjligheter att uppnå sin högsta möjliga hälsa och livskvalitet. Det innebär att alla ska ha tillgång till likvärdiga och rättvisa hälsovårdsresurser, samt att sociala och ekonomiska faktorer som påverkar hälsan ska vara jämnt fördelade i samhället.

"Socioeconomic factors refer to the conditions and circumstances related to a person's social and economic situation that can have an impact on their health outcomes, such as income, education level, employment status, housing quality, and access to healthcare services."

I medicinsk kontext kan 'social grupp' definieras som en samling av individer som delar gemensamma sociala egenskaper, normer och beteenden. Dessa grupper kan variera i storlek från små, intimt sammanbundna nätverk till större, mer diffusa samhällsgrupper. Socialgrupper kan ha en betydande inverkan på individens hälsa och välbefinnande, både positivt och negativt. Exempel på socialgrupper inkluderar familjer, vänskapsgrupper, etniska grupper, socioekonomiska klasser och olika subkulturer.

De omgivande faktorer och betingelser som inverkar på organismers eller populationers liv och utveckling. Syn. omgivning.

"Socialt stöd" refererar till den emotionella, praktiska och/eller finansiella hjälp och assistans som en individ kan få från sitt sociala nätverk, inklusive familj, vänner, kollegor och gemenskaper, för att hantera livets utmaningar och främja sin psykiska och fysiska hälsa.

En medicinsk definition av 'riskfaktorer' är egenskaper, expositioner, eller behavor som ökar sannolikheten för att utveckla en viss sjukdom eller hälsoproblem. Riskfaktorer kan vara modifierbara, som rökning och brist på motion, eller icke-modifierbara, som genetiska faktorer eller ålder. Det är värt att notera att när en individ utsätts för en riskfaktor, innebär det inte automatiskt att personen kommer att utveckla sjukdomen, men risken blir högre än för den som saknar riskfaktorn.

"Social perception" refererar till människors förmåga att tolka, urskilja och förstå beteenden, känslor, attitudeer och intentioner hos andra individer i sociala sammanhang. Det inkluderar också förmågan att tolka sociala signaler och koder för att kunna navigera i sociala interaktioner och relationer. Social perception är en viktig del av socialt tänkande och kommunikation, och den påverkar hur vi uppfattar och relaterar till andra människor i vårt vardagsliv.

"Social anpassning" kan definieras som den process genom vilken en individ lär sig att uppföra sig på ett socialt acceptabelt sätt inom en viss kultur eller sammanhang, och att förstå och följa de normer, värderingar och beteenden som är vanliga och accepterade i den gruppen. Det innebär också förmågan att kommunicera effektivt med andra, att bygga och underhålla sociala relationer och att reagera på sociala signaler och olika situationer på ett lämpligt sätt. Social anpassning kan variera mellan olika kulturer och sammanhang, och den kan utvecklas och förändras över tid genom social interaktion och erfarenhet.

"Social dominans" refererer til den status eller kontrol en individ har over andre individer i en social gruppe, oftest etableret gennem adfærdsmønstre som aggression, underkastelse og kooperation. Den socialt dominerende individ har typisk fordelene af bedre adgang til ressourcer såsom føde, parter og ynglepladser.

Social media kan definieras som internetbaserade tekniker och tjänster som möjliggör för användare att dela innehåll, kommunicera och etablera samhällsrelationer online. Det innefattar plattformar som sociala nätverk (t.ex. Facebook, LinkedIn), bloggar (t.ex. WordPress), mikrobloggar (t.ex. Twitter), bild- och videoservice (t.ex. Instagram, YouTube) samt recensionsplatser (t.ex. Yelp). Sociala medier används ofta för personliga, sociala och kommersiella syften.

"Socialt arbete" är ett begrepp inom humaniora och samhällsvetenskap som refererar till professionell hjälp och intervention för att stödja individers och gemenskapers sociala välbefinnande och funktion. Detta kan involvera att arbeta med enskilda individer, familjer eller grupper för att stötta deras sociala kompetens, emotionala utveckling och interaktion med andra. Socialt arbete kan också innefatta att arbeta för att främja social rättvisa, minska orättvisor och främja positiva förändringar på samhällelig nivå. Det kan ske genom en rad olika metoder, såsom individuell terapi, gruppterapi, policyadvocacy, community organizing och socialt programutveckling.

Social rangordning, grundad på vissa beteendemönster, storlek, styrka, ålder mm.

"Samhällsvetenskap" kan grovt definieras som ett forskningsfält som använder sig av vetenskapliga metoder för att studera och analysera människors interaktioner, institutioner och strukturer i samhället. Detta inkluderar discipliner som sociologi, politikvetenskap, ekonomi och socialantropologi, med fokus på att förstå och förklara samhälls fenomen och problem.

"Socialt avstånd" är ett begrepp som ofta används inom socialpsykologi och sociologi, och refererar till den relativa graden av nära kontakt eller gemensamma aktiviteter mellan individer, grupper eller samhällen. I en medicinsk kontext kan "socialt avstånd" definieras som förändringar i social interaktion och kontakt mellan människor som ett svar på hälsorisker, vanligtvis relaterade till smittsamma sjukdomar. Detta kan innebära att minska fysiskt sammanträde eller öka avståndet mellan sig och andras kroppar för att förebygga smitta. Socialt avstånd är en viktig icke-farmaceutisk intervention (NPI) som används för att kontrollera och förhindra spridning av infektionssjukdomar, inklusive COVID-19 pandemin.

"Social change" in the context of public health refers to a shift or transformation in the social structures, norms, and relationships within a society that has an impact on the health status and equity of its population.