"Social stigma" refererar till den negativa sociala markering, fördom och diskriminering som upplevs av en individ eller grupp på grund av att de avviker från normativa eller idealiserade sociala standarder relaterade till deras identitet, beteende, tillhörighet eller status. Detta kan innebära stigma kring mentala sjukdomar, fysiska funktionsnedsättningar, etnicitet, kön, sexualitet och andra aspekter av mänsklig variation. Social stigma kan leda till social isolation, marginalisering och negativa psykologiska och sociala konsekvenser för de som drabbas.

I medicinsk kontext, refererar "stereotyp" till ett upprepande, oföränderligt och ofta beteende eller rörelsemönster som saknar en funktionell syfte. Det är vanligtvis automatiskt och kan vara ett tecken på vissa neurologiska eller psykiatriska tillstånd, såsom autism, schizofreni eller demens. Ibland kan stereotypier också förekomma hos friska individer under perioder av stress, uttröttning eller känslomässig spänning.

I medicinsk kontext, fördomar kan definieras som kognitiva bias eller felaktiga övertygelser som en individ har och som kan påverka deras bedömning, diagnos eller behandling av en patient baserat på personliga egenskaper som ras, etnicitet, religion, kön, sexuell läggning eller andra sociala faktorer snarare än sjukdomens symptom och allmänna medicinska skäl.

"Socialt beteende" refererar till de handlande, kommunicerande och interaktiva sätt som en individ agerar i sociala situationer eller sammanhang, med avseende på sociala normer, roller, regler och konventioner. Det inkluderar förmågan att bygga och underhålla sociala relationer, tolka nonverbala signaler, förstå sociala kontexter och delta i samarbete och kommunikation med andra individer.

"Socialt stöd" refererar till den emotionella, praktiska och/eller finansiella hjälp och assistans som en individ kan få från sitt sociala nätverk, inklusive familj, vänner, kollegor och gemenskaper, för att hantera livets utmaningar och främja sin psykiska och fysiska hälsa.

"Social isolering refererar till ett tillstånd där en individ saknar socialt kontakt och deltagande med andra människor på ett regelbundet basis, vilket kan ha negativa konsekvenser för deras mentala och fysiska hälsa."

"Social miljö" refererar till de sociala faktorerna och omgivningarna som påverkar en individuals fysiska, psykiska och socioekonomiska välbefinnande. Detta kan inkludera deras sociala relationer, samhällsstruktur, kultur, gemensamma värderingar och normer, samt tillgång till resurser som utbildning, hälsa och boende. Social miljö kan också påverka beteenden, attityder och individuella val genom sociala konstruktioner och institutioner som familjer, skolor, arbetsplatser och gemenskaper.

"Social perception" refererar till människors förmåga att tolka, urskilja och förstå beteenden, känslor, attitudeer och intentioner hos andra individer i sociala sammanhang. Det inkluderar också förmågan att tolka sociala signaler och koder för att kunna navigera i sociala interaktioner och relationer. Social perception är en viktig del av socialt tänkande och kommunikation, och den påverkar hur vi uppfattar och relaterar till andra människor i vårt vardagsliv.

"Socialt avstånd" är ett begrepp som ofta används inom socialpsykologi och sociologi, och refererar till den relativa graden av nära kontakt eller gemensamma aktiviteter mellan individer, grupper eller samhällen. I en medicinsk kontext kan "socialt avstånd" definieras som förändringar i social interaktion och kontakt mellan människor som ett svar på hälsorisker, vanligtvis relaterade till smittsamma sjukdomar. Detta kan innebära att minska fysiskt sammanträde eller öka avståndet mellan sig och andras kroppar för att förebygga smitta. Socialt avstånd är en viktig icke-farmaceutisk intervention (NPI) som används för att kontrollera och förhindra spridning av infektionssjukdomar, inklusive COVID-19 pandemin.

"Social anpassning" kan definieras som den process genom vilken en individ lär sig att uppföra sig på ett socialt acceptabelt sätt inom en viss kultur eller sammanhang, och att förstå och följa de normer, värderingar och beteenden som är vanliga och accepterade i den gruppen. Det innebär också förmågan att kommunicera effektivt med andra, att bygga och underhålla sociala relationer och att reagera på sociala signaler och olika situationer på ett lämpligt sätt. Social anpassning kan variera mellan olika kulturer och sammanhang, och den kan utvecklas och förändras över tid genom social interaktion och erfarenhet.

I medicinsk kontext kan 'social grupp' definieras som en samling av individer som delar gemensamma sociala egenskaper, normer och beteenden. Dessa grupper kan variera i storlek från små, intimt sammanbundna nätverk till större, mer diffusa samhällsgrupper. Socialgrupper kan ha en betydande inverkan på individens hälsa och välbefinnande, både positivt och negativt. Exempel på socialgrupper inkluderar familjer, vänskapsgrupper, etniska grupper, socioekonomiska klasser och olika subkulturer.

"Social dominans" refererer til den status eller kontrol en individ har over andre individer i en social gruppe, oftest etableret gennem adfærdsmønstre som aggression, underkastelse og kooperation. Den socialt dominerende individ har typisk fordelene af bedre adgang til ressourcer såsom føde, parter og ynglepladser.

Social media kan definieras som internetbaserade tekniker och tjänster som möjliggör för användare att dela innehåll, kommunicera och etablera samhällsrelationer online. Det innefattar plattformar som sociala nätverk (t.ex. Facebook, LinkedIn), bloggar (t.ex. WordPress), mikrobloggar (t.ex. Twitter), bild- och videoservice (t.ex. Instagram, YouTube) samt recensionsplatser (t.ex. Yelp). Sociala medier används ofta för personliga, sociala och kommersiella syften.

"Socialt arbete" är ett begrepp inom humaniora och samhällsvetenskap som refererar till professionell hjälp och intervention för att stödja individers och gemenskapers sociala välbefinnande och funktion. Detta kan involvera att arbeta med enskilda individer, familjer eller grupper för att stötta deras sociala kompetens, emotionala utveckling och interaktion med andra. Socialt arbete kan också innefatta att arbeta för att främja social rättvisa, minska orättvisor och främja positiva förändringar på samhällelig nivå. Det kan ske genom en rad olika metoder, såsom individuell terapi, gruppterapi, policyadvocacy, community organizing och socialt programutveckling.

Social rangordning, grundad på vissa beteendemönster, storlek, styrka, ålder mm.

"Samhällsvetenskap" kan grovt definieras som ett forskningsfält som använder sig av vetenskapliga metoder för att studera och analysera människors interaktioner, institutioner och strukturer i samhället. Detta inkluderar discipliner som sociologi, politikvetenskap, ekonomi och socialantropologi, med fokus på att förstå och förklara samhälls fenomen och problem.

"Social change" in the context of public health refers to a shift or transformation in the social structures, norms, and relationships within a society that has an impact on the health status and equity of its population.

I medicinen refererar "crocuss" till ett handelsnamn för ett antidepressivt läkemedel som innehåller den aktiva substansen mocolobemid, ett reversibelt inhibitor av monoaminoxidas typ A (RIMA). Det används primärt för behandling av klinisk depression.

'Socialt fjärmande' (social withdrawal) är ett tillstånd där en individ aktivt undviker social interaktion och umgänge med andra, ofta till förmån för ensamhet och isolering.

"Sociala villkor" refererar till de ekonomiska, sociala och kulturella faktorerna som påverkar individers hälsa och välbefinnande, inklusive arbets- och utbildningsmöjligheter, boendeförhållanden, inkomstfördelning, diskriminering och socialt stöd. Dessa faktorer kan ha en betydande inverkan på individers hälsa och sjukdomar, oavsett deras genetiska predispositioner eller livsstilsval.

"Sociala värderingar" refererar till de subjektiva bedömningarna och omdömen som individen eller gruppen gör om vad som är moraliskt rätt eller fel, önskvärt eller undviksakt, bra eller dåligt i sociala interaktioner och relationer. Dessa värderingar kan variera mellan olika kulturer, samhällen och historiska perioder och påverkar beteenden, attityder och normer inom socialt umgänge.

"Socialt strivande" refererar till individens önskan och arbete för att uppnå social acceptans, tillhörighet och samhörighet i en grupp eller samhälle. Det inkluderar förmågan att bygga och underhålla sociala relationer, förstå och följa sociala normer och roller, och kommunicera effektivt med andra.